AltaVista Evreka Google Lycos Webcrawler. En snabb genomgång i söksyntax av. Datorstöd för textbehandling KTH vt 02

Transkript

1 AltaVista Evreka Google Lycos Webcrawler En snabb genomgång i söksyntax av Datorstöd för textbehandling KTH vt 02

2 Att söka på nätet en handledning Inledning Att söka information på Internet kan innebära ett visst stök och bök. Massor av irrelevanta träffar varvat med»inga sökresultat» är företeelser som dyker upp när det är något man vill veta. Jag vill genom en studie av ett antal sökmotorer på Internet (AltaVista, Evreka, Google, Lycos och Webcrawler) ta reda på dels vad som kan gå fel, dels hur man bäst undviker misstag i framtiden. Eftersom litteraturen i området är ganska knapphändig, kommer min undersökning att bli helt empirisk. I undersökningens förfarande antar jag skepnaden av en intresserad och normalbegåvad, men okunnig ung manlig individ. Undersökningen kommer att bestå i ett test, i vilket jag söker på ett ord. För att undersökningen skall bli så tillförlitlig som möjligt, kommer sökordet vara detsamma för alla testade sökmotorer. Som test har jag valt begreppet»artificial intelligence». Sökordet är medvetet ett mycket brett begrepp, eftersom uppgiften för sökmotorerna blir att»sortera» bort de sidor som är irrelevanta för mitt behov (mitt behov definieras här som frågan»vad är egentligen artificiell intelligens?»). Begreppet är också ett sådant där jag är kapabel att bedöma värdet av den hittade informationen. Till min hjälp har jag en viss insikt i datologiska sökmetoder, en hel del kunskap i språkvetenskap och sunt förnuft. All bakgrundsinformation jag redovisar här kommer från de respektive sökmaskinernas webbplats. Sökmotorer i allmänhet För en sökmotor i allmänhet är ett sökord inget annat än ett värde. Detta värde matchas i motorn med likvärdiga värden. Söker man på ordet pillertrillare, kommer motorn att leta efter just den kombinationen av bokstäver tills den hittar samma kombination i olika dokument. Är sökmotorn hyfsat intelligent sammansatt, kommer resultaten att rankas, där dokument med flest förekomster av bokstavskombinationen visas överst i listan. Det är viktigt att tänka på när man söker, att för sökmotorn betyder ordet pillertrillare ingenting, utan ses som inget annat än en sekvens av olika tecken. Man kan lika gärna söka på teckensekvensen vgy 9K pp7 sökmotorn kommer ändå att arbeta på exakt samma sätt (förhoppningsvis med resultatet»inga träffar»). Alla sökmotorer fungerar på så sätt att man kan söka på ett eller flera ord (orden avdelas på vanligt vis med ett mellanslag), samt att man kan göra flera ord till en fras. Att förvandla flera ord till en fras kan gå till på en del olika sätt hos olika sökmotorer, men alla stödjer tillvägagångssättet att sätta citationstecken runt frasen. En fras betraktas av sökmotorn som ett enda sökord, och sökmotorn kommer att söka efter just de orden i just den ordningen som man skrev in dem. Om AltaVista Testet Mitt första val gick till AltaVistas sökmotor, eftersom den är känd och används av många Internetanvändare. Mitt test, begreppet artificial intelligence, slog väl ut. De första sidorna

3 (jag brydde mig endast om att kontrollera de tre fem första träffarna, eftersom en normal Internetanvändare inte skall behöva gå igenom hela sökresultatet) var alla länkar till svenska universitet och högskolor. Översta delen av listan: 1. Department of Computer and Information Science, Linköpings universitet, Sverige. 2. ETAI (Electronic Transactions on Artificial Intelligence), Linköpings universitet, Sverige. 3. Department of Computer Science, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Kurssida för AI-kurs, 5p. 4. Lunds tekniska högskola, allmänt om AI. Jag provade med att sätta citationstecken runt sökorden, men det gav ingen nämnvärd skillnad (4069 träffar mot tidigare 4415). Generellt kan man säga att sidornas trovärdighet var överväldigande, långt ner i resultatlistan fanns bara akademiska träffar. Däremot, om jag som Internetanvändare hade varit ute efter att köpa Steven Spielbergs film Artificial Intelligence, hade jag antagligen fått leta ett tag. AltaVista rent tekniskt Dessvärre är AltaVista tämligen förtegen om tekniken bakom sin sökmotor. Den enda matnyttiga informationen kommer från sidan om»avancerad sökning» och liknande länkar på AltaVistas hemsida. En viss bakgrundsinformation kan man få, om man orkar sålla bort all reklam AltaVista gör för sig. AltaVista skapades ur ett behov av att hålla koll på gamla e-postmeddelanden, och ett mycket noggrant e-postindex skapades över alla meddelanden i de diskussioner som hållits på den elektroniska anslagstavlan de senaste tio åren. Detta index användes när man sökte efter specifik information ibland de lagrade e-postmeddelandena. Denna struktur på används fortfarande i AltaVistas sökmotor, även om väsentliga förbättringar har gjorts och nya uppfinningar och finesser tillkommit. När man söker med AltaVista, och använder två sökord (ex. artificial intelligence), tolkas sökningen som att du är intresserad av dokument som innehåller dels båda sökorden, dels de enskilda orden. Därför kan dokument som endast innehåller ordet artificial eller intelligence förekomma. Däremot rankas resultaten så att de dokument där båda orden förekommer nära varandra tolkas som allra mest intressanta, och visas alltså först. Ett sätt att få bukt med detta är att göra sina sökord till vad man kallar en fras. Detta gör man enkelt genom att sätta citattecken runt sina sökord (ex.»artificial intelligence»). Då tolkar sökmotorn båda orden som ett, och tar bort alla sökträffar som bara innehåller ett av orden, och visar endast dem som innehåller båda, i den ordning man skriver in dem. Det finns flera sätt att göra flera sökord till en fras, (ex. bindestreck och snedstreck) men citattecknen fungerar på så gott som alla sökmotorer. Till skillnad från många andra sökmotorer bryr sig AltaVista om i fall man använder stora eller små bokstäver, men bara om man använder stora. En sökning på artificial intelligence ger träffar även på Artificial Intelligence. Om man däremot använder stora bokstäver i sin sökning (Artificial Intelligence), tolkas sökningen som om man endast är ute efter en exakt matchning, och man får inga träffar som innehåller artificial intelligence. En god idé är alltså att hålla sig till små bokstäver, även om det gäller namn och titlar, eftersom man kan tänka sig att webbmakare i vissa fall använder både små och stora bokstäver i sina dokument. En av de mest användbara funktionerna är möjligheten att sätta»+» och»» framför vissa ord i sin sökning. Kort uttryckt gör ett»+» framför ordet att ordet måste finnas med i

4 dokumentet man söker. Det kan tyckas underligt, men eftersom AltaVista tolkar sökningar med två sökord som»eller-sökningar», dvs. även inkluderar dokument som innehåller ett av sökorden och inte båda, är funktionen praktisk och nyttig. Ännu bättre är nog»»-funktionen, vilken tar bort dokument som innehåller ordet med»» framför. Exempelvis om man söker efter information om den kända rockgruppen Prick (ett ord med flera betydelser i engelskan), kan det vara idé att lägga till beteckningen»» framför ett ord som porn eller sex. Ett annat knep är att lägga till sökord som +music eller +band. På så sätt preciserar man vad man är ute efter i sin sökning, ett råd man ofta får när man tittar under Hjälp-länken. Tills sist finns också en funktion med så kallade jokertecken. I AltaVista är det asterisken (*) som är jokertecken, och man lägger till det sist i ett sökord. Ett sådant fungerar precis som en joker i kortspel. Om man har två ess, två damer och en joker, agerar jokern som (förslagsvis) en extra dam, och man får vad som kallas fullt hus (eller kåk) Om man alltså söker på ordet pro*, får man fram dokument innehållande både proboxing, prolog och propan. Om Evreka Testet En sökning på artificial intelligence på Evreka gav träffar (på tiden 0,0460 sekunder), och angav faktiskt den bästa träffen av de testade sökmotorerna allra först. Listan med de första fyra träffarna: 1. American Association for Artificial Intelligence, USA. 2. Institute for Information Technology, Canada. 3. Journal of Artificial Intelligence Research, Washington University, USA. 4. CMU, Computer Science, UCLA. En frassökning (»artificial intelligence») gav ingen som helst skillnad i sökresultatet samma antal träffar och samma söktid. Trots att den första träffen, AAAI, inte är en akademisk sida (alltså inte tillhandahållen av något universitet eller någon högskola), så var den sidan den absolut bästa om man vill ha en lättfattlig och överskådlig introduktion till vad artificiell intelligens verkligen är. Detta var just vad min skepnad i testet var ute efter. De akademiska sidorna håller mycket hög trovärdighet, men för en normalt intresserad användare ger en kursbeskrivning av en projektkurs under datavetenskap på Chalmers i Göteborg inte särskilt mycket vettig information. Evreka rent tekniskt Den största skillnaden mellan AltaVistas och Evrekas sökmotorer är att medan AltaVista tolkar två sökord som att användare också är ute efter dokument som innehåller det ena eller andra sökordet, så tolkar Evreka (i likhet med ex. Google) det som att man endast är ute efter dokument som innehåller båda sökorden. Däremot får man även träffar på dokument som innehåller båda orden, men inte står tillsammans. För att åstadkomma träffar på endast sökuttryck som står tillsammans, måste man göra sina sökord till en fras, vilket går till på precis samma sätt som hos AltaVista (med citattecken runt orden). Det mesta på Evreka fungerar ungefär som på AltaVista, men det finns en rad viktiga skillnader om man vill göra en mer avancerad eller preciserad sökning. Till exempel behöver man inte lägga till»+», eftersom alla orden automatiskt får ett»+» lagt till sig. Det är därför

5 som man i Evreka bara får träffar som innehåller båda sökorden.»» funkar precis som i AltaVista. Vill man ha träffar på båda orden var för sig, kan man göra detta genom att skriva dem inom parenteser (ex. (artificial intelligence)). En annan sak att komma ihåg är att man inte kan söka på så kallade specialtecken (ex.»+»,»»,»%»). Evreka tipsar själva om att försöka komma på andra nyckelord som kan tänkas finnas i dokumentet man söker, och anger det utmärkta exemplet programmeringsspråket c++. Vill man hitta något om det, kan man alltså inte söka på c++, utan exempelvis c +programmering. Det finns också en rad andra funktioner som inte AltaVista tillhandahåller. Exempelvis kan man begränsa sin sökning med kommandot anchor:, som söker i länkad text. Ett exempel: anchor:klicka. På så sätt kommer sökmotorn att leta efter sidor där ordet klicka är länkat, och kommandot anchor:»klicka här» hittar sidor där frasen»klicka här» är länkad. Man kan också söka efter en särskild domän genom att skriva in domain:. Då begränsas sökningen till att bara innehålla träffar på just den domän man är ute efter. Exempel: domain:se hittar sidor med den svenska toppdomänen se. Man kan också söka på sidor som innehåller en lärskild länk, med hjälp av link:. Till exempel: link:telia.se hittar sidor som länkar till telia.se. Vidare kan man begränsa sin sökning till att visa endast synlig text med hjälp av text:, till exempel text: artificial intelligence. Då får man endast fram dokument som innehåller just orden»artificial intelligence» i texten. Vill man å andra sidan ha tag i ett dokument som man vet heter något visst, skall man söka med hjälp av title:, till exempel title: artificial intelligence. Då får man bara fram dokument som har orden»artificial intelligence» i sin titel (eller rubrik), som är den som syns högst upp i browserns fönster. Kommandot url: är smått obegripligt. Det möjliggör att söka på adressen till webbplatsen. Om man känner till adressen, är det ett tips att skriva in den direkt i browsern istället för att söka efter den Om Google Testet Sökningen på Google gav faktiskt exakt samma resultat som sökningen på Evreka, med undantaget att nummer ett i Googles lista var en annan webbplats. Dessutom hittade Google hela sidor på 0,08 sekunder. Istället för AAAI kom Massachusetts Institute of Technology överst. MITs sida om artificiell intelligens var ungefär likvärdig med de andra akademiska sidorna; tonvis med information och länkar till alla möjliga forskningsrapporter/grupper och till framstående personer son studerar och arbetar inom ämnet. Orkar man gå igenom dessa sidor, är de antagligen den bästa vägen till svaret på frågan»vad är egentligen artificiell intelligens?», men de innehåller faktiskt så pass mycket information (som är skriven med mycket liten text), att man inte vet vad som är viktigt. Dessutom är informationen man får mycket tekniskt orienterad, som sig bör på en teknisk högskola. Men, som sagt, ingenting för allmänheten. Google rent tekniskt Google tolkar i likhet med Evreka sökorden med ett»och» emellan, istället för»eller». Detta, poängterar Google själva, gör det mycket enkelt att begränsa sina sökningar. Det enda man egentligen behöver göra är att skriva in flera relevanta sökord i sökfältet.

6 Vidare ger Google en rad handfasta tips på hur man bäst använder deras sökmotor. Bland annat (och bland det första), är detsamma som de båda andra också anger; att välja sina sökord med omsorg. Man bör känna till vad man är ute efter, precisera sig så mycket som möjligt. Jag återkommer till dessa saker senare. Man framhåller också att sökresultatet påverkas av i vilken ordning man skriver in sina sökord. Exakt hur vill de tyvärr inte gå in på. Vid ett test, där jag provade att söka på intelligence artificial, fick jag inte fram någon nämnvärd skillnad bland de övre resultaten. Google har som enda sökmotor den funktionen att den filtrerar bort så kallade vanliga ord, exempelvis vad, hur, att, som, och även tar bort siffror och ensamma bokstäver. Denna funktion gör antagligen Google till en av de bästa sökmotorerna på Internet (även om just detta test vanns av Evreka). Funktionen gör att, som Google säger, söktiden kortas avsevärt i förhållande till sökresultatet. Om man använt ett sådant vanligt ord i sin sökning, och ordet tagits bort ur sökresultatet, kommer Google att berätta det för användaren. Detta gör också Google till en»lätt» sökmotor att använda, eftersom många vanliga Internetanvändare inte gärna läser instruktionerna innan man söker. Vill man ha med dessa vanliga ord, skall man sätta ett»+» framför ordet. Dessutom använder man inte vad som kallas»stamning» (eng. stemming). Stamning innebär att man även söker efter ett ords stam, exempelvis får man fram dokument som innehåller ordet bilar när man söker på bil. Detta gör man eftersom man litar på att användare vet själv vilket begrepp som är bästa att använda. Är man lite osäker, så finns ett så kallat directory, där man kan söka inom vissa angivna ämnesområden. Till exempel, om man är ute efter information om planeten Saturnus, kan man söka i ett directory inom Science > Astronomy, och vill man söka efter den kända amerikanska bilen Saturn, bör man söka i kategorin Automotive Däremot kan sökmotorn upptäcka vissa stavfel, och försynt fråga om det var något annat man menade. Att använda»+» och»» fungerar precis likadant som hos de övriga sökmotorerna. Man kan också, på ungefär samma sätt som hos AltaVista och Evreka, begränsa sin sökning till ett visst domännamn (alltså.se,.com,.org, etc.). Om Lycos Testet Lycos är en svensk sökmotor, och letar bara bland sidor på svenska om man inte säger något annat. Därför fick jag minst antal träffar här (803 stycken), men ungefär av samma typ som hos de andra. Som på de flesta andra sökmotorer fick jag mest träffar på akademiska sidor, och som jag tidigare poängterat, är det inga särskilt bra sidor om man är ute efter någon överskådlig information om vad artificiell intelligens egentligen innebär. Ofta är det en nödvändighet att vara ganska tekniskt insatt och skolad för att få ut något av den stora informationsmängden. Hela listan tillhandahållen av Lycos: 1. datalingvistik Officiell hemsida för Utbildningsprogram i datalingvistik, Göteborgs universitet 2. Högskolan Dalarna Campus Borlänge

7 Högskolan Dalarnas Borlängeenhet kan ses som ett T-Campus, där verksamheten fokuseras bl.a. mot teknologi, transport och turism. Här finns ingenjörsutbildningar men också program inom Registration: Artificial Intelligence En musikgrupp från Stockholm. Vi skapar moderna danslåtar som t.ex. techno, club musik och liknande 4. Computing science: Artificial Intelligence, 5 points Datavetenskap Datalogi Datalogi är en grundläggande vetenskap av betydelse i alla sammanhang där datorer utnyttjas. Centralt inom datalogin är studier av tekniker och hjälpmedel... Fler träffar från denna domän Det enda undantaget från den akademiska dominansen är den tredje träffen, vilket är lite intressant, söktekniskt. Varför kom en technogrupp från Stockholm med, mellan en högskola i Dalarna och Göteborgs universitets kurskatalog på Internet? Vad sökte man i för index, finns det kategorier, och varför anses den mer intressant än andra akademiska sidor, när den är mindre intressant än de två första? Lycos rent tekniskt Lycos tillhandahåller, precis som de övriga sökmotorerna, en rad funktioner som gör sökningen bättre och mer begränsad. Dels kan man välja att söka i tre olika kataloger; hela Internet, vilket är grundinställningen för en avancerad sökning, svenskspråkiga sidor (men ingen begränsning till.se-domänen), eller om man är ute efter ljud eller bilder, så kan man söka på Lycos egen multimediakatalog. Dessutom kan man (förutom att med»+» och»») prioritera vissa nyckelord i sökning. Det finns alltså ett mellanting mellan»+» och»», där dokument innehållande nyckelordet listas högre än övriga dokument. Exempelvis, om man vill prioritera techno framför högskola, skulle nummer tre i resultatlistan i testet hamnat överst. Tyvärr verkar det inte finnas något kommando för det, utan man måste gå in under»hjälp»-länken i Avancerad sökning för att hitta funktionen för att prioritera. Ett annat alternativ för att begränsa sin sökning är inställningen av endast ett bestämt område på en sida. Grundinställningen är den mest intuitiva; sökmotorn letar i hela dokumentet. Men man kan också välja att söka endast i dokument vars titel innehåller ditt sökord eller en kombination av orden. Faktiskt är det mycket effektivt; exempelvis skulle jag i mitt test ha kommit direkt till en sida som handlar just om artificiell intelligens, istället för att behöva klicka mig fram från någon sida högre upp i sidhierarkin. Det finns ingen vettig sidmakare som gör en sida med en titel som inte passar innehållet i dokumentet. Vill man ytterligare begränsa sitt sökområde, kan man också välja att nyckelordet skall finnas både i titeln och i dokumentets text. Givetvis kan man också, mycket enkelt, ställa in på vilket språk dokumenten skall vara skrivna, och precis som hos övriga sökmotorer finns funktioner för att ställa in under vilken

8 domän man vill söka (trots att det brukar vara domänen man inte känner till), men tillvägagångssättet är mycket krångligare än hos andra motorer. Till sist finns det också det vanliga möjligheten att välja hur många träffar som skall visas åt gången (10 40), samt den mycket förnuftiga funktionen att filtrera bort stötande pornografiskt innehåll. Om Webcrawler Testet Sämst av alla klarade sig en av de äldsta sökmotorerna på Internet, Webcrawler. De översta träffarna gav ingen som helst matnyttig information. Sidorna var varken överfulla med information som de akademiska, eller särskilt väl formulerade. Alla sidorna (även mycket längre ner i resultatlistan än vad som redovisas här) var kommersiella sidor till företag som sålde eller marknadsförde olika produkter. Hela listan: 1. Artificial Intelligence - Data Mining, Salford Systems offers award-winning data mining and machine learning software and consulting services, including CART (R) decision trees and MARS (R) regression analysis. 2. Hugin Expert Inc. Our unique technology enables you to create intelligent products and services utilizing Bayesian network technology. Visit our Web site for free downloads, case studies and tutorials. 3. White Papers on Artificial Intelligence, ITpapers White Paper search engine links to papers on artificial intelligence and all IT topics. 4. Advanced Neural Network Software, Advanced Artificial Intelligence Software from Ward Systems. Trots överdrivna försök att hitta något bra på någon av dessa sidor, fanns det egentligen bara reklam och små länkar föreställande en kundvagn i hörnorna. Webcrawler rent tekniskt Inte mycket information fanns heller om tekniken bakom Webcrawlers sökmotor. Även här var man tvungen att plöja sig igenom stora sjok av reklam och välja bort en massa länkar till Webcrawlers olika produkter och tjänster. Bland informationen om Webcrawler kunde man bland annat läsa att Webcrawler analyserar hundratals miljoner webbsidor för att kunna tillhandahålla användarna de absolut mest relevanta och populära sökresultaten. Vidare hävdar man (möjligen sanningsenligt) att man hela tiden kontrollerar att alla länkar fungerar, och att man tar bort så kallade»döda länkar», som inte leder någonstans. Allt för att ge oss den ultimata och bästa»sökupplevelsen».

9 Icke desto mindre erbjuder man en unik sökfunktion, den så kallade»zoom In»- funktionen, som skall finjustera och begränsa sökningen. Den skall fungera på så sätt att man skriver in sina sökord i den vanliga lilla rutan, men i stället för att klicka på»search», skall man klicka på»zoom In». Då är det tänkt att Webcrawler skall returnera en lista i ett pop upfönster på termer som är relaterade till ens ursprungliga sökord. Därefter skall man välja ett av förslagen och klicka på»search». Funktionen fungerar inte. Vill man ändå använda sig av Webcrawler, kan man kanske vända sig till Webcrawler Directory, vilket är en samling av webbplatser som indexerats efter sitt ämne av mänskliga redaktörer. Att använda sådana är en god idé i jämförelse med en sökmotor, eftersom en sökmotor som sagt inte har en aning om vad det är man är ute efter för ämnen. Detta Directory är organiserat så att de större, lite mer generella, ämnesområdena återfinns till vänster på sidan, medan de lite mer specifika ämnesområdena finns på själva huvud sidan (i mitten). Man har även den möjligheten att söka efter nyheter på ett särskilt sätt. Det går till så att man skriver in sitt ämne på vanligt vis, men i stället för att klicka på»search», skall man välja nyhetsradioknappen. Därefter skall man klicka på»search». Lika enkelt är det att söka efter bilder, eller foton. Man skriver in en beskrivning på bilden man är ute efter, väljer fotoradioknappen och klickar på»search». Sammanfattning Avslutningsvis vill jag sammanfatta något av det jag kommit fram till. Först och främst, så verkar det inte finnas särskilt mycket rolig information om artificiell intelligens på Internet. Är man hyfsat insatt, så funkar de akademiska sidorna alldeles utmärkt, men för en lekman finns det som sagt inte mycket att hämta. Det verkar heller inte som om sökmotorerna skiljer sig nämnvärt åt, åtminstone inte när det gäller att få fram resultat. Just det att de fick fram ungefär samma material (förutom Webcrawler) tyder på att informationen är både knapphändig och ganska svårtillgänglig. Nästan alla sökmotorer stöder tre nyttiga funktioner;»+»-funktionen (Evreka och Google lägger automatiskt till ett»+» framför sökorden),»»-funktionen, och frasfunktionen. Dessa tre är bättre att använda än alla de övriga tillsammans. En del av de andra funktionerna (som möjligheten att söka på en hel URL ) verkar endast tillkommit för de människor som arbetar med sökmotorn. Några tips vill jag också ge, och det är samma som många sökmotorer ger: att precisera sig. Om man utgår ifrån att sökmotorn är en idiot, så kommer man mycket längre än om man letar efter en massa häftiga funktioner, som skall»rätta till» ett dåligt sökord. Byt sökord, alternativt skriv in flera, när det inte funkar. Fundera på vad som mer kan stå på sidan du är ute efter, utöver det du»egentligen» söker. Ett sätt att göra det är att tänka i former av en hierarki. Om du exempelvis vill köpa en begagnad rottingfåtölj, skriv in rottingfåtölj, följt av begagnad, ett ord ovanför i hierarkin. På så sätt undviker du någons halvtaskiga kortnovell som handlar om hur mormor brukade sitta i sin rottingfåtölj när nån var barn Kom ihåg att för sökmotorn är ett ord inget annat än en samling bokstäver. Om bokstavssekvensen rottingfåtölj förekommer fler gånger i kortnovellen, så anser sökmotorn att kortnovellen är en bättre träff än en annons där ordet bara förekommer en gång.

10 Lathund Sökmotor Ordhantering (standard) Att göra en fras Avancerad sökning AltaVista Inkluderar dokument med ett eller flera av orden Citattecken runt orden»» tar bort dokument innehållande ordet.»+» prioriterar ordet. Asterisk (*) är jokertecken. Evreka Inkluderar endast dokument Citattecken runt orden eller Domänsökning. Endast Google Lycos Webcrawler med alla ord i sökuttrycket. Inkluderar endast dokument med båda orden. Tar bort vanliga ord. Ingen information tillgänglig. Ingen information tillgänglig. parenteser runt orden. Citattecken runt orden Citattecken runt orden Ingen information tillgänglig.»»-funktion. Domänsökning. Endast»»-funktion. Sökning på hela Internet, svenska sidor eller Lycos multimediakatalog. Prioritering på vissa sökord.»+»- och»»-funktioner.»zoom In»-knapp. Webcrawler föreslår egna sökord relaterade till det ursprungliga.