Mat och måltider i förskola och grundskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mat och måltider i förskola och grundskola"

Transkript

1 Mat och måltider i förskola och grundskola

2 Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö. Att grundlägga bra matvanor hos barn och ungdomar bidrar till en hållbar utveckling för människa och miljö. Måltiderna i förskolan och grundskolan är en del i arbetet. Skolan kan främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos skolbarnen. Hemmet och familjen har det huvudsakliga ansvaret, men eftersom de flesta barn äter många måltider utanför hemmet påverkar andra vuxna också barnens matvanor. Matens betydelse Barn och unga i förskolan och skolan behöver nyttig och mångsidig mat för att må bra, kunna utvecklas och orka med skoldagarna. Därför innehåller måltiderna mycket grönsaker och rotfrukter, en låg halt av mättat fett och få sockerrika livsmedel. Det är viktigt att lära sig tycka om många olika rätter och få en positiv inställning till mat. Lika viktigt är att maten som serveras är vällagad, god, näringsrik och att måltidsmiljön är lugn och bra.

3 Så arbetar vi med skolmat Alla skolor och förskolor i Bengtsfors kommun har gemensamma matsedlar, recept och råvaror. Ansvaret för måltiderna i förskolan och skolan i Bengtsfors kommun är delat mellan kostenheten (som lagar och levererar maten till enheterna) och barn och utbildningsområdet (som ansvarar för skola och barnomsorg). Vi utgår från kommunens inriktningsmål för kostverksamheten och arbetar för att kunna erbjuda bästa möjliga måltidsverksamhet inom ramen vår verksamhet. Skolmat är ett ämne som berör och engagerar. Det finns föräldrar och mor-/farföräldrar som bär med sig minnen från sin skolmat som kanske inte är odelat positiva. I den här sammanfattningen kommer vi informera om dagens skolmat, hur vi arbetar med skolmat, varför den innehåller vissa livsmedel och så avslutar vi med möjligheten för dig som förälder att prova på skolmaten. Läroplanen I den nya skollagen från 2011, ställs krav på att skolmaten ska vara kostnadsfri och näringsriktig. Kravet gäller alla de obligatoriska skolformerna (årskurs 1 9) och gäller både offentliga och fristående skolor. För skapa näringsriktiga måltider utgår vi från de svenska näringsrekommendationerna som tas fram av livsmedelsverket.

4

5 Balanserade måltider för att orka hela dagen Att servera bra mat utvecklar goda matvanor, ger tillräcklig näring och matglädje. Det är viktigt att eleverna känner sig välkomna till matsalen, att måltidsmiljön är trevlig och att alla har god tid på sig att äta i lugn och ro. För att orka lära sig nya saker måste energi tillföras regelbundet under dagen. Kroppen fungerar som bäst när frukost, lunch och middag utgör de större måltiderna och balanseras upp med ett eller två mellanmål under dagen. Lunchen bör vara schemalagd så att eleverna får en rutin att äta samma tid varje dag, helst inte innan klockan 11 och inte efter klockan 13. Frukosten bör innehålla procent av det rekommenderade dagliga energiintaget. Vid frukosten bör eleverna få mejeriprodukter och charkuterivaror med låg fetthalt, bröd med fullkorn, spannmålsprodukter, frukt eller bär. Frukost serveras främst till barn vid förskolor och skolbarnomsorg, i övrigt är det upp till varje skola att besluta om och servera frukost till sina elever. Lunchen bör utgöra procent av det rekommenderade energiintaget. Till lunch serveras minst en näringsriktig varmrätt som kompletteras med ett varierad och färgglad grönsaksbuffé, bröd och dryck. Mejeriprodukterna som serveras på buffén ska ha låg fetthalt. Mellanmålen bör innehålla 15 procent av det dagliga energiintaget. Det är en viktig måltid och bör komponeras med samma omsorg som lunchen och frukosten. De livsmedelsgrupper som finns i frukostgruppen kan gärna ingå även i mellanmålet. Tallriksmodellen gör det enkelt att välja klokt vid matbordet och hjälper eleverna att få tillräckligt med näring. På varje skola i Bengtsfors kommun finns det tillgång till flata tallrikar som är indelade enligt tallriksmodellen. Tallriken är indelad i tre delar med 3 färger. Storleken på portionen kan variera beroende på hur mycket energi just du behöver, men proportionerna på tallriken är alltid de samma. Att äta enligt tallriksmodellen passar alla åldrar. Gul markering = Potatis, pasta, ris, matvete, bulgur, couscous. Grön markering = Grönsaker, kalla och/eller varma, rotfrukter Röd markering = Kött, fisk, ägg, vegetariskt alternativ med linser, kikärter eller bönor Vid ingången till de större matsalarna/resturanger på Bengtsfors kommuns skolor finns en visningsmonter där förslag på uppläggning av dagens rätt finns serverad. Specialkost/Allergier Bengtsfors kommun får maten som serveras inte innehålla nötter, mandel, jordnötter, och sesamfrö på grund av allergirisken. Vid behov av specialkost av medicinska skäl behöver förskolan eller skolan ett intyg från dietist eller läkare. Gäller det däremot specialkost av etiska eller religiösa skäl behövs istället ett intyg från vårdnadshavare som sedan kompletteras med ett samtal med skolsköterskan alternativt BVC. Kommunen ska servera elever den mat de behöver då dessa intyg är godkända.

6

7 Bengtsfors kommun strävar efter att följa livsmedelsverkets råd Maten i skolan. Om du vill fördjupa dig så finns den att läsa på livsmedelsverkets hemsida (http://www.slv. se/). Livsmedelsval I Bengtsfors kommun upphandlas livsmedel i samarbete med övriga Dalslandskommuner samt Säffle och Årjängs kommun. En gemensam livsmedelspolicy används som styrdokument för att säkerställa hög livsmedelskvalitet. I upphandlingen ställdes bland annat krav på hög livsmedelskvalitet, god djuromsorg i alla led, miljöhänsyn, etik och mänskliga rättigheter. Livsmedel Målet är också att inköp av ekologiska och andelen närproducerade livsmedel ska öka för att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan. Ekologiskt ökar Målsättningen på sikt är ökad andel inköp av regionalproducerade och ekologiska livsmedel. All mjölk, fil och yoghurt är ekologiska liksom bananer, kaffe, te och kakao som dessutom är rättvisemärkta. Vi använder också en stor andel nyckelhålsmärkta produkter. Regeringen har satt upp som mål att 25 % av livsmedelsbudgeten inom offentlig sektor ska vara ekologiska år 2010, vi når ännu inte detta mål men arbetar för att förverkliga det. Svenskt kött och svensk fågel Vi tillagar köttfärslimpor, kålpudding, lasagne o liknande från grunden på plats i centralköket, däremot köps färdiga köttbullar in. Av erfarenhet vet vi att mat lagad från grunden ger en längre mättnad. Vi anpassar matsedlarna utifrån de produkter som finns tillgängliga hos våra avtalspartner och uppskattningsvis är cirka 90 % av alla kött- och charkuteriprodukter vi använder är av svenskt ursprung. Vissa upphandlade produkter innehåller inte svensk köttråvara och då är det svårt för oss att få tag i ersättningsalternativ, däremot försöker vi att påverka leverantörerna. Huvuddelen av köttråvarorna köper vi från Scan, och till kycklingrätterna använder vi svensk färsk kyckling från Guldfågel. Kött, fågel och fisk Fisk och fiskprodukter Fisk serveras varje vecka i form av fiskgratänger, fiskgrytor, fisksoppor och fiskpudding som till största delen görs på huvudsakligen sej. Ibland serverar vi också rätter med fet fisk, exempelvis lax. Huvuddelen av den fisk och de fiskprodukter vi köper är MSC-certifierad. MSC:s standarder är ett som bevis på leverantörerna stöder hållbart fiske. MSC är en internationell organisation som främjar det bästa miljövalet för fisk och skaldjur.

8

9 Grönsaker och frukt I förskolorna serverar vi sallad och varma grönsaker varje dag. På skolorna serveras ett salladsbord där det ska finnas rikligt med råkost, bönsallader och en matig sallad. Högt intag av grönsaker och frukt är mycket gynnsamt för hälsan. Barn i åldern 4 till 10 år rekommenderas äta 400 g grönsaker och frukt per dag. Det är viktigt att stimulera och uppmuntra barnen att stegvis öka intaget så att de vid fyra års ålder kommer upp i den rekommenderade mängden. Flera alternativ erbjuds vid samma måltid. Av miljöskäl väljer vi frukt och grönsaker efter säsong. Alla soppor och grytor tillverkas från grunden med en rotfrukts bas. Grönsaker, frukt & spannmålsprodukter Spannmålsprodukter Vi bakar själva en stor del av brödet ute på kommunens förskolor och grundskolor. Spannmålsprodukter som bröd och flingor är viktiga kolhydratkällor tillsammans med potatis, ris, pasta, grönsaker och frukt. Till kolhydraterna räknas också kostfibrer. Det är bra om barnen får pröva på och vänja sig vid grovt bröd och fullkornsprodukter, men mängden mat som ett litet barn behöver för att få i sig tillräckligt med energi kan bli för stor om maten innehåller mycket fibrer. De yngsta barnen kan därför med fördel äta spannmålsprodukter med lägre fiberhalt. Mjölk och mjölkprodukter Rekommendationen är 5 dl mjölkprodukter per dag. Av det räknar man med att ungefär 70 % intas i förskolan, det vill säga knappt 2 glas (3,5 dl). Det motsvarar % av kalciumbehovet hos barn i åldern 2 5 år. Mjölkens fetthalt påverkar inte kalciuminnehållet. Mjölk, mjölkprodukter & matfett Matfett Livsmedelsverket rekommenderar att barn ska äta produkter med låg fetthalt. Vid matlagning rekommenderas flytande fett eller matolja. Som bordsmargarin serverar vi bregott, där andelen mättat fett inte överstiger en tredjedel. Alla såser, såväl varma som kalla görs från grunden.

10

11 Högtider, pedagogiska måltider & utflykt Födelsedagar och andra högtider Kostenheten köper inte in glass eller godis, det är upp till förskolor och skolor att besluta om och köpa in. Pedagogiska måltider Elevernas interaktion med vuxna utanför lektionstid är viktig för att de ska utvecklas som individer. Att kombinera måltider med umgänge mellan elever och personal skapar en trevlig stund för båda parter. Personal anställda vid skolor och förskolor äter en så kallad pedagogisk måltid. Det innebär att personalen äter tillsammans med eleverna och tar ansvar för att upprätthålla en trevlig stämning kring matbordet. Att se till att eleverna kommer till matsalen och äter eller att passa på att uppmuntra till att pröva någon ny grönsak är några andra delar i den pedagogiska måltiden. Utflykt Vid utflykter från förskolan eller skolan ansvarar kostenheten för maten under utflykten, en enklare men näringsriktig måltid tas med. Förskolan eller skolan informerar föräldrarna om något annat är lämpligt att ta med på utflykten.

12

13 Elevernas rätt att påverka Alla elever i Bengtsfors kommun har rätt att vara med och påverka sin måltidssituation. På varje skola i finns ett matråd som framför synpunkter till kostenheten. Det är rektor som ansvarar för att matråden tillsätts och fungerar. Förskolebarnens påverkan sker genom dialog och observation av pedagogerna. För elever i årskurs 6 9, finns ett elevkafé på Bengtsgården där goda och nyttiga mellanmål kan köpas. Kaféverksamheten ska inte konkurrera med maten som serveras i skolans matsal, utan istället komplettera den. Så gott som hela kaféutbudet är Bengtsgårdens elevkafé nyttigt, varierat och populärt, även om alla produkter inte är nyckelhålsmärkta. Eleverna ges möjlighet att komma med önskemål om utbudet i kaféet.

14

15 Få reda på mer om skolmaten Susanne Persson Städ och kostchef, Bengtsfors kommun Telefon , Björkåsens kök Lagar maten till förskolor och skolor i Bengtsfors, Billingsfors, Dals Långed och Skåpafors. Björklunda kök Lagar maten till förskolor och skolor i Bäckefors Eleverna får med sig matsedel för skolmaten hem från skolan. Matsedel Skolmatsedeln finns även på respektive skolhemsida samt på kommunens hemsida Bengtsfors kommun är även anslutna till appen skolmaten som finns för alla vanligt förekommande smartphones och laddas enkelt hem via respektive app-butik. Sök bara efter SKOLMATEN och följ instruktionerna så installeras appen automatiskt och du är redo att börja använda appen inom någon minut.

16 En gång per läsår är du som förälder välkommen att äta på ditt barns skola. Hör gärna av er någon dag innan. Glöm inte att ta med kupongen och lämna till kostpersonalen. Giltigt 1 gång per läsår och barn. Testa skolmaten Förälder till: I klass: Skola:

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun Datum 2012-05-15 (Reviderad 2014-01-01) Bilaga 4 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Till överenskommelse mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Kost och städservice avseende måltider

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola Politiskt beslut Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola antagna av barn- och utbildningsnämnden den 17 april 2014 och av Torshälla stads

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

i förskolan på Södermalm

i förskolan på Södermalm Kostpolicymaten i förskolan på Södermalm Kostpolicy för maten i förskolan i Södermalms stadsdelsförvaltning har utarbetats av: Karin Wiberg matkonsult och leg dietist Hushållningssällskapet Uppsala 2008-10-05

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Antaget i Katrineholms Kommunfullmäktige 2009-03-16 38 Text: Kostchef Camilla Wiström, Kostservice, i samarbete med Kommundietist Karin Engvall, Äldreomsorgen,

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM

KOSTPOLITISKT PROGRAM Hörby 2011-12-27 KOSTPOLITISKT PROGRAM Mål Riktlinjer Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-180 00 Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: 0415-181 08 social@horby.se www.horby.se 2 Kostpolitiskt program Inriktningsmål

Läs mer

Q Österåker. Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG

Q Österåker. Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG Q Österåker Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher BESLUTSFÖRSLAG 2014-10-29 Dnr KS 2013/0333 Till Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

KOSTPOLICY KOSTPOLICY

KOSTPOLICY KOSTPOLICY KOSTPOLICY KOSTPOLICY 2013 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 SYFTE... 3 MÅL... 3 RIKTLINJER... 3 Riktlinjer Förskola/Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola/ Fritidshem/Frivilliga Skolformer samt Gymnasiesärskola...

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 1 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Kostverksamhetens kostpolicy

Kostverksamhetens kostpolicy 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2014-10-15 Kostverksamhetens kostpolicy Syfte Syftet med en kostpolicy i kommunen är att det ska finnas ett dokument som alla lätt kan ta del av, ta till sig och följa. Kostpolicyn

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Tjänsteskrivelse Förslag till kostpolicy

Tjänsteskrivelse Förslag till kostpolicy VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-11-04 DNR KS 2014.287 EMELIE HALLIN SID 1/2 T.F FÖRVALTNINGSCHEF KAI 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 SAMMANTRADESDATUM KALIXKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sidan 12 av 78 174 Dnr 830/10-30 Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 Beslut beslutar revidera kostpolitiska programmet inför 2013 med nedan

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer