Inklusive miljöbedömning

Transkript

1 Fördjupad översiktsplan för Rådmansö NORRTÄLJE KOMMUN Inklusive miljöbedömning samrådshandling maj

2 Titel: Fördjupad översiktsplan för Rådmansö Utgivningsdatum: Utgivare: Norrtälje kommun Kontakt: Kommunstyrelsekontoret, Planering och utveckling Kommunens växel: Konsult: Atkins Sverige AB Uppdragsansvarig: Jesper Skiöld, tel:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 1. inledning Bakgrund Syfte och avgränsning av planområde Förhållande till andra planer och PROGRAM Fördjupad översiktsplan (FÖP) 5 2. boende och service BefolkningsutvECKLING Bebyggelse och service på Rådmansö 6 3. vatten och avlopp Utveckling av kommunalt vatten och avlopp 7 4. gällande detaljplaner och förordnanden Gällande detaljplaner Förordnande enligt 113 ByggnadSLAGEN Trädfällningsförbud MarkavvATTNINGSFÖRETAG Naturvård 8 5. trafik och KOMMUNIKATIONER FordONSTRAFIK CykelvÄGNÄT KollektivTRAFIK REPLIPUNKTER RIKSINTRESSEN Riksintresse för samlade natur- och kulturvärden Naturvård Natura TotalförsvARET Friluftsliv KOMMUNIKATIONER naturresurser och bevarandevärden Naturmiljöer värda att bevara Strandskydd Kulturmiljö och ARKEOLOGI NaturreservAT Utbyggnad på rådmansö UtbyggnadsområdEN Riktlinjer för utökade byggrätter Möjlighet till FÖRTÄTNING Planlagd markyta KOMMUNIKATIONER MARINOR risk och STÖRNING Stigande havsnivåer Miljöstörande verksamheter TRAFIKBULLER Transporter av farligt gods 25 miljöbedömning 27 KÄLLOR 39 BILAGOR 40 1o. ekonomiska och sociala konsekvenser 26 3

4 sammanfattning Ett flertal bebyggelseområden i Norrtälje kommun har uppförts som fritidshusområden med enkla vatten- och avloppslösningar. Dessa områden har successivt omvandlats till områden för permanenta fastigheter. Norrtäljes starka tillväxt och utbyggnaden av Kapellskärsledningen har medfört stora kommunala VAinvesteringar. Ledningen är den första etappen i FRI-ledningarna (Frötuna-Rådmansö infrastruktur). Kapellskärsledningen ska bland annat försörja hamnen i Kapellskär med dricksvatten, avlasta havet från enskilda avlopp och möjliggöra utökad permanent bosättning på Rådmansö. Syftet med en fördjupning av översiktsplanen för Rådmansö är att skapa en långsiktig planeringsstrategi i samband med att kommunalt vatten och avlopp byggs ut på Rådmansö. Planen ska tydligt ange framtida områden för ny bebyggelse och föreslå riktlinjer för utökning av byggrätter inom gällande detaljplaner. Planområdet avgränsas till de detaljplaner för fritidshusbebyggelse utanför befintligt VA-verksamhetsområde som ligger inom rimligt avstånd till Kapellskärsledningen samt som bedöms kunna ansluta sig till denna. Permanentboende på Rådmansö är koncentrerat till orterna Gräddö, Spillersboda, Rävsnäs och Södersvik. Antalet fritidshus i Rådmansö och Frötuna uppgick år 2009 totalt till cirka Inom aktuellt område finns 98 antagna detaljplaner. Flertalet av dessa är avsedda för fritidshusbebyggelse med en varierad byggrätt från 40 kvm till 200 kvm med minsta tomtstorlek från 600 kvm (för grupphusbebyggelse). Nya exploateringsområden föreslås beläggas i närheten till befintlig bebyggelsestruktur och större vägar, vara anpassade till landskapet samt förläggas i nära anslutning till Kapellskärsledningen. Föreslagna områden för bostadsändamål är för friliggande småhus och i viss mån grupphusbebyggelse. Inom dessa områden kan även viss handel och serviceverksamhet inrymmas. Icke störande verksamheter bör vara möjligt i mindre omfattning. Totalt bedöms cirka fastigheter (tomtstorlek minst 2000 kvm) inrymmas i de föreslagna utbyggnadsområdena för bostäder. En mindre andel grupphusbebyggelse (tomtstorlek minst 600 kvm) möjliggörs inom planområdet. Områden för verksamheter (industri, upplag etc) föreslås i anslutning till Södersvik (Trollberget), Gräddö-Räfsnäs och Aspnäs (nordväst om Kapellskär). För de tomter som idag har en byggrätt om 120 kvm föreslås en utökning av byggnadsytan upp till 200 kvm. Enstaka områden med befintliga byggrätter på 200 kvm föreslås en ökning upp till 240 kvm. Planförslaget bedöms ge goda samhällsekonomiska konsekvenser i form av en ökande befolkning och därmed ett ökat skatteunderlag för kommunen. Planförslaget ger också goda möjligheter för ny kommersiell och social service att etablera sig och för befintlig service att växa. Planförslaget kan innebära ökade kostnader i form av utbyggnad av kommunal service, teknisk försörjning och ny infrastruktur. Vägar och VA förutsätts dock till stor del hanteras via samfälligheter. Med utbyggnaden ökar biltrafiken men samtidigt bör kollektivtrafiken få ett bättre underlag och möjlighet till nya mer direkta linjer. Beträffande hushållnings- och allmänna intressen bedöms planförslaget inte innebära några betydande samhällsekonomiska konsekvenser. I denna fördjupade översiktsplan för Rådmansö ingår en miljöbedömning vars syfte är att påverka genom att identifiera relevanta miljöaspekter och integrera dessa i planen för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Som bedömningsgrunder i arbetet används bland annat miljömål, miljöbalkens hänsynsregler och riktvärden. Utifrån rådande förhållanden och sannolika prognoser/ scenarier beskrivs konsekvenserna av relevanta utredningsalternativ. Med de riktlinjer och den övergripande strategi för ny exploatering som den fördjupade översiktplanen bidrar med minskar risken för spridd bebyggelse som kan ha en större påverkan på naturoch kulturvärden. Genom anläggandet av Kapellskärsledningen minskar de diffusa utsläppen från enskilda avlopp och bidrar därmed till uppfyllandet av miljömålen. Eftersom föreslagna exploateringsområden lokaliseras utan större konflikt med skyddad natur och övriga naturvärden bedöms planens negativa konsekvenser för naturvärden bli små. Figur 1: Översiktskarta. 4

5 1. inledning 1.1 Bakgrund I Norrtälje kommun finns flera olika bebyggelseområden som uppförts som fritidshusområden med enskilda vatten- och avloppslösningar. Dessa har successivt omvandlats till områden för permanent boende. Detta tillsammans med Norrtäljes snabba tillväxt har medfört ett behov av stora kommunala VA-investeringar, där Kapellskärsledningen är en viktig satsning. Kapellskärsledningen är den första etappen i FRI-ledningarna (Frötuna-Rådmansö infrastruktur). Många husägare på Rådmansö har vatten- och avloppsproblem i sina fastigheter och enligt kommunens undersökning är intresset stort bland de berörda husägarna att ansluta sig till det kommunala nätet. Kapellskärsledningen som började byggas ut under 2009 ska bland annat försörja hamnen i Kapellskär med dricksvatten, avlasta havet från enskilda avlopp och möjliggöra permanent bosättning bland annat i Frötuna, Rådmansö och Gräddö. Totalt kommer cirka 4000 fastigheter att kunna ansluta till Kapellskärsledningen. Inom det berörda området finns 98 antagna detaljplaner varav över 80 är planlagda fritidshusområden, de flesta i form av tomtägarföreningar eller samfälligheter. Norrtälje kommuns hållning är att kunna erbjuda dessa bättre förutsättningar till permanentboendestandard. En möjlighet till utökad byggrätt ges till tomtägare som ansluter fastigheten till kommunalt vatten och avlopp. 1.2 Syfte och avgränsning av planområde Syftet med en fördjupning av översiktsplanen är att säkerställa en hållbar utbyggnad av Rådmansö och att skapa en långsiktig planeringsstrategi i samband med att kommunalt vatten och avlopp byggs ut. Planen ska tydligt ange framtida områden för ny bebyggelse och föreslå riktlinjer för utökning av byggrätter inom gällande detaljplaner för bostadsändamål. En möjlighet till utökad byggrätt ges till tomtägare som ansluter sina fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. Värden och begränsningar pekas ut och en avvägning görs mellan allmänna intressen i området. Planområdet avgränsas till Rådmansö församling samt delar av Frötuna församling med en plangräns vid Harka i väst till Kapellskär i öst. I nordsydlig riktning avgränsas området från Norrtäljeviken i norr till strax söder om Håtö i söder. Vid en utökning av byggrätter sker en avgränsning till gällande detaljplaner för bostadsändamål inom planområdet. Detaljplanerna ska vara på ett rimligt avstånd från Kapellskärsledningen samt kunna ansluta till denna. Detaljplanerna ligger utanför befintligt VA-verksamhetsområde. Detaljplaner som ingår helt eller delvis i befintliga VAverksamhetsområden är inte föremål för utökning av byggrätter. 1.3 Förhållande till andra planer och program En fördjupning av översiktsplanen för Rådmansö ersätter den kommuntäckande översiktsplanen från 2004 och fördjupad Figur 2: Områdeskarta. Lantmäteriet översiktsplan för Skärgården från 2005 i aktuell del. Översiktsplanen för Rådmansö avser kunna ersätta detaljplaneprogram i den kommande detaljplaneprocessen. Den fördjupade översiktsplanen har 2030 som prognosår. 1.4 Fördjupad översiktsplan (FÖP) Alla kommuner är enligt plan- och bygglagen skyldiga att ha en aktuell översiktsplan (ÖP). Planen ska behandla frågor som mark- och vattenanvändning och byggande. En fördjupad översiktsplan (FÖP) tas oftast fram som ett tillägg för att bredda beslutsunderlaget. Planerna är inte juridiskt bindande för efterföljande beslut om t.ex. detaljplaner och bygglov utan ska användas som underlag och vägledning för beslut. 5

6 2. boende och service 2.1 Befolkningsutveckling Den sammanlagda folkmängden i Norrtälje uppgick år 2009 till cirka personer. Av dessa var drygt mantalsskrivna i församlingarna Rådmansö (2 056 personer) och Frötuna (2 444 personer). Från 1980 fram till 2009 har befolkningen i Rådmansö och Frötuna sammanlagt ökat med cirka personer, från drygt till totalt cirka En inte obetydlig del av ökningen torde bero på att fritidshus omvandlas till permanentboende. Rådmansö, Frötuna och kommunen i helhet har en positiv befolkningsutveckling med en hög inflyttning och födelseöverskott. 2.2 Bebyggelse och service på Rådmansö Permanentboendet på Rådmansö är koncentrerat till orterna Gräddö, Spillersboda, Rävsnäs och Södersvik, där även lokal service finns i begränsad omfattning. Fritidshusbebyggelsen är väl spridd över hela Rådmansölandet med högre koncentration till kustnära områden. Antalet fritidshus i Rådmansö och Frötuna uppgick år 2009 totalt till cirka Antalet fritidshus i hela kommunen uppgick under samma år till cirka Grund- och förskolor finns i Ramsta och vid Rådmansö kyrka. Förskolor finns även i Gräddö och i Södersvik. Övrig kommersiell service och social service som vårdcentral m.m. finns närmast i Norrtälje tätort. Antal invånare församlingsvis År Frötuna Rådmansö Norrtälje totalt Figur 4: Antal invånare församlingsvis och jämfört med Norrtälje kommun totalt. Antal bostadsbyggnader för fritidsändamål församlingsvis År Frötuna Rådmansö Norrtälje totalt Figur 3: Målpunkter i området. Lantmäteriet Figur 5: Antal bostadsbyggnader för fritidsändamål församlingsvis och jämfört med Norrtälje kommun totalt. 6

7 3. vatten och avlopp 3.1 Utveckling av kommunalt vatten och avlopp Det finns regionala, nationella och europeiska mål och krav som har utarbetats för att begränsa utsläpp av näringsämnen till sjöar och vattendrag från källor som till exempel enskilda avlopp. Den allmänna standardökningen i bostäderna kräver kraftfullare och modernare VA-system. Det finns en efterfrågan på hög VA-standard i nya bostäder, men även i fritidshusområden. För att uppnå dessa krav och förbättra förhållandena i sjöar och vattendrag samt i Östersjöns kustområden har Norrtälje kommun arbetat med att upprätta åtgärdsstrategier. Som en följd av strategiarbetet har kommunen antagit ett program: Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. Syftet med programmet är att ta ett helhetsgrepp över Norrtälje kommuns områden med perspektivet kommunal vatten- och avloppsförsörjning. En utbyggnad av Kapellskärsledningen, som är en del av FRIledningarna (Frötuna-Rådmansö infrastruktur) är en förutsättning för att genomföra de planer som står nämnda i programmet för kommunalt vatten och avlopp. Bygget av Kapellskärsledningen startade i april Arbetet med Kapellskärsledningen är uppdelat i ett flertal etapper där etapp 1, mellan Mjölkvallarna - Gräddö via Kapellskär är färdigställd. Etapp 2, mellan Gräddö - Rävsnäs verksamhetsområde beräknas vara färdigställd Byggnationen av resterande etapper beräknas kunna slutföras För planerade dragningar av Kapellskärsledningens fortsatta utbyggnad som visas i figur 6 finns ingen tidplan. Anslutning av en fastighet till Kapellskärsledningen sker antingen via anslutning inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp eller utanför det kommunala verksamhetsområdet. Kommunala verksamhetsområden med anläggningar finns idag i Gräddö och Södersvik. I Södersvik är cirka 200 fastigheter anslutna till befintligt VA-verksamhetsområde, i Spillersboda är totalt 300 fastigheter anslutna. I och med Kapellskärsledningens utbyggnad bildas ett nytt verksamhetsområde för Gräddö och Räfsnäs för vilket beslut hitintills finns för att ansluta 500 fastigheter. Totalt beräknas cirka fastigheter kunna ansluta till Kapellskärsledningen, varav drygt en fjärdedel ansluts inom kommunala VA-områden. För flertalet fritidshusområden kommer anslutning ske utanför verksamhetsområdet, huvudsakligen via en VA-samfällighet. Detta innebär att kommunen erbjuder en anslutningspunkt och att det behövs en samordning där flera fastigheter tillsammans bygger en ledning till kommunens anslutningspunkt. VA-samfälligheten bygger ut ett internt nät av vatten och avloppsledningar inom VA-samfällighetens område och står för denna kostnad. VAsamfälligheten äger fortsättningsvis ledningsnätet inom VAsamfälligheten samt står för drift och skötsel. Fritidshusområden vid Gräddö och Räfsnäs kommer anslutas inom det kommunala verksamhetsområdet där kommunen bygger ledningsnät för vatten och avlopp till varje fastighetsgräns. Kommunen förvaltar ledningsnätet och står för drift och skötsel. Norrtälje kommun tar samtidigt över det nybyggda avloppsreningsverket som finns i hamnen, vilket innebär att kommunen kan ta hand om och rena avloppet från de boende i Frötuna-Rådmansö när hela utbyggnaden är klar. Detta innebär att många fritidsboende får möjligheten att bosätta sig permanent i sin fastighet samt att befintliga avloppsanläggningar som läcker orenat vatten till vattendrag och Östersjön kommer att kunna tas om hand på ett säkert sätt. Figur 6: Kapellskärsledningen, del av FRI-ledningarna (Frötuna-Rådmansö infrastruktur). Lantmäteriet 7

8 4. gällande detaljplaner och förordnanden 4.1 Gällande detaljplaner Inom aktuellt område på Rådmansö och del av Frötuna finns idag 98 gällande detaljplaner. Större delen av dessa är äldre byggnadsplaner från talet avsedda för fritidshusbebyggelse. Enstaka planer från 1980-talet och framåt är avsedda för bland annat hamn, handel, och småindustri men även bostäder kan förekomma. Byggrätten i de olika fritidshusplanerna varierar från 40 kvm upp till 200 kvm med minsta tomtstorlek från 600 kvm (för grupphusbebyggelse) upp till 3000 kvm. Flertalet av planerna medger byggrätt om 120 kvm, i vissa uppdelad på 80 kvm för huvudbyggnad och 40 kvm för uthus, där minsta tomtstorlek vanligen är 2000 kvm. Bebyggelsen får vanligen uppföras i 1 våning eller 1 våning + vind. Grupphusbebyggelse får uppföras i 2 våningar. I flertalet av planerna ingår allmän platsmark för vägar och naturmark. Dessa sköts i de flesta fall av tomtägarföreningar eller liknande. I vissa fall har gemensamhetsanläggningar bildats och i andra fall äger den ursprungliga markägaren den allmänna marken. Många planer reglerar även vattenområden där vissa delar får överbyggas d.v.s bryggor får anläggas. Så gott som samtlig mark inom Rådmansö är i privat ägo. Kommunala fastigheter finns i mindre omfattning bland annat i Gräddö, Räfsnäs och Södersvik. 4.2 Förordnande enligt 113 Byggnadslagen Fritidshusområdena på Rådmansö är reglerade med byggnadsplaner, upprättade enligt den tidigare Byggnadslagen. I många av dessa gäller förordnande enligt 113 Byggnadslagen. I byggnadsplanerna fanns inget krav att kommunen skulle vara huvudman för allmänna platser som vägar och naturmark inom dessa områden. Kommunen har ansökt om att besluta om ett 113 förordnande för denna mark hos Länsstyrelsen. Syftet med detta förordnande var att säkerställa att den allmänna platsmarken skulle säkras och inte privatiseras och exploateras i framtiden. Detta innebär att en förändring av markanvändningen inte kan ändras till något som inte är till allmän nytta eller till gagn för de boende i området. Vid ändring eller ersättning av dessa byggnadsplaner med nya detaljplaner måste det gamla beslutet upphävas och den nya detaljplanen reglerar därmed den allmänna markens användning. Ett alternativ till att upphäva beslutet är att ta ett nytt liknande förordnandebeslut enligt PBL (113 byggnadslagen motsvarar nuvarande 6 kap 19 plan- och bygglagen). 4.3 Trädfällningsförbud Det finns byggnadsplaner i vilka det ingår områden där det råder förbud mot trädfällning genom beslut enligt den tidigare 110 byggnadslagen. Syftet är att grönområdena inte ska förstöras genom felaktig skötsel. Bestämmelsen är viktig eftersom många planer innehåller värdefulla trädbestånd av t ex ek. Vid ändring eller ersättning av dessa byggnadsplaner med nya detaljplaner måste beslutet upphävas och ersättas av ett nytt enligt PBL. 4.4 Markavvattningsföretag Markavvattningsföretag bildas genom en förrättning med syftet att torrlägga ett specifikt markområde. Många markavvattningsföretag utnyttjas även för att leda bort dag- och dräneringsvatten. Genom förrättningen har företagen samma rättsliga status som en vattendom. På Rådmansö finns cirka 15 markavvattningsföretag varav 10 berör detaljplanelagda områden. 4.5 Naturvård På Rådmansö finns ett flertal områden som är skyddade enligt miljöbalken som strandskydd, riksintresse, Natura 2000, naturreservat, samrådsområde, biotopskydd och naturvårdsavtal. Se avsnitt 7.1 sidan 15 för mer information. Figur 7: En gällande detaljplan för ett fritidshusområde på Rådmansö. En detaljplan ger en samlad bild av hur det är tänkt att ett avgränsat markområde ska användas. En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som anger byggrätten i det planerade området. Det är detaljplanen som ligger till grund för bygglovsprövningen. Det är kommunen som fattar beslut om detaljplaner. En markägare eller en exploatör kan ansöka om att upprätta en ny detaljplan eller att ändra en befintlig. 8

9 Figur 8: Gällande detaljplaner. Lantmäteriet 9

10 5. trafik och kommunikationer 5.1 Fordonstrafik E18 genom planområdet ingår i det nationella stamvägnätet och ses som särskilt betydelsefullt för landets ekonomiska tillväxt och välfärdsutveckling. E18 är av stor betydelse för Kapellskärs hamn men har också en viktig strategisk betydelse för Norrtälje kommuns utveckling. Från Kapellskärs hamn utgår färjelinjer till Mariehamn på Åland, Nådendal och Åbo i Finland samt Paldiski i Estland. Kapellskär är en hamn för renodlad Ro/Ro (Roll on/roll off, fartyg anpassade för fordon att kunna köra ombord på fartyget) och Ro/ Pax (kombinerade Ro/Ro och passagerarfartyg). Trafikmätningarna på Rådmansö är från 2006 på E18 och från 2000 på det övriga vägnätet, se figur 10. Flödena redovisas som årsdygnstrafik, det vill säga att årstrafiken är utslagen per dag, året om. Rådmansö har dock en kraftigt årstidsvarierad trafik. På vintern kan flödet vara 20% lägre på E18 än det uppmätta värdet och på sommaren 20% högre. Variationen är ännu större på de mindre vägarna. E18 har en stor andel tung trafik, främst på grund av hamnen i Kapellskär. Enligt uppmätta flöden över befintlig trafik skulle 650 tunga fordon åka till eller från hamnen per dygn, men de senaste siffrorna från Stockholms hamnar visar att det är 1100 fordon per dygn som passerar hamnen. I figur 23, tillkommande trafik, har detta korrigerats. 5.2 Cykelvägnät Rådmansö är en ö med goda förutsättningar för cykeltrafik. I dagsläget är cyklisterna hänvisade till de vägar som finns. På vägarna sker cykling i blandtrafik, vilket kan medföra trafiksäkerhetsproblem. Att cykla på E18 är tillåtet, men med de stora trafikmängderna och den tunga trafiken är cykeltrafikens andel mycket liten. Cykling bör av trafiksäkerhetsskäl inte tillåtas på 2+1 och 2+2-vägar när återstående sidofält är smalare än 1,5 meter. Risken för att bli påkörd eller påverkas av vinddraget från tunga fordon är så stor att cyklisterna ofta självmant avstår från att använda sådana vägar. I Länstransportplanen finns pengar avsatta till att E18 mellan Trafikplats Frötuna Kapellskär ska byggas om till 2+1 väg hela sträckan. I och med detta kommer även hastighetsbestämmelserna ses över samt behov av åtgärder i korsningar inventeras. Tidsplan för detta är ej angivet. På Rådmansö har tre olika cykelgrupper identifierats: pendlingscyklister, turistcyklister och cyklister med lokala målpunkter, till exempel till skola, bad- och idrottsplatser. 5.3 Kollektivtrafik Det finns i huvudsak två busslinjer på Rådmansö, linje 630 och 631, samt en linje mellan Norrtälje och Spraggarboda, linje 632. Turtätheten är låg och bussarnas rundslinga gör kollektivtrafiken oattraktiv. Figur 9: Tung trafik på E18 strax väster om Vreta. Foto: Johan Nilsson (Atkins Sverige AB) 5.4 Replipunkter Replipunkter är anslutningshamnar för skärgårdstrafiken på fastlandet. På Rådmansö finns två replipunkter: Rävsnäs och Östernäs. Strax utanför planområdet finns Spillersboda replipunkt. Replipunkterna har en varierad standard och ett behov av upprustning och förbättringar finns. En brist på väl fungerande replipunkter medför samhällsekonomiska kostnader så som en försämrad tillgänglighet till skärgården, besvärliga förhållanden för permanentboende och sämre förutsättningar för näringslivet med mera. 10

11 Figur 10: Befintlig trafik. Kartan visar uppmätt trafik (ÅDT) på de vägar som Trafikverket är väghållare. Siffrorna inom parantes anger andel tung trafik. Lantmäteriet 11

12 Figur 11: Busslinjer och busshållpaltser på Rådmansö. 12

13 6. riksintressen Riksintressen är särskilda anläggningar eller områden med stort värde eller av stor betydelse ur ett nationellt perspektiv. Riksintressen ska så långt det är möjligt skyddas mot påtaglig skada. Vid avvägning mellan olika riksintresse ska företräde ges till den användning som bäst främjar god hushållning med mark och vatten ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv. Riksintressen regleras i 3-4 kapitlet i miljöbalken. 6.1 Riksintresse för samlade natur- och kulturvärden Rådmansö är en del av Norrtälje kommuns inner- och mellanskärgård med stränder, stora djup, grunda vikar, sund, skogar och kulturlandskap som är av stor betydelse för många växter och djur knutna till just denna miljö. I ett internationellt perspektiv utgör skärgården det mest unika och skyddsvärda i hela Norrtälje kommun. Kust- och skärgårdsområdet är med hänsyn till de naturoch kulturvärden som finns inom området i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap 1-2, 4 miljöbalken. Inom området (MB 4 kap) får exploateringsföretag och andra åtgärder endast komma till stånd om det inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Exploateringsföretag och andra åtgärder ska särskilt bedömas med hänsyn till bevarandeintresset. Vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska turismens och friluftlivets, främst det rörliga friluftlivets, intressen särskilt beaktas. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Inget hinder föreligger för utveckling av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller för utförande av vissa anläggningar. 6.2 Naturvård Riksintressen för naturvården är områden som uppmärksammats på nationell nivå för sina höga naturvärden. Naturvårdsverket beslutar om vilka områden som ska utses som riksintressen med stöd av miljöbalken 3 kap 6. Utpekande av riksintressen baseras på vetenskaplig kunskap om områdenas naturvärden. Ett riksintresses värden utgår från så kallade riksvärden vilka kan vara en viss naturtyp, en art eller ett landskap. Ofta är det en kombination av olika riksvärden som tillsammans utgör ett riksintresse. På Rådmansö finns 2 områden som är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 : Riddersholmsområdet har en mycket omväxlande natur med flera skyddsvärda naturtyper: ädellövskogslundar, strandängar, rikkärr och naturbetesmarker med framförallt en synnerligen rik flora. Här finns fuktängar med hävdgynnade arter, ett rikt fågelliv och de största ädellövskogarna i Norrtälje kommun. Rikkärret Gunnarsmaren är Roslagens största och hyser många skyddsvärda arter. Området är även värdefullt för friluftslivet och här finns goda möjligheter att kombinera naturvårdens och friluftslivets intressen. Området är skyddat som naturreservat enligt miljöbalkens 7 kap 4. I Brevik Håtö finns moränryggar av stort geovetenskapligt värde. Läsidesmoränerna och De Geermoränerna bildar ett mönster, som så vitt känt inte är lika välutbildat någon annanstans i landet. Mönstret är av stort intresse i diskussioner om De Geermoränernas uppkomst, som ännu är delvis okänt. Närheten till universitetsinstitutioner och skolor höjer värdet ytterligare. För området gäller samrådsskyldighet enligt miljöbalken 12 kap 6. beträffande åtgärder som kan påverka moränryggarna. 6.3 Natura 2000 Natura 2000 är EU s nätverk av värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från naturvårdssynpunkt. Syftet med Natura 2000 är att värna om naturtyper och livsmiljöer, så kallat habitat, för de arter som EU-länderna anser är av gemensamt intresse. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG s habitat- och fågeldirektiv. Skapandet av Natura 2000 är en av EU s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald. I Sverige kommer utpekade Natura 2000-områden att säkerställas enligt något av miljöbalkens områdesskydd eller genom avtal med markägare. Ingrepp med negativa miljöeffekter får inte genomföras i Natura 2000-områdena utan regeringens tillstånd. Tillstånd kan även krävas för åtgärder utanför Natura 2000-området. För att ett område ska få exploateras krävs mycket starka skäl och medlemslandet måste kompensera ingreppet genom att utse ett nytt Natura 2000-område som ersätter det förlorade området och dess naturvärden. Natura 2000-områden är även att betrakta som riksintressen enligt miljöbalken. På Rådmansö (fastland) finns 4 utpekade Natura 2000-områden som är skyddade enligt habitatdirektivet: Riddersholm Rikkärr, Laguner, Havsstrandängar av Östersjötyp; Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rikepifytflora; Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ Lötaholmen - Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ, Lövängar av fennoskandisk typ Skällarholmsviken - Artrika, torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ, Högörtängar Röllingsfladen Artrika, torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ, Högörtängar 6.4 Totalförsvaret Försvarsmakten har gjort en översyn av områden med förordnande enligt 12 kap 4 PBL. Rådmansö berörs av riksintresse för försvaret i en del längst ut i öster. Områdets storlek är tilltaget med hänsyn till sekretessen. Länsstyrelsen har i juli 2003 med stöd av 12 kap 4 PBL förordnat att beslut om bygglov eller förhandsbesked för nyetablering av bostadshus och verksamheter samt tillbyggnader som inte är att anse som kompletteringsåtgärder ska prövas av länsstyrelsen. Även hälso- och säkerhetsaspekter kan komma att aktualiseras som prövningsgrund. Förordnandet gäller inte för beslut inom detaljplanelagt område där beslutet följer planens bestämmelser. Planenliga beslut innefattar även sådana mindre avvikelser som får tillåtas enligt 8 kap 11 PBL. Föreslagna områden som är i konflikt med riksintresset för totalförsvaret kan behöva invänta totalförsvarets omvärdering av riksintresset innan exploatering kan möjligöras. 6.5 Friluftsliv Friluftslivets riksintressen omfattar en stor del av Norrtälje kommuns skärgård som intar en särställning i friluftslivshänseende. Värdet ligger i de höga naturvärdena, orördheten samt den goda tillgången på naturhamnar. För vissa delar av skärgården råder dock tillträdesförbud med hänsyn till störningskänsligt djurliv eller på grund av militära intressen. 13

14 6.6 Kommunikationer E 18 och hamnen i Kapellskär är riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. Det är kommunikationsanläggningens funktion som är av riksintresse och det är bland annat dess framtida funktion som ska skyddas. Figur 12: Riksintressen. Lantmäteriet 14

15 7. naturresurser och bevarandevärden 7.1 Naturmiljöer värda att bevara På Rådmansö finns artrika ängs- och hagmarker, strandängar, våtmarker och sumpskogar. Våtmarker har en förmåga att rena vatten och gynnar fågellivet och den biologiska mångfalden. Ett flertal nyckelbiotoper och naturvärden samt några biotopskydd och naturvårdsavtal finns i området. Dessa är framförallt koncentrerade till Infjärden, Lötaviken och Åkeröfjärden. En nyckelbiotop är en skogsbiotop som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö anses ha en mycket stor betydelse för flora och fauna. En nyckelbiotop innehåller ofta känsliga och sällsynta djur- och växtarter. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Generellt biotopskydd gäller för vissa mindre mark- och vattenområden i jordbruksmark t.ex åkerholmar, stengärdsgårdar och dammar. Natura 2000, naturreservat, biotopskydd, naturminne och strandskydd är juridiskt skyddade. Områdesskydden bildas för att långsiktigt trygga miljöer med ett särskilt stort värde för djur, växter och människor. Biotopskyddet omfattar mindre markeller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett sådant biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. 7.2 Strandskydd Strandskyddet är ett generellt skydd och gäller vid alla kuster sjöar och vattendrag oavsett storlek. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten såväl på land som i vattenområdet och omfattar även undervattensmiljön. På vissa ställen gäller utökat strandskydd till 300 meter upp på land och ut i vattnet. Strandskyddet syftar till att trygga allmänhetens tillgång på platser för bad- och friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land- och i vatten för djur och växtliv. Detta innebär att det är förbud mot alla åtgärder som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter eller som begränsar allmänhetens tillgång till stranden. Gällande detaljplaner på Rådmansö är från slutet av 1950-talet och fram till 1970-talet där de flesta innefattar strandområden. Flertalet av dessa byggnadsplaner (fastställda senast 30 juni 1975) omfattas inte av strandskydd enligt miljöbalken (om inte något annat bestämts i den enskilda planen). I de fall gällande detaljplanplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan inträder strandskydd automatiskt inom planområdet. Om planen endast ändras genom tillägg återinträder inte tidigare upphävt strandskydd. 7.3 Kulturmiljö och arkeologi De äldsta bosättningarna på Rådmansö återfinns vid Åkerö- och Kyrkfjärdarna. Rådmansö har påverkats starkt av landhöjningen och läget har medfört ett relativt lågt antal gravfält. De gravfält som härrör från vikingatid finns vid byarna Åkerö, Västanvik, Gillberga, Rådmanby, Kungsgården, Lågarö samt Rävsnäs. Den största byn på 1600-talet utgjordes av Rådmanby som bestod av 9 hemman. Fornlämningar från historisk tid utgörs bland annat av ryssugnar, labyrinter och ristningar. I kommunens kulturminnesvårdsprogram utpekas Rådmansö kyrka och Riddersholm ut som värdefulla kulturmiljöer på Rådmansö fastland. Figur 13: Rådmansö. Foto: Anne Pajula (Norrtälje kommun) Fornlämningar skyddas genom Lagen om kulturminnen (KML). Förutom fornlämningar behandlar den bland annat också byggnadsminnen och kyrkor. Genom KML har så kallade fasta fornlämningar ett automatiskt skydd. Det innebär att en nyupptäckt fornlämning har ett omedelbart skydd, utan att något myndighetsbeslut fattats. Till en fornlämning hör ett markområde runt den som har samma lagskydd. Områdets storlek varierar utifrån fornlämningens betydelse och karaktär. 7.4 Naturreservat På Rådmansö (fastland) finns två naturreservat. För Riddersholms naturreservat se avsnitt 6.2 samt 6.3 på sidan 13. Oxnäsets naturreservat utgör en del av en bred udde med samma namn, Oxnäsudden. Området är beläget i Rådmansby på Rådmansö och omfattar en yta av 7,7 hektar. Naturreservatet inrättades av Norrtälje kommun den 7 maj 2002 med syftet att bevara ett från naturvårdssynpunkt mycket värdefullt naturskogsområde med dess växtliv och djurliv samt geovetenskapliga företeelser. Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till beslut om att bilda naturreservatet Gillberga i Norrtälje kommun. De exakta gränserna för naturreservat är preliminära och kan komma att ändras något vid kommande inmätning. 15

16 Figur 14: Strandskydd samt områden inventerade för ängs-, betes- och hagmark. Lantmäteriet 16

17 Figur15: Natur- och kulturmiljö. Lantmäteriet 17

18 8. Utbyggnad på rådmansö 8.1 Utbyggnadsområden Nya exploateringsområden för bostäder och nya verksamhetsområden föreslås lokaliseras i närheten till befintlig bebyggelsestruktur och större vägar, vara anpassade till landskapet, samt förläggas i nära anslutning till Kapellskärsledningen. Områden för verksamheter (industri, upplag etc) föreslås i anslutning till Södersvik (Trollberget), Gräddö-Räfsnäs och Aspnäs (nordväst om Kapellskär). Verksamheter i dessa områden kan vara av störande karaktär och kräver då normalt ett skyddsavstånd om minst 50 meter till bostäder. I vissa fall kan betydligt längre skyddsavstånd krävas. Naturvårdsverkets allmänna råd om externt industribuller tillämpas. Föreslagna tillkommande exploateringsområden för bostäder på Rådmansö föreslås vara i form av friliggande småhus och i viss mån grupphusbebyggelse. Inom områdena kan även viss handel och serviceverksamhet inrymmas. Icke störande verksamheter bör vara möjligt i mindre omfattning. Totalt bedöms cirka tomter inrymmas i föreslagna utbyggnadsområden för bostäder. I det fortsatta arbetet måste terrängförhållandena studeras närmare för lämplig inplacering av tomter. Närheten till eventuella kraftledningar, närhet till E18 med avseende på buller och farligt gods samt närheten till de föreslagna avloppspumpstationerna måste beaktas. Riktlinjer för ny bostadsbebyggelse: Bostadsbebyggelse föreslås kunna uppföras till 200 kvm. Minsta tomtstorlek för grupphusbebyggelse föreslås vara 600 kvm och största byggnadsyta 130 kvm. Bebyggelse får uppföras i max 2 våningar (ej vind). För ny detaljplan i anslutning till befintlig plan eller vid utökning av befintlig plan får tomtstorlek och byggnadsyta anpassas till denna. Den friliggande bebyggelsen som föreslås på Rådmansö är av likartad karaktär som råder idag. Tomterna är stora och bebyggelsen består av mindre småhus som ligger på ett behörigt avstånd från varandra. Grupphusbebyggelse på Rådmansö föreslås tillkomma utifrån en trädgårdsstadskaraktär. Trädgårdsstaden består av en blandad bebyggelse med olika hustyper sida vid sida. Olika sorters hus och upplåtelseformer är en förutsättning för att hushåll av olika storlek, ålder med mera ska kunna bo i samma område. En småskalighet och måttlig exploatering är även karakteristiskt för trädgårdsstaden. Bebyggelsen har en genomsnittlig hushöjd av 2 våningar. Alla bostäder har en egen trädgård. Om tätheten blir för hög finns risk att upprätthållandet med egen trädgård går förlorad, är tätheten för låg kan kvaliteten av att bo i en stad med vackra gator gå förlorad. En trädgårdsstad har ett stadsplanemönster som bygger på gator, platser och kvarter. Referensexempel över trädgårdsstäder finns att hämta i Enskede (Stockholms stad). Exempel på grupphusbebyggelse finns i Hjortsberg i Falkenberg kommun. Referensexempel för friliggande bebyggelse med liknande tomtstorlek och byggnadsyta som på Rådmansö finns även i Värmdövik, Värmdö kommun. De av tomter vilkea förelås inrymmas inom föreslagna exploateringsområden avse primärt friliggande bebyggelse. Om grupphusbebyggelse ingår i exploateringsområdena kan större naturområden bevaras i anslutning till exploateringen. Figur 18: Friliggande bebyggelse i Värmdövik, Värmdö kommun Figur 16: Friliggande bebyggelse på Rådmansö Foto: Mimmi Holegård (Atkins Sverige AB) Figur 17: Trädgårdsstad i Enskede, Stockholms stad Figur 19: Grupphusbebyggelse i Hjortsberg i Falkenberg kommun 18

19 Figur 20: Föreslagna exploateringsområden för bostäder och verksamhetsområden. Lantmäteriet 19

20 8.2 Riktlinjer för utökade byggrätter I samband med utbyggnaden av Kapellskärsledningen anges riktlinjer för utökning av byggrätter inom gällande detaljplaner för bostadsändamål. Riktlinjer för utökning av byggrätter sker av gällande detaljplaner för bostadsändamål inom planområdet med ett rimligt avstånd till Kapellskärsledningen vilka bedöms kunna ansluta till denna, se bilaga 3. De nya byggrätterna föreslås huvudsakligen som en generell utökning för samtliga områden vilket ska motsvara dagens efterfrågade ytbehov för boende. Områdenas karaktär av gles och småskalig bebyggelse ska samtidigt inte förvanskas. En redovisning görs även av vilka hushållnings- och skyddsbestämmelser respektive detaljplan berörs av samt om en hälso- och säkerhetsaspekt behöver beaktas. Föreslagna riktlinjer är inte juridiskt bindande men bör tillämpas vid framtida planläggning. Detaljplaner i Södersvik och Gräddö ingår helt eller delvis i befintliga VA-verksamhetsområden och är därmed inte föremål för utökning av byggrätter. Föreslagen utökning av byggrätt: För de tomter som idag har en byggrätt om 120 kvm föreslås en utökning av tomtytan upp till 200 kvm. Enstaka områden med befintliga byggrätter på 200 kvm föreslås en ökning upp till 240 kvm. I de planer där den totala byggnadsytan föreslås till över 200 kvm får huvudbyggnad vara max 180 kvm och uthus får vara max 80 kvm där ej annat anges. Våningsantal och byggnadshöjd föreslås kvarstå enligt gällande detaljplan. 8.3 Möjlighet till förtätning Förtätning sker utifrån de enskilda planernas förutsättningar, i vissa planer bedöms förtätning inte vara möjlig. I de planer förtätning bedöms vara möjlig redovisas preliminärt till vilken grad det kan göras. I tabell, bilaga 3 redovisas möjlig förtätningsgrad: < 4 Enstaka (1-4) tomter kan avstyckas. > 4 - Från 4 upp till cirka 10 tomter kan avstyckas. Gällande detaljplaner inom planområdet som inte är avsedda för bostäder är inte aktuella för utökad byggrätt eller förtätning. 8.4 Planlagd markyta Berört planområde består av cirka ha mark. Gällande detaljplaner inom området upptar drygt ha. Föreslagna exploateringsområden för bostäder består av cirka ha. Föreslagna verksamhetsområden består av cirka 50 ha. För närvarande är 30 procent av marken inom området detaljplanelagd. Med tillkommande exploateringsområden för bostäder och verksamheter kommer 40 procent av marken att vara planlagd. Detaljplaneläggning av ett område är inte synonymt med att all mark exploateras. Inom befintliga detaljplaner finns betydande områden reglerade för park och natur. Även tillkommande planområden förväntas inrymma grönområden. Vid framtagandet av nya exploateringsområden för bostäder och verksamhetsområden har hänsyn tagits till kända natur- och kulturvärden, strandskydd och andra skyddsbestämmelser. Föreslagna Inom flertalet planområden finns förutsättningar att förtäta med ny bebyggelse, dvs att nya tomter för bostadsändamål kan avstyckas. Mark som då tas i anspråk är huvudsakligen planlagd som Allmän plats för naturmark och vägar. Planer som omfattas av förordning enligt 113 måste hanteras enligt särskild rutin. Figur 21: Gällande detaljplaner (utökad byggrätt har prövats i detaljplaner som är aktuella för FÖP). Gällande detaljplaner inom planområdet som inte är avsedda för bostäder är inte aktuella för utökad byggrätt eller förtätning. Lantmäteriet 20

21 områden som är i konflikt med riksintresset för totalförsvaret kan behöva invänta totalförsvarets omvärdering av riksintresset innan exploatering kan möjliggöras. Vid kommande detaljplanearbete kommer hänsyn tas till våtmarker och andra intressen med avsikt att de så långt som möjligt ska bevaras. 8.5 Kommunikationer Vid ny bebyggelse tillkommer ny trafik. Såväl biltrafik som kollektivtrafik kan öka. Med ökad bebyggelsetäthet kan även fler lokala målpunkter bildas som motverkar biltrafikalstringen. Generellt bidrar låg exploateringsgrad i perifera områden till störst andel biltrafikalstring per bebyggd yta. Exploateringen på Rådmansö kan antas hamna i denna kategori. Antaganden för biltrafikalstring på Rådmansö: Drygt fastigheter planeras som maximal utbyggnad i detta skede. Till det tillkommer områden för verksamheter som föreslås i anslutning till Södersvik, Gräddö-Räfsnäs och Aspnäs. Det är på detta antal som trafikprognoserna baseras. Biltrafikalstring 5 fordonsrörelser per hushåll och årsmedeldygn. 60 % har målpunkt Norrtälje via E18. 40% har annan lokal målpunkt. Trafiken med målpunkt i Norrtälje har lagts in i vägnätet på Trafikverkets vägar mellan alstringsområdet och E18 mot Norrtälje. Den lokala trafiken läggs på Trafikverkets vägar med viktning tagen med hänsyn till befintlig trafik. Detta simulerar trafiken med lokala mål. Ingen allmän trafikuppräkning har gjorts från befintliga mätningar, utom andelen tung trafik på E18, utifrån nya uppgifterna från Stockholms hamnar. Att ingen uppräkning gjorts försvaras med att det är just den nya exploateringen som utgör ökningen. Någon uppräkning av trafiken har heller inte skett från de fastigheter som förväntas bli anpassade för permanentboende. Med en ökad kollektivtrafikandel generellt till följd av tätare trafikering förväntas ökningen bli marginell. Resultatet av den tillkommande trafiken visar att ökningen på E18 kommer bli mycket stor med framkomlighetsproblem både i korsningarna på E18 men även i anslutning till anslutningspunkter i Norrtälje och i vävningen till E18 Norrtäljevägen. Det finns osäkerheter i beräkningar som påverkar resultatet. Generellt är biltrafikalstringen lägre i områden med centrala lägen och hög exploateringsgrad. Område Exploateringsgrad Läge Inkomst Hög Mellan låg Central Hög Låg Perifer Hög Låg Figur 22: Biltrafikalstring per vardagsdygn per 100 kvm bostadsyta fördelat över områdestyper Med ökad exploatering får kollektivtrafiken ett bättre underlag och ett nya mer direkta linjer bör ses över. Figur 24 illustrerar föreslagna busslinjer på Rådmansö, dessa bygger på att befolkningsunderlaget ökar. Replipunkterna på Rådmansö fyller en betydande roll för skärgårdstrafiken. För kompletterande bostadsbebyggelse vid Rävsnäs och Östernäs är det viktigt att säkerställa replipunkternas funktion och att mark avsätts till framtida utbyggnadsmöjligheter för service, bryggor, parkeringar etc. Generellt antas trafiken öka mycket, speciellt sommartid, på hela vägnätet inom planområdet vilket medför en säkerhetsrisk för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelbanor bör prioriteras dels som trafiksäkerhetshöjande åtgärd, dels som ett medel att flytta över biltrafik till cykeltrafik. Goda cykelförbindelser mellan Norrtälje och Rådmansö bör ha stor potential, kanske i synnerhet för cykelturismen i Norrtälje kommun men även för att minska behovet av biltransportresor. I och med utbyggnaden på Rådmansö samt att fritidshus omvandlas till permanenta bostadshus kommer behovet av säkra cykelvägar att öka. Det bör därför finnas planberedskap även för gång- och cykelvägar. Goda cykelmöjligheter gynnar bofasta såväl som turister. Följande cykeltrafiksfrågor bör prioriteras i den fortsatta planeringen: Ytterligare utreda möjligheten att säkra över-/undergångar för cyklister som korsar E18. Vidareutreda idén kring en cykelväg mellan Kapellskär och Gräddö. Sträckor kring Rådmansö skola och badplatsen Björkö Örn är sträckor som kan gynna barn och unga och uppmuntra till cykling. De är också attraktiva för sommarboende. En cykelförbindelse mellan Norrtälje och Rådmansö kan vara attraktiv för flera målgrupper och syften; transport, pendling, träning, turism m.m. Separata gång- och cykelvägar kan också användas för aktiviteter som inlinesåkning och rullskidor. 21

22 Figur 23: Tillkommande trafik. Kartan visar beräknad ÅDT på de vägar där Trafikverket är väghållare. Uppräkning har skett för trafikalstring för nya fastigheter. Siffran inom parantes anger andel förväntad tung trafik. Lantmäteriet 22

23 Figur 24: Föreslagna busslinjer på Rådmansö samt befintliga replipunkter Lantmäteriet 23

24 8.6 Marinor I och med ökad exploatering kommer efterfrågan på båtplatser att öka och generellt bör befintliga marinor kunna byggas ut. Dessa samt ett fåtal nya lägen för marinor har pekats ut i figur 25. Marinor bidrar starkt till skärgårdskopplingen på Rådmansö och innehavandet av båt är viktigt för många Rådmansöbor. Det finns relativ många båtplatser inom området och längs kuststräckan är det ofta svårt att hitta ytterligare mark för nya marinor eller båtbryggor. Nenningesund är en gammal sjöväg mellan Norrtäljeviken och Brevikssund. Föreningen Nenningesund arbetar för att öppna den historiska vattenvägen som gör Rådmansö till en ö igen. Vattenleden ska gå i sin forna sträckning en kilometer söder om Södersvik i Norrtälje. Föreningens mål är att inviga sundet under våren Nu pågår arbetet med att utreda vilka konsekvenser ett öppnande skulle få för miljön. Det har tidigare gjorts några försök att återskapa den gamla farleden Nenningesund, senast kring år Projektet föll på grund av att Norrtälje kommun, inom ramen för ett lokalt investeringsprogram, inte fick det statliga bidrag som behövdes. Kanalen är tänkt att bli cirka 800 meter lång och ska vara för småbåtar och kanoter. Skärgårdens minsta farkoster får med det en tryggad farled mellan vattnen kring Furusund (via Brevikssund) på ena sidan, och Norrtäljeviken på andra sidan. I förlängningen betyder det en skyddad inre vattenväg från Nynäshamn ända upp till Öregrund. Figur 25: Marinor på Rådmansö Lantmäteriet 24

25 9. risk och störning 9.1 Stigande havsnivåer Bebyggelse i direkt anslutning till kusten innebär risker vid framtida stigande havsnivåer. Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60) fastslår att det är nödvändigt att påbörja anpassningen till klimatförändringarna, med konsekvenser som översvämningar, förändrade nederbördsmönster, varmare klimat och en ökad frekvens av extrema vädersituationer. En av konsekvenserna är en stigande havsytenivå, som medför stora konsekvenser för samhället och miljön i de ofta tätbebyggda kustområdena. Översvämning, ökad kusterosion och höjda vattennivåer är problem med ursprung i stigande havsytenivåer. 9.2 Miljöstörande verksamheter Vissa verksamheter innebär störningar för miljön. På de platser där miljöstörande verksamheter måste fortgå är det viktigt att de negativa verkningarna kan minimeras, bland annat att annan bebyggelse med krav på sundhet inte tillåts i närheten. Kapellskärs hamn utpekas som område som miljöprövas för miljöstörande verksamhet. Beroende på de stora godsflödena har det gjorts stora investeringar i hamnen. Vissa av dessa har syftat till att minska störningarna, mestadels i form av buller för de boende inom hamnens influensområde. De befintliga kommunala vattenverken och planerade avloppspumpstationer är miljöstörande verksamheter. Inom meter från anläggningarna avses inga bostäder få byggas. Detta avstånd har bedömts tillräckligt med hänsyn till luktproblematiken. 9.3 Trafikbuller E18 till Kapellskär är ett av kommunens mest trafikbullerstörda områden med en stor andel tung trafik. I den av riksdagen antagna propositionen Handlingsplan mot buller anges att vid ny- eller ombyggnad av trafikled bör den dygnsekvivalenta ljudnivån i bostadsmiljöer inte överskrida 55 dba utomhus vid fasad eller om detta inte är rimligt mer än 30 dba inomhus. För befintliga bostadsmiljöer med buller överstigande 65 dba utomhus vid fasad bör inomhusnivån inte överskrida 30 dba. Momentant överskridande av ljudnivån 45 dba inomhus bör av hälsoskäl inte ske mer än fem gånger per natt. Ny bostadsbebyggelse bör inte planeras närmare E18 än att dessa riktlinjer kan uppfyllas. 9.4 Transporter av farligt gods E18 är transportled för farligt gods som trafikeras av över lastbilar per år till/från Kapellskärs hamn. 10 % av dessa transporter utgör farligt gods, mestadels brandfarliga vätskor. Reningsverkets kapacitet kommer att utökas med början av Vägen från reningsverket kommer att ha transport av kemikalier. Vid all planering av ny bebyggelse inom 150 meter från transportled Figur 26: Skyddsavstånd från vattenverket i Kapellskär Lantmäteriet för farligt gods ska en riskanalys upprättas. En zon om 25 meter bör lämnas byggnadsfri. Sammanhållen bostadsbebyggelse bör undvikas närmare än 75 meter från vägkant. Till bensinstation bör ett minimiavstånd på 50 meter hållas. 9.5 Skredrisk För att skred ska kunna inträffa måste en belastningssituation uppstår, där jordens förmåga att hålla emot överskrids. Det kan ske genom belastning av jorden genom uppfyllnader, bortschaktning eller erosion av jord samt på grund av naturligt lutande markyta. Ökande vattentryck inverkar negativt på jordens hållfasthet. I den översiktliga skredriskkarteringen som utfördes 1998 föreligger inga skredriskområden inom Rådmansö. 25