Öna - ett blivande kulturreservat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öna - ett blivande kulturreservat"

Transkript

1 KULTURHISTORISK UTREDNING Öna - ett blivande kulturreservat Kulturmiljöenheten Dnr Annika Toll

2 Kulturhistorisk utredning Öna - ett blivande kulturreservat Innehåll: Bakgrund sid 2 Kulturmiljö och omvärld sid 3 Markanvändningsanalys sid 4 Bebyggelsen sid 7 Naturvärdesanalys sid 10 Syfte och rekommendationer sid 11 Bilagor: 1. Utdrag ur ekonomiska kartan blad 08505, Laga skifteskartan, Öna år

3 Öna ett blivande kulturreservat Bakgrund Den lilla byn Öna i Nykils sn är sedan länge känt som ett kulturhistoriskt värdefullt objekt i Östergötlands län. Delar av Öna har varit i länsmuseets ägo genom en donation sedan Vid den länstäckande inventeringen av kultur- och naturmiljöer som genomfördes i början av 1980-talet upptogs området (K73) som värdefullt på grund av sitt ålderdomliga odlingslandskap och bebyggelsens enhetliga karaktär från 17- och 1800-talet. Öna uppmärksammades också i ängs- och hagmarksinventeringen (nr 369) där området gavs värdeklass 2. Öna är ursprungligen en utjord till hemmanet Dockebo som ligger ca 6 km rakt norr om Öna. Första gången Öna omtalas är år 1736 och sägs då bestå av en Kåhlsäng och en skogsbacke därpå en stuga står, som aktar skogen. Beskrivningen tyder på att bosättningen på Öna tillkommit ganska nyligen. Genom mödosamt arbete har skogen så öppnats till förmån för åkrar och ängar och fram till 1928, då laga skifte genomfördes, hade Öna vuxit till fyra fastigheter. Öna kännetecknas av närmast ofattbart magra förhållanden. Marken är stenig och blockig. Åkrarna är små, de minsta inte mer än något tiotal m2. Trots sina knappa resurser lyckades man samtidigt föda personer under ett par århundraden. Önas otillgängliga läge, det sena skiftet och det faktum att 1900-talets ägare värnat om landskapet och bebyggelsen har gjort Öna till ett utmärkt pedagogiskt exempel på ett litet, marginellt skogsjordbruk. Landskapet kan lätt avläsas utifrån den karta som upprättades vid laga skiftet år Helheten, med det bevarade odlingslandskapet och bebyggelsen från 17- och 1800-talen, gör att man som modern nutidsmänniska kan få en djupare förståelse för de villkor människorna levde med här. Fastigheten Öna utgör totalt 48,1 ha mark och 5,8 ha vatten, tillsammans 53,9 ha. Av marken utgör ca 7 ha inägomark (f d åker och äng). Byn består av fyra fastigheter - Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5. Öna 1:3 och 1:5 ägs genom en donation år 1973 av Östergötlands länsmuseum. Öna 1:2 är privatägt, medan Öna 1:4 ägs av Assi-Domän. Hela fastigheten ska ingå i kulturreservatet. Nuvarande ägare till Öna 1:2, Åke Juliusson, har innehaft sin fastighet sedan år 1958 då hans far köpte den för fritidsboende. Fastigheten används fortfarande för sommarboende. Öna 1:4 inköpte Assi-Domän av Allmänna arvsfonden år 1974, då den siste ägaren avlidit som ende dödsbodelägare. I samband med detta revs också bebyggelsen på Öna 1:4. Länsmuseet förvärvade fastigheterna Öna 1:3 och 1:5 genom gåva år Fastigheten ägdes då av My Lindström som under många år vistades sommartid på Öna. My Lindström hade i sin tur ärvt fastigheterna av Anton Moberg, Kisa. I gåvohandlingen framgår bl a att Mys önskan är att det gamla gårdsbruket om möjligt bevaras i den mån så kan ske och att "gamla ryggårsstugan skola företrädesvis sommartid disponeras av museets föreståndare och hans familj". Ryggåsstugan (Öna 1:5) upplåts idag till Länsmuseets f d vaktmästare Bo Andersson. 2

4 Inägomarken på Länsmuseets mark är utarrenderad för bete. Arrendator är Stellan Linge, Vikingstad, som håller får på marken och för detta erhåller EU miljöstöd (betesmark / slåtterängsstöd). Linge hyr också bostadshuset till Öna 1:3 för sommarboende. Frågan om att ge Önas kulturlandskap ett lagligt skydd uppkom i mitten av 1990-talet, då en av markägarna planerade att avverka ett omfattande skogsområde. Öna är inte skyddat som riksintresse, vare sig för sin kultur- eller naturmiljö. Området är inte uppmärksammat på annat sätt i kommunens översiktsplan. Det ingår inte heller i Natura Inför ett eventuellt reservat har redan tidigare en byggnadsinventering och en fornlämningsinventering genomförts av Länsmuseet. Administrativa uppgifter: Fastighet: Linköping Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 Socken: Nykil Kommun: Linköping Läge: koordinater 1480 och 6451 Ekonomisk karta: 8F0f Åsarp (08505) samt 8F0g Fågelkulla (08506) Areal: 53,9 ha varav 5,8 ha är vatten Markägare: Öna 1:2, Åke Juliusson (3,528 ha mark) Öna 1:3, Östergötlands länsmuseum (13,6335 ha mark) Öna 1:4, ASSI-Domän (6,4385 ha mark) Öna 1:5, Östergötlands länsmuseum (24,4415 ha mark) Brukare: Stellan Linge, Fettjestad Skattegård, Vikingstad Kulturmiljö och omvärld Den lilla byn Öna ligger djupt inne i skogen i södra delen av Linköpings kommun, ca 7 km norr om Ulrika samhälle. Naturgeografiskt hör området till länets södra skogsbygd. Området är rikt på sjöar. Gårdarna i omgivningen är efter vad vad ortnamnen antyder - resultatet av en expansion under medeltiden. Öna är från början en utjord till Dockebo (ca 6 km norr om Öna) och har förmodligen tillkommit under 1600-talet. En utjord var en jordbruksfastighet som ej var taxerad som hemman och ursprungligen inte bebyggd. Det finns inget som tyder på att Öna skulle ha ett äldre ursprung. Vid inventeringar i området har vare sig fornlämningar eller äldre odlingsstrukturer framkommit. Vägen till Öna är lång, smal och krokig - väl anpassad till landskapet. Avståndet till allmän väg är sju km. Här är marken de magraste av magra. Sten och block täcker nästan hela markytan och flera stora flyttblock påträffas också. Berggrunden går i dagen på många ställen. Namnet på sjön Stensjön är mycket beskrivande. Även namnet Öna har sin förklaring bebyggelsen ligger på en bergudde ut i Stensjön och i övrigt omges ägorna av sanka marker. 3

5 Öna kännetecknas av närmast ofattbart magra förhållanden. Ändå kan man i husförhörslängder få veta att mellan åren 1796 till 1806 bodde inte mindre än 20 personer på Öna, som då bestod av två gårdar. Om vi går längre fram i tiden, till perioden , ser vi att Öna har fyra ägare vars gårdar sammanlagt föder 15 personer. För att hushållningen skulle gå ihop har man utökat åker och ängsmark så gott man har kunnat i den steniga och magra terrängen. Boskapen har betat på skogen, men man har också odlat upp lyckor i skogen. Man kan föreställa sig att ekonomin har utökats med fiske och småviltsjakt. Vi har ännu inga närmare uppgifter om dagsarbeten har förekommit på gårdarna runt omkring. Det fortsatta arbetet med kulturreservatet kommer att kompletteras med studier av husförhörslängder. Under 1900-talet vet vi i alla fall att Öna 1:2 innehades av en skomakare, som ju då hade vissa inkomster av sitt hantverk. Gårdarnas magra förhållanden har haft en konserverande effekt på såväl bebyggelsen, som kulturlandskapet. Något storskifte har ej genomförts på Öna. Laga skifte kom till stånd år 1928 och blev odramatiskt vad gäller gårdar och inägor. Den enda byggnad som flyttades var ladugården till Öna 1:3 som flyttades ett 50-tal meter. Däremot fick skogen en annan ägodelning än tidigare och förmodligen var detta själva anledningen till att laga skifte kom till stånd. Vid denna tidpunkt fick skogen allmänt sett ett ökat ekonomisk värde och när skogen blev värdefull i en penningekonomi fanns det också anledning att låta skifta skogen. Dessutom hade staten under hela 1900-talet framfört tankar om att skog och bete ej hörde ihop. Det skedde genom bidrags- och upplysningsverksamhet och från år 1928 också med riktade stöd för en ny beteskultur till jordbruk med mindre än 10 ha åker (Ekstam och Forshed, 2000). Den skog vi ser idag på Öna bär inga spår av bete och tycks ha fått växa till ungefär från den tid då skiftet genomfördes. Markanvändningsanalys Kort historik Den äldsta uppgiften om Öna är enligt en avskrift från 1736 års Jordransakning: Öhna som sägs bestå av en Kåhlsäng och en skogsbacke därpå en stuga står, som aktar skogen. Beskrivningen talar för att bosättningen på Öna är ganska nyligen anlagd. Denna första bosättning bör vara Öna 1:5, som också är den största fastigheten. Genom sämjedelning eller liknande åtgärder har Öna genom århundradena vuxit till idag fyra fastigheter. År 1796 omtalas Öna som Öen en utjord till Dockebo och enligt uppgift fanns nu två ägare. Vid tiden för häradskartan år 1880 fanns tre fastigheter - Öna 1:5, 1:3 och 1:2. Då laga skifte genomfördes år 1928 hade Öna 1:4 tillkommit. Ägogränser Ägogränsen till fastigheten Öna är i princip de samma som gällde vid laga skiftet år Den förändring som har skett är att ägogränsen i söder, som tidigare följde en slingrande bäck, numera är ett rakt streck. Gränsen mellan inägor och utägor har inte heller förändrats. Däremot skedde en del förändringar av fastigheternas inbördes mark vid skiftet, framförallt i skogen, men också vid tomterna. Den största gården, Öna 1:5, fick dock behålla sina ursprungliga gränser. 4

6 Inägor Markerna vid Öna är de magraste av magra och rik på sten och block. De små flikiga åkrarna med sina många odlingsrösen ligger insprängda varhelst det gick att plöja. Man har också fört på jord och skapat terrasseringar för att utöka åkermarken. Åkrarna är påfallande små, de minsta inte mer än något tiotal m2. Från den första beskrivningen år 1736, då Öna sägs bestå av en Kåhlsäng och en skogsbacke därpå en stuga står, som aktar skogen kan man följa Önas utveckling genom häradskartan från år och laga skifteskartan från år Vid tiden för häradskartan hade antalet gårdar ökat till tre och man kan se inägomarkens åkrar och ängar närmast söder om bebyggelsen. Vidare finns två ängsmarker markerade i skogen. På utmarken växer enligt kartan barrskog. Häradskartan kartlagd åren Laga skifteskartan från 1928 är betydligt mer detaljerad än häradskartan se bilaga). Åkrarnas form och storlek framträder tydligare, liksom ängsmarkens utbredning. Man kan se att flera nya åkerytor tagits upp efter tiden för häradskartan. Dels har en ny fastighet tillkommit (Öna 1:4) vars åkrar förlades öster om den redan etablerade (och närmast bostadshuset), dels har nya åkrar tillkommit på utmarken. Områdena mellan åkerlapparna har nyttjats som ängsmark. Det finns ingen tydlig gärdesindelning eller stängsling inom inägomarken. Det är därför svårt att någon bestämd uppfattning om odlingssystem. 5

7 Den bild som laga skifteskartan ger kan vi läsa i landskapet på Öna än idag. Öna 1:5 och 1:3 har nyttjats som betesmark sedan åkrar och ängar lades igen. Dessutom har Bo Andersson genom egen försorg klippt och slagit flera åkerytor på ägorna. Odlingslandskapet är här påfallande tydligt och även de minsta åkrarna framträder tydligt. Inägomarken på Öna 1:2 sköts av ägaren och hålls öppet genom slåtter och gräsklippning. Däremot är inägomarken till Öna 1:4 igenväxande, även om strukturerna ännu kan avläsas i landskapet. Utsikt från gården Öna 1:5, mot söder. En liten åker mellan berghällarna, Öna 1:4. Utmark Utmarken utgörs idag av barrskog med något löv. Det finns inga tydliga spår av utmarksbete. Skogen ger snarare intryck av att ha fått växa till fritt vid en tidpunkt, troligen i samband med tiden för laga skiftet. Detta kan betyda att utmarksbetet då upphörde och skogen blev ekonomi i ett annat avseende än tidigare. Då blev det också viktigt att skifta skogsmarken (se ovan sid 4). Den framtida skötseln av skogen ska ske genom plockhuggning. På utmarken finns ett flertal åkerlyckor, av vilka flera håller på att växa igen idag. Åkerlycka i utmarken. 6

8 Stängsling Idag finns bara enstaka, förfallna rester av gärdesgårdar kvar på Öna. Visserligen fick ägarna enligt skifteshandlingarna skyldighet att stängsla de nya gränserna, men om så har skett, verkar det inte vara i någon större utsträckning. De kvarvarande rester av gärdegårdar som ännu kan ses här och var härrör från den stängsling som fanns före skiftet. Enligt kartan kan man se att trägärdesgårdar då var uppförda i gränsen mot utmarken. Det fanns också gärdesgårdar mellan tomterna. Även i skogsmarken fanns gärdesgårdar som speglar den uppdelning av skogsmarken som tycks ha existerat före skiftet. Då skogsmarken i stora drag fick andra gränser vid skiftet, har gärdesgårdarna fått förfalla. De upptagna lyckorna i skogen var stängslade med gärdesgård, som skydd mot den boskap som betade på skogen. Vägar och stigar När man passerar gränsen in till Önas mark i öster följer man en liten slingrig väg med mittren. Vägen leder upp genom byn, förbi bebyggelsen, vidare ut i skogsmarken och ut på Koppetorps ägor i väster. Denna väg fanns också vid tiden för laga skiftet, med undantag för att vägen då gick genom trädgården till Öna 1:3. Idag är trädgården inhägnad och vägen löper norr om bebyggelsen. Grindarna finns dock kvar än idag. På skifteskartan finns utritade stigar som leder till de uppodlade lyckorna i skogen. Dessa är svåra att skönja idag, bitvis helt omöjliga att se. Idag går östgötaleden genom området. Leden har förlagts till den södra, skogigare delen av Öna. Bebyggelsen Den lilla byns bebyggelse ligger på en udde ut i Stensjön. Flera av byggnaderna är uppförda på berg i dager. Liksom odlingslandskapet karaktäriseras byggnadsskicket av sin småskalighet och gårdarnas magra resurser har haft en konserverande effekt på byggnadsskicket. En bebyggelsehistorisk inventering har utförts 1998 av Länsmuseet och nedanstående uppgifter är hämtade ur detta material. Inventeringen omfattar dock endast Länsmuseets fastigheter (Öna 1:3 och 1:5) och kommer att kompletteras (Öna 1:2). Bebyggelsen på Öna 1:4 revs år Öna 1:5 På Öna 1:5 finns timrade byggnader med ett mycket stort kulturhistoriskt värde ryggåsstuga, ladugård och svinhus vilka är uppförda under 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Samtliga byggnader är omålade och har en ålderdomlig karaktär. Bostadshuset flankeras av en bod som 7

9 har en utvändig loftgång till övervåningen. Byggnaden har dock utsatts för hård renovering av fasaderna, vilket ger ett modernt intryck. Samtliga fönster på bostadshuset och loftboden är spröjsade, med 4 resp 6 rutor, och blåmålade. Till gården hör också en jordkällare och ett avträde. Byggnaderna är placerade på berg i dager. Ladugården ligger i nära anslutning till bostadshuset. Det finns ingen avskiljd man- och fägård. På tomtens södra sida utgörs staketet av huggna stenplintar med tre slanor, på norra sidan ett fårstängsel. Bakom bostadshuset finns en del buskar och träd, som vit syrén, fågelbär, körsbär, jasmin och hagtorn. På tomten finns inga spår efter rabatter eller trädgårdsland. Utanför tomten i söder finns en stensatt vattenkälla. Ryggåsstuga och lada på Öna 1:5. Öna 1:3 Bebyggelsen på Öna 1:3 utgör ett stort kulturhistoriskt värde för miljön på Öna. Den speglar ett småjordbruks byggnadsbestånd vid talet. Bostadshuset är en enkelstuga i en våning samt med en liten vindsvåning. Stugan är troligen uppförd under 1800-talets senare hälft, men har i början av 1900-talet försetts med tidstypiska byggnadsförbättrande åtgärder som köks- respektive förstuingångar, panelklädda fasader och vita omfattningar. Bostadshuset ligger omgärdat av en uppvuxen trädgård som avgränsas på fyra sidor ett falurött spjälstaket. På ett jämnt avstånd i staketet sitter granitfundament. I spjälstaketet finns fyra öppningar med lika många grindar och dubbla grindstolpar i huggen granit. Mitt framför bostadshuset finns en vitmålad flaggstång. I trädgården finns lind, flera sötbärsträd, päronoch äppelträd, nypon, syrén och fläderbuskar. Till gården hör också uthus, ladugård och avträde. Såväl uthus som avträde ligger med halva byggnadskroppen i mangården och halva i fägården, d v s utanför staketet. Byggnaderna är uppförda efter laga skiftet 1928, i samband med att gårdens ladugård fick skyldighet att flytta 8

10 från sitt dåvarande läge. Byggnaderna har förmodligen uppförts på 1930-talet och med timmer från den gamla ladugården. I fägården, mellan uthuset och ladugården, finns en stensatt vattenkälla. Utsikt mot Öna 1:3. Öna 1:2 På Öna 1:2 finns bebyggelse med ett stort miljöskapande värde. Bostadshuset utgörs av en timrad enkelstuga med rödfärgad panel. Till gården hör en mindre timrad bod/ladugård, omålad och utan panel. Boden är idag i mycket dåligt skick. Byggnaderna är placerade på berg i dager. Trädgården är inte avgränsad av staket. I trädgården finns några bärande träd och buskar, men inga anlagda rabatter. Nära den timrade boden, längs vägen in till Öna, finns en modern carport. Ca 30 m öster om bostadshuset finns en friggebod. Boden ligger i gammal åkermark och i ett lägre läge än övrig bebyggelse. Bodens läge gör att den inte stör den äldre gårdsmiljön särskilt mycket och genom att spara trädvegetationen mellan gården och friggeboden påverkar det moderna inslaget inte kulturreservatet nämnvärt. Skogsmarken som tillhör Öna 1:2 ligger i den västligaste delen av Önas f d utmark. Här har markägaren på eller 60-talen uppfört en liten sportstuga på en berghöjd. 9

11 Bostadshus och bod på bytomten Öna 1:2. Sportstuga i utmarken på Öna 1:2. Öna 1:4 Bebyggelsen till Öna 1:4 revs på 1970-talet. Kvar finns ett spisröse och en gjuten grund efter ett uthus. Husgrunder efter bebyggelsen på Öna 1:4. 10

12 Naturvärdesanalys År 1999 utfördes på uppdrag av Linköpings kommun, en naturvärdesbedömning av kulturlandskapet på Öna 1:5 där det konstaterades att de gamla åkrarna runt gården förvånansvärt snabbt intagits av naturbetenas växtsamhälle och hyser flera indikatorarter. Enligt inventeraren rör det sig främst om rödvenängens och rödvenhedens gräs och örter. Det är gott om ljung och stagg i större delen av hagen och i norra delen växer ganska rikligt med kattfot. I trädskiktet finner man främst björk men även oxel, ask och al. De största värdena ligger i helheten med det bevarade odlingslandskapet och byggnadernas genuina karaktär. Hagens skönhetsvärden är också stora. Naturvärdet består om hagmarkerna hävdas även i framtiden. Slutligen påpekas att hävden bör återupptas i den östra delen (Öna 1:4). (Måreby, 1999). 11

13 Syfte och rekommendationer Syftet med reservatet Syftet med reservatet Öna är att bevara en kulturhistoriskt värdefull miljö - ett litet, marginellt jordbruk i länets södra skogsbygd. Det är helheten, med det väl hävdade odlingslandskapet och bebyggelsen från 17- och 1800-talet, som gör Öna till ett synnerligen bevarandevärt objekt. Öna kännetecknas av närmast ofattbart magra förhållanden och dessa framgår med all tydlighet i byggnader och landskap. Åkrarna är så små att de minsta inte mäter mer än något tiotal m2. Öna är vidare ett utmärkt pedagogiskt exempel då landskapet lätt kan avläsas utifrån den karta som upprättades vid laga skiftet år Den tidsperiod som ska eftersträvas i skötseln blir därför helt naturligt tiden för laga skifte på Öna. Det fortsatta arbetet med reservatet Det fortsatta arbetet med bildandet av kulturreservatet pågår genom att en skötselplan och förslag till beslut ska utarbetas under hösten I skötselplanen kommer reservatets framtida skötsel att anges. Skötseln ska leda till att den kulturhistoriskt värdefulla miljön bevaras. I korthet sker detta med fortsatt röjning och bete på den gamla inägomarken, om byggnader underhålls på ett antikvariskt riktigt sätt och genom ett skogsbruk där endast plockhuggning tillåts. Idag är inägomarken på Öna 1:4 igenväxande, då marken inte betas. Det är av stor vikt för kulturreservatet att även denna mark betas. Den pedagogiska ambitionen ska vara hög på Öna. Landskapet är tydligt och lätt att läsa utifrån äldre kartmaterial. Efter hand ska ett informationsmaterial utarbetas - som ska underlätta besökarens förståelse av landskapets lämningar. Området lämpar sig också väl för undervisning i t ex skolklasser. Idag odlas inte någon åker på Öna - i pedagogiskt syfte föreslås därför att en allmogeåker anläggs på någon av åkrarna omkring bebyggelsen Öna 1:5. Detta måste naturligtvis ske med hänsyn till de naturvärden som finns i området. För att förstå den jordhunger som rådde på ett litet skogsjordbruk är det viktigt att också åkerlyckorna i utmarken hålls öppna genom återkommande röjningar eller bete. Östgötaledens sträckning går idag i den södra, skogigare delen av Öna. Endast kortare sträckor löper längs äldre stigar. Sträckningen bör ändras och följa historiska stigar. Förutom att östgötaledens sträckning följer en historisk led, så kan stigen då fungera som en pedagogisk rundvandring över inägorna och ut på utmarken med sina åkerlyckor. 12

14 Litteraturlista Ekstam & Forshed 2000 Svenska naturbetesmarker - historia och ekologi. Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Ög Natur och kultur - miljöer i Östergötland Inventeringar Öna. Nykils sn. En byggnadsbeskrivning. Östergötlands läns museum. Ängs- och hagmarksinventeringen. Länsstyrelsen. Öna. Nykils sn. Fornlämningsinventering (muntliga uppgifter av Lars Z Larsson). Kulturlandskap vid Öna. Naturinventering. Linköpings kommun Lantmäteriakter Akt 309. Nykils socken. Öna. Laga skifte år Häradskartan. Valkebo härad. År

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Ingeborgsö. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg.

Ingeborgsö. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg. Ingeborgsö Är en mindre gård med avskilt strandläge på en halvö mellan 3 sjöar. Här finns en väl dokumenterad historia och ett hus med anor. Naturskönt beläget bara 2 km från centrala Eksjö. Ett timmerhus

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län

Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län Ske mus dnr 114/2007 Lst dnr 434-1835-2007 Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län Skellefteå museum 2008 Pernilla

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Bergvärmeinstallation på Nykils kyrkogård

Bergvärmeinstallation på Nykils kyrkogård Rapport 2010:76 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Bergvärmeinstallation på Nykils kyrkogård Nykil 3:1 Nykils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Gård på ostört läge, 7,6 ha

Gård på ostört läge, 7,6 ha Gård på ostört läge, 7,6 ha OSBY BJÖRKERÅS 1:6 Välarronderad fastighet på ostört läge mellan Osby och Älmhult. Total areal om ca 7,6 ha varav ca 5 ha skog och 2 ha betesmark. Gedigen och renoverad bostadsbyggnad

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Smålandsgård 47 ha Vackert belägen i byn Boarp ca 25 km öster om Eksjö. Bostadshus samt enklare ekonomibyggnader. 8 ha inägomark, 37 ha skogsmark med ett virkesförråd om 4 700

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

för försäljning av fastigheterna Ale Nödinge 5:59, 6:76, Ale Nödinge Stommen 1:18, 1:19, 1:21 och 1:47 på auktion enligt lagen om samäganderätt.

för försäljning av fastigheterna Ale Nödinge 5:59, 6:76, Ale Nödinge Stommen 1:18, 1:19, 1:21 och 1:47 på auktion enligt lagen om samäganderätt. Alingsås den 23 maj 2012 BESKRIVNING OCH FÖRSÄLJNINGSVILLKOR för försäljning av fastigheterna Ale Nödinge 5:59, 6:76, Ale Nödinge Stommen 1:18, 1:19, 1:21 och 1:47 på auktion enligt lagen om samäganderätt.

Läs mer

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Vindkraftverket som behövde en elkabel Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Brunn 2:4, Västergårds-Ollas

Brunn 2:4, Västergårds-Ollas PLANBESKRIVNING 2012-03-26 Antagen av BMN: 2012-05-24 Dnr: 12BMN13 Laga kraft: 2012-06-25 Handläggare: Sari Svedjeholm Brunn 2:4, Västergårds-Ollas Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Planprogramområde Herstadberg

Planprogramområde Herstadberg UV ÖST RAPPORT 2004:58 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Planprogramområde Herstadberg Planeringsunderlag för Herstadberg och Loddby Kvillinge socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3399-2004 Pia

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Gröne mosse kretsloppspark

Gröne mosse kretsloppspark Gröne mosse kretsloppspark Arkeologisk utredning etapp 1, inför planerat industriområde inom fastigheten Henja 4:8 m.fl., Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Vetlanda Björkö 1:11

Vetlanda Björkö 1:11 Vetlanda Björkö 1:11 Smålandsgård 33 ha Skogsgård med fritidsboende, belägen 15 km nordväst om Vetlanda. Fritidshus i 1½ plan. Ekonomibyggnader. Inägomark om 8,6 ha. Skogsmark om 13,6 ha med ett virkesförråd

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

Fyra vindkraftverk vid Läppe

Fyra vindkraftverk vid Läppe Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:41 Fyra vindkraftverk vid Läppe Särskild utredning Blomsterhult 1:8 och Stavhälla 1:7 m.fl. Västra Vingåkers och Österåkers socken Vingåkers kommun Södermanland

Läs mer

Gård i Klamby. Utgångspris: 2 100 000 kronor Försäljningssätt: Öppen budgivning.

Gård i Klamby. Utgångspris: 2 100 000 kronor Försäljningssätt: Öppen budgivning. Gård i Klamby SJÖBO KLAMBY 1:3 OCH BRÖSARP 5:21, 5:22 Trivsam gård i ett varierande kulturlandskap. Lantligt boende med tillhörande stallängor i klassisk U-formation. Totalareal om 15,4 ha, varav 8,5 ha

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Studiehäfte LADANS LOV. Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson

Studiehäfte LADANS LOV. Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson Studiehäfte LADANS LOV Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson Inledning Med Ladans lov vill länsstyrelsen i Kalmar ge råd och vägledning om hur äldre

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Vaggeryd Byarums-Målen 1:3 Ängen

Vaggeryd Byarums-Målen 1:3 Ängen Vaggeryd Byarums-Målen 1:3 Ängen Smålandsidyll Gården Ängen består av ett vackert beläget byggnadscentrum samt 9 ha mark belägen 25 min. bilväg från Jönköping och 3,5 km till Vaggeryd. Det charmiga huset

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Torpet Skivermåla 1:6

Torpet Skivermåla 1:6 Rapport 2012:215 Antikvarisk medverkan Torpet Skivermåla 1:6 Horns socken Kinda kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Torpet

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Bredbandsnät i Stjärnorp

Bredbandsnät i Stjärnorp Rapport 2013:87 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Bredbandsnät i Stjärnorp RAÄ 7, 14, 58, 148, 153 m fl Stjärnorps socken Linköpings kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson Ö S T E R G Ö T L A N

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer