Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Björnligans förskola. Kontaktperson: Patrik Rask

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Björnligans förskola. Kontaktperson: Patrik Rask"

Transkript

1 Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Björnligans förskola Kontaktperson: Patrik Rask

2 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? 1 ggr/termin har föräldrarna varit delaktiga och barnen är dagligen delaktiga eftersom vi utgår ifrån deras tankar och erfarenheter. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Föräldrarna blir informerade under föräldramötet tidigt på hösten om det aktuella temat, och här diskuterar vi och tar emot tankar och ideer från föräldrarna. Som vi nämnt ovan så är barnen dagligen delaktiga i det fortsatta miljöarbetet, och temat följer som en röd tråd genom verksamheten. Våra tre grupper har även en speciell tema dag i veckan då vi erbjuder aktiviteter som tydligt handlar om det aktuella temat. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Vattenresurser Mål 1: Barnen skall få uppleva vatten genom olika sinnesintryck. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Idag har vi introducerat vårt vattentema genom att undersöka vattnets egenskaper med alla våra sinnen. Vi bar ut vårt vattenbord och ställde fram olika verktyg som är användbara vid undersökandet som: mått, slevar, skålar, slangar, trattar, hålslevar, stenar och pinnar. Här var barnen delaktiga och valde ut vad de ville använda sig av. Vi smakade, lyssnade, kände, tittade och luktade på vattnet. Någon tyckte det luktade vått och andra att det luktade hav. Många utvecklade sitt undersökande med att prova olika saker som flöt eller sjönk. De upptäckte snart att det inte var storleken på föremålet utan tyngden som hade störst betydelse. Ett barn kom på att man kunde ju lägga en sten på en bit bark för att stenen skulle bli flytande. Vi använder även vårt vattenbord inomhus och det är ju alldeles fantastiskt att få "slabba" med vatten inne tycker barnen, det är ju inte så vanligt annars. Vi fyllde våra tre baljor med vatten och första gången använde vi olika tempererat vatten. I första baljan hade vi kallt vatten, i andra varmt och i tredje hade vi ljummet. Vi kunde se hur fascinerade barnen blev när de höll en hand i kallt vatten samtidigt som den andra handen låg i varmt vatten. Barnen fick själva bestämma vilket material de ville använda sig av i anslutning till vattnet. Någon tog fram koppar och bringare och började göra "kaffe", någon hämtade djuren för att de skulle bada medan andra hällde och drällde fritt. Vi kunde lyssna på vattnet som droppade, rann och porlade. Vi kände hur det skvätte och hur det rörde sig i baljorna. Barnen hade klätt av sig och ingen var torr när vi hade lekt färdigt. Många passade också på att smaka såklart. När snön kom tog vi den med oss in i en balja, i vattenbordets andra två baljor hade vi varmt respektive kallt vatten. Här fick barnen utforska vad som hände med snön i det kalla vattnet och i det varma vattnet. Barnen upptäckte hur kall snön var jämnfört med vattenbaljorna. De flesta barnen tyckte det var skönast att lägga snön i det varma vattnet... det kalla vattnet tyckte de var: -"hyy". Några barn undrade var snön tog vägen: -" snö båtta?" Vi förklarade att snön består ju av små, små, små isbitar som kallas iskristaller. Vi införde uttrycket att "snö är vintervatten". Kreativt skapande är en del av barnens vardag och en dag fick barnen tillgång till ett jättestort spännpapper som vi skulle täcka med havets fäger. Alla fick klä av sig och när färger och penslar kom fram så blev det jubel. De som älskar kladd målade med hela kroppen medan de som i vanliga fall är lite försiktiga först målade med pensel för att sedan börja måla med fingrarna. Allra sist blev det bad i diskhon med tvål och tvättlapp och även det blev uppskattat och följt av många glada utrop. Den stora målningen i havets färger, fortsatte vi att skapa kring vid ett senare tillfälle. Då fick alla barnen hjälp att rita av Sida 1/12

3 sin fötter på målningen. Vi hjälptes åt att klippa ut fötterna och sedan fick alla barnen klista upp alla fötter som ett stort "hav med vågor" I anslutning till skolans gymnastiksal finns det två omklädningsrum med duschar tillgängliga och en av våra tankar är att vi ska börja utnyttja dessa lokaler mer och ett sätt är genom att ha badlek. Varje vecka går några barn till duchrummet där vi fyller vår lilla bassäng med varmt härligt vatten som barnen sedan leker i. Vill de ha skum så kan vi ordna det, vill de ha annat material så tar vi med oss det också. I bassängen kan barnen verkligen uppleva vatten med hela sin kropp. De sitter, står, känner, smakar, plaskar, luktar och ligger i vattnet. De kan lyssna på plask, porl, stänk, dripp och dropp. I vattenleken ser vi att barnen tycker det är spännande att hälla till och från olika bägare och mått. De häller i, de häller ut, de fyller på nytt och börjar om. De häller i bringare, på sig själva och på kompisarna. De lagar också mycket "kaffe" och vi vuxna har aldrig fått så mycket "fika" som nu. Vi har också tagit med sugrör till vår lilla "pool". Äntligen får barnen blåsa så mycket bubblor som de vill! Vatten och sand hör ju absolut ihop och när vi tog fram vårt sandleks-bord en dag så ville alla vara med. Vi har riktigt mjuk fin sand som vi häller upp i tre baljor och som barnen sedan kan leka med. Innan det blev fri lek så pratade vi om vad man kan hitta i sanden på stranden och barnens uppgift blev då att med sina fingarar leta upp gömda föremål i sanden. De letade fram snäckor, stenar och glasspinnar (!). När leken blev fri så gömde barnen föremålen fler gånger för att sedan köra ner fingrarna i den mjuka sanden igen. Härligt! Barnen fick själv plocka fram mer material och då kom det fram matlagningsutrustning, leksaksdjur och lastbilar. Tänk vad mycket man kan ha sand till! Någon passade även här på att smaka men det var inte så gott såg det ut som - spotta och sköja blev resultatet. Leken med sand, sten och snäckor var en liten förberedelse för den utflykt som vi gjorde någon dag senare, vi åkte nämligen till HAVET. De yngre barnen trodde att vi skulle bada, de hade nog sommarens upplevelser färskt i minnet... Det var en härlig höstdag med strålande sol, blå himmel och nästan spegelblankt vatten. När vi väl kom fram och hade tagit oss över den sista sanddynen så ropade barnen "havet, havet" och blev stående helt hänförda. Vi var alldeles ensamma på den långa vidsträckta stranden, havets små vågor rullade sakta in mot strandkanten och det var nästan alldeles tyst. När vi kom igång igen så tog vi fram spann och spade och började gräva. Barnen hällde sand från spann till spann och vi silade sand så vi kunde känna på den allra finaste sanden med våra fingar. Barnen hittade en rännil med havsvatten där de fyllde sina hinkar med vatten och färsk tång som de sedan lagade mat med. Längre upp på stranden låg tång som hade torkat och var alldeles stel. Någon smakade på tången men det åkte fort ut igen. Barnen samlade sten och snäckor som vi tog med oss tillbaka till förskolan. När vi fikade vår medhavda matsäck passade vi på att lyssna efter olika ljud. Vi kunde höra hur vattnet kluckade och slog, vi kunde höra någon fiskmås, vi hörde hur det knarrade i sanden om vi kramade den. För att verkligen uppleva havet och stranden med alla sinnen så tog vi till sist av oss skor och strumpor för att gå i den mjuka, sköna men kalla sanden. Barnen stod och tittade ner på sina fötter medan de tog in alla intrycken. Som avslutning tog vi en härlig sandstrandsbild av våra fötter - den, och många fler bilder, ska vi sedan sitta och minnas runt och samtala kring. Vi blandade olika smaker på vatten i glas som barnen fick turas om att testa. Där var bland annat sött, surt och salt vatten. De smakade och fick berätta hur det smakade och om det var gott eller inte. Smakerna syntes inte i vattnet men de var väldigt olika upptäckte de. Vi ville visa att vatten kan ha väldigt olika smaker beroende på vad som finns i. På vår gård har vi byggt en vattenbana med hjälp av olika rör där man kan undersöka hur vattnet rinner när man häller i det. Med hjälp av spannar har barnen fått ösa och leka hur mycket de vill. Genom att använda rörens lutning, olika kärl och tekniker prövar barnen hela tiden sina olika teorier om vatten. De häller fort, de häller sakta, de försöker samla upp vattnet igen, de försöker få stopp på vatten i rörelse mm. De blandar vatten med sand och grus, de har lagt blad, träbitar och annat för att se om föremålet "rinner" tillsammans med vattnet. De har fått ett litet vattenhjul och provar hur vattnet måste rinna för att hjulet ska snurra. Idag har vi skulpterat i is. Vi har frusit in vatten i plastmuggar som vi sedan har skulpterat med hjälp av vanliga matknivar. Då barnen var nöjda med sina kreationer så var det dags att färgsätta dem. Barnen valde mellan rött, gult, blått och grönt. De märkte att det var svårt att måla på is eftersom färgen rann av efterhand och samlades i tallriken istället. Färgen använde vi oss av vid vattenfärgsmålning dagen efter. Vi följde isens förändring under dagen, tills det enbart var färgat vatten kvar. Sida 2/12

4 Vi har även varit ute i skogen och pulsat i snön. Vi gick till bäcken för att se hur mycket vatten det var nu vid snösmältningen. Vattenståndet var väldigt högt. Vid mitten av rundan stannade vi och målade med vattenfärger i snön. Det blev färgglada konstverk som barnen döpte till: jorden, akvariet, slottet och hästgården. Eftersom vi pratar om vattnets olika faser håller vi på att göra en hängande utställning med istappar, regndroppar och ånga. Idag har vi gjort istappar med hjälp av folie och plastkoner som hänger och "droppar" ifrån taket. För att undersöka isens egenskaper ytterligare tog vi in snö i lådor som dekorerades med pärlor. Denna fick sedan smälta till vatten då pärlorna förvandlades till små båtar som flöt omkring. Lådorna med vatten ställdes in i stora frysen över natten och plockades fram morgonen därpå. Vi samlades runt lådorna och tittade, lyssnade, smakade och kände på det frusna vattnet. Pärlorna hade alla samlats runt kanterna och barnen var övertygade om att de hade halkat ut där för att isen är så hal. De uppmärksammade även att isen tog större plats än vattnet eftersom det hade blivit en stor bula i bottnen på lådan. Vi hällde salt i en av lådorna och barnen sa att det smälde som kanoner då isen sprack av saltet. Det smakade saltvatten. Sedan kom bilarna fram och fick sladda på isen. Det var bättre att sladda på isarna utan salt och barnen upptäckte även att isen smälte snabbare på grund av saltet. Vi frågade barnen om vi ska försöka göra så att isen smälter olika fort i lådorna utan salt. Ett barn kom på att vi kunde lägga en filt över för att se om det kunde hjälpa? Vi tar ju på oss kläder då vi går ut för att inte frysa. Barnets teori kring detta experimentet är att isen i lådan med handduken kommer att smälta fortare än den utan, ska bli spännande att följa processen under dagen och se om teorin stämmer... En dag blandade vi 3 l filmjölk med färgpulver till härlig (ätbar) fingerfärg. För att kunna uppleva färgen med hela kroppen så valde vi att använda det stora duschrummet i skolan. Barnen började måla lite försiktigt med pensel men sedan blev de allt modigare och till slut var hela duschrummet och barnen målade i samma gröna nyans. När färgen tog slut så spädde vi ut det med lite vatten och då blev det mer igen! När lusten att måla och kladda var över fick vi städa hela rummet med vatten från duscharna. Det var jätteroligt!! Varje år har vi en fixardag på förskolan då föräldrar som vill ställer upp och fixar vår gård. Vi på förskolan har lagt fram lite planer och önskemål om vad vi vill ha och sedan arbetar vi tillsammans för att förverkliga dem. I år satsade vi på att få in mer vatten-lek på gården och det resulterade i att vi byggde ett berg av sten. Genom berget rinner flera olika kanaler som barnen häller vatten i. Tack vare lutning och dolda kanaler så är det inte självklart var vattnet rinner ut... På bergstoppen har vi satt en vattenspridare men den kommer vi inte att prova förrän till sommaren... tanken är att den ska både vattna vår lilla gräsmatta och svalka barnen på samma gång. Här undersöker vi vattnets egenskaper med alla våra sinnen. Sida 3/12

5 Här använder vi vatten i dess fasta form till att måla på. Mål 2: Barnen skall få kunskap om vad som lever i vatten. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: En dag i september gick vi på utflykt till en gård där det fanns kräftdammar. Ägarna hade lagt i kräftburar kvällen innan och när vi var där fiskades de upp. I burarna var där gott om kräftor i olika storlekar. Vi samlades runt dem och såg hur de kröp runt för att hitta tillbaka till vattnet. Kräftorna studerades och vissa av barnen vågade till och med att lyfta upp dem utan att bli knipna. Sen lyftes de tillbaks till dammen. Vi gick till en närbelägen bäck och håvade. Barnen turades om att köra håvarna längs med botten på bäcken. Resultatet samlade vi ihop och studerade. Vi hittade bland annat snäckor, sötvattensmärlor och huslarver. En rolig kommentar från barnen var att de hade väldigt små ögon. En dag när vi lekte med snö och vatten i vårt vattenbord, upptäckte barnen en liten mask som följt med snön in. Detta tyckte barnen var spännande... "- Kan masken bo i snön" undrade något barn. Det finns mycket som kan gömmas i snön. Vi har fyllt lite vatten i vårt akvarium som står på golvet, där våra leksaks vattendjur har fått flytta in. Det står ofta några barn vid akvariet och leker med djure, och de är väldigt noga med vilka av djuren som kan leva i vattnet. En dag hittade en personal en ödla hemma i trädgården som låg stilla i snön. Ödlan plockades med till förskolan för att visa barnen ett riktigt djur som trivs i vatten, och inne i värmen piggnade den lilla ödlan till! Leksaks djuren fick lämna plats i akvariet för vår nyfunna vän ödlan som även fick en sten som vi la i vattnet. Vi gav ödlan havregryn eftersom vi sedan tidigare vet att grodor gillar detta, och vi fick följa ödlan under tre dagar. Denne simmade, gömde sig under stenen och klättrade upp på stenen. Om ödlan åt havregrynen eller inte fick vi aldrig reda på och efter tre dagar fick den flytta tillbaka hem igen där den från början blev upphittad. Idag har vi varit ute i skogen och planterat krukor i två olika bäckar. Vi kände först på krukorna och konstaterade att de var rena, och diskuterade lite om hur vi tror att krukorna kommer att se ut efter en månad i bäcken? Vi kommer att följa händelseförloppet under ungefär ett år. Här är några av barnens funderingar: Krukan blir finare och renare av vattnet Krukan blir slipad av vattnet Någon kanske flyttar in i krukan, kanske en groda eller en haj?? Sida 4/12

6 Vi har verkligen många intressanta månader framför oss.. Vi åkte in till huvudorten med skolbussen och väl framme promenerade vi till den stora ån som rinner där igenom. I ån fanns det mycket vatten, snön höll på att töa bort men på vissa ställen fanns det kvar fruset vatten dvs is. I det lilla vattenfallet såg barnen hur vattnet skummade och forsade fram. De tyckte synd om änderna som fanns i ån eftersom vattnet var så kallt. Barnen fick såklart mata änderna och det var jätteroligt. Det är inte bara fiskar som finns kring våra vatten utan också många olika fåglar. En dag i veckan arbetar hela förskolan tillsammans och under en period fick barnens intresse för djur i vatten styra det som kom att bli ett skapande arbete kring krabbor och sjöstjärnor. Barnen tillverkade krabbor av olika material och dessa hängde vi sedan upp i ett "fiskenät" (hönsnät) som var fäst mellan tak och golv. Jättefint! Barnen fick sedan fylla nätet med sina fina sjöstjärnor som de också valde att göra. Under skapandeprocessen pratade vi mycket om krabbor och sjöstjärnor och vi fick reda på många olika saker. Visste ni tex att om en sjöstjärna fastnar med en arm så kan den trilla av och sedan växer det ut en ny! Kräftor och hummrar har samma förmåga men där är det klorna som kan växa ut igen. Vi tittar närmare på djurlivet i en kräftdamm. Sida 5/12

7 Det är inte bara fiskar som trivs i/kring våra vatten. Mål 3: Barnen skall få upptäcka vad vi använder vatten till. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi besökte ett gammalt uttjänat utedass för att barnen ska få uppleva skillanden mellan förr och nu. Vi pratade om att man förr inte använde något vatten för att spola med som i vanliga toaletter. Idag hjälptes vi åt att fylla i 80 liter vatten i en bassäng, och sedan la vi i ett björklöv som flöt omkring. Vi resonerade tillsammans med barnen vad syftet var med detta och då kom man fram till olika slutsatser. Någon trodde det var för att undersöka om lövet flöt eller sjönk, någon tyckte det liknade en liten båt och ett barn kom fram till att lövet nog dricker vatten! Detta spann vi vidare på och berättade att det faktiskt transporteras 80 liter vatten genom varje björklöv under en säsong. Detta var svårt för både barnen och pedagogerna att förstå, men vi fick ivarjefall lite vetskap om att det är mycket vatten! Idag tog vi in två glas och satte mitt i ringen vid samlingen. Ett glas innehöll vatten i flytande form och ett innehöll vinter vatten (snö). Glasen skickades runt och barnen konstaterade att vattnet i flytande form var varmare än vinter vattnet. Vi diskuterade tillsammans med barnen om deras tankar kring vårt fortsatta arbete samt vad de var mer nyfikna på. Vi styrde diskussionerna så att alla kom till tals och fick säga sin tanke. Här följer lite av de funderingar som kom upp: Varför måste det finnas vatten i bilens motor? Vad lever i vatten? Var kommer vattnet ifrån? Hur renas vattnet? Man kan inte dricka saltvatten. Älgar kan också bada i sjöar, levande älgar. Barnens tankar kring vatten och dess användningsområde utökades idag ytterligare, då vattnets funktion i motorer lyftes. Detta är ingenting vi har tänkt på tidigare och detta visar ju på att barnen väver ihop vattnets betydelse med annat de är intresserade av. Vatten används också som färdvägar för olika vattenfordon. Vi har tittat på olika sorters båtar och det fanns allt från små jollar till stora fartyg och tom båtar som kunde åka under vattenytan! Barnen blev intresserade och det hela blev ett båtprojekt där barnen tillverkade egna båtar av olika material. Både papp och trä användes. Barnen fick göra egna ritningar innan de satte igång med byggena. Barnen har också diskuterat båtvett och säkerhet vilket mynnade ut i att de gjorde varsin figur som fick flytväst på sig - annars skulle de ju drukna. Flytvästen var gjorda i kork - efter en test visste Sida 6/12

8 barnen att kork flöt. Vi besökte Fulltofta naturcentrum. Där gick vi en runda och hittade en gammal vattenkvarn som stod i en bäck. Vi visade och förklarade hur de gjorde förr i tiden när de malde mjöl. Ett björklöv som flyter i 80 liter vatten. Kork flyter också... Mål 4: Barnen skall få finna ut var vatten finns i naturen och hur vi tar tillvara det. Sida 7/12

9 Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: En regning höstdag gick vi ut för att leta vattenspår. Det första barnen uppmärksammade var alla vattenpölarna. Vi passade såklart på att hoppa lite i dem också! När vi tittade vidare på marken såg vi att vattnet rann på ett håll, detta såg ju spännande ut, så vi var tvugna att följa vattnet på dess väg. Vattnet ledde bort till en "brunn", barnen kände til att vattnet rann ner där... Vi funderade vidare på vart det tar vägen sedan. Detta var dock lite svårt speciellt för de mindre barnen, som trodde att det bara rann "ner". Vi gick och besökte en bäck och tittade på hur vattnet flöt snabbt fram genom landskapet. Tillsammans pratade vi om var vattnet i bäcken kommer ifrån och barnen hade många ideer. Från regnet eller kanske från en sjö trodde många. För att uppleva hur man gjorde förr för att få tag på vatten gick vi och tittade på en gammal handpump. Alla barnen fick turas om att pumpa och känna på vilket jobb det var att få upp vattnet. Vi jämförde med hur vi nu bara vrider på en kran för att få vatten. Vatten finns i mycket ville vi visa. Därför pressade vi några olika frukter och grönsaker för att se hur mycket vatten det finns i dem. Bland annat tomat, gurka, clementin och päron. Det var olika mycket som man kunde pressa ut. Clementinen gav mest vid vårt försök. Vi öppnade också en påse torrmjölk och hällde upp i ett mått. Sen hällde vi upp vattnet som det skulle blandas med i ett annat. Då var det lätt att se hur mycket vatten det finns i en liter mjölk och hur lite annat där finns. Vi håller även på med vår utställning som handlar om vattnets olika faser, och har påbörjat våra vattendroppar. Dessa gör vi med hjälp av ballonger, gipsbindor och vatten, och sedan målar vi de i olika blåa nyanser. Barnen märkte att de var mycket lättare då gipsbindorna hade torkat och vi funderade kring hur detta kunde komma sig? Något barn svarade att det var för att vattnet hade torkat och försvunnit in i ballongen. Ett annat barn svarade då att vi kommer bli jätteblöta då vi ska smälla ballongen innan vi hänger upp vattendropparna! Detta får vi undersöka närmare då det blir dags. En dag var vi ute i skogen och följde en fuktig del av marken, där grävde vi oss fram tills vattnet sipprade fram... av det har disskussioner om vattnet i marken och var det kommer ifrån resulterat i vattnets kretslopp i naturen, bl.a. gjort ett kretslopp i en glasburk med växt i, vattnet på jorden, hur stor % vtn det finns på jorden, hur man fixar vattnet till hushållet förr-nu, olika förutsättningar i olika länder. Människan- hur mycket vatten vi består av... försök med plastpåse och gummisnodd runt handleden för att bevisa att under en timma kom där ut en hel del vatten bara från handen... Förklarat med bilder hur vattenådrorna ligger i jorden och hur det renas och lagras och hur sedan människan tar upp vattnet på olika sätt och under olika förutsättningar på och i olika länder. Vi har laborerat med vatten, hur vattnet förändras i förhållande hur de olika behållarna ser ut i höjd och bredd, det var lite klurigt... På skapande har barnen gjort vars ett akvarie i en skolåda. Där har vi efter hand och under diskussioner och olika upplevelser jobbat fram vad som finns i havet, botten,växter,djur som lever i havet på olika nivåer, (där kom till och med en varuvagn med i lera) det var speciellt kul!!? Allt ritas och dokumenteras i en vatten-tema bok. T.ex. när vi pressat ut vätskan ur olika frukter och grönsaker fick barnen rita behållaren, vätskan målas och skriva fruktens namn undertill, där var en del av barnen som kunde ljuda stavningen korrekt. I "visar-påsen" har de haft med sig något att visa hemifrån som har anknytning till vatten, där får de ta med sig allt utom levande fiskar och hajar??? Sida 8/12

10 En bäck i skogen. En dag vid stranden och havet. Mål 5: Försöka väcka barnens tankar om vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: För att visa hur vatten renas för att kunna användas igen gjorde vi ett experiment. Vi blandade ihop en sörja av jord och grus i en skål med vatten. Vi tittade på detta "avloppsvatten" och undrade hur man får det rent igen. Till vår hjälp hade vi en sil där vi hällde sörjan. På så vis fick vi väck det grövsta smutset men vattnet var fortfarande smutsigt. Vi tog då ett kaffefilter och hällde det igenom. Sen jämförde vi det ursprungliga vattnet med detta renade. Alla såg att det var stor skillnad. Vattnet var nästan rent men vi förklarade att det gick inte och dricka förrän det har varit ute i naturen och renats ytterligare. Det svåra att förstå är ju att allt vatten går i ett kretslopp och återvanvänds. En dag i november undersökte vi hur mycket vatten vi använder hos oss på förskolan till att tvätta händer ochatt spola på toaletten. Först ville vi personal illustrera hur mycket vatten det går åt till en spolning på toaletten. Då tog vi 7 Sida 9/12

11 mjölkpaket med vatten i som barnen fick hjälpa till att hälla upp i en spann. Alla såg då hur mycket vatten som bara spolades ut. Vi satte upp en lapp på toaletten där barnen fick dra streck när de tvättat händerna eller spolat på toaletten. När dagen var slut räknade vi om det till liter. Detta har gjort barnen lite mer medvetna om hur mycket vatten som egentligen går åt vid varje spolning och vid handtvätt, och ibland kan man höra hur de diskuterar detta vid vasken och hur de uppmanar varandra att inte slösa så mycket eller att de enbart får ta en tvättlapp då de torkar händerna efter tvätten. En regnig dag gick vi på promenad för att hitta och följa vatten utomhus. Barnen hittade vatten direkt, det rann ju på marken. Vi följde rännilarna som slutligen rann ner i en brunn. Andra rännilar samlades till vattenpölar som barnen hoppade och skuttade och plaskade i. Vi hittade vattendroppar som droppade från träden. Barnen ville både fånga och smaka på dem. Vi byggde en enkel modell av vattnets kretslopp med ett miniväxthus fyllt med vatten. Ovanpå locket la vi ett frysblock och bredvid det tände vi en lampa. Efter ett tag började kondens synas på undersidan av locket. Barnen kunde se att vatten hade stigit ifrån "sjön". Vi pratade omkring detta och förklarade enkelt hur vattnet går runt i ett kretslopp. Samma vattten återvinns hela tiden. Därför måste vi vara rädda om det. På internationella vattendagen åkte vi till Fulltofta naturcentrum. Där tittade vi bland annat på dammar som används till att rena avloppsvatten ifrån centret. Näringen togs upp av växter i dammarna. Vi berättade sagan om vattnets kretslopp. Sida 10/12

12 Vi följer vattnets väg. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi har övergått till att maila ut information till föräldrar i stället för i pappersform. Detsamma med information mellan kolleger. Källsortering är en naturlig del av vardagen på förskolan. Vi besöker återvinningsstationen med jämna mellanrum för att sortera sopor. Släcka lampor i rum som det inte är folk i. En av våra kolleger har ett vildsvin hemma som får kalasa på alla våra skalrester istället för att detta ska slängas. Vi har satt ett foto av vildsvinet på skåpsdörren till våra våtsopor så det blir tydligare för barnen var det tar vägen då spannen är tom. Våra äldsta har även hälsat på hemma hos vildsvinet. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vår fina flagga vajar dagligen ute på gården och syns tydligt från byn. Både vi och barnen pratar ofta om den och varför vi har fått den. Vi har även skrivit om vårt grön flagg arbete på vår hemsida vilken kontinuerligt uppdateras. En gång om året har vi en familjeträff då vi gör något tillsammans med barn och föräldrar som knyter an till vårt pågående tema. Vi har haft besök av trollet Dummelman som bor i skogen och som värnar om djur och natur. Vi hjälper Dummelman med att hålla rent i naturen och han lär oss om vikten av att sopsortera. Vid ett annat tillfälle har vi gjort en tipspromenad med olika miljöfrågor, och vid kommande familjeträff kommer vi att vara ute i vårt uterum där barnen ska få visa olika vattenexperiment för sina föräldrar. Sida 11/12

13 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Vårt nuvarande tema med vatten har verkligen upplevts som positivt och spännande av både barn och personal. Att få uppleva vatten med alla sinnen och få följa förvandlingen mellan olika faser har upplevts som facinerande och spännande. Både barn och personal har lärt nya saker genom undersökande arbetssätt, men även genom varandra. Det är roligt att följa barnens tankar och funderingar, och man vet aldrig vilka vändningar arbetet tar. Vi känner att vi alla har blivit mer miljömedvetna genom vårt arbete med Grön Flagg, och ser redan fram emot kommande tema. Det känns även lätt och naturligt att koppla vårt arbete till våra styrdokument, utan att kännas som en belastning. Ibland kan det kännas svårt att utmana barnen vidare i sina funderingar, men vi har dels haft en inspirationsträff med er från Grön Flagg och kommer eventuellt att göra ett studiebesök på vattenriket i Kristianstad, vilket bidrar till ökad kunskap vilket underlättar vårt fortsatta arbete. Det blev tyvärr inget besök på Vattenriket, istället åkte hela Björnligan till Fulltofta naturcentrum på Internationella vattendagen den 22/3. Här följer barnens egen utvärdering av vårt tema: Barnens utvärdering av vårt vattentema: Vi frågade barnen vad de har upplevt som roligt och spännande samt om det är något de har saknat under temat, och här kommer deras tankar: Detta tyckte barnen var positivt: att visa våra experiment för föräldrarna i skogen bada och göra sandstrand i sandlådan blåsa bubblor i uterummet äta russin och göra russin i hissen experimentet oljevattenexperimentet smaka på bubbelvatten leka med vattenbanan och vattenberget att pressa frukt roligt med utflykterna till Kenneth och Lena lövet i poolen Detta tycker barnen att de har lärt sig: vi använder samma vatten hela tiden man kan rena vatten att vatten rinner ner i avlopp i öknen får man gräva djupt efter vatten förr i tiden fick man bajsa i en tunna utan vatten molnet, regnet och blixten bråkar då det åskar jag vet att det finns vatten i nästan allting som: tomat, potatis och alla grönsaker att det kommer vattenånga från flygplan att man kan hoppa i vatten Detta hade barnet också velat göra: åka och bada åka vattenflygplan titta upp på himlen då det regnar Sida 12/12

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-14 10:37:28: Tack för era kompletteringar. Vi kan läsa oss till barnens delaktighet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hällberga förskola 11 maj 2011

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hällberga förskola 11 maj 2011 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hällberga förskola 11 maj 2011 Kommentar från Håll Sverige Rent 2011-05-11 19:28:37: Ni har relevanta mål och anpassade aktiviteter och era bilder avspeglar

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ekeby skola och förskola 25 apr 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ekeby skola och förskola 25 apr 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ekeby skola och förskola 25 apr 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-04-25 09:26: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med era utvecklingsområden.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola Rapport Grön Flagg Lillebo förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 11:53:38: Ni har tydliga mål och bra aktiviteter till dessa. Bilderna speglar aktiviteterna på ett tydligt sätt. Bra! Vilket

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola Rapport Grön Flagg Mittpunktens öppna förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-16 11:18:22: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande

Läs mer

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Nåntunaskolan Kontaktperson: Johanna Öhlund 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffades 1 gång i veckan under 4 veckor i början av höstterminen,

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Karika Förskola

Rapport. Grön Flagg. Karika Förskola Rapport Grön Flagg Karika Förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-09-21 15:26: En mycket inspirerande rapport! Genom ert förhållningssätt och era aktiviteter stärker ni förmågor i barnen som är

Läs mer

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht Sida 1 av 7 Skolans namn: Salvägens förskola Kommun: Eskilstuna Kategori: Förskola Kontaktperson: Inga Bergström Tema: Närmiljö Rapporten godkänd: 2010-03-30 13:04:21 Mål 1: Lära barnen att trivas och

Läs mer

I Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten

I Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten Klockargårdsförskolas digitala verksamhetsberättelse 14/15 Avdelning: Lilla Basen I Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten Catrin Ripa, Irene Carlsson, Mathilda Nilsson 13 barn, 1-3 år Lokala prioriteringar

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben Rapport Grön Flagg Förskolan Segelkobben Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-09-18 17:41:51: Tillsammans kan vi göra mycket och NI gör mycket! Ni verkar ha ett engagemang som syns mellan raderna i er

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Grön Flagg- rapport. Tema: Konsumtion. Munkebo förskola. Kontaktperson: Malin Sarri

Grön Flagg- rapport. Tema: Konsumtion. Munkebo förskola. Kontaktperson: Malin Sarri Grön Flagg- rapport Tema: Konsumtion Munkebo förskola Kontaktperson: Malin Sarri 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet, som består av pedagoger, har träffats fem gånger under det

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Kapitel 1 - skeppet Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Jag och min bästa kompis skulle åka flygplan till Madagaskar, men de flygplanet hade kraschat. Så vi var tvungna att åka med ett skepp, så

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Miljöplan för Torpets Förskola

Miljöplan för Torpets Förskola Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan Rapport Grön Flagg Förskolan Kåsan/Fröviskolan Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-29 13:33:31: Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet!

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Kvalitetsarbete. Lilla Foss Förskola Blåbäret. Vattenexperiment och vattenlek

Kvalitetsarbete. Lilla Foss Förskola Blåbäret. Vattenexperiment och vattenlek Kvalitetsarbete Vattenexperiment och vattenlek Lilla Foss Förskola Blåbäret 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Kajsa Mattsson Ingela Zackrisson Hult Jessica Andersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar...

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 15 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 15 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 15 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-15 14:39:52: Det är fint att läsa om alla de aktiviteter ni har genomfört och om det

Läs mer

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! Handlingsplanen godkänd 2012-05-27 Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! 2012-05-27 Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är centralt inom Grön

Läs mer

TITANIC. Vårterminen 2015. Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson

TITANIC. Vårterminen 2015. Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson TITANIC Vårterminen 2015 Stenänga Förskola Krokodilgruppen Marina Undenius och Carina Nilsson Under hösten 2014 fanns ett intresse för Titanic hos några barn i barngruppen. När vårterminen startade hade

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

Mål 1: Djuren i vår närhet.

Mål 1: Djuren i vår närhet. Tema: Närmiljö Hur ofta har miljörådet träffats? En gång under vt-09 (13/2) där vi gick igenom alla målen som vi även gått igenom med all personal på förskolan på ett kvällsmöte, vi skrev rent allt. En

Läs mer

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Jakten på färgpiraterna

Jakten på färgpiraterna Jakten på färgpiraterna SÅNGTEXTER SEXÅRSKÖREN 2016 01 INTRO/REGNRAMSA Regn regn regn regn Det har regnat här i flera år Regn, regn mera regn Regn och mera regn ändå Och mera regn Välkommen sol, välkommen

Läs mer

Sagan om Karin och skräpet i havet

Sagan om Karin och skräpet i havet Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Tallens utvärdering Våren 2013

Tallens utvärdering Våren 2013 Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

Nästa projekt som barnen önskade var en trädkoja precis som på gamla Tofsvipan

Nästa projekt som barnen önskade var en trädkoja precis som på gamla Tofsvipan Redovisning Gröna skolgårdar I augusti 2015 flyttade Tofsvipan till nya lokaler och efter ett år på plats kände vi att gårdarna var i behov av ett lyft för att skapa lekmöjligheter, naturupplevelser och

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

2015-02-24 Tranbärets månadsbrev februari 2015

2015-02-24 Tranbärets månadsbrev februari 2015 Tranbärets månadsbrev februari 2015 Nu är februari månad slut och vi har fått njuta av snölek ett tag till, samtidigt som vårkänslorna har smugit sin in lite här och var. Solen tittar fram, och vissa dagar

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Så firade vi Förskolans dag på Överby förskola!

Så firade vi Förskolans dag på Överby förskola! Så firade vi Förskolans dag på Överby förskola! I år kom vi på idén att skapa stationer med olika aktiviteter ute på gården för att fira Förskolans dag tillsammans. Vi bjöd även in kollegor och barn från

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14

Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Stenprojekt Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Då ett flertal av oss pedagoger tidigare deltagit i en matematikkurs som kommunen anordnat, bidrog detta till att

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Tranbärets månadsbrev januari 2016

Tranbärets månadsbrev januari 2016 Tranbärets månadsbrev januari 2016 Julen har passerat och det har blivit nytt år. Januari har bjudit på varierat väder. Snö, kyla, sol, regn och blåst. Alla har vi våra åsikter om vilket väder vi helst

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Detta görs på en grusås där eleverna kan göra en rundvandring på en del av åsen, känna och se höjdskillnaden och sedan fundera över hur formationen uppkommit.

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Ekebyhovs förskola. Kontaktperson: Tina Sundström

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Ekebyhovs förskola. Kontaktperson: Tina Sundström Grön Flagg- rapport Tema: Klimat & energi Ekebyhovs förskola Kontaktperson: Tina Sundström 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Vi i miljörådet träffas ca 1 gång i månaden. b. Hur har miljörådet

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013 Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen 2012-2013 I Ur och Skur förskolan ska sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten och kretsloppstänkandet hos barnen

Läs mer

GROVPLANERING VIOLEN. Vt 2014. Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

GROVPLANERING VIOLEN. Vt 2014. Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål. GROVPLANERING VIOLEN Vt 2014 Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål. GROVPLANERING APRIKOS - VT 2014 Grundverksamhet Avdelningen Violen har 16 barn

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola

Läs mer

Grön Flagg. Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som. Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor!

Grön Flagg. Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som. Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OCH AKTIVITETER VAR ÄR MIN KOMPIS? Att Prick blev rädd när Fläck var borta är fullt förståeligt. Att tappa bort sin vän kan skrämma både liten

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Björnligans förskola. Kontaktperson: Patrik Rask

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Björnligans förskola. Kontaktperson: Patrik Rask Grön Flagg- rapport Tema: Klimat & energi Björnligans förskola Kontaktperson: Patrik Rask 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? En gång/månad b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat

Läs mer

Förskola och hem Informationsbrev från Klöverstugans förskola

Förskola och hem Informationsbrev från Klöverstugans förskola Förskola och hem Informationsbrev från Klöverstugans förskola Förskolechef Nu har höstterminen verkligen kommit igång och barngrupperna är mycket ute i vår natur. Vi har fått några nya barn som vi önskar

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Projektledare Martina Jönsson Matkonsult Hushållningssällskapet Halland Nästan alla barn gillar att odla och alla barn gillar att skörda smultron, jordgubbar, små söta

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer