Processbarhet av olika kontaminanter i vegetabiliska oljor och fetter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Processbarhet av olika kontaminanter i vegetabiliska oljor och fetter"

Transkript

1 2005:125 CIV EXAMENSARBETE Processbarhet av olika kontaminanter i vegetabiliska oljor och fetter JOAKIM WENNLO CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad kemi & geovetenskap Avdelningen för Kemisk teknologi 2005:125 CIV ISSN: ISRN: LTU - EX / SE

2 Förord Kära läsare, Det du håller i din hand är mitt examensarbete. Ett resultat av hårt arbete som pendlat mellan hopp och förtvivlan. Det är många personer som har hjälpt mig på vägen att genomföra detta arbete. Jag vill tacka Karlshamns AB för möjligheten att få göra mitt examensarbete hos er och framför allt tacka min handledare på företaget Bengt Petersson. Jag vill även tacka all personal, speciellt Annlouise Lomnitz, Maria Linghede samt Monica Melander, som hjälpt mig under arbetets gång. Tack! På avdelningen för Kemisk teknologi vid Luleå tekniska universitet vill jag tacka min handledare Jonas Hedlund, som kommit med goda råd och synpunkter på vägen. Jag vill även passa på att tacka mina nära och kära som stöttat mig i ur och skur. Då önskar jag en trevlig läsning. Joakim Wennlo Luleå, mars 2005 i

3 Sammanfattning Idag produceras ungefär 100 miljoner ton vegetabilisk olja i världen. Då en stor del av denna olja används till livsmedelsproduktion är kraven höga på att oljan har god kvalitet och inte är hälsofarlig att konsumera. Detta ställer krav på raffineringen av vegetabilisk olja. Det finns generellt sett två metoder för raffinering av vegetabiliska oljor och fetter, våtkemisk respektive fysikalisk raffinering. I detta examensarbete studeras fysikalisk raffinering av vegetabilisk olja. Syftet var att se om raffineringen var effektiv i reduceringen av framför allt hälsofarliga kontaminanter. Det finns många sätt en olja kan bli kontaminerad på samt av olika ämnen, vilket föranledde att information kring kontaminering inhämtades från en rad olika källor. Vissa ämnen valdes ut för att studeras och blandades sedan i en utvald olja. En försöksplan uppfördes baserad på raffineringens processparametrar och försök utfördes på processlabbet på FoU-avdelningen på ett svenskt företag som producerar högförädlade vegetabiliska specialfetter. Prover skickades för analys och resultatet var ganska entydigt. I de allra flesta fall är den fysikaliska raffineringen väldigt effektiv i reducering av hälsofarliga ämnen. Teori och empiri visar tydliga kopplingar för vissa av ämnena. ii

4 Abstract 100 million tonnes of vegetable oils and fats are produced in the world today. Since a great deal of the oil is used for consumer goods, the demands on the quality of the oil are very high to ensure the oil is safe to consume. It demands great skill of the refining of the vegetable oil. Generally there are two methods of refining vegetable oils and fats, chemical and physical refining. In this master thesis work, I have been studying physical refining of vegetable oil. The aim with the study was to find out how effective the refining of contaminants is, and especially those who are injurious to the health. Oil can be contaminated in many different ways by many substances, which calls for a fundamental study. A number of substances were chosen for the study and mixed in selected oil. Experiments were designed based on the process parameters of the refining. Trials were carried out at the process laboratory at the R&D department in a Swedish company that produces high value-added speciality fats. Samples were sent for analysis and the results were unambiguous. In most of the cases, physical refining is very effective in reducing contaminants injurious to the health. Theories of physical refining show a clear connection with the empiricism of at least some of the substances in the study. iii

5 Innehållsförteckning Förord... i Sammanfattning...ii Abstract...iii 1 Introduktion Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Begränsningar Karlshamns AB Oljor och fetter Allmänt Uppbyggnad Fysikaliska egenskaper Kemiska egenskaper Råvaror Vanliga kontaminanter i oljan Produktion av oljor och fetter Krossning av oljefrön Raffinering Fraktionering Omestring Hydrering Material och metod Val av kontaminanter och olja Föregående laster Lagar och regler Nya rön Försöksutrustningen Utformande av försöksplan Experimenten Analysmetoder Validitet och reliabilitet Resultat och analys Försök enligt försöksplanen samt varierande mängd blekjord Aflatoxiner Lösningsmedel Monoetylglykol Pesticider Ftalater iv

6 5.2 Försök enligt fabriksprocesserna Aflatoxiner Lösningsmedel Monoetylglykol Pesticider Ftalater Zearalenon Dioxiner, furaner och dioxinlika PCB Slutsatser Slutsatser från försöken enligt försöksplanen samt varierande mängd blekjord Slutsatser från försöken enligt fabriksprocesserna Förslag till fortsatt arbete Källförteckning Bilagor... a v

7 1 Introduktion I detta första kapitel är syftet att introducera läsaren till ämnesområdet för att sedan gå in djupare i problembakgrund och problemdiskussion. Slutligen mynnar kapitlet ut i arbetets syfte och dess avgränsningar. 1.1 Inledning Idag omges vi i samhället av oljor och fetter i stort sett var vi än går utan att vi för den delen alltid tänker på det. Oljor och fetter är inte längre bara något som finns i maten vi äter eller som vi använder till matlagning utan de används till en rad olika applikationer. Tack vare oljornas och fetternas olika kemiska och fysikaliska egenskaper blir listan av dessa applikationer bara längre och längre. Människan hittar nya användningsområden för oljor och fetter hela tiden, vilket gör detta ämnesområde väldigt intressant. Oljor och fetter kan användas till allt från smörjoljor för traktorer till bindemedel i farmaceutiska produkter. När gemene man talar om oljor eller fetter menas oftast samma sak. Den kemiska strukturen för oljor och fetter är också densamma. Det som skiljer dem åt är huruvida de är flytande vid rumstemperatur (oljor) eller om de är fasta vid rumstemperatur (fetter). Det finns främst två typer av oljor och fetter, vegetabiliska och animaliska. Denna uppdelning grundar sig på ursprunget av en specifik olja eller fett. Kommer oljan från växter kallas den sålunda vegetabilisk och om den kommer från ett djur kallas den animalisk. År 1950 var andelen vegetabiliskt och animaliskt fett lika stor på marknaden för livsmedelsfetter i USA. Sedan dess har vegetabiliska fetter tagit över. Anledningen till det var sojaoljans konkurrenskraftiga priser, ökad kapacitet av hydrering, konsumenternas val av margarin istället för smör och näringsmässiga värderingar rörande kolesterol och mättade fetter. (O Brien, 1998) Produktionen av olja stiger för varje år och idag produceras ungefär 100 miljoner ton vegetabilisk olja varje år. (Alander et al, 2002) Av dessa 100 miljoner ton vegetabilisk olja går hela 80 % av produktionen till livsmedelsbranschen (Gunstone, 2000). Eftersom denna olja ska användas till produkter som ska konsumeras av oss människor, ställs hårda krav på kvaliteten. Det vill säga de ska inte innehålla substanser som är farliga för människan, de ska ha god smak, klar färg, lång hållbarhetstid samt rätta egenskaper för den applikation oljan ska användas till. För att uppnå alla dessa krav måste oljan genomgå några förädlingssteg efter det att oljan utvunnits från sin ursprungskälla. Först därefter kan oljan processas på ett sätt så att oljans funktionalitet passar in till den specifika applikation oljan ska användas till. 1.2 Bakgrund Enligt O Brien (1998) har raffineringssteget troligen den största påverkan på oljans kvalitet av alla olika processteg på väg mot den färdiga säljklara oljan. Syftet med raffinering, eller rening som det brukar talas om på lekmannaspråk, är att få bort oönskade komponenter ur oljan som kan påverka oljans kvalitet. Det är därför av största vikt att raffinera oljan på bästa möjliga sätt, så att kvaliteten blir bra på slutprodukten. Det finns framför allt två olika 1

8 metoder för raffinering av olja. Dessa två metoder kallas för våtkemisk respektive fysikalisk raffinering. Det som skiljer de båda processerna åt i stort är att vid våtkemisk raffinering görs en neutralisering av oljan med hjälp av en alkalisk vattenlösning för att få bort fria fettsyror, medan vid fysikalisk raffinering destilleras samma ämnen bort. Våtkemisk raffinering är den process som används mest idag och som är den bästa, eller i alla fall den säkraste, raffineringsmetoden. Det som talar emot fysikalisk raffinering är att den är känsligare för råoljor med dålig kvalitet än våtkemisk. Dock kan fysikalisk raffinering användas till nästan alla oljor, men det som begränsar metoden är kvaliteten på råoljan. (De Greyt och Kellens, 2000) Då vi lever i en värld där konsumenterna, åtminstone från de välutvecklade länderna, idag har en större kunskap och är bättre informerade i allmänhet samt ställer högre krav på produkters kvalitet, kan detta leda till att det säkra före det osäkra väljs. (Podmore, 2000) Troligen väljs att raffinera enligt den våtkemiska metoden. Det som talar för den fysikaliska metoden är att den ger lägre oljeförluster än vid våtkemisk raffinering. Detta har att göra med neutraliseringen vid våtkemisk raffinering, då bildas tvålar, av de fria fettsyrorna och den alkaliska vattenlösningen, som sedan separeras bort och oljan går vidare till produktionen. Även små mängder av ren olja bildar emulsioner med tvålarna, vilket leder till oljeförluster. Den fysikaliska metoden har även andra fördelar. Förutom att minska oljeförlusterna, så är metoden även mer miljömässigt korrekt, eftersom användningen av kemikalier och vatten minskas. (De Greyt och Kellens, 2000) I takt med ökade krav på raffinaderierna, med avseende på kvalitet och kvantitet av avfallsvatten, kan fysikalisk raffinering vara en fördel gentemot våtkemisk raffinering. Om en råolja är av lite sämre kvalitet, innehållande en del olika föroreningar, eller kontaminanter som talas om på fackspråk, är den fysikaliska raffineringen säker att avlägsna kontaminanterna till önskad nivå? Tidigare studier har visat att våtkemisk raffinering avlägsnar inte bara komponenter som kan skada oljans kvalitet utan även hälsofarliga ämnen (ten Brink och van Duijn, 2003). Frågan är om fysikalisk raffinering är lika effektiv eller åtminstone tillräckligt effektiv för att avlägsna alla oönskade föroreningar. Det finns många olika sätt en olja kan bli kontaminerad på och hur allvarlig kontamineringen är. Kontamineringen ställer stora krav på raffineringen av oljan att den klarar av att rena oljan till de lagar och regler som finns. Mycket har blivit utrett för våtkemisk raffinering, men den fysikaliska raffineringen är inte lika utforskad. Eftersom de olika metoderna ändå är relativt snarlika i slutfasen av raffineringen borde även fysikalisk raffinering kunna avlägsna kontaminanter effektivt. Då denna metod dessutom har vissa ekonomiska och miljömässiga fördelar gentemot den våtkemiska är det intressant att studera om fysikalisk raffinering avlägsnar kontaminanter till de standarder som finns. 1.3 Syfte Syftet med detta examensarbete är att studera om fysikalisk raffinering reducerar hälsofarliga kontaminanter till gällande och nära framtida lagliga nivåer. Ett delsyfte med examensarbetet är att studera hur effektiv den fysikaliska raffineringen är, för varje fabrik inom det företag examensarbetet utförts, att reducera halten kontaminanter. 2

9 1.4 Avgränsningar Detta arbete avser enbart till att studera raffinering av vegetabiliska oljor och fetter. Anledningen till detta är att Karlshamns AB, där arbetet utförts, enbart arbetar med dessa typer av oljor och fetter. 1.5 Begränsningar På grund av de höga analyskostnaderna kunde inte analyser av alla ämnen göras för alla försök. Där analyser inte kunde ske för alla försök valdes att studera skillnader mellan fabriksprocesserna i fysikalisk raffinering för att få reda på hur det ser ut idag. 3

10 2 Karlshamns AB Meningen med detta kapitel är att ge läsaren en översikt av företaget där examensarbetet utförts, vilket kan underlätta förståelsen med arbetets syfte. I västra hörnet av Sveriges trädgård, Blekinge, ligger den lilla staden Karlshamn. Staden grundades för snart 350 år sedan på grund av sitt strategiska läge vid Östersjön. Sedan dess har hamnen, sjöfarten och handelslivet präglat staden och givit upphov till industrins starka fäste i regionen. Ett företag som präglar och är en del av staden är Karlshamns AB. Dess historia sträcker sig inte så långt tillbaka som 350 år sedan, men dock till år På den tiden producerades sojamjöl till framför allt djurfoder. Det görs än idag, men idag kommer de stora inkomstkällorna från andra håll. När gemene man talar om Karlshamns AB tänker många på gott gotti gott gott, alltså Carlshamns Mejeri. Mejeriet har ingått i koncernen tidigare, men inte längre. År 1965 startade verksamheten av glass- och margarinproduktion, men 1994 sålde företaget av denna del av verksamheten. Nu har dessutom produktionen flyttats till Finland. Några andra viktiga ögonblick i Karlshamns AB:s historia är år 1942 då Sveriges första hydreringsfabrik introducerades, år 1977 då lösningsmedelfraktioneringsfabriken stod klar samt år 1997 då bolaget börsintroducerades på Stockholmsbörsen. Karlshamns AB är en av världens ledande tillverkare av högförädlade vegetabiliska specialfetter. De levererar specialfetter över hela världen och är marknadsledande i Norden och Centraleuropa. Huvudkontoret och den största produktionsanläggningen är placerad i Karlshamn, men företaget har två ytterliggare produktionsenheter som ligger i Hull, Storbritannien, samt i Zaandijk i Nederländerna. I Karlshamn raffineras oljorna framför allt våtkemiskt, medan i Hull och Zaandijk används främst fysikalisk raffinering. Koncernen omsatte år 2004 ca Mkr och antalet medelanställda var 787 personer, varav 634 i Karlshamn. Koncernen är indelad i tre affärsområden: Oljor & Fetter, Tekniska Produkter och Foderråvaror. Affärsområdena är uppbyggda utifrån ett kretsloppstänkande där sidoprodukter tas tillvara, förädlas och marknadsförs som egna produkter. Det största affärsområdet är Oljor & Fetter som i sin tur är indelat i tre affärssektorer; Choklad & Konfektyrfetter, Livsmedelsingredienser och Kosmetik. År 2004 svarade Oljor & Fetter för 72 procent av koncernens totala omsättning. Inom Livsmedelsingredienser säljs standardfetter såväl som special- och formulerade fetter. Produkterna från Kosmetik är specialprodukter för kosmetikoch läkemedelsindustrin. Inom Choklad & Konfektyrfetter är huvuddelen av produktvolymerna baserade på högförädlade specialfetter. Karlshamns näst största affärsområde är Tekniska Produkter, som består av de två dotterbolagen Tefac AB och Binol AB. Tefac tillverkar och marknadsför fettsyror och glycerol, medan Binol utvecklar, tillverkar och marknadsför miljöanpassade tekniska oljor. Foderråvaror är Karlshamns minsta men äldsta affärsområde, som förädlar och marknadsför vegetabiliska protein- och fettråvaror till foderindustrin. Affärsområdet ansvarar även för utvinningen av olja ur rapsfrö och sheanötter. 4

11 3 Oljor och fetter Detta kapitel behandlar teorier om vegetabiliska oljor och fetter, dess härkomst och går sedan in på produktionen av dessa med utvinning, raffinering och processning. 3.1 Allmänt När gemene man talar om oljor eller fetter menas oftast samma sak, därför känns det viktigt att klargöra skillnaden. Den kemiska strukturen för oljor och fetter är densamma. Det som skiljer dem åt är huruvida de är flytande vid rumstemperatur (oljor) eller om de är fasta vid rumstemperatur (fetter). 3.2 Uppbyggnad Alla oljor och fetter består huvudsakligen av två enkla byggstenar; glycerol (den vänstra delen i figuren nedan) och fettsyror (de tre delarna till höger i figuren nedan). (Alander et al, 2002) Figur 1. Oljor och fetters uppbyggnad Källa: Det finns bara en typ av glycerol, medan det finns en stor variation av olika fettsyror. Glycerol har tre alkoholgrupper där fettsyror kan reagera och sätta sig, vilket sker i rutan i figuren ovan. De olika produkterna kallas monoglycerid (en fettsyra), diglycerid (två fettsyror) samt triglycerid (tre fettsyror), vilken är den vanligaste formen av fett. (Gunstone, 2000) Fettsyrorna i sig kan variera med avseende på kedjelängd (hur många kolatomer fettsyran är uppbyggd av), antal och placering av dubbelbindningar på kolkedjan samt positionen av fettsyrorna i relation till glycerol. Hur dessa parametrar varierar har betydelse för oljans och fettets egenskaper. (Alander et al, 2002) För att kunna bestämma sammansättningen av en olja, beror av vilka fettsyror som ingår samt var dessa är lokaliserade på glycerolmolekylen. Om alla fettsyror är identiska på en triglycerid kallas detta för en enkel triglycerid. Det mer vanliga är att en triglycerid består av kombinationer av två eller tre olika fettsyror. Detta kallas för blandad triglycerid. För att underlätta bestämningen har alkoholgrupperna på glycerolmolekylen numrerats mellan 1-3. De yttre hydroxylgrupperna (position 1 och 3) har samma kemiska egenskaper, medan den mittersta (position 2) skiljer sig något. Detta leder då till att beroende på var en fettsyra är placerad på glycerolmolekylen har påverkan på främst triglyceridens fysikaliska egenskaper. 5

12 Skillnaden syns främst vid kristallisationsprocessen, där stabila kristallformer och sammansättningar eftersökes. (Gunstone, 2004) Om en sorts fettsyra placerar sig på de yttre positionerna (position 1 och 3) samt en övrig fettsyra är placerad i mitten (position 2) kallas den molekylen för en symmetrisk triglycerid. Om däremot en sorts fettsyra är placerad på en av de yttre positionerna samt i mitten (position 1 och 2, alternativt 2 och 3) och en övrig fettsyra på den resterande ytterpositionen (position 3, alternativt 1) kallas den molekylen för en asymmetriska triglycerid, se figur nedan. (Alander et al, 2002) Figur 2. En asymmetrisk och en symmetrisk triglycerid. Källa: Alander et al (2002) Fetter och oljor består huvudsakligen av fettsyror med kolkedjor mellan 4-24 antal kolatomer och med noll till tre dubbelbindningar. Längden på kolkedjan har betydelse för kolkedjans kokpunkt. Desto kortare en kolkedja är desto flyktigare är densamma. Fettsyror eller kolkedjor med inga dubbelbindningar kallas för mättade, en dubbelbindning kallas för omättade samt fler än en dubbelbindning kallas fleromättade. (Gunstone, 2004) Mättade fettsyror är de minst reaktiva och har en högre smältpunkt än motsvarande fettsyror med samma kedjelängd med en eller flera dubbelbindningar. Fettsyror med flest antal dubbelbindningar, eller de som är mest fleromättade, är de kemiskt mest reaktiva. Detta har att göra med elektronfördelningen vid kolatomen. Den mest stabila formen är då kol omger sig av fyra väteatomer. Ju fler dubbelbindningar kolet har bundit (kan ej ha fler än två) till sig desto mer reaktiv blir den, då kolet vill nå den mest gynnsamma stabila formen. (Gunstone, 2004) Vid namngivning av omättade fettsyror är det vanligaste sättet att använda sig av omega-x eller n-x systemet. Beroende på var dubbelbindningen sitter har effekt på hur fettmolekylen namnges. Räkna från slutet av kolkedjan på fettsyran och fram till där första dubbelbindningen sitter. Exempelvis om den första dubbelbindningen sitter på tredje kolet från slutet kallas den då för en omega-3 eller n-3 serie. (Alander et al, 2002) När två fettsyror är likadana och det enda som skiljer dem åt är placeringen på en dubbelbindning kallas dessa för positionsisomerer. Det finns två olika typer av sådana fall, dels positionsisomer och dels geometrisk isomer. Den första av dem skiljer sig var på kolkedjan dubbelbindningen sitter medan geometriska isomerer skiljer sig i hur kolkedjan är vinklad i rymden. Den geometriska konfigurationen beror på hur väteatomerna förhåller sig till det dubbelbundna kolet. Om väteatomerna är på samma sida av kolkedjan kallas detta för cisform, medan om väteatomerna är på olika sidor kallas det för transform. Cisfettsyrorna blir 6

13 på grund av detta vinklade medan transfettsyrorna blir mer raka, se figur 3 nedan. Den naturliga formen är cis medan trans kan uppstå vid processning av olja. Transfettsyror med sina raka kedjor har fysikaliska egenskaper liknande mättade fettsyrors. En omvandling av cisisomer till transisomer leder till en ökad smälttemperatur är ett exempel på detta. (Gunstone, 2004) Vi har länge fått höra att fleromättat fett är nyttigare än enkelomättat. Senaste årens forskning har fokuserat mer på mättat fett och även transfetter. Dessa fetter höjer kolesterolvärdet och ökar därmed risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt Becker (2004) är mättat fett ett större problem än transfett då intaget av mättat fett är tio gånger större. Figur 3. Två olika typer av fettsyror med cis- och transform. Källa: 3.3 Fysikaliska egenskaper Vid kylning av ett flytande fett övergår detta vid tillräckligt låg temperatur i fast form, kristaller. Triglycerider och fetter med relativt långa kolkedjor kan kristallisera i framför allt tre olika former, och på grund av detta ha fler än en smältpunkt. Detta fenomen kallas för polymorfism. De olika stadierna kallas för alfa (α), betaprim (β ) och beta (β). Alfaformen har en hexagonal struktur, se figur 4 nedan, och bildas vid låga temperaturer och snabb nedkylning. Molekylerna är bundna till varandra så långt ifrån varandra som möjligt och kristallen är därmed väldigt instabil. Antingen övergår kristallen till flytande fas eller till betaprim. (Alander et al, 2002) Betaprim är ortorombiska kristaller, vilket innebär att molekylerna är små, släta fina kristaller. Dessa kan uppta mycket flytande olja och ändå förbli stela. Den mest stabila formen är beta, som har den högsta smältpunkten och en triklinisk form. Figur 4. Fetters olika kristallstrukturer. Källa: bearbetad från Alander et al,

14 Vid temperaturer över smältpunkten är fetter flytande. (Gunstone, 2000) Detta åskådliggörs i figur 5 längre ner. Vid snabb nedkylning formas alfaformen, men med en långsammare nedkylning formas betaprim istället. Betaformen är dock väldigt svår att uppnå direkt från flytande fas, utan uppnås lättast via betaprimformen, se figur nedan. I generella drag kan sägas att det polymorfiska beteendet bestäms av sammansättningen i triglyceriden. En blandning av mättade triglycerider har svårt att nå en stabil betaform och kristalliserar istället i betaprim. Omättade triglycerider som är symmetriska kan uppnå betaform. Asymmetriska omättade triglycerider når inte heller den stabilare formen beta, utan istället betaprim. I slutändan uppnås dock betaformen, det är bara en fråga om hur lång tid det tar. (Alander et al, 2002) Detta har att göra med att molekylerna i fettet eftersträvar att nå det lägsta energitillståndet, vilket är betaformen. Figur 5. Sambanden mellan de olika kristallstrukturerna. Bearbetad från källa: Alander et al (2002) 3.4 Kemiska egenskaper Det finns främst två typer av kemiska reaktioner som bör tas hänsyn till vid hantering av fett. Den ena är oxidation. Oxidationen leder till försämringar i lukt och smak, vilket gör att riskerna för att oxidation ska ske bör minskas. Oxidationsstabiliteten för vegetabiliska oljor och fetter beror på mättnadsgrad, närvaron av naturliga eller syntetiska antioxidanter, närvaron av pro-oxidanter (exempelvis metaller), temperatur, ljus samt tillgängligheten av syre. (Alander et al, 2002) Normalt sker oxidationen vid dubbelbindningarna på ett fett, och leder till bildandet av en väteperoxid (primär oxidationsprodukt) som i sin tur leder till bildandet av ketoner och aldehyder (sekundär oxidationsprodukt). Det är ett välkänt faktum att ju mer mättad ett fett är desto mer oxidationsstabilt är det. (O Brien, 1998) Det hela verkar ganska enkelt i så fall, minska antalet dubbelbindningar och problemet är löst. Men då kanske inte fettet kan uppnå de önskvärda egenskaperna som eftersträvas. Istället avlägsnas oxidationsprodukterna, och dess oönskade lukt och smak, samt metaller vid raffineringen, som beskrivs längre fram. Därefter måste oxidation förhindras så effektivt som möjligt under resterande processningen av oljan. Samtidigt som oljan bör raffineras vid moderata processbetingelser för att minimera förlusterna av antioxidanter. (Gunstone, 2000) Den andra reaktionen som bör tas hänsyn till är hydrolys. Triglycerider i närvaro med vatten kan leda till att fettet hydrolyseras till fria fettsyror och glycerol i tre steg. Risken är ännu större till hydrolys för triglycerider i närvaro av vatten och enzym. I första steget klipps en 8

15 fettsyra av från triglyceriden och bildar en fri fettsyra och en diglycerid. I andra steget bildas en monoglycerid efter att en fettsyra klippts av och i det sista och tredje steget klipps den sista fettsyran lös och kvar är tre fria fettsyror och glycerol. På grund av den låga lösligheten mellan vatten och fett är de flesta oljor och fetter relativt stabila. Om reaktionen sker så ökar hastigheten av minskande kedjelängd och högre mättnadsgrad. (Alander et al, 2002) Vid framställning av oljor och fetter är det oftast triglycerider som önskas, vilket gör att om hydrolys har skett måste dessa produkter avlägsnas vid raffineringen vilket leder till oljeförluster och ökade kostnader. 3.5 Råvaror De flesta organismer innehåller lipidkroppar någon gång under sitt liv. I de flesta växter så samlas lipiderna koncentrerat i vissa delar av växten. Det är vanligt förekommande att en relativt hög andel lipider finns i växternas nötter, frukter, kärnor eller frön och det är även från dessa källor som dagens oljor och fetter utvinns ifrån. Oljemängden varierar mellan 3-70% av den totala vikten av fröet, nöten, kärnan eller frukten. (O Brien, 1998) Det är därför enbart vissa som innehåller tillräckligt stor mängd lipider för att det ska vara mödan värt att försöka utvinna fettet. Människan har i århundraden odlat oljebärande växter som utvunnits och använts till mat (ibid.) På detta sätt har människan lärt sig vilka växter som går att använda för vissa applikationer. Beroende på växtens ursprung har en avgörande roll för oljans sammansättning. I kalla och tempererade klimat blir oljan flytande vid rumstemperatur och innehåller ofta omättade fettsyror. Däremot i tropiskt klimat så har fettet en högre smältpunkt och innehåller även mer mättade fettsyror. Var de olika källorna för olja kan hittas framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1. Oljeväxternas huvudsakliga odlingsplats (Källa: bearbetad från Alander et al, 2002) Oljeväxt Huvudsaklig odlingsplats 1. Flytande oljor Rapsfrö Europa, Kanada, Australien, Kina, Indien Sojaböna USA, Brasilien, Argentina, Kina Solrosfrö Södra och centrala Europa, USA, Argentina Jordnöt Indien, Kina, USA, norra Afrika Bomullsfrö USA, Kina, Indien, Pakistan Oliv Medelhavsområdet 2. Palmoljor Palm (från frukten) Malaysia, Indonesien, Västafrika, Brasilien 3. Kortkedjiga oljor (C:12) Kokosnöt Filipinerna, Indonesien Palmkärna (från kärnan) Malaysia, Indonesien Mer än 100 olika plantor är kända för att ha oljebärande frön, men endast några få har kommersialiserats. De största källorna till olja just nu är frön från ettåriga plantor såsom sojaböna, bomull, jordnöt, solros eller raps. Många av dessa oljebärande frön är inte bara en källa till olja, utan också protein. I många fall är proteinet mer ekonomiskt värdefullt än oljan. En annan källa till vegetabiliska oljor är de oljebärande frukterna eller nötter till träd. Exempel på dessa är palm, palmkärna, kokosnöt och oliv. Palmoljan och olivoljan utvinns främst från frukten. Däremot kommer palmkärnolja, som namnet antyder, från kärnan i frukten. Alla av de oljebärande träden kräver ett relativt varmt klimat, varav två är tropiska; kokosnöt och palm. (ibid) 9

16 Hur utvecklingen av världsproduktionen av vegetabiliska oljor sett ut de senaste åren visas i figur 6 nedan. Världsproduktion av vegetabilisk olja 35,00 30,00 25,00 20,00 Miljoner ton 15,00 10,00 Soybean Palm Sunflowerseed Rapeseed Cottonseed Peanut Coconut Olive Palm Kernel 5,00 0, / / / / / / /03 1/ 2003/04 1/ Figur 6. Världsproduktionen av vegetabilisk olja. Källa: 3.6 Vanliga kontaminanter i oljan För att en olja ska få säljas krävs det att den lever upp till många olika krav, bland annat att den har goda smak- och ätkvaliteter och att den ej är hälsofarlig (ten Brink och van Duijn, 2003). Det som kan hindra oljan från att leva upp till dessa krav är olika typer av kontaminering. Det finns många olika sätt hur en olja kan bli kontaminerad på och hur allvarlig kontamineringen är. Kontamineringen ställer stora krav på raffineringen av oljan att den klarar att rena oljan till de standarder som finns. Mängden kontaminanter varierar med oljans källa, odling, hantering (inklusive transport), utvinning och geografiska härkomst. (O Brien, 1998) Ämnen som påverkar oljans smak- och ätkvalitet kan vara fria fettsyror, oxidationsprodukter, ämnen med stark lukt och smak, fasta partiklar, fosfatider och färgämnen. Alla dessa ämnen påverkar normalt oljans kvalitet och hållbarhetstid negativt och gör det svårt att använda en oförädlad olja till livsmedelsprodukter. (Alander et al, 2002) Det är därför viktigt att avlägsna dessa föroreningar så gott det går. 10

17 Med hälsofarliga ämnen menas ämnen som kan vara en risk för livsmedelssäkerheten. Dessa ämnen är om möjligt ännu viktigare att avlägsna då de kan vara farliga att förtära. Generellt sett kan risker för livsmedelssäkerhet delas in i tre olika kategorier, enligt Cook (2000): Fysiska kontaminanter ex. glas, metall Biologiska kontaminanter ex. bakterier och mykotoxiner Kemiska kontaminanter ex. pesticider, cykliska organiska föreningar, tungmetaller Fysiska kontaminanter De flesta råoljor innehåller någon typ av fysiska kontaminanter. Det kan vara i form av fröskal, små bitar av trä eller glas eller till och med små insekter. Dessa kontaminanter kan ha blivit kvar i oljan efter att oljan utvunnits ur sin oljekälla, eller tillförts av ren olyckshändelse. Vid reningen av oljan måste det därför finnas ett steg där dessa partiklar fysiskt avlägsnas genom filtrering, eftersom det inte är önskvärt att ha små partiklar i oljan och det dessutom kan vara skadligt. Filtrering sker ofta i samband med blekningen av oljan eller i en annan förbehandling av oljan. (Cook, 2000) Biologiska kontaminanter Exempel på biologiska kontaminanter kan vara dels bakterier och dels mykotoxiner. Bakterier finns vanligtvis inte i frukter, men de kan smittas genom exponering via verktyg exempelvis. För att bli av med bakterier är det bästa att livsmedlet sköljs noga samt upphettas över 70 C. Mykotoxiner är tyvärr mer vanligt för frukter och grödor, vilket kan leda till att vegetabilisk olja blir kontaminerad av dessa ämnen. Mykotoxin kan framför allt vara ett problem för majs, jordnöt, bomull och nötter från träd. (Fitch Haumann, 1995) Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar. Det bästa sättet att slippa mykotoxiner i livsmedel är att begränsa de faktorer som gynnar mögeltillväxt. Sådana faktorer kan vara fukt, temperatur och skador av insekter. Att lagra grödor i varma och fuktiga förhållanden kan alltså leda till bildandet av mykotoxiner. En längre tids exponering av mykotoxiner kan leda till cancer och andra mer långsiktiga effekter. (Olsen, 1999) De mykotoxiner som är vanligt förekommande i oljor är aflatoxin B1 (mest toxisk), B2, G1 och G2 samt Zearalenon. EU har tagit fram en förordning rörande högsta tillåtna halt av aflatoxiner i livsmedel för att skydda folkhälsan. Det finns flera olika förordningar rörande aflatoxiner, men den som tillåter lägst halt av ämnet är en förordning för barnmat. Enligt denna förordning (EC nr. 683/2004) är högsta tillåtna halt av total halt aflatoxin 0,05 ppb. För Zearalenon finns ingen förordning ännu, men enligt Livsmedelsverket finns en rekommendation på tillåtna högsta halt av 50 ppb. Kemiska kontaminanter Exempel på kemiska kontaminanter som kan förekomma i vegetabilisk olja är dioxiner, PCB (polyklorerade bifenyler) och pesticider. Alla dessa ämnen kan vara väldigt skadliga för människan. Dioxin är kanske det farligaste kemiska ämnet som finns idag. Dioxiner är egentligen ett samlingsnamn för gruppen av cykliska organiska klorföreningar benämnda polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). (Ekerfelt, 2004) PCDD och PCDF har aldrig producerats kommersiellt, utan bildas som biprodukt vid tillverkning av vissa klorföreningar som klorfenoler eller vid förbränningsprocesser, såsom vid förbränning av hushållsavfall. Substanserna är svårnedbrytbara och lagras i fettvävnaden. På grund av att de är så svåra att bryta ned blir de kvar i naturen och anrikas i foder- och livsmedelskedjan. Det finns en grupp PCB (12 stycken) som liknar dioxiners toxikologiska beteende och kallas därför dioxinlika PCB. Dessa föreningar är också stabila och svåra att bryta ner. Än så länge finns det inga tydliga lagliga gränsvärden för dioxinlika PCB, men detta är på väg. Tanken är att de ska innefattas i de krav 11

18 som ställs för dioxiner och furaner. Idag får vegetabilisk olja inte innehålla mer än 0,75 pg WHO-PCDD/F-TEQ/g fett enligt EU:s förordning nr. 2375/2001. Pesticider är en annan kemisk grupp av kontaminanter. Dessa ämnen används på oljebärande grödor både under tillväxtstadiet och även efter skördningen för att skydda grödorna från bland annat insekter och mögel. Pesticiderna kan kontaminera oljor genom att tränga in i växten för att sedan hamna i de oljerika delarna hos växten. En del av pesticiderna är lipofila och löses i oljan, vilket leder till att råolja kan innehålla spår av en del olika pesticider. En effektiv raffinering kan dock avlägsna pesticiderna. (Kristott och Rossell, 1994) Trots detta träder en ny lag i kraft i början av mars 2005 (LIVSFS 2004:5) rörande pesticider i livsmedel och barnmat, där de godkända halterna varierar mellan 3-10 ppb beroende på vilket ämne det rör sig om. 3.7 Produktion av oljor och fetter Idag produceras ungefär 100 miljoner ton vegetabilisk olja varje år. Det mesta av den oljan, cirka 80 %, går till livsmedelsbranschen. (Gunstone, 2000) Då vi lever i en värld där åtminstone konsumenterna från de välutvecklade länderna idag har en större kunskap och är bättre informerade om näringslära samt ställer högre krav på produkters kvalitet, leder detta till att kraven på livsmedelsbranschen och i sin tur oljeraffinaderierna är väldigt höga. (Podmore, 2000) Samtidigt som kraven på hög kvalitet ökar, ökar även antalet applikationer för oljan. Detta gör att processen blir mer invecklad för att få fram en olja med hög kvalitet olja med rätta egenskaper. Det är många förädlingssteg som oljan ska gå igenom innan den är klar för att distribueras till marknaden. Först ska oljan utvinnas från sina frön, därefter kan oljan raffineras för att sedan processas på ett sätt så att oljans funktionalitet passar in till den specifika applikation oljan ska användas. Däremot behöver det inte alltid ske i precis den ordningen. Det är ganska vanligt att oljan förbehandlas innan den processas för att få dess specifika funktionalitet och i sista steget deodoriseras Krossning av oljefrön Krossning är det övergripande ordet för processen för att utvinna oljan eller fettet från de oljeinnehållande fröna, nötterna eller frukterna. Historiskt sett har kallpressning eller varmpressning använts för att utvinna olja, men dessa har kompletterats med extraktion med lösningsmedel. Om oljehalten är tillräckligt hög, mer än 25 %, så används främst pressning. När oljan utvinns med hjälp av lösningsmedel används oftast hexan, vilken kan destilleras bort efter utvinningen. Efter utvinningen av oljan erhålls en produkt som kallas för råolja. Överblivna rester från krossningsprocessen innehåller värdefulla proteiner som bland annat kan användas till djurfoder Raffinering Syftet med raffinering är att få bort oönskade produkter ur oljan som kan påverka oljans kvalitet. Enligt O Brien (1998) har raffineringssteget troligen den största påverkan på oljans kvalitet av alla olika processteg på väg mot den färdiga säljklara oljan. En dåligt raffinerad olja kommer ha påverkan på alla påföljande processer och därmed även kvaliteten på slutprodukten. Raffineringen är inte bara en process, utan den består av flera olika åtskilda processteg, se figur 7 nedan. I industrin finns det främst två olika alternativa metoder att raffinera. Dessa två metoder kallas våtkemisk raffinering och fysikalisk raffinering. 12

19 Raffineringens historia Den grundläggande tekniken för våtkemisk raffinering utvecklades redan på slutet av talet, men blev inte kommersiell förrän (O Brien, 1998) Det var även på den tiden, i början av 1930-talet, som fysikalisk raffinering härstammar ifrån då E. Wecker och H. Heller introducerade en metod att förneutralisera oljor som innehöll mycket fria fettsyror. Att raffinera oljan direkt genom våtkemisk raffinering hade gett stora oljeförluster. Istället förneutraliserades oljan vartefter den behandlades som vanligt som vid våtkemisk raffinering. (Segers, 1983) Rafaetta, från Italien, var även med och bidrog till utvecklingen av fysikalisk raffinering med sina intressanta resultat i början av 1950-talet. (Balicer, Leibovitz och Ruckenstein, 1984) Fysikalisk raffinering fick sitt genombrott då det upptäcktes att metoden kunde användas för palmolja (Segers, 1983). Palmolja är den olja efter sojaolja som produceras mest i världen av vegetabiliska oljor och fetter enligt Alander et al (2002) vilket gör att det var stora mänger olja som kunde börja raffineras med den fysikaliska metoden, och på det sättet minska oljeförluster dramatiskt. På 1970-talet fick metoden åter nytt intresse när Malaysiska raffinaderier började raffinera palmolja i stor skala (Tandy och McPherson, 1984). Skillnader mellan fysikalisk och våtkemisk raffinering I stora drag kan sägas att det som skiljer de båda processerna åt är att vid våtkemisk raffinering görs en neutralisering av oljan med hjälp av en alkalisk vattenlösning, medan vid fysikalisk raffinering avlägsnas samma ämnen genom destillation. I deodoriseringen vid fysikalisk raffinering sker både en destillation av dessa ämnen samt övriga oönskade ämnen. En annan skillnad är att temperaturen är oftast högre i deodoriseringen vid fysikaliska raffineringen. Detta leder till att halten antioxidanter blir lägre, på grund av dessa ämnens känslighet för höga temperaturer, och gör oljan mer känslig för oxidation. Den högre temperaturen kan även leda till ökad transhalt i oljan samt polymerisation, vilket inte heller är önskvärt. Fysikalisk raffinering kan användas till nästan alla oljor, men det som begränsar denna metod är kvaliteten på råoljan (Hamm och Hamilton, 2000). Fysikalisk raffinering har inte samma möjlighet, som våtkemisk raffinering, att nå önskad kvalitet på slutprodukten med en råolja med dålig kvalitet. Anledningen till detta är att vissa oönskade ämnen i råoljan är lättare att få bort med hjälp av den alkaliska bearbetningen i våtkemiska raffineringen. Men om råoljan inte är av lägre kvalitet än normalt är det oftast inga problem att nå önskad kvalitet på den raffinerade oljan. Våtkemisk raffinering Fysikalisk raffinering Råolja Avslemning Avslemning Neutralisation Blekning Blekning Deodorisering Deodorisering Raffinerad olja Figur 7. Överblick av våtkemisk och fysikalisk raffinering (Bearbetad från Hamm och Hamilton, 2000) 13

20 I övrigt kan fysikalisk raffinering erbjuda viktiga fördelar såsom högre oljeutbyte, minskning av kemikalier, minskning av vattenåtgång samt en avsevärd minskning av miljöpåverkan. I och med dagens fokusering på miljöfrågor så står fysikalisk raffinering därmed högt i kurs. Framför allt finns mycket pengar att spara genom att raffinera fysikaliskt, speciellt då andelen fria fettsyror är hög, eftersom denna metod ökar utbytet av olja samt att driftskostnaderna är lägre (ibid). Fysikalisk raffinering Som sagt är fysikalisk raffinering inte enbart en process, utan den består av flera olika steg; avslemning, blekning och deodorisering, se figur 7. Första steget är avslemning, där oljan behandlas med svag syra eller vatten. Detta görs för att få bort fosfatider och andra slemämnen, som exempelvis lecitin, från råoljan. (De Greyt och Kellens, 2000) Det är viktigt att få bort fosfatider eftersom dessa gärna bildar emulsioner och därför ökar raffineringsförlusterna. (ibid) Fosfatiderna sitter även ihop med delar av metaller, speciellt järn, som är en av de största orsakerna till reducerad oxidationsstabilitet. Dessutom kan de orsaka oönskade färgförändringar samt svår att avlägsna i deodoriserad olja.(ibid) Syreavslemning är effektivare att avlägsna fosfatiderna än vattenavslemning. (Carlson, 1996) Utan en effektiv förbehandling kan inte den fysikaliska raffineringsmetoden producera en olja med lika god färg och stabilitet som den klassiska våtkemiska raffineringsprodukten. (Forster och Harper, 1983) Det finns två olika typer av fosfatider, vattenlösliga och icke-vattenlösliga. De vattenlösliga fosfatiderna avlägsnas lätt genom att tillsätta varmt vatten med en uppehållstid på cirka 20 minuter, vilket leder till att de löser sig i vattnet, och sedan kan ämnena avskiljas genom att centrifugera av dessa. De icke-vattenlösliga fosfatiderna kräver tillsats av en syra, fosfor- eller citronsyra. För att uppnå bästa resultat bör syran tillsättas vid C, och sedan ha en relativt hög omrörningshastighet för att få en bra kontaktyta mellan syran och slemämnena. (De Greyt och Kellens, 2000) Först tillsätts syran och låter denna reagera med oljan för att sedan tvätta oljan med varmt vatten och därefter centrifugera bort de oönskade ämnena. Oljan går vidare till nästa steg, som är blekning. Blekning I början var målet med blekning att enbart avlägsna färgföreningar, såsom karotin och klorofyll, genom adsorption på lämpligt material. Men vid fysikalisk raffinering är denna process det sista steget innan deodoriseringen där spår av fosfatider, tvålar, metaller och oxidationsprodukter kan avlägsnas, vilket gör det till en mer kritisk process. Avlägsnandet av dessa partiklar är ytterst viktigt, då de har en direkt effekt på kvaliteten och oxidationsstabiliteten på den deodoriserade oljan. (De Greyt och Kellens, 2000) De viktigaste processparametrarna för blekning är: val av process, blekningsmedel och mängd av densamma, temperatur, tid, fuktighet samt filtrering. Varje parameter måste studeras var för sig beroende på process och olja. (O Brien, 1998) De tre mest vanliga typerna av blekningsprocesser är öppen satsvis, satsvis under vakuum och kontinuerlig process under vakuum. (ibid) I satsvis blekning, som fortfarande används i många raffineringsanläggningar, utförs alla operationer i samma kärl. De största fördelarna med metoden är enkelheten och flexibiliteten. Om det krävs högre kapacitet är den kontinuerliga processen att föredra. Oljan kan då avluftas bättre, vilket resulterar i mindre oxidation. Uppehållstiden är kortare, vilket minimerar risken för oönskade sidoreaktioner, såsom bildning av fria fettsyror. En annan fördel med kontinuerlig blekning är möjligheten till energibesparingar genom återanvändning av värme. (De Greyt och Kellens, 2000) I stort sett påverkas blekningsprocessen mest av mängd och typ av blekjord. Generellt sett är den nödvändiga mängden blekjord beroende av beskaffenheten och mängden mindre komponenter som ska avlägsnas. Därför krävs det oftast mer blekjord för de oljor som bara avslemmats för den fysikaliska raffineringsmetoden, än de 14

21 som blivit förbehandlade enligt den våtkemiska metoden. (ibid) Från början användes naturlig blekjord i den adsorptiva blekningsprocessen. Naturlig blekjord är aluminiumsilikat, som innehåller relativt höga halter av magnesium, kalcium eller järn. Blekjorden aktiveras av värme. Trots sin ganska stora specifika ytarea, är dess adsorptionsförmåga begränsad på grund av dess relativt höga andel metall. Idag används istället naturlig blekjord som blivit aktiverad med syra, oftast med svavelsyra eller saltsyra. Den syraaktiverade blekjorden får då en högre specifik ytarea och lägre metallinnehåll, vilket resulterar i en högre adsorptionsförmåga. (ibid) Följande egenskaper för den aktiverade blekjorden är viktiga vid blekningen: adsorptionsförmåga, katalytiska egenskaper samt jonbytesegenskaper. Adsorptionsförmågan har att göra med ytarea, porstorlek och porvolym på blekjorden. (Segers, 1983) Adsorption är ett ytfenomen, beroende av den specifika affiniteten, reaktionsbenägenheten, mellan lösningsmedlet och adsorptionsmaterialet. Vid blekning adsorberas färgämnena på blekjordens yta genom van der Waals-krafter. Övriga komponenter, som tvålar och fosfatider, adsorberas i porerna. Adsorptionen pågår till dess att jämvikt infinner sig, vilket kan uppnås på en relativt kort period (10-15 minuter) om kontaktytan är god mellan färgpigmenten och blekjorden. (De Greyt och Kellens, 2000) Den viktigaste katalytiska egenskapen för syraaktiverade blekjorden är nedbrytningen av väteperoxider. (ibid) Denna reaktion påskyndas av höjd temperatur. (Segers, 1983) En annan viktig egenskap blekjorden har är att den fungerar som katjonbytare, och på det viset binder till sig metaller så att oljan blir fri från dessa. (De Greyt och Kellens, 2000) Förutom aktiv blekjord används andra adsorptionsmaterial ibland, som exempelvis kiselgel och aktivt kol. Aktivt kol är väldigt effektiv på att avlägsna blå och gröna pigment samt tunga polyaromatiska kolväten (fler än 5 kolväteringar). På grund av dess höga kostnad och ökad oljeförlust används aktivt kol enbart i vissa fall då det behövs (ex. kokosnöt- och palmkärnolja) tillsammans med blekjord, och då i förhållande 1:10 eller 1:20. (ibid) För att uppnå bästa blekning ska temperaturen ligga någonstans mellan C. Vid högre temperaturer kommer fukten i blekjorden att drivas av för fort och leda till kollaps av blekjordens struktur, vilket skulle resultera i minskad ytarea. Dessutom kan oönskade sidoreaktioner uppstå vid högre temperaturer. Dock är det viktigt att tänka på att blanda blekjorden och oljan vid en lägre temperatur för att sedan höja den till själva blekningstemperaturen. Detta för att skydda oljan mot att färgas samt oxidering. (O Brien, 1998) Som sagt tidigare infinner sig jämvikten mellan adsorptionsmaterialet och oljan på cirka minuter, det är därför mer än tillräckligt att låta kontaktperioden variera mellan minuter för att uppnå jämvikt. (De Greyt och Kellens, 2000) För lång uppehållstid kan orsaka att oljan blir mörk. (O Brien, 1998) En annan faktor som verkar ha stor betydelse för blekningens effektivitet är fukthalten i blekjorden. En blekjord som har blivit torr innan den ska användas är inaktiv. Blekjord innehåller vanligtvis 10-18% fukt, men för att uppnå optimal adsorptionsförmåga måste vatten avlägsnas. (ibid) När oljan har fått reagera tillräckligt länge med blekjorden måste denna avlägsnas och detta görs genom att filtrera bort blekjorden. Traditionellt sett har vertikala, eller horisontella, plattoch ramfilterpressar alternativt bladfilter använts för filtrering. För att underlätta filtreringen kan filterhjälpmedel tillsättas, som ska skydda att filtret inte sätter igen och göra så att filtreringen går smidigare. (ibid) Det är ofta vanligt att en blekningsanläggning innehåller flera filtreringsutrustningar, så att när en linje har satt igen kan oljeflödet dirigeras om till nästa medan den igensatta utrustningen renas. Detta sker genom att filterkakan först torkas genom att blåsa ånga eller kvävgas över filterkakan för att få ut så mycket av oljan som möjligt som finns i filterkakan. Oljeinnehållet kan variera mellan 20-40%. Olja som erhålles från filterkakan cirkuleras tillbaka till råolje- eller den avslemmade oljans tank, då den är av lägre 15

22 kvalitet än den blekta oljan. (De Greyt och Kellens, 2000) Den filtrerade och blekta oljan kyls och går sedan vidare till nästa steg i raffineringen, deodorisering. Deodorisering Det sista steget i den fysikaliska raffineringen är deodorisering. Men det är även här de fria fettsyrorna ska avlägsnas, så egentligen är detta steg en kombination av deodorisering och destillation av fettsyror. I grund och botten är det en vakuum- och ångdestillation vid hög temperatur, där fria fettsyror och flyktiga illaluktande komponenter avlägsnas för att få en neutral olja, med avseende på lukt och smak. Dessutom förstörs vissa färgpigment av värmen, vilket resulterar i en blekningseffekt. Under vissa givna processparametrar kommer avlägsnandet av oönskade flyktiga substanser bero på främst deras ångtryck, koncentrationen i oljan och utförandet av deodorisören. Den fysikaliska raffineringen kräver hårdare förhållanden än vid våtkemisk raffinering. Den huvudsakliga anledningen till detta är den destillativa avlägsnandet av fria fettsyror, som är mer kritisk för fysikalisk raffinering då halten är betydligt högre. För att avlägsna tillräcklig mängd fria fettsyror krävs att processbetingelserna modifieras. Det lättaste sättet är att öka temperaturen, men detta leder till ökad produktion av transfettsyror och även högre förlust av tokoferoler (antioxidant). Istället för att enbart höja temperaturen kan även trycket sänkas och mängden ånga ökas. Detta utnyttjas när oönskade flyktiga substanser och fria fettsyror önskas avlägsnas från oljan. I huvudsak har dessa oönskade föreningar avsevärt högre ångtryck än oljan och kan därför destilleras bort vid hög temperatur och lågt tryck. Vanligtvis sker deodoriseringen och fettsyradestillationen vid en temperatur av C, vid tryck av 2-4 mbar och tillsatts av 0,5-3,0 % ånga. Utrustningen kan se ut på flera olika sätt beroende på en rad faktorer, hur stor mängd olja som ska deodoriseras, värmeåtervinning, investerings- och driftskostnader. För fabriker med stora flöden är kontinuerlig deodorisering att föredra, se figur 8 nedan. Figur 8. Kontinuerlig vertikal deodoriseringsutrustning. Källa: 16

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Margann - smonmi. >{ ft***

Margann - smonmi. >{ ft*** \ \ >{ ft*** i I Margann - smonmi wi Nyligen kom ett besked fran den stora margarintillverkaren Unilever att man ger upp striden mot smoret. I stallet borjar man blanda in smor i sina produkter, nagot

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Margarin som miljöhot

Margarin som miljöhot Margarin som miljöhot Problemet med margarin Problemen med margarin är många, tillverknings sättet är det ena, transporterna det andra. Men det största problemet av alla är att margarin i olika former

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

Undersökning av frityrolja Landskrona kommun 2008

Undersökning av frityrolja Landskrona kommun 2008 1(10) Miljöförvaltningen Undersökning av frityrolja Landskrona kommun 2008 Praktikant: Malin Gunnarsson Lodin Handledare: Christina Hugosson Ingela Pålsson John Samuelsson Rapport 2008:15 Miljöförvaltningen

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Anders Byström Senior Advisor, fd CFO. Aktiespararna i Sundsvall 14 september 2015

Anders Byström Senior Advisor, fd CFO. Aktiespararna i Sundsvall 14 september 2015 Anders Byström Senior Advisor, fd CFO Aktiespararna i Sundsvall 14 september 2015 Detta är AAK Grundat år 2005 (Aarhus United A/S 1871 & Karlshamns AB 1918) Antal anställda ca 2.200 Omsättning 2014: 17.814

Läs mer

PETROLEUMKEMI Råolja

PETROLEUMKEMI Råolja Råolja 1 Vad händer med råoljan? PETROLEUMKEMI 2 TRANSFORMATOROLJA Additiv till olika användningsområden Additiv typ Metalldetergenter Motorolja @ Automatiska transmissionsoljor Askfria dispergenter @

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Nyhetsbrev 5 2013 Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Livsmedelsverket har på senare tid ökat sin press på kommuner och på kommunernas inköpare och kostchefer, att barnen ska äta kemiska margariner

Läs mer

Bilaga 4 till gemenskapsriktlinjerna för god praxis vid industriell framställning av foderråvaror: FEDIOL:s referensdokument för branschen

Bilaga 4 till gemenskapsriktlinjerna för god praxis vid industriell framställning av foderråvaror: FEDIOL:s referensdokument för branschen Bilaga 4 till gemenskapsriktlinjerna för god praxis vid industriell framställning av foderråvaror: FEDIOL:s referensdokument för branschen a) Inledning FEDIOL:s medlemmar krossar över 30 miljoner ton oljefrön

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

AVDELNING III KAPITEL 15 ANA FETTER OCH OLJOR; BEREDDA ÄTBARA FETTER; ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA VAXER

AVDELNING III KAPITEL 15 ANA FETTER OCH OLJOR; BEREDDA ÄTBARA FETTER; ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA VAXER AVDELNING III ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA FETTER OCH OLJOR SAMT SPALTNINGSPRODUKTER AV SÅD- ANA FETTER OCH OLJOR; BEREDDA ÄTBARA FETTER; ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA VAXER KAPITEL 15 ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Bör man använda lätt- och stekmargarin? Sämst är de flytande margarinerna.

Bör man använda lätt- och stekmargarin? Sämst är de flytande margarinerna. Bör man använda lätt- och stekmargarin? Sämst är de flytande margarinerna. När man tittar på hur margariner tillverkas, finns det många skäl att låta dem ligga kvar på butikens hyllor. Förutom de hälsomässiga

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter olja och andra fetter (sas) AV-nummer: 31404tv 12 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker som kommer gående på en smal gata./ Den kan ge energi. Den kan

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

mat och öppna landskap

mat och öppna landskap Jorden kan ge mycket mer än bara mat och öppna landskap Hur färsk olja kan ersätta fossil Sten Stymne Området för Växtförädling och Bioteknik SLU, Alnarp Vad är fossil olja? En komplex blandning i huvudsak

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat

Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat Denna information har producerats av Tarber AB, november 2010 1 1. Jämförelse mellan

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Samtliga produkter från är omsorgsfullt utvalda efter personliga möten med Kretas producenter. Vi har valt

Läs mer

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Olivolja Kokosolja Rapsolja Palmolja Fleromättade Fröfetter farligt omega-6

Läs mer

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08 Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow Mer än 85 års erfarenhet AVLOPPENS HISTORIA MODERNA AVLOPPSSYSTEM Septiktanken introducerades; avlopps vattnet rann obehandlat ut i floder

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Isolering av eugenol ur kryddnejlika (Caryophylli flos)

Isolering av eugenol ur kryddnejlika (Caryophylli flos) UMEÅ UNIVERSITET Klinisk Farmakologi Susanne Westman Kemi Gull-Britt Trogen, Leif Rilfors Labhandledning Naturläkemedel och kosttillskott 6hp Receptarieprogrammet 180hp 2009-03-23 Isolering av eugenol

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Säkerhetsdatablad AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning TourTurf TAG - Green and Fairway är ett 100% organiskt jordförbättringsmedel och göding innehållande

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Peloponnesisk Extra Jungfru Olivolja från Grekland. Text

Peloponnesisk Extra Jungfru Olivolja från Grekland. Text Peloponnesisk Extra Jungfru Olivolja från Grekland Text En idealisk kombination av utmärkta odlingsförhållanden, gedigen kunskap och lång erfarenhet av olivolje produktion har skapat Golden Bless. Familjen

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Margarin som miljöhot

Margarin som miljöhot Margarin som miljöhot Problemet med margarin Problemen med margarin är många, tillverkningssättet är ett, transporterna ett annat. Men det största problemet av alla är att margarin i olika former marknadsförs

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Högre kvalitet på rapsolja för tekniskt bruk

Högre kvalitet på rapsolja för tekniskt bruk JTI Uppdragsrapport Högre kvalitet på rapsolja för tekniskt bruk Per Hansén Ola Pettersson JTI Uppdragsrapport Högre kvalitet på rapsolja för tekniskt bruk Ett projekt utfört på uppdrag av SLF Per Hansén

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Magasin Nummer 2 2013. Bagerifetter för en sundare livsstil, sid 3 Mervärde för mejeriprodukter, sid 4-5 Bättre hälsa och funktionalitet, sid 7

Magasin Nummer 2 2013. Bagerifetter för en sundare livsstil, sid 3 Mervärde för mejeriprodukter, sid 4-5 Bättre hälsa och funktionalitet, sid 7 Magasin Nummer 2 2013 Bagerifetter för en sundare livsstil, sid 3 Mervärde för mejeriprodukter, sid 4-5 Bättre hälsa och funktionalitet, sid 7 SUNFLOWER AAK Magasin Nummer 2 2013 Kära Nordic läsare! Vi

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter.

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. PLAST För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. Det kan bero på att plast är ett material med många olika

Läs mer

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Flödesschema, HACCP och faroanalys Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna

Läs mer

BASF Coatings Safety Week. Andning

BASF Coatings Safety Week. Andning Andning 1 Luft Vad andas vi in? Luften består av 78 % Kväve 21 % Syre 1 % Andra gaser Kroppens begränsningar Försvarsystemets svagheter Smittsamma eller giftiga partiklar Giftiga gaser Stora kvantiteter

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Säkerhet och riktlinjer för hantering av doftämnen

Säkerhet och riktlinjer för hantering av doftämnen Säkerhet och riktlinjer för hantering av doftämnen Gemensamt för doftämnen: Hydrolater är en biprodukt vid destillering av örter och blommor till eteriska oljor. Vid destilleringen värms vattnet upp och

Läs mer

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Chrome Polish Artikelnummer: 180002005 Användningsområde: Leverantör: Polering Arcticlean /PingAB Bergsgatan 119 83296 Frösön Kontaktperson:

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne HETA HÄLSORÖN * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne * För mycket fleromättat fett i kosten är hälsofarligt * Karotenoider är viktiga

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Flytande biobränslen för el- och värmeproduktion

Flytande biobränslen för el- och värmeproduktion Flytande biobränslen för el- och värmeproduktion Värmeforskdagarna 2013 Kerstin Sernhed, Grontmij AB 2013-01-31 Vad är bioolja? Bioolja är flytande fett eller fettsyror framställt ur biomassa. Både vegetabiliskt

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Skärande bearbetning med Castrol-produkter ger dig: Skärande bearbetning

Skärande bearbetning med Castrol-produkter ger dig: Skärande bearbetning Skärande bearbetning Skärande bearbetning I de flesta skäroperationer krävs en skärvätska som kyler skärstället, transporterar bort spånor, minskar verktygsslitaget, ökar produktiviteten och säkerställer

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Etylacetat är lättantändligt, ingen öppen låga eller elplatta i närheten.

Etylacetat är lättantändligt, ingen öppen låga eller elplatta i närheten. 1 Isolering av koffein Koffein är en organisk förening som finns i bl.a. kaffe och te. Den hör till gruppen alkaloider. Kaffets uppiggande verkan beror på koffeinet. I en kopp medelstarkt kaffe finns 80-100

Läs mer

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter EN FORSKNINGSRAPPORT FRÅN LRF MJÖLK Rapport nr: 8001 2013-08-20 Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter Helena Lindmark Månsson Inledning Under 2009 genomfördes en undersökning av bland annat

Läs mer

Vad innehåller våra margariner

Vad innehåller våra margariner Vad innehåller våra margariner Margariner har jag skrivit om tidigare i ett av mina första nyhetsbrev, men då mäktiga margarintillverkare fortsätter att lura oss konsumenter att deras produkter är nyttiga,

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad Så här läser du ett Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Har du någon gång tittat på ett säkerhetsdatablad och känt att du inte orkar eller vill läsa det, fastän du vet att du egentligen

Läs mer

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)?

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Sammanfattning Detta försök visar hur köldblandningar fungerar samt förklarar vad som sker kemiskt. Teori Ren is (snö) smälter när den blir 0 C. Vid smältpunkten

Läs mer

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Kort version (Nedanför finns länk till fullständigt säkerhetsdatablad)

SÄKERHETSDATABLAD Kort version (Nedanför finns länk till fullständigt säkerhetsdatablad) Flexolub -A1 Sida 1 av 2 SÄKERHETSDATABLAD Kort version (Nedanför finns länk till fullständigt säkerhetsdatablad) Flexolub -A1 Uppladdat säkerhetsdatablad SD_Flexolub-A1_swedish rev 1.pdf Utgivningsdatum

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING Smörjfett består av en eller flera basoljor som gjorts halv-fasta genom att man tillsatt en förtjockare. Ofta tillsätts även additiver för att få önskade egenskaper. Basoljorna

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer