Ett meddelande ut i rymden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett meddelande ut i rymden"

Transkript

1 Fokus Nummer Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet Sidorna 6 8 Ett meddelande ut i rymden Sidan 21 Viktig pusselbit för att dämpa klimatuppvärmningen Sidorna Den nya relationsgrammatiken

2 Fokus Linnéuniversitetet Produktion Kommunikationsavdelningen, Linnéuniversitetet Redaktion Kerstin Brodén, Karolina Ekstrand, Elin Lindkvist, Emma Rydh Grafisk form Joakim Palmqvist Foto Emelie Asplund, Helena Belfrage, Claes Björn, Daniel Blom, Malin Bolander, Joachim Grusell, Louise Haraldsson, Comic Health, Mattias Johansson, Kalmar läns museum, Hans-Erik Karlsson, Etsabild AB/ Morgan Karlsson, Malmström Edström Arkitekter/Jais Arkitekter, NASA, Jonas Nilsson, Nisse Nilsson, Sabri Pllana, Liv Ravnböl, Johannes Rydström Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar Upplaga 4000 Adress och telefon Kalmar/ Växjö Internet Lnu.se 6 Ett meddelande ut i rymden 13 Studenters innovationsförmåga möter företagens behov E+Y=x 3 x= M+5µ --- Ω=4,223 X=P*3/x 3 P= R x2 U e 9 Nationell samverkanskonferens Den nya relationsgrammatiken påverkar oss alla Ø=x 2 Fokus Linnéuniversitetet beskriver Linnéuniversitetets utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället. Fokus Linnéuniversitetet kommer ut tre gånger per år och distribueras till företag och organisationer i regionen. Fokus ges också ut som e-tidning. Beställning av tidningen kan göras till Har du idéer om vad du skulle vilja läsa om i Fokus Linnéuniversitetet? Hör av dig till redaktionen Me=v 3 19 Comic Health underlättar i vården E=2/x 3 22 Universitetskajen ny sida av Kalmar Omslagsfoto: NASA. Bilden visar kustlinjer längs södra Östersjön. Besättningen på den internationella rymdstationen (ISS) tog bilden västerut samtidigt som solen gick ner över Nordsjön. 2 Fokus Linnéuniversitetet

3 10 Marin upptäckt kan ge miljövänlig energi 17 Astronauter landar i Småland 24 Många bra idéer från nytt masterprogram Stephen Hwang Rektor Samverkan för ökad tillväxt och välfärd Diskussionen om framtidens samverkan pågår alltid på Linnéuniversitetet, och just nu är den kanske mer levande än någonsin. Vi planerar för fullt för HSS2015, en nationell konferens om framtidens samverkan som kommer att hållas på Linné universitetet i maj HSS, som står för Högskola och Samhälle i Samverkan, är en mötesplats där beslutsfattare, offentlighet och akademi diskuterar hur samverkan kan bidra till en hållbar tillväxt, välfärd och ökad konkurrenskraft för Sverige. Ytterligare ett exempel på samverkan, är den astronautkonferens som Kronobergs län står värd för i september Där Linnéuniversitetet, tillsammans med Länsstyrelsen, Regionförbundet Södra Småland och näringslivet arbetar med förberedelserna. Tanken är att utöver själva konferensen, under hela nästa år ordna olika aktiviteter med universum som tema, där barn och ungdomar i Kronoberg är en viktig målgrupp. Vår satsning på Det entreprenöriella universitetet, som ger alla studenter möjlighet till utbildning i entreprenörskap, är vi också mycket stolta över. Detta är unikt i sitt slag i Sverige. I Fokus Linnéuniversitetet kan du läsa mer om hur universitetet samverkar och hur vi på olika sätt vill bidra till ett klimat där innovationer och entreprenörskap kan växa. Fokus Linnéuniversitetet 3

4 Notiser Vetenskap på puben Första tisdagen i varje månad under terminstid möts forskare och publik i samtal, paneldebatter eller föreläsningar på Kafé de Luxe i Växjö. Det har blivit ett tiotal tillfällen sedan starten av Vetenskap de Luxe, som arrangemanget kallas. Teman har bland annat varit polisens arbete i Araby, hur vi tar hand om vår miljöångest samt hur politiska skandaler skildras i massmedia. Det är ett mycket lyckat koncept. Välbesökt och med många spännande möten i en miljö långt ifrån föreläsningssalarna, säger Jonas Tenje som är projektledare för arrangemanget. Nu kör vi igång i Kalmar också. Första tillfället blir i februari 2015 i det nya cårhuset på Larmgatan, under namnet Cårscience. Information om kommande föreläsningar finns på Lnu.se/om-lnu/evenemang/vetenskap-de-luxe Meditera mera! Många ville prova när Studenthälsan ordnade en öppen meditation i entréhallen till Linnéuniversitetet i Växjö. Meditationen var en del av vår Mindfulnessvecka och vårt arbete med att föra Mindfulness förbi Carpe diem och verkligen visa hur det kan göra oss mer medvetet närvarande i våra liv, säger Annika Axelsson, gestaltterapeut på Studenthälsan. Det hjälper oss att stressa mindre och minskar stress och oro. Det här var också ett sätt för oss att visa på vad vi på Studenthälsan kan erbjuda, i enskilda samtal och i grupper. Varje onsdag lunch träffas vi på Studenthälsan för en halvtimmes meditation och mindfulness, för den som är intresserad. Mer om studenthälsans arbete på Lnu.se/student/vi-hjalper-dig/studenthalsan Psykoterapimottagning på Linnéuniversitetet Psykologstudenterna vid Linnéuniversitetet ska under sista delen av sin 5-åriga utbildning lära sig psykoterapeutisk behandling. Därför har utbildningen öppnat en särskild mottagning på universitetsområdet, där studenterna ska träffa klienter. Psykologstudenterna kommer att få handledning av kvalificerade och erfarna psykoterapeuter. Föreståndarna på mottagningen kommer att välja ut de klienter som bedöms ha nytta av behandlingen och är lämpliga ur utbildningssynpunkt. Vid mottagningen bedrivs psykoterapeutiskt arbete med psykodynamisk psykoterapi (PDT) och kognitivbeteende inriktad terapi (KBT). Verksamheten lyder under Hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att journal förs och att den tystnadsplikt som gäller inom sjukvården också gäller denna verksamhet. 4 Fokus Linnéuniversitetet

5 Humtank en tankesmedja för humanister Det har bara gått ett drygt halvår sedan lanseringen av Humtank, men redan nu har denna tankesmedja hunnit synas i medierna. Men vad är då Humtank och vad är det man vill göra? För att få svar på dessa frågor har Fokus träffat Anna Sofia Rossholm, lektor i filmvetenskap och numera även Linnéuniversitetets kontakt in i Humtank, detta allsvenska nätverksbygge i vilket de flesta (12) av landets största lärosäten ingår. Berätta lite mer om Humtank, vad vill ni uppnå? Humtank vill vara en plattform för humanister att påverka samhällsutvecklingen, såväl forskningspolitiken i stort som lärosätenas interna fördelning av medel för forskning. Humanisterna behöver överhuvudtaget bli mer synliga lite varstans om man verkligen vill kunna förändra någonting. Det är lätt att säga att humaniora behövs, men för att visa hur vi behövs så måste vi också själva bli mera aktiva i debatten, och vi behöver också påverka allmänhetens attityd. De senaste årens debatt om skolans innehåll och utformning kan vara ett exempel på ett politiskt sammanhang där vi borde ha varit med betydligt mer. Är det sämre ställt med humanioras synlighet i Sverige än i andra länder? Nej kanske inte nödvändigtvis sämre, men det kan definitivt bli bättre. Egentligen är det nog samma debatt här som många i andra länder, bara att förutsättningarna är så olika från land till land, vilket t ex visar sig i de nationella medeltilldelningssystemen. Så även om humanister världen över har liknande behov och säkert skulle kunna samarbeta mer, så får vi ändå börja jobba nationellt var för sig. Vi försöker förhålla oss till den internationella debatten och vi lånar idéer och inspiration från andra länder, till exempel Norge där man ju i våras gjorde en stor undersökning om humanioras förutsättningar och möjligheter. Den kan vi i Sverige både känna igen oss i och ta stöd av i vårt eget nätverksbygge. Hur har reaktionerna på Humtanks bildande sett ut så här långt? Än så länge har i stort sett alla kommentarer varit väldigt positiva. Någon riktigt rejäl, skarp kritik har inte kommit, men det kan kanske bero på att vi ännu så länge mest har fått kontakt med de redan frälsta, de som kanske till och med länge själva har saknat någonting i den här stilen. Och det är förmodligen i första hand de som nu följer oss i sociala media redan närmare 400 på Twitter och närmare på Fb! De stora utmaningarna? Den största utmaningen just nu är att nå de inte redan frälsta, att hitta fram med våra argument till beslutsfattare och andra samhällsaktörer, både inom och utom akademien, så att vi sedan faktiskt får vara med och påverka. Därför handlar det ännu så länge mycket om att försöka visa oss och delta så mycket vi bara kan i olika sammanhang, att få publicitet och att hitta nya arenor där vi inte brukar men kanske borde synas. Just nu är det med andra ord mycket opinionsbildning och hitta kontaktytor, såväl gentemot andra delar av akademin, mot andra ämnesområden och naturligtvis gentemot lärosätenas ledning, som mot andra delar av samhället, som kommuner, andra myndigheter och departement. På sikt kan man tänka sig att vi är med och skriver rapporter eller utredningar men dit har vi inte riktigt kommit ännu. Blivande barnmorskor i Sydafrikanskt samarbete Linnéuniversitetet i Kalmar har i höst haft besök av kollegor från University of Venda, Sydafrika. Professor Sonto Maputle och Khathutshelo Netshisaulu har under tre veckor varit här för att fortsätta utveckla samarbetet mellan universitetens barnmorskeprogram. Målsättningen med samarbetet är att både studenter och lärare ska kunna genomföra utbyten. Studenter ska ges möjlighet att göra delar av sin verksamhetsförlagda utbildning vid samarbetsuniversitetet och lärare kan delta i undervisning på det andra universitetet. Det första praktiska exemplet på samarbetet har ägt rum i höst, när professor Maputle och Netshisaulu under tre veckor undervisade på Linnéuniversitetet. Marie Oscarsson, programansvarig för Barnmorskeprogrammet, menar att detta utbyte ökar förståelsen för olika förutsättningar. Genom att utbyta kunskaper, färdigheter och värderingar mellan länder hoppas vi att en bättre mödravård och förlossningsvård kan utvecklas. Vi kan bland annat bidra med vårt preventiva arbete på mödravårdscentralen, som är en av orsakerna till att Sverige har låg mödra- och barnadödlighet, säger Oscarsson. Samarbetsprojektet ryms inom Linnaeus Palme, som är ett SIDA-finansierat program som stödjer bland annat student utbyten mellan universitet i Sverige och utvecklingsländer. Fokus Linnéuniversitetet 5

6 Bilden av jorden som rymdfärjan Apollo 17 tog 1972 låg till grund för den gröna rörelsen som växte fram vid den tiden. Den tydliggjorde hur jorden är en enhet mer än många nationer med, av människor, påhittade gränser mellan dem. 6 Fokus Linnéuniversitetet

7 Det handlar om vad vi vill säga om vår jord idag. Cornelius Holtorf Jorden anropar År 2016 ska ett meddelande från jorden skickas ut i rymden. Men hur ska det se ut? Cornelius Holtorf, professor i arkeologi är en av forskarna i projektet One Earth Message. Text: Karolina Ekstrand Foto: NASA, Nisse Nilsson Nästa år skickas ett meddelande ut i rymden med en hälsning från Jorden och dess invånare. En av rådgivarna i gruppen som arbetar med underlaget för meddelandet är Linnéuniversitetets Cornelius Holtorf, professor i arkeologi. Chansen att det där meddelandet någonsin når liv i rymden är minimal. Och om någon annan varelse skulle hitta det eller stöta på det är chansen fortfarande minimal att den skulle ha tekniken för att kunna få fram innehållet, säger Cornelius Holtorf. Men han tycker att projektet är allt annat än meningslöst även om det mer än rent bildligt blir att ropa rätt ut i rymden. Meddelandet är egentligen inte i första hand riktat till eventuella utomjordingar. Chansen att de finns, kommer att hitta det och i så fall kunna få fram det och förstå det är minimal. Istället handlar det om vad vi vill säga om vår jord idag. Vi är eniga om att meddelandet måste ha jorden som planet som avsändare. Nationaliteter, gränser och språk är oviktiga, säger han och refererar till rymdfärjan Apollos berömda bild av jorden tog Apollo 17 en bild av jorden som blev grunden för den gröna rörelsen som växte fram vid den tiden. Det är något som kommer till uttryck där som gör att vi har förändrat vår världsbild. Det blev tydligt hur vi är en planet genom en bild där inga nationsgränser syns utan bara jorden som en enhet, säger Cornelius Holtorf. Det planerade meddelandet kommer att skickas ut med rymdfarkosten New Horizons som är den femte rymdfarkosten att skickas iväg för att lämna vårt solsystem för att aldrig komma tillbaka. New Horizons meddelande Meddelandet skickas upp till New Horizons under Alla på jorden får ge förslag på vad meddelandet ska innehålla, vad som kommer med väljs ut genom röstning på Meddelandet ska spegla livet på jorden idag. Bilden ska vara från en planet som en helhet inte från olika länder, kulturer eller folkslag och 1973 lämnade Pioneer 10 och 11 jorden med en plakett som visar bl.a. en naken man och kvinna skickades Voyager 1 och 2 ut med en gyllene skiva. På den fanns analoga bilder, hälsningar och musik från jorden. Knappt 30 år senare var det dags igen lämnade New Horizons jorden med siktet inställt på Pluto och sedan vidare färd ut ur solsystemet. I juli nästa år, 2015, beräknas New Horizons att nå Pluto. Där ska rymdfärjan ta närbilder av dvärgplaneten och dess måne Charon och sedan skicka hem bilderna till jorden. Då frigörs minne på hårddisken för rymdmeddelandet. Nu lever vi i den digitala tidsåldern så det är inget problem att rymdfärjan redan har varit på väg i nio år när det är dags för oss att skicka iväg vårt meddelande. När New Horizons har skickat iväg sina bilder till jorden har Fokus Linnéuniversitetet 7

8 vi ungefär ett år på oss att skicka iväg vårt meddelande innan kontakten med färjan bryts, säger Cornelius Holtorf. Hur kommer det sig att en professor i arkeologi blir involverad i ett rymdprojekt? Först var det med mest naturvetare, ingenjörer och konstnärer, men så kom jag i kontakt med en fotograf som redan var med i projektet och föreslog att jag skulle hjälpa till. Jag är en arkeolog som är intresserad av framtidsfrågor med kulturarv som specialitet. Hur får vi fram ett budskap som speglar vår värld idag? Det kanske formas som ett budskap till någon i rymden, men framför allt är det ett budskap till jorden. Vilka är vi? Vad har vi gemensamt? Vilka är vi som människor? Det är en chans för oss att ställa viktiga frågor. Cornelius Holtorf tycker att det är viktigt att inte ge en allt för idealiserad bild av jorden utan att i största möjliga mån visa den som den är med sina fel och brister, men även förtjänster. Han tycker inte att man ska väja för obehagligheter som krig, sjukdomar, svält, orättvisa, diskriminering och ekonomisk ojämlikhet. Men han är inte säker på att han får med sig NASA och kollegorna i gruppen på sina idéer. Varför inte skicka ut något ironiskt? Vi kanske skulle skicka en film med Mr Bean. Alla som är äldre än tre år tycker att han är rolig. Dessutom är språket inget hinder i hans filmer. När det gäller bildkonst tycker jag att vi ska skicka bilder av den brittiske gatukonstnären Banksy. Hans bilder sätter ofta fingret på stora sociala frågor. Banksys verk säger en hel del om livet på jorden idag. Vi skulle också kunna skicka ut ett långfinger i rymden. Vad betyder det för en utomjording? Vilket ansvar har vi? Har vi något? Vår galax Vintergatan är miljoner ljusår i diameter. Hur länge New Horizons kommer att färdas är det ingen som vet. Det enda vi vet är att när jorden väl går under är meddelandet på New Horizons kanske det sista som kommer att finnas kvar av oss, säger Cornelius Holtorf. Projektet One Earth Message Projektgruppen är global och består av omkring 80 representanter från olika länder. Idén kommer från konstnären Jon Lomberg, som var med och designade The Golden Record som skickades med Voyager. Många är naturvetare och ingenjörer, men det finns även exempelvis konstnärer filosofer, författare och arkeologer. Projektet drivs som en stiftelse och är beroende av donationer och bidrag. Amerikanska rymdstyrelsen NASA deltar i projektet. 8 Fokus Linnéuniversitetet

9 FAKTA HSS, Högskolor och Samhälle i Samverkan Konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan, har funnits sedan 1999 och anordnas vartannat år av ett svenskt lärosäte. Konferensen riktar sig till beslutsfattare, politiker och representanter från universitet och högskolor i landet. Arrangemanget brukar locka ungefär 300 deltagare. Delar av programmet kommer även att riktas till företag och organisationer. Nationell konferens om samverkan 2015 Hur kan vi med hjälp av utbildning, forskning och innovation öka Sveriges konkurrenskraft? Det ska diskuteras under konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan, i Kalmar den maj Text: Emma Rydh Foto: Mattias Johansson, Nisse Nilsson Den maj 2015 står Linnéuniversitetet som värd för en stor, nationell konferens om samverkan. Konferensen HSS, Högskola och Samhälle i Samverkan, kommer att samla politiker, beslutsfattare och representanter från Sveriges universitet och högskolor till dialog om framtidens samverkan. Linda Leonhardt, samverkanskoordinator på Linnéuniversitetet, är projektledare för konferensen HSS2015. HSS är en plattform där vi ska diskutera framtidens utmaningar kopplat till samverkan, berättar Linda Leonhardt. För att Sverige ska stärka sin konkurrenskraft Linda Leonhardt i världen kommer samverkan att bli allt viktigare. Utbildning och forskning är en nyckel för tillväxt. HSS är ett fenomen som arrangeras vart annat år av ett svenskt lärosäte och förra året tog Linnéuniversitetet över stafettpinnen av Mälardalens högskola. Det passar väldigt bra 2015, då har Linnéuniversitetet funnits i fem år, säger Linda Leonhardt. Vi har gjort en spännande resa själva med att öppna upp två regioner för varandra. HSS är en nationell mötesplats men självklart ska vi passa på att visa upp vårt gemensamma arbete med samverkan i Linnéregionen. HSS2015 kommer att ha tre teman Globalisering, Regional utveckling och Hållbar samverkan. Alla tre teman är valda för att vara aktuella, ligga i tiden och inkludera framtidens utmaningar. Globalisering handlar om hur vi stärker Sveriges attraktionskraft internationellt, kopplat till regeringens mål. Regional utveckling har fokus på regionalt samspel, hur vi stärker utbildning och forskning och drar nytta av det som finns i regionen. Hållbar samverkan innebär hur vi bygger strukturer för ömsesidig och varaktig nytta. Hur ser världen ut i framtiden och hur ska vi arbeta med samverkan? Och framförallt, varför ska vi göra det? Vi ska inte samverka för sakens skull. Jag hoppas att dialogen runt hållbar samverkan kan hitta incitament och struktur för framtida utmaningar. Linda Leonhardt och hennes kollegor håller nu på att sammanställa ett program för konferensen. Programmet kommer att innehålla bland annat goda exempel på samverkan, ny forskning i ämnet och projekt som söker samarbetspartners. Ett entreprenöriellt förhållningssätt går som en råd tråd i programmet. Konferensen ska bygga på former där alla är delaktiga, säger Linda Leonhardt. Vi ska erbjuda kreativa mötesformer med fokus på dialog och bildandet av varaktiga relationer. Fokus kommer att ligga på hur du och jag kan bidra. Fokus Linnéuniversitetet 9

10 Med fokus på miljön Daniel Hellqvist visste redan efter ett års studier på Linnéuniversitetet och grundutbildningen inom miljövetenskap att föroreningar och förorenade platser var det han ville fördjupa sig inom. När han fick upp ögonen för magisterprogrammet Miljöriskanalys började vägen mot hans nuvarande arbete på DGE Mark och Miljö. Text & foto: Malin Bolander När jag knackar på Daniels dörr sitter han vid sin dator och skriver på en rapport för ett pågående projekt. Daniel jobbar sedan ett par år tillbaka på konsultfirman DGE Mark och Miljö. Han har sedan examen hunnit med tre arbetsplatser. På sitt arbete som miljöinspektör i Borgholms kommun fick Daniel börja arbeta med det som intresserar honom mest nämligen förorenade områden. Det var under ett tillsynsuppdrag i Borgholm som han kom i kontakt med sin nuvarande arbetsgivare. Man har insett att inga vägar i livet går att förutse. Det gäller att grabba tag i de trådar man tror kan leda till något bra, och bra blev det verkligen, säger Daniel. En varierande vardag Som miljökonsult använder Daniel kunskaper från utbildningen dagligen. Han berättar att de fyra år han studerade givit honom en god grund att stå på. Daniel beskriver vidare att kursernas bredd var värdefull när han kom ut i arbetslivet, då han stöter på många olika arbetsuppgifter. Mina arbetsdagar varierar väldigt mycket. Beroende på vad vi har för projekt i gång åker jag antingen ut i fält för att ta prover, exempelvis på jord, sediment eller vatten, eller så sitter jag på kontoret för att skriva rapporter, bedöma och utvärdera projekt, säger Daniel Marin upptäckt Bakterier i haven kan absorbera och använda koldioxid tack vare solljus. Denna nya upptäckt har forskare vid Linnéuniversitetet, tillsammans med forskare i Spanien, kommit fram till. Resultaten beskrivs i en artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS. Man har länge känt till att bakterier i världshaven fungerar som nedbrytare, likt svampar och andra mikro organismer i jorden, berättar Jarone Pinhassi, docent i marin mikrobiologi vid Linné universitetet. Men att de tack vare det ljuskänsliga pigmentet proteorodopsin också effektivt fixerar koldioxid är en nyhet. Världshaven spelar en avgörande roll i kolets globala kretslopp. I första hand genom att binda stora delar av 10 Fokus Linnéuniversitetet

11 Jag har inte varit arbetslös en dag sedan jag tog examen Daniel Hellqvist och gestikulerar mot datorskärmen. Just variationen i arbetsuppgifter väger tungt för Daniel. Sedan han började jobba på DGE Mark och Miljö har han möjlighet att arbeta med alla olika delar av ett projekt. En stor fördel med vårt sätt att jobba är att man är delaktig i projektet från start till slut. Det gör att man får se hur allt utvecklar sig under projektets gång och även utvärdera de prover man själv tagit i fält. På väg mot framtiden Daniels karriärsval och resan dit började redan innan han läste Miljöriskanalys. Men i och med studierna på programmet fick han en försmak på sitt framtida arbetsliv. Mitt examensarbete bestod i en riskbedömning för ett nedlagt kopparverk utanför Oskarshamn. Jag tog prover på både jord och sediment som jag sedan analyserade på universitetets labb. Därefter utfördes olika lakningar för att kunna se vilken lakbarhet materialet hade i olika förhållanden. Daniel beskriver sin magisterutbildning som seriös och bra. Han berättar att det är en lärorik utbildning där man får ta mycket eget ansvar. En viktig fråga för många som väljer att studera är förstås om det är svårt att få jobb, när det gäller den biten kan Daniel svara lugnande. Jag har inte varit arbetslös en dag sedan jag tog examen! kan ge miljövänlig energi den koldioxid vi människor producerar genom förbränning av fossila bränslen. Men också genom den fotosyntes som mikroskopiska alger, växtplankton, utför i havens solbelysta ytvatten. Denna fotosyntes beräknas dagligen binda kring 72 miljoner ton kol. Nu visar forskarna vid Linnéuniversitetet att även bakterier med proteorodopsin kan fixera stora mängder koldioxid: upp till 30 procent av cellmaterialet i bakterierna som växer i ljus kommer från koldioxid. Vi har tidigare tänkt att bakteriernas utnyttjande av solljus fungerar som ett näringstillskott, ett tillägg, säger Jarone Pinhassi. Men våra genetiska analyser av bakterier i haven visar att solljuset direkt styr hur centrala delar av ämnesomsättningen hos bakterierna fungerar. Det finns i runda tal kring en miljard bakterier per liter havsvatten, som ständigt är aktiva. Sedan proteorodopsin upptäcktes år 2000 har studier visat att hälften av bakterierna i havet har pigmentet. Jarone Pinhassi och hans forskarlag har tidigare funnit att bakterier med proteorodopsin kan växa bättre i ljus än i mörker och att bakterier med pigmentet även överlever svältperioder bättre i ljus. De nya resultaten visar att dessa egenskaper är direkt kopplade till mekanismer som regleras genetiskt. En lockande tanke är att utnyttja marina bakteriers förmåga att hushålla med solljus och koldioxid för bioteknologiska tillämpningar, säger Jarone Pinhassi. Att i slutändan utnyttja kunskapen om bakteriers koldioxid fixering och ämnesomsättning inom ramen för utvecklingen av miljövänlig och förnyelse bar energiproduktion vore fascinerande. Jarone Pinhassi är forskningsledare för en av Linnéuniversitetets spetforskningsgrupper: Linnaeus Univercity Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. Fokus Linnéuniversitetet 11

12 MyCareer Linnéuniversitetets portal för karriär och jobb Under våren 2014 lanserades Linnéuniversitetets nya karriär- och jobbportal My Career. Syftet med sajten är att den ska vara en länk mellan arbetssökande studenter och företag och organisationer som söker arbetskraft. Studenterna har möjlighet att hitta ett framtida jobb men också ex-jobb, sommarjobb, praktik och andra tillfälliga jobb. Webbplatsen har också en eventfunktion där studenterna hittar information om arbetsmarknadsdagar och karriärrådgivningsevent med mera. MyCareer är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Graduateland. Det finns flera andra lärosäten i Sverige som använder plattformen, bland andra Malmö högskola, Örebro universitet och Stockholms universitet. Studenten Johan Bergqvist som läser Turismekonomprogrammet ser många fördelar med MyCareer. Jag tycker att det är jättebra att så mycket information och kontakter finns samlat på ett ställe. Webbplatsen blir en mötesplats för regionens företag och studenter och det blir lättare för mig att kontakta eventuella arbetsgivare, men också för dem att kontakta mig som student. Jag tror också att MyCareer bidrar till en mer naturlig koppling mellan min utbildning och arbetsmarknaden, säger Johan Bergqvist. Studenterna som är registrerade har möjlighet att välja vilka tjänster som ska visas. Fakta Uppstart och implementering av MyCareer har möjliggjorts genom medfinansiering från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Södra Småland Jan Novak är en av företagskontakterna vid Linnéuniversitetet för MyCareer och han säger såhär om fördelar för företagen; MyCareer gör det möjligt för företag att rikta sitt budskap till rätt målgrupp och därmed hitta studenter med rätt kompetens. Företagen har också möjlighet att anordna rekryteringsevent för att hitta nya medarbetare. Till exempel kommer företaget Skanska att ordna en lunch för de som läser andra året på byggprogrammet, säger Jan. Registrerade företag har möjlighet att skapa sin företagsprofil och lägga in lediga arbeten, ex-jobb med mera på webbplatsen. Företagen kan välja olika grad av exponering av sina lediga tjänster och rikta sig till specifika studenter. Webbadressen till Linnéuniversitetets karriär- och jobbportal är mycareer.lnu.se 12 Fokus Linnéuniversitetet

13 Efaktor E+Y=x 3 x= M+5µ --- När studenters innovationsförmåga möter företagens behov Me=v 3 X=P*3/x 3 P= R x2 U e E=2/x 3 Ø=x 2 Stiftelsen Drivhuset är i full färd att planera initiativet Efaktor som innebär att studenter kommer utföra entreprenöriella uppdrag i olika företag under sommaren Text: Elin Lindkvist Foto: Linnéuniversitetet Vi träffar dagligen drivna studenter på Drivhuset och vi kände att de skulle kunna genomföra underverk om vi kopplar samman dessa studenter med behoven som finns ute i näringslivet, säger projektledare Johan Persson. Tanken är att matcha studenters innovationsförmåga, entreprenörskap och kreativitet med riktiga uppdrag bland regionens företag och organisationer. Genom detta projekt samt genom vägledningar, affärsutvecklingsprocesser och inspirationsföreläsningar stöttar Drivhuset Linnéuniversitetets studenter i att förverkliga sina idéer och entreprenöriella drivkraft. Efaktor är ett projekt som Drivhuset har testat i liten skala under föregående år och nu är tanken att initiativet ska skalas upp. Detta görs i samarbete med Linneuniversitetet och regionens näringsliv. Företag med idéer som ännu ej bearbetats eller testats ges möjlighet att, med hjälp av studenter från Linnéuniversitetet, driva och utveckla dessa under sommaren som kommer. Uppdragen söks genom en stor audition i mars 2015 då studenterna inbjuds att göra en kort pitch av sig själva för företagen. Dessa väljer sedan ut ett innovativt team som samtidigt får utbildning och stöttning genom Drivhusets affärsutvecklingsprocess Loopa. Målet är att få 15 entreprenöriella uppdrag i rullning och engagera 100 av Linnéuniversitetets mest drivna studenter. Man strävar dessutom att sätta ihop tvärvetenskapliga team för att bidra till extra dynamik i problemlösningen. Vi hoppas att både studenter och uppdragsgivare ser vinningen i denna spännande utmaning och att dessa samarbeten kommer att utmynna i ett stort antal innovativa lösningar, säger Johan Persson. Johan Persson, som själv har personlig erfarenhet av Efaktor, konstaterar att det har gett oerhört mycket för både honom själv och det berörda företaget. De kreativa idéer och innovativa lösningar som samarbetet skapade, realiseras nu konkret i företagets industrilokaler vilket skapar stort mervärde för alla inblandade parter. Vi satsar på kvalitet i Efaktor eftersom vi vill att både studenter och uppdragsgivarna ska bli riktigt nöjda. Initiativet har stor potential att utvecklas och kanske också spridas till andra Drivhus och lärosäten, säger Johan Persson. De som sitter på de verkliga verktygen att bygga en bra kontakt mellan entreprenöriella studenter och näringslivet i regionen, är vi själva. Så jag hoppas att studenterna och företagen ser Efaktor som en chans att nu göra skillnad på riktigt, konstaterar han. Mer information om Efaktor hittar du på Fokus Linnéuniversitetet 13

14 Den nya relationsgrammatiken påverkar oss alla 14 Fokus Linnéuniversitetet

15 Min poäng är att vi lever i ett samhälle där allt fler kämpar med auktoritetsbegreppet. Mats Trondman Igår avstånd och hierarki. Idag närhet och förhandling. På 50 år har relationen mellan barn och vuxna förändrats rejält. Text: Kia Roman Foto: Johannes Rydström, Claes Björn Det får högst påtagliga konsekvenser för vad det innebär att vara vuxen, både förälder men även för professioner som lärare och polis, säger Mats Trondman, professor i kulturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Barn och ungdomars livsvillkor går som en röd tråd genom all Mats Trondmans forskning. Ofta har han tagit någon händelse i sitt eget liv som utgångspunkt. Så också i den nya teorin om relationsgrammatik och relationskapital. Just nu är han och hans kollegor inne på sluttampen av ett stort forskningsprojekt kring skolframgång ur många olika aspekter. Det har gett honom anledning att lyssna, anteckna och begrunda hur det låter när unga och vuxna möts. Man kan säga att relationsgrammatiken krupit på mig på senare år. Kanske för att jag själv är nästan gammal och börjar tänka tillbaka hur det lät när jag var barn, säger Mats Trondman. Att han valt att kalla det grammatik är en slump. I en språkvårdsbok stod att läsa att språk är ett exempel på en företeelse med regler som vi inte nödvändigtvis kan redogöra för. Vi lär oss inte grammatik först och tala sedan. Samma är det när vi umgås, det är som om vi följde regler som inte finns. Mats Trondman kan peka ut en specifik händelse som fick honom att mer medvetet börja reflektera över hur relationerna mellan vuxna och barn förändrats. Scenen är en snabbmatsrestaurang på Arlanda. Mats Trondman står med sin bricka för att slänga skräp. En kille på sådär 4 5 år glider upp bakom honom och säger Jamen, jag skulle ju slänga. Och vad gör jag? Jo, jag tar ett kliv bakåt, berömmer honom till och med. Efteråt började jag fundera över vad som egentligen hände. Varför sa jag inte att vad bra att du också vill kasta skräp men jag var först? Bara tanken på att något liknande skulle ha inträffat när han själv var fem år är skrattretande. Han började anteckna liknade episoder men understryker att det inte handlar om att försöka bevisa att det var bättre förr. Det är absolut inte min poäng, jag moraliserar inte utan undrar vad som hänt. Mats Trondman beskriver relationsgrammatik som en berättelse om förändring av relationer mellan barn och vuxna. Han tar sitt eget tal som utgångspunkt och kallar det åtskillnadens relationsgrammatik. Barn fostrades, förväntades bete sig och betedde sig Fokus Linnéuniversitetet 15

16 Exempel på relationsgrammatik då och nu Då: Distans lärare var i lärarrummet, inte elever. Föräldrar hemma, barn ute. Barn hade egen musiksmak. Barn bodde i föräldrarnas hem. Hierarki barn underordnade sig vuxna. När vuxna var närvarande förväntades barn vara redo till lydnad. Nu: Närhet vi är hemma, barnen är hemma. De åker, vi åker med. Gemensam musiksmak. Hierarkin upplöst förhandling, fråga istället för tillsägelse, ska du följa med, jag kan skjutsa dig Relationsgrammatik: en uppsättning regler för hur vi ska umgås. Skillnaden mot den vanliga grammatiken är att den inte finns nerskriven och förändras över tid. Relationskapital: förtroendet en bärande relation bygger på, du och jag är ett vi. enligt en viss grundlogik när de stötte på vuxna. Det fanns en tydlig distans och hierarki. Idag ser vi gränsöverskridandets logik. Barn är subjekt även när de är med vuxna. Det har skett en relationsgrammatisk förändring och den får högst påtagliga konsekvenser för till exempel lärare eller poliser, yrken som tidigare haft en självklar auktoritet, menar Mats Trondman. Min poäng är att vi lever i ett samhälle där allt fler kämpar med auktoritetsbegreppet. Även om det i dag anses fult att prata om auktoritet så är det faktiskt det vi måste göra. Jag märker att många vuxna är upptagna av frågorna men få vill uttala ordet. För dagens lärare räcker det inte att ha goda ämneskunskaper och vara en skicklig pedagog. Lärare är också beroende av att få till en fungerande relation med eleven, ett relationskapital. Om undervisning ska bli till lärande måste eleverna gå med på det, inte bara för att du är kunnig och pedagogisk, säger han. Mats Trondman föreläser regelbundet på lärarutbildningen och märker att blivande lärare är mycket intresserade av frågorna. Jag märker också en oro bland dem över att bli lärare för att relationerna är så förändrade. Att så få söker till utbildningen har inte bara med lön och status att göra utan att man är osäker på om man kommer att klara dagens barn. Det är ledsamt. Så hur ska vi få till en skola där det är lättare att vara lärare? Då är vi tillbaka i auktoritetsfrågan. Allt ser ju så annorlunda ut. Eller kanske inte. Mats Trondman har upptäckt att eleverna är mer traditionella än vad det ser ut från kulissen. Hade jag varit doktor Spock hade jag kanske gett rådet att förhålla sig lite mer traditionellt än man tror. Elever idag blir upprörda över samma som i går, det vill säga när en lärare inte kan förklara, när det är stökigt, när vi inte är justa mot varandra. Han lutar åt att skolan ska sikta lite mer på de traditionella förväntningarna än hänga upp sig på den relationsgrammatiska förändringen. Ett nytt forskningsprojekt ska visa om det stämmer. 16 Fokus Linnéuniversitetet

17 Astronauter landar i Småland Med anledning av en stor internationell rymdkonferens i Kronoberg planerar universitetet olika aktiviteter under hela året med universum som tema. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp. Text: Caroline Högfeldt Foto: NASA Kronobergs län kommer i september 2015 att stå värd när Association of Space Explorers (ASE) träffas för sin årliga internationella astronautkonferens. Astronauterna kommer bland annat att besöka Linnéuniversitetet i Växjö och ett program för besöket håller på att utformas. Samtidigt planerar universitetet olika aktiviteter under hela året, med med universum som tema. Utöver Linnéuniversitetet arbetar flera andra aktörer med förberedelsearbetet, däribland Länsstyrelsen, Regionförbundet Södra Småland och näringslivet. Det finns idag ett antal arbetsgrupper som jobbar med hur astronautbesöket ska skapa ett varaktigt intresse för teknik, matematik och naturvetenskap med rymden som gemensam nämnare för barn och ungdomar i regionen. Projektet kallas Mot nya höjder och ägs av Länsstyrelsen. Linnéuniversitetet har en aktiv roll i projektet med Katrin Lindwall, Institutionen för medieteknik, som samordnare för uppdragen i skolorna. Aktiviteter och experiment på rymdtemat kommer att finns tillgängliga och nya utmaningar presenteras löpande. Samverkan är viktig och förhoppningsvis stärker projektet de lokala banden mellan skola och näringsliv, men också mellan olika skolor, säger Katrin Lindwall. Det kommer bland annat att finnas möjlighet för skolor att få besök av astronauter hösten Det är genom Christer Fuglesangs kontakter som Kronoberg fått chansen att ta emot och skapa kontakter med astronauterna. Under besöket i Kronoberg kommer astronauterna även att besöka Kosta och IKEA i Älmhult. Stockholm och Linköping står också som värdar för den internationella astronautkonferensen i Sverige hösten Fokus Linnéuniversitetet 17

18 Intelligent glas ger spännande möjligheter i smarta hus Interaktiva väggar? Mörkläggningsbara fönster? Projektet Text: Anders Runesson Foto: Sabri Pllana iglass visar på olika möjligheter som glas kan medföra i de smarta hus som kommer att byggas i framtiden. Comic sociala entreprenörer med Smarta mobiler är en självklarhet. Att det sitter färddatorer i våra bilar och att de är fulla av intelligenta styrsystem har vi också vant oss vid. Även våra byggnader blir allt mer avancerade. Det kan handla om intelligenta vitvaror, att spara energi och att hålla koll på huset; kort sagt att göra livet lite enklare. iglass är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Glafo och Sigma Connectivity. Det är en av flera förstudier till Smart Housing Småland, ett projekt finansierat av Vinnova med syftet att skapa smart boende och hållbar byggd miljö med bas i regionens starka områden glas och trä. I studien har man undersökt den senaste teknologin inom området intelligent glas, med fokus på interaktiv användning och intelligent genomsynlighet. Man har även tagit fram två prototyper som visar möjligheterna. Den ena är en glasskiva som kan användas till att interaktivt rita på eller till inlärning. I princip handlar det om att glaset blir som en pekskärm hos en dator, tack vare en folie som klistrats på ytan. I ett smart hus kan det handla om en innervägg i glas eller ett fönster som på detta sätt blir interaktivt, berättar Sabri Pllana, projektledare för iglass. Den andra prototypen är ett glas vars genomsynlighet kan styras med hjälp av en knapp. Inom en sekund blir glaset klart alternativt ogenomskinligt, tack vare en teknik liknande den hos LCD-skärmar som finns inbyggd i glaset. Ett smart och smidigt substitut för klumpiga rullgardiner och persienner som aldrig håller tätt. Robin Liendeborg har läst interaktionsdesign och är intresserad av samspelet mellan människa och teknik. I ett tekniksamhälle som mest verkar vilja få oss att köpa de senaste elektroniska prylarna, ville Robin istället använda tekniken för att hjälpa människor. På riktigt. I ett pilotprojekt under ledning av Daniel Spikol, lektor i medieteknik, undersökte Robin mobilteknologins möjligheter och begränsningar i sjukvården. Projektet fokuserade på utrikesfödda, och de problem som kan uppstå i olika typer av vårdprocesser om man inte behärskar språket och kanske kommer från en kultur där vården ser helt annorlunda ut. Han tog kontakt med olika myndigheter, och besökte flyktingförläggningar för att försöka få en bild av vilka problem en utrikesfödd kan stöta på i olika vårdsammanhang. Även på det privata planet hade Robin erfarenheter att utgå ifrån, eftersom hans fru kommer från Filipinerna och hennes perspektiv var en viktig inspirationskälla. Utifrån sin research tog han sedan fram ett antal koncept och förslag till lösningar och förbättringar. Ett av koncepten blev senare början på innvationsprojektet Comic Health. Comic Health är en interaktiv pekbok med ett mediebibliotek som förklarar vårdprocesser före, under och efter vårdbesöket, berättar Robin. Med bild, text och röstuppläsning på vårdtagarens modersmål ska vården bli Text: Liv Ravnböl Foto/Illustration: Comic Health, Emelie Asplund och Liv Ravnböl Bild från den interaktiva pekboken. 18 Fokus Linnéuniversitetet

19 Health samhällsnytta i fokus mer lättillgänglig oavsett ursprung och bakgrund. Comic Health är en innovation som kräver många kompetenser och kvalifikationer. Informationen produceras i nära samverkan med vårdpersonal och patienter för att göra dem till både medskapare och säkerställare, berättar Elin Woksepp Åleheim, som är medgrundare och utbildad förskolelärare, bildpedagog och illustratör. Elin har varit med sedan start och format konceptet kring en unik arbetsmodell för medieproduktion i vården. På vägen har medlemmar i teamet kommit och gått. Alla har inte passat in eller förstått att det krävs mycket tålamod, förståelse och passion för att arbeta med Comic Health. Förutsättningarna har gjort att teamet arbetar på distans och planerar sin egen tid. Teamet består idag av Robin Liendeborg, interaktionsdesigner, Oskar Norling, William Tombs, webbprogrammerare och Elin Woksepp Åleheim, illustratör och bildpedagog. Alla är alumner vid Linnéuniversitetet. Fokus för teamet är inte i första hand ett vinstintresse utan istället är det samhällsnyttan som står i centrum. Man ser det som ett demokratiprojekt att alla medborgare ska kunna förstå och göra sig förstådda i sin kontakt med vården. Att få möjlighet att kunna kommunicera bättre och förstå information trots språkliga och kulturella barriärer kan minska rädslan för att söka vård bland nya patientgrupper, vilket i sin tur inte bara hjälper den enskilde individen, utan förebygger även ohälsan i vårt samhälle. Vår vision är att om tre år så kommer vårdpersonal, patienter och invånare kunna nyttja Comic Health som en invånartjänst på nationell nivå, säger Oskar. Vi jämför vår tjänst med andra invånartjänster som till exempel 1177 Vårdguiden. Målet är att bidra till en mer jämlik hälsa och vård i Sverige genom ökad tillgänglighet av hälsoinformation på så många språk som möjligt. Framförallt så hoppas vi kunna berätta för allmänheten att vi förbättrat patientsäkerheten och ökat patientdeltagandet genom lösningar som är enkla att använda, tillägger William. Det kan t ex handla om att minska uteblivna vårdbesök genom att få utrikesfödda att förstå att de har en tid bokad hos vården, eller att få personer med förhöjd risk till diabetes att söka vård. Som patient vill man veta vad läkaren skall undersöka redan före ett vårdbesök och vid själva mötet med vårdpersonalen Robin Liendeborg mottar Sveapriset. vill man kunna ställa frågor och förstå de svar man får, vilket ibland kan bli problematiskt eftersom det inte alltid finns en tolk på plats vid ett sjukhusbesök. Comic Health är ämnat för de korta patientmötena eftersom det tar mindre än en minut att plocka fram mobilen och få fram rätt slags information på rätt slags språk. Comic Health har blivit mycket uppmärksammade och har vunnit flera priser för sin idé, bland annat det prestigefyllda SveaPriset För närvarande pågår ett innovationsprojekt där en första prototyp testas i skarpt läge i Västra Götalandsregionen (VGR) på Angereds sjukhus. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Vinnova, Västra Götalandsregionen och Tecknad Hälsa Kalmar. Elin Woksepp Åleheim, illustratör och en av grundarna av Comic Health Fokus Linnéuniversitetet 19

20 Program på Institutionen för Medier och Journalistik Mediekreatörprogrammet Medieentreprenörprogrammet Samhällskommunikation för social hållbarhet Journalistik och medieproduktion Utbildningar som möter framtiden Text: Emma Rydh Foto: Daniel Blom, Nisse Nilssonöl Till hösten 2015 startar Linnéuniversitetet tre helt nya program inom medie- och kommunikationsvetenskap. Programmen har utvecklats för att ligga helt rätt i tiden. Mediekreatörprogrammet, Medieentreprenörprogrammet och Samhällskommunikation för social hållbarhet heter tre nya utbildningsprogram som planeras starta hösten Tillsammans med Journalistik och medieproduktion som fortsätter att ges, erbjuder nu Linnéuniversitetet fyra profilerade och unika program. Kristoffer Holt, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, har varit processledare för arbetet med utvecklingen av universitetets nya utbildningar. Det fanns ett stort behov av att se över våra utbildningar, säger Kristoffer Holt. För det första ser vi en ny medieverklighet växa fram som kräver nya grepp och kompetenser. Dessutom fanns behov av att uppgradera den vetenskapliga nivån i programmen för att säkerställa hög kvalitet. Lärare och forskare har gjort ett gediget arbete för att utreda medie- och kommunikationsbranschens behov av kompetens. Man har också gjort målgruppsanalyser, haft workshops med studenter och samarbetat med externa experter från bland annat Sheffield University och Dubrovnic University. Tanken har varit att studenter med examen från Kristoffer Holt Linnéuniversitetet ska ha något särskilt att erbjuda. 20 Fokus Linnéuniversitetet

21 Viktig pusselbit för att dämpa klimatuppvärmningen Medieentreprenörprogrammet kommer att utbilda personer som kan leda förändringsprocesser. Många medieföretag står inför stora förändringar, säger Kristoffer Holt. Mediebranschen måste hitta nya sätt att nå sina målgrupper framöver. Detta kommer att kräva drivna och självständiga personer med entreprenöriellt förhållningssätt. Studenterna på Mediekreatörprogrammet får en vass utbildining inom medieproduktion, samtidigt som de får en teoretisk bas i medie- och kommunikationsvetenskap. Varje student kommer att bli specialist på ett särskilt medieuttryck, till exempel film, foto eller grafisk produktion. Det tredje programmet Samhällskommunikation för social hållbarhet är ett kommunikationsvetenskapligt program som är utformat med tanke på den ökade specialisering som arbete med information och kommunikation allt tydligare kräver. I fokus står frågor om social hållbarhet och risk- och kriskommunikation. Utbildningen rymmer bland annat en hel termins praktik. Dessutom har vi sett över den akademiska kvaliteten och kan nu erbjuda ett förstärkt block med Medie- och kommunikationsvetenskap, säger Kristoffer Holt. Vi är också intresserade av mer samarbete med företag och organisationer. När det gäller samverkan är vi öppna för idéer och förslag. Forskare från Linnéuniversitetet har rekonstruerat den europeiska vegetationstäckningen över de senaste åren. Rönen presenteras i det senaste numret av tidskriften Global Change Biology och är en viktig pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmningen. Fil dr Anna-Kari Trondman och professor Marie-José Gaillard har tillsammans med forskare från Estland, Frankrike, Danmark och England, och med hjälp av väldaterade pollendata från över 600 sjöar och torvmossar i Europa, för första gången rekonstruerat vegetationstäcket i Europa över de senaste åren, en period som kallas Holocen. Denna period utgör värmeperioden efter den senaste istiden, förklarar Marie-José Gaillard. Deras forskning presenterar kartor över täckningen för de 25 mest vanliga växterna i Europa och för de stora vegetationstyperna barrskog, lövskog och öppen vegetation för 5 tidsfönster: år, år, 500 år, 200 år och 50 år sedan. Deras rekonstruktioner visar bland annat att Europa redan för år sedan var starkt avskogat. 50 procent av skogarna togs bort av människan, till förmån för odlingar och öppna betesmarker. Under 1800-talets mitt var närmare 90 % av Europas lågland upp till södra Sverige avskogat. Under 1900-talet har vissa betes- och odlingsområden övergivits och här har trädtäckningen i Europa återhämtat sig något, dels genom att träden spritt sig genom naturlig väg men också genom plantering av främst gran och tall i vissa områden, som i dag används för modernt skogsbruk. Rekonstruktionen är mycket viktig för klimatmodellering och studier av interaktionen mellan vegetationen på jorden och klimatet, och för studier om den historiska bakgrunden och orsaken bakom minskningen av biologisk mångfald, säger Marie- José Gaillard. Vegetationen på jorden och dess förändringar har nämligen effekter på jordens klimat som resulterar i uppvärmning eller nedkylning. Vi vet dock inte nettoeffekten av alla inblandade processer ännu, fortsätter hon. Detta kräver vidare forskning eftersom nettoeffekten måste vara känd om skogs- och landskapsskötsel ska kunna ingå i åtgärderna som planeras för att dämpa den pågående och framtida klimatuppvärmningen. Fokus Linnéuniversitetet 21

22 Universitetskajen ny sida av Kalmar Detaljplanen har vunnit laga kraft, arkitekter och andra konsulter är upphandlade och fler är på gång. Arbetet med att samla Linnéuniversitetets lokaler i Kalmar på Universitetskajen går för högtryck. Sedan början av september gäller den nya detaljplanen för området i Ölandshamnen där det är tänkt att Linnéuniversitetets lokaler i Kalmar ska ligga. Under den senaste tiden har även området fått sitt nya namn Universitetskajen. Vi har under en tid pratat om Ölandshamnen, men när vi undersökte vad de olika delarna av kajerna och vattenrummet hette visade det sig området som vi pratar om inte alls heter Ölandshamnen som vi har trott. Det här blir ett sätt att placera Linnéuniversitetet på Kalmarkartan, säger Christel Olsson, projektledare för Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar. Med nya samlade lokaler vill Linnéuniversitetet ge bättre förutsättningar för möten över gränser både inom universitetet och mellan akademi och omgivande samhälle. Det finns studier som visar att det är i sådana här möten som många kreativa och många gånger oväntade idéer föds. Människor som kanske inte hade träffats annars träffas och börjar prata och kanske leder ett sådant möte fram till nya forskningsprojekt eller entreprenöriella idéer, säger Christel Olsson. Text: Karolina Ekstrand Illustration: Malmström Edström Arkitekter/Jais Arkitekter Foto: Nisse Nilsson Under våren och hösten har konsulter för så väl östra delen etapp 1 som västra delen handlats upp. Det är arkitekter, konstruktörer och installationskonsulter med flera som är i full gång med sitt arbete. Samtidigt pågår interna delprojekt på universitetet som utreder framtida arbetsplatslösningar, hur ett informationscenter ska se ut vad det gäller innehåll, placering och utformning, hur universitetets lokaler på bästa sätt speglar och gynnar den verksamhet som bedrivs i lokalerna och så vidare. Det finns inget definitivt beslut om att det ska byggas några nya universitetslokaler på Universitetskajen. Universitetsstyrelsen fattar inget sådant beslut förrän alla kostnader är kända och det är de inte förrän en hyresvärd är upphandlad som kan tala om vilken hyran kommer att bli. Målet är att ett sådant beslut ska fattas hösten 2015 av styrelsen. Byggstarten av första etappen/etapperna blir då under senhösten samma år. Projektet omfattar ytterligare etapper och beräknas vara helt genomfört Det är ett spännande och roligt arbete och oerhört arbetsintensivt och det händer saker i projektet hela tiden. I somras öppnade en utställning om projektet i en gul bod på Ölandskajen. Tanken är att utställningen ska uppdateras allt eftersom projektet utvecklar sig, säger Christel Olsson. Tjärhovsgatan 22 Fokus Linnéuniversitetet

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler?

11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Öppna föreläsningar Hösten 2012 I samarbete med Linnéuniversitetet erbjuder Ronneby Kunskapskälla ett antal spännande föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form.

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla 2014-02-10 1 Örebro universitet 17 000 studenter 90 program 800 kurser 1200 anställda 130 professorer 500 doktorander

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober När? Torsdagen den 11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Det finns många påståenden om en genusdimension i mediernas rapportering,

Läs mer

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 2013-01-22 Minnesanteckningar Diana Unander Nordle Tel: 0470-79 48 78 Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 Dagen inleddes med en genomgång av vilka förväntningar

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Varje dag lite bättre kraften hos många! Mimmi Hogland Blomkvist

Varje dag lite bättre kraften hos många! Mimmi Hogland Blomkvist Varje dag lite bättre kraften hos många! Mimmi Hogland Blomkvist Sikta mot stjärnorna!! Använd kraften som finns hos alla medarbetare! Tillsammans kan vi hoppa högre! Landstingets vision och verksamhetsidé

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö

En resa in i framtiden Strategi 2010 2015. Kalmar Växjö En resa in i framtiden Strategi 2010 2015 Kalmar Växjö Rektor har ordet 5 Ett universitet i Linnés anda 6 Linnéuniversitetet en resa in i framtiden Strategi 2010 2015 En resa in i framtiden 9 Vägen mot

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK SPECIALISATION: ELECTRONIC ENGINEERING 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern Resonerande seminarium Utvecklingsområde i Vinnovas samverkansstrategiprojekt

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland SPs Samhällsbyggnadsdag Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland FÖRSTA VINNXÄXT-MILJÖN INOM SAMHÄLLSBYGGNAD! Vision: Smart Housing Småland

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT! HÖSTEN 2014 1:1.618 x 9,82 i Trollhättan VÄLKOMNA HIT! Innovatums Science Center är en plats för den som vill inspirera sig själv och sin grupp. Roliga interaktiva utställningar, kreativa workshops, intressanta

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Service Manager for future tourism

Service Manager for future tourism YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer!

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer! Kunskapscentrum för sexuell hälsa SRHR Nytt Aktuellt juni 2013 Sommaren är här snart! Utanför mitt kontorsfönster skiner solen från en klarblå himmel och det känns som om sommaren äntligen har kommit till

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Universitetens uppgift är att utveckla och bringa kunskap till människorna om livet, samhället

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Inspirationsträff för Science Café-arrangörer Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg 16 april 2015

Inspirationsträff för Science Café-arrangörer Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg 16 april 2015 Vetenskap & Allmänhet REFERAT Inspirationsträff för Science Café-arrangörer Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg 16 april 2015 Ett Science Café är en mötesplats i en informell och avslappnad miljö för alla

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer