Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Björnligans förskola. Kontaktperson: Patrik Rask

Transkript

1 Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Björnligans förskola Kontaktperson: Patrik Rask

2 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? 1 ggr/termin har föräldrarna varit delaktiga och barnen är dagligen delaktiga eftersom vi utgår ifrån deras tankar och erfarenheter. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Föräldrarna blir informerade under föräldramötet tidigt på hösten om det aktuella temat, och här diskuterar vi och tar emot tankar och ideer från föräldrarna. Som vi nämnt ovan så är barnen dagligen delaktiga i det fortsatta miljöarbetet, och temat följer som en röd tråd genom verksamheten. Våra tre grupper har även en speciell tema dag i veckan då vi erbjuder aktiviteter som tydligt handlar om det aktuella temat. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Vattenresurser Mål 1: Barnen skall få uppleva vatten genom olika sinnesintryck. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Idag har vi introducerat vårt vattentema genom att undersöka vattnets egenskaper med alla våra sinnen. Vi bar ut vårt vattenbord och ställde fram olika verktyg som är användbara vid undersökandet som: mått, slevar, skålar, slangar, trattar, hålslevar, stenar och pinnar. Här var barnen delaktiga och valde ut vad de ville använda sig av. Vi smakade, lyssnade, kände, tittade och luktade på vattnet. Någon tyckte det luktade vått och andra att det luktade hav. Många utvecklade sitt undersökande med att prova olika saker som flöt eller sjönk. De upptäckte snart att det inte var storleken på föremålet utan tyngden som hade störst betydelse. Ett barn kom på att man kunde ju lägga en sten på en bit bark för att stenen skulle bli flytande. Vi använder även vårt vattenbord inomhus och det är ju alldeles fantastiskt att få "slabba" med vatten inne tycker barnen, det är ju inte så vanligt annars. Vi fyllde våra tre baljor med vatten och första gången använde vi olika tempererat vatten. I första baljan hade vi kallt vatten, i andra varmt och i tredje hade vi ljummet. Vi kunde se hur fascinerade barnen blev när de höll en hand i kallt vatten samtidigt som den andra handen låg i varmt vatten. Barnen fick själva bestämma vilket material de ville använda sig av i anslutning till vattnet. Någon tog fram koppar och bringare och började göra "kaffe", någon hämtade djuren för att de skulle bada medan andra hällde och drällde fritt. Vi kunde lyssna på vattnet som droppade, rann och porlade. Vi kände hur det skvätte och hur det rörde sig i baljorna. Barnen hade klätt av sig och ingen var torr när vi hade lekt färdigt. Många passade också på att smaka såklart. När snön kom tog vi den med oss in i en balja, i vattenbordets andra två baljor hade vi varmt respektive kallt vatten. Här fick barnen utforska vad som hände med snön i det kalla vattnet och i det varma vattnet. Barnen upptäckte hur kall snön var jämnfört med vattenbaljorna. De flesta barnen tyckte det var skönast att lägga snön i det varma vattnet... det kalla vattnet tyckte de var: -"hyy". Några barn undrade var snön tog vägen: -" snö båtta?" Vi förklarade att snön består ju av små, små, små isbitar som kallas iskristaller. Vi införde uttrycket att "snö är vintervatten". Kreativt skapande är en del av barnens vardag och en dag fick barnen tillgång till ett jättestort spännpapper som vi skulle täcka med havets fäger. Alla fick klä av sig och när färger och penslar kom fram så blev det jubel. De som älskar kladd målade med hela kroppen medan de som i vanliga fall är lite försiktiga först målade med pensel för att sedan börja måla med fingrarna. Allra sist blev det bad i diskhon med tvål och tvättlapp och även det blev uppskattat och följt av många glada utrop. Den stora målningen i havets färger, fortsatte vi att skapa kring vid ett senare tillfälle. Då fick alla barnen hjälp att rita av Sida 1/12

3 sin fötter på målningen. Vi hjälptes åt att klippa ut fötterna och sedan fick alla barnen klista upp alla fötter som ett stort "hav med vågor" I anslutning till skolans gymnastiksal finns det två omklädningsrum med duschar tillgängliga och en av våra tankar är att vi ska börja utnyttja dessa lokaler mer och ett sätt är genom att ha badlek. Varje vecka går några barn till duchrummet där vi fyller vår lilla bassäng med varmt härligt vatten som barnen sedan leker i. Vill de ha skum så kan vi ordna det, vill de ha annat material så tar vi med oss det också. I bassängen kan barnen verkligen uppleva vatten med hela sin kropp. De sitter, står, känner, smakar, plaskar, luktar och ligger i vattnet. De kan lyssna på plask, porl, stänk, dripp och dropp. I vattenleken ser vi att barnen tycker det är spännande att hälla till och från olika bägare och mått. De häller i, de häller ut, de fyller på nytt och börjar om. De häller i bringare, på sig själva och på kompisarna. De lagar också mycket "kaffe" och vi vuxna har aldrig fått så mycket "fika" som nu. Vi har också tagit med sugrör till vår lilla "pool". Äntligen får barnen blåsa så mycket bubblor som de vill! Vatten och sand hör ju absolut ihop och när vi tog fram vårt sandleks-bord en dag så ville alla vara med. Vi har riktigt mjuk fin sand som vi häller upp i tre baljor och som barnen sedan kan leka med. Innan det blev fri lek så pratade vi om vad man kan hitta i sanden på stranden och barnens uppgift blev då att med sina fingarar leta upp gömda föremål i sanden. De letade fram snäckor, stenar och glasspinnar (!). När leken blev fri så gömde barnen föremålen fler gånger för att sedan köra ner fingrarna i den mjuka sanden igen. Härligt! Barnen fick själv plocka fram mer material och då kom det fram matlagningsutrustning, leksaksdjur och lastbilar. Tänk vad mycket man kan ha sand till! Någon passade även här på att smaka men det var inte så gott såg det ut som - spotta och sköja blev resultatet. Leken med sand, sten och snäckor var en liten förberedelse för den utflykt som vi gjorde någon dag senare, vi åkte nämligen till HAVET. De yngre barnen trodde att vi skulle bada, de hade nog sommarens upplevelser färskt i minnet... Det var en härlig höstdag med strålande sol, blå himmel och nästan spegelblankt vatten. När vi väl kom fram och hade tagit oss över den sista sanddynen så ropade barnen "havet, havet" och blev stående helt hänförda. Vi var alldeles ensamma på den långa vidsträckta stranden, havets små vågor rullade sakta in mot strandkanten och det var nästan alldeles tyst. När vi kom igång igen så tog vi fram spann och spade och började gräva. Barnen hällde sand från spann till spann och vi silade sand så vi kunde känna på den allra finaste sanden med våra fingar. Barnen hittade en rännil med havsvatten där de fyllde sina hinkar med vatten och färsk tång som de sedan lagade mat med. Längre upp på stranden låg tång som hade torkat och var alldeles stel. Någon smakade på tången men det åkte fort ut igen. Barnen samlade sten och snäckor som vi tog med oss tillbaka till förskolan. När vi fikade vår medhavda matsäck passade vi på att lyssna efter olika ljud. Vi kunde höra hur vattnet kluckade och slog, vi kunde höra någon fiskmås, vi hörde hur det knarrade i sanden om vi kramade den. För att verkligen uppleva havet och stranden med alla sinnen så tog vi till sist av oss skor och strumpor för att gå i den mjuka, sköna men kalla sanden. Barnen stod och tittade ner på sina fötter medan de tog in alla intrycken. Som avslutning tog vi en härlig sandstrandsbild av våra fötter - den, och många fler bilder, ska vi sedan sitta och minnas runt och samtala kring. Vi blandade olika smaker på vatten i glas som barnen fick turas om att testa. Där var bland annat sött, surt och salt vatten. De smakade och fick berätta hur det smakade och om det var gott eller inte. Smakerna syntes inte i vattnet men de var väldigt olika upptäckte de. Vi ville visa att vatten kan ha väldigt olika smaker beroende på vad som finns i. På vår gård har vi byggt en vattenbana med hjälp av olika rör där man kan undersöka hur vattnet rinner när man häller i det. Med hjälp av spannar har barnen fått ösa och leka hur mycket de vill. Genom att använda rörens lutning, olika kärl och tekniker prövar barnen hela tiden sina olika teorier om vatten. De häller fort, de häller sakta, de försöker samla upp vattnet igen, de försöker få stopp på vatten i rörelse mm. De blandar vatten med sand och grus, de har lagt blad, träbitar och annat för att se om föremålet "rinner" tillsammans med vattnet. De har fått ett litet vattenhjul och provar hur vattnet måste rinna för att hjulet ska snurra. Idag har vi skulpterat i is. Vi har frusit in vatten i plastmuggar som vi sedan har skulpterat med hjälp av vanliga matknivar. Då barnen var nöjda med sina kreationer så var det dags att färgsätta dem. Barnen valde mellan rött, gult, blått och grönt. De märkte att det var svårt att måla på is eftersom färgen rann av efterhand och samlades i tallriken istället. Färgen använde vi oss av vid vattenfärgsmålning dagen efter. Vi följde isens förändring under dagen, tills det enbart var färgat vatten kvar. Sida 2/12

4 Vi har även varit ute i skogen och pulsat i snön. Vi gick till bäcken för att se hur mycket vatten det var nu vid snösmältningen. Vattenståndet var väldigt högt. Vid mitten av rundan stannade vi och målade med vattenfärger i snön. Det blev färgglada konstverk som barnen döpte till: jorden, akvariet, slottet och hästgården. Eftersom vi pratar om vattnets olika faser håller vi på att göra en hängande utställning med istappar, regndroppar och ånga. Idag har vi gjort istappar med hjälp av folie och plastkoner som hänger och "droppar" ifrån taket. För att undersöka isens egenskaper ytterligare tog vi in snö i lådor som dekorerades med pärlor. Denna fick sedan smälta till vatten då pärlorna förvandlades till små båtar som flöt omkring. Lådorna med vatten ställdes in i stora frysen över natten och plockades fram morgonen därpå. Vi samlades runt lådorna och tittade, lyssnade, smakade och kände på det frusna vattnet. Pärlorna hade alla samlats runt kanterna och barnen var övertygade om att de hade halkat ut där för att isen är så hal. De uppmärksammade även att isen tog större plats än vattnet eftersom det hade blivit en stor bula i bottnen på lådan. Vi hällde salt i en av lådorna och barnen sa att det smälde som kanoner då isen sprack av saltet. Det smakade saltvatten. Sedan kom bilarna fram och fick sladda på isen. Det var bättre att sladda på isarna utan salt och barnen upptäckte även att isen smälte snabbare på grund av saltet. Vi frågade barnen om vi ska försöka göra så att isen smälter olika fort i lådorna utan salt. Ett barn kom på att vi kunde lägga en filt över för att se om det kunde hjälpa? Vi tar ju på oss kläder då vi går ut för att inte frysa. Barnets teori kring detta experimentet är att isen i lådan med handduken kommer att smälta fortare än den utan, ska bli spännande att följa processen under dagen och se om teorin stämmer... En dag blandade vi 3 l filmjölk med färgpulver till härlig (ätbar) fingerfärg. För att kunna uppleva färgen med hela kroppen så valde vi att använda det stora duschrummet i skolan. Barnen började måla lite försiktigt med pensel men sedan blev de allt modigare och till slut var hela duschrummet och barnen målade i samma gröna nyans. När färgen tog slut så spädde vi ut det med lite vatten och då blev det mer igen! När lusten att måla och kladda var över fick vi städa hela rummet med vatten från duscharna. Det var jätteroligt!! Varje år har vi en fixardag på förskolan då föräldrar som vill ställer upp och fixar vår gård. Vi på förskolan har lagt fram lite planer och önskemål om vad vi vill ha och sedan arbetar vi tillsammans för att förverkliga dem. I år satsade vi på att få in mer vatten-lek på gården och det resulterade i att vi byggde ett berg av sten. Genom berget rinner flera olika kanaler som barnen häller vatten i. Tack vare lutning och dolda kanaler så är det inte självklart var vattnet rinner ut... På bergstoppen har vi satt en vattenspridare men den kommer vi inte att prova förrän till sommaren... tanken är att den ska både vattna vår lilla gräsmatta och svalka barnen på samma gång. Här undersöker vi vattnets egenskaper med alla våra sinnen. Sida 3/12

5 Här använder vi vatten i dess fasta form till att måla på. Mål 2: Barnen skall få kunskap om vad som lever i vatten. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: En dag i september gick vi på utflykt till en gård där det fanns kräftdammar. Ägarna hade lagt i kräftburar kvällen innan och när vi var där fiskades de upp. I burarna var där gott om kräftor i olika storlekar. Vi samlades runt dem och såg hur de kröp runt för att hitta tillbaka till vattnet. Kräftorna studerades och vissa av barnen vågade till och med att lyfta upp dem utan att bli knipna. Sen lyftes de tillbaks till dammen. Vi gick till en närbelägen bäck och håvade. Barnen turades om att köra håvarna längs med botten på bäcken. Resultatet samlade vi ihop och studerade. Vi hittade bland annat snäckor, sötvattensmärlor och huslarver. En rolig kommentar från barnen var att de hade väldigt små ögon. En dag när vi lekte med snö och vatten i vårt vattenbord, upptäckte barnen en liten mask som följt med snön in. Detta tyckte barnen var spännande... "- Kan masken bo i snön" undrade något barn. Det finns mycket som kan gömmas i snön. Vi har fyllt lite vatten i vårt akvarium som står på golvet, där våra leksaks vattendjur har fått flytta in. Det står ofta några barn vid akvariet och leker med djure, och de är väldigt noga med vilka av djuren som kan leva i vattnet. En dag hittade en personal en ödla hemma i trädgården som låg stilla i snön. Ödlan plockades med till förskolan för att visa barnen ett riktigt djur som trivs i vatten, och inne i värmen piggnade den lilla ödlan till! Leksaks djuren fick lämna plats i akvariet för vår nyfunna vän ödlan som även fick en sten som vi la i vattnet. Vi gav ödlan havregryn eftersom vi sedan tidigare vet att grodor gillar detta, och vi fick följa ödlan under tre dagar. Denne simmade, gömde sig under stenen och klättrade upp på stenen. Om ödlan åt havregrynen eller inte fick vi aldrig reda på och efter tre dagar fick den flytta tillbaka hem igen där den från början blev upphittad. Idag har vi varit ute i skogen och planterat krukor i två olika bäckar. Vi kände först på krukorna och konstaterade att de var rena, och diskuterade lite om hur vi tror att krukorna kommer att se ut efter en månad i bäcken? Vi kommer att följa händelseförloppet under ungefär ett år. Här är några av barnens funderingar: Krukan blir finare och renare av vattnet Krukan blir slipad av vattnet Någon kanske flyttar in i krukan, kanske en groda eller en haj?? Sida 4/12

6 Vi har verkligen många intressanta månader framför oss.. Vi åkte in till huvudorten med skolbussen och väl framme promenerade vi till den stora ån som rinner där igenom. I ån fanns det mycket vatten, snön höll på att töa bort men på vissa ställen fanns det kvar fruset vatten dvs is. I det lilla vattenfallet såg barnen hur vattnet skummade och forsade fram. De tyckte synd om änderna som fanns i ån eftersom vattnet var så kallt. Barnen fick såklart mata änderna och det var jätteroligt. Det är inte bara fiskar som finns kring våra vatten utan också många olika fåglar. En dag i veckan arbetar hela förskolan tillsammans och under en period fick barnens intresse för djur i vatten styra det som kom att bli ett skapande arbete kring krabbor och sjöstjärnor. Barnen tillverkade krabbor av olika material och dessa hängde vi sedan upp i ett "fiskenät" (hönsnät) som var fäst mellan tak och golv. Jättefint! Barnen fick sedan fylla nätet med sina fina sjöstjärnor som de också valde att göra. Under skapandeprocessen pratade vi mycket om krabbor och sjöstjärnor och vi fick reda på många olika saker. Visste ni tex att om en sjöstjärna fastnar med en arm så kan den trilla av och sedan växer det ut en ny! Kräftor och hummrar har samma förmåga men där är det klorna som kan växa ut igen. Vi tittar närmare på djurlivet i en kräftdamm. Sida 5/12

7 Det är inte bara fiskar som trivs i/kring våra vatten. Mål 3: Barnen skall få upptäcka vad vi använder vatten till. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi besökte ett gammalt uttjänat utedass för att barnen ska få uppleva skillanden mellan förr och nu. Vi pratade om att man förr inte använde något vatten för att spola med som i vanliga toaletter. Idag hjälptes vi åt att fylla i 80 liter vatten i en bassäng, och sedan la vi i ett björklöv som flöt omkring. Vi resonerade tillsammans med barnen vad syftet var med detta och då kom man fram till olika slutsatser. Någon trodde det var för att undersöka om lövet flöt eller sjönk, någon tyckte det liknade en liten båt och ett barn kom fram till att lövet nog dricker vatten! Detta spann vi vidare på och berättade att det faktiskt transporteras 80 liter vatten genom varje björklöv under en säsong. Detta var svårt för både barnen och pedagogerna att förstå, men vi fick ivarjefall lite vetskap om att det är mycket vatten! Idag tog vi in två glas och satte mitt i ringen vid samlingen. Ett glas innehöll vatten i flytande form och ett innehöll vinter vatten (snö). Glasen skickades runt och barnen konstaterade att vattnet i flytande form var varmare än vinter vattnet. Vi diskuterade tillsammans med barnen om deras tankar kring vårt fortsatta arbete samt vad de var mer nyfikna på. Vi styrde diskussionerna så att alla kom till tals och fick säga sin tanke. Här följer lite av de funderingar som kom upp: Varför måste det finnas vatten i bilens motor? Vad lever i vatten? Var kommer vattnet ifrån? Hur renas vattnet? Man kan inte dricka saltvatten. Älgar kan också bada i sjöar, levande älgar. Barnens tankar kring vatten och dess användningsområde utökades idag ytterligare, då vattnets funktion i motorer lyftes. Detta är ingenting vi har tänkt på tidigare och detta visar ju på att barnen väver ihop vattnets betydelse med annat de är intresserade av. Vatten används också som färdvägar för olika vattenfordon. Vi har tittat på olika sorters båtar och det fanns allt från små jollar till stora fartyg och tom båtar som kunde åka under vattenytan! Barnen blev intresserade och det hela blev ett båtprojekt där barnen tillverkade egna båtar av olika material. Både papp och trä användes. Barnen fick göra egna ritningar innan de satte igång med byggena. Barnen har också diskuterat båtvett och säkerhet vilket mynnade ut i att de gjorde varsin figur som fick flytväst på sig - annars skulle de ju drukna. Flytvästen var gjorda i kork - efter en test visste Sida 6/12

8 barnen att kork flöt. Vi besökte Fulltofta naturcentrum. Där gick vi en runda och hittade en gammal vattenkvarn som stod i en bäck. Vi visade och förklarade hur de gjorde förr i tiden när de malde mjöl. Ett björklöv som flyter i 80 liter vatten. Kork flyter också... Mål 4: Barnen skall få finna ut var vatten finns i naturen och hur vi tar tillvara det. Sida 7/12

9 Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: En regning höstdag gick vi ut för att leta vattenspår. Det första barnen uppmärksammade var alla vattenpölarna. Vi passade såklart på att hoppa lite i dem också! När vi tittade vidare på marken såg vi att vattnet rann på ett håll, detta såg ju spännande ut, så vi var tvugna att följa vattnet på dess väg. Vattnet ledde bort till en "brunn", barnen kände til att vattnet rann ner där... Vi funderade vidare på vart det tar vägen sedan. Detta var dock lite svårt speciellt för de mindre barnen, som trodde att det bara rann "ner". Vi gick och besökte en bäck och tittade på hur vattnet flöt snabbt fram genom landskapet. Tillsammans pratade vi om var vattnet i bäcken kommer ifrån och barnen hade många ideer. Från regnet eller kanske från en sjö trodde många. För att uppleva hur man gjorde förr för att få tag på vatten gick vi och tittade på en gammal handpump. Alla barnen fick turas om att pumpa och känna på vilket jobb det var att få upp vattnet. Vi jämförde med hur vi nu bara vrider på en kran för att få vatten. Vatten finns i mycket ville vi visa. Därför pressade vi några olika frukter och grönsaker för att se hur mycket vatten det finns i dem. Bland annat tomat, gurka, clementin och päron. Det var olika mycket som man kunde pressa ut. Clementinen gav mest vid vårt försök. Vi öppnade också en påse torrmjölk och hällde upp i ett mått. Sen hällde vi upp vattnet som det skulle blandas med i ett annat. Då var det lätt att se hur mycket vatten det finns i en liter mjölk och hur lite annat där finns. Vi håller även på med vår utställning som handlar om vattnets olika faser, och har påbörjat våra vattendroppar. Dessa gör vi med hjälp av ballonger, gipsbindor och vatten, och sedan målar vi de i olika blåa nyanser. Barnen märkte att de var mycket lättare då gipsbindorna hade torkat och vi funderade kring hur detta kunde komma sig? Något barn svarade att det var för att vattnet hade torkat och försvunnit in i ballongen. Ett annat barn svarade då att vi kommer bli jätteblöta då vi ska smälla ballongen innan vi hänger upp vattendropparna! Detta får vi undersöka närmare då det blir dags. En dag var vi ute i skogen och följde en fuktig del av marken, där grävde vi oss fram tills vattnet sipprade fram... av det har disskussioner om vattnet i marken och var det kommer ifrån resulterat i vattnets kretslopp i naturen, bl.a. gjort ett kretslopp i en glasburk med växt i, vattnet på jorden, hur stor % vtn det finns på jorden, hur man fixar vattnet till hushållet förr-nu, olika förutsättningar i olika länder. Människan- hur mycket vatten vi består av... försök med plastpåse och gummisnodd runt handleden för att bevisa att under en timma kom där ut en hel del vatten bara från handen... Förklarat med bilder hur vattenådrorna ligger i jorden och hur det renas och lagras och hur sedan människan tar upp vattnet på olika sätt och under olika förutsättningar på och i olika länder. Vi har laborerat med vatten, hur vattnet förändras i förhållande hur de olika behållarna ser ut i höjd och bredd, det var lite klurigt... På skapande har barnen gjort vars ett akvarie i en skolåda. Där har vi efter hand och under diskussioner och olika upplevelser jobbat fram vad som finns i havet, botten,växter,djur som lever i havet på olika nivåer, (där kom till och med en varuvagn med i lera) det var speciellt kul!!? Allt ritas och dokumenteras i en vatten-tema bok. T.ex. när vi pressat ut vätskan ur olika frukter och grönsaker fick barnen rita behållaren, vätskan målas och skriva fruktens namn undertill, där var en del av barnen som kunde ljuda stavningen korrekt. I "visar-påsen" har de haft med sig något att visa hemifrån som har anknytning till vatten, där får de ta med sig allt utom levande fiskar och hajar??? Sida 8/12

10 En bäck i skogen. En dag vid stranden och havet. Mål 5: Försöka väcka barnens tankar om vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: För att visa hur vatten renas för att kunna användas igen gjorde vi ett experiment. Vi blandade ihop en sörja av jord och grus i en skål med vatten. Vi tittade på detta "avloppsvatten" och undrade hur man får det rent igen. Till vår hjälp hade vi en sil där vi hällde sörjan. På så vis fick vi väck det grövsta smutset men vattnet var fortfarande smutsigt. Vi tog då ett kaffefilter och hällde det igenom. Sen jämförde vi det ursprungliga vattnet med detta renade. Alla såg att det var stor skillnad. Vattnet var nästan rent men vi förklarade att det gick inte och dricka förrän det har varit ute i naturen och renats ytterligare. Det svåra att förstå är ju att allt vatten går i ett kretslopp och återvanvänds. En dag i november undersökte vi hur mycket vatten vi använder hos oss på förskolan till att tvätta händer ochatt spola på toaletten. Först ville vi personal illustrera hur mycket vatten det går åt till en spolning på toaletten. Då tog vi 7 Sida 9/12

11 mjölkpaket med vatten i som barnen fick hjälpa till att hälla upp i en spann. Alla såg då hur mycket vatten som bara spolades ut. Vi satte upp en lapp på toaletten där barnen fick dra streck när de tvättat händerna eller spolat på toaletten. När dagen var slut räknade vi om det till liter. Detta har gjort barnen lite mer medvetna om hur mycket vatten som egentligen går åt vid varje spolning och vid handtvätt, och ibland kan man höra hur de diskuterar detta vid vasken och hur de uppmanar varandra att inte slösa så mycket eller att de enbart får ta en tvättlapp då de torkar händerna efter tvätten. En regnig dag gick vi på promenad för att hitta och följa vatten utomhus. Barnen hittade vatten direkt, det rann ju på marken. Vi följde rännilarna som slutligen rann ner i en brunn. Andra rännilar samlades till vattenpölar som barnen hoppade och skuttade och plaskade i. Vi hittade vattendroppar som droppade från träden. Barnen ville både fånga och smaka på dem. Vi byggde en enkel modell av vattnets kretslopp med ett miniväxthus fyllt med vatten. Ovanpå locket la vi ett frysblock och bredvid det tände vi en lampa. Efter ett tag började kondens synas på undersidan av locket. Barnen kunde se att vatten hade stigit ifrån "sjön". Vi pratade omkring detta och förklarade enkelt hur vattnet går runt i ett kretslopp. Samma vattten återvinns hela tiden. Därför måste vi vara rädda om det. På internationella vattendagen åkte vi till Fulltofta naturcentrum. Där tittade vi bland annat på dammar som används till att rena avloppsvatten ifrån centret. Näringen togs upp av växter i dammarna. Vi berättade sagan om vattnets kretslopp. Sida 10/12

12 Vi följer vattnets väg. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi har övergått till att maila ut information till föräldrar i stället för i pappersform. Detsamma med information mellan kolleger. Källsortering är en naturlig del av vardagen på förskolan. Vi besöker återvinningsstationen med jämna mellanrum för att sortera sopor. Släcka lampor i rum som det inte är folk i. En av våra kolleger har ett vildsvin hemma som får kalasa på alla våra skalrester istället för att detta ska slängas. Vi har satt ett foto av vildsvinet på skåpsdörren till våra våtsopor så det blir tydligare för barnen var det tar vägen då spannen är tom. Våra äldsta har även hälsat på hemma hos vildsvinet. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vår fina flagga vajar dagligen ute på gården och syns tydligt från byn. Både vi och barnen pratar ofta om den och varför vi har fått den. Vi har även skrivit om vårt grön flagg arbete på vår hemsida vilken kontinuerligt uppdateras. En gång om året har vi en familjeträff då vi gör något tillsammans med barn och föräldrar som knyter an till vårt pågående tema. Vi har haft besök av trollet Dummelman som bor i skogen och som värnar om djur och natur. Vi hjälper Dummelman med att hålla rent i naturen och han lär oss om vikten av att sopsortera. Vid ett annat tillfälle har vi gjort en tipspromenad med olika miljöfrågor, och vid kommande familjeträff kommer vi att vara ute i vårt uterum där barnen ska få visa olika vattenexperiment för sina föräldrar. Sida 11/12

13 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Vårt nuvarande tema med vatten har verkligen upplevts som positivt och spännande av både barn och personal. Att få uppleva vatten med alla sinnen och få följa förvandlingen mellan olika faser har upplevts som facinerande och spännande. Både barn och personal har lärt nya saker genom undersökande arbetssätt, men även genom varandra. Det är roligt att följa barnens tankar och funderingar, och man vet aldrig vilka vändningar arbetet tar. Vi känner att vi alla har blivit mer miljömedvetna genom vårt arbete med Grön Flagg, och ser redan fram emot kommande tema. Det känns även lätt och naturligt att koppla vårt arbete till våra styrdokument, utan att kännas som en belastning. Ibland kan det kännas svårt att utmana barnen vidare i sina funderingar, men vi har dels haft en inspirationsträff med er från Grön Flagg och kommer eventuellt att göra ett studiebesök på vattenriket i Kristianstad, vilket bidrar till ökad kunskap vilket underlättar vårt fortsatta arbete. Det blev tyvärr inget besök på Vattenriket, istället åkte hela Björnligan till Fulltofta naturcentrum på Internationella vattendagen den 22/3. Här följer barnens egen utvärdering av vårt tema: Barnens utvärdering av vårt vattentema: Vi frågade barnen vad de har upplevt som roligt och spännande samt om det är något de har saknat under temat, och här kommer deras tankar: Detta tyckte barnen var positivt: att visa våra experiment för föräldrarna i skogen bada och göra sandstrand i sandlådan blåsa bubblor i uterummet äta russin och göra russin i hissen experimentet oljevattenexperimentet smaka på bubbelvatten leka med vattenbanan och vattenberget att pressa frukt roligt med utflykterna till Kenneth och Lena lövet i poolen Detta tycker barnen att de har lärt sig: vi använder samma vatten hela tiden man kan rena vatten att vatten rinner ner i avlopp i öknen får man gräva djupt efter vatten förr i tiden fick man bajsa i en tunna utan vatten molnet, regnet och blixten bråkar då det åskar jag vet att det finns vatten i nästan allting som: tomat, potatis och alla grönsaker att det kommer vattenånga från flygplan att man kan hoppa i vatten Detta hade barnet också velat göra: åka och bada åka vattenflygplan titta upp på himlen då det regnar Sida 12/12