Syftet med LOD är att ta hand om dagvattnet så fort som möjligt, innan det hunnit förorenas av bilavgaser m.m.
|
|
- Jan Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RÖTE, Rörnätsteknik och ledningssystem, 30 Yh-poäng Bakgrund 1860-talet Avloppsledningar började byggas i Sverige på 1860-talet. Då var de avsedda för enbart spillvatten. Hygieniskt innebar ledningarna ett mycket stort framsteg jämfört med de på den tiden vanliga latrintransporterna med häst och vagn. Dagvattnet avleddes i diken eller s k ränndalar på gatorna. Så småningom började även dagvattnet ledas in på avloppsledningarna och man byggde s k kombinerade ledningar som transporterade spill-och dagvatten i samma ledning. De kombinerade ledningarna byggdes i mycket grova dimensioner, eftersom det vid regntillfällen skulle transporteras mycket stor mängd dagvatten. Långt efter det att reningsverk började byggas på 1910-talet upptäckte man nackdelarna med det kombinerade systemet. Vid kraftiga regn räckte inte ens de grova ledningarna för att transportera både spill-och dagvatten till reningsverken. När ledningarna inte räckte till, tvingades man ibland brädda blandningen av dag-och spillvatten orenat till närmaste recipient för att undvika källaröversvämningar talet På 1950-talet kom det s k duplikatsystemet med två separata avloppsledningar, en för spillvatten och en för dagvatten. Spillvattnet fördes till reningsverket, medan dagvattnet leddes direkt till recipienten utan föregående rening. Man trodde på den tiden att dagvattnet var praktiskt taget utan föroreningar talet På 1970-talet upptäckte man att dagvattnet inte var så harmlöst som man hade trott. Då diskuterades det mycket om man skulle behålla de kombinerade systemen eller fortsätta utbyggnaden av det duplikata systemet. Många menade att det var bättre att vid enstaka, kraftiga regntillfällen brädda ut en mindre del orenat spillvatten än att ständigt släppa ut dagvatten orenat. Under 1970-talet ägnades mycket forskning åt att försöka reda ut frågorna. Forskningen ledde till det synsätt som gäller idag, nämligen: att i största möjliga utsträckning tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) att behålla och utveckla de kombinerade näten med utjämningsmagasin, dvs. stora magasin på ledningsnäten där avloppsvattnet kan magasineras tills plats finns i reningsverket för rening av avloppsvattnet. Syftet med LOD är att ta hand om dagvattnet så fort som möjligt, innan det hunnit förorenas av bilavgaser m.m. På senare år har frågan om tillskottsvatten fått större utrymme. I samband med att våra samhällen förtätas ansluts fler fastigheter till det befintliga VA-ledningsnätet. I många fall är spillvattenledningarna väl tilltagna med avseende på dimension och skulle klara av den ökade belastningen om det inte vore för tillskottsvattnet, dvs det ovidkommande dag-, grund- och dränvatten som ofta belastar spillvattenledningen och där igenom stjäl kapacitet. Underhållsberget I slutet på 1970-talet började många VA-tekniker oroas över att underhållet av ledningarna genom åren hade skötts så dåligt, att det fanns stora risker för att systemen skulle kollapsa. Begreppet underhållsberget myntades för den växande mängden dåligt underhållna ledningar. Diskussionen 1
2 startade i England och på USA:s ostkust, där man har världens äldsta VA-system av modern typ. Några kollapser har dock inte inträffat ens i England. I Sverige är vi lyckligt lottade med ett ganska nytt ledningsnät; hälften av alla VA-ledningar är byggda efter Men det är viktigt att förnyelsen av ledningsnäten ökar, så att vi undviker framtida underhållsberg. Värdet på det avlopps-& dricksvattennät som finns i Sverige idag uppskattas till ca 700 miljarder kronor. Kunskap om grunderna i underhåll, undersökningar och åtgärder för tillskottsvatten samt förnyelse och dimensionering av ledningssystem skall skapas under detta huvudmoment. RÖTE, Rörnätsteknik och ledningssystem, 30 Yh-poäng Mål och innehåll Kursen ska ge kunskaper och färdighet i materialval samt de förutsättningar som ställer krav på materialet. I kursen ingår även drift och underhåll av ledningsnätet. Kursen skall även ge kunskap i schaktningsarbetet samt de schaktfria metoder som finns att tillgå för anläggande samt renovering av ledningsnät. Därmed ingår grundläggande kunskap om det geologiska materialet som man förväntas stöta på i den Svenska marken då arbetet pågår. Kursen ger även kunskaper om arbetsmiljöplanering och arbetsmiljörisker som förekommer vid arbete med VA-rörnät. En del av kursen ger kunskap och färdighet i dimensionering av VA-ledningar och pumpstationertill denna del kommer beräkning av strömningsförluster samt kunskap om de faktorer som påverkar strömningen av vätska i rör. Förutsättningar för projektarbetet I Vannlycke kommun finns ett antal mindre orter som idag saknar kommunalt vatten och avlopp. Enligt kommunens VA-utbyggnadsplan är det orten Vattenlösa, med 500 invånare fördelat på 200 småhusfastigheter, som står näst på tur. I och med att Vattenlösa får kommunalt vatten och avlopp kommer kommunen tillåta avstyckningar av befintliga tomter. Orten ligger naturskönt och nära kommunikationer och är därför en attraktiv ort att flytta till. Föreslagna regler som ska gälla för avstyckning medför att det totalt, efter avstyckning, kan bli 600 fastigheter med uteslutande småhusbebyggelse. I övrigt är det inte sannolikt att orten expanderar ytterligare då den omges av naturreservat. I Vattenlösa sköts vägnätet genom en vägförening och föreningen har kommit överens med kommunen om att bygga det lokala VA-ledningsnätet som en gemensamhetsanläggning med en förbindelsepunkt till kommunens överföringsledningar i södra änden av orten. Nu återstår att projektera överföringsledningarna till Vattenlösa från befintligt VA-ledningsnät i centralorten, Vannlycke. Sträckan är ca 1,5 km fågelvägen och eftersom Vattenlösa ligger lägre än Vannlycke krävs pumpning av spillvatten på del av sträckan. Den pumpstation som behövs placeras i lågpunkt på kommunens mark i södra änden av Vattenlösa och för denna liksom för överföringsledningarna ansvarar VA-huvudmannen. Förbindelsepunkten är placerad i direkt anslutning till pumpstationen. Vattenlösa kommer efter beslut i kommunfullmäktige att ingå i verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Däremot kommer orten inte att ingå i verksamhetsområde för dagvatten eftersom kommunen bedömt att detta inte är nödvändigt med hänsyn till 6 i Lag (2006:412) om allmänna 2
3 vattentjänster. Hanteringen av dagvattnet kommer således att helt skötas av vägföreningen men VAhuvudmannen har lovat att bistå föreningen med råd kring dagvattenhanteringen. Uppgifter, kunskapsmål och projektarbete för kurserna Uppgift 1 Du arbetar som projektör på Vannlycke kommuns VA-avdelning och har fått i uppgift att tillsammans med ditt team projektera överföringsledningar mellan Vattenlösa och Vannlycke samt dimensionera den tilltänkta pumpstationen i Vattenlösa. Presentera resultatet i form av en enkel planritning och profilritning samt beräkningar för dimensionering av ledningar och pumpstation. VA-chefen på Vannlycke kommun vill även att du motiverar vald ledningssträcka med hänsyn till markförhållanden, kostnad och resursutnyttjande samt tar fram en arbetsmiljöplan där du redovisar identifierade arbetsmiljörisker och möjliga åtgärder för att eliminera eller förebygga riskerna. Ordföranden i vägföreningen i Vattenlösa vill ha råd kring hur de bör utforma avvattning av gator och fastigheter och ber om din hjälp. Vilka råd ger du? Kartbilagor (terrängkarta samt jordartskarta) Uppgift 2 Efter ett lyckat arbete med överföringsledningen till Vattenlösa har du blivit erbjuden och accepterat en ny tjänst som utredningsingenjör och projektledare inom förvaltningen. Vattenlösa samt ytterligare orter som ska anslutas till den allmänna VA-anläggningen gör att belastningen på det befintliga avloppsreningsverket i tätorten ökar. Avloppsreningsverket borde ha kapacitet med hänsyn till antalet anslutna personer men på grund av tillskottsvatten så klarar inte reningsverket kapaciteten vid regn och snösmältning och tvingas brädda en del avloppsvatten till intilliggande recipient. Det är nu nära att verket inte klarar utsläppskraven m a p fosfor och BOD till följd av bräddningarna och VA-förvaltningen tvingas vidta åtgärder. Det finns två vägar att gå. Antingen kompletterar förvaltningen verket med en högflödesrening för att klara utsläppskraven, eller så ser förvaltningen till att undersöka källorna till tillskottsvatten på ledningsnätet och åtgärdar dessa. Ett förslag till högflödesrening finns framtaget men blir mycket kostsamt då förslaget innebär en hel del bergsprängning för att få plats med anläggningen. Du har därför föreslagit för VA-chefen att du tillsammans med din projektgrupp kan ta fram en strategi för kartläggning av tillskottsvatten samt en redogörelse för möjliga tillvägagångssätt och tekniker för att åtgärda problemet med tillskottsvatten. Beskriv i strategin lämpliga undersökningar i kronologisk ordning samt en prioriteringsordning för åtgärder utifrån identifierade tillskottsvattenkällor. Redogör även allmänt för olika tillvägagångssätt och tekniker för att åtgärda problemet med tillskottsvatten. 3
4 VM 13 Hallsberg Total tid: , 6 veckor Obligatorisk föreläsningsdag: måndagar (om inget annat meddelas) Utbildningsledare/resursperson: Christer Pettersson, Blue Peak AB Tel: e-post: christer.p@bigpeak.se Handledare/Föreläsare: Jonas Cronebäck, Robust VA Sverige AB Tel: e-post: jonas@robustva.se Resurser Persondatorer, skrivare, kopiator MS Office (Word, Excel, Powerpoint) MS Project eller motsvarande Internet Kursdokumentation/Referenslitteratur Föreläsningsmaterial från handledaren/föreläsaren Allmänna VA-ledningar. Grundutbildning för rörnätspersonal, U5 Allmänna vattenledningsnät. P83 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P90 Hållbar dag- och dränvattenhantering, P105 Hitta vatten på webben från vattenbokhandeln Koder och symboler för VA-ledningssystem, P109 (Högreservoaren) Schakta säkert (Högreservoaren) Internet/länkar
5 Gemensamma aktiviteter Basgruppsmöten Projektgrupparbete Föreläsningar Resurstillfällen Muntliga presentationer Tentamen Obligatoriska tider för VM 13 Hallsberg Vecka Datum Klocka Aktivitet V.03 Må ca Start, Fallbes.+ Föreläsn 1, RÖTE V.04 Må ca Föreläsn 2, RÖTE + basgr.möte V.05 Må ca Föreläsn 3+4, RÖTE + basgr.möte V.06 Må ca Föreläsn 5+6, RÖTE + basgr.möte V.07 Må ca Resurstillfälle + basgr.möte V.08* Må ca Muntlig presentation Fre ca Tentamen *Alternativ V.08: Presentation fm+ Tentamen em, Fre , 9.00 ca Dokumentation/uppföljning Projektbeskrivning med tidplan Projektbeskrivning med tidplan upprättas av gruppen. Projektbeskrivning med projektplan skickas/lämnas till utbildningsledaren senast fredagen den 22 januari, för genomgång och godkännande. Mallar för Projektbeskrivning, Projektledarens checklista och Dagböcker finns att hämta på Högreservoaren. För framtagning av Projektplan (Gantt-schema) används MS Project eller motsvarande program. Projektdokumentation Individuell dagbok (loggbok) skrivs enligt mall av varje student (ej projektledaren) och mejlas till utbildningsledaren senast fredagar kl Projektledaren följer upp gruppmedlemmarnas arbete och dokumenterar detta i Projektledarens checklista. Projektledarens skriver projektledardagbok. Projektledardagbok och Projektledarens checklista mejlas till utbildningsledaren senast fredagar kl Gruppen dokumenterar löpande sitt projekt. Utvärdering Utvärdering sker löpande vid basgruppsmöten enligt dagordning, vilket innebär utvärdering av utbildningsläget, gruppens arbetssätt samt hur gruppen fungerar. Slutdokumentation och presentation Gruppen redovisar en projektrapport enligt guide- och mall, vilken lämnas till Jonas Cronebäck för genomgång, bedömning och godkännande, på överenskommet datum. 5
6 OBS! Planera in ett första utkast i god tid så att ni hinner få feedback på detta innan ni lämnar den slutliga rapporten. Den slutliga rapporten ska vara klar senast vardagen före den muntliga presentationen. Gruppen redovisar projektet genom en muntlig presentation med hjälp av t ex blädderblock, powerpoint etc., under huvudmomentets sista vecka. Projektledarna från varje grupp bestämmer tillsammans hur man delar upp presentationen grupperna emellan. Individuell uppgift, examination För detta projekt genomförs ett individuellt teoretiskt kunskapsprov (tentamen). Kunskapsprovet genomförs i huvudmomentets sista vecka, fredagen den 16 februari. Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna: Beskriva hur dagens Svenska geologi uppkommit. Redogöra för vanligt förekommande jordarter och dess egenskaper. Lista och beskriva de moment som ingår i nyanläggning av ledningar genom schaktning. Lista och redogöra för vanliga material på avlopps-och dricksvattenledningar inom det svenska ledningsnätet. Utföra kapacitetsberäkningar och dimensionera vatten- och avloppsledningar Beskriva hur vanligt förekommande ledningsmaterial fogas. Lista och beskriv vanligt förekommande metoder för kontroll av status och renovering av ledningsnätet Läsa och förstå VA-ritningar Redogör för schaktfria metoder för nyanläggning av VA-ledningar. Beräkna strömningsförluster vid vätskeströmning i rakrör. Redogöra för metoder för identifiering av källor till tillskottsvatten samt åtgärder för att eliminera tillskottsvatten Beskriva olika metoder för hållbar dagvattenhantering Identifiera arbetsmiljörisker i samband med VA-anläggningsarbeten Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande dessutom kunna: Identifiera typiska geotekniska skadeorsaker och härleda dessa till anläggningsskedet. Föreslå och motivera valet av metod för nyanläggning/renovering utifrån specifika förhållanden. Bedöma rimligheten i beräkningar för dimensionering och strömningsförluster samt avge omdöme om bästa val för god total driftsekonomi. Betygskriterier Projektarbetet bedöms med utgångspunkt från Blooms Taxonomi och med följande betygskala VG = väl godkänd G = godkänd IG = icke godkänd 6
Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs: Rörnätsteknik -och ledningssystem, 30 YH-poäng
Rörnätsteknik och ledningssystem Bakgrund 1860-talet Avloppsledningar började byggas i Sverige på 1860-talet. Då var de avsedda för enbart spillvatten. Hygieniskt innebar ledningarna ett mycket stort framsteg
Läs merKurs : Rörnätsteknik, 30 YH-poäng
Rörnätsteknik Bakgrund 1860-talet Avloppsledningar började byggas i Sverige på 1860-talet. Då var de avsedda för enbart spillvatten. Hygieniskt innebar ledningarna ett mycket stort framsteg jämfört med
Läs merFallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Reningsteknik 1, 25 YH-poäng Mikrobiologi, 10 YH-poäng
Mikrobiologi/Reningsteknik 1(MIBI/RET1) Bakgrund I ett gigantiskt soldrivet kretslopp renas vattnet på vår jord. Avdunstning överför vattnet till atmosfären från vilken det återförs till jorden via kondensering
Läs merMed andra ord är rening av avloppsvatten nyckeln till ett bättre dricksvatten.
Reningsteknik 2 Bakgrund I ett gigantiskt soldrivet kretslopp renas vattnet på vår jord. Avdunstning överför vattnet till atmosfären från vilken det återförs till jorden via kondensering och nederbörd.
Läs merFallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]
Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI] Bakgrund De allra flesta kommunala avloppsreningsverk producerar biogas. Att de kommunala reningsverken ligger i framkant vad gäller biogasproduktion beror på
Läs merFallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Drift- och Underhållsteknik
Drift- och Underhållsteknik Bakgrund Anläggningar för produktion av biogas är övervakade och reglerade av datoriserade system. Det är mycket viktigt att personalen som driver anläggningar för produktion
Läs merFallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng
Systemteknik, systemlösningar för biogasanläggningar Bakgrund Rötningen av material till biogas är endast en del i den kedja av förlopp som är viktiga vid framställningen av slutprodukten. Beroende på
Läs merSystemteknik 1 & 2, systemlösningar för biogasanläggningar
Systemteknik 1 & 2, systemlösningar för biogasanläggningar Bakgrund Rötningen av material till biogas är endast en del i den kedja av förlopp som är viktiga vid framställningen av slutprodukten. Beroende
Läs merKunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet (BIEN), 20 YHpoäng
Bakgrund För vårt samhälles funktion, vår försörjningstrygghet - för våra liv- krävs långsiktig och hållbar tillförsel av energi. Men för att samtidigt klara av att öka försörjningstryggheten, minska oljeberoendet
Läs merFallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 12: Verksamhets- och affärskompetens, 25 YH-poäng
Bakgrund Den huvudsakliga inriktningen på denna utbildning är att få kompetens som VA-drifttekniker och där de flesta jobben finns vid kommunernas Vatten- och Avloppsreningsverk (VA-verk). Men utbildningen
Läs merFallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng
Dricksvattenteknik / Yttre miljövård Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala
Läs merKunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Branschkompetens och biogassegmenten, 25 YH-poäng
Bakgrund Fossila bränslen måste minska om vi ska kunna uppfylla de nya miljö- och klimatmål som utarbetats för att förhindra en tilltagande växthuseffekt. Biogas är, till skillnad från fossila bränslen,
Läs merDrift- och Underhållsteknik samt Ritnigs-/schemaläsning, Ellära, Styr- & Reglerteknik. Bakgrund
Drift- och Underhållsteknik samt Ritnigs-/schemaläsning, Ellära, Styr- & Reglerteknik Bakgrund Anläggningar för produktion av biogas är övervakade och reglerade av datoriserade system. Det är mycket viktigt
Läs merKunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete
Bakgrund Fossila bränslen måste minska om vi ska kunna uppfylla de nya miljö- och klimatmål som utarbetats för att förhindra en tilltagande växthuseffekt. Biogas är, till skillnad från fossila bränslen,
Läs merFallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng Kurs: Säkerhetsteknik 1- Föreståndare för brandfarlig gas.
Bakgrund Produktionen och användningen av biogas har på senare tid ökat kraftigt i Sverige. Detta är mycket positivt då biogas är ett förträffligt bränsle som bidrar till att upprätthålla kretsloppet i
Läs merFallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Kurs 1: Kurs 2: Bakgrund
Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna för vatten och avloppsreningsverken
Läs merKunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 11: Kvalitets- och miljöstyrning (KVMI), 10 YH-poäng
Bakgrund Er utbildning fram till nu har haft inriktningen att ni skall få kompetens som biogastekniker för att kunna arbeta med produktion, drift och underhåll av biogasanläggningar. Då utbyggnadstakten
Läs merDricksvattenteknik 2. Fallbeskrivning Utbildning: Vatten och Miljötekniker, 400 YH-poäng
Dricksvattenteknik 2 Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna för
Läs merAvloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar
Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer
Läs merRIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna
Läs merVA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114
VA-policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-06-22, 114 1 Inledning VA-policy ingår som en del i Hörby kommuns VA-plan och har upprättats utifrån kunskaperna från VA- översikten. Vikten av att jobba aktivt
Läs merRIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna
Läs merNYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Nu gäller nya riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna
Läs merVad är avloppsvatten
Vad är avloppsvatten Avloppsvatten delas in i: Spillvatten: förorenat vatten från t ex bad, dusch och WC. Renas i reningsverk. Dagvatten: regn- och smältvatten från t ex tak och hårdgjorda ytor. Leds ut
Läs merLedningstyper & Material
Ledningstyper & Material 2015-02-11 1 Ledningstyper Tre typer av ledningar finns i marken Avlopp Dag-& Dränvatten Dricksvatten 2015-02-11 2 Dricksvatten Dricksvatten transporteras alltid i trycksatta system
Läs merKvalificerade yrkesutbildningar Vatten- och miljöteknik Fallbeskrivning för huvudmomentet Teknik och processteknik & Driftövervakning
Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna för vatten och avloppsreningsverken
Läs merNYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE O UTE Nu gäller nya riktlinjer
Läs merNya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering
Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Information till fastighetsägare Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) Riktlinjer för bättre miljö inne och ute Nu gäller nya riktlinjer
Läs merVA-taxa Populärversion
VA-taxa 2019 Populärversion Ordlista VA-taxa är hur man tar betalt för VA-tjänsterna, alltså taxekonstruktionen. Fastighet är ett mark- eller vattenområde som är fast egendom med tillhörande fastighetstillbehör
Läs merVälkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!
Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Varför träffas vi idag? Förslag till vatten- och avloppsplan (VAplan) för Sandvikens
Läs merVA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.
VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och
Läs merKVMI Kvalitets- och miljöstyrning, 10 YH-poäng APPL Affärskompetens, ledarskap, ekonomi och lagar/regelverk, 30 YH-poäng
Kurs 11: Kvalitets- och miljöstyrning (KVMI), 10 YH-poäng Mål och innehåll: Att ge den studerande kunskap om verksamhetsprocesser, kvalitetsledningssystem och kvalitetsstandarder, miljöledningssystem och
Läs merGodkänd hantering av dag- och dräneringsvatten. eem.se. Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning.
Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning. www.sevab.com eem.se Information om dag- och dräneringsvatten Mer än
Läs merVälkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta
Välkomna Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta 2013 07 04 Agenda Välkomna Presentation Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar Borgholm Energi informerar Frågestund Kaffe och bulle / Mingel
Läs merSeparering av dag- och dränvatten, fastighetsserviser
Separering av dag- och dränvatten, fastighetsserviser Har du tänkt byta dina yttre VA-ledningar, eller göra om trädgården? Läs detta först! I den här foldern vill vi informera dig som är fastighetsägare
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merMarks kommun. Sjödal Stora Öresjön. Västra Götalands län. Förstudie VA och Gatuutredning. december 2010, rev juli 2012
Marks kommun Sjödal Stora Öresjön Västra Götalands län Förstudie VA och Gatuutredning december 2010 Rev juli 2012 december 2010, rev 2012 07 05 1 Förstudie, VA och Gatuutredning Sjödal, Stora Öresjön,
Läs merSara Eriksson,
Att vara Utredningsingenjör VA Hur funkar hydraulisk modellering? Vilka utmaningar har VA-huvudmännen med de befintliga näten och vad är viktigt för framtiden? Sara Eriksson, 2015-05-19 1 Planen för denna
Läs merSRPU_Fallbeskrivning. Styr- Regler- Process- Underhållsteknik
SRPU_Fallbeskrivning Styr- Regler- Process- Underhållsteknik I Styr- Regler- Process- Underhållsteknik ingår det att övergripligt se hur driftövervakningssystemet fungerar, dess olika applikationer och
Läs merVA-taxa utanför verksamhetsområde Populärversion
VA-taxa utanför verksamhetsområde 2019 Populärversion Vilkor och avgifter utanför verksamhetsområde Kommunen ska enligt vattentjänstlagen förse de invånare som bor inom det så kallade verksamhetsområdet
Läs merVatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
Läs merSeparering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen
Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten
Läs merVatten, avlopp och avfall. i Varbergs och Falkenbergs kommuner. - En guide för dig som bygger nytt eller bygger om.
Vatten, avlopp och avfall i Varbergs och Falkenbergs kommuner - En guide för dig som bygger nytt eller bygger om. Ska du bygga nytt eller bygga om? För att fastighetens vatten och avlopp ska få anslutas
Läs merBenchmarking VA-verksamhet 2007
Benchmarking VA-verksamhet 7 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 8-- Inledning Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från januari 7. Lagstiftningen ställer bland annat
Läs merStadens strategi och vägledning för dagvatten
Stadens strategi och vägledning för dagvatten Förvaltnings- och bolagsövergripande arbete Styrgrupp: Styrgruppen för god vattenstatus Arbetsgrupp: Stockholm Vatten och Avfall (projektledare) Miljöförvaltningen
Läs merVA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING
Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och
Läs merVatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband
Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller
Läs merBakgrund Föreslagna förändringar är beslutade av Eskilstuna Energi och Miljös samt Eskilstuna kommunföretags styrelser under våren 2017.
Kommunstyrelsen 2017-09-07 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2017:410 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till Förändring av verksamhetsområde för allmänna vattentjänster,
Läs merBra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun
2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet
Läs merAvtal ska upprättas utanför verksamhetsområde för VA
1(5) [Ange datum] 1 Inledning Här är råd och anvisningar som riktar sig till dig som ägare av fastighet som ligger utanför kommunens verksamhetsområde (VO) för vatten och avlopp och som är intresserad
Läs merSörsidan - fällningsdammar. Järven Ecotech, 2011
Sörsidan - fällningsdammar Järven Ecotech, 2011 Problembakgrund -ovidkommande tillskottsvatten -underdimensionerade system -felbyggd överföringsledning Pumpstationen i Alvik P214 tar emot avloppsvatten
Läs merDetta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Läs merPolicy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad
2013-03-12 Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige
Läs merVälkommen till Roslagsvatten
Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala
Läs merRAPPORT. VA-utredning för Styrsö 1:104, 1:96 mfl Upprättad av: Christina Gard Granskad av: Camilla Järphag Godkänd av: Camilla Järphag
RAPPORT VA-utredning för Styrsö 1:104, 1:96 mfl. 2010-10-22 Upprättad av: Christina Gard Granskad av: Camilla Järphag Godkänd av: Camilla Järphag RAPPORT VA-utredning för Styrsö 1:104, 1:96 mfl. Kund Styrsö
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merInformation om utbyggnaden
2019-04-10 Information om utbyggnaden av Vidja Det här brevet får du som äger en fastighet i Vidja. Huddinge kommun och Stockholm Vatten och Avfall förbereder och planerar för utbyggnaden av gator och
Läs merInformation till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten
Information till fastighetsägare Hantering av dag- och dräneringsvatten Allmänt I den här skriften vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten
Läs merTillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Bräddning i Stockholm från kombinerat ledningsnät BERÄKNINGAR, PROPORTIONER OCH ÅTGÄRDSNIVÅ MATHIAS VON SCHERLING, PROJEKT UTREDNING OCH UTVECKLING Nödbrädd
Läs merFörstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013
Förstudie: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Krokoms kommun Johan Lidström Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och syfte... 1 1.3.
Läs merInformationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet. Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård
Informationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård Borgholm Energi VA- och renhållningschef Bo Persson Tel: 0485-880 55 Mail: bo.persson@borgholm.se
Läs merPresentationens hållpunkter
Maria Eklund Presentationens hållpunkter SVU projekt Regnpengen Resultat studie av 180 kommuners va taxa Hållbar dagvattenhantering genom piskan eller moroten? Två exempel på kommuner som har morötter
Läs merStockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Inlagor November 2016 PM 2 Kostnader Bräddhantering Bilaga 1 KOSTNADSANALYS MELLAN OLIKA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA BRÄDDNING VID NOCKEBY OCH KLUBBENOMRÅDET Stockholm
Läs merByggnation pågår av ledningsnät på västra sidan av väg 158. Tanken är att området Torred sedan ska kunna anslutas hit.
Presentation Mikael Lindgren Projektledare VA Michael Johansson Arbetsledare, VA-planering Byggnation pågår av ledningsnät på västra sidan av väg 158. Tanken är att området Torred sedan ska kunna anslutas
Läs merVa-plan för Gnosjö kommun -Tematisk tillägg till översiktsplan
Va-plan för Gnosjö kommun -Tematisk tillägg till översiktsplan Upprättad i 2017 Dnr 2017-00175. Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-28, 107 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte och beslutsförslag 2 Riktlinjer
Läs merBortkoppling av dagvatten från spillvattennätet
Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.
Läs merRapport - Investeringsplan. Föreslagen prioriteringsordning
Rapport - Investeringsplan Föreslagen prioriteringsordning Innehåll 1 Bakgrund...2 2 Varför en investeringsplan?...2 2.1 Workshop 1 - Översiktsbilder...2 2.1.1 Översiktsbilder - resultat...2 2.2 Workshop
Läs merLånga regn och stor avrinning. Vad innebar detta för VA-abonnenterna i Trelleborg?
Långa regn och stor avrinning. Vad innebar detta för VA-abonnenterna Lars Thysell VA-chef i Trelleborg 2009-09-24 1 Regnväder drog in över Trelleborg med översvämning som följd. 2006. Fyra skyfall över
Läs merKristianstads kommun
PM Uppföljning: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Kristianstads kommun Mattias Haraldsson December2012 Sammanfattande bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har genomfört
Läs merRekommendationer för dag- och dränvattenhantering
Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten
Läs mer66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016
66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016 Den 15 juni föll ett 66-årsregn över Bjuv och Hyllinge 66-årsregn innebär: Regnets omfång är för stort för ledningarnas kapacitet. Regnvattnet som inte får
Läs merVA Aröd E1. Informationsmöte
VA Aröd E1 Informationsmöte 2017-09-27 DAGORDNING 1. PRESENTATION AV PROJEKTORGANISATIONEN 2. ETAPP 1 3. VARFÖR VA-UTBYGGNAD? 4. VAD INNEFATTAS I PROJEKTERINGEN? 5. LEDNINGSRÄTT 6. LEDNINGSSTRÅK & FÖRBINDELSEPUNKT
Läs merVa-översikt Upplands-Bro kommun. VA-policy Upplands-Bro kommun. Antagen av Kommunfullmäktige
Va-översikt Upplands-Bro kommun VA-policy Upplands-Bro kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2018-06-13 www.upplands-bro.se/va-plan VA-POLICY UPPLANDS-BRO KOMMUN VA-POLICY I policyn står förkortningen VA
Läs merSven-Inge Eriksson (KD) 1:e vice ordförande Björn Nilsson (S) Ledamot Sven Olsson (C) Tjänstgörande ersättare
Sida 1 Beslutande organ Plats och tid Stadshuset Mariestad, lokal Hemön, 11 april 2017, kl. 11.00 11.55 Beslutande Suzanne Michaelsen Gunnarsson (S) Ordförande Sven-Inge Eriksson (KD) 1:e vice ordförande
Läs merVristulven. Kommunalt vatten och avlopp
Vristulven Kommunalt vatten och avlopp Mötesordningen Introduktion Annika Holmén Information Jenny Järnmark och Katarina Carlsten MÖS Miljösamverkan Östra Skaraborg Alexander Spak Frågor Paus med fika
Läs merFörsörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025
h SMEDJEBACKENS KOMMUN Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun VA- åtgärdsplan 2013-2025 1 Innehållsförteckning Prioriteringsordning 3 Sammanfattande områdeslista 4 Översiktskartor 5 Pågående
Läs merSTATIONSOMRÅDET NORRA, VA-UTREDNING
STATIONSOMRÅDET NORRA, VA-UTREDNING 2015-03-24 Malin Engström Planeringsavdelningen, Tekniska förvaltningen Sida 1 Innehåll... 1 STATIONSOMRÅDET NORRA,... 1 VA-UTREDNING... 1 Bakgrund... 3 Befintliga förhållanden
Läs merDetaljplan för del av fastigheten Oknebäck 4:2
1(5) Mönsterås kommun Detaljplan för del av fastigheten Oknebäck 4:2 Teknisk- ekonomisk utredning REVIDERING 2014-03-05 Kalmar 2013-08-06 Markkonsult Anders Elm AB 2(5) Innehållsförteckning 1 Befintliga
Läs merInformation om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun
Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun Innehåll Inledning... 1 Dagvatten, dräneringsvatten och spillvatten... 2 Fastighetsägarens roll i dagvattenhanteringen... 2 Lokalt omhändertagande
Läs merÖversvämningarna 4 augusti. Informationsträff
Översvämningarna 4 augusti Informationsträff 1 Vilka är vi Jenny Johrin, Anläggningsägare Sebastian Cabander, VD Peter Jarl, Marknadschef. Telefon: 0586-750210 Daniel Berg, tf Gatuchef Karlskoga kommun
Läs merMotion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut
Läs merMarkavvattning ur ett VAperspektiv
Markavvattning ur ett VAperspektiv Älvsjö 2016 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Utmaningar i samband med klimatförändringar Intensivare regn Förtätningar Hårdgjorda ytor Förnyelse av ledningssystem Separerade
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01
Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt
Läs merDagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning
Dagvattenseparering Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Innehåll Kontaktpersoner för information... 2 Separering av dag- och dräneringsvatten från spillvatten...
Läs merFallbeskrivning projekt 1
Fallbeskrivning projekt 1 Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna
Läs merProjektuppgift i Anläggning
Page 1 (5) Projektuppgift i Anläggning Syfte Den studerande skall tränas i förmågan att söka, hitta, redovisa källmaterial samt tillämpa och redogöra för frågeställningar relaterade till ämnesområdet.
Läs merKommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun
Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens
Läs merDagvattenpolicy för Danderyds kommun
1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för
Läs merNyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun
Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun I VA Web samlas alla nyckeltal i en databas som är tillgänglig via Internet. Nyckeltalen värderas systematiskt och används till att årligen analysera och följa
Läs merKvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman
UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1
Läs merGenomförandetiden för byggnader samt anläggningar för enskilt byggande på övrig kvartersmark börjar 1 år efter den dag planen vinner laga kraft.
Detaljplan för UPPRÄTTA-LINGSBERG omfattande Lingsberg 1:9, 1:14, 1:20-23, 1:25-50, 1:52-55, 1:57-61, 1:92, 1:114, del av Kusta 1:1 och del av Angarns-Örsta 3:13 m fl fastigheter, samt upphävande av byggnadsplan
Läs merAllmänna bestämmelser för brukande av Skövde kommuns VA-anläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2009, 73. Dnr KS09/0127
Allmänna bestämmelser för brukande av Skövde kommuns VA-anläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2009, 73. Dnr KS09/0127 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: TEN09/0022,
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merAllmänna bestämmelser för brukande av Vara Kommuns allmänna VA-anläggning. Antagen av kommunfullmäktige att gälla från
ABVA 2018 Allmänna bestämmelser för brukande av Vara Kommuns allmänna VA-anläggning Antagen av kommunfullmäktige 2018-02-26 4 att gälla från 2018-03-02 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Vara kommun
Läs merOljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor
Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer
Läs merOm dag- och dräneringsvatten
Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,
Läs merAllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007
allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen
Läs merSundbybergs stads vatten- och avloppspolicy
2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och
Läs merUppdaterad Info om Sjölanda omvandlingsområde
Uppdaterad 20170531 Info om Sjölanda omvandlingsområde Sjölanda omvandlingsområde Vad och varför? Sjölanda är klassat som ett av de högst prioriterade områdena för en VAutbyggnad i Trollhättans kommun.
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun
Sid 1 (11) Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Daterad 2011-04-26 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Sid 2 (11) Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Inledning.... 4 2. Syfte... 5
Läs mer