Remissvar till Havs och Vattenmyndigheten, HaV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar till Havs och Vattenmyndigheten, HaV"

Transkript

1 Remissvar till Havs och Vattenmyndigheten, HaV MRV branschorganisation för EN certifierade minireningsverk i Sverige. MRV branschorganisationen för EN certifierade minireningsverk i Sverige, ingår i den referensgrupp som inbjudits att yttra sig över det aktuella förslaget. MRV har i sitt yttrande valt att anlita advokat Agnes Larfeldt Alvén på Setterwalls Advokatbyrå för att granska den aktuella remissen ur ett juridiskt perspektiv, se bifogat yttrande, bilaga 1. För att granska rapporten ur ett tekniskt vetenskapligt perspektiv har MRV låtit Teknologie Dr. Carl Dahlqvist, på KTH, uttala sig om rapporten, se bilaga 2. Övriga kommentarer och syndpunkter följer nedan. MRV är den branschorganisation i Sverige som samlat de aktörer på den svenska marknaden som levererar prefabricerade produkter för avloppsvattenrening. För att bli medlem krävs att leverantören kan visa upp prestandadeklaration över genomförd EN certifiering. Prestandadeklarationen måste styrka att produkten leverantören säljer, lever upp till dagens krav (enligt NFS 2006:7) på hög och/eller normal skyddsnivå med avseende på BOD, fosfor och kväve reduktion. Vidare skall medlemmarna inte sälja produkter utan serviceavtal och arbeta i marknaden enligt god affärsmoral. Totalt har MRV idag 10 medlemmar. När nu HaV utför sitt arbete, på uppdrag av regeringen för att höja ambitionsnivån inom enskilt avlopp i Sverige, är det av yttersta vikt att det sker med miljön i fokus och långsiktig hållbarhet i åtanke. MRV anser att det förslag som lämnats av HaV är mycket bristfälligt och måste omedelbart arbetas om. Bristerna består i allvarliga faktafel, motsägelsefullt data (se bilaga 3) och HaV visar i förslaget, en graverande avsaknad av långsiktighet. MRV är av den uppfattningen att HaV inte gör den ambitionshöjning som regeringen har gett HaV i uppdrag att få till stånd, varför MRV har valt att inte bara följa den mall som översänts från myndigheten, utan disponera remissvaret efter egna överväganden. MRV vill med detta dokument göra ett upprop för att värna om vår närmiljö och bibehålla Sveriges anseende som ett föregångsland vad gäller miljö. Sverige måste vända den negativa trend som pågått i decennier. Östersjön mår sämre för var dag som går och den negativa trenden med ökade utsläpp från de enskilda avloppen måste vändas. HaV vill med sitt förslag tillåta en ytterligare ökning av fosforutsläppen från de enskilda avloppen med 65%, se bilaga 4. Allt för att acceptera obsoleta tekniker som man tidigare har ansett fungera. Detta får stora miljökonsekvenser för svenska sjöar, vattendrag och ytterst Östersjön. Därför anser MRV att HaV snarast måste omarbeta sitt förslag och våga visa vägen med riktlinjer som på allvar adresserar detta problem och förbättrar miljön långsiktigt.

2 Sluta blunda Dagens situation är akut! Läget är akut för Östersjön och många sjöar och vattendrag runt om i landet. 10% av Sveriges avlopp står för 33% (290 ton) av fosfor punktutsläppen i Östersjön. Detta att jämföra med alla Sveriges kommunala reningsverk (290 ton) samt Sveriges samlade industri (300 ton). De kommunala reningsverken och industrin minskar sina utsläpp över tiden medan utsläppen från de enskilda avloppen ökar! Endast 20% av dricksvattenbrunnarna i Sverige är tjänliga utan anmärkning. Cirka 75% av dagens enskilda avlopp är byggda med en markbaserad teknik där en stor andel av dem är äldre än 15 år och således i akut behov av utbyte med stora mängder deponi som konsekvens. Vi förtjänar dagens situation Grunden till problematiken i Sverige ligger i ett systemfel där teknikstyrande riktlinjer (fram till nya allmänna råden 2006) och bristande uppföljning satt agendan för den situation vi har idag. Majoriteten av de enskilda avloppen i Sverige består idag av infiltrationer och markbäddar. Detta är ett mycket stort problem då dessa anläggningar: Inte har en väldefinierad utsläppspunkt, inte är mätbara och således inte möjliga att verifiera funktionen på. Kunskapen om dessa lösningar är dålig precis som HaV skriver i konsekvensanalysen under punkten Olika rapporter visar på olika resultat, men de är samstämmiga i att det behövs mer forskning för att vi skall kunna agera faktabaserat, tills detta är belagt måste försiktighetsprincipen råda Fosforreningen är mycket begränsad och fosfor lagras endast temporärt då den lakas ut i recepienten över tiden. Därför går det överhuvudtaget inte att tala om en livslängd för markbaserade system med avseende på fosforrening. En pragmatiskpraktisk livslängd kan enligt rapporten ses som 5 7 år. Referens: JTI 2012:3 Kvantifiering av fosforläckage från markbaserade avloppssystem De uppnår som bäst endast 25 30% kväverening Referens: Naturvårdsverket rapport 6484: Läget inom markbaserad avloppsvattenrening

3 Eftersom anläggningarnas funktion inte går att verifiera blir också utdömanden/utbyten helt godtyckliga. Smittskyddet i dessa anläggningar är tveksamt vilket även HaV belyser i stycke Det är skyddsavståndet till vattentäckt som ger det effektiva skyddet inte tekniken i sig. Att infiltrera endast slamavskiljt avloppsvatten ned mot grundvattnet torde strida mot EU:s grundvattendirektiv. Eftersatt tillsyn och uppföljning på dagens enskilda avlopp har lett till att vi idag har ett stort antal föråldrade och undermåliga enskilda avlopp i Sverige. Över enskilda avlopp är över 15 år. Största andelen av dessa enskilda avloppen använder s.k. markbaserad rening där ingen idag kan belägga varken funktion eller livslängd samtidigt som nya rapporter beställda av HaV tydligt pekar att dessa inte uppfyller dagens allmänna råd. Kunskapen om tekniken är precis som HaV konstaterar, bristfällig. Avsaknaden av krav på uppföljning och tillsyn har lett fram till dagens oacceptabla situation. Övergipande kommentarer rörande HaVs konsekvensanalys Det är med stor förvåning MRV konstaterar att ett så bristfälligt arbete kan ligga till grund för författningsförslag från en myndighet i Sverige. I bifogade kommentarer från Teknologie Dr Carl Dahlqvist på KTH, belyses endast ett fåtal av de brister som underlaget har (se bilaga 2). MRV har granskat dokumentet grundligt och mer i detalj påvisat de brister som finns, se bilaga 3. Att HaV grundar hela rapporten på i stort sett en källhänvisning som i sin egen rapport på sid 31 skriver: Observera att de här schablonerna inte ska användas som ett underlag för val av olika lösningar i enskilda fall, de är bara avsedda för statistik är under all kritik. Senaste forskarrönen inom markbaserad rening från JTI och KTH, rapporter beställda av HaV, har helt negligerats i konsekvensanalysen. Som föreskrivande myndighet är det ytterst anmärkningsvärt att HaV i detalj går in och styr val av teknik för enskilt avlopp. Detta strider helt mot de regler som gäller för fri rörlighet av varor och tjänster i EU och är direkt konkurrenshämmande. HaVs uppgift skall vara att utifrån vad miljön tål, sätta teknikneutrala regler för vilken reduktion av näringsämnen som skall gälla. Utifrån detta är det upp till marknaden att anpassa sig och ta fram tekniklösningar för att uppfylla kraven. Rent juridiskt finns det otaliga brister i hur HaV laggt upp sitt arbete

4 med föreskrifterna. MRV har anlita advokat Agnes Larfeldt Alvén på Setterwalls Advokatbyrå för att granska den aktuella remissen ur ett juridiskt perspektiv, se bilaga 1. Konsekvenserna av de föreslagna föreskrifterna är för MRVs medlemmar och VA branschen i stort mycket alarmerande. HaV teknikstyr lösningarna för enskilt avlopp bl.a. på alla nybyggnationer vilket helt underminerar den fria konkurrensen och den teknikneutralitet som en föreskrivande myndighet måste upprätthålla. Sedan 2006 har leverantörer av prefabricerade avloppslösningar arbetat med att anpassa sig till de funktionskrav som idag råder (hög och normalskyddsnivå, enligt NFS2006:7) åtskilliga miljoner har investerats i teknikutveckling och forskning inom området något som i och med en sänkning av kraven helt går förlorat. Risken är att flertalet Svenska bolag med investeringar och teknikkunnande kommer att gå i konkurs då ny effektiv teknik inte längre efterfrågas. Sverige står vid ett vägskäl dags att våga agera! Sverige kan inte bygga vidare på samma bräckliga fundament som försatt oss i den situation vi är i idag. Det vill säga att våra enskilda avlopp baserar sig på en teknik där vi bevisligen har bristfällig kunskap, där de senare studierna tydligt visar att tekniken inte uppfyller dagens krav och som dessutom inte är mätbar. Om vi fortsätter som idag med att acceptera denna teknik kommer vi att sitta med samma problem i knät igen om 10, 20 och 50 år. Nya grepp på problemet är ett måste och HaV måste nu våga visa vägen. Det är anmärkningsvärt att det faktum att Sverige inte kunnat implementera gällande lagstiftning tillräckligt väl i HaVs rapport leder till sänkta krav på enskilda avlopp. Detta samtidigt som vår vattenmiljö konstant försämras. I det utkast som HaV presenterar , föreslår HaV en sänkning av kraven på de enskilda avloppen för att då kunna acceptera fler gamla avlopp som därmed tros fungera. HaV föreslår således att Sverige, enligt våra beräkningar, ska acceptera 184 ton större utsläpp av fosfor jämfört med idag, en ökning på 65%!! Se bilaga 4. MRV anser att detta är helt oacceptabelt och går rakt emot regeringens direktiv som tydligt pekar ut en ambitionshöjning. HaVs förslag försvagar Sveriges position som ett föregångsland när det gäller miljöfrågor, sänder ut felaktiga signaler till de kringliggande Östersjöländerna och slutligen kraftigt underminerar den svenska miljöindustrin som länge arbetat med att ta fram kostnadseffektiva produkter med allt högre rening för att möte de krav som råder idag. Det finns goda exempel Se på Tyskland PIA i Aachen, Tyskland är ett av Europas största test och kompetenscenter för utvärdering av produkter för enskilda avlopp. Där konstaterar man bland annat följande:

5 I Tyskland hade man för ca 20 år sedan en liknande situation som den vi idag har i Sverige. Myndigheterna och branschen har sedan dess arbetat långsiktigt och med tydliga krav. Idag tillåts i stort sett enbart produkter som uppfyller kraven på det som föreskrivs i Construction Product Regulation, dvs avloppsanläggningar som genomgått provning enligt byggproduktstandarden. Myndigheterna ställer krav på underhåll på alla anläggningar 2 gånger/år. Fokus är mätbarhet och kontroll och de flesta ser idag minireningsverk som ett bättre och billigare alternativ till kommunala avlopp. Kommunala anslutningar till områden i glesbyggd innebär ofta betydligt högre kostnader med låg eller ingen miljövinst. För att uppnå god kontroll på utsläppen måste man ställa krav på besiktning likt det vi har på utsläpp och funktion på t ex bilar. Detta är också något som genererar arbetstillfällen. Se bilaga från PIA, bilaga 5. Vårt förslag MRV ser det arbete HaV nu gör som ett unikt tillfälle att verkligen definiera ett regelverk där Sverige med godkända, mätbara tekniker startar en process där vi långsiktigt bygger bort den orimligt stora miljöbelastningen från enskilda avlopp. Detta går att göra NU och inom ramen för dagens EU lagstiftning. Vi anser att det skall utformas ett teknikneutralt regelverk. För att detta skall ske anser vi att det måste finnas en väldefinierad utsläppspunkt där man lätt kan utföra mätningar. Alla typer av avloppsanordningar skall utföras täta. Detta för att man på så sätt har kontroll på vattnets väg och också vet status på avloppsanordningen. Det finns en etablerad, harmoniserad standard i EU för avloppsvattenrening EN12566 detta skall givetvis ligga till grund för hur Svergies nya regelverk skall utformas. På detta sätt gynnar man tekniker som kan verifiera funktion och byter bara ut avlopp som faktabaserat inte fungerar. Det finns inget hinder för att produkter dokumenterat kan fungera i år redan med dagens teknik. Här talar vi om långsiktighet i praktiken både vad gäller miljö och kostnader! Man talar i HaVs utredning om att 80 % av våra brunnar är förorenade. Detta beror på felaktig teknik och placering men tyder också på hur svårt det är att veta vattnets väg i marken. Genom att ha krav på täta avloppssystem tar man även hänsyn till EUs grundvattendirektiv, något som helt förbises i detta förslag. Behovet av smittskydd bör definieras och motiveras som avstånd från vattentäckt och dess eventuella påverkan. T.ex. valfri teknik placerad x meter från vattentäckt skall inte ha krav på smittskydd. Placering innanför skyddsavstånd skall teknik uppvisa smittskyddsnivåer enligt föreskriva underbyggda nivåer. Sverige måste börja bygga upp ett system av verifierbara anläggningar vilket gör att livslängden på enskilda anläggningar byggda på rätt sätt kan bli lång. Funktionen kan enkelt verifieras med hjälp av provtagningar vilket bör göras regelbundet, oavsett tekniklösning. Genom regelbunden uppföljning identifieras bristfälliga anläggningar tillräckligt fort för att motverka att vi hamnar i samma situation som vi är i idag.

6 Den stora utmaningen blir att etablera den process som behövs för att öka utbytestakten till en långsiktigt hållbar nivå, >5% per år, på ett strukturerat och effektiviserat sätt. Miljöinspektörens roll måste omdefinieras och effektiviseras för att vi långsiktigt skall komma till rätta med problemet. Privata aktörer, likt bilbesiktningsfirmor eller sotares regelbundna inspektioner, kommer att behövas (arbetstillfällen skapas) för att upprätthålla den kontroll av befintliga anläggningar som behövs för att vi på lång sikt skall kunna ha ett rent vatten i Sverige.

7 UTLÅTANDE ÖVER HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETENS FÖRSLAG TILL REDOVIS- NING AV REGERINGSUPPDRAG ENSKILDA AVLOPP STYRMEDEL FÖR ATT NÅ EN HÅLLBAR ÅTGÄRDSTAKT Detta utlåtande har upprättats på uppdrag av MRV, Branschorganisationen för ENcertifierade minireningsverk, i syfte att granska Havs- och vattenmyndighetens (HaVs) förslag till författningsändringar rörande enskilda avlopp ur ett juridiskt perspektiv. Med hänsyn till den korta tid som stått till förfogande samt förslagets utformning är synpunkterna endast av övergripande karaktär. Sammanfattningsvis är min uppfattning att HaVs förslag till förändring av regelverket grundas på en otillräcklig analys av den rättsliga systematiken, att förslaget står i strid med gällande svensk rätt samt att det kan ifrågasättas om förslaget är förenligt med de EU-rättsliga förpliktelser som Sverige är skyldigt att iaktta. Synpunkterna kan sammanfattas enligt följande. Syftet med förslaget Skälen till föreslagna författningsförändringar uppges vara att höja ambitionsnivån såvitt avser enskilda avlopp för att minska negativa effekter på människors hälsa och miljön. Befintliga svenska avloppsanordningar beskrivs som ofta bristfälliga och till och med olagliga, genom att de inte uppfyller kraven på längre gående rening än slamavskiljare (jfr 12 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH)). Det anges vidare att det idag finns en brist på bindande krav och påföljder inom området. HaVs uppfattning i detta avseende kan ifrågasättas. Utsläpp av avloppsvatten är en miljöfarlig verksamhet som regleras i miljöbalken och som därmed omfattas av miljöbalkens bestämmelser, bland annat de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap samt mer specifika bestämmelser i 9 kap miljöbalken samt FMH. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler är långtgående och inkluderar krav på bästa möjliga teknik, kunskapskrav samt den s k försiktighetsprincipen och en bevisbörda för var och en som vidtar en åtgärd eller bedriver en verksamhet. I FMH finns ett förbud mot utsläpp av avloppsvatten som inte genomgått längre rening än slamavskiljning. Redan idag finns således en omfattande bindande rättslig reglering avseende avloppsanläggningar och höga krav ställs på den som bedriver en miljöfarlig verksamhet. Att det föreligger problem med negativ miljöpåverkan och en låg ambitionsnivå torde därmed knappast ha sin orsak i det SW /1

8 2 övergripande regelverket utan snarare kunna hänföras till andra orsaker, såsom exempelvis bristande resurser hos tillsynsmyndigheter eller okunskap om gällande bestämmelser. Utformningen av HaVs förslag borde således ha skett utifrån dessa aspekter och koncentrerats till genomförandet av nu gällande regelverk, med de eventuella kompletteringar i form av nya riktlinjer och eventuella resursförstärkningar som krävs. Rättslig grund Nuvarande bestämmelser rörande hantering av avloppsvatten och enskilda avloppsanläggningar återfinns i 9 kap miljöbalken, dvs en lag, där det anges att regeringen (genom en förordning) bemyndigas att förskriva att det ska vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan gjorts inrätta eller ändra avloppsanläggningar samt att regeringen får överlåta åt kommunerna att meddela föreskrifter i detta avseende. Förordningen i detta fall utgörs av den sedan tidigare gällande FMH samt nu även miljöprövningsförordningen. De enskilda kommunerna har en rätt att utfärda föreskrifter rörande tillstånds- och anmälningsplikt inom ramen för sitt bemyndigande. Naturvårdsverket har tidigare i egenskap av tillsynsvägledande myndighet givit ut allmänna råd samt en handbok rörande små avloppsanläggningar, vilka syftar till att ge ledning vid tolkning av de bindande bestämmelserna i lag och förordning. HaV förefaller nu anse att dessa allmänna råd ska omarbetas till bindande föreskrifter som HaV ger ut. Det framgår emellertid inte med stöd av vilket bemyndigande HaV meddelar de aktuella föreskrifterna, eller hur de förhåller sig till det handlingsutrymme som kommunerna givits med stöd av regeringens bemyndigande. Okunskapen om den rättsliga systematiken och HaVs befogenheter framstår särskilt tydligt i 4 i förslaget till föreskrifter, där det anges att Utöver de krav på lokalisering som ställs i 2 kap 6 miljöbalken ska följande beaktas. Lokaliseringsprincipen är uttryckt i lag, och är i sig mycket långtgående genom att den begränsas endast av rimlighetsbedömningen i 2 kap 7. Sakinnehållet i 4 är i sig något som redan torde krävas inom ramen för lokaliseringsprincipen, men saknar helt den flexibilitet som en rimlighetsavvägning medger. Vidare kan knappas HaV ha möjlighet att meddela föreskrifter som går utöver gällande lag. Utformning av författningsförslaget Som framgått ovan torde de föreslagna förändringarna av den bindande rättsliga reglering som finns idag inte vara nödvändig för att uppnå syftet att åstadkomma för enskilda fastighetsägare bindande regler. Däremot kan en förändring av de råd och riktlinjer som idag finns inom området mycket väl vara befogad för att åstadkomma en bättre implementering av regelverket.

9 3 Det kan emellertid ifrågasättas om det är lämpligt att utgå från lydelsen av nu gällande allmänna råd och omvandla dessa till bindande bestämmelser. HaVs förslag till föreskrifter är utformade på ett sätt som i flera avseenden är olämpligt för bindande regler, med en mycket hög detaljeringsgrad och utan utrymme för en bedömning och anpassning i det enskilda fallet. Förslaget innehåller många tekniska uttryck som inte är definierade och skyldigheter för den enskilde som inte tydligt kan utläsas av texten. Det saknas skäl att i detta sammanhang granska varje enskild bestämmelse och här kan endast nämnas de föreslagna övergångsbestämmelserna, vilka innehåller en bestämmelse som anger hur föreskrifterna ska tillämpas i materiellt avseende (p 1) vilken bestämmelse torde vara överflödig eller i vart fall felplacerad. Även övriga punkter i övergångsbestämmelserna förefaller ogenomtänkta. Överensstämmelse med EU-rätten Sverige har genom förordning (2004:660) införlivat kraven i EU s ramdirektiv för vatten samt det tillhörande grundvattendirektivet. Enligt förordningen ska kvalitetskrav fastställas för grundvattenförekomster så att tillståndet i dessa inte försämras och så att alla grundvattenförekomster som huvudregel senast den 22 december 2015 uppnår god grundvattenstatus. Det saknas helt en analys och diskussion i HaVs utredning om huruvida den föreslagna sänkningen av kraven såvitt avser utsläpp av fosfor och kväve från enskilda avloppsanläggningar kan anses förenlig med Sveriges åtaganden enligt ramvattendirektivet. Stockholm den 15 augusti 2013 Agnes Larfeldt Alvén Advokat

10 ÖÐ Ð Ö Ì ÒÓÐÓ Öº ËØÓ ÓÐÑ ½» ¹¾¼½ ÍØÐØ Ò Æ Ò Ð Ö Ñ Ò ÝÒÔÙÒ Ø Ö Ô Ó ÙÑ ÒØ Ø Ë Ñ ÐÐ ÓÒÓÑ ÓÒ ¹ Ú Ò Ò ÐÝ Ö Ú ÒÝ Ö ØØÒ Ò Ö Ð Ö Ñ ÚÐÓÔÔ À Ú Ó Î ØØ Ò ÑÝÒ Ø Òº Ê ÔÔÓÖØ Ò ÒÒ ÐÐ Ö ÖØ Ð Ø ÙÔÔ Ò Ö Ö Ø Öº ½º Ò ØÓØ Ð Ú Ò Ò Ú ÓÖÖ Ø ÐÐ ÒÚ Ò Ò Öº ØØ Ö Ø ÔÖ Ø Ò ÓÑ Ð Ø ØØ Ö Ò Ö ÔÔÓÖØ Ò Ö Ø Ø ÒÐ Ø Ó Ú ¹ Ø Ò ÔÐ Ó Ú Ñ Ò Ö ÑÐ ØÚ Ò ÖÚÒØ Ú Ò ÙØÖ Ò Ò ÖÒ Ò Ø ØÐ ÑÝÒ Øº Ø Ö Ö Ö Ð Ô Ò Ø ÜØ ØØ ÖØ Ð Ò Ö Ø ÐÐ Ò Ö ÔÔÓÖØ ËÅ ¾¼½½µ Ñ Ò Ð Ö Ñ Ö Ô Ø Ò Ö Ö Ò¹ Ò Ö Ú ØØ Ò Ø ÒÖÑ Ø Ö Ó ÖÙ Öº ØØ Ô ÖÙÒ Ú ØØ Ø Ú Ö Ð Ø Ò ÒØ ÒÒ Ò Ò Ö ÔÔÓÖØ Ø Ö Ò Ð Ö ÔÔÓÖØ ¹ Ö Ñ Ð ÔÒÙÑÑ Ö ¾ Ø ÐÐ ÓÑ ÔÒÒ Ö Ú Ö ¼ ÓÖ Ó ÖØ Ð Ø ÔÔ Ò Ü ½ º ØØ ØØ Ø Ö Ô Ø Ò Ö ÔÔÓÖØ Ò Ð Ö Ö Ö ÑÝ Ø ÚÖØ ÙØ Ò ØØÖ Ö Ö Ò Ö Ö Ò º ¾º ØØ Ö Ð ÓÑ Ö ÔÖ Ö ØØ Ð Ò ÓÖ Ò Ö ØØ Ö Ò Ò ¹ Ö ÖÒ Ù Ø Ö Ò Ø Ñ ÐÐ Ø ØÐÐ Ø Ò Ó Ù Ö Ô Ø Ö Ö ÓÑÖ Ò Ö Ø Ú ÙØ ÖÒ Ñ Ð ¹ Ó Ð Ó Ý Ó Ô ØØ Ò Ö Ò Ó Ø ØÙ Ó ØØ Ö ØØÖ Ø Ð Ó Ý ¾ º Ê ÔÔÓÖØ Ò Ö Ö Ò ØØ Ð ØØ Ú Ñ Ò ÐÐ Ö Ö Ö Ø Ò Ò¹ Ø Ò ÓÒ Ø Ò Ø Ø ÒÑÒ Ö Ú Ð Ø Ö ÓÑÖ Ò ÙÐÐ Ú Ö ÙÖ ØÓÖ Ö Ó ÙÖ Ö Ò Ò Ô Ø Ø Ò Ö ÙØ Ö º Ö ØØ Ø ØÐÐ ØØ ÓÚ Ò Ø Ò Ô Ø Ò ØÑÑ Ö Ú Ñ Ö ÓÒ Ö Ø Ü¹ ÑÔ Ðº ØØ ÙØÖ Ú Ö ÓÑÖ Ò ÒÒ Ó ÙÖ Ð Ö Ð Ö ØØ Ò ÚÒ Ø Ö Ø ÓÑ Ö ÑÐ ØÚ ÓÑÑ Ö ØØ ÒÒ Ö ÑÒ Ñ ÒØ ÑÑ Ö Ö Ø Ú Ø Ú Ð Ö Ô Ö ÓÒ Ðº Ò Ö Ò Ó Ø¹ Ò Ò Ö ØØ Ö Ø Ø Ö ÒÒ ÒØ Ò ÓÒ Ø Ò Ö ÔÔÓÖØ Òº Ò Ò ÒÓ ÒØ Ú Ö Ö ÙÑ Öº º Ø ØÓØ Ð ÒØ Ð Ø ÒÐ Ò Ò Ö ÓÑ Ö ÔÔÓÖØ Ò Ö Ú Ö ÓÑ ÓÚ Ú ÚÐÓÔÔ Ö Ò Ò Ö º È ¾ ÙÒ Ö Ú Ò ØØ º ËÐÙØ Ø Ö ÔÖÓ¹ Ð Ñ Ò ÐÝ Ú ØØ ± Ú ÒÐ Ò Ò ÖÒ ÒØ Ð Ú Ö ÙÔÔ Ø ÐÐ ¼± ½ ØØÔ»»ÛÛÛº Ñ º»Ú ØØ Ò»Ö ÔÔÓÖØ Ö»Ö ÔÔÓÖØ Ö ¹ Ñ ¾ Ë Ë ¾¾ Ú ÐÐ ÚÐÓÔÔ Ü ÐÙ Ú Ñ ÐÙØ Ò Ø Ò º ½

11 ÖÐ Ð Ö Ì ÒÓÐÓ Öº Ö Ú Ø Ô ÓÖ ÓÖÖ Ò Ò ØØ ÙÐÐ ÒÐ Ø ÑÑ ØÝ Ú Ö Ú Ú ¹ Ð ÒØ Ñ ¾¾ ÚÐÓÔÔº Ò Ö Ò Ñ Ø Ú Ö Ð Ø ± Ú Ö ½ ÚÐÓÔÔ ÒØ ¾¾ º Ø Ö ÐÐØ Ò Ú Ö ØØÒ Ò Ñ ÖÝ Ø ÙÒ Ö ØÙ Ò ÚÐÓÔÔ Ó ÙÖ Ñ Ò ÓÑ Ö Ñ Ø ÐÐ Ò Ö Ò Ö Ø Ó Ð Öغ ÙØÓÑ Ú ØØ ÒØ Ð Ø ÚÐÓÔÔ ÓÑ Ñ Ø Ø Ö Ö Ñ ½ Ô Ö Ö ÒÐ Ò Ò ÖÒ Ð Ö Ó Ø ÔÔ Ö Ò ÙÒ Ø ÓÒº ÇÑ Ñ Ò ÙØ Ö ÖÒ ÒÐ Ò Ò Ö ÑÓØ Ú Ö Ö Ø ÙÒ Ö ½» Ð Ú Ø ØÓØ Ð ØÒ Ø Ú Ð Ø ÙÐÐ ÒÒ Ö ØØ Ñ Ò Ö ØØ Ú Ö ÒÐ Ò Ò Ö Ò Ð ÚØ Ô Öº Ø Ö Ö ¾¼±µ Ñ Ö Ò Ò ÚÖ Ò ÚÒ ÖÒ Ò Ö Ð Ú ÐÒ Ô Ò Ö ØÐÐ Ò Ö ÔÔÓÖØ Òº Ø Ö Ò ÒÑÖ Ò Ò ÚÖ Ú Ö ØØÒ Ò Ó ÓÑ Ñ Ò Ö Ò Ö Ñ ØØ Ò ÒÐ ¹ Ò Ò Ø Ø Ö ÙÒ Ø ÓÒ ÐÐ Ñ ÐØ Ð ¾¾ Ö Ö Ø Ú Ö ØØÒ Ò Ñ ¼± Ò ÔÔ Ø ØØ ØÖ Ú ÐØ Ð ÖÚ Ðº º Á Ú Ò ØØ º¾º¾ Ó º¾º Ò Ð Ö Ø ÐÓÔÔ ÒÐÝ Ö Ñ Ö Ó Ò ÐØÖ Ø ÓÒ ÒÐ Ò Ò º Ò ÒØ Ò ÒÓÑ Ò ØØÐ Ð Ú ÐÒ Ò Ö ¾¼ Ö Ö ÒÐ Ò Ò ØÝÔ Öº Î ÓÑ Ò Ö ÔÔÓÖØ Ò Ö Ó ØÒ ¹ Ò Ö ÚÚ Ð Ò º ÒÐ Ò Ò ØÝÔ Ö ÒÒ ØØ Ö Ò Ø ÖÖ ÑÒ Ñ Ø Ö Ð ÓÖÑ Ú Ò Ø Ò ÓÖ Ó ÝÐ Ø ÓÑ ÐÙØ Ø Ú ÒÐ ¹ Ò Ò Ò Ð Ú Ø Ö ÖÓÖ Ò Ø Ó Ñ Ø ÔÓÒ Ö º ÃÓ ØÒ Ò Ö ØØ ÖÚ ÙÔÔ ØØ Ó ØÖ Ò ÔÓÖØ Ö Ø ÑØ ØØ Ø Ø ÔÓÒ Ö Ð¹ Ø ÖÒ Ø ÚØ Ò Ö µ Ø Ö Ú Ö ØÝ Ð º Ø Ö Ø Ó Ð ÖØ Ú Ö Ö Ò Ò Ó ØÒ ÒØ Ö Ñ Ö Ò º º Â Ö ØÖ Ø ÒØ ÙÖ ÐÐ Ø Ö Ø Ø ÖÒ Ö Ö Ò º ÇÑ Ñ Ò Øº Ü Ø Ö Ö ± Ú Ò ÒØÐ Ø ÑÒ ÒÐ Ò Ò Ö Ú Ö Ö ÓÑÑ Ö Ø Ø ¾¼ Ö ÒÒ Ò ÐÐ ÒÐ Ò Ò Ö Ö Ø Ö º Ò Ö Ø Ö Ø Ø Ö Ú ØÚ Ò ÓÖØ Ö Ø ÒÒ Ò ÐÐ ÒÐ Ò Ò ¹ Ö Ö Ø Ö º Ö ØØ Ø Ö ÐÐ ÔÖÓ Ð Ñ ÒÓÑ ¹½¼ Ö Ö Ñ Ò ÙÔÔÒ Ò Ø Ö Ø Ø Ô ½ ¹½¼±º Ú ÒØÙ ÐÐØ Ú Ö ÒØ Ø Ö Ø Ø Ò Ò Ø Ø Ø Ö ÖÚ Ò ØÒ Ø ÙØ Ò Ö Ö Ò Ø Ô Ð Ø ØÓØ Ð ØÒ Ø Ú ÒÐ Ò Ò Öº ÁÒ Ò Ø Ò Ò Ö Ö ÔÔ Ø Ó Ú ÔÖÓ ÒØ Ø ØÐÐ Ö Ð Ø ÓÒ Ø Ðк Ò Ò Ú ØÓÐ Ò Ò Ò Ö ØØ Ø Ö Ø Ø Ò ÐÐ Ö Ò Ð Ò Ú ÒÐ Ò Ò Ö ÓÑ Ö ØØ Ø Ø Ø Ö ÓÚ Ñ Ò Ø Ò ÒØ ØÑÑ Ñ Ö ÔÔÓÖØ Ò Ö Ò Ø Ö Ñ Öº º Â Ð Ö Ô Ö ÓÒÐ Ò ÚÐ Ø ÔØ Ø ÐÐ ÑÓ ÐÐ Ö ÓÑ Ú Ö ØØ Ò ÒÔ Ñ Ð Ö Ò ÖÙØ Ú ÓÑ Ò ÓÑ ¼ ÐÐ Ö Ò ½¼ Öº Ø Ò ÓÑ Ð Ò Ú Ö ØØ ÑÔ ÐØ Ó ÓÐ Ö Ø ÓÒÓÑ Ø Ý Ø Ñ Å ÐÚÖ Ø Ú ½ Ø ÐÐ ¼Öº ¾

12 ÖÐ Ð Ö Ì ÒÓÐÓ Öº Ñ Ú Ö Ð Ö ØØ Ø Ö ØØ ÔÖ Ø Ö Ñ Ò ÒÓ Ö ÒÒ Ø Ò Ò ØØ Ô Ö Ö Ò Ö ÑØ Òº ÒØ Ò Ø ÓÑ Ò Ñ Ð Ú Ö ØØÒ Ò Ú Ñ Ö Ò Ò Ö ÙØÓÑ ÐÐ ÙÒ Ö Ý Ø Ö ØØ ÒØ Ø Ò ÙÖ ÐÙ Ø Òº ÙØÓÑ ÖÙ Ö ÚÐ ØÓÖ ÒÝ Ø Ð Ö Ò Ð Ø ÐÐ Ð ÓÑ Ñ ÙÒ ÙÖÖ Ò Ø Ö ØØ Ø Ð Ö Ø Ö Ö Ô Ñ Ö Ò Ò Ö ÚÐ Ò ÔÔ Ð Ø Ó ÓÖ ÚÐ ÝÒÒ Ñ Ö ÖÒ Â ÖÐ Ð Ö Ú Ö Ñ ÐÐØ ÙÖ Ø Ò Ú Ö Ö Ú ÒØÙ ÐÐ Ø Ö Ö ÓÑ Ø Ú ÒÒ Ò Ô ÖØ Ñ ÒÚ Ò Ò Ø ÐÐ ØØ Ó ÙÑ Òغ Ø ÒÒ Ú Ò ÓØ Ú Ö Ò ÐÐ Ò Ò ÓÑÑÙÒ ÓÑ ÙÔÔÐ Ú ØØ Ú Ö ÐÐ Ø Ñ Ò Ò ÔÔ Ø ÚÐ ÙÒ Ö Ý Ø º

13 Bilaga 3 MRVs kommentarer till HaVs förslag Felaktigheter/Undermåligheter MRVs generella kommentarer till HaVs rapport är att den är illa underbyggd och måste arbetas om. Många delar är allvarligt felaktiga och många påståenden är mycket dåligt faktaunderbyggda. Vi saknar också ett långsiktigt tänkande och anser inte att HaV har adresserat den ambitionsnivåhöjning som Regeringen har gett HaV i uppdrag att lösa. HaVs rapport innehåller mängder med felaktiga siffror samt avsaknad av underlag för påståenden som man gör. T.ex. har man inte med källinformation. Man hänvisar i princip enbart till SMED som gjort sina rapporter med avsikt att användas till beräkning av statistik. McKinseys rapporter finns inte en enda gång redovisad med namn eller årtal för att kunna kontrollera de uppgifter man tagit in i rapporten. Vidare har HaV valt att inte ta med de rapporter som finns redovisade på HaVs hemsida. Detta är mycket anmärkningsvärt med tanke på att teknik som förordas av HaV genom hela materialet är en helt obeprövad teknik som knappt finns i fält. När man visar sammanställning över olika kostnader för reningstekniker, kan som exempel ges att man i den kommunala anlutningen inte tagit med kostnaden för rening av det avloppsvatten som man betalar för per kubikmeter, storleksordningen : /år och att andra tekniker har oförklarligt låga respektive höga kostnader vilket för med sig en mycket snedvriden kostnadsjämförelse. Det är odefinierat om vilken storlek på anläggning man avser. Är det enbart enskilda hushåll som avses eller gäller de värden som HaV presenterar också gemensamhetsanläggningar? Var går gränsen om det är olika värden? Skulle olika värden mellan gemensamhetsanläggningar och enskilda avloppslösningar göra att man inte vill göra gemensamhetsanläggningar? När det gäller de avlopp som idag har direktutsläpp och därmed idag är förbjudna att använda finns ingen sammanställning om var man kan förvänta sig att dessa finns eller hur dessa belastas. Detta är mycket relevant med tanke på att arbetet inte skall stanna upp i de kommuner som har få av dessa bristfälliga lösningar och att HaVs rapport kan skicka signaler om att dessa avlopp skall åtgärdas nationellt innan några andra skall standardhöjas. Vi ser heller inte någon beräkning på hur många som kommer att bli berörda av de olika reningskraven: Grundläggande, Förhöjd och Extra hög skyddsnivå. Sida 1 av 8

14 Bilaga 3 Tanken med en avloppdeklaration tycker vi är mycket god men det saknas helt en plan på hur man skall hantera deklarationer och även hur eventuella skatter eller andra incitament skall användas för att främja utbytestakten. Teknik MRV anser att det skall utformas ett teknikneutralt regelverk. För att detta skall kunna åstadkommas anser vi att det måste finnas en väldefinierad utsläppspunkt där man lätt kan utföra mätningar. Med det följer att alla typer av avloppsanordningar skall utföras täta. Detta för att man skall kunna ha kontroll på vattnets väg och veta status på avloppsanordningen. Man talar i HAVs utredning om att 80 % av våra brunnar är otjänliga eller har anmärkningar. Detta beror på felaktig teknik och placering men tyder också på hur svårt det är att veta vattnets väg i marken. Genom att ha krav på täta avloppssystem tar man även hänsyn till EUs grundvattendirektiv, något som helt förbises i detta förslag. Att sätta fosforfälla före en befintlig trekammarbrunn har vi inte sett några studier på. Att man idag vet att mycket mer slam uppstår i denna teknik och inte sätter det i relation till hur detta påverkar markbäddar med stor risk för slamflykt och igensättning av spridarrör och spridningslager har man helt låtit bli att ta hänsyn till när man redovisar livstid. Här är det för övrigt en stor skillnad mellan de produkter vi representerar där ett fel av denna art kan åtgärdas i befintlig anläggning medan en infiltration/markbädd måste läggas om. Förutom ökad risk för igensättning av bäddar ökar lastbilstrafiken med % men framför allt beräknar i HAV att förbrukningen kommer att ligga på liter kemikalier per år vilket är % mer än i ett minireningsverk! Det ger en kostnad på : /år i kemikalier (beroende på förbrukning och leverantör) mot redovisade 1 042: inkl. energiförbrukning. En felaktighet på % och på en 20 årsperiod en fördyrning på redovisat underlag med :. Knappast försumbart. Att man i konsekvensanalysen inte kan redovisa antalet av dessa anläggningar är ett av exemplen på dålig faktaunderbyggnad. Vår uppfattning är att antalet anläggningar av denna teknik är mycket få och att en väl underbyggd utvärdering av den inte kan göras. Att HaV förordar en förlängning av nyttjandet av en föråldrad teknik och föreslår en förlängning av redan alltför gamla avlopp visar på ett anmärkningsvärt kortsiktigt tänkande från en miljövårdande myndighet. Dessa system togs ursprungligen fram för att rena den mängd avloppsvatten som fanns för 50 år sedan då avloppsrening var en relativt ny företeelse på landsbygden och huvudsyftet med lösningen var/är att bli av med avloppsvattnet. HaV har inte presenterat något relevant underlag för dessa system däremot finns det gott om underlag som presenterar svagheten i dessa system. Sida 2 av 8

15 Bilaga 3 En markbädd fungerar som ett filter, alltså att den har en nedåtgående fungerande kurva. I underlaget från HaV har man inte beskrivit när en bädd inte längre är tillåten att använda. Man kan då tolka det som att så länge den släpper igenom vatten på ett eller annat sätt är den godkänd att använda. Det känns också skrämmande att man i underlaget anser att det räcker att kontrollera en markbaserad anläggning var 15:e till 20:e år. Detta skulle kunna innebära att en anläggning kan finnas i 40 år med ett enda besök/inspektion. Inträffar detta besök under gynnsammare förhållande än vad som råder generellt på anläggningen kan en fastighetsägare ha en kraftigt förorenande avloppsanläggning i decennier utan att något görs. För att illustrera hur en markbädd eller infiltration fungerar enligt studier från JTI kan man likna dessa tekniker som ett dåligt batteri som läcker ut den upptagna näringen om inte den tas bort ur marken. Ingenstans talar HaV om storleken på markbädden /infiltrationen eller dess utformning. Idag är det stor skillnad beroende på vilken kommun som ärendet gäller. Det känns då ännu tydligare att man bygger antaganden på teknik som det inte finns underlag för. När det gäller teknik framför HaV att det skall ställas andra krav på fritidsfastigheter än på permanenthus. Detta trots att man vet att stora områden som idag är fritidsfastigheter omvandlas till året runt hus, inte minst på grund av en åldrande befolkning som flyttar till sina fritidshus efter pension och att det i delar av landet flyttas ut från storstäderna på grund av bostadsbrist och höga bostadspriser. HAV har också valt att inte presentera hur mycket utsläpp som kommer att komma ifrån BDTavloppen som skall komplettera de slutna tankarna. För att få en relevant jämförelse med våra produkter, minireningsverk, måste BDT utsläppen adderas. Ovanstående aspekter verkar HaV ha ignorerat när när man så tydligt har riktat in sig på att förlänga livslängden på en idag föråldrad park av avlopp baserad på infiltrationer och markbäddar. Reningsgrad Att sänka kraven på rening från dagens Allmänna råd med hänvisning till att dagens teknik inte klarar kraven är rent felaktig. Miljökontoren arbetar idag över hela landet med dessa nivåer och det finns teknik som klarar detta. Underlaget från HAV hänvisar helt felaktigt till SMEDs rapport som klart och tydligt på sidan 31 säger värdena de använder bara är schablonvärden och inte skall användas som underlag i denna typ av rapport. Det känns mycket bakåtsträvande att sänka kraven på rening av avloppsvatten till en nivå som var accepterade för flera decennier sedan. Sida 3 av 8

16 Bilaga 3 I underlaget menar HAV helt enkelt att kraven skall sänkas för en halv miljon enskilda avlopp och på detta sätt bidra till att våra känsliga vattendrag, sjöar och hav inte återhämtar sig tillräckligt fort eller i värsta fall inte alls. Att decennier av eftersatt myndighetsutövning såsom bristande inspektion av befintliga avloppsanläggningar skall leda till ett kraftigt minskat krav på rening av avloppsvatten känns som helt fel väg framåt. HaV ignorerar den naturliga angreppsvinkeln att definiera vilka nivåer naturen tål. Med tanke på den status som våra omgivande vatten har, anser vi att de nivåer som defininerades av Naturvårdsverket i de allmänna råden från 2006 knappast borde sänkas. Förslaget ifrån HaV innebär att det i områden med hög skyddsnivå skulle tillåtas 5% mer utsläpp utav fosfor. I områden med normal skyddsnivå skulle utsläppen av fosfor tillåtas att vara 40% högre än dagens rekommendation. Idag fungerar marknaden utefter de allmänna råd NFS2006:7 med normal och hög skyddsnivå och otaliga tekniska lösningar levereras och installeras som uppfyller dessa skyddsnivåer. Att sänka nivåerna är inget som gynnar teknikutvecklingen eller miljön. I det fall att HaV arbetar efter att inför en extra nivå, extra hög, bör den i så fall givetvis definieras med utsläppsnivåer, s.k. noll utsläpp existerar inte då ett BDT vatten har en miljöpåverkan. Detta skulle också främja teknikutvecklingen då det ger möjlighet till nya tekniska lösningar samt att HaV som myndighet inte teknikstyr vilket i förefaller vara utfallet av dagens förslag. Vi förordar dock att det istället för reduktionskrav fastsälls maximala utsläppsvärden samt att man i Sverige precis som i övriga EU mäter Ammoniumkväve i stället för Totalkväve. MRV vill också erinra om att det finns harmoniserade standarder för avloppsprodukter i Europa, EN12566 standarder, som övriga länder arbetar utefter. Dessa harmoniserade standarderna bör ligga till grund för det nya regelverk som HaV nu arbetar fram. Skyddsavstånd/hälsoskydd HaVs beskriver i sin rapport att endast 20% av våra brunnar är tjänliga utan anmärkning. Detta beror på att vi använt oss av en teknik som antingen är felaktigt placerad eller ligger för nära grundvattnet. Det vi vet av erfarenhet är att grundvattennivån varierar kraftigt. Dessutom har vi klimatförändringar vilket gör att vi kan få perioder med extremt höga grundvattennivåer. Dessa höga grundvattennivåer skulle med automatik medföra att den berörda avloppsanläggningen strider mot sitt utsläppstillstånd samt med stor sannolikhet kan föra ut stora mängder med hälsoskadliga ämnen samt bakterier och därmed förorena brunnar och sjöar. HAV beskriver i sitt underlag faktiskt själva indirekt i sin rapport att det som gör att en markbädd eller infiltration fungerar som gott smittskydd mot förorening av brunnar och vattendrag är SKYDDSAVSTÅNDET. Sida 4 av 8

17 Bilaga 3 Det är alltså inte markbädden eller infiltrationen i sig som åstadkommer smittskyddet utan avståndet. När HaV hänvisar till tekniker så som minireningsverk som en stor risk för förorening så blir den enligt oss helt felaktig. Det viktiga oavsett reningsteknik är lokaliseringen av utsläppspunkten av det renade vattnet. Detta illusteraras mycket väl när det i HaVs underlag beskrivs vikten av att veta riktning på grundvattenströmmar, samt i Författningsförslaget där det ställs krav på geohydrologiska undersökningar samt det luddiga kravet på minst 2 till 3 månaders skyddsavstånd till vattenuttag. Det enda sätt att skydda sig mot detta är att ha en teknik som är helt tät. Detta kan göras genom att rena avloppsvatten genom tankar med olika tekniker eller genom att ha täta markbäddar. Sådana lösningar skulle göra att det inte ställdes orimliga krav på fastighetsägaren att få reda på hur grundvattnet rör sig i mark samt horisontella skyddsavstånd till brunnar. Med de förväntade klimatförändringarna blir arbetet än mycket komplexare och det måste rimligtvis tas hänsyn till. Livscykel olika lösningar Man hävdar att en markbaserad avloppsanläggning håller i år. Sedan måste den bytas ut. Man har i detta scenario inte tagit hänsyn till hur miljön påverkas. Med avlopp och byte var 20:e år byggda på detta sätt, skulle man behöva på 100 år behöva byta markbäddar och infiltrationer 3 miljoner gånger. Man har i detta inte gjort en livscykel och/eller konsekvensanalys på detta. Några relevanta frågor i en sådan analys borde vara: Får gamla bäddar ligga kvar? Hur påverkas i så fall grundvatten, brunnar, sjöar och närmiljö av det? Hur många kan låta en gammal bädd bara ligga kvar? Det är få fastigheter som idag har plats för att lägga en ny bädd på sin egen tomt med tanke på tomtens storlek och avstånd till närliggande brunnar mm. Därför blir deponiavgiften högst relevant att räkna med. Finns det naturresurser? En markbädd på 20 m 2 kräver ca 30 m 3 eller ca 60 ton sand och spridningslager. Om alla bäddar skall förnyas skulle det alltså på en period av 100 år krävas 180 miljoner ton naturmaterial. Deponi? I andra änden om alla gamla bäddar måste omhändertas enligt frågan ovan måste man således ta hand om motsvarande mängd, d v s 180 miljoner ton material för deponi. Deponikostnaden måste i alla hänseenden tas med i kostnadskalkylen för förnyelse av markbädd/infiltration. Att idag, när vi har ambitionen att åtgärda nuvarande mycket kraftigt eftersatta avloppssituation, välja att inrikta sig på ett gammalmodigt sätt att rena avlopp med en teknik Sida 5 av 8

18 Bilaga 3 som har en nedåtgående kurva redan efter 2 7 år enligt studier som JTI publicerat känns mycket märkligt istället för att se alternativ i tekniker som finns framtagna för dagens krav på hög skyddsnivå. Lättillgängliga, servicevänliga, med möjlighet till provtagning och dessutom upp till den dubbla livslängden utan ingrepp med maskiner hos den enskilda fastighetsägaren. Reningsverk har dessutom den fördelen att de flesta delar går att återvinna och i värsta scenariot innebär 300 kg i deponikostnad den dagen anläggningen är förbrukad i jämförelse med tonvis av naturmaterial som förstörs. En markbädd innehåller ca 30 m 3 material som måste skiftas och köras till deponi. En rundringning till avfallsstationer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö, Södertälje och Vänersborg som alla tar emot deponi visar att kostnaden per ton ligger i ett medelvärde på 1 100: plus moms, totalt 1 375: /ton. 30 m 3 sand och grus väger ungefär det dubbla, ca 60 ton. Detta skulle medföra en kostnad om drygt : i enbart deponikostnad. Till detta tillkommer grävkostnader samt fraktkostnader vilket i slutänden skulle innebära en totalkostnad på : innan man har börjat bygga en ny avloppsanläggning. Slår man ut denna kostnad på den 20 årsperiod man har i beräkningsmodellerna tillkommer det en årlig kostnad för kommande deponi med :. Att detta inte finns med i rapporten är ett annat exempel på faktabrister i rapporten. Åtgärdstakt/effektivisering av inspektion Ett mycket effektivt sätt att få reda på statusen på våra befintliga anläggningar skulle vara att upphandla inspektion av avloppsanläggningarna. Detta skulle frigöra stora resurser och ge mer tid till miljöinspektörerna. En annan mycket anmärkningsvärd sak är att det i genomsnitt i Sverige finns 0,7 miljöinspektörer/kommun som arbetar med enskilda avlopp. Med 290 kommuner innebär det att det är totalt 203 miljöinspektörer som ger utsläppstillstånd. Det ger ett medelvärde på 1,7 utsläppstillstånd per vecka och miljöinspektör samt att ett utsläppstillstånd tar ca 23 h att behandla. HAV borde ta detta på största allvar och ge möjligheter till en mycket effektivare behandlingsätt för tillståndsgivning. En annan viktig aspekt i sammanhanget är att man förutsätter att man kan komplettera gamla avloppsanläggningar med fosforfälla och därigenom vinna tid. Miljökontoren kan inte utan att genomföra en inspektion antingen i egen regi eller genom extern undersökning veta vilka avlopp som är uttjänta eller förorsakar risk för hälsa och miljö. Alltså måste ändå 100% av våra avloppsanläggningar inspekteras. Vi tror inte att ett överlåtande på att fastighetsägare självmant skall åtgärda sina avlopp. Erfarenhetsmässigt krävs det ålägganden/kontroll/miljösanktionsavgifter/incitament för detta. Sida 6 av 8

19 Bilaga 3 Man bör under en 20 årsperiod dubbla utbytestakten till /år. Det skulle resulterat i att man efter 10 årsperiod har fått bort de avlopp med direktutsläpp samt ytterligare undermåliga avlopp. Detta borde vara mycket rimligt med de övriga föreslagna åtgärderna. Situationen skulle då vara om 20 år att vi bytt avloppsanläggningar och ha en möjlighet att kunna provta och besiktiga alla dessa. Detta skulle leda till att situationen i vår miljö drastiskt ökat och ge miljökontoren en kontrollerbar situation. I kombination med föreslagna utsläppsvärden är detta en enormt mycket bättre situation en den som nu föreslås av HaV. Kostnader Hav menar i sin rapport att det är för dyrt att inspektera våra avlopp. Detta känns som ett hån mot de fastighetsägare som idag fått betala upp emot : för att få ett utsläppstillstånd förutom att en del fastighetsägare fått kostnad för inspektionen av den gamla anläggningen. Varför man helt plötsligt skulle frångå detta finansieringssystem ställer vi oss mycket frågande till. Dagens system med en avgift för utsläppstillstånd täcker kostnaden som kommunen har för att inventera och ge utsläppstillstånd. Gamla anläggningar kan inte användas Markbaserade anläggningar som beskrivs i utredningen såsom år gamla eller äldre vet vi inte är byggda enligt de rekommendationer som finns idag. Det innebär att vi antingen måste sänka kraven på hur en markbädd eller infiltration skall byggas eller byta ut dessa. Det är då ingen hållbar lösning att vi skall sätta en flockningspump under köksbänken för att komma tillrätta med dåliga avlopp. Att föreslå en sådan lösning känns som ett illa underbyggt och ogenomtänkt förslag! Konsekvens av HAVs förslag/sammanfattning Risken är mycket stor med det förslag som finns idag att vi inte överhuvud taget får någon förbättrad situation av våra avloppsanläggningar i Sverige. Sida 7 av 8

20 Bilaga 3 Genom att vara så klart styrande mot markbaserad rening så hämmas teknikutvecklingen effektivt, helt i motsats till det man i samma underlag vill främja. Detta beroende på att det inte finns någon marknad att sälja sina produkterna på. Den inhemska industri som länge och strävsamt arbetat för att få fram bra produkter för att möta svenska förhållanden och därmed ha en stor potential att gå exportera samma produkter har i och med detta förslag produkter som inte har någon hemmamarknad. Detta för att det erfarenhetsmässigt blir väldigt få som anlägger avlopp som överträffar de lågt ställda krav som HaV föreslår. Den enskilda fastighetsägaren litar på att myndigheterna vet vad de gör och att precis klara den stipulerade nivån är tillräckligt för varje enskild fastighetsägare. Det blir ett dråpslag mot branschen på grund av den drastiska ambitionssänkning som HaV föreslår. Detta hämmar också de förpliktelser som Sverige har tagit på sig genom sitt inträde i EU med den fria marknaden och konkurrens på lika villkor. Konsekvensen av HAVs förslag att tillåta % högre utsläpp än dagens rekomendationer av fosfor och kväve med hänvisning till att vi vill kunna använda gamla tekniker är att likna med att vi för att komma tillrätta med fortkörning på våra vägar höjer fartgränserna istället för att skaffa fler poliser och ge böter! En konsekvens av HAVs förslag blir att förutom att vi får ett mindre renat eget vatten också skickar signaler till våra grannländer att de inte heller behöver ha så höga ambitioner för avloppsrening. Dessutom innebär det att man för att nå de gemensamma miljömålen för Sverige måste istället höja ribban inom andra områden för att ta ikapp det ökade utsläppet från enskilda avlopp. I HAVs förslag finns egentligen inget som gör att utbytestakten ökar. Man anpassar istället kraven så att en lägre ambition blir tillåten vilket går stick i stäv mot uppdraget av Regeringen. Vi föreslår att det skall finnas godkända besiktningsfirmor av avlopp likt de sotarfirmor som besiktigar skorstenar idag. Ett förslag på stimulans är införande av RUT avdrag för service på avloppsanläggningen. Att ett RUT bidrag gynnar miljön och ger fastighetsägare ett incitament att köpa en miljöfrämjande tjänst som kanske inte annars görs vore ett synnerligen bra sätt att utnyttja möjligheten till RUT. Det skall införas krav på inlämningskvitto av de deponimaterial som blir vid borttagning av en gammal avloppsanläggning för att kunna säkerställa var detta tar vägen. Går vi på de rekommendationer som Hav presenterar så kommer situationen om 20 år inte på något sätt vara bättre än idag. Har vi otur står vi med en total kollaps där markbäddar som är år gamla måste skiftas samtidigt som nyare måste skiftas. Vi skjuter alltså problemen framför oss istället för att lösa dem. Sida 8 av 8

21 Bilaga 4: Kalkyl för att komma fram till en acceptans av 184 ton mer fosfor i HaVs förslag. Fakta: Antal fastigheter med enskilt avlopp: st [Ref. HaVs konsekvensanalys 2.4] Antal fastigheter på Normal skyddsnivå: 69% [Ref. HaVs konsekvensanalys 5.1.1] Antal fastigheter på Hög skyddsnivå: 31% [Ref. HaVs konsekvensanalys 5.1.1] Andel fritidshus: 20% [http://www.regionfakta.com/norrbottens lan/kultur och fritid/antal fritidshus per kommun/] Snittbelastning från en permanent fastighet permanentboende: 2,6 pe/fastighet. 65% hemmavaro [Energimyndigheten] Snittbelastning från ett sommarboende: 2,6 pe i 180 dagar per år 100% hemmavaro [Schablon SMED 2011] P belastning: 2g /pe och dygn [Länsstyrelsen Örebro län 2004] N belastning: 13,5g /pe och dygn [Länsstyrelsen Örebro län 2004] port.pdf Kalkyl Ökad utsläppsacceptans från HaV: Normal skyddsnivå: fastigheter där är fritidshus och permanentboende Hög skyddsnivå: fastigheter där är fritidshus och permanentboende P belastning permanentboende: 5,2 g/fastighet och dygn > 1,9 kg/fastighet och år P belastning fritidshus: 5,2 g/fastighet och dygn > 0,95 kg/fastighet och år Orenat Tot P utsläpp normal skyddsnivå: 96,6 x 0, ,4 x 1,9 = 91, ,16 = 826 ton Orenat Tot P utsläpp hög skyddsnivå: 43,4 x 0, ,6 x 1,9 = 41, ,84 = 371 ton

22 Bilaga 4: Accepterat P utsläpp Normal Skyddsnivå idag [30%]: 247,8 ton Accepterat P utsläpp Hög Skyddsnivå idag [10%]: 37,1 ton Totalt accepterat P utsläpp idag: 284,9 ton HaVs förslag Normal skyddsnivå [50%]: 413 ton HaVs förslag Hög skyddsnivå [15%]: 55,7 ton Totalt accepterat P utsläpp enligt HaV: 468,7 ton D v s 183,8 ton större utsläpp än idag! 65% ökning!

23 Abwasserentsorgung mit Kleinkläranlagen in Deutschland Dr.-Ing. Elmar Dorgeloh, PIA Aachen In ländlich strukturierten Gebieten gibt es eine Vielzahl einzelner Häuser und Streusiedlungen, bei denen ein Anschluss an die öffentlichen Kanalisationsnetze mit einem unverhältnismäßig hohen Kostenaufwand verbunden ist. In diesen Bereichen (sog. Außenbereich) können Kleinkläranlagen in Deutschland als Dauerlösung zugelassen werden. Die Abwasserbeseitigung mittels Kleinkläranlagen wurde bis vor Jahren nur als Übergangslösung bis zum Anschluss an eine kommunale Abwasseranlage, eingestuft. Diese Festlegung führte dazu, dass das Thema der dezentralen Abwasserbehandlung in Kleinkläranlagen lange nur eine untergeordnete Bedeutung hatte. In der Praxis stellte man häufig fest, dass die Regelungen für die Bereiche Einbau, Montage, Wartung und Betrieb von Kleinkläranlagen nicht ausreichten, um einen ordnungsgemäßen Betrieb zu gewährleisten. Insbesondere wurden Einbaufehler festgestellt, die den Betrieb der Anlagen dauerhaft negativ beeinflussten. Der Anschlussgrad an zentrale Abwasseranlagen liegt in Deutschland heute über 90 %. Die Randbedingungen der Entscheidungsfindung für die Art der Abwasserentsorgung haben sich aber, z.b. durch die Entwicklung neuer Verfahrenstechniken, erheblich verändert. Heute ist eine leistungsfähige und betriebssichere Abwasserbehandlung auch mit kleinen Kläranlagen kostengünstig zu realisieren. Daher wird, nicht nur unter Kostengesichtspunkten, ein weiterer zentraler Ausbau immer häufiger in Frage gestellt. Dem haben inzwischen gesetzliche Regelungen zur Abwasserentsorgung auf europäischer, nationaler und regionaler Ebene Rechnung getragen. Bereits mit der Novellierung des Wasserhaushaltgesetzes von 1996 wurde klargestellt, dass dem Wohl der Allgemeinheit auch durch die Beseitigung von häuslichem Abwasser mit dezentralen Abwasserbehandlungsanlagen entsprochen werden kann (WHG 18a Abs. 1). Damit hat der Gesetzgeber Techniken zur dezentralen Abwasserentsorgung, im Sinne einer Dauerlösung, zentralen Lösungen gleichgestellt. Dies fand eine weitere Ausgestaltung mit der Novellierung der Abwasserverordnung im Jahr Voraussetzung für den Einsatz als Dauerlösung, ist neben der grundsätzlichen Leistungsfähigkeit der Anlagen, der ordnungsgemäße Bau, der Betrieb sowie die Überwachung der Anlagen. Mit der Einstufung der Kleinkläranlagen als Dauerlösung hat die Entwicklung weiterer Verfahrenstechniken zur Abwasserreinigung eingesetzt.

24 2 Kleinkläranlagen fallen als Bauprodukte in den Anwendungsbereich der harmonisierten Norm EN Seit dem 1. Juli 2010 müssen alle in den Verkehr gebrachten Kleinkläranlagen, die in den Geltungsbereich der Norm fallen, mit der CE- Kennzeichnung versehen sein. Die wasserrechtlichen Anforderungen für den Bau und Betrieb von Kleinkläranlagen ( 57 und 60 WHG) werden in Deutschland durch allgemeine bauaufsichtliche Zulassungen (sog. Anwendungszulassungen) des DIBt geregelt. Dies betrifft insbesondere die Festlegung der Ablaufklasse sowie Anforderungen an Einbau, Inbetriebnahme, Betrieb und Wartung. Nach heutigem Stand der Technik sind in Deutschland Kleinkläranlagen mit einer mechanischen und einer biologischen Reinigungsstufe auszustatten. Die Abwasserverordnung (AbwV) Anhang 1 sieht für Kleineinleitungen sinngemäß vor, dass die vorgesehenen Ablaufwerte als eingehalten gelten wenn, durch allgemeine bauaufsichtliche Zulassung, europäische technische Zulassung nach den Vorschriften des Bauproduktengesetzes oder eine sonst nach Landesrecht zugelassene Abwasserbehandlungsanlage, nach Maßgabe der Zulassung eingebaut und betrieben wird. Im Geltungsbereich der Abwasserverordnung fallen Kleinkläranlagen in die Größenklasse 1 der kommunalen Kläranlagen und dürfen Ablaufwerte von 150 mg/l CSB sowie 40 mg/l BSB5 nicht überschreiten. Unter der Voraussetzung eines guten baulichen Zustands, eines funktionierenden Betriebs und einer fachgerechten Wartung der Kleinkläranlagen lassen sich die Ablaufwerte sicher einhalten. Tab. 1: Ablaufanforderungen an Kläranlagen nach Abwasserverordnung sowie nach den Zulassungsgrundsätzen des DIBt kommunale Kläranlagen Anforderungen GK 1 < EW Anforderungen GK EW Anforderungen GK EW Probenahme Kleinkläranlagen Anforderungen C-Elimination (Klasse C) CSB [mg/l] Dr.-Ing. Elmar Dorgeloh, Aachen 2013 BSB5 [mg/l] NH4-N [mg/l] Nges [mg/l] St.-P oder 2h-MP AFS [mg/l] 150/100 40/ /-

Ì ÆÌ Å Æ ËØ Ø Ø ÑÓ ÐÐ Ö Ò Ö Á ÌÅ˽ ¼ ÑÒ Ò Ò ½ Ñ Ö ¾¼¼ Ð Ô Îº ÂÓÙÖ ÂÓ Ò Ù Ø Ú ÓÒ Ò Òº ½ À ÐÔÑ Ð ÍØ Ð ÓÖÑ Ð ÑÐ Ò Ñ Ø ÐÐ Ö Ì Ô ÙÖ Ò ÒÚÒ ÓÖ Ð Ø Ó ØÝÔ Ó Ò Ö Ò Ó º ÈÓÒ Ö Ò Ò ÍÔÔ Ø ÖÒ Ö Ú ÖÚ Ð ØÝÔ Ö Ò Ø ØØ ÐØ

Läs mer

Allvarliga brister i HaV:s rapport

Allvarliga brister i HaV:s rapport Allvarliga brister i HaV:s rapport Remissvar från MRV gällande: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt, remiss 2014-01-13

Läs mer

ÁÒÒ ÐÐ ÓÑ ØÖ Ð Ö Ð Ñ ÒØ ÓÔ ÒØÓ Ð¹Ã Û Ö ÞÑ Ð Ö Ø Ð Ö ÔÖ Ø ÙØ ÓÖÑ ÙÒ Ö ½ ¼¼¹ Ó ½ ¼¼¹Ø Рغ Î Ø º ÖØ ¾

ÁÒÒ ÐÐ ÓÑ ØÖ Ð Ö Ð Ñ ÒØ ÓÔ ÒØÓ Ð¹Ã Û Ö ÞÑ Ð Ö Ø Ð Ö ÔÖ Ø ÙØ ÓÖÑ ÙÒ Ö ½ ¼¼¹ Ó ½ ¼¼¹Ø Рغ Î Ø º ÖØ ¾ Å Ø Ñ Ø Ò ¾¼½¾¹¼ ¹½ Æ Ö Ò Ð Ð Ö Ò ØÓÖ Æ Ð Ö ÓÒ Ò Ð º Ö ÓÒ Úº ½ ÁÒÒ ÐÐ ÓÑ ØÖ Ð Ö Ð Ñ ÒØ ÓÔ ÒØÓ Ð¹Ã Û Ö ÞÑ Ð Ö Ø Ð Ö ÔÖ Ø ÙØ ÓÖÑ ÙÒ Ö ½ ¼¼¹ Ó ½ ¼¼¹Ø Рغ Î Ø º ÖØ ¾ Ð Ö Ð Ñ ÒØ ÓÑ ØÖ Ð Ñ ÒØ ÙÔÔ Ú Ö Ö Ú Ò

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

ÃÓÑÔÙØØÓÒÐÐ ÁÒØÐÐÒ ÐÓÖØÓÒ ¾ Ê ËÚÒÖ ÖÞ ÅÙ Ø ÀÒ ÇÐÓ ÓÒ ÑÖ ¾¼¼¾ ÁÒÒÐÐ ½ ËÝØØ Ñ ÒÒ ÐÓÖØÓÒ ¾ ÌÓÖ ÒÐÝ º½ ÖÙ º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º½º½ ÅÖ ÖÙ º º º º º º º º º º º º

Läs mer

ÝÖ Ö Ò ØØ Ò Ø ÓÒ Ù ØÖ Ø ÓÒ ÑÙÐØ ÔÐ Ø ÓÒ Ó Ú ÓÒ Ö ØÑ Ø ÙØØÖÝ ÙØ Ö Å ÌÄ Ñ ÓÔ Ö ØÓÖ ÖÒ ¹» Ü ÑÔ Ðº ÇÑ Ø Ö ØÑ Ø ÙØØÖÝ Ø ½ ¾ Ò Ú Å ÌÄ ¹ÔÖÓÑÔØ Ò ÒÑ ØÒ Ò Ò Ú

ÝÖ Ö Ò ØØ Ò Ø ÓÒ Ù ØÖ Ø ÓÒ ÑÙÐØ ÔÐ Ø ÓÒ Ó Ú ÓÒ Ö ØÑ Ø ÙØØÖÝ ÙØ Ö Å ÌÄ Ñ ÓÔ Ö ØÓÖ ÖÒ ¹» Ü ÑÔ Ðº ÇÑ Ø Ö ØÑ Ø ÙØØÖÝ Ø ½ ¾ Ò Ú Å ÌÄ ¹ÔÖÓÑÔØ Ò ÒÑ ØÒ Ò Ò Ú ÁÒØÖÓ Ù Ø ÓÒ Ø ÐÐ Å ÌÄ Ö ØÑ Ø ÙØØÖÝ Å Ø Ñ Ø ÙÒ Ø ÓÒ Ö Ø ØÝÔ Ö Ó Ú Ö Ð Ö Î ØÓÖ Ö»Ð ØÓÖ ½ ÝÖ Ö Ò ØØ Ò Ø ÓÒ Ù ØÖ Ø ÓÒ ÑÙÐØ ÔÐ Ø ÓÒ Ó Ú ÓÒ Ö ØÑ Ø ÙØØÖÝ ÙØ Ö Å ÌÄ Ñ ÓÔ Ö ØÓÖ ÖÒ ¹» Ü ÑÔ Ðº ÇÑ Ø Ö ØÑ Ø ÙØØÖÝ

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

u(t) = u 0 sin(ωt) y(t) = y 0 sin(ωt+ϕ)

u(t) = u 0 sin(ωt) y(t) = y 0 sin(ωt+ϕ) Ã Ô ¹ ÑÔ Ö ÑÓ ÐÐ Ö Ò ÌÚ ÖÙÒ ÔÖ Ò Ô Ö Ö ØØ Ý Ñ Ø Ñ Ø ÑÓ ÐÐ Ö ÓÑ Ò Ö Ó Ø µ Ý Ð Ø ÑÓ ÐÐ Ý º ÒÚÒ Ò ØÙÖÐ Ö Ñ Ð Ò Ò Ö Ð Ò Æ ÛØÓÒ Ð Ö Ø Øµº Á Ð Ò Ú ÝÔÓØ Ö Ó ÑÔ Ö Ñ Ò µº Ë Ã Ô ¾ ÑÔ Ö ÑÓ ÐÐ Ö Ò ÒÒ Ø Ò ÑÒ ËÝ Ø Ñ

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Ø Ú Ø Ò Ô Ö Ø Ò Ç Ð ÓÒ ² Ñ Ð À Ú Ð Ö Ò Ú Ö Ü Ñ Ò Ö Ø ¾¼¼¼ ¼ ÒÒ Ö ÔÔÓÖØ Ö Ö Ú Ò ÓÑ Ò Ð Ú Ø Ö Ø ÓÑ ÖÚ Ö ØØ Ö ÐÐ Ò Ò Ø Ü Ñ Ò Ø Ú Ø Ò Ôº ÐÐØ Ñ Ø Ö Ð ÒÒ Ö ÔÔÓÖØ Ú Ð Ø ÒØ Ö ÚÖØ Ø Ö Ð Ú Ø ØÝ Ð Ø ÒØ Ö Ø Ó Ò Ø

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Ð ËÅ ½¹½¾¹¼¾ ½ ÅØØ ØÐ ÔÔÒÒ ÇÖÖÒÒ ÖÐÖ ÑØØ ÔÔÒØ ÐÓÒ ½º¾ Ñ ¼ ØÒÓÐÓÖ ÒÖÚÖÒº ¾ ÓÖÑÐ µ ÌÐÐ ÑØ ÓÖÖÒ ÚÐ ÓÖ ÂÓÑ ÅÐÐ ÚÖº µ ÌÐÐ ÑØ ÖØÖÖ ÚÐ Ö ÒÒ Ö ÓÒ ÚÖº µ ÌÐÐ Ù ØÖÒ ÑÒ ÚÐ ÌÓÑ ÏÖ ÜØÙ ÑÙ ÑØ ÂÓÒ ÀÖ ØÖØÙ ¹ ÑÙ º µ ÁÒ

Läs mer

ÈÖÓ Ö ÑÚ Ö Ö ÙÒ ÖÚ Ò Ò ÓÑ Ö Ò ¹ Ò ¹ ÓÙÒ ¹Ñ ØÓ Ò Ã Ò Ø Ö Ø ÒÓÑ Ú Ð Ò Ò Ö ÙØ Ð Ò Ò Ò Ú ÐÑ Ö ÂÓÒ Ø Ò Ð Ø Ø ÝÐÐ Ö Ò Ø ÒÒ ÙÖ Ö Ò Ê ÑÐ ÂÓ Ò Î ÐÐÝ ÓÒ ÁÒ Ø ØÙØ ÓÒ Ò Ö Ñ Ø Ñ Ø Ú Ø Ò Ô Ö ÐÑ Ö Ø Ò ÓÐ Ø ÓÖ ÙÒ Ú Ö

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Tillsyn av enskilda avlopp 2014 Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 6 Diskussion...

Läs mer

Information enskilda avlopp

Information enskilda avlopp Information enskilda avlopp HISTORIK-Krav 1949 Slamavskiljning 1969 Slamavskiljare (trekammarbrunn) med efterföljande rening 2007 Reduktionskrav från Naturvårdsverket VARFÖR Hälsoskydd, Grundvatten, Miljöskydd

Läs mer

¾ ½ ½¼ ÈÖÓ Ö ÑÑ Ö Ò Ø Ò Ö Ì½ Ä ÓÖ Ø ÓÒ Ö Ð Ö Ø ¾¼¼¼»¾¼¼½ ÝÐÐ ØØ Ò ÑÒ Ó Ô Ö ÓÒÒÙÑÑ Ö Ñ Ð ÐÐ Ö ÑÓØ Ú Ö Ò º Ç Ë ÇÑ ÒØ ÒÒ Ú ØØ Ò Ø Ñ Ú Ö ÓÚ Ò Ò Ò Ö Ù Ò Ò Ú ØØ Ò Ö Ùй Ø Ø Ø Ö ÔÔÓÖØ Ö Ó Ò Ö ÔÔÓÖØ Ö Ò Ý Ø Ñ

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Så kommer smittskyddet in i förslaget till ny föreskrift Margareta Lundin Unger Margareta.lundin-unger@havochvatten.se Film framtagen av

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE 1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE Carina Barthel, Miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Rasmus Ahlm, Miljöinspektör, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Christina Molin, VA-chef,Ystads

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Ø Ú Ø Ò Ô ÊÓ ÖØ Ù Ø Ú ÓÒ Ó È Ö¹ÇÚ Ê Ò Ý ÓÓØÔÖ ÒØ ÌÓÓÐ ÓÜ Ö Ñ ÛÓÖ Ü Ñ Ò Ö Ø ¾¼¼¼ ¼ ÓÓØÔÖ ÒØ ÌÓÓÐ ÓÜ Ö Ñ ÛÓÖ ÊÓ ÖØ Ù Ø Ú ÓÒ Ó È Ö¹ÇÚ Ê Ò Ý ¾¼¼¼ Ö ØØ ÖÒ Ó Ã ÖÐ Ø ÍÒ Ú Ö Ø Ø ÒÒ Ö ÔÔÓÖØ Ö Ö Ú Ò ÓÑ Ò Ð Ú Ø

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun Diarienummer: 676/2014-424 Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun -Sara Berglund18 november 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail)

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Dnr : 2011-1300-446 akt 10 Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Storån del 2 Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning 2-5 hushåll Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016

Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016 Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016 området mellan Stigåsa och Rörvik Foto: Illustration från avloppsguiden.se Licens: Copyright 2016-08-19 Sammanfattning Under juni månad

Läs mer

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv Temadag BDT-vatten, hur farligt är det 2011-01-25 Tomas Waara Länsstyrelsens roll i va-frågor Granskning av detaljplaner och ÖP Regionalt miljömålsarbete Prövning och

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Dnr : 2010-0368-446 akt 4 Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Havridaån Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

Information. Är det dags att rätta till avloppet?

Information. Är det dags att rätta till avloppet? Information Är det dags att rätta till avloppet? BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här

Läs mer

Små avlopp i Sverige

Små avlopp i Sverige Små avlopp i Sverige i går, i dag og i morgen Mats Johansson, Ecoloop mats.johansson@ecoloop.se Avløpskonferansen, Ås 20140513 Hur stort är problemet? 700 000 små avlopp 50% ej godkända 130 000 avlopp

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning 2-5 hushåll Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

½ ÐÐ Ö À ÖÖ ÇÐÓ Ó ÐÚÓÖÒ À ÖÖ ÇÐÓ Ö Ö ÓÑ ÓØØ ¹ Ö Û Ö ÐÐ Ö Ö Ñ¹ Ð Ù Ò ÓÒÓÑ ØÝ Ø ¹À ÖÖ ÇÐÓ ÓÑÑ Ö Ñ ÒÖ Ó Ò Ö Ð Û Ö Òº À ÖÖ ÇÐÓ Ö Ö Ö Ö ÒÒ Ö Ò ÒØÞ Ñ Ð Û Öº

½ ÐÐ Ö À ÖÖ ÇÐÓ Ó ÐÚÓÖÒ À ÖÖ ÇÐÓ Ö Ö ÓÑ ÓØØ ¹ Ö Û Ö ÐÐ Ö Ö Ñ¹ Ð Ù Ò ÓÒÓÑ ØÝ Ø ¹À ÖÖ ÇÐÓ ÓÑÑ Ö Ñ ÒÖ Ó Ò Ö Ð Û Ö Òº À ÖÖ ÇÐÓ Ö Ö Ö Ö ÒÒ Ö Ò ÒØÞ Ñ Ð Û Öº Æ Ö Ø Ö Â ÒÙ Ö ¾¼¼ ½ ÐÐ Ö À ÖÖ ÇÐÓ Ó ÐÚÓÖÒ À ÖÖ ÇÐÓ Ö Ö ÓÑ ÓØØ ¹ Ö Û Ö ÐÐ Ö Ö Ñ¹ Ð Ù Ò ÓÒÓÑ ØÝ Ø ¹À ÖÖ ÇÐÓ ÓÑÑ Ö Ñ ÒÖ Ó Ò Ö Ð Û Ö Òº À ÖÖ ÇÐÓ Ö Ö Ö Ö ÒÒ Ö Ò ÒØÞ Ñ Ð Û Öº Ö ÒØÞ Ö Ð Ó Ð Û Ñ Ð Û ÓÒ Ò ÓØØ

Läs mer

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Enskilda avlopp 2014-2017 Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Innehåll Bakgrund... 2 Situationen idag... 2 Varför ska vi rena avloppsvatten?... 3 Smittämnen... 3 Näringsämnen... 3 Status i vattendrag...

Läs mer

Ansökan och anmälan om enskilt avlopp

Ansökan och anmälan om enskilt avlopp Ansökan och anmälan om enskilt avlopp För att ändra din avloppsanordning eller installera en ny måste du antingen ansöka om tillstånd eller skicka in en anmälan till miljönämnden. I den här informationsbladet

Läs mer

Ï Ö Ð Ä Æ Ò Ò ÐÝ Ó Ø Ë ÙÖ ØÝ Ò Æ Ó Á ¼¾º½½ ¹ À Ò Ð Ò Ò ÙÖ Ò ¾¼¼½ ÌÓ ÂÓÒ ÓÒ Ø Ó º Ø º Ö ÈÖÓ Ø Ø Ø ÊÓÝ Ð ÁÒ Ø ØÙØ Ó Ì ÒÓÐÓ Ý ÃÌÀµ Ô ÖØÑ ÒØ Ó Å ÖÓ Ð ØÖÓÒ Ò ÁÒ ÓÖÑ Ø ÓÒ Ì ÒÓÐÓ Ý ÁÅÁ̵ Á ÓÖ Ø Ò ½ ¼ Ã Ø ËÛ Ò

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Fråga om tillsynsvägledning BDT-avlopp

Fråga om tillsynsvägledning BDT-avlopp MEDDELANDE 1(5) Tomas Waara Miljöenheten tel.: 018-195246 Miljö- och byggnadsnämnden Kungsgatan 42 745 80 Enköping Fråga om tillsynsvägledning BDT-avlopp Bakgrund Enköping kommun har till Länsstyrelsen

Läs mer

Vattenabsorption i betong under inverkan av temperatur

Vattenabsorption i betong under inverkan av temperatur LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Vattenabsorption i betong under inverkan av temperatur Tina Wikström Rapport TVBM-5084 Lund 2012 ISRN: LUTVDG/TVBM--12/5084--SE (1-66) ISSN:

Läs mer

Erfaringer fra Sverige - Desentrale lösninger

Erfaringer fra Sverige - Desentrale lösninger Erfaringer fra Sverige - Desentrale lösninger Mats Johansson Ecoloop www.ecoloop.se Norsk Vann Fagtreff 20170208 Små avlopp i Sverige IGÅR! IDAG! Små avlopp i Sverige 1969 Miljöskyddslagen 1998 Miljöbalken

Läs mer

ÁÒ Ø ØÙØ ÓÒ Ò Ö Ý Ø ÑØ Ò Ô ÖØÑ ÒØ Ó Ð ØÖ Ð Ò Ò Ö Ò Ü Ñ Ò Ö Ø Ö ØØÖ Ò Ú ÙÓÖÓ ÓÔ Ð Ö Ü Ñ Ò Ö Ø ÙØ ÖØ Ð Ò Ð Ò Ú Ì Ò ÓÐ Ò Ä Ò Ô Ò Ú À Ò ÖÓÐÙÒ ÄÁÌÀ¹ÁË ¹ ¹¼» ¾ ¹Ë Ä Ò Ô Ò ¾¼¼ Ô ÖØÑ ÒØ Ó Ð ØÖ Ð Ò Ò Ö Ò Ä Ò Ô

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Befintlig byggnad med befintligt utsläpp Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter

Läs mer

Blankett ansökan/anmälan om inrättande av avloppsanordning med anvisningar

Blankett ansökan/anmälan om inrättande av avloppsanordning med anvisningar Ansökan/anmälan om inrättande av avloppsanordning enligt 9 kap 7 Miljöbalken och 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1 (5) Reviderad 2016-01-11 Blankett ansökan/anmälan om inrättande

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Självorganiserande strömningsteknik

Självorganiserande strömningsteknik Självorganiserande strömningsteknik i Viktor Schaubergers fotspår Lars Johansson Morten Ovesen Curt Hallberg Institutet för Ekologisk Teknik Forskningsrapporter 1 Malmö - 2002 Ë ÐÚÓÖ Ò Ö Ò ØÖ ÑÒ Ò Ø Ò

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå 1/6 2017-01-27 Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå Det har varit rätt att förbjuda utsläpp av toalettavloppsvatten från avloppsanläggning

Läs mer

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun Antagen av Nämnden för Miljö & Hälsoskydd 2014-08-28 NMH 6 Syftet med strategin är att inte öka belastningen av näringsämnen på Kungsbackas

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Planera ditt enskilda avlopp

Planera ditt enskilda avlopp Planera ditt enskilda avlopp I den här guiden får du hjälp med det som är viktigt att tänka på när du ska anlägga ett nytt enskilt avlopp och vad som ska vara med när du fyller i blanketten rörande nytt

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Informationsmöte. Dagens program

Informationsmöte. Dagens program Informationsmöte Dagens program 17:30 Kaffe 18:00 Presentation SMOHF 18:40 Frågestund 19:00 Presentation VA-rådgivaren 19:30 Frågestund 20:00 Avslutning Tillsyn av enskilda avlopp Farida Khudur, Maria

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2015 2016-06-07 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Telefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad:

Telefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad: ANSÖKAN/ANMÄLAN Sökande ENSKILD AVLOPPSANORDNING enligt 13 och 14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ansökan inlämnas i 2 exemplar) bostad arbete Mobiltelefon Fastighetsbeteckning Personnr

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Välkomna. Dagens program 18:00 Kaffe 18:30 Presentation Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 19:15 Frågestund 19:45 Avslutning

Välkomna. Dagens program 18:00 Kaffe 18:30 Presentation Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 19:15 Frågestund 19:45 Avslutning Välkomna Dagens program 18:00 Kaffe 18:30 Presentation Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 19:15 Frågestund 19:45 Avslutning Tillsyn av enskilda avlopp Maria Högqvist, Emilia Lindberg och Stefan Engblom

Läs mer

SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla 2010 1

SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla 2010 1 SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla 2010 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Områdesbeskrivning... 3 Arbetet med tillsyn av små avlopp... 4 Förberedelser... 4 Platsbesök... 4 Bedömning...

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Detta projekt har genomförts av miljö- och byggförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen (Ks 47/07).

Detta projekt har genomförts av miljö- och byggförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen (Ks 47/07). Södra delen av Hammarö, 2007 Mbn 2007-350/44 Detta projekt har genomförts av miljö- och byggförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen (Ks 47/07). Skoghall, oktober 2007 I tjänsten Johan Fagerqvist, Miljöinspektör

Läs mer

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96)

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 2014-09-22 TSF 2014-204 Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Den föreslagna

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ny byggnad eller nytt utsläpp Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Nyheter inom lagstiftning och teknik

Nyheter inom lagstiftning och teknik Nyheter inom lagstiftning och teknik Ebba af Petersens, Avloppsguiden Entreprenörsfredag, Uppsala Konsert & Kongress 23 april 2012 Havs- och Vattenmyndigheten har sedan 1 juli 2011 tagit över ansvaret

Läs mer

Avloppsteknik nu och i framtiden

Avloppsteknik nu och i framtiden Avloppsteknik nu och i framtiden Innehåll: Avloppsteknik igår, idag och i framtiden... 4 Miljö och hälsa... 8 Gemensamhetsanläggningar... 8 Livslängd och ekonomi... 9 Framtidens avloppssteknik... 10 Vad

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Temadag små avlopp minireningsverk, arbetsmiljö och fosforfällor Örnsköldsvik den 13 mars 2013 Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB marika@wrs.se

Läs mer

Miljö- och byggnämnden

Miljö- och byggnämnden 2016-09-06 1 (58) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 16.40 ande Mikael Svahn (S) 1:e vice ordföranden Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Sten Johansson (M) Kjell Brolin (KD)

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna!

Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte 20140423 Välkomna! Närvarande Rolf Landin, Enhetschef VA Nät drift Kerstin Nyström, Projektledare Vatten och Avlopp Torbjörn

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Fritidshus och lokaler som inte nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp

Fritidshus och lokaler som inte nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp SAMHÄLLSENHETEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Samhällsenheten

Läs mer

ÄÓ Ð Ö Ò Ú ÖÓÚ ÙÖ Ñ ÐÔ Ú È˹ Ó ÈÊË¹Ø Ò Ö Ö Ð Ò Æ Ð Ò Ö Ò Â ÑÑÝ ÖÐ Ò Å ØØ Ö Ä Ö ÂÓ Ò ÓÒ ÃÖ ØÓ Ö Æ Ð ÓÒ Ö Ö Ð Ò Æ Ð Ò Ö Ò Â ÑÑÝ ÖÐ Ò Å ØØ Ö Ä Ö ÂÓ Ò ÓÒ

ÄÓ Ð Ö Ò Ú ÖÓÚ ÙÖ Ñ ÐÔ Ú È˹ Ó ÈÊË¹Ø Ò Ö Ö Ð Ò Æ Ð Ò Ö Ò Â ÑÑÝ ÖÐ Ò Å ØØ Ö Ä Ö ÂÓ Ò ÓÒ ÃÖ ØÓ Ö Æ Ð ÓÒ Ö Ö Ð Ò Æ Ð Ò Ö Ò Â ÑÑÝ ÖÐ Ò Å ØØ Ö Ä Ö ÂÓ Ò ÓÒ ÄÓ Ð Ö Ò Ú ÖÓÚ ÙÖ Ñ ÐÔ Ú È˹ Ó ÈÊË¹Ø Ò Ã Ò Ø Ö Ø Ú Ð Ò Ò Ö ÔÖÓ Ö ÑÑ Ø Ö Ø Ø Ò Ö Ö Ð Ò Æ Ð Ò Ö Ò Â ÑÑÝ ÖÐ Ò Å ØØ Ö Ä Ö ÂÓ Ò ÓÒ ÃÖ ØÓ Ö Æ Ð ÓÒ ÁÒ Ø ØÙØ ÓÒ Ò Ö Ø ¹ Ó Ò ÓÖÑ Ø ÓÒ Ø Ò Ú ÐÒ Ò Ò Ö ØÓÖØ Ò À ÄÅ

Läs mer

Bilaga 4 DELEGATIONSBESLUT 2009-

Bilaga 4 DELEGATIONSBESLUT 2009- Handläggare: YY Sid 1(5) Namn Adress Postadress H Tillstånd till avloppsanordning med ansluten vattentoalett/ Föreläggande om att vidta skyddsåtgärder med anledning av anmälan om ändring av befintlig avloppsanordning/nyanläggning

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Permanentbostad och lokaler som nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp

Permanentbostad och lokaler som nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp SAMHÄLLSENHETEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Samhällsenheten

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Knivsta där framtiden bor

Knivsta där framtiden bor Knivsta ingen kustkommun men mycket vatten x x VA-plan Inledning Nuläge Plan för allmänt VA Faktorer som styr Plan VA-planeringen för utbyggnad av allmänt VA Planer Plan i väntan på allmänt VA Genomförande,

Läs mer

Sökanden (om det är annan sökanden än fastighetsägare skall fullmakt bifogas) Organisationsnr./personnr: Permanentbostad Fritidshus Annat:

Sökanden (om det är annan sökanden än fastighetsägare skall fullmakt bifogas) Organisationsnr./personnr: Permanentbostad Fritidshus Annat: OBS! Om det saknas uppgifter försenas beslutet eftersom kompletteringar måste göras. Vänligen fyll i alla uppgifter utförligt. För krav på bl a karta och situationsplan se avsnitt bilagor. Uppgifter som

Läs mer