Ett konkurrenskraftigt Sverige i en global IT-värld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett konkurrenskraftigt Sverige i en global IT-värld"

Transkript

1 IT utan gränser Ett konkurrenskraftigt Sverige i en global IT-värld Projektplan (060222) 1. UTGÅNGSPUNKTER INFORMATIONSTEKNIK I 2000-TALETS KUNSKAPSSAMHÄLLE NYA TEKNOLOGIER OCH STRUKTURFÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRAD IT-VERKSAMHET MED ÖKAT KUNSKAPSINNEHÅLL PROJEKTETS SYFTE OCH INRIKTNING SYFTE MÅL OCH FÖRVÄNTAT RESULTAT AVGRÄNSNINGAR, DEFINITIONER, FÖRTYDLIGANDEN ORGANISATION AV PROJEKTET ÖVERGRIPANDE UPPLÄGG AV PROJEKTET ARBETSFORMER STUDIEN OMVÄRLDSANALYS PANELEN IT UTAN - GRÄNSER ARBETSGRUPPEN FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING TIDPLAN PANELDELTAGARE KOMMUNIKATION REFERENSER...10

2 1. Utgångspunkter Svensk IT står inför nya utmaningar nu i början av 2000-talet. För att vara konkurrenskraftig på en global marknad måste samspelet mellan marknadsföring, försäljning, utveckling, implementering och drift fungera optimalt och till låg kostnad. Med denna bakgrund kan begrepp som outsourcing och offshoring ses som symptom på en internationell hyperkonkurrens. En konkurrens som blir extremt tydlig inom IT-sektorn där rörligheten på den globala marknaden bli större och där nationsgränser betyder allt mindre. Dessa förändringar gör att många ITverksamma företag i Europa och USA är under omvandling. Och omvandlingstrycket kommer framöver att vara hårt. I den här projektbeskrivningen berörs i korthet några av dessa resonemang samtidigt som utgångspunkterna för projektet IT utan gränser gås igenom. Initiativtagare till projektet är bla ALMEGA, SIF, CF, Civilekonomerna, Jusek och Seko, Vinnova samt IVA Informationsteknik i 2000-talets kunskapssamhälle Tillväxt och nationellt välstånd är högt upp på agendan i vårt land. Samtidigt som vissa satsningar sker inom utvalda branscher är det dock lika centralt att den svenska IT-sektorn är internationellt konkurrenskraftig och att den är framgångsrik även framöver. Tillväxt handlar inte bara om att skapa nytt utan även om att effektivisera befintliga verksamheter. Förändringar, effektiviseringar av arbetsformer och vidareutveckling av dagens IT-industri är minst lika viktigt för tillväxt och välstånd som utvecklingen av helt nya områden. Från företags synvinkel är också en ständig produktivitetsutveckling viktig både för den svenska jordmånen för utveckling, och för det enskilda företagets internationella konkurrenskraft. Ur dagens offentliga samtal om tillväxt och välstånd kan spåras en viss osäkerhet om ITbranschens ekonomiska betydelse för Sverige. Förvisso är det allmänt känt att branschen både har haft och fortfarande har en stor betydelse för näringslivets utveckling och sysselsättningen, inte bara direkt men kanske viktigare, indirekt genom ökad produktivitet inom övriga näringslivet och offentliga sektorn. Trots detta ter det sig dock inte självklart hur stor IT:s betydelse för landet som helhet är och på vilket sätt denna betydelse kan beskrivas under 2000-talet Nya teknologier och strukturförändringar De allt mer globala marknaderna med en kontinuerligt ökande konkurrens driver ständigt fram effektiviseringar. Den traditionella industrin har bland annat som ett resultat av detta under en längre tid successivt både utnyttjat nya teknologier och genomgått strukturförändringar. I korthet kan utvecklingen sägas ha resulterat i koncentrationstendenser och ökad specialisering. Nu ser vi även denna trend inom IT-branschen, inte enbart nationellt utan också globalt. Staffan Eriksson, tel (10)

3 1.3. Förändrad IT-verksamhet med ökat kunskapsinnehåll De förändringar som sker pekar i vid mening mot ett nytt synsätt på IT-branschen och ett utvecklingsbehov inom högskolan. Det är viktigt att notera att detta också innebär att samtidigt som nya kunskapsområden växer fram kommer gamla uppdelningar av kunskapsområden inte bli lika självklara som tidigare. Viktiga egenskaper framöver är att kunna jobba i nätverk, att kunna förstå organisationer och kulturer samt att kunna arbeta över olika funktionella gränser. En god förståelse för helheten efterfrågas. Samtidigt efterfrågas specialistkompetens inom olika delområden. Andra faktorer som ofta tas upp i kompetenssammanhang är: Kunskapsmängden som både ökar och ändrar karaktär i många av framtidens IT-system. Detta gör det dessutom allt viktigare att kunna behärska kopplingen mellan utveckling och implementering. Dagens utvecklingsmiljöer, och inte minst visionerna om fortsatt utveckling, befinner sig ganska långt från Henry Fords arbetskraftsintensiva och tempobetonade fabriksarbete. Komplexiteten som ökar, dels pga att det generellt blir fler och mer komplicerade moduler, dels att en ökad funktionalitet/service samtidigt integreras i produkterna. Den ökade komplexiteten medför att det kommer att krävas mer resurser och kunskap för att utveckla och driftsätta framtidens IT-system. Det blir därigenom även allt viktigare att förstå och kunna hantera kopplingen marknad och utveckling. Produktiviteten i utvecklingssystemet som kommer att öka ytterligare som ett resultat av ökad konkurrens och därmed högre krav på bättre resursutnyttjande. För att uppnå effektivitet kommer därför nya arbetssätt att växa fram. Det kommer bland annat att handla om en genomarbetad metodik för att hantera till exempel struktur, kreativitet och samarbete. Dagens IT-områden kräver sålunda högutbildade medarbetare med både djup och bred kompetens och stor förmåga till helhetssyn. Det är höga krav som ställs på svensk gymnasie- och högskoleutbildning. Kostnader för att bedriva kvalificerad spetsforskning med hög internationell kvalité har ökat och kan framöver komma att öka ytterligare. Detta tillsammans med den ökade specialiseringen gör att Sverige kan komma att tvingas att fokusera mer på de forskningsområden som är strategiskt viktiga för landet. För att täcka upp andra områden och sprida kostnaderna för forskningen är ett ökat internationellt samarbete nödvändigt. För att kunna få tillräcklig volym i forskargrupperna inom Sverige, så att en internationell kvalité kan uppnås, är frågan därför om inte forskningen måste fokuseras till färre och större grupper, högskolor/universitet/forskningsinstitut. Staffan Eriksson, tel (10)

4 2. Projektets syfte och inriktning 2.1. Syfte Att ta fram ett beslutsunderlag för samtliga intressenter som bör engageras i genomförandet av de strategier som syftar till att etablera och bevara Sverige som ett land där ledande IT-företag verkar. Projektet skall därmed också bidra till utvecklingen av en vision för Sverige som ett land där ledande IT-företag etablerar sig, verkar och expanderar Mål och förväntat resultat Projektets övergripande mål är att medverka till ett mer initierat och nyanserat synsätt på IT, outsourcing och offshoring i Sverige. Beskriva och analysera IT-sektorn i Sverige. Tex hur påverkar en livskraftig IT-industri nationens välstånd (tillväxt, sysselsättning etc) Diskutera utmaningarna för framtida IT-verksamhet i Sverige och hur de globala hoten och möjligheterna kan adresseras (strukturförändringar, framgångsfaktorer etc) Diskutera dagens forsknings- och högskoleutbildningssystem inom IT samt ge förslag på kraftsamlande utvecklingsåtgärder. Projektets ambition är därigenom (inkl resultat och målgrupper) att skapa: Ökad förståelse i samhället för IT:s betydelse för fortsatt välstånd i Sverige genom ökade insikter bland opinionsbildare, hos centrala beslutsfattare i vid mening och bland forskningsfinansiärer Bra jordmån för IT-verksamhet i Sverige genom att ta fram underlag för näringsliv samt arbetsmarknadens parter samt beslutsfattare inom näringslivs- och utbildningspolitik, Satsningar på IT-området, både gällande utbildning och forskning genom underlag för forskningsfinansiärer och högskoleaktörer och förslag på kraftsamling där Sverige har goda möjligheter att konkurrera med omvärlden Avgränsningar, definitioner, förtydliganden Projektet behandlar begreppet IT i vid mening, men med fokus på näringslivet. Projektet berör även juridiska frågeställningar som uppstår när IT-relaterat arbete flyttas över nationsgränser, men också kopplingen mellan de olika delarna i en kund-leverantörsrelation och hur den påverkas när en del lyfts ur den egna organisationen (tex genom off-shoring). Som tidigare nämnts kommer arbetet att koncentreras på näringslivet och frågor som är centrala för en livskraftig industri med koppling till IT-branschen. Projektet kommer inte att fördjupa sig i det som i vardagligt tal brukar beskrivas som IT-politik, tex offentligt finansierad bredbandsutbyggnad, 24-timmarsmyndigheten, e-governance eller offentlig upphandlig för att Staffan Eriksson, tel (10)

5 stimulera en viss IT-utveckling. Om dessa områden berörs blir det i relevanta sammanhang och då med anknytning till näringslivets utveckling. 3. Organisation av projektet 3.1. Övergripande upplägg av projektet Projektets huvudsakliga arbete kan beskrivas som bestående av tre delar; en studieinriktad del ( Omvärldsanalys ) en visionär del (projektgruppen IT utan gränser ) respektive en utvecklande del ( Utbildning och Forskning ). De tre delarna genomförs delvis parallellt och delvis gemensamt och de skall successivt under projektets gång ge varandra relevanta bakgrundsmaterial och underlag. Till detta kommer ett par publika arrangemang samt en rapport för hela projektet, se figur nedan. Projektmodellen så som den beskrivs nedan, och att inte minst arbeta i bred samverkan med andra organisationer, är en välkänd och välprövad arbetsmodell som IVA tillämpat med stor framgång de senaste åren. Projektet skall drivas under ca 8 månader med start januari 2006 och avslut under september/oktober Projektet inleds respektive avslutas med en kick off eller mindre konferens. Halvvägs under projektets gång genomförs en halvtidsavstämning. Studie: Omvärldsanalys Panel: IT utan gränser Rapport Arbetsgrupp: Utbildning och Forskning Kick Off Halvtidsavstämning Slutkonferens: Presentation Rapporten Fortlöpande kommunikation av resultat Jan 2006 våren 2006 hösten 2006 Staffan Eriksson, tel (10)

6 3.2. Arbetsformer Projektet leds av en styrgrupp med representanter för initiativtagarna/finansiärerna, samt en huvudprojektledare. Det huvudsakliga arbetet med projektet genomförs genom en studie (utförd av ITPS Institutet för tillväxtpolitiska studier) och inom en expertpanel och en arbetsgrupp, med stöd av ett projektkansli som består av huvudprojektledare, delprojektledare, projektassistent samt kommuniaktinsansvarig. Styrgrupp: Arbetet leds av en styrgrupp. Styrgruppens roll är att fungera som beställare av projektets arbete. Styrgruppen tar beslut i strategiska frågor, fastställer slutlig projektplan (inklusive slutlig budget), utser panelordförande och deltagare i panelen (ca personer), utvärderar fortlöpande att projektplan följs samt fastställer projektets slutrapport. Huvudprojektledare: Huvudprojektledaren ansvarar för den operativa ledningen och för att projektet genomförs enligt den plan som fastställs av styrgruppen. I uppgifterna ingår att samordna arbetet mellan ITPS, panelen och arbetsgruppen, leda kansliet, se till att målen uppnås inom godkända ramar, samt att rapportera till styrgruppen. Huvudprojektledaren samordnar också framtagandet av slutrapporten för projektet som helhet. Studie: Initialt genomförs en omvärldsanalys. Detta arbete syftar till att ge projektdeltagarna en god bild av IT-branschens förändring globalt. Centralt i detta arbete blir att beskriva hur andra länder och företag förhåller sig till offshoring och vilka effekter detta har fått på den nationella ITmarknaden. Resultatet skall sedan användas som material i det fortsatta projektarbetet, varför denna aktivitet bör påbörjas initialt i projektet. Studien kommer också presenteras i en separat rapport utgiven av ITPS. Panelen IT utan gränser : Panelen skall genomföra det uppdrag som definierats nedan. De skall därvid inom ramen för den områdesdefinition som styrgruppen gör, avgränsa området, upprätta en arbetsplan, samverka med andra grupper i närliggande frågor, löpande avrapportera och slutrapportera arbetet. Det är inom panelen som projektets operativa arbete utförs. För att så effektivt som möjligt utnyttja panelens arbetsinsats föreslås en uppläggning där de: Genomför en intensiv inledande idégenerering, avgränsning av området och ger riktlinjer för panelprojektledarens arbete. I denna fas analyseras även tidigare genomförda studier. Naturligt är också att förhålla sig till internationella erfarenheter, och mönster. Under en mellanfas ger synpunkter på underlag och avstämningar under arbetet samt deltar vid seminarier/workshops/hearings. Staffan Eriksson, tel (10)

7 Gör en avslutande bearbetning av framtidsbilder och rapportutkast där utgångsmaterial tagits fram av projektkansliet med ledning av underlag från panelen och genomförda seminarier. Panelens ordförande leder och styr verksamheten inom panelen, rapporterar till huvudprojektledaren och är föredragande i styrgruppen för panelens arbete, samt ansvarar för koordineringen med andra grupper och sammanställningen av panelrapporten. Inom ramen för panelen kan även ett antal djupstudier, respektive sammanställningar av redan utförda studier, genomföras i syfte att fungera som underlag för projektarbetet. Djupstudierna kan komma att genomföras som expertuppdrag och/eller examensarbeten där respektive panel fungerar som beställare av arbetet. Panelprojektledare och projektkansli: Panelprojektledaren assisterar panelordförandena med att organisera panelens mötesverksamhet, ta fram underlag, sammanfatta diskussioner samt skriva de olika rapporter som skall tas fram av panelen. Projektkansliet bistår panelerna med faktaunderlag och metodstöd samt arrangerar seminarier, workshops eller hearings. Panelprojektledaren rapporterar till huvudprojektledaren. Arbetsgruppen: Arbetsgruppen har som uppgift att analysera konsekvenserna av ITPS inledande studie och panelens arbete när det gäller utbildning och forskning. Vad får resultatet av panelens arbete för konsekvenser på utbildning och forskning? 3.3. Studien Omvärldsanalys Studiens huvudfokus skall vara att beskriva vad som sker internationellt; trender inom offshoring, hur andra länder agerar och vad det får för konsekvenser för dessa länders ITverksamhet. Ett arbetsverktyg för panelens arbete är statistiska underlag. Studien Omvärldsanalys syftar också till att beskriva, analysera och lyfta fram IT:s inverkan på svensk tillväxt, välfärd och sysselsättning. Studien genomförs som ett separat projekt utfört och finansierat av ITPS. Se vidare separat beskrivning av studien Panelen IT utan - gränser I panelens arbete behandlas IT-Sveriges framtida utmaningar med fokus på effektivitetsförbättringspotential, innovationsklimatet, och strukturförändringar. Några exempel på frågor som diskuteras och analyseras - i termer av innebörd för framtida konkurrenskraft, konsekvenser för strategiska vägval etc - är: Möjligheter för framtidens IT-verksamhet i Sverige Begreppen outsourcing och offshoring. Vem vinner? Vem förlorar? Globala företag, partnerskap och allianser Nationella och internationella förutsättningar för svenska IT-företag (tex kulturella aspekter) Svensk kompetens- och lönenivå kontra låglöneländer Legala aspekter, tex offshoring av räkenskaper Staffan Eriksson, tel (10)

8 Den framtida kopplingen mellan utveckling av IT och drift och underhåll Innovatörernas betydelse. Inom ramen för panelens arbete är det också tänkbart att specialstudera, och dokumentera, t ex som ett examensarbete, ett antal framgångsrika företagsexempel på ovannämnda. Panelens uppdrag pekar mot behovet av ett kreativt och analytiskt förhållningssätt till existerande statistiska undersökningar (som ofta har några års förskjutning och bygger på traditionell branschuppdelning baserat på ett industrisamhälle) Arbetsgruppen för Utbildning och Forskning En förutsättning för att ha fungerande och lönsam IT-verksamhet i Sverige är att det finns arbetskraft med rätt utbildning och kompetens som kan verka i framtidens affärsliv. Ett problem som kan växa fram är brist på kvalificerad arbetskraft. Detta i kombination med att kvalifikationskraven bedöms både öka och ändra karaktär framöver och att både näringsliv, utbildning och forskning inom IT-området internationaliseras allt mer ställer nya krav på rådande högskolesystem. Både den ökade internationaliseringen och konkurrensen gör det allt viktigare att kraftsamla både utbildningen och forskningen i olika centrum och/eller kluster. Ett samarbete om forskning och utbildning inom IT mellan stat, näringsliv och akademi är också av betydelse. Arbetsgruppen för Utbildning och Forskning har till uppdrag att, med fokus på universitetsoch högskolenivå, analysera rådande strukturer på utbildning och forskning inom IT-området. I gruppens uppdrag ingår också att med utgångspunkt i visioner om framtidens IT ge förslag till utvecklande åtgärder (t ex strukturella förändringar, kraftsamling, kompetensluckor etc). Några exempel på frågor som diskuteras och analyseras är: Koncentration och fokusering av forskarmiljöer Näringslivets omstrukturering påverkan på IT-utbildningens struktur och innehåll Rekryteringssituationen för högskolor och universitet Planering av kompetensbehov inom företag Strategiska internationella forskarsamarbeten Arbetsgruppen kommer att ingå som en integrerad del av panelen, men med särskild fokus på frågor som får konsekvenser för utbildning och forskning. Staffan Eriksson, tel (10)

9 3.6. Tidplan Projektet föreslås att genomföras enligt följande tidplan: Planerings- och finansieringsarbete mars dec 2005 Första styrgruppsmötet 10 jan 2006 Start av studien Omvärldsanalys dec 2006 Start av arbetet i panelen jan/ 2006 Kick-off feb/mars 2006 Panelarbete: Insamling av underlag, diskussioner etc. jan mars 2006 Konferens: Halvtidsavstämning och lägesrapportering maj 2006 Fortsatt Panelarbete: utveckling av förslag, rapportarbete april 2005 sept 2006 Rapport klar okt 2006 Konferens: Slutkonferens, rapport, artiklar, extern kom sept/okt 2006 Projektet avslutas okt Paneldeltagare Projektet har för avsikt att involvera flertalet kategorier av aktörer såsom företagare, innovatörer med intressen inom IT-området, forskare, utbildare, opinionsbildare, samt departements- och myndighetspersoner. Flertalet gränsöverskridande kompetenser är centrala, dels för att projektupplägget som sådant är brett till sin karaktär och dels för att starta den breda diskussion som projektet syftar till. Det åligger styrgruppen att utse panelordförande samt att i samråd med huvudprojektledaren utse paneldeltagare och på så sätt säkra den breda sammansättningen av deltagare i projektet. 4. Kommunikation Då projektet syftar till att medverka till en renässans av IT-frågor i Sverige, i termer av att skapa ökad förståelse för både IT:s betydelse för landet som helhet samt att bidra till att rätt jordmån utvecklas och att satsningar inom utbildning och forskning görs, är kommunikation centralt. Det kan konstateras att projektet i huvudsak på så sätt är att betrakta som ett påverkans/kommunikationsprojekt. Kommunikationen utgör sålunda en central del av projektets aktiviteter. En stor del av verksamheten bör därför vara utåtriktad i form av tankesmedjor, seminarier m.m. Information om delprojekten och resultat från dessa presenteras på projektets och IVA:s hemsida (www.iva.se/it). Panelupplägget i sig innebär också en bred kommunikationsprocess under projektet med ett stort antal engagerade individer som projektets ambassadörer i den egna organisationen. Som en naturlig del av projektets arbetsprocess, men också för att skapa extern kommunikation kring projektets resultat, kommer även tre publika arrangemang anordnas (inledningsvis en kick off, halvtidsavstämning och en avslutnigskonferens). Inbjudna till dessa arrangemang kommer att Staffan Eriksson, tel (10)

10 vara näringslivsrepresentanter, representanter för högskolesystemet inom it-området i Sverige, forskningsfinansiärer samt centrala myndigheter och departement. Resultatet av projektet presenteras i en rapport parallellt med seminarier och tidningsartiklar. I inledningen av projektet utarbetas en separat kommunikationsplan i samråd med projektets initiativtagare. I denna kommunikationsplan diskuteras även rollfördelningen mellan projektet och initiativtagarnas fortsatta arbete med frågorna som projektet berör. Om styrgruppen finner det ändamålsenligt kan den t ex fortsätta att fungera som samverkansorgan mellan initiativtagarna även en kortare tid efter projektets formella avslutning. 5. Referenser Andersson T et al, Betydelsen av Innovationssystem, Vinnova, 2001 Bennetgruppen, Framtid för Svensk Industri, Davies P, Whats This India Business? Offshore outsourcing and the global service revolution, East West Books 2004 Ds 2000:68, IT som tillväxtmotor, Näringsdepartementet, 2000 Ds 2004:36. Innovativa Sverige En strategi för tillväxt genom förnyelse, Näringsdep Edling J, Svenska Krusbär en skrift om strukturomvandling och näringsklimat, LO, 2002 Eklund K, Vår Ekonomi, Tiden 1992 Ewertsson L, Informationssamhällets Institutioner, SNS Förlag 2004 Giertz E, Kompetens för tillväxt. Verksamhetsplanering i praktiken, Norstedts Juridik, 1992 IVA, Teknik och industristruktur: 70-talets ekonomiska kris i historisk belysning, IVA, 1980 ITPS, A learning ICT policy for growth and welfare, A2003:015 ITPS, 2003 Larsson J et al, Outsourcing - erfarenheter av outsourcing i svenska företag, Metall, 2003 Lindh A, Messing U, Östros T, Tillväxt för trygghet och rättvisa, Ett rådslagsmaterial, Socialdemokraterna, 2003 Karlson B et al, Wireless Foresight Scenarios of the mobile world in Wiley, 2003 Kobayashi-Hilary M, Outsourcing to India The Offshore Advantage, Springer, 2004 Metall, TEMA Strukturomvandling 1999/2000, Metall, 2003 NUTEK, Hur kan IT-kompetensen öka i små och medelstora företag?, R 2005:03, NUTEK 2005 OECD, Information and Communication Technologies, Communications Outlook 2003, 2003 Robinson M, Offshore Outsourcing, Business Models, ROI and Best Practices, Mivar Press 2004 Schumpeter J, The theory of economic development, Transaction Books, (nytryck 1983), 1911 SoU 1991:82, Drivkrafter för produktivitet, Produktivitetsdelegationens delbetänkande, 1991 Teknisk Framsyn, Vägval för Sverige Syntesrapport från Teknisk Framsyn, 2004 Teknisk Framsyn, Inspiration till innovation Teknik och kunskapsområden mot 2020, 2004 Teknisk Framsyn, Nytt, bättre och säkrare IT i framtidssamhällets tjänst, 2004 Schön L, En modern svensk ekonomisk historia, SNS Förlag, 2000 SIKA, Fakta och inforamtions- och kommunikatinsteknik i Sverige 2004, SIKA, 2004 Sunnersjö S, Industriell produktframtagning, IVF, En förstudie inom KK-stiftelsens program Expertkompetens, 2000 Svenskt Näringsliv/Teknikföretagen, Tillväxtfrämjande forskningspolitik Svenskt Näringslivs och dess medlemsorganisationers syn på forskningspolitiken, Staffan Eriksson, tel (10)

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Internetframsyn. www.internetframsyn.se

Internetframsyn. www.internetframsyn.se Internetframsyn Kort presentation av IVAs nya projekt om framtidens Internet Tillsammans med berörda aktörer vill IVA under under 2007/08 driva projektet Internetframsyn Syftet med projektet är att identifiera

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Datum 2013-11-04 Projektplan för projekt EBH och fysisk planering Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2013: Inom EBH-området (EBH = efterbehandling och avser arbete med förorenade områden) är det

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Förord Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1 1 (8) FRITIDSFÖRVALTNINGEN PROJEKTPLAN Utgåva 1 Nova Ungdomens Hus 2007-04-27 Beteckning P-1 Tellusvägen 19 186 86 VALLENTUNA TELEFON vx 08-587 851 00 FAX 08-587 851 00 ewa.bylin@vallentuna.se Handläggare:

Läs mer

Regeringens IT-Politiska Strategigrupp

Regeringens IT-Politiska Strategigrupp Regeringens IT-Politiska Strategigrupp 2004-11-01 Patrik Fältström Ledamot Regeringens IT-politiska strategigrupp Näringsdepartementet Regeringens IT-politiska strategigrupp Ulrica Messing, ordförande

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Teknikföretagens policy för högre utbildning

Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagen står för nära hälften av den svenska varuexporten. Därtill är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Category Management.ppt 1 A204 Silf erbjuder Utbildningar - inköp upphandling - logistik - juridik - förhandling - Öppna & Företagsinterna - Internationella certifieringar

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Internetframsyn. Ett projekt om internets framtidsfrågor. Internetdagarna 5 november 2007. www.iva.se/internetframsyn

Internetframsyn. Ett projekt om internets framtidsfrågor. Internetdagarna 5 november 2007. www.iva.se/internetframsyn Internetframsyn Ett projekt om internets framtidsfrågor Internetdagarna 5 november 2007 Varför är Internetframsyn viktig för Sverige? Internet är en central funktion i det moderna samhället idag. Än mer

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support Verksamhetsplan - 2011 Syfte Vision Sjukhusstaben Sjukhusstaben skall på uppdrag av sjukhusdirektör,

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektutvärdering. Produkter och tjänster för ökad projektkultur. Partner

Projektutvärdering. Produkter och tjänster för ökad projektkultur. Partner Projektutvärdering Produkter och tjänster för ökad projektkultur Partner För att kunna erbjuda våra kunder ett heltäckande utbud inom projektområdet arbetar Effektiv Projektkonsult och tillsammans. Detta

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer