Ett konkurrenskraftigt Sverige i en global IT-värld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett konkurrenskraftigt Sverige i en global IT-värld"

Transkript

1 IT utan gränser Ett konkurrenskraftigt Sverige i en global IT-värld Projektplan (060222) 1. UTGÅNGSPUNKTER INFORMATIONSTEKNIK I 2000-TALETS KUNSKAPSSAMHÄLLE NYA TEKNOLOGIER OCH STRUKTURFÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRAD IT-VERKSAMHET MED ÖKAT KUNSKAPSINNEHÅLL PROJEKTETS SYFTE OCH INRIKTNING SYFTE MÅL OCH FÖRVÄNTAT RESULTAT AVGRÄNSNINGAR, DEFINITIONER, FÖRTYDLIGANDEN ORGANISATION AV PROJEKTET ÖVERGRIPANDE UPPLÄGG AV PROJEKTET ARBETSFORMER STUDIEN OMVÄRLDSANALYS PANELEN IT UTAN - GRÄNSER ARBETSGRUPPEN FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING TIDPLAN PANELDELTAGARE KOMMUNIKATION REFERENSER...10

2 1. Utgångspunkter Svensk IT står inför nya utmaningar nu i början av 2000-talet. För att vara konkurrenskraftig på en global marknad måste samspelet mellan marknadsföring, försäljning, utveckling, implementering och drift fungera optimalt och till låg kostnad. Med denna bakgrund kan begrepp som outsourcing och offshoring ses som symptom på en internationell hyperkonkurrens. En konkurrens som blir extremt tydlig inom IT-sektorn där rörligheten på den globala marknaden bli större och där nationsgränser betyder allt mindre. Dessa förändringar gör att många ITverksamma företag i Europa och USA är under omvandling. Och omvandlingstrycket kommer framöver att vara hårt. I den här projektbeskrivningen berörs i korthet några av dessa resonemang samtidigt som utgångspunkterna för projektet IT utan gränser gås igenom. Initiativtagare till projektet är bla ALMEGA, SIF, CF, Civilekonomerna, Jusek och Seko, Vinnova samt IVA Informationsteknik i 2000-talets kunskapssamhälle Tillväxt och nationellt välstånd är högt upp på agendan i vårt land. Samtidigt som vissa satsningar sker inom utvalda branscher är det dock lika centralt att den svenska IT-sektorn är internationellt konkurrenskraftig och att den är framgångsrik även framöver. Tillväxt handlar inte bara om att skapa nytt utan även om att effektivisera befintliga verksamheter. Förändringar, effektiviseringar av arbetsformer och vidareutveckling av dagens IT-industri är minst lika viktigt för tillväxt och välstånd som utvecklingen av helt nya områden. Från företags synvinkel är också en ständig produktivitetsutveckling viktig både för den svenska jordmånen för utveckling, och för det enskilda företagets internationella konkurrenskraft. Ur dagens offentliga samtal om tillväxt och välstånd kan spåras en viss osäkerhet om ITbranschens ekonomiska betydelse för Sverige. Förvisso är det allmänt känt att branschen både har haft och fortfarande har en stor betydelse för näringslivets utveckling och sysselsättningen, inte bara direkt men kanske viktigare, indirekt genom ökad produktivitet inom övriga näringslivet och offentliga sektorn. Trots detta ter det sig dock inte självklart hur stor IT:s betydelse för landet som helhet är och på vilket sätt denna betydelse kan beskrivas under 2000-talet Nya teknologier och strukturförändringar De allt mer globala marknaderna med en kontinuerligt ökande konkurrens driver ständigt fram effektiviseringar. Den traditionella industrin har bland annat som ett resultat av detta under en längre tid successivt både utnyttjat nya teknologier och genomgått strukturförändringar. I korthet kan utvecklingen sägas ha resulterat i koncentrationstendenser och ökad specialisering. Nu ser vi även denna trend inom IT-branschen, inte enbart nationellt utan också globalt. Staffan Eriksson, tel (10)

3 1.3. Förändrad IT-verksamhet med ökat kunskapsinnehåll De förändringar som sker pekar i vid mening mot ett nytt synsätt på IT-branschen och ett utvecklingsbehov inom högskolan. Det är viktigt att notera att detta också innebär att samtidigt som nya kunskapsområden växer fram kommer gamla uppdelningar av kunskapsområden inte bli lika självklara som tidigare. Viktiga egenskaper framöver är att kunna jobba i nätverk, att kunna förstå organisationer och kulturer samt att kunna arbeta över olika funktionella gränser. En god förståelse för helheten efterfrågas. Samtidigt efterfrågas specialistkompetens inom olika delområden. Andra faktorer som ofta tas upp i kompetenssammanhang är: Kunskapsmängden som både ökar och ändrar karaktär i många av framtidens IT-system. Detta gör det dessutom allt viktigare att kunna behärska kopplingen mellan utveckling och implementering. Dagens utvecklingsmiljöer, och inte minst visionerna om fortsatt utveckling, befinner sig ganska långt från Henry Fords arbetskraftsintensiva och tempobetonade fabriksarbete. Komplexiteten som ökar, dels pga att det generellt blir fler och mer komplicerade moduler, dels att en ökad funktionalitet/service samtidigt integreras i produkterna. Den ökade komplexiteten medför att det kommer att krävas mer resurser och kunskap för att utveckla och driftsätta framtidens IT-system. Det blir därigenom även allt viktigare att förstå och kunna hantera kopplingen marknad och utveckling. Produktiviteten i utvecklingssystemet som kommer att öka ytterligare som ett resultat av ökad konkurrens och därmed högre krav på bättre resursutnyttjande. För att uppnå effektivitet kommer därför nya arbetssätt att växa fram. Det kommer bland annat att handla om en genomarbetad metodik för att hantera till exempel struktur, kreativitet och samarbete. Dagens IT-områden kräver sålunda högutbildade medarbetare med både djup och bred kompetens och stor förmåga till helhetssyn. Det är höga krav som ställs på svensk gymnasie- och högskoleutbildning. Kostnader för att bedriva kvalificerad spetsforskning med hög internationell kvalité har ökat och kan framöver komma att öka ytterligare. Detta tillsammans med den ökade specialiseringen gör att Sverige kan komma att tvingas att fokusera mer på de forskningsområden som är strategiskt viktiga för landet. För att täcka upp andra områden och sprida kostnaderna för forskningen är ett ökat internationellt samarbete nödvändigt. För att kunna få tillräcklig volym i forskargrupperna inom Sverige, så att en internationell kvalité kan uppnås, är frågan därför om inte forskningen måste fokuseras till färre och större grupper, högskolor/universitet/forskningsinstitut. Staffan Eriksson, tel (10)

4 2. Projektets syfte och inriktning 2.1. Syfte Att ta fram ett beslutsunderlag för samtliga intressenter som bör engageras i genomförandet av de strategier som syftar till att etablera och bevara Sverige som ett land där ledande IT-företag verkar. Projektet skall därmed också bidra till utvecklingen av en vision för Sverige som ett land där ledande IT-företag etablerar sig, verkar och expanderar Mål och förväntat resultat Projektets övergripande mål är att medverka till ett mer initierat och nyanserat synsätt på IT, outsourcing och offshoring i Sverige. Beskriva och analysera IT-sektorn i Sverige. Tex hur påverkar en livskraftig IT-industri nationens välstånd (tillväxt, sysselsättning etc) Diskutera utmaningarna för framtida IT-verksamhet i Sverige och hur de globala hoten och möjligheterna kan adresseras (strukturförändringar, framgångsfaktorer etc) Diskutera dagens forsknings- och högskoleutbildningssystem inom IT samt ge förslag på kraftsamlande utvecklingsåtgärder. Projektets ambition är därigenom (inkl resultat och målgrupper) att skapa: Ökad förståelse i samhället för IT:s betydelse för fortsatt välstånd i Sverige genom ökade insikter bland opinionsbildare, hos centrala beslutsfattare i vid mening och bland forskningsfinansiärer Bra jordmån för IT-verksamhet i Sverige genom att ta fram underlag för näringsliv samt arbetsmarknadens parter samt beslutsfattare inom näringslivs- och utbildningspolitik, Satsningar på IT-området, både gällande utbildning och forskning genom underlag för forskningsfinansiärer och högskoleaktörer och förslag på kraftsamling där Sverige har goda möjligheter att konkurrera med omvärlden Avgränsningar, definitioner, förtydliganden Projektet behandlar begreppet IT i vid mening, men med fokus på näringslivet. Projektet berör även juridiska frågeställningar som uppstår när IT-relaterat arbete flyttas över nationsgränser, men också kopplingen mellan de olika delarna i en kund-leverantörsrelation och hur den påverkas när en del lyfts ur den egna organisationen (tex genom off-shoring). Som tidigare nämnts kommer arbetet att koncentreras på näringslivet och frågor som är centrala för en livskraftig industri med koppling till IT-branschen. Projektet kommer inte att fördjupa sig i det som i vardagligt tal brukar beskrivas som IT-politik, tex offentligt finansierad bredbandsutbyggnad, 24-timmarsmyndigheten, e-governance eller offentlig upphandlig för att Staffan Eriksson, tel (10)

5 stimulera en viss IT-utveckling. Om dessa områden berörs blir det i relevanta sammanhang och då med anknytning till näringslivets utveckling. 3. Organisation av projektet 3.1. Övergripande upplägg av projektet Projektets huvudsakliga arbete kan beskrivas som bestående av tre delar; en studieinriktad del ( Omvärldsanalys ) en visionär del (projektgruppen IT utan gränser ) respektive en utvecklande del ( Utbildning och Forskning ). De tre delarna genomförs delvis parallellt och delvis gemensamt och de skall successivt under projektets gång ge varandra relevanta bakgrundsmaterial och underlag. Till detta kommer ett par publika arrangemang samt en rapport för hela projektet, se figur nedan. Projektmodellen så som den beskrivs nedan, och att inte minst arbeta i bred samverkan med andra organisationer, är en välkänd och välprövad arbetsmodell som IVA tillämpat med stor framgång de senaste åren. Projektet skall drivas under ca 8 månader med start januari 2006 och avslut under september/oktober Projektet inleds respektive avslutas med en kick off eller mindre konferens. Halvvägs under projektets gång genomförs en halvtidsavstämning. Studie: Omvärldsanalys Panel: IT utan gränser Rapport Arbetsgrupp: Utbildning och Forskning Kick Off Halvtidsavstämning Slutkonferens: Presentation Rapporten Fortlöpande kommunikation av resultat Jan 2006 våren 2006 hösten 2006 Staffan Eriksson, tel (10)

6 3.2. Arbetsformer Projektet leds av en styrgrupp med representanter för initiativtagarna/finansiärerna, samt en huvudprojektledare. Det huvudsakliga arbetet med projektet genomförs genom en studie (utförd av ITPS Institutet för tillväxtpolitiska studier) och inom en expertpanel och en arbetsgrupp, med stöd av ett projektkansli som består av huvudprojektledare, delprojektledare, projektassistent samt kommuniaktinsansvarig. Styrgrupp: Arbetet leds av en styrgrupp. Styrgruppens roll är att fungera som beställare av projektets arbete. Styrgruppen tar beslut i strategiska frågor, fastställer slutlig projektplan (inklusive slutlig budget), utser panelordförande och deltagare i panelen (ca personer), utvärderar fortlöpande att projektplan följs samt fastställer projektets slutrapport. Huvudprojektledare: Huvudprojektledaren ansvarar för den operativa ledningen och för att projektet genomförs enligt den plan som fastställs av styrgruppen. I uppgifterna ingår att samordna arbetet mellan ITPS, panelen och arbetsgruppen, leda kansliet, se till att målen uppnås inom godkända ramar, samt att rapportera till styrgruppen. Huvudprojektledaren samordnar också framtagandet av slutrapporten för projektet som helhet. Studie: Initialt genomförs en omvärldsanalys. Detta arbete syftar till att ge projektdeltagarna en god bild av IT-branschens förändring globalt. Centralt i detta arbete blir att beskriva hur andra länder och företag förhåller sig till offshoring och vilka effekter detta har fått på den nationella ITmarknaden. Resultatet skall sedan användas som material i det fortsatta projektarbetet, varför denna aktivitet bör påbörjas initialt i projektet. Studien kommer också presenteras i en separat rapport utgiven av ITPS. Panelen IT utan gränser : Panelen skall genomföra det uppdrag som definierats nedan. De skall därvid inom ramen för den områdesdefinition som styrgruppen gör, avgränsa området, upprätta en arbetsplan, samverka med andra grupper i närliggande frågor, löpande avrapportera och slutrapportera arbetet. Det är inom panelen som projektets operativa arbete utförs. För att så effektivt som möjligt utnyttja panelens arbetsinsats föreslås en uppläggning där de: Genomför en intensiv inledande idégenerering, avgränsning av området och ger riktlinjer för panelprojektledarens arbete. I denna fas analyseras även tidigare genomförda studier. Naturligt är också att förhålla sig till internationella erfarenheter, och mönster. Under en mellanfas ger synpunkter på underlag och avstämningar under arbetet samt deltar vid seminarier/workshops/hearings. Staffan Eriksson, tel (10)

7 Gör en avslutande bearbetning av framtidsbilder och rapportutkast där utgångsmaterial tagits fram av projektkansliet med ledning av underlag från panelen och genomförda seminarier. Panelens ordförande leder och styr verksamheten inom panelen, rapporterar till huvudprojektledaren och är föredragande i styrgruppen för panelens arbete, samt ansvarar för koordineringen med andra grupper och sammanställningen av panelrapporten. Inom ramen för panelen kan även ett antal djupstudier, respektive sammanställningar av redan utförda studier, genomföras i syfte att fungera som underlag för projektarbetet. Djupstudierna kan komma att genomföras som expertuppdrag och/eller examensarbeten där respektive panel fungerar som beställare av arbetet. Panelprojektledare och projektkansli: Panelprojektledaren assisterar panelordförandena med att organisera panelens mötesverksamhet, ta fram underlag, sammanfatta diskussioner samt skriva de olika rapporter som skall tas fram av panelen. Projektkansliet bistår panelerna med faktaunderlag och metodstöd samt arrangerar seminarier, workshops eller hearings. Panelprojektledaren rapporterar till huvudprojektledaren. Arbetsgruppen: Arbetsgruppen har som uppgift att analysera konsekvenserna av ITPS inledande studie och panelens arbete när det gäller utbildning och forskning. Vad får resultatet av panelens arbete för konsekvenser på utbildning och forskning? 3.3. Studien Omvärldsanalys Studiens huvudfokus skall vara att beskriva vad som sker internationellt; trender inom offshoring, hur andra länder agerar och vad det får för konsekvenser för dessa länders ITverksamhet. Ett arbetsverktyg för panelens arbete är statistiska underlag. Studien Omvärldsanalys syftar också till att beskriva, analysera och lyfta fram IT:s inverkan på svensk tillväxt, välfärd och sysselsättning. Studien genomförs som ett separat projekt utfört och finansierat av ITPS. Se vidare separat beskrivning av studien Panelen IT utan - gränser I panelens arbete behandlas IT-Sveriges framtida utmaningar med fokus på effektivitetsförbättringspotential, innovationsklimatet, och strukturförändringar. Några exempel på frågor som diskuteras och analyseras - i termer av innebörd för framtida konkurrenskraft, konsekvenser för strategiska vägval etc - är: Möjligheter för framtidens IT-verksamhet i Sverige Begreppen outsourcing och offshoring. Vem vinner? Vem förlorar? Globala företag, partnerskap och allianser Nationella och internationella förutsättningar för svenska IT-företag (tex kulturella aspekter) Svensk kompetens- och lönenivå kontra låglöneländer Legala aspekter, tex offshoring av räkenskaper Staffan Eriksson, tel (10)

8 Den framtida kopplingen mellan utveckling av IT och drift och underhåll Innovatörernas betydelse. Inom ramen för panelens arbete är det också tänkbart att specialstudera, och dokumentera, t ex som ett examensarbete, ett antal framgångsrika företagsexempel på ovannämnda. Panelens uppdrag pekar mot behovet av ett kreativt och analytiskt förhållningssätt till existerande statistiska undersökningar (som ofta har några års förskjutning och bygger på traditionell branschuppdelning baserat på ett industrisamhälle) Arbetsgruppen för Utbildning och Forskning En förutsättning för att ha fungerande och lönsam IT-verksamhet i Sverige är att det finns arbetskraft med rätt utbildning och kompetens som kan verka i framtidens affärsliv. Ett problem som kan växa fram är brist på kvalificerad arbetskraft. Detta i kombination med att kvalifikationskraven bedöms både öka och ändra karaktär framöver och att både näringsliv, utbildning och forskning inom IT-området internationaliseras allt mer ställer nya krav på rådande högskolesystem. Både den ökade internationaliseringen och konkurrensen gör det allt viktigare att kraftsamla både utbildningen och forskningen i olika centrum och/eller kluster. Ett samarbete om forskning och utbildning inom IT mellan stat, näringsliv och akademi är också av betydelse. Arbetsgruppen för Utbildning och Forskning har till uppdrag att, med fokus på universitetsoch högskolenivå, analysera rådande strukturer på utbildning och forskning inom IT-området. I gruppens uppdrag ingår också att med utgångspunkt i visioner om framtidens IT ge förslag till utvecklande åtgärder (t ex strukturella förändringar, kraftsamling, kompetensluckor etc). Några exempel på frågor som diskuteras och analyseras är: Koncentration och fokusering av forskarmiljöer Näringslivets omstrukturering påverkan på IT-utbildningens struktur och innehåll Rekryteringssituationen för högskolor och universitet Planering av kompetensbehov inom företag Strategiska internationella forskarsamarbeten Arbetsgruppen kommer att ingå som en integrerad del av panelen, men med särskild fokus på frågor som får konsekvenser för utbildning och forskning. Staffan Eriksson, tel (10)

9 3.6. Tidplan Projektet föreslås att genomföras enligt följande tidplan: Planerings- och finansieringsarbete mars dec 2005 Första styrgruppsmötet 10 jan 2006 Start av studien Omvärldsanalys dec 2006 Start av arbetet i panelen jan/ 2006 Kick-off feb/mars 2006 Panelarbete: Insamling av underlag, diskussioner etc. jan mars 2006 Konferens: Halvtidsavstämning och lägesrapportering maj 2006 Fortsatt Panelarbete: utveckling av förslag, rapportarbete april 2005 sept 2006 Rapport klar okt 2006 Konferens: Slutkonferens, rapport, artiklar, extern kom sept/okt 2006 Projektet avslutas okt Paneldeltagare Projektet har för avsikt att involvera flertalet kategorier av aktörer såsom företagare, innovatörer med intressen inom IT-området, forskare, utbildare, opinionsbildare, samt departements- och myndighetspersoner. Flertalet gränsöverskridande kompetenser är centrala, dels för att projektupplägget som sådant är brett till sin karaktär och dels för att starta den breda diskussion som projektet syftar till. Det åligger styrgruppen att utse panelordförande samt att i samråd med huvudprojektledaren utse paneldeltagare och på så sätt säkra den breda sammansättningen av deltagare i projektet. 4. Kommunikation Då projektet syftar till att medverka till en renässans av IT-frågor i Sverige, i termer av att skapa ökad förståelse för både IT:s betydelse för landet som helhet samt att bidra till att rätt jordmån utvecklas och att satsningar inom utbildning och forskning görs, är kommunikation centralt. Det kan konstateras att projektet i huvudsak på så sätt är att betrakta som ett påverkans/kommunikationsprojekt. Kommunikationen utgör sålunda en central del av projektets aktiviteter. En stor del av verksamheten bör därför vara utåtriktad i form av tankesmedjor, seminarier m.m. Information om delprojekten och resultat från dessa presenteras på projektets och IVA:s hemsida (www.iva.se/it). Panelupplägget i sig innebär också en bred kommunikationsprocess under projektet med ett stort antal engagerade individer som projektets ambassadörer i den egna organisationen. Som en naturlig del av projektets arbetsprocess, men också för att skapa extern kommunikation kring projektets resultat, kommer även tre publika arrangemang anordnas (inledningsvis en kick off, halvtidsavstämning och en avslutnigskonferens). Inbjudna till dessa arrangemang kommer att Staffan Eriksson, tel (10)

10 vara näringslivsrepresentanter, representanter för högskolesystemet inom it-området i Sverige, forskningsfinansiärer samt centrala myndigheter och departement. Resultatet av projektet presenteras i en rapport parallellt med seminarier och tidningsartiklar. I inledningen av projektet utarbetas en separat kommunikationsplan i samråd med projektets initiativtagare. I denna kommunikationsplan diskuteras även rollfördelningen mellan projektet och initiativtagarnas fortsatta arbete med frågorna som projektet berör. Om styrgruppen finner det ändamålsenligt kan den t ex fortsätta att fungera som samverkansorgan mellan initiativtagarna även en kortare tid efter projektets formella avslutning. 5. Referenser Andersson T et al, Betydelsen av Innovationssystem, Vinnova, 2001 Bennetgruppen, Framtid för Svensk Industri, Davies P, Whats This India Business? Offshore outsourcing and the global service revolution, East West Books 2004 Ds 2000:68, IT som tillväxtmotor, Näringsdepartementet, 2000 Ds 2004:36. Innovativa Sverige En strategi för tillväxt genom förnyelse, Näringsdep Edling J, Svenska Krusbär en skrift om strukturomvandling och näringsklimat, LO, 2002 Eklund K, Vår Ekonomi, Tiden 1992 Ewertsson L, Informationssamhällets Institutioner, SNS Förlag 2004 Giertz E, Kompetens för tillväxt. Verksamhetsplanering i praktiken, Norstedts Juridik, 1992 IVA, Teknik och industristruktur: 70-talets ekonomiska kris i historisk belysning, IVA, 1980 ITPS, A learning ICT policy for growth and welfare, A2003:015 ITPS, 2003 Larsson J et al, Outsourcing - erfarenheter av outsourcing i svenska företag, Metall, 2003 Lindh A, Messing U, Östros T, Tillväxt för trygghet och rättvisa, Ett rådslagsmaterial, Socialdemokraterna, 2003 Karlson B et al, Wireless Foresight Scenarios of the mobile world in Wiley, 2003 Kobayashi-Hilary M, Outsourcing to India The Offshore Advantage, Springer, 2004 Metall, TEMA Strukturomvandling 1999/2000, Metall, 2003 NUTEK, Hur kan IT-kompetensen öka i små och medelstora företag?, R 2005:03, NUTEK 2005 OECD, Information and Communication Technologies, Communications Outlook 2003, 2003 Robinson M, Offshore Outsourcing, Business Models, ROI and Best Practices, Mivar Press 2004 Schumpeter J, The theory of economic development, Transaction Books, (nytryck 1983), 1911 SoU 1991:82, Drivkrafter för produktivitet, Produktivitetsdelegationens delbetänkande, 1991 Teknisk Framsyn, Vägval för Sverige Syntesrapport från Teknisk Framsyn, 2004 Teknisk Framsyn, Inspiration till innovation Teknik och kunskapsområden mot 2020, 2004 Teknisk Framsyn, Nytt, bättre och säkrare IT i framtidssamhällets tjänst, 2004 Schön L, En modern svensk ekonomisk historia, SNS Förlag, 2000 SIKA, Fakta och inforamtions- och kommunikatinsteknik i Sverige 2004, SIKA, 2004 Sunnersjö S, Industriell produktframtagning, IVF, En förstudie inom KK-stiftelsens program Expertkompetens, 2000 Svenskt Näringsliv/Teknikföretagen, Tillväxtfrämjande forskningspolitik Svenskt Näringslivs och dess medlemsorganisationers syn på forskningspolitiken, Staffan Eriksson, tel (10)

Internetframsyn. Projektplan, juli 2007

Internetframsyn. Projektplan, juli 2007 Internetframsyn Projektplan, juli 2007 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Syfte Varför en Internetframsyn?... 2 3. Bakgrund... 2 4. Mål och målgrupp... 2 5. Avgränsningar... 3 6. Organisation

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Processindustriell IT och Automation

Processindustriell IT och Automation Processindustriell IT och Automation ATTRAHERA framtidens talanger SAMVERKA gränslöst UTRUSTA medarbetare för nya arbetssätt och nya verktyg INVESTERA i utmaningsdriven Forskning och utveckling STÄRKA

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller. PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Projektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv

Projektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv Ann-Charlotte Schützer Sida: 2

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-12-06 KS 2016/1203 Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Kick-off för Smart Built Environment Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Formas - forskningsrådet för hållbar utveckling Forskning och utveckling i samverkan mellan akademi, näringsliv,

Läs mer

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag.

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Affärstillväxt Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Bakgrund Norra Sveriges näringsliv består till största delen av några stora basindustri företag och offentliga

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla

Läs mer

Attraktionskraft för Tillväxt

Attraktionskraft för Tillväxt Attraktionskraft för Tillväxt Johan Carlstedt, huvudprojektledare i samarbete med IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) IVA:s arbete för ökad innovationskraft

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Smart region Västra Götaland

Smart region Västra Götaland Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Projektplan - Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet 1. Bakgrund Kalmar kommun och Linnéuniversitetet har sedan 2009 arbetat

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Utbildningssystemet kompetensförsörjning

Utbildningssystemet kompetensförsörjning Rapport 2008 08 25 / GK Utbildningssystemet kompetensförsörjning I samtliga klusterinitiativ och nätverkssatsningar som pågår i Skåne är betydelsen av kompetensförsörjning och utbildningssystemens förmåga

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program

Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program 1 (15) UTLYSNING Datum Preliminärt utkast version 2013-02-01 prel ver 1 Reviderad Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program Erbjudande att med utgångspunkt i

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

Internetframsyn. www.internetframsyn.se

Internetframsyn. www.internetframsyn.se Internetframsyn Kort presentation av IVAs nya projekt om framtidens Internet Tillsammans med berörda aktörer vill IVA under under 2007/08 driva projektet Internetframsyn Syftet med projektet är att identifiera

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Organisation, kontrakt och uppföljning

Organisation, kontrakt och uppföljning Projektdirektiv 1(6) Projektdirektiv for utskott Drift och Projekt 1 Bakgrund... 2 2 Effektmål... 2 3 Projektmål... 2 4 Projektets omfattning... 3 5 Kommunikationsplan... 5 6 Tidsram... 5 7 Kostnadsram/budget...

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Projektplan Industriell Dynamik

Projektplan Industriell Dynamik Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer