Ett meddelande ut i rymden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett meddelande ut i rymden"

Transkript

1 Fokus Nummer Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet Sidorna 6 8 Ett meddelande ut i rymden Sidan 21 Viktig pusselbit för att dämpa klimatuppvärmningen Sidorna Den nya relationsgrammatiken

2 Fokus Linnéuniversitetet Produktion Kommunikationsavdelningen, Linnéuniversitetet Redaktion Kerstin Brodén, Karolina Ekstrand, Elin Lindkvist, Emma Rydh Grafisk form Joakim Palmqvist Foto Emelie Asplund, Helena Belfrage, Claes Björn, Daniel Blom, Malin Bolander, Joachim Grusell, Louise Haraldsson, Comic Health, Mattias Johansson, Kalmar läns museum, Hans-Erik Karlsson, Etsabild AB/ Morgan Karlsson, Malmström Edström Arkitekter/Jais Arkitekter, NASA, Jonas Nilsson, Nisse Nilsson, Sabri Pllana, Liv Ravnböl, Johannes Rydström Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar Upplaga 4000 Adress och telefon Kalmar/ Växjö Internet Lnu.se 6 Ett meddelande ut i rymden 13 Studenters innovationsförmåga möter företagens behov E+Y=x 3 x= M+5µ --- Ω=4,223 X=P*3/x 3 P= R x2 U e 9 Nationell samverkanskonferens Den nya relationsgrammatiken påverkar oss alla Ø=x 2 Fokus Linnéuniversitetet beskriver Linnéuniversitetets utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället. Fokus Linnéuniversitetet kommer ut tre gånger per år och distribueras till företag och organisationer i regionen. Fokus ges också ut som e-tidning. Beställning av tidningen kan göras till Har du idéer om vad du skulle vilja läsa om i Fokus Linnéuniversitetet? Hör av dig till redaktionen Me=v 3 19 Comic Health underlättar i vården E=2/x 3 22 Universitetskajen ny sida av Kalmar Omslagsfoto: NASA. Bilden visar kustlinjer längs södra Östersjön. Besättningen på den internationella rymdstationen (ISS) tog bilden västerut samtidigt som solen gick ner över Nordsjön. 2 Fokus Linnéuniversitetet

3 10 Marin upptäckt kan ge miljövänlig energi 17 Astronauter landar i Småland 24 Många bra idéer från nytt masterprogram Stephen Hwang Rektor Samverkan för ökad tillväxt och välfärd Diskussionen om framtidens samverkan pågår alltid på Linnéuniversitetet, och just nu är den kanske mer levande än någonsin. Vi planerar för fullt för HSS2015, en nationell konferens om framtidens samverkan som kommer att hållas på Linné universitetet i maj HSS, som står för Högskola och Samhälle i Samverkan, är en mötesplats där beslutsfattare, offentlighet och akademi diskuterar hur samverkan kan bidra till en hållbar tillväxt, välfärd och ökad konkurrenskraft för Sverige. Ytterligare ett exempel på samverkan, är den astronautkonferens som Kronobergs län står värd för i september Där Linnéuniversitetet, tillsammans med Länsstyrelsen, Regionförbundet Södra Småland och näringslivet arbetar med förberedelserna. Tanken är att utöver själva konferensen, under hela nästa år ordna olika aktiviteter med universum som tema, där barn och ungdomar i Kronoberg är en viktig målgrupp. Vår satsning på Det entreprenöriella universitetet, som ger alla studenter möjlighet till utbildning i entreprenörskap, är vi också mycket stolta över. Detta är unikt i sitt slag i Sverige. I Fokus Linnéuniversitetet kan du läsa mer om hur universitetet samverkar och hur vi på olika sätt vill bidra till ett klimat där innovationer och entreprenörskap kan växa. Fokus Linnéuniversitetet 3

4 Notiser Vetenskap på puben Första tisdagen i varje månad under terminstid möts forskare och publik i samtal, paneldebatter eller föreläsningar på Kafé de Luxe i Växjö. Det har blivit ett tiotal tillfällen sedan starten av Vetenskap de Luxe, som arrangemanget kallas. Teman har bland annat varit polisens arbete i Araby, hur vi tar hand om vår miljöångest samt hur politiska skandaler skildras i massmedia. Det är ett mycket lyckat koncept. Välbesökt och med många spännande möten i en miljö långt ifrån föreläsningssalarna, säger Jonas Tenje som är projektledare för arrangemanget. Nu kör vi igång i Kalmar också. Första tillfället blir i februari 2015 i det nya cårhuset på Larmgatan, under namnet Cårscience. Information om kommande föreläsningar finns på Lnu.se/om-lnu/evenemang/vetenskap-de-luxe Meditera mera! Många ville prova när Studenthälsan ordnade en öppen meditation i entréhallen till Linnéuniversitetet i Växjö. Meditationen var en del av vår Mindfulnessvecka och vårt arbete med att föra Mindfulness förbi Carpe diem och verkligen visa hur det kan göra oss mer medvetet närvarande i våra liv, säger Annika Axelsson, gestaltterapeut på Studenthälsan. Det hjälper oss att stressa mindre och minskar stress och oro. Det här var också ett sätt för oss att visa på vad vi på Studenthälsan kan erbjuda, i enskilda samtal och i grupper. Varje onsdag lunch träffas vi på Studenthälsan för en halvtimmes meditation och mindfulness, för den som är intresserad. Mer om studenthälsans arbete på Lnu.se/student/vi-hjalper-dig/studenthalsan Psykoterapimottagning på Linnéuniversitetet Psykologstudenterna vid Linnéuniversitetet ska under sista delen av sin 5-åriga utbildning lära sig psykoterapeutisk behandling. Därför har utbildningen öppnat en särskild mottagning på universitetsområdet, där studenterna ska träffa klienter. Psykologstudenterna kommer att få handledning av kvalificerade och erfarna psykoterapeuter. Föreståndarna på mottagningen kommer att välja ut de klienter som bedöms ha nytta av behandlingen och är lämpliga ur utbildningssynpunkt. Vid mottagningen bedrivs psykoterapeutiskt arbete med psykodynamisk psykoterapi (PDT) och kognitivbeteende inriktad terapi (KBT). Verksamheten lyder under Hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att journal förs och att den tystnadsplikt som gäller inom sjukvården också gäller denna verksamhet. 4 Fokus Linnéuniversitetet

5 Humtank en tankesmedja för humanister Det har bara gått ett drygt halvår sedan lanseringen av Humtank, men redan nu har denna tankesmedja hunnit synas i medierna. Men vad är då Humtank och vad är det man vill göra? För att få svar på dessa frågor har Fokus träffat Anna Sofia Rossholm, lektor i filmvetenskap och numera även Linnéuniversitetets kontakt in i Humtank, detta allsvenska nätverksbygge i vilket de flesta (12) av landets största lärosäten ingår. Berätta lite mer om Humtank, vad vill ni uppnå? Humtank vill vara en plattform för humanister att påverka samhällsutvecklingen, såväl forskningspolitiken i stort som lärosätenas interna fördelning av medel för forskning. Humanisterna behöver överhuvudtaget bli mer synliga lite varstans om man verkligen vill kunna förändra någonting. Det är lätt att säga att humaniora behövs, men för att visa hur vi behövs så måste vi också själva bli mera aktiva i debatten, och vi behöver också påverka allmänhetens attityd. De senaste årens debatt om skolans innehåll och utformning kan vara ett exempel på ett politiskt sammanhang där vi borde ha varit med betydligt mer. Är det sämre ställt med humanioras synlighet i Sverige än i andra länder? Nej kanske inte nödvändigtvis sämre, men det kan definitivt bli bättre. Egentligen är det nog samma debatt här som många i andra länder, bara att förutsättningarna är så olika från land till land, vilket t ex visar sig i de nationella medeltilldelningssystemen. Så även om humanister världen över har liknande behov och säkert skulle kunna samarbeta mer, så får vi ändå börja jobba nationellt var för sig. Vi försöker förhålla oss till den internationella debatten och vi lånar idéer och inspiration från andra länder, till exempel Norge där man ju i våras gjorde en stor undersökning om humanioras förutsättningar och möjligheter. Den kan vi i Sverige både känna igen oss i och ta stöd av i vårt eget nätverksbygge. Hur har reaktionerna på Humtanks bildande sett ut så här långt? Än så länge har i stort sett alla kommentarer varit väldigt positiva. Någon riktigt rejäl, skarp kritik har inte kommit, men det kan kanske bero på att vi ännu så länge mest har fått kontakt med de redan frälsta, de som kanske till och med länge själva har saknat någonting i den här stilen. Och det är förmodligen i första hand de som nu följer oss i sociala media redan närmare 400 på Twitter och närmare på Fb! De stora utmaningarna? Den största utmaningen just nu är att nå de inte redan frälsta, att hitta fram med våra argument till beslutsfattare och andra samhällsaktörer, både inom och utom akademien, så att vi sedan faktiskt får vara med och påverka. Därför handlar det ännu så länge mycket om att försöka visa oss och delta så mycket vi bara kan i olika sammanhang, att få publicitet och att hitta nya arenor där vi inte brukar men kanske borde synas. Just nu är det med andra ord mycket opinionsbildning och hitta kontaktytor, såväl gentemot andra delar av akademin, mot andra ämnesområden och naturligtvis gentemot lärosätenas ledning, som mot andra delar av samhället, som kommuner, andra myndigheter och departement. På sikt kan man tänka sig att vi är med och skriver rapporter eller utredningar men dit har vi inte riktigt kommit ännu. Blivande barnmorskor i Sydafrikanskt samarbete Linnéuniversitetet i Kalmar har i höst haft besök av kollegor från University of Venda, Sydafrika. Professor Sonto Maputle och Khathutshelo Netshisaulu har under tre veckor varit här för att fortsätta utveckla samarbetet mellan universitetens barnmorskeprogram. Målsättningen med samarbetet är att både studenter och lärare ska kunna genomföra utbyten. Studenter ska ges möjlighet att göra delar av sin verksamhetsförlagda utbildning vid samarbetsuniversitetet och lärare kan delta i undervisning på det andra universitetet. Det första praktiska exemplet på samarbetet har ägt rum i höst, när professor Maputle och Netshisaulu under tre veckor undervisade på Linnéuniversitetet. Marie Oscarsson, programansvarig för Barnmorskeprogrammet, menar att detta utbyte ökar förståelsen för olika förutsättningar. Genom att utbyta kunskaper, färdigheter och värderingar mellan länder hoppas vi att en bättre mödravård och förlossningsvård kan utvecklas. Vi kan bland annat bidra med vårt preventiva arbete på mödravårdscentralen, som är en av orsakerna till att Sverige har låg mödra- och barnadödlighet, säger Oscarsson. Samarbetsprojektet ryms inom Linnaeus Palme, som är ett SIDA-finansierat program som stödjer bland annat student utbyten mellan universitet i Sverige och utvecklingsländer. Fokus Linnéuniversitetet 5

6 Bilden av jorden som rymdfärjan Apollo 17 tog 1972 låg till grund för den gröna rörelsen som växte fram vid den tiden. Den tydliggjorde hur jorden är en enhet mer än många nationer med, av människor, påhittade gränser mellan dem. 6 Fokus Linnéuniversitetet

7 Det handlar om vad vi vill säga om vår jord idag. Cornelius Holtorf Jorden anropar År 2016 ska ett meddelande från jorden skickas ut i rymden. Men hur ska det se ut? Cornelius Holtorf, professor i arkeologi är en av forskarna i projektet One Earth Message. Text: Karolina Ekstrand Foto: NASA, Nisse Nilsson Nästa år skickas ett meddelande ut i rymden med en hälsning från Jorden och dess invånare. En av rådgivarna i gruppen som arbetar med underlaget för meddelandet är Linnéuniversitetets Cornelius Holtorf, professor i arkeologi. Chansen att det där meddelandet någonsin når liv i rymden är minimal. Och om någon annan varelse skulle hitta det eller stöta på det är chansen fortfarande minimal att den skulle ha tekniken för att kunna få fram innehållet, säger Cornelius Holtorf. Men han tycker att projektet är allt annat än meningslöst även om det mer än rent bildligt blir att ropa rätt ut i rymden. Meddelandet är egentligen inte i första hand riktat till eventuella utomjordingar. Chansen att de finns, kommer att hitta det och i så fall kunna få fram det och förstå det är minimal. Istället handlar det om vad vi vill säga om vår jord idag. Vi är eniga om att meddelandet måste ha jorden som planet som avsändare. Nationaliteter, gränser och språk är oviktiga, säger han och refererar till rymdfärjan Apollos berömda bild av jorden tog Apollo 17 en bild av jorden som blev grunden för den gröna rörelsen som växte fram vid den tiden. Det är något som kommer till uttryck där som gör att vi har förändrat vår världsbild. Det blev tydligt hur vi är en planet genom en bild där inga nationsgränser syns utan bara jorden som en enhet, säger Cornelius Holtorf. Det planerade meddelandet kommer att skickas ut med rymdfarkosten New Horizons som är den femte rymdfarkosten att skickas iväg för att lämna vårt solsystem för att aldrig komma tillbaka. New Horizons meddelande Meddelandet skickas upp till New Horizons under Alla på jorden får ge förslag på vad meddelandet ska innehålla, vad som kommer med väljs ut genom röstning på Meddelandet ska spegla livet på jorden idag. Bilden ska vara från en planet som en helhet inte från olika länder, kulturer eller folkslag och 1973 lämnade Pioneer 10 och 11 jorden med en plakett som visar bl.a. en naken man och kvinna skickades Voyager 1 och 2 ut med en gyllene skiva. På den fanns analoga bilder, hälsningar och musik från jorden. Knappt 30 år senare var det dags igen lämnade New Horizons jorden med siktet inställt på Pluto och sedan vidare färd ut ur solsystemet. I juli nästa år, 2015, beräknas New Horizons att nå Pluto. Där ska rymdfärjan ta närbilder av dvärgplaneten och dess måne Charon och sedan skicka hem bilderna till jorden. Då frigörs minne på hårddisken för rymdmeddelandet. Nu lever vi i den digitala tidsåldern så det är inget problem att rymdfärjan redan har varit på väg i nio år när det är dags för oss att skicka iväg vårt meddelande. När New Horizons har skickat iväg sina bilder till jorden har Fokus Linnéuniversitetet 7

8 vi ungefär ett år på oss att skicka iväg vårt meddelande innan kontakten med färjan bryts, säger Cornelius Holtorf. Hur kommer det sig att en professor i arkeologi blir involverad i ett rymdprojekt? Först var det med mest naturvetare, ingenjörer och konstnärer, men så kom jag i kontakt med en fotograf som redan var med i projektet och föreslog att jag skulle hjälpa till. Jag är en arkeolog som är intresserad av framtidsfrågor med kulturarv som specialitet. Hur får vi fram ett budskap som speglar vår värld idag? Det kanske formas som ett budskap till någon i rymden, men framför allt är det ett budskap till jorden. Vilka är vi? Vad har vi gemensamt? Vilka är vi som människor? Det är en chans för oss att ställa viktiga frågor. Cornelius Holtorf tycker att det är viktigt att inte ge en allt för idealiserad bild av jorden utan att i största möjliga mån visa den som den är med sina fel och brister, men även förtjänster. Han tycker inte att man ska väja för obehagligheter som krig, sjukdomar, svält, orättvisa, diskriminering och ekonomisk ojämlikhet. Men han är inte säker på att han får med sig NASA och kollegorna i gruppen på sina idéer. Varför inte skicka ut något ironiskt? Vi kanske skulle skicka en film med Mr Bean. Alla som är äldre än tre år tycker att han är rolig. Dessutom är språket inget hinder i hans filmer. När det gäller bildkonst tycker jag att vi ska skicka bilder av den brittiske gatukonstnären Banksy. Hans bilder sätter ofta fingret på stora sociala frågor. Banksys verk säger en hel del om livet på jorden idag. Vi skulle också kunna skicka ut ett långfinger i rymden. Vad betyder det för en utomjording? Vilket ansvar har vi? Har vi något? Vår galax Vintergatan är miljoner ljusår i diameter. Hur länge New Horizons kommer att färdas är det ingen som vet. Det enda vi vet är att när jorden väl går under är meddelandet på New Horizons kanske det sista som kommer att finnas kvar av oss, säger Cornelius Holtorf. Projektet One Earth Message Projektgruppen är global och består av omkring 80 representanter från olika länder. Idén kommer från konstnären Jon Lomberg, som var med och designade The Golden Record som skickades med Voyager. Många är naturvetare och ingenjörer, men det finns även exempelvis konstnärer filosofer, författare och arkeologer. Projektet drivs som en stiftelse och är beroende av donationer och bidrag. Amerikanska rymdstyrelsen NASA deltar i projektet. 8 Fokus Linnéuniversitetet

9 FAKTA HSS, Högskolor och Samhälle i Samverkan Konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan, har funnits sedan 1999 och anordnas vartannat år av ett svenskt lärosäte. Konferensen riktar sig till beslutsfattare, politiker och representanter från universitet och högskolor i landet. Arrangemanget brukar locka ungefär 300 deltagare. Delar av programmet kommer även att riktas till företag och organisationer. Nationell konferens om samverkan 2015 Hur kan vi med hjälp av utbildning, forskning och innovation öka Sveriges konkurrenskraft? Det ska diskuteras under konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan, i Kalmar den maj Text: Emma Rydh Foto: Mattias Johansson, Nisse Nilsson Den maj 2015 står Linnéuniversitetet som värd för en stor, nationell konferens om samverkan. Konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan, kommer att samla politiker, beslutsfattare och representanter från Sveriges universitet och högskolor till dialog om framtidens samverkan. Linda Leonhardt, samverkanskoordinator på Linnéuniversitetet, är projektledare för konferensen HSS2015. HSS är en plattform där vi ska diskutera framtidens utmaningar kopplat till samverkan, berättar Linda Leonhardt. För att Sverige ska stärka sin konkurrenskraft Linda Leonhardt i världen kommer samverkan att bli allt viktigare. Utbildning och forskning är en nyckel för tillväxt. HSS är ett fenomen som arrangeras vart annat år av ett svenskt lärosäte och förra året tog Linnéuniversitetet över stafettpinnen av Mälardalens högskola. Det passar väldigt bra 2015, då har Linnéuniversitetet funnits i fem år, säger Linda Leonhardt. Vi har gjort en spännande resa själva med att öppna upp två regioner för varandra. HSS är en nationell mötesplats men självklart ska vi passa på att visa upp vårt gemensamma arbete med samverkan i Linnéregionen. HSS2015 kommer att ha tre teman Globalisering, Regional utveckling och Hållbar samverkan. Alla tre teman är valda för att vara aktuella, ligga i tiden och inkludera framtidens utmaningar. Globalisering handlar om hur vi stärker Sveriges attraktionskraft internationellt, kopplat till regeringens mål. Regional utveckling har fokus på regionalt samspel, hur vi stärker utbildning och forskning och drar nytta av det som finns i regionen. Hållbar samverkan innebär hur vi bygger strukturer för ömsesidig och varaktig nytta. Hur ser världen ut i framtiden och hur ska vi arbeta med samverkan? Och framförallt, varför ska vi göra det? Vi ska inte samverka för sakens skull. Jag hoppas att dialogen runt hållbar samverkan kan hitta incitament och struktur för framtida utmaningar. Linda Leonhardt och hennes kollegor håller nu på att sammanställa ett program för konferensen. Programmet kommer att innehålla bland annat goda exempel på samverkan, ny forskning i ämnet och projekt som söker samarbetspartners. Ett entreprenöriellt förhållningssätt går som en råd tråd i programmet. Konferensen ska bygga på former där alla är delaktiga, säger Linda Leonhardt. Vi ska erbjuda kreativa mötesformer med fokus på dialog och bildandet av varaktiga relationer. Fokus kommer att ligga på hur du och jag kan bidra. Fokus Linnéuniversitetet 9

10 Med fokus på miljön Daniel Hellqvist visste redan efter ett års studier på Linnéuniversitetet och grundutbildningen inom miljövetenskap att föroreningar och förorenade platser var det han ville fördjupa sig inom. När han fick upp ögonen för magisterprogrammet Miljöriskanalys började vägen mot hans nuvarande arbete på DGE Mark och Miljö. Text & foto: Malin Bolander När jag knackar på Daniels dörr sitter han vid sin dator och skriver på en rapport för ett pågående projekt. Daniel jobbar sedan ett par år tillbaka på konsultfirman DGE Mark och Miljö. Han har sedan examen hunnit med tre arbetsplatser. På sitt arbete som miljöinspektör i Borgholms kommun fick Daniel börja arbeta med det som intresserar honom mest nämligen förorenade områden. Det var under ett tillsynsuppdrag i Borgholm som han kom i kontakt med sin nuvarande arbetsgivare. Man har insett att inga vägar i livet går att förutse. Det gäller att grabba tag i de trådar man tror kan leda till något bra, och bra blev det verkligen, säger Daniel. En varierande vardag Som miljökonsult använder Daniel kunskaper från utbildningen dagligen. Han berättar att de fyra år han studerade givit honom en god grund att stå på. Daniel beskriver vidare att kursernas bredd var värdefull när han kom ut i arbetslivet, då han stöter på många olika arbetsuppgifter. Mina arbetsdagar varierar väldigt mycket. Beroende på vad vi har för projekt i gång åker jag antingen ut i fält för att ta prover, exempelvis på jord, sediment eller vatten, eller så sitter jag på kontoret för att skriva rapporter, bedöma och utvärdera projekt, säger Daniel Marin upptäckt Bakterier i haven kan absorbera och använda koldioxid tack vare solljus. Denna nya upptäckt har forskare vid Linnéuniversitetet, tillsammans med forskare i Spanien, kommit fram till. Resultaten beskrivs i en artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS. Man har länge känt till att bakterier i världshaven fungerar som nedbrytare, likt svampar och andra mikro organismer i jorden, berättar Jarone Pinhassi, docent i marin mikrobiologi vid Linné universitetet. Men att de tack vare det ljuskänsliga pigmentet proteorodopsin också effektivt fixerar koldioxid är en nyhet. Världshaven spelar en avgörande roll i kolets globala kretslopp. I första hand genom att binda stora delar av 10 Fokus Linnéuniversitetet

11 Jag har inte varit arbetslös en dag sedan jag tog examen Daniel Hellqvist och gestikulerar mot datorskärmen. Just variationen i arbetsuppgifter väger tungt för Daniel. Sedan han började jobba på DGE Mark och Miljö har han möjlighet att arbeta med alla olika delar av ett projekt. En stor fördel med vårt sätt att jobba är att man är delaktig i projektet från start till slut. Det gör att man får se hur allt utvecklar sig under projektets gång och även utvärdera de prover man själv tagit i fält. På väg mot framtiden Daniels karriärsval och resan dit började redan innan han läste Miljöriskanalys. Men i och med studierna på programmet fick han en försmak på sitt framtida arbetsliv. Mitt examensarbete bestod i en riskbedömning för ett nedlagt kopparverk utanför Oskarshamn. Jag tog prover på både jord och sediment som jag sedan analyserade på universitetets labb. Därefter utfördes olika lakningar för att kunna se vilken lakbarhet materialet hade i olika förhållanden. Daniel beskriver sin magisterutbildning som seriös och bra. Han berättar att det är en lärorik utbildning där man får ta mycket eget ansvar. En viktig fråga för många som väljer att studera är förstås om det är svårt att få jobb, när det gäller den biten kan Daniel svara lugnande. Jag har inte varit arbetslös en dag sedan jag tog examen! kan ge miljövänlig energi den koldioxid vi människor producerar genom förbränning av fossila bränslen. Men också genom den fotosyntes som mikroskopiska alger, växtplankton, utför i havens solbelysta ytvatten. Denna fotosyntes beräknas dagligen binda kring 72 miljoner ton kol. Nu visar forskarna vid Linnéuniversitetet att även bakterier med proteorodopsin kan fixera stora mängder koldioxid: upp till 30 procent av cellmaterialet i bakterierna som växer i ljus kommer från koldioxid. Vi har tidigare tänkt att bakteriernas utnyttjande av solljus fungerar som ett näringstillskott, ett tillägg, säger Jarone Pinhassi. Men våra genetiska analyser av bakterier i haven visar att solljuset direkt styr hur centrala delar av ämnesomsättningen hos bakterierna fungerar. Det finns i runda tal kring en miljard bakterier per liter havsvatten, som ständigt är aktiva. Sedan proteorodopsin upptäcktes år 2000 har studier visat att hälften av bakterierna i havet har pigmentet. Jarone Pinhassi och hans forskarlag har tidigare funnit att bakterier med proteorodopsin kan växa bättre i ljus än i mörker och att bakterier med pigmentet även överlever svältperioder bättre i ljus. De nya resultaten visar att dessa egenskaper är direkt kopplade till mekanismer som regleras genetiskt. En lockande tanke är att utnyttja marina bakteriers förmåga att hushålla med solljus och koldioxid för bioteknologiska tillämpningar, säger Jarone Pinhassi. Att i slutändan utnyttja kunskapen om bakteriers koldioxid fixering och ämnesomsättning inom ramen för utvecklingen av miljövänlig och förnyelse bar energiproduktion vore fascinerande. Jarone Pinhassi är forskningsledare för en av Linnéuniversitetets spetforskningsgrupper: Linnaeus Univercity Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. Fokus Linnéuniversitetet 11

12 MyCareer Linnéuniversitetets portal för karriär och jobb Under våren 2014 lanserades Linnéuniversitetets nya karriär- och jobbportal My Career. Syftet med sajten är att den ska vara en länk mellan arbetssökande studenter och företag och organisationer som söker arbetskraft. Studenterna har möjlighet att hitta ett framtida jobb men också ex-jobb, sommarjobb, praktik och andra tillfälliga jobb. Webbplatsen har också en eventfunktion där studenterna hittar information om arbetsmarknadsdagar och karriärrådgivningsevent med mera. MyCareer är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Graduateland. Det finns flera andra lärosäten i Sverige som använder plattformen, bland andra Malmö högskola, Örebro universitet och Stockholms universitet. Studenten Johan Bergqvist som läser Turismekonomprogrammet ser många fördelar med MyCareer. Jag tycker att det är jättebra att så mycket information och kontakter finns samlat på ett ställe. Webbplatsen blir en mötesplats för regionens företag och studenter och det blir lättare för mig att kontakta eventuella arbetsgivare, men också för dem att kontakta mig som student. Jag tror också att MyCareer bidrar till en mer naturlig koppling mellan min utbildning och arbetsmarknaden, säger Johan Bergqvist. Studenterna som är registrerade har möjlighet att välja vilka tjänster som ska visas. Fakta Uppstart och implementering av MyCareer har möjliggjorts genom medfinansiering från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Södra Småland Jan Novak är en av företagskontakterna vid Linnéuniversitetet för MyCareer och han säger såhär om fördelar för företagen; MyCareer gör det möjligt för företag att rikta sitt budskap till rätt målgrupp och därmed hitta studenter med rätt kompetens. Företagen har också möjlighet att anordna rekryteringsevent för att hitta nya medarbetare. Till exempel kommer företaget Skanska att ordna en lunch för de som läser andra året på byggprogrammet, säger Jan. Registrerade företag har möjlighet att skapa sin företagsprofil och lägga in lediga arbeten, ex-jobb med mera på webbplatsen. Företagen kan välja olika grad av exponering av sina lediga tjänster och rikta sig till specifika studenter. Webbadressen till Linnéuniversitetets karriär- och jobbportal är mycareer.lnu.se 12 Fokus Linnéuniversitetet

13 Efaktor E+Y=x 3 x= M+5µ --- När studenters innovationsförmåga möter företagens behov Me=v 3 X=P*3/x 3 P= R x2 U e E=2/x 3 Ø=x 2 Stiftelsen Drivhuset är i full färd att planera initiativet Efaktor som innebär att studenter kommer utföra entreprenöriella uppdrag i olika företag under sommaren Text: Elin Lindkvist Foto: Linnéuniversitetet Vi träffar dagligen drivna studenter på Drivhuset och vi kände att de skulle kunna genomföra underverk om vi kopplar samman dessa studenter med behoven som finns ute i näringslivet, säger projektledare Johan Persson. Tanken är att matcha studenters innovationsförmåga, entreprenörskap och kreativitet med riktiga uppdrag bland regionens företag och organisationer. Genom detta projekt samt genom vägledningar, affärsutvecklingsprocesser och inspirationsföreläsningar stöttar Drivhuset Linnéuniversitetets studenter i att förverkliga sina idéer och entreprenöriella drivkraft. Efaktor är ett projekt som Drivhuset har testat i liten skala under föregående år och nu är tanken att initiativet ska skalas upp. Detta görs i samarbete med Linneuniversitetet och regionens näringsliv. Företag med idéer som ännu ej bearbetats eller testats ges möjlighet att, med hjälp av studenter från Linnéuniversitetet, driva och utveckla dessa under sommaren som kommer. Uppdragen söks genom en stor audition i mars 2015 då studenterna inbjuds att göra en kort pitch av sig själva för företagen. Dessa väljer sedan ut ett innovativt team som samtidigt får utbildning och stöttning genom Drivhusets affärsutvecklingsprocess Loopa. Målet är att få 15 entreprenöriella uppdrag i rullning och engagera 100 av Linnéuniversitetets mest drivna studenter. Man strävar dessutom att sätta ihop tvärvetenskapliga team för att bidra till extra dynamik i problemlösningen. Vi hoppas att både studenter och uppdragsgivare ser vinningen i denna spännande utmaning och att dessa samarbeten kommer att utmynna i ett stort antal innovativa lösningar, säger Johan Persson. Johan Persson, som själv har personlig erfarenhet av Efaktor, konstaterar att det har gett oerhört mycket för både honom själv och det berörda företaget. De kreativa idéer och innovativa lösningar som samarbetet skapade, realiseras nu konkret i företagets industrilokaler vilket skapar stort mervärde för alla inblandade parter. Vi satsar på kvalitet i Efaktor eftersom vi vill att både studenter och uppdragsgivarna ska bli riktigt nöjda. Initiativet har stor potential att utvecklas och kanske också spridas till andra Drivhus och lärosäten, säger Johan Persson. De som sitter på de verkliga verktygen att bygga en bra kontakt mellan entreprenöriella studenter och näringslivet i regionen, är vi själva. Så jag hoppas att studenterna och företagen ser Efaktor som en chans att nu göra skillnad på riktigt, konstaterar han. Mer information om Efaktor hittar du på Fokus Linnéuniversitetet 13

14 Den nya relationsgrammatiken påverkar oss alla 14 Fokus Linnéuniversitetet

15 Min poäng är att vi lever i ett samhälle där allt fler kämpar med auktoritetsbegreppet. Mats Trondman Igår avstånd och hierarki. Idag närhet och förhandling. På 50 år har relationen mellan barn och vuxna förändrats rejält. Text: Kia Roman Foto: Johannes Rydström, Claes Björn Det får högst påtagliga konsekvenser för vad det innebär att vara vuxen, både förälder men även för professioner som lärare och polis, säger Mats Trondman, professor i kulturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Barn och ungdomars livsvillkor går som en röd tråd genom all Mats Trondmans forskning. Ofta har han tagit någon händelse i sitt eget liv som utgångspunkt. Så också i den nya teorin om relationsgrammatik och relationskapital. Just nu är han och hans kollegor inne på sluttampen av ett stort forskningsprojekt kring skolframgång ur många olika aspekter. Det har gett honom anledning att lyssna, anteckna och begrunda hur det låter när unga och vuxna möts. Man kan säga att relationsgrammatiken krupit på mig på senare år. Kanske för att jag själv är nästan gammal och börjar tänka tillbaka hur det lät när jag var barn, säger Mats Trondman. Att han valt att kalla det grammatik är en slump. I en språkvårdsbok stod att läsa att språk är ett exempel på en företeelse med regler som vi inte nödvändigtvis kan redogöra för. Vi lär oss inte grammatik först och tala sedan. Samma är det när vi umgås, det är som om vi följde regler som inte finns. Mats Trondman kan peka ut en specifik händelse som fick honom att mer medvetet börja reflektera över hur relationerna mellan vuxna och barn förändrats. Scenen är en snabbmatsrestaurang på Arlanda. Mats Trondman står med sin bricka för att slänga skräp. En kille på sådär 4 5 år glider upp bakom honom och säger Jamen, jag skulle ju slänga. Och vad gör jag? Jo, jag tar ett kliv bakåt, berömmer honom till och med. Efteråt började jag fundera över vad som egentligen hände. Varför sa jag inte att vad bra att du också vill kasta skräp men jag var först? Bara tanken på att något liknande skulle ha inträffat när han själv var fem år är skrattretande. Han började anteckna liknade episoder men understryker att det inte handlar om att försöka bevisa att det var bättre förr. Det är absolut inte min poäng, jag moraliserar inte utan undrar vad som hänt. Mats Trondman beskriver relationsgrammatik som en berättelse om förändring av relationer mellan barn och vuxna. Han tar sitt eget tal som utgångspunkt och kallar det åtskillnadens relationsgrammatik. Barn fostrades, förväntades bete sig och betedde sig Fokus Linnéuniversitetet 15

16 Exempel på relationsgrammatik då och nu Då: Distans lärare var i lärarrummet, inte elever. Föräldrar hemma, barn ute. Barn hade egen musiksmak. Barn bodde i föräldrarnas hem. Hierarki barn underordnade sig vuxna. När vuxna var närvarande förväntades barn vara redo till lydnad. Nu: Närhet vi är hemma, barnen är hemma. De åker, vi åker med. Gemensam musiksmak. Hierarkin upplöst förhandling, fråga istället för tillsägelse, ska du följa med, jag kan skjutsa dig Relationsgrammatik: en uppsättning regler för hur vi ska umgås. Skillnaden mot den vanliga grammatiken är att den inte finns nerskriven och förändras över tid. Relationskapital: förtroendet en bärande relation bygger på, du och jag är ett vi. enligt en viss grundlogik när de stötte på vuxna. Det fanns en tydlig distans och hierarki. Idag ser vi gränsöverskridandets logik. Barn är subjekt även när de är med vuxna. Det har skett en relationsgrammatisk förändring och den får högst påtagliga konsekvenser för till exempel lärare eller poliser, yrken som tidigare haft en självklar auktoritet, menar Mats Trondman. Min poäng är att vi lever i ett samhälle där allt fler kämpar med auktoritetsbegreppet. Även om det i dag anses fult att prata om auktoritet så är det faktiskt det vi måste göra. Jag märker att många vuxna är upptagna av frågorna men få vill uttala ordet. För dagens lärare räcker det inte att ha goda ämneskunskaper och vara en skicklig pedagog. Lärare är också beroende av att få till en fungerande relation med eleven, ett relationskapital. Om undervisning ska bli till lärande måste eleverna gå med på det, inte bara för att du är kunnig och pedagogisk, säger han. Mats Trondman föreläser regelbundet på lärarutbildningen och märker att blivande lärare är mycket intresserade av frågorna. Jag märker också en oro bland dem över att bli lärare för att relationerna är så förändrade. Att så få söker till utbildningen har inte bara med lön och status att göra utan att man är osäker på om man kommer att klara dagens barn. Det är ledsamt. Så hur ska vi få till en skola där det är lättare att vara lärare? Då är vi tillbaka i auktoritetsfrågan. Allt ser ju så annorlunda ut. Eller kanske inte. Mats Trondman har upptäckt att eleverna är mer traditionella än vad det ser ut från kulissen. Hade jag varit doktor Spock hade jag kanske gett rådet att förhålla sig lite mer traditionellt än man tror. Elever idag blir upprörda över samma som i går, det vill säga när en lärare inte kan förklara, när det är stökigt, när vi inte är justa mot varandra. Han lutar åt att skolan ska sikta lite mer på de traditionella förväntningarna än hänga upp sig på den relationsgrammatiska förändringen. Ett nytt forskningsprojekt ska visa om det stämmer. 16 Fokus Linnéuniversitetet

17 Astronauter landar i Småland Med anledning av en stor internationell rymdkonferens i Kronoberg planerar universitetet olika aktiviteter under hela året med universum som tema. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp. Text: Caroline Högfeldt Foto: NASA Kronobergs län kommer i september 2015 att stå värd när Association of Space Explorers (ASE) träffas för sin årliga internationella astronautkonferens. Astronauterna kommer bland annat att besöka Linnéuniversitetet i Växjö och ett program för besöket håller på att utformas. Samtidigt planerar universitetet olika aktiviteter under hela året, med med universum som tema. Utöver Linnéuniversitetet arbetar flera andra aktörer med förberedelsearbetet, däribland Länsstyrelsen, Regionförbundet Södra Småland och näringslivet. Det finns idag ett antal arbetsgrupper som jobbar med hur astronautbesöket ska skapa ett varaktigt intresse för teknik, matematik och naturvetenskap med rymden som gemensam nämnare för barn och ungdomar i regionen. Projektet kallas Mot nya höjder och ägs av Länsstyrelsen. Linnéuniversitetet har en aktiv roll i projektet med Katrin Lindwall, Institutionen för medieteknik, som samordnare för uppdragen i skolorna. Aktiviteter och experiment på rymdtemat kommer att finns tillgängliga och nya utmaningar presenteras löpande. Samverkan är viktig och förhoppningsvis stärker projektet de lokala banden mellan skola och näringsliv, men också mellan olika skolor, säger Katrin Lindwall. Det kommer bland annat att finnas möjlighet för skolor att få besök av astronauter hösten Det är genom Christer Fuglesangs kontakter som Kronoberg fått chansen att ta emot och skapa kontakter med astronauterna. Under besöket i Kronoberg kommer astronauterna även att besöka Kosta och IKEA i Älmhult. Stockholm och Linköping står också som värdar för den internationella astronautkonferensen i Sverige hösten Fokus Linnéuniversitetet 17

18 Intelligent glas ger spännande möjligheter i smarta hus Interaktiva väggar? Mörkläggningsbara fönster? Projektet Text: Anders Runesson Foto: Sabri Pllana iglass visar på olika möjligheter som glas kan medföra i de smarta hus som kommer att byggas i framtiden. Comic sociala entreprenörer med Smarta mobiler är en självklarhet. Att det sitter färddatorer i våra bilar och att de är fulla av intelligenta styrsystem har vi också vant oss vid. Även våra byggnader blir allt mer avancerade. Det kan handla om intelligenta vitvaror, att spara energi och att hålla koll på huset; kort sagt att göra livet lite enklare. iglass är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Glafo och Sigma Connectivity. Det är en av flera förstudier till Smart Housing Småland, ett projekt finansierat av Vinnova med syftet att skapa smart boende och hållbar byggd miljö med bas i regionens starka områden glas och trä. I studien har man undersökt den senaste teknologin inom området intelligent glas, med fokus på interaktiv användning och intelligent genomsynlighet. Man har även tagit fram två prototyper som visar möjligheterna. Den ena är en glasskiva som kan användas till att interaktivt rita på eller till inlärning. I princip handlar det om att glaset blir som en pekskärm hos en dator, tack vare en folie som klistrats på ytan. I ett smart hus kan det handla om en innervägg i glas eller ett fönster som på detta sätt blir interaktivt, berättar Sabri Pllana, projektledare för iglass. Den andra prototypen är ett glas vars genomsynlighet kan styras med hjälp av en knapp. Inom en sekund blir glaset klart alternativt ogenomskinligt, tack vare en teknik liknande den hos LCD-skärmar som finns inbyggd i glaset. Ett smart och smidigt substitut för klumpiga rullgardiner och persienner som aldrig håller tätt. Robin Liendeborg har läst interaktionsdesign och är intresserad av samspelet mellan människa och teknik. I ett tekniksamhälle som mest verkar vilja få oss att köpa de senaste elektroniska prylarna, ville Robin istället använda tekniken för att hjälpa människor. På riktigt. I ett pilotprojekt under ledning av Daniel Spikol, lektor i medieteknik, undersökte Robin mobilteknologins möjligheter och begränsningar i sjukvården. Projektet fokuserade på utrikesfödda, och de problem som kan uppstå i olika typer av vårdprocesser om man inte behärskar språket och kanske kommer från en kultur där vården ser helt annorlunda ut. Han tog kontakt med olika myndigheter, och besökte flyktingförläggningar för att försöka få en bild av vilka problem en utrikesfödd kan stöta på i olika vårdsammanhang. Även på det privata planet hade Robin erfarenheter att utgå ifrån, eftersom hans fru kommer från Filipinerna och hennes perspektiv var en viktig inspirationskälla. Utifrån sin research tog han sedan fram ett antal koncept och förslag till lösningar och förbättringar. Ett av koncepten blev senare början på innvationsprojektet Comic Health. Comic Health är en interaktiv pekbok med ett mediebibliotek som förklarar vårdprocesser före, under och efter vårdbesöket, berättar Robin. Med bild, text och röstuppläsning på vårdtagarens modersmål ska vården bli Text: Liv Ravnböl Foto/Illustration: Comic Health, Emelie Asplund och Liv Ravnböl Bild från den interaktiva pekboken. 18 Fokus Linnéuniversitetet

19 Health samhällsnytta i fokus mer lättillgänglig oavsett ursprung och bakgrund. Comic Health är en innovation som kräver många kompetenser och kvalifikationer. Informationen produceras i nära samverkan med vårdpersonal och patienter för att göra dem till både medskapare och säkerställare, berättar Elin Woksepp Åleheim, som är medgrundare och utbildad förskolelärare, bildpedagog och illustratör. Elin har varit med sedan start och format konceptet kring en unik arbetsmodell för medieproduktion i vården. På vägen har medlemmar i teamet kommit och gått. Alla har inte passat in eller förstått att det krävs mycket tålamod, förståelse och passion för att arbeta med Comic Health. Förutsättningarna har gjort att teamet arbetar på distans och planerar sin egen tid. Teamet består idag av Robin Liendeborg, interaktionsdesigner, Oskar Norling, William Tombs, webbprogrammerare och Elin Woksepp Åleheim, illustratör och bildpedagog. Alla är alumner vid Linnéuniversitetet. Fokus för teamet är inte i första hand ett vinstintresse utan istället är det samhällsnyttan som står i centrum. Man ser det som ett demokratiprojekt att alla medborgare ska kunna förstå och göra sig förstådda i sin kontakt med vården. Att få möjlighet att kunna kommunicera bättre och förstå information trots språkliga och kulturella barriärer kan minska rädslan för att söka vård bland nya patientgrupper, vilket i sin tur inte bara hjälper den enskilde individen, utan förebygger även ohälsan i vårt samhälle. Vår vision är att om tre år så kommer vårdpersonal, patienter och invånare kunna nyttja Comic Health som en invånartjänst på nationell nivå, säger Oskar. Vi jämför vår tjänst med andra invånartjänster som till exempel 1177 Vårdguiden. Målet är att bidra till en mer jämlik hälsa och vård i Sverige genom ökad tillgänglighet av hälsoinformation på så många språk som möjligt. Framförallt så hoppas vi kunna berätta för allmänheten att vi förbättrat patientsäkerheten och ökat patientdeltagandet genom lösningar som är enkla att använda, tillägger William. Det kan t ex handla om att minska uteblivna vårdbesök genom att få utrikesfödda att förstå att de har en tid bokad hos vården, eller att få personer med förhöjd risk till diabetes att söka vård. Som patient vill man veta vad läkaren skall undersöka redan före ett vårdbesök och vid själva mötet med vårdpersonalen Robin Liendeborg mottar Sveapriset. vill man kunna ställa frågor och förstå de svar man får, vilket ibland kan bli problematiskt eftersom det inte alltid finns en tolk på plats vid ett sjukhusbesök. Comic Health är ämnat för de korta patientmötena eftersom det tar mindre än en minut att plocka fram mobilen och få fram rätt slags information på rätt slags språk. Comic Health har blivit mycket uppmärksammade och har vunnit flera priser för sin idé, bland annat det prestigefyllda SveaPriset För närvarande pågår ett innovationsprojekt där en första prototyp testas i skarpt läge i Västra Götalandsregionen (VGR) på Angereds sjukhus. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Vinnova, Västra Götalandsregionen och Tecknad Hälsa Kalmar. Elin Woksepp Åleheim, illustratör och en av grundarna av Comic Health Fokus Linnéuniversitetet 19

20 Program på Institutionen för Medier och Journalistik Mediekreatörprogrammet Medieentreprenörprogrammet Samhällskommunikation för social hållbarhet Journalistik och medieproduktion Utbildningar som möter framtiden Text: Emma Rydh Foto: Daniel Blom, Nisse Nilssonöl Till hösten 2015 startar Linnéuniversitetet tre helt nya program inom medie- och kommunikationsvetenskap. Programmen har utvecklats för att ligga helt rätt i tiden. Mediekreatörprogrammet, Medieentreprenörprogrammet och Samhällskommunikation för social hållbarhet heter tre nya utbildningsprogram som planeras starta hösten Tillsammans med Journalistik och medieproduktion som fortsätter att ges, erbjuder nu Linnéuniversitetet fyra profilerade och unika program. Kristoffer Holt, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, har varit processledare för arbetet med utvecklingen av universitetets nya utbildningar. Det fanns ett stort behov av att se över våra utbildningar, säger Kristoffer Holt. För det första ser vi en ny medieverklighet växa fram som kräver nya grepp och kompetenser. Dessutom fanns behov av att uppgradera den vetenskapliga nivån i programmen för att säkerställa hög kvalitet. Lärare och forskare har gjort ett gediget arbete för att utreda medie- och kommunikationsbranschens behov av kompetens. Man har också gjort målgruppsanalyser, haft workshops med studenter och samarbetat med externa experter från bland annat Sheffield University och Dubrovnic University. Tanken har varit att studenter med examen från Kristoffer Holt Linnéuniversitetet ska ha något särskilt att erbjuda. 20 Fokus Linnéuniversitetet

21 Viktig pusselbit för att dämpa klimatuppvärmningen Medieentreprenörprogrammet kommer att utbilda personer som kan leda förändringsprocesser. Många medieföretag står inför stora förändringar, säger Kristoffer Holt. Mediebranschen måste hitta nya sätt att nå sina målgrupper framöver. Detta kommer att kräva drivna och självständiga personer med entreprenöriellt förhållningssätt. Studenterna på Mediekreatörprogrammet får en vass utbildining inom medieproduktion, samtidigt som de får en teoretisk bas i medie- och kommunikationsvetenskap. Varje student kommer att bli specialist på ett särskilt medieuttryck, till exempel film, foto eller grafisk produktion. Det tredje programmet Samhällskommunikation för social hållbarhet är ett kommunikationsvetenskapligt program som är utformat med tanke på den ökade specialisering som arbete med information och kommunikation allt tydligare kräver. I fokus står frågor om social hållbarhet och risk- och kriskommunikation. Utbildningen rymmer bland annat en hel termins praktik. Dessutom har vi sett över den akademiska kvaliteten och kan nu erbjuda ett förstärkt block med Medie- och kommunikationsvetenskap, säger Kristoffer Holt. Vi är också intresserade av mer samarbete med företag och organisationer. När det gäller samverkan är vi öppna för idéer och förslag. Forskare från Linnéuniversitetet har rekonstruerat den europeiska vegetationstäckningen över de senaste åren. Rönen presenteras i det senaste numret av tidskriften Global Change Biology och är en viktig pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmningen. Fil dr Anna-Kari Trondman och professor Marie-José Gaillard har tillsammans med forskare från Estland, Frankrike, Danmark och England, och med hjälp av väldaterade pollendata från över 600 sjöar och torvmossar i Europa, för första gången rekonstruerat vegetationstäcket i Europa över de senaste åren, en period som kallas Holocen. Denna period utgör värmeperioden efter den senaste istiden, förklarar Marie-José Gaillard. Deras forskning presenterar kartor över täckningen för de 25 mest vanliga växterna i Europa och för de stora vegetationstyperna barrskog, lövskog och öppen vegetation för 5 tidsfönster: år, år, 500 år, 200 år och 50 år sedan. Deras rekonstruktioner visar bland annat att Europa redan för år sedan var starkt avskogat. 50 procent av skogarna togs bort av människan, till förmån för odlingar och öppna betesmarker. Under 1800-talets mitt var närmare 90 % av Europas lågland upp till södra Sverige avskogat. Under 1900-talet har vissa betes- och odlingsområden övergivits och här har trädtäckningen i Europa återhämtat sig något, dels genom att träden spritt sig genom naturlig väg men också genom plantering av främst gran och tall i vissa områden, som i dag används för modernt skogsbruk. Rekonstruktionen är mycket viktig för klimatmodellering och studier av interaktionen mellan vegetationen på jorden och klimatet, och för studier om den historiska bakgrunden och orsaken bakom minskningen av biologisk mångfald, säger Marie- José Gaillard. Vegetationen på jorden och dess förändringar har nämligen effekter på jordens klimat som resulterar i uppvärmning eller nedkylning. Vi vet dock inte nettoeffekten av alla inblandade processer ännu, fortsätter hon. Detta kräver vidare forskning eftersom nettoeffekten måste vara känd om skogs- och landskapsskötsel ska kunna ingå i åtgärderna som planeras för att dämpa den pågående och framtida klimatuppvärmningen. Fokus Linnéuniversitetet 21

22 Universitetskajen ny sida av Kalmar Detaljplanen har vunnit laga kraft, arkitekter och andra konsulter är upphandlade och fler är på gång. Arbetet med att samla Linnéuniversitetets lokaler i Kalmar på Universitetskajen går för högtryck. Sedan början av september gäller den nya detaljplanen för området i Ölandshamnen där det är tänkt att Linnéuniversitetets lokaler i Kalmar ska ligga. Under den senaste tiden har även området fått sitt nya namn Universitetskajen. Vi har under en tid pratat om Ölandshamnen, men när vi undersökte vad de olika delarna av kajerna och vattenrummet hette visade det sig området som vi pratar om inte alls heter Ölandshamnen som vi har trott. Det här blir ett sätt att placera Linnéuniversitetet på Kalmarkartan, säger Christel Olsson, projektledare för Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar. Med nya samlade lokaler vill Linnéuniversitetet ge bättre förutsättningar för möten över gränser både inom universitetet och mellan akademi och omgivande samhälle. Det finns studier som visar att det är i sådana här möten som många kreativa och många gånger oväntade idéer föds. Människor som kanske inte hade träffats annars träffas och börjar prata och kanske leder ett sådant möte fram till nya forskningsprojekt eller entreprenöriella idéer, säger Christel Olsson. Text: Karolina Ekstrand Illustration: Malmström Edström Arkitekter/Jais Arkitekter Foto: Nisse Nilsson Under våren och hösten har konsulter för så väl östra delen etapp 1 som västra delen handlats upp. Det är arkitekter, konstruktörer och installationskonsulter med flera som är i full gång med sitt arbete. Samtidigt pågår interna delprojekt på universitetet som utreder framtida arbetsplatslösningar, hur ett informationscenter ska se ut vad det gäller innehåll, placering och utformning, hur universitetets lokaler på bästa sätt speglar och gynnar den verksamhet som bedrivs i lokalerna och så vidare. Det finns inget definitivt beslut om att det ska byggas några nya universitetslokaler på Universitetskajen. Universitetsstyrelsen fattar inget sådant beslut förrän alla kostnader är kända och det är de inte förrän en hyresvärd är upphandlad som kan tala om vilken hyran kommer att bli. Målet är att ett sådant beslut ska fattas hösten 2015 av styrelsen. Byggstarten av första etappen/etapperna blir då under senhösten samma år. Projektet omfattar ytterligare etapper och beräknas vara helt genomfört Det är ett spännande och roligt arbete och oerhört arbetsintensivt och det händer saker i projektet hela tiden. I somras öppnade en utställning om projektet i en gul bod på Ölandskajen. Tanken är att utställningen ska uppdateras allt eftersom projektet utvecklar sig, säger Christel Olsson. Tjärhovsgatan 22 Fokus Linnéuniversitetet

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM

INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM AUDITION SPEED DATE FÖRBEREDANDE AKTIVITETER FÖR STUDENTER Inför Audition Kartlägg

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Varje dag lite bättre kraften hos många! Mimmi Hogland Blomkvist

Varje dag lite bättre kraften hos många! Mimmi Hogland Blomkvist Varje dag lite bättre kraften hos många! Mimmi Hogland Blomkvist Sikta mot stjärnorna!! Använd kraften som finns hos alla medarbetare! Tillsammans kan vi hoppa högre! Landstingets vision och verksamhetsidé

Läs mer

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER

KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER Kompetenskontraktet är ett sätt att skapa långsiktigt samarbete mellan Mittuniversitetet och regionens

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler?

11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Öppna föreläsningar Hösten 2012 I samarbete med Linnéuniversitetet erbjuder Ronneby Kunskapskälla ett antal spännande föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form.

Läs mer

Vi är Sveriges Ingenjörer

Vi är Sveriges Ingenjörer Vi är Sveriges Ingenjörer 2 Medan våra medlemmar utvecklar Sverige så utvecklar vi dem Våra ingenjörers visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Konsten att teckna en historia om forskning Tidningen Curie NYHETER

Konsten att teckna en historia om forskning Tidningen Curie NYHETER NYHETER Konsten att teckna en historia om forskning 2017-03-15 På nätet växer nu en ovanlig kombination av konst och forskning fram: ERC comics. Tanken är att locka nya målgrupper, ovana vid forskning.

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober När? Torsdagen den 11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Det finns många påståenden om en genusdimension i mediernas rapportering,

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-12-06 KS 2016/1203 Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

ksm Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY linköpings universitet

ksm Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY linköpings universitet linköpings universitet Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet ksm kultur samhälle mediegestaltning LiU EXPANDING REALITY ksm kultur samhälle mediegestaltning

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern Resonerande seminarium Utvecklingsområde i Vinnovas samverkansstrategiprojekt

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

f o t o o c h f i l m s e R i e t e c K N i N G s K a t e B o a R d Foto: DD, åk 3 a t e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o s K a t e Pa R K

f o t o o c h f i l m s e R i e t e c K N i N G s K a t e B o a R d Foto: DD, åk 3 a t e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o s K a t e Pa R K f o t o o c h f i l m S E R I E T E C K N I N G S K AT E B O A R D Foto: DD, åk 3 at e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o S K AT E PA R K På Bryggeriets gymnasium läser du Estetiska programmet med

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Praktikrapport Jessica Ljungberg

Praktikrapport Jessica Ljungberg Praktikrapport Jessica Ljungberg Jag har haft min praktikplats under VT2015 på GKN Aerospace Kommunikationsavdelning i Trollhättan. Jag studerar medie- och kommunikationsvetenskap och detta är min sista

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Vi slösar med värdefulla resurser 2011 drygt 27 000 samhällsvetare i Sverige med utländsk utbildning En tredjedel saknar jobb

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv. NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap 1 partnerskap Samverkan är viktigt för Malmö högskola. Vi samverkar aktivt med såväl näringsliv,

Läs mer

14. EXEMPEL: TESTBÄDD MALMÖ STAD INNOVATIVA IDÉER UTVECKLAR ÄLDREOMSORGEN

14. EXEMPEL: TESTBÄDD MALMÖ STAD INNOVATIVA IDÉER UTVECKLAR ÄLDREOMSORGEN Foto: Louisa Szücs Johansson 14. EXEMPEL: TESTBÄDD MALMÖ STAD INNOVATIVA IDÉER UTVECKLAR ÄLDREOMSORGEN Malmö stad ville förbättra sin äldreomsorg och tänka i nya banor. Därför ansökte de om att göra en

Läs mer