Ett konkurrenskraftigt Sverige i en global IT-värld

Transkript

1 IT utan gränser Ett konkurrenskraftigt Sverige i en global IT-värld Projektplan (060222) 1. UTGÅNGSPUNKTER INFORMATIONSTEKNIK I 2000-TALETS KUNSKAPSSAMHÄLLE NYA TEKNOLOGIER OCH STRUKTURFÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRAD IT-VERKSAMHET MED ÖKAT KUNSKAPSINNEHÅLL PROJEKTETS SYFTE OCH INRIKTNING SYFTE MÅL OCH FÖRVÄNTAT RESULTAT AVGRÄNSNINGAR, DEFINITIONER, FÖRTYDLIGANDEN ORGANISATION AV PROJEKTET ÖVERGRIPANDE UPPLÄGG AV PROJEKTET ARBETSFORMER STUDIEN OMVÄRLDSANALYS PANELEN IT UTAN - GRÄNSER ARBETSGRUPPEN FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING TIDPLAN PANELDELTAGARE KOMMUNIKATION REFERENSER...10

2 1. Utgångspunkter Svensk IT står inför nya utmaningar nu i början av 2000-talet. För att vara konkurrenskraftig på en global marknad måste samspelet mellan marknadsföring, försäljning, utveckling, implementering och drift fungera optimalt och till låg kostnad. Med denna bakgrund kan begrepp som outsourcing och offshoring ses som symptom på en internationell hyperkonkurrens. En konkurrens som blir extremt tydlig inom IT-sektorn där rörligheten på den globala marknaden bli större och där nationsgränser betyder allt mindre. Dessa förändringar gör att många ITverksamma företag i Europa och USA är under omvandling. Och omvandlingstrycket kommer framöver att vara hårt. I den här projektbeskrivningen berörs i korthet några av dessa resonemang samtidigt som utgångspunkterna för projektet IT utan gränser gås igenom. Initiativtagare till projektet är bla ALMEGA, SIF, CF, Civilekonomerna, Jusek och Seko, Vinnova samt IVA Informationsteknik i 2000-talets kunskapssamhälle Tillväxt och nationellt välstånd är högt upp på agendan i vårt land. Samtidigt som vissa satsningar sker inom utvalda branscher är det dock lika centralt att den svenska IT-sektorn är internationellt konkurrenskraftig och att den är framgångsrik även framöver. Tillväxt handlar inte bara om att skapa nytt utan även om att effektivisera befintliga verksamheter. Förändringar, effektiviseringar av arbetsformer och vidareutveckling av dagens IT-industri är minst lika viktigt för tillväxt och välstånd som utvecklingen av helt nya områden. Från företags synvinkel är också en ständig produktivitetsutveckling viktig både för den svenska jordmånen för utveckling, och för det enskilda företagets internationella konkurrenskraft. Ur dagens offentliga samtal om tillväxt och välstånd kan spåras en viss osäkerhet om ITbranschens ekonomiska betydelse för Sverige. Förvisso är det allmänt känt att branschen både har haft och fortfarande har en stor betydelse för näringslivets utveckling och sysselsättningen, inte bara direkt men kanske viktigare, indirekt genom ökad produktivitet inom övriga näringslivet och offentliga sektorn. Trots detta ter det sig dock inte självklart hur stor IT:s betydelse för landet som helhet är och på vilket sätt denna betydelse kan beskrivas under 2000-talet Nya teknologier och strukturförändringar De allt mer globala marknaderna med en kontinuerligt ökande konkurrens driver ständigt fram effektiviseringar. Den traditionella industrin har bland annat som ett resultat av detta under en längre tid successivt både utnyttjat nya teknologier och genomgått strukturförändringar. I korthet kan utvecklingen sägas ha resulterat i koncentrationstendenser och ökad specialisering. Nu ser vi även denna trend inom IT-branschen, inte enbart nationellt utan också globalt. Staffan Eriksson, se@iva.se, tel (10)

3 1.3. Förändrad IT-verksamhet med ökat kunskapsinnehåll De förändringar som sker pekar i vid mening mot ett nytt synsätt på IT-branschen och ett utvecklingsbehov inom högskolan. Det är viktigt att notera att detta också innebär att samtidigt som nya kunskapsområden växer fram kommer gamla uppdelningar av kunskapsområden inte bli lika självklara som tidigare. Viktiga egenskaper framöver är att kunna jobba i nätverk, att kunna förstå organisationer och kulturer samt att kunna arbeta över olika funktionella gränser. En god förståelse för helheten efterfrågas. Samtidigt efterfrågas specialistkompetens inom olika delområden. Andra faktorer som ofta tas upp i kompetenssammanhang är: Kunskapsmängden som både ökar och ändrar karaktär i många av framtidens IT-system. Detta gör det dessutom allt viktigare att kunna behärska kopplingen mellan utveckling och implementering. Dagens utvecklingsmiljöer, och inte minst visionerna om fortsatt utveckling, befinner sig ganska långt från Henry Fords arbetskraftsintensiva och tempobetonade fabriksarbete. Komplexiteten som ökar, dels pga att det generellt blir fler och mer komplicerade moduler, dels att en ökad funktionalitet/service samtidigt integreras i produkterna. Den ökade komplexiteten medför att det kommer att krävas mer resurser och kunskap för att utveckla och driftsätta framtidens IT-system. Det blir därigenom även allt viktigare att förstå och kunna hantera kopplingen marknad och utveckling. Produktiviteten i utvecklingssystemet som kommer att öka ytterligare som ett resultat av ökad konkurrens och därmed högre krav på bättre resursutnyttjande. För att uppnå effektivitet kommer därför nya arbetssätt att växa fram. Det kommer bland annat att handla om en genomarbetad metodik för att hantera till exempel struktur, kreativitet och samarbete. Dagens IT-områden kräver sålunda högutbildade medarbetare med både djup och bred kompetens och stor förmåga till helhetssyn. Det är höga krav som ställs på svensk gymnasie- och högskoleutbildning. Kostnader för att bedriva kvalificerad spetsforskning med hög internationell kvalité har ökat och kan framöver komma att öka ytterligare. Detta tillsammans med den ökade specialiseringen gör att Sverige kan komma att tvingas att fokusera mer på de forskningsområden som är strategiskt viktiga för landet. För att täcka upp andra områden och sprida kostnaderna för forskningen är ett ökat internationellt samarbete nödvändigt. För att kunna få tillräcklig volym i forskargrupperna inom Sverige, så att en internationell kvalité kan uppnås, är frågan därför om inte forskningen måste fokuseras till färre och större grupper, högskolor/universitet/forskningsinstitut. Staffan Eriksson, se@iva.se, tel (10)

4 2. Projektets syfte och inriktning 2.1. Syfte Att ta fram ett beslutsunderlag för samtliga intressenter som bör engageras i genomförandet av de strategier som syftar till att etablera och bevara Sverige som ett land där ledande IT-företag verkar. Projektet skall därmed också bidra till utvecklingen av en vision för Sverige som ett land där ledande IT-företag etablerar sig, verkar och expanderar Mål och förväntat resultat Projektets övergripande mål är att medverka till ett mer initierat och nyanserat synsätt på IT, outsourcing och offshoring i Sverige. Beskriva och analysera IT-sektorn i Sverige. Tex hur påverkar en livskraftig IT-industri nationens välstånd (tillväxt, sysselsättning etc) Diskutera utmaningarna för framtida IT-verksamhet i Sverige och hur de globala hoten och möjligheterna kan adresseras (strukturförändringar, framgångsfaktorer etc) Diskutera dagens forsknings- och högskoleutbildningssystem inom IT samt ge förslag på kraftsamlande utvecklingsåtgärder. Projektets ambition är därigenom (inkl resultat och målgrupper) att skapa: Ökad förståelse i samhället för IT:s betydelse för fortsatt välstånd i Sverige genom ökade insikter bland opinionsbildare, hos centrala beslutsfattare i vid mening och bland forskningsfinansiärer Bra jordmån för IT-verksamhet i Sverige genom att ta fram underlag för näringsliv samt arbetsmarknadens parter samt beslutsfattare inom näringslivs- och utbildningspolitik, Satsningar på IT-området, både gällande utbildning och forskning genom underlag för forskningsfinansiärer och högskoleaktörer och förslag på kraftsamling där Sverige har goda möjligheter att konkurrera med omvärlden Avgränsningar, definitioner, förtydliganden Projektet behandlar begreppet IT i vid mening, men med fokus på näringslivet. Projektet berör även juridiska frågeställningar som uppstår när IT-relaterat arbete flyttas över nationsgränser, men också kopplingen mellan de olika delarna i en kund-leverantörsrelation och hur den påverkas när en del lyfts ur den egna organisationen (tex genom off-shoring). Som tidigare nämnts kommer arbetet att koncentreras på näringslivet och frågor som är centrala för en livskraftig industri med koppling till IT-branschen. Projektet kommer inte att fördjupa sig i det som i vardagligt tal brukar beskrivas som IT-politik, tex offentligt finansierad bredbandsutbyggnad, 24-timmarsmyndigheten, e-governance eller offentlig upphandlig för att Staffan Eriksson, se@iva.se, tel (10)

5 stimulera en viss IT-utveckling. Om dessa områden berörs blir det i relevanta sammanhang och då med anknytning till näringslivets utveckling. 3. Organisation av projektet 3.1. Övergripande upplägg av projektet Projektets huvudsakliga arbete kan beskrivas som bestående av tre delar; en studieinriktad del ( Omvärldsanalys ) en visionär del (projektgruppen IT utan gränser ) respektive en utvecklande del ( Utbildning och Forskning ). De tre delarna genomförs delvis parallellt och delvis gemensamt och de skall successivt under projektets gång ge varandra relevanta bakgrundsmaterial och underlag. Till detta kommer ett par publika arrangemang samt en rapport för hela projektet, se figur nedan. Projektmodellen så som den beskrivs nedan, och att inte minst arbeta i bred samverkan med andra organisationer, är en välkänd och välprövad arbetsmodell som IVA tillämpat med stor framgång de senaste åren. Projektet skall drivas under ca 8 månader med start januari 2006 och avslut under september/oktober Projektet inleds respektive avslutas med en kick off eller mindre konferens. Halvvägs under projektets gång genomförs en halvtidsavstämning. Studie: Omvärldsanalys Panel: IT utan gränser Rapport Arbetsgrupp: Utbildning och Forskning Kick Off Halvtidsavstämning Slutkonferens: Presentation Rapporten Fortlöpande kommunikation av resultat Jan 2006 våren 2006 hösten 2006 Staffan Eriksson, se@iva.se, tel (10)

6 3.2. Arbetsformer Projektet leds av en styrgrupp med representanter för initiativtagarna/finansiärerna, samt en huvudprojektledare. Det huvudsakliga arbetet med projektet genomförs genom en studie (utförd av ITPS Institutet för tillväxtpolitiska studier) och inom en expertpanel och en arbetsgrupp, med stöd av ett projektkansli som består av huvudprojektledare, delprojektledare, projektassistent samt kommuniaktinsansvarig. Styrgrupp: Arbetet leds av en styrgrupp. Styrgruppens roll är att fungera som beställare av projektets arbete. Styrgruppen tar beslut i strategiska frågor, fastställer slutlig projektplan (inklusive slutlig budget), utser panelordförande och deltagare i panelen (ca personer), utvärderar fortlöpande att projektplan följs samt fastställer projektets slutrapport. Huvudprojektledare: Huvudprojektledaren ansvarar för den operativa ledningen och för att projektet genomförs enligt den plan som fastställs av styrgruppen. I uppgifterna ingår att samordna arbetet mellan ITPS, panelen och arbetsgruppen, leda kansliet, se till att målen uppnås inom godkända ramar, samt att rapportera till styrgruppen. Huvudprojektledaren samordnar också framtagandet av slutrapporten för projektet som helhet. Studie: Initialt genomförs en omvärldsanalys. Detta arbete syftar till att ge projektdeltagarna en god bild av IT-branschens förändring globalt. Centralt i detta arbete blir att beskriva hur andra länder och företag förhåller sig till offshoring och vilka effekter detta har fått på den nationella ITmarknaden. Resultatet skall sedan användas som material i det fortsatta projektarbetet, varför denna aktivitet bör påbörjas initialt i projektet. Studien kommer också presenteras i en separat rapport utgiven av ITPS. Panelen IT utan gränser : Panelen skall genomföra det uppdrag som definierats nedan. De skall därvid inom ramen för den områdesdefinition som styrgruppen gör, avgränsa området, upprätta en arbetsplan, samverka med andra grupper i närliggande frågor, löpande avrapportera och slutrapportera arbetet. Det är inom panelen som projektets operativa arbete utförs. För att så effektivt som möjligt utnyttja panelens arbetsinsats föreslås en uppläggning där de: Genomför en intensiv inledande idégenerering, avgränsning av området och ger riktlinjer för panelprojektledarens arbete. I denna fas analyseras även tidigare genomförda studier. Naturligt är också att förhålla sig till internationella erfarenheter, och mönster. Under en mellanfas ger synpunkter på underlag och avstämningar under arbetet samt deltar vid seminarier/workshops/hearings. Staffan Eriksson, se@iva.se, tel (10)

7 Gör en avslutande bearbetning av framtidsbilder och rapportutkast där utgångsmaterial tagits fram av projektkansliet med ledning av underlag från panelen och genomförda seminarier. Panelens ordförande leder och styr verksamheten inom panelen, rapporterar till huvudprojektledaren och är föredragande i styrgruppen för panelens arbete, samt ansvarar för koordineringen med andra grupper och sammanställningen av panelrapporten. Inom ramen för panelen kan även ett antal djupstudier, respektive sammanställningar av redan utförda studier, genomföras i syfte att fungera som underlag för projektarbetet. Djupstudierna kan komma att genomföras som expertuppdrag och/eller examensarbeten där respektive panel fungerar som beställare av arbetet. Panelprojektledare och projektkansli: Panelprojektledaren assisterar panelordförandena med att organisera panelens mötesverksamhet, ta fram underlag, sammanfatta diskussioner samt skriva de olika rapporter som skall tas fram av panelen. Projektkansliet bistår panelerna med faktaunderlag och metodstöd samt arrangerar seminarier, workshops eller hearings. Panelprojektledaren rapporterar till huvudprojektledaren. Arbetsgruppen: Arbetsgruppen har som uppgift att analysera konsekvenserna av ITPS inledande studie och panelens arbete när det gäller utbildning och forskning. Vad får resultatet av panelens arbete för konsekvenser på utbildning och forskning? 3.3. Studien Omvärldsanalys Studiens huvudfokus skall vara att beskriva vad som sker internationellt; trender inom offshoring, hur andra länder agerar och vad det får för konsekvenser för dessa länders ITverksamhet. Ett arbetsverktyg för panelens arbete är statistiska underlag. Studien Omvärldsanalys syftar också till att beskriva, analysera och lyfta fram IT:s inverkan på svensk tillväxt, välfärd och sysselsättning. Studien genomförs som ett separat projekt utfört och finansierat av ITPS. Se vidare separat beskrivning av studien Panelen IT utan - gränser I panelens arbete behandlas IT-Sveriges framtida utmaningar med fokus på effektivitetsförbättringspotential, innovationsklimatet, och strukturförändringar. Några exempel på frågor som diskuteras och analyseras - i termer av innebörd för framtida konkurrenskraft, konsekvenser för strategiska vägval etc - är: Möjligheter för framtidens IT-verksamhet i Sverige Begreppen outsourcing och offshoring. Vem vinner? Vem förlorar? Globala företag, partnerskap och allianser Nationella och internationella förutsättningar för svenska IT-företag (tex kulturella aspekter) Svensk kompetens- och lönenivå kontra låglöneländer Legala aspekter, tex offshoring av räkenskaper Staffan Eriksson, se@iva.se, tel (10)

8 Den framtida kopplingen mellan utveckling av IT och drift och underhåll Innovatörernas betydelse. Inom ramen för panelens arbete är det också tänkbart att specialstudera, och dokumentera, t ex som ett examensarbete, ett antal framgångsrika företagsexempel på ovannämnda. Panelens uppdrag pekar mot behovet av ett kreativt och analytiskt förhållningssätt till existerande statistiska undersökningar (som ofta har några års förskjutning och bygger på traditionell branschuppdelning baserat på ett industrisamhälle) Arbetsgruppen för Utbildning och Forskning En förutsättning för att ha fungerande och lönsam IT-verksamhet i Sverige är att det finns arbetskraft med rätt utbildning och kompetens som kan verka i framtidens affärsliv. Ett problem som kan växa fram är brist på kvalificerad arbetskraft. Detta i kombination med att kvalifikationskraven bedöms både öka och ändra karaktär framöver och att både näringsliv, utbildning och forskning inom IT-området internationaliseras allt mer ställer nya krav på rådande högskolesystem. Både den ökade internationaliseringen och konkurrensen gör det allt viktigare att kraftsamla både utbildningen och forskningen i olika centrum och/eller kluster. Ett samarbete om forskning och utbildning inom IT mellan stat, näringsliv och akademi är också av betydelse. Arbetsgruppen för Utbildning och Forskning har till uppdrag att, med fokus på universitetsoch högskolenivå, analysera rådande strukturer på utbildning och forskning inom IT-området. I gruppens uppdrag ingår också att med utgångspunkt i visioner om framtidens IT ge förslag till utvecklande åtgärder (t ex strukturella förändringar, kraftsamling, kompetensluckor etc). Några exempel på frågor som diskuteras och analyseras är: Koncentration och fokusering av forskarmiljöer Näringslivets omstrukturering påverkan på IT-utbildningens struktur och innehåll Rekryteringssituationen för högskolor och universitet Planering av kompetensbehov inom företag Strategiska internationella forskarsamarbeten Arbetsgruppen kommer att ingå som en integrerad del av panelen, men med särskild fokus på frågor som får konsekvenser för utbildning och forskning. Staffan Eriksson, se@iva.se, tel (10)

9 3.6. Tidplan Projektet föreslås att genomföras enligt följande tidplan: Planerings- och finansieringsarbete mars dec 2005 Första styrgruppsmötet 10 jan 2006 Start av studien Omvärldsanalys dec 2006 Start av arbetet i panelen jan/ 2006 Kick-off feb/mars 2006 Panelarbete: Insamling av underlag, diskussioner etc. jan mars 2006 Konferens: Halvtidsavstämning och lägesrapportering maj 2006 Fortsatt Panelarbete: utveckling av förslag, rapportarbete april 2005 sept 2006 Rapport klar okt 2006 Konferens: Slutkonferens, rapport, artiklar, extern kom sept/okt 2006 Projektet avslutas okt Paneldeltagare Projektet har för avsikt att involvera flertalet kategorier av aktörer såsom företagare, innovatörer med intressen inom IT-området, forskare, utbildare, opinionsbildare, samt departements- och myndighetspersoner. Flertalet gränsöverskridande kompetenser är centrala, dels för att projektupplägget som sådant är brett till sin karaktär och dels för att starta den breda diskussion som projektet syftar till. Det åligger styrgruppen att utse panelordförande samt att i samråd med huvudprojektledaren utse paneldeltagare och på så sätt säkra den breda sammansättningen av deltagare i projektet. 4. Kommunikation Då projektet syftar till att medverka till en renässans av IT-frågor i Sverige, i termer av att skapa ökad förståelse för både IT:s betydelse för landet som helhet samt att bidra till att rätt jordmån utvecklas och att satsningar inom utbildning och forskning görs, är kommunikation centralt. Det kan konstateras att projektet i huvudsak på så sätt är att betrakta som ett påverkans/kommunikationsprojekt. Kommunikationen utgör sålunda en central del av projektets aktiviteter. En stor del av verksamheten bör därför vara utåtriktad i form av tankesmedjor, seminarier m.m. Information om delprojekten och resultat från dessa presenteras på projektets och IVA:s hemsida ( Panelupplägget i sig innebär också en bred kommunikationsprocess under projektet med ett stort antal engagerade individer som projektets ambassadörer i den egna organisationen. Som en naturlig del av projektets arbetsprocess, men också för att skapa extern kommunikation kring projektets resultat, kommer även tre publika arrangemang anordnas (inledningsvis en kick off, halvtidsavstämning och en avslutnigskonferens). Inbjudna till dessa arrangemang kommer att Staffan Eriksson, se@iva.se, tel (10)

10 vara näringslivsrepresentanter, representanter för högskolesystemet inom it-området i Sverige, forskningsfinansiärer samt centrala myndigheter och departement. Resultatet av projektet presenteras i en rapport parallellt med seminarier och tidningsartiklar. I inledningen av projektet utarbetas en separat kommunikationsplan i samråd med projektets initiativtagare. I denna kommunikationsplan diskuteras även rollfördelningen mellan projektet och initiativtagarnas fortsatta arbete med frågorna som projektet berör. Om styrgruppen finner det ändamålsenligt kan den t ex fortsätta att fungera som samverkansorgan mellan initiativtagarna även en kortare tid efter projektets formella avslutning. 5. Referenser Andersson T et al, Betydelsen av Innovationssystem, Vinnova, 2001 Bennetgruppen, Framtid för Svensk Industri, Davies P, Whats This India Business? Offshore outsourcing and the global service revolution, East West Books 2004 Ds 2000:68, IT som tillväxtmotor, Näringsdepartementet, 2000 Ds 2004:36. Innovativa Sverige En strategi för tillväxt genom förnyelse, Näringsdep Edling J, Svenska Krusbär en skrift om strukturomvandling och näringsklimat, LO, 2002 Eklund K, Vår Ekonomi, Tiden 1992 Ewertsson L, Informationssamhällets Institutioner, SNS Förlag 2004 Giertz E, Kompetens för tillväxt. Verksamhetsplanering i praktiken, Norstedts Juridik, 1992 IVA, Teknik och industristruktur: 70-talets ekonomiska kris i historisk belysning, IVA, 1980 ITPS, A learning ICT policy for growth and welfare, A2003:015 ITPS, 2003 Larsson J et al, Outsourcing - erfarenheter av outsourcing i svenska företag, Metall, 2003 Lindh A, Messing U, Östros T, Tillväxt för trygghet och rättvisa, Ett rådslagsmaterial, Socialdemokraterna, 2003 Karlson B et al, Wireless Foresight Scenarios of the mobile world in Wiley, 2003 Kobayashi-Hilary M, Outsourcing to India The Offshore Advantage, Springer, 2004 Metall, TEMA Strukturomvandling 1999/2000, Metall, 2003 NUTEK, Hur kan IT-kompetensen öka i små och medelstora företag?, R 2005:03, NUTEK 2005 OECD, Information and Communication Technologies, Communications Outlook 2003, 2003 Robinson M, Offshore Outsourcing, Business Models, ROI and Best Practices, Mivar Press 2004 Schumpeter J, The theory of economic development, Transaction Books, (nytryck 1983), 1911 SoU 1991:82, Drivkrafter för produktivitet, Produktivitetsdelegationens delbetänkande, 1991 Teknisk Framsyn, Vägval för Sverige Syntesrapport från Teknisk Framsyn, 2004 Teknisk Framsyn, Inspiration till innovation Teknik och kunskapsområden mot 2020, 2004 Teknisk Framsyn, Nytt, bättre och säkrare IT i framtidssamhällets tjänst, 2004 Schön L, En modern svensk ekonomisk historia, SNS Förlag, 2000 SIKA, Fakta och inforamtions- och kommunikatinsteknik i Sverige 2004, SIKA, 2004 Sunnersjö S, Industriell produktframtagning, IVF, En förstudie inom KK-stiftelsens program Expertkompetens, 2000 Svenskt Näringsliv/Teknikföretagen, Tillväxtfrämjande forskningspolitik Svenskt Näringslivs och dess medlemsorganisationers syn på forskningspolitiken, Staffan Eriksson, se@iva.se, tel (10)