Processbarhet av olika kontaminanter i vegetabiliska oljor och fetter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Processbarhet av olika kontaminanter i vegetabiliska oljor och fetter"

Transkript

1 2005:125 CIV EXAMENSARBETE Processbarhet av olika kontaminanter i vegetabiliska oljor och fetter JOAKIM WENNLO CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad kemi & geovetenskap Avdelningen för Kemisk teknologi 2005:125 CIV ISSN: ISRN: LTU - EX / SE

2 Förord Kära läsare, Det du håller i din hand är mitt examensarbete. Ett resultat av hårt arbete som pendlat mellan hopp och förtvivlan. Det är många personer som har hjälpt mig på vägen att genomföra detta arbete. Jag vill tacka Karlshamns AB för möjligheten att få göra mitt examensarbete hos er och framför allt tacka min handledare på företaget Bengt Petersson. Jag vill även tacka all personal, speciellt Annlouise Lomnitz, Maria Linghede samt Monica Melander, som hjälpt mig under arbetets gång. Tack! På avdelningen för Kemisk teknologi vid Luleå tekniska universitet vill jag tacka min handledare Jonas Hedlund, som kommit med goda råd och synpunkter på vägen. Jag vill även passa på att tacka mina nära och kära som stöttat mig i ur och skur. Då önskar jag en trevlig läsning. Joakim Wennlo Luleå, mars 2005 i

3 Sammanfattning Idag produceras ungefär 100 miljoner ton vegetabilisk olja i världen. Då en stor del av denna olja används till livsmedelsproduktion är kraven höga på att oljan har god kvalitet och inte är hälsofarlig att konsumera. Detta ställer krav på raffineringen av vegetabilisk olja. Det finns generellt sett två metoder för raffinering av vegetabiliska oljor och fetter, våtkemisk respektive fysikalisk raffinering. I detta examensarbete studeras fysikalisk raffinering av vegetabilisk olja. Syftet var att se om raffineringen var effektiv i reduceringen av framför allt hälsofarliga kontaminanter. Det finns många sätt en olja kan bli kontaminerad på samt av olika ämnen, vilket föranledde att information kring kontaminering inhämtades från en rad olika källor. Vissa ämnen valdes ut för att studeras och blandades sedan i en utvald olja. En försöksplan uppfördes baserad på raffineringens processparametrar och försök utfördes på processlabbet på FoU-avdelningen på ett svenskt företag som producerar högförädlade vegetabiliska specialfetter. Prover skickades för analys och resultatet var ganska entydigt. I de allra flesta fall är den fysikaliska raffineringen väldigt effektiv i reducering av hälsofarliga ämnen. Teori och empiri visar tydliga kopplingar för vissa av ämnena. ii

4 Abstract 100 million tonnes of vegetable oils and fats are produced in the world today. Since a great deal of the oil is used for consumer goods, the demands on the quality of the oil are very high to ensure the oil is safe to consume. It demands great skill of the refining of the vegetable oil. Generally there are two methods of refining vegetable oils and fats, chemical and physical refining. In this master thesis work, I have been studying physical refining of vegetable oil. The aim with the study was to find out how effective the refining of contaminants is, and especially those who are injurious to the health. Oil can be contaminated in many different ways by many substances, which calls for a fundamental study. A number of substances were chosen for the study and mixed in selected oil. Experiments were designed based on the process parameters of the refining. Trials were carried out at the process laboratory at the R&D department in a Swedish company that produces high value-added speciality fats. Samples were sent for analysis and the results were unambiguous. In most of the cases, physical refining is very effective in reducing contaminants injurious to the health. Theories of physical refining show a clear connection with the empiricism of at least some of the substances in the study. iii

5 Innehållsförteckning Förord... i Sammanfattning...ii Abstract...iii 1 Introduktion Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Begränsningar Karlshamns AB Oljor och fetter Allmänt Uppbyggnad Fysikaliska egenskaper Kemiska egenskaper Råvaror Vanliga kontaminanter i oljan Produktion av oljor och fetter Krossning av oljefrön Raffinering Fraktionering Omestring Hydrering Material och metod Val av kontaminanter och olja Föregående laster Lagar och regler Nya rön Försöksutrustningen Utformande av försöksplan Experimenten Analysmetoder Validitet och reliabilitet Resultat och analys Försök enligt försöksplanen samt varierande mängd blekjord Aflatoxiner Lösningsmedel Monoetylglykol Pesticider Ftalater iv

6 5.2 Försök enligt fabriksprocesserna Aflatoxiner Lösningsmedel Monoetylglykol Pesticider Ftalater Zearalenon Dioxiner, furaner och dioxinlika PCB Slutsatser Slutsatser från försöken enligt försöksplanen samt varierande mängd blekjord Slutsatser från försöken enligt fabriksprocesserna Förslag till fortsatt arbete Källförteckning Bilagor... a v

7 1 Introduktion I detta första kapitel är syftet att introducera läsaren till ämnesområdet för att sedan gå in djupare i problembakgrund och problemdiskussion. Slutligen mynnar kapitlet ut i arbetets syfte och dess avgränsningar. 1.1 Inledning Idag omges vi i samhället av oljor och fetter i stort sett var vi än går utan att vi för den delen alltid tänker på det. Oljor och fetter är inte längre bara något som finns i maten vi äter eller som vi använder till matlagning utan de används till en rad olika applikationer. Tack vare oljornas och fetternas olika kemiska och fysikaliska egenskaper blir listan av dessa applikationer bara längre och längre. Människan hittar nya användningsområden för oljor och fetter hela tiden, vilket gör detta ämnesområde väldigt intressant. Oljor och fetter kan användas till allt från smörjoljor för traktorer till bindemedel i farmaceutiska produkter. När gemene man talar om oljor eller fetter menas oftast samma sak. Den kemiska strukturen för oljor och fetter är också densamma. Det som skiljer dem åt är huruvida de är flytande vid rumstemperatur (oljor) eller om de är fasta vid rumstemperatur (fetter). Det finns främst två typer av oljor och fetter, vegetabiliska och animaliska. Denna uppdelning grundar sig på ursprunget av en specifik olja eller fett. Kommer oljan från växter kallas den sålunda vegetabilisk och om den kommer från ett djur kallas den animalisk. År 1950 var andelen vegetabiliskt och animaliskt fett lika stor på marknaden för livsmedelsfetter i USA. Sedan dess har vegetabiliska fetter tagit över. Anledningen till det var sojaoljans konkurrenskraftiga priser, ökad kapacitet av hydrering, konsumenternas val av margarin istället för smör och näringsmässiga värderingar rörande kolesterol och mättade fetter. (O Brien, 1998) Produktionen av olja stiger för varje år och idag produceras ungefär 100 miljoner ton vegetabilisk olja varje år. (Alander et al, 2002) Av dessa 100 miljoner ton vegetabilisk olja går hela 80 % av produktionen till livsmedelsbranschen (Gunstone, 2000). Eftersom denna olja ska användas till produkter som ska konsumeras av oss människor, ställs hårda krav på kvaliteten. Det vill säga de ska inte innehålla substanser som är farliga för människan, de ska ha god smak, klar färg, lång hållbarhetstid samt rätta egenskaper för den applikation oljan ska användas till. För att uppnå alla dessa krav måste oljan genomgå några förädlingssteg efter det att oljan utvunnits från sin ursprungskälla. Först därefter kan oljan processas på ett sätt så att oljans funktionalitet passar in till den specifika applikation oljan ska användas till. 1.2 Bakgrund Enligt O Brien (1998) har raffineringssteget troligen den största påverkan på oljans kvalitet av alla olika processteg på väg mot den färdiga säljklara oljan. Syftet med raffinering, eller rening som det brukar talas om på lekmannaspråk, är att få bort oönskade komponenter ur oljan som kan påverka oljans kvalitet. Det är därför av största vikt att raffinera oljan på bästa möjliga sätt, så att kvaliteten blir bra på slutprodukten. Det finns framför allt två olika 1

8 metoder för raffinering av olja. Dessa två metoder kallas för våtkemisk respektive fysikalisk raffinering. Det som skiljer de båda processerna åt i stort är att vid våtkemisk raffinering görs en neutralisering av oljan med hjälp av en alkalisk vattenlösning för att få bort fria fettsyror, medan vid fysikalisk raffinering destilleras samma ämnen bort. Våtkemisk raffinering är den process som används mest idag och som är den bästa, eller i alla fall den säkraste, raffineringsmetoden. Det som talar emot fysikalisk raffinering är att den är känsligare för råoljor med dålig kvalitet än våtkemisk. Dock kan fysikalisk raffinering användas till nästan alla oljor, men det som begränsar metoden är kvaliteten på råoljan. (De Greyt och Kellens, 2000) Då vi lever i en värld där konsumenterna, åtminstone från de välutvecklade länderna, idag har en större kunskap och är bättre informerade i allmänhet samt ställer högre krav på produkters kvalitet, kan detta leda till att det säkra före det osäkra väljs. (Podmore, 2000) Troligen väljs att raffinera enligt den våtkemiska metoden. Det som talar för den fysikaliska metoden är att den ger lägre oljeförluster än vid våtkemisk raffinering. Detta har att göra med neutraliseringen vid våtkemisk raffinering, då bildas tvålar, av de fria fettsyrorna och den alkaliska vattenlösningen, som sedan separeras bort och oljan går vidare till produktionen. Även små mängder av ren olja bildar emulsioner med tvålarna, vilket leder till oljeförluster. Den fysikaliska metoden har även andra fördelar. Förutom att minska oljeförlusterna, så är metoden även mer miljömässigt korrekt, eftersom användningen av kemikalier och vatten minskas. (De Greyt och Kellens, 2000) I takt med ökade krav på raffinaderierna, med avseende på kvalitet och kvantitet av avfallsvatten, kan fysikalisk raffinering vara en fördel gentemot våtkemisk raffinering. Om en råolja är av lite sämre kvalitet, innehållande en del olika föroreningar, eller kontaminanter som talas om på fackspråk, är den fysikaliska raffineringen säker att avlägsna kontaminanterna till önskad nivå? Tidigare studier har visat att våtkemisk raffinering avlägsnar inte bara komponenter som kan skada oljans kvalitet utan även hälsofarliga ämnen (ten Brink och van Duijn, 2003). Frågan är om fysikalisk raffinering är lika effektiv eller åtminstone tillräckligt effektiv för att avlägsna alla oönskade föroreningar. Det finns många olika sätt en olja kan bli kontaminerad på och hur allvarlig kontamineringen är. Kontamineringen ställer stora krav på raffineringen av oljan att den klarar av att rena oljan till de lagar och regler som finns. Mycket har blivit utrett för våtkemisk raffinering, men den fysikaliska raffineringen är inte lika utforskad. Eftersom de olika metoderna ändå är relativt snarlika i slutfasen av raffineringen borde även fysikalisk raffinering kunna avlägsna kontaminanter effektivt. Då denna metod dessutom har vissa ekonomiska och miljömässiga fördelar gentemot den våtkemiska är det intressant att studera om fysikalisk raffinering avlägsnar kontaminanter till de standarder som finns. 1.3 Syfte Syftet med detta examensarbete är att studera om fysikalisk raffinering reducerar hälsofarliga kontaminanter till gällande och nära framtida lagliga nivåer. Ett delsyfte med examensarbetet är att studera hur effektiv den fysikaliska raffineringen är, för varje fabrik inom det företag examensarbetet utförts, att reducera halten kontaminanter. 2

9 1.4 Avgränsningar Detta arbete avser enbart till att studera raffinering av vegetabiliska oljor och fetter. Anledningen till detta är att Karlshamns AB, där arbetet utförts, enbart arbetar med dessa typer av oljor och fetter. 1.5 Begränsningar På grund av de höga analyskostnaderna kunde inte analyser av alla ämnen göras för alla försök. Där analyser inte kunde ske för alla försök valdes att studera skillnader mellan fabriksprocesserna i fysikalisk raffinering för att få reda på hur det ser ut idag. 3

10 2 Karlshamns AB Meningen med detta kapitel är att ge läsaren en översikt av företaget där examensarbetet utförts, vilket kan underlätta förståelsen med arbetets syfte. I västra hörnet av Sveriges trädgård, Blekinge, ligger den lilla staden Karlshamn. Staden grundades för snart 350 år sedan på grund av sitt strategiska läge vid Östersjön. Sedan dess har hamnen, sjöfarten och handelslivet präglat staden och givit upphov till industrins starka fäste i regionen. Ett företag som präglar och är en del av staden är Karlshamns AB. Dess historia sträcker sig inte så långt tillbaka som 350 år sedan, men dock till år På den tiden producerades sojamjöl till framför allt djurfoder. Det görs än idag, men idag kommer de stora inkomstkällorna från andra håll. När gemene man talar om Karlshamns AB tänker många på gott gotti gott gott, alltså Carlshamns Mejeri. Mejeriet har ingått i koncernen tidigare, men inte längre. År 1965 startade verksamheten av glass- och margarinproduktion, men 1994 sålde företaget av denna del av verksamheten. Nu har dessutom produktionen flyttats till Finland. Några andra viktiga ögonblick i Karlshamns AB:s historia är år 1942 då Sveriges första hydreringsfabrik introducerades, år 1977 då lösningsmedelfraktioneringsfabriken stod klar samt år 1997 då bolaget börsintroducerades på Stockholmsbörsen. Karlshamns AB är en av världens ledande tillverkare av högförädlade vegetabiliska specialfetter. De levererar specialfetter över hela världen och är marknadsledande i Norden och Centraleuropa. Huvudkontoret och den största produktionsanläggningen är placerad i Karlshamn, men företaget har två ytterliggare produktionsenheter som ligger i Hull, Storbritannien, samt i Zaandijk i Nederländerna. I Karlshamn raffineras oljorna framför allt våtkemiskt, medan i Hull och Zaandijk används främst fysikalisk raffinering. Koncernen omsatte år 2004 ca Mkr och antalet medelanställda var 787 personer, varav 634 i Karlshamn. Koncernen är indelad i tre affärsområden: Oljor & Fetter, Tekniska Produkter och Foderråvaror. Affärsområdena är uppbyggda utifrån ett kretsloppstänkande där sidoprodukter tas tillvara, förädlas och marknadsförs som egna produkter. Det största affärsområdet är Oljor & Fetter som i sin tur är indelat i tre affärssektorer; Choklad & Konfektyrfetter, Livsmedelsingredienser och Kosmetik. År 2004 svarade Oljor & Fetter för 72 procent av koncernens totala omsättning. Inom Livsmedelsingredienser säljs standardfetter såväl som special- och formulerade fetter. Produkterna från Kosmetik är specialprodukter för kosmetikoch läkemedelsindustrin. Inom Choklad & Konfektyrfetter är huvuddelen av produktvolymerna baserade på högförädlade specialfetter. Karlshamns näst största affärsområde är Tekniska Produkter, som består av de två dotterbolagen Tefac AB och Binol AB. Tefac tillverkar och marknadsför fettsyror och glycerol, medan Binol utvecklar, tillverkar och marknadsför miljöanpassade tekniska oljor. Foderråvaror är Karlshamns minsta men äldsta affärsområde, som förädlar och marknadsför vegetabiliska protein- och fettråvaror till foderindustrin. Affärsområdet ansvarar även för utvinningen av olja ur rapsfrö och sheanötter. 4

11 3 Oljor och fetter Detta kapitel behandlar teorier om vegetabiliska oljor och fetter, dess härkomst och går sedan in på produktionen av dessa med utvinning, raffinering och processning. 3.1 Allmänt När gemene man talar om oljor eller fetter menas oftast samma sak, därför känns det viktigt att klargöra skillnaden. Den kemiska strukturen för oljor och fetter är densamma. Det som skiljer dem åt är huruvida de är flytande vid rumstemperatur (oljor) eller om de är fasta vid rumstemperatur (fetter). 3.2 Uppbyggnad Alla oljor och fetter består huvudsakligen av två enkla byggstenar; glycerol (den vänstra delen i figuren nedan) och fettsyror (de tre delarna till höger i figuren nedan). (Alander et al, 2002) Figur 1. Oljor och fetters uppbyggnad Källa: Det finns bara en typ av glycerol, medan det finns en stor variation av olika fettsyror. Glycerol har tre alkoholgrupper där fettsyror kan reagera och sätta sig, vilket sker i rutan i figuren ovan. De olika produkterna kallas monoglycerid (en fettsyra), diglycerid (två fettsyror) samt triglycerid (tre fettsyror), vilken är den vanligaste formen av fett. (Gunstone, 2000) Fettsyrorna i sig kan variera med avseende på kedjelängd (hur många kolatomer fettsyran är uppbyggd av), antal och placering av dubbelbindningar på kolkedjan samt positionen av fettsyrorna i relation till glycerol. Hur dessa parametrar varierar har betydelse för oljans och fettets egenskaper. (Alander et al, 2002) För att kunna bestämma sammansättningen av en olja, beror av vilka fettsyror som ingår samt var dessa är lokaliserade på glycerolmolekylen. Om alla fettsyror är identiska på en triglycerid kallas detta för en enkel triglycerid. Det mer vanliga är att en triglycerid består av kombinationer av två eller tre olika fettsyror. Detta kallas för blandad triglycerid. För att underlätta bestämningen har alkoholgrupperna på glycerolmolekylen numrerats mellan 1-3. De yttre hydroxylgrupperna (position 1 och 3) har samma kemiska egenskaper, medan den mittersta (position 2) skiljer sig något. Detta leder då till att beroende på var en fettsyra är placerad på glycerolmolekylen har påverkan på främst triglyceridens fysikaliska egenskaper. 5

12 Skillnaden syns främst vid kristallisationsprocessen, där stabila kristallformer och sammansättningar eftersökes. (Gunstone, 2004) Om en sorts fettsyra placerar sig på de yttre positionerna (position 1 och 3) samt en övrig fettsyra är placerad i mitten (position 2) kallas den molekylen för en symmetrisk triglycerid. Om däremot en sorts fettsyra är placerad på en av de yttre positionerna samt i mitten (position 1 och 2, alternativt 2 och 3) och en övrig fettsyra på den resterande ytterpositionen (position 3, alternativt 1) kallas den molekylen för en asymmetriska triglycerid, se figur nedan. (Alander et al, 2002) Figur 2. En asymmetrisk och en symmetrisk triglycerid. Källa: Alander et al (2002) Fetter och oljor består huvudsakligen av fettsyror med kolkedjor mellan 4-24 antal kolatomer och med noll till tre dubbelbindningar. Längden på kolkedjan har betydelse för kolkedjans kokpunkt. Desto kortare en kolkedja är desto flyktigare är densamma. Fettsyror eller kolkedjor med inga dubbelbindningar kallas för mättade, en dubbelbindning kallas för omättade samt fler än en dubbelbindning kallas fleromättade. (Gunstone, 2004) Mättade fettsyror är de minst reaktiva och har en högre smältpunkt än motsvarande fettsyror med samma kedjelängd med en eller flera dubbelbindningar. Fettsyror med flest antal dubbelbindningar, eller de som är mest fleromättade, är de kemiskt mest reaktiva. Detta har att göra med elektronfördelningen vid kolatomen. Den mest stabila formen är då kol omger sig av fyra väteatomer. Ju fler dubbelbindningar kolet har bundit (kan ej ha fler än två) till sig desto mer reaktiv blir den, då kolet vill nå den mest gynnsamma stabila formen. (Gunstone, 2004) Vid namngivning av omättade fettsyror är det vanligaste sättet att använda sig av omega-x eller n-x systemet. Beroende på var dubbelbindningen sitter har effekt på hur fettmolekylen namnges. Räkna från slutet av kolkedjan på fettsyran och fram till där första dubbelbindningen sitter. Exempelvis om den första dubbelbindningen sitter på tredje kolet från slutet kallas den då för en omega-3 eller n-3 serie. (Alander et al, 2002) När två fettsyror är likadana och det enda som skiljer dem åt är placeringen på en dubbelbindning kallas dessa för positionsisomerer. Det finns två olika typer av sådana fall, dels positionsisomer och dels geometrisk isomer. Den första av dem skiljer sig var på kolkedjan dubbelbindningen sitter medan geometriska isomerer skiljer sig i hur kolkedjan är vinklad i rymden. Den geometriska konfigurationen beror på hur väteatomerna förhåller sig till det dubbelbundna kolet. Om väteatomerna är på samma sida av kolkedjan kallas detta för cisform, medan om väteatomerna är på olika sidor kallas det för transform. Cisfettsyrorna blir 6

13 på grund av detta vinklade medan transfettsyrorna blir mer raka, se figur 3 nedan. Den naturliga formen är cis medan trans kan uppstå vid processning av olja. Transfettsyror med sina raka kedjor har fysikaliska egenskaper liknande mättade fettsyrors. En omvandling av cisisomer till transisomer leder till en ökad smälttemperatur är ett exempel på detta. (Gunstone, 2004) Vi har länge fått höra att fleromättat fett är nyttigare än enkelomättat. Senaste årens forskning har fokuserat mer på mättat fett och även transfetter. Dessa fetter höjer kolesterolvärdet och ökar därmed risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt Becker (2004) är mättat fett ett större problem än transfett då intaget av mättat fett är tio gånger större. Figur 3. Två olika typer av fettsyror med cis- och transform. Källa: 3.3 Fysikaliska egenskaper Vid kylning av ett flytande fett övergår detta vid tillräckligt låg temperatur i fast form, kristaller. Triglycerider och fetter med relativt långa kolkedjor kan kristallisera i framför allt tre olika former, och på grund av detta ha fler än en smältpunkt. Detta fenomen kallas för polymorfism. De olika stadierna kallas för alfa (α), betaprim (β ) och beta (β). Alfaformen har en hexagonal struktur, se figur 4 nedan, och bildas vid låga temperaturer och snabb nedkylning. Molekylerna är bundna till varandra så långt ifrån varandra som möjligt och kristallen är därmed väldigt instabil. Antingen övergår kristallen till flytande fas eller till betaprim. (Alander et al, 2002) Betaprim är ortorombiska kristaller, vilket innebär att molekylerna är små, släta fina kristaller. Dessa kan uppta mycket flytande olja och ändå förbli stela. Den mest stabila formen är beta, som har den högsta smältpunkten och en triklinisk form. Figur 4. Fetters olika kristallstrukturer. Källa: bearbetad från Alander et al,

14 Vid temperaturer över smältpunkten är fetter flytande. (Gunstone, 2000) Detta åskådliggörs i figur 5 längre ner. Vid snabb nedkylning formas alfaformen, men med en långsammare nedkylning formas betaprim istället. Betaformen är dock väldigt svår att uppnå direkt från flytande fas, utan uppnås lättast via betaprimformen, se figur nedan. I generella drag kan sägas att det polymorfiska beteendet bestäms av sammansättningen i triglyceriden. En blandning av mättade triglycerider har svårt att nå en stabil betaform och kristalliserar istället i betaprim. Omättade triglycerider som är symmetriska kan uppnå betaform. Asymmetriska omättade triglycerider når inte heller den stabilare formen beta, utan istället betaprim. I slutändan uppnås dock betaformen, det är bara en fråga om hur lång tid det tar. (Alander et al, 2002) Detta har att göra med att molekylerna i fettet eftersträvar att nå det lägsta energitillståndet, vilket är betaformen. Figur 5. Sambanden mellan de olika kristallstrukturerna. Bearbetad från källa: Alander et al (2002) 3.4 Kemiska egenskaper Det finns främst två typer av kemiska reaktioner som bör tas hänsyn till vid hantering av fett. Den ena är oxidation. Oxidationen leder till försämringar i lukt och smak, vilket gör att riskerna för att oxidation ska ske bör minskas. Oxidationsstabiliteten för vegetabiliska oljor och fetter beror på mättnadsgrad, närvaron av naturliga eller syntetiska antioxidanter, närvaron av pro-oxidanter (exempelvis metaller), temperatur, ljus samt tillgängligheten av syre. (Alander et al, 2002) Normalt sker oxidationen vid dubbelbindningarna på ett fett, och leder till bildandet av en väteperoxid (primär oxidationsprodukt) som i sin tur leder till bildandet av ketoner och aldehyder (sekundär oxidationsprodukt). Det är ett välkänt faktum att ju mer mättad ett fett är desto mer oxidationsstabilt är det. (O Brien, 1998) Det hela verkar ganska enkelt i så fall, minska antalet dubbelbindningar och problemet är löst. Men då kanske inte fettet kan uppnå de önskvärda egenskaperna som eftersträvas. Istället avlägsnas oxidationsprodukterna, och dess oönskade lukt och smak, samt metaller vid raffineringen, som beskrivs längre fram. Därefter måste oxidation förhindras så effektivt som möjligt under resterande processningen av oljan. Samtidigt som oljan bör raffineras vid moderata processbetingelser för att minimera förlusterna av antioxidanter. (Gunstone, 2000) Den andra reaktionen som bör tas hänsyn till är hydrolys. Triglycerider i närvaro med vatten kan leda till att fettet hydrolyseras till fria fettsyror och glycerol i tre steg. Risken är ännu större till hydrolys för triglycerider i närvaro av vatten och enzym. I första steget klipps en 8

15 fettsyra av från triglyceriden och bildar en fri fettsyra och en diglycerid. I andra steget bildas en monoglycerid efter att en fettsyra klippts av och i det sista och tredje steget klipps den sista fettsyran lös och kvar är tre fria fettsyror och glycerol. På grund av den låga lösligheten mellan vatten och fett är de flesta oljor och fetter relativt stabila. Om reaktionen sker så ökar hastigheten av minskande kedjelängd och högre mättnadsgrad. (Alander et al, 2002) Vid framställning av oljor och fetter är det oftast triglycerider som önskas, vilket gör att om hydrolys har skett måste dessa produkter avlägsnas vid raffineringen vilket leder till oljeförluster och ökade kostnader. 3.5 Råvaror De flesta organismer innehåller lipidkroppar någon gång under sitt liv. I de flesta växter så samlas lipiderna koncentrerat i vissa delar av växten. Det är vanligt förekommande att en relativt hög andel lipider finns i växternas nötter, frukter, kärnor eller frön och det är även från dessa källor som dagens oljor och fetter utvinns ifrån. Oljemängden varierar mellan 3-70% av den totala vikten av fröet, nöten, kärnan eller frukten. (O Brien, 1998) Det är därför enbart vissa som innehåller tillräckligt stor mängd lipider för att det ska vara mödan värt att försöka utvinna fettet. Människan har i århundraden odlat oljebärande växter som utvunnits och använts till mat (ibid.) På detta sätt har människan lärt sig vilka växter som går att använda för vissa applikationer. Beroende på växtens ursprung har en avgörande roll för oljans sammansättning. I kalla och tempererade klimat blir oljan flytande vid rumstemperatur och innehåller ofta omättade fettsyror. Däremot i tropiskt klimat så har fettet en högre smältpunkt och innehåller även mer mättade fettsyror. Var de olika källorna för olja kan hittas framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1. Oljeväxternas huvudsakliga odlingsplats (Källa: bearbetad från Alander et al, 2002) Oljeväxt Huvudsaklig odlingsplats 1. Flytande oljor Rapsfrö Europa, Kanada, Australien, Kina, Indien Sojaböna USA, Brasilien, Argentina, Kina Solrosfrö Södra och centrala Europa, USA, Argentina Jordnöt Indien, Kina, USA, norra Afrika Bomullsfrö USA, Kina, Indien, Pakistan Oliv Medelhavsområdet 2. Palmoljor Palm (från frukten) Malaysia, Indonesien, Västafrika, Brasilien 3. Kortkedjiga oljor (C:12) Kokosnöt Filipinerna, Indonesien Palmkärna (från kärnan) Malaysia, Indonesien Mer än 100 olika plantor är kända för att ha oljebärande frön, men endast några få har kommersialiserats. De största källorna till olja just nu är frön från ettåriga plantor såsom sojaböna, bomull, jordnöt, solros eller raps. Många av dessa oljebärande frön är inte bara en källa till olja, utan också protein. I många fall är proteinet mer ekonomiskt värdefullt än oljan. En annan källa till vegetabiliska oljor är de oljebärande frukterna eller nötter till träd. Exempel på dessa är palm, palmkärna, kokosnöt och oliv. Palmoljan och olivoljan utvinns främst från frukten. Däremot kommer palmkärnolja, som namnet antyder, från kärnan i frukten. Alla av de oljebärande träden kräver ett relativt varmt klimat, varav två är tropiska; kokosnöt och palm. (ibid) 9

16 Hur utvecklingen av världsproduktionen av vegetabiliska oljor sett ut de senaste åren visas i figur 6 nedan. Världsproduktion av vegetabilisk olja 35,00 30,00 25,00 20,00 Miljoner ton 15,00 10,00 Soybean Palm Sunflowerseed Rapeseed Cottonseed Peanut Coconut Olive Palm Kernel 5,00 0, / / / / / / /03 1/ 2003/04 1/ Figur 6. Världsproduktionen av vegetabilisk olja. Källa: 3.6 Vanliga kontaminanter i oljan För att en olja ska få säljas krävs det att den lever upp till många olika krav, bland annat att den har goda smak- och ätkvaliteter och att den ej är hälsofarlig (ten Brink och van Duijn, 2003). Det som kan hindra oljan från att leva upp till dessa krav är olika typer av kontaminering. Det finns många olika sätt hur en olja kan bli kontaminerad på och hur allvarlig kontamineringen är. Kontamineringen ställer stora krav på raffineringen av oljan att den klarar att rena oljan till de standarder som finns. Mängden kontaminanter varierar med oljans källa, odling, hantering (inklusive transport), utvinning och geografiska härkomst. (O Brien, 1998) Ämnen som påverkar oljans smak- och ätkvalitet kan vara fria fettsyror, oxidationsprodukter, ämnen med stark lukt och smak, fasta partiklar, fosfatider och färgämnen. Alla dessa ämnen påverkar normalt oljans kvalitet och hållbarhetstid negativt och gör det svårt att använda en oförädlad olja till livsmedelsprodukter. (Alander et al, 2002) Det är därför viktigt att avlägsna dessa föroreningar så gott det går. 10

17 Med hälsofarliga ämnen menas ämnen som kan vara en risk för livsmedelssäkerheten. Dessa ämnen är om möjligt ännu viktigare att avlägsna då de kan vara farliga att förtära. Generellt sett kan risker för livsmedelssäkerhet delas in i tre olika kategorier, enligt Cook (2000): Fysiska kontaminanter ex. glas, metall Biologiska kontaminanter ex. bakterier och mykotoxiner Kemiska kontaminanter ex. pesticider, cykliska organiska föreningar, tungmetaller Fysiska kontaminanter De flesta råoljor innehåller någon typ av fysiska kontaminanter. Det kan vara i form av fröskal, små bitar av trä eller glas eller till och med små insekter. Dessa kontaminanter kan ha blivit kvar i oljan efter att oljan utvunnits ur sin oljekälla, eller tillförts av ren olyckshändelse. Vid reningen av oljan måste det därför finnas ett steg där dessa partiklar fysiskt avlägsnas genom filtrering, eftersom det inte är önskvärt att ha små partiklar i oljan och det dessutom kan vara skadligt. Filtrering sker ofta i samband med blekningen av oljan eller i en annan förbehandling av oljan. (Cook, 2000) Biologiska kontaminanter Exempel på biologiska kontaminanter kan vara dels bakterier och dels mykotoxiner. Bakterier finns vanligtvis inte i frukter, men de kan smittas genom exponering via verktyg exempelvis. För att bli av med bakterier är det bästa att livsmedlet sköljs noga samt upphettas över 70 C. Mykotoxiner är tyvärr mer vanligt för frukter och grödor, vilket kan leda till att vegetabilisk olja blir kontaminerad av dessa ämnen. Mykotoxin kan framför allt vara ett problem för majs, jordnöt, bomull och nötter från träd. (Fitch Haumann, 1995) Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar. Det bästa sättet att slippa mykotoxiner i livsmedel är att begränsa de faktorer som gynnar mögeltillväxt. Sådana faktorer kan vara fukt, temperatur och skador av insekter. Att lagra grödor i varma och fuktiga förhållanden kan alltså leda till bildandet av mykotoxiner. En längre tids exponering av mykotoxiner kan leda till cancer och andra mer långsiktiga effekter. (Olsen, 1999) De mykotoxiner som är vanligt förekommande i oljor är aflatoxin B1 (mest toxisk), B2, G1 och G2 samt Zearalenon. EU har tagit fram en förordning rörande högsta tillåtna halt av aflatoxiner i livsmedel för att skydda folkhälsan. Det finns flera olika förordningar rörande aflatoxiner, men den som tillåter lägst halt av ämnet är en förordning för barnmat. Enligt denna förordning (EC nr. 683/2004) är högsta tillåtna halt av total halt aflatoxin 0,05 ppb. För Zearalenon finns ingen förordning ännu, men enligt Livsmedelsverket finns en rekommendation på tillåtna högsta halt av 50 ppb. Kemiska kontaminanter Exempel på kemiska kontaminanter som kan förekomma i vegetabilisk olja är dioxiner, PCB (polyklorerade bifenyler) och pesticider. Alla dessa ämnen kan vara väldigt skadliga för människan. Dioxin är kanske det farligaste kemiska ämnet som finns idag. Dioxiner är egentligen ett samlingsnamn för gruppen av cykliska organiska klorföreningar benämnda polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). (Ekerfelt, 2004) PCDD och PCDF har aldrig producerats kommersiellt, utan bildas som biprodukt vid tillverkning av vissa klorföreningar som klorfenoler eller vid förbränningsprocesser, såsom vid förbränning av hushållsavfall. Substanserna är svårnedbrytbara och lagras i fettvävnaden. På grund av att de är så svåra att bryta ned blir de kvar i naturen och anrikas i foder- och livsmedelskedjan. Det finns en grupp PCB (12 stycken) som liknar dioxiners toxikologiska beteende och kallas därför dioxinlika PCB. Dessa föreningar är också stabila och svåra att bryta ner. Än så länge finns det inga tydliga lagliga gränsvärden för dioxinlika PCB, men detta är på väg. Tanken är att de ska innefattas i de krav 11

18 som ställs för dioxiner och furaner. Idag får vegetabilisk olja inte innehålla mer än 0,75 pg WHO-PCDD/F-TEQ/g fett enligt EU:s förordning nr. 2375/2001. Pesticider är en annan kemisk grupp av kontaminanter. Dessa ämnen används på oljebärande grödor både under tillväxtstadiet och även efter skördningen för att skydda grödorna från bland annat insekter och mögel. Pesticiderna kan kontaminera oljor genom att tränga in i växten för att sedan hamna i de oljerika delarna hos växten. En del av pesticiderna är lipofila och löses i oljan, vilket leder till att råolja kan innehålla spår av en del olika pesticider. En effektiv raffinering kan dock avlägsna pesticiderna. (Kristott och Rossell, 1994) Trots detta träder en ny lag i kraft i början av mars 2005 (LIVSFS 2004:5) rörande pesticider i livsmedel och barnmat, där de godkända halterna varierar mellan 3-10 ppb beroende på vilket ämne det rör sig om. 3.7 Produktion av oljor och fetter Idag produceras ungefär 100 miljoner ton vegetabilisk olja varje år. Det mesta av den oljan, cirka 80 %, går till livsmedelsbranschen. (Gunstone, 2000) Då vi lever i en värld där åtminstone konsumenterna från de välutvecklade länderna idag har en större kunskap och är bättre informerade om näringslära samt ställer högre krav på produkters kvalitet, leder detta till att kraven på livsmedelsbranschen och i sin tur oljeraffinaderierna är väldigt höga. (Podmore, 2000) Samtidigt som kraven på hög kvalitet ökar, ökar även antalet applikationer för oljan. Detta gör att processen blir mer invecklad för att få fram en olja med hög kvalitet olja med rätta egenskaper. Det är många förädlingssteg som oljan ska gå igenom innan den är klar för att distribueras till marknaden. Först ska oljan utvinnas från sina frön, därefter kan oljan raffineras för att sedan processas på ett sätt så att oljans funktionalitet passar in till den specifika applikation oljan ska användas. Däremot behöver det inte alltid ske i precis den ordningen. Det är ganska vanligt att oljan förbehandlas innan den processas för att få dess specifika funktionalitet och i sista steget deodoriseras Krossning av oljefrön Krossning är det övergripande ordet för processen för att utvinna oljan eller fettet från de oljeinnehållande fröna, nötterna eller frukterna. Historiskt sett har kallpressning eller varmpressning använts för att utvinna olja, men dessa har kompletterats med extraktion med lösningsmedel. Om oljehalten är tillräckligt hög, mer än 25 %, så används främst pressning. När oljan utvinns med hjälp av lösningsmedel används oftast hexan, vilken kan destilleras bort efter utvinningen. Efter utvinningen av oljan erhålls en produkt som kallas för råolja. Överblivna rester från krossningsprocessen innehåller värdefulla proteiner som bland annat kan användas till djurfoder Raffinering Syftet med raffinering är att få bort oönskade produkter ur oljan som kan påverka oljans kvalitet. Enligt O Brien (1998) har raffineringssteget troligen den största påverkan på oljans kvalitet av alla olika processteg på väg mot den färdiga säljklara oljan. En dåligt raffinerad olja kommer ha påverkan på alla påföljande processer och därmed även kvaliteten på slutprodukten. Raffineringen är inte bara en process, utan den består av flera olika åtskilda processteg, se figur 7 nedan. I industrin finns det främst två olika alternativa metoder att raffinera. Dessa två metoder kallas våtkemisk raffinering och fysikalisk raffinering. 12

19 Raffineringens historia Den grundläggande tekniken för våtkemisk raffinering utvecklades redan på slutet av talet, men blev inte kommersiell förrän (O Brien, 1998) Det var även på den tiden, i början av 1930-talet, som fysikalisk raffinering härstammar ifrån då E. Wecker och H. Heller introducerade en metod att förneutralisera oljor som innehöll mycket fria fettsyror. Att raffinera oljan direkt genom våtkemisk raffinering hade gett stora oljeförluster. Istället förneutraliserades oljan vartefter den behandlades som vanligt som vid våtkemisk raffinering. (Segers, 1983) Rafaetta, från Italien, var även med och bidrog till utvecklingen av fysikalisk raffinering med sina intressanta resultat i början av 1950-talet. (Balicer, Leibovitz och Ruckenstein, 1984) Fysikalisk raffinering fick sitt genombrott då det upptäcktes att metoden kunde användas för palmolja (Segers, 1983). Palmolja är den olja efter sojaolja som produceras mest i världen av vegetabiliska oljor och fetter enligt Alander et al (2002) vilket gör att det var stora mänger olja som kunde börja raffineras med den fysikaliska metoden, och på det sättet minska oljeförluster dramatiskt. På 1970-talet fick metoden åter nytt intresse när Malaysiska raffinaderier började raffinera palmolja i stor skala (Tandy och McPherson, 1984). Skillnader mellan fysikalisk och våtkemisk raffinering I stora drag kan sägas att det som skiljer de båda processerna åt är att vid våtkemisk raffinering görs en neutralisering av oljan med hjälp av en alkalisk vattenlösning, medan vid fysikalisk raffinering avlägsnas samma ämnen genom destillation. I deodoriseringen vid fysikalisk raffinering sker både en destillation av dessa ämnen samt övriga oönskade ämnen. En annan skillnad är att temperaturen är oftast högre i deodoriseringen vid fysikaliska raffineringen. Detta leder till att halten antioxidanter blir lägre, på grund av dessa ämnens känslighet för höga temperaturer, och gör oljan mer känslig för oxidation. Den högre temperaturen kan även leda till ökad transhalt i oljan samt polymerisation, vilket inte heller är önskvärt. Fysikalisk raffinering kan användas till nästan alla oljor, men det som begränsar denna metod är kvaliteten på råoljan (Hamm och Hamilton, 2000). Fysikalisk raffinering har inte samma möjlighet, som våtkemisk raffinering, att nå önskad kvalitet på slutprodukten med en råolja med dålig kvalitet. Anledningen till detta är att vissa oönskade ämnen i råoljan är lättare att få bort med hjälp av den alkaliska bearbetningen i våtkemiska raffineringen. Men om råoljan inte är av lägre kvalitet än normalt är det oftast inga problem att nå önskad kvalitet på den raffinerade oljan. Våtkemisk raffinering Fysikalisk raffinering Råolja Avslemning Avslemning Neutralisation Blekning Blekning Deodorisering Deodorisering Raffinerad olja Figur 7. Överblick av våtkemisk och fysikalisk raffinering (Bearbetad från Hamm och Hamilton, 2000) 13

20 I övrigt kan fysikalisk raffinering erbjuda viktiga fördelar såsom högre oljeutbyte, minskning av kemikalier, minskning av vattenåtgång samt en avsevärd minskning av miljöpåverkan. I och med dagens fokusering på miljöfrågor så står fysikalisk raffinering därmed högt i kurs. Framför allt finns mycket pengar att spara genom att raffinera fysikaliskt, speciellt då andelen fria fettsyror är hög, eftersom denna metod ökar utbytet av olja samt att driftskostnaderna är lägre (ibid). Fysikalisk raffinering Som sagt är fysikalisk raffinering inte enbart en process, utan den består av flera olika steg; avslemning, blekning och deodorisering, se figur 7. Första steget är avslemning, där oljan behandlas med svag syra eller vatten. Detta görs för att få bort fosfatider och andra slemämnen, som exempelvis lecitin, från råoljan. (De Greyt och Kellens, 2000) Det är viktigt att få bort fosfatider eftersom dessa gärna bildar emulsioner och därför ökar raffineringsförlusterna. (ibid) Fosfatiderna sitter även ihop med delar av metaller, speciellt järn, som är en av de största orsakerna till reducerad oxidationsstabilitet. Dessutom kan de orsaka oönskade färgförändringar samt svår att avlägsna i deodoriserad olja.(ibid) Syreavslemning är effektivare att avlägsna fosfatiderna än vattenavslemning. (Carlson, 1996) Utan en effektiv förbehandling kan inte den fysikaliska raffineringsmetoden producera en olja med lika god färg och stabilitet som den klassiska våtkemiska raffineringsprodukten. (Forster och Harper, 1983) Det finns två olika typer av fosfatider, vattenlösliga och icke-vattenlösliga. De vattenlösliga fosfatiderna avlägsnas lätt genom att tillsätta varmt vatten med en uppehållstid på cirka 20 minuter, vilket leder till att de löser sig i vattnet, och sedan kan ämnena avskiljas genom att centrifugera av dessa. De icke-vattenlösliga fosfatiderna kräver tillsats av en syra, fosfor- eller citronsyra. För att uppnå bästa resultat bör syran tillsättas vid C, och sedan ha en relativt hög omrörningshastighet för att få en bra kontaktyta mellan syran och slemämnena. (De Greyt och Kellens, 2000) Först tillsätts syran och låter denna reagera med oljan för att sedan tvätta oljan med varmt vatten och därefter centrifugera bort de oönskade ämnena. Oljan går vidare till nästa steg, som är blekning. Blekning I början var målet med blekning att enbart avlägsna färgföreningar, såsom karotin och klorofyll, genom adsorption på lämpligt material. Men vid fysikalisk raffinering är denna process det sista steget innan deodoriseringen där spår av fosfatider, tvålar, metaller och oxidationsprodukter kan avlägsnas, vilket gör det till en mer kritisk process. Avlägsnandet av dessa partiklar är ytterst viktigt, då de har en direkt effekt på kvaliteten och oxidationsstabiliteten på den deodoriserade oljan. (De Greyt och Kellens, 2000) De viktigaste processparametrarna för blekning är: val av process, blekningsmedel och mängd av densamma, temperatur, tid, fuktighet samt filtrering. Varje parameter måste studeras var för sig beroende på process och olja. (O Brien, 1998) De tre mest vanliga typerna av blekningsprocesser är öppen satsvis, satsvis under vakuum och kontinuerlig process under vakuum. (ibid) I satsvis blekning, som fortfarande används i många raffineringsanläggningar, utförs alla operationer i samma kärl. De största fördelarna med metoden är enkelheten och flexibiliteten. Om det krävs högre kapacitet är den kontinuerliga processen att föredra. Oljan kan då avluftas bättre, vilket resulterar i mindre oxidation. Uppehållstiden är kortare, vilket minimerar risken för oönskade sidoreaktioner, såsom bildning av fria fettsyror. En annan fördel med kontinuerlig blekning är möjligheten till energibesparingar genom återanvändning av värme. (De Greyt och Kellens, 2000) I stort sett påverkas blekningsprocessen mest av mängd och typ av blekjord. Generellt sett är den nödvändiga mängden blekjord beroende av beskaffenheten och mängden mindre komponenter som ska avlägsnas. Därför krävs det oftast mer blekjord för de oljor som bara avslemmats för den fysikaliska raffineringsmetoden, än de 14

21 som blivit förbehandlade enligt den våtkemiska metoden. (ibid) Från början användes naturlig blekjord i den adsorptiva blekningsprocessen. Naturlig blekjord är aluminiumsilikat, som innehåller relativt höga halter av magnesium, kalcium eller järn. Blekjorden aktiveras av värme. Trots sin ganska stora specifika ytarea, är dess adsorptionsförmåga begränsad på grund av dess relativt höga andel metall. Idag används istället naturlig blekjord som blivit aktiverad med syra, oftast med svavelsyra eller saltsyra. Den syraaktiverade blekjorden får då en högre specifik ytarea och lägre metallinnehåll, vilket resulterar i en högre adsorptionsförmåga. (ibid) Följande egenskaper för den aktiverade blekjorden är viktiga vid blekningen: adsorptionsförmåga, katalytiska egenskaper samt jonbytesegenskaper. Adsorptionsförmågan har att göra med ytarea, porstorlek och porvolym på blekjorden. (Segers, 1983) Adsorption är ett ytfenomen, beroende av den specifika affiniteten, reaktionsbenägenheten, mellan lösningsmedlet och adsorptionsmaterialet. Vid blekning adsorberas färgämnena på blekjordens yta genom van der Waals-krafter. Övriga komponenter, som tvålar och fosfatider, adsorberas i porerna. Adsorptionen pågår till dess att jämvikt infinner sig, vilket kan uppnås på en relativt kort period (10-15 minuter) om kontaktytan är god mellan färgpigmenten och blekjorden. (De Greyt och Kellens, 2000) Den viktigaste katalytiska egenskapen för syraaktiverade blekjorden är nedbrytningen av väteperoxider. (ibid) Denna reaktion påskyndas av höjd temperatur. (Segers, 1983) En annan viktig egenskap blekjorden har är att den fungerar som katjonbytare, och på det viset binder till sig metaller så att oljan blir fri från dessa. (De Greyt och Kellens, 2000) Förutom aktiv blekjord används andra adsorptionsmaterial ibland, som exempelvis kiselgel och aktivt kol. Aktivt kol är väldigt effektiv på att avlägsna blå och gröna pigment samt tunga polyaromatiska kolväten (fler än 5 kolväteringar). På grund av dess höga kostnad och ökad oljeförlust används aktivt kol enbart i vissa fall då det behövs (ex. kokosnöt- och palmkärnolja) tillsammans med blekjord, och då i förhållande 1:10 eller 1:20. (ibid) För att uppnå bästa blekning ska temperaturen ligga någonstans mellan C. Vid högre temperaturer kommer fukten i blekjorden att drivas av för fort och leda till kollaps av blekjordens struktur, vilket skulle resultera i minskad ytarea. Dessutom kan oönskade sidoreaktioner uppstå vid högre temperaturer. Dock är det viktigt att tänka på att blanda blekjorden och oljan vid en lägre temperatur för att sedan höja den till själva blekningstemperaturen. Detta för att skydda oljan mot att färgas samt oxidering. (O Brien, 1998) Som sagt tidigare infinner sig jämvikten mellan adsorptionsmaterialet och oljan på cirka minuter, det är därför mer än tillräckligt att låta kontaktperioden variera mellan minuter för att uppnå jämvikt. (De Greyt och Kellens, 2000) För lång uppehållstid kan orsaka att oljan blir mörk. (O Brien, 1998) En annan faktor som verkar ha stor betydelse för blekningens effektivitet är fukthalten i blekjorden. En blekjord som har blivit torr innan den ska användas är inaktiv. Blekjord innehåller vanligtvis 10-18% fukt, men för att uppnå optimal adsorptionsförmåga måste vatten avlägsnas. (ibid) När oljan har fått reagera tillräckligt länge med blekjorden måste denna avlägsnas och detta görs genom att filtrera bort blekjorden. Traditionellt sett har vertikala, eller horisontella, plattoch ramfilterpressar alternativt bladfilter använts för filtrering. För att underlätta filtreringen kan filterhjälpmedel tillsättas, som ska skydda att filtret inte sätter igen och göra så att filtreringen går smidigare. (ibid) Det är ofta vanligt att en blekningsanläggning innehåller flera filtreringsutrustningar, så att när en linje har satt igen kan oljeflödet dirigeras om till nästa medan den igensatta utrustningen renas. Detta sker genom att filterkakan först torkas genom att blåsa ånga eller kvävgas över filterkakan för att få ut så mycket av oljan som möjligt som finns i filterkakan. Oljeinnehållet kan variera mellan 20-40%. Olja som erhålles från filterkakan cirkuleras tillbaka till råolje- eller den avslemmade oljans tank, då den är av lägre 15

22 kvalitet än den blekta oljan. (De Greyt och Kellens, 2000) Den filtrerade och blekta oljan kyls och går sedan vidare till nästa steg i raffineringen, deodorisering. Deodorisering Det sista steget i den fysikaliska raffineringen är deodorisering. Men det är även här de fria fettsyrorna ska avlägsnas, så egentligen är detta steg en kombination av deodorisering och destillation av fettsyror. I grund och botten är det en vakuum- och ångdestillation vid hög temperatur, där fria fettsyror och flyktiga illaluktande komponenter avlägsnas för att få en neutral olja, med avseende på lukt och smak. Dessutom förstörs vissa färgpigment av värmen, vilket resulterar i en blekningseffekt. Under vissa givna processparametrar kommer avlägsnandet av oönskade flyktiga substanser bero på främst deras ångtryck, koncentrationen i oljan och utförandet av deodorisören. Den fysikaliska raffineringen kräver hårdare förhållanden än vid våtkemisk raffinering. Den huvudsakliga anledningen till detta är den destillativa avlägsnandet av fria fettsyror, som är mer kritisk för fysikalisk raffinering då halten är betydligt högre. För att avlägsna tillräcklig mängd fria fettsyror krävs att processbetingelserna modifieras. Det lättaste sättet är att öka temperaturen, men detta leder till ökad produktion av transfettsyror och även högre förlust av tokoferoler (antioxidant). Istället för att enbart höja temperaturen kan även trycket sänkas och mängden ånga ökas. Detta utnyttjas när oönskade flyktiga substanser och fria fettsyror önskas avlägsnas från oljan. I huvudsak har dessa oönskade föreningar avsevärt högre ångtryck än oljan och kan därför destilleras bort vid hög temperatur och lågt tryck. Vanligtvis sker deodoriseringen och fettsyradestillationen vid en temperatur av C, vid tryck av 2-4 mbar och tillsatts av 0,5-3,0 % ånga. Utrustningen kan se ut på flera olika sätt beroende på en rad faktorer, hur stor mängd olja som ska deodoriseras, värmeåtervinning, investerings- och driftskostnader. För fabriker med stora flöden är kontinuerlig deodorisering att föredra, se figur 8 nedan. Figur 8. Kontinuerlig vertikal deodoriseringsutrustning. Källa: 16

Sveriges Konsumenter i Samverkan

Sveriges Konsumenter i Samverkan 2002.01.29 Sveriges Konsumenter i Samverkan - för ökat konsumentinflytande - Redovisning av hur ett margarin tillverkas Här följer en rad frågor till margarintillverkare som ger en bild av hur ett angivet

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Författad av: Magdalena Goczkowska Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Livsmedelsenheten Eskilstuna kommun. Frityrolja 2012

Författad av: Magdalena Goczkowska Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Livsmedelsenheten Eskilstuna kommun. Frityrolja 2012 Författad av: Magdalena Goczkowska Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Livsmedelsenheten Eskilstuna kommun Frityrolja 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte 1.2

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Direkt torkning och dioxiner/pcb

Direkt torkning och dioxiner/pcb Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB

Läs mer

Linolja utvinns ur fröna från en ört som heter just Lin och som är en av de äldsta kulturväxterna som vi känner till.

Linolja utvinns ur fröna från en ört som heter just Lin och som är en av de äldsta kulturväxterna som vi känner till. LINOLJA Linolja utvinns ur fröna från en ört som heter just Lin och som är en av de äldsta kulturväxterna som vi känner till. Linblomman tillhör en familj som har 15 släkten och hela 300 olika arter spridda

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

Margann - smonmi. >{ ft***

Margann - smonmi. >{ ft*** \ \ >{ ft*** i I Margann - smonmi wi Nyligen kom ett besked fran den stora margarintillverkaren Unilever att man ger upp striden mot smoret. I stallet borjar man blanda in smor i sina produkter, nagot

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES) 23.10.2015 L 278/5 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/1905 av den 22 oktober 2015 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 vad gäller kontroll av dioxin i

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Margarin som miljöhot

Margarin som miljöhot Margarin som miljöhot Problemet med margarin Problemen med margarin är många, tillverknings sättet är det ena, transporterna det andra. Men det största problemet av alla är att margarin i olika former

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

4. Organiska föreningars struktur

4. Organiska föreningars struktur 4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om kakao- och chokladvaror; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter om kakao- och chokladvaror; 1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om kakao- och chokladvaror; 1 (H 155 ) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

AVDELNING III KAPITEL 15

AVDELNING III KAPITEL 15 L 285/122 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.10.2015 AVDELNING III ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA FETTER OCH OLJOR SAMT SPALTNINGSPRODUKTER AV SÅDANA FETTER OCH OLJOR; BEREDDA ÄTBARA FETTER; ANIMALISKA

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Branschspecifikt referensdokument om tillverkning av säkra foderråvaror som utvinns från biodieselbearbetning

Branschspecifikt referensdokument om tillverkning av säkra foderråvaror som utvinns från biodieselbearbetning Europeiska riktlinjer för god praxis vid industriell framställning av säkra foderråvaror Branschspecifikt referensdokument om tillverkning av säkra foderråvaror som utvinns från biodieselbearbetning Version

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Bilaga 4 till gemenskapsriktlinjerna för god praxis vid industriell framställning av foderråvaror: FEDIOL:s referensdokument för branschen

Bilaga 4 till gemenskapsriktlinjerna för god praxis vid industriell framställning av foderråvaror: FEDIOL:s referensdokument för branschen Bilaga 4 till gemenskapsriktlinjerna för god praxis vid industriell framställning av foderråvaror: FEDIOL:s referensdokument för branschen a) Inledning FEDIOL:s medlemmar krossar över 30 miljoner ton oljefrön

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:

Läs mer

Undersökning av frityrolja Landskrona kommun 2008

Undersökning av frityrolja Landskrona kommun 2008 1(10) Miljöförvaltningen Undersökning av frityrolja Landskrona kommun 2008 Praktikant: Malin Gunnarsson Lodin Handledare: Christina Hugosson Ingela Pålsson John Samuelsson Rapport 2008:15 Miljöförvaltningen

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Nyhetsbrev 5 2013 Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Livsmedelsverket har på senare tid ökat sin press på kommuner och på kommunernas inköpare och kostchefer, att barnen ska äta kemiska margariner

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Anders Byström Senior Advisor, fd CFO. Aktiespararna i Sundsvall 14 september 2015

Anders Byström Senior Advisor, fd CFO. Aktiespararna i Sundsvall 14 september 2015 Anders Byström Senior Advisor, fd CFO Aktiespararna i Sundsvall 14 september 2015 Detta är AAK Grundat år 2005 (Aarhus United A/S 1871 & Karlshamns AB 1918) Antal anställda ca 2.200 Omsättning 2014: 17.814

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Arne Frank Koncernchef och VD. Årsstämma 5 maj, 2015

Arne Frank Koncernchef och VD. Årsstämma 5 maj, 2015 Arne Frank Koncernchef och VD Årsstämma 5 maj, 2015 Agenda Resultat 2014 Viktiga händelser AAKtion Resultat kvartal 1, 2015 2 Helår 2014 Volym 000 ton 1.703 (1.620) +5% Organiskt -1% Omsättning Mkr 17.814

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Det är något speciellt med margarin

Det är något speciellt med margarin Det är något speciellt med margarin 1 Du som arbetar som kostchef eller är verksam inom den offentliga sektorn har säkert märkt hur debatten kring matfett blivit alltmer onyanserad. Och att margarin som

Läs mer

L 268/14 Europeiska unionens officiella tidning 9.10.2008

L 268/14 Europeiska unionens officiella tidning 9.10.2008 L 268/14 Europeiska unionens officiella tidning 9.10.2008 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 987/2008 av den 8 oktober 2008 om ändring av bilagorna IV och V i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

PETROLEUMKEMI Råolja

PETROLEUMKEMI Råolja Råolja 1 Vad händer med råoljan? PETROLEUMKEMI 2 TRANSFORMATOROLJA Additiv till olika användningsområden Additiv typ Metalldetergenter Motorolja @ Automatiska transmissionsoljor Askfria dispergenter @

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle

Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle Vilken roll kan transgena växter spela? Sten Stymne Sveriges Lantbruksuniversitet BRÄNSLE Biofuel Biodiesel OLJA PRODUKTER Allt som det går att göra

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

TEKNISKT UNDERLAG 1 (5) Datum för mottagande Antal sidor (inklusive denna) 5 Ansökan har upprättats på följande språk: Svenska Ärendenummer:

TEKNISKT UNDERLAG 1 (5) Datum för mottagande Antal sidor (inklusive denna) 5 Ansökan har upprättats på följande språk: Svenska Ärendenummer: 1 (5) TEKNISKT UNDERLAG Datum för mottagande Antal sidor (inklusive denna) 5 Ansökan har upprättats på följande språk: Svenska Ärendenummer: Den beteckning som är registrerad Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat

Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat Denna information har producerats av Tarber AB, november 2010 1 1. Jämförelse mellan

Läs mer

Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg

Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg Oljors miljö- och hälsoeffekter på kort och lång sikt Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg WE ARE GRONTMIJ WING Grontmij

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Mål för arbetsområdet

Mål för arbetsområdet 1. KEMINS GRUNDER Centralt innehåll Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer

Läs mer

AVDELNING III KAPITEL 15 ANA FETTER OCH OLJOR; BEREDDA ÄTBARA FETTER; ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA VAXER

AVDELNING III KAPITEL 15 ANA FETTER OCH OLJOR; BEREDDA ÄTBARA FETTER; ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA VAXER AVDELNING III ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA FETTER OCH OLJOR SAMT SPALTNINGSPRODUKTER AV SÅD- ANA FETTER OCH OLJOR; BEREDDA ÄTBARA FETTER; ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA VAXER KAPITEL 15 ANIMALISKA OCH VEGETABILISKA

Läs mer

Organisk kemi Kolets kemi

Organisk kemi Kolets kemi Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras

Läs mer

Bör man använda lätt- och stekmargarin? Sämst är de flytande margarinerna.

Bör man använda lätt- och stekmargarin? Sämst är de flytande margarinerna. Bör man använda lätt- och stekmargarin? Sämst är de flytande margarinerna. När man tittar på hur margariner tillverkas, finns det många skäl att låta dem ligga kvar på butikens hyllor. Förutom de hälsomässiga

Läs mer

Värmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat?

Värmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat? Kurs: TNK201 Värmens påverkan på livsmedel Vad sker vid upphettning av vår mat? Ingegerd Sjöholm 26 Oktober 2010 Matens olika beståndsdelar Kolhydrater: De flesta kolhydrater får vi genom växtriket. Kolhydrater

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar.

Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar. Ytbehandling. Du ska här få kännedom om tre typer av ytbehandlingar. Med ytbehandling menas att man behandlar en trä eller metallyta med något ämne så att den blir vacker, hållbar och lättskött. De tre

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:13) om kakao- och chokladvaror; (H 155) Utkom från trycket 24 november 2004 Omtryck

Läs mer

Fakta om S venska L inoljeprodukter

Fakta om S venska L inoljeprodukter Fakta om S venska L inoljeprodukter Villafärg Reback 08-30 03 29 www.linolja.org villafarg.reback@bredband.net 1 E n liten guide till vad som är Rå kallpressad linolja jungfruolja Linfrö innehåller ca

Läs mer

TULLTAXA. d) Ett innehåll av flyktiga halogenerade lösningsmedel av högst 0,2 mg/kg totalt eller högst 0,1 mg/kg för varje lösningsmedel.

TULLTAXA. d) Ett innehåll av flyktiga halogenerade lösningsmedel av högst 0,2 mg/kg totalt eller högst 0,1 mg/kg för varje lösningsmedel. TULLTAXA Kap 15 c) Ett innehåll av vax av högst 250 mg/kg. d) Ett innehåll av flyktiga halogenerade lösningsmedel av högst 0,2 mg/kg totalt eller högst 0,1 mg/kg för varje lösningsmedel. e) En extinktionskoefficient

Läs mer

Fakta om S venska L inoljeprodukter

Fakta om S venska L inoljeprodukter Fakta om S venska L inoljeprodukter Villafärg Reback Box 6062 102 31 Stockholm Odengatan 74 Villafärg Reback 08-30 03 29 www.linolja.org villafarg.reback@bredband.net 1 E n liten guide till vad som är

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling

Läs mer

Energirik strålning/ Hög spänning

Energirik strålning/ Hög spänning KORT om OZON Introduktion Ozon finns i naturen dels som ett skyddande lager mot ultravioletta strålar i stratosfären dels som marknära ozon i atmosfären. Ozon förknippas oftast med miljöhoten; uttunning

Läs mer

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Samtliga produkter från är omsorgsfullt utvalda efter personliga möten med Kretas producenter. Vi har valt

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Ingen ändring föreslås. Parentesen med hänvisning till verksamhetkod/er kan strykas eftersom den inte fyller någon funktion.

Ingen ändring föreslås. Parentesen med hänvisning till verksamhetkod/er kan strykas eftersom den inte fyller någon funktion. 2 kap. Jordbruk Djurhållning 1.10 1.11 För en verksamhet 2 kap. 1 eller 2 (verksamhetskod 1.10 eller 1.11) är beloppet 4 500 kronor (L) eller 1 950 1.10-i 1.11 För en verksamhet som är tillståndspliktig

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08 Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow Mer än 85 års erfarenhet AVLOPPENS HISTORIA MODERNA AVLOPPSSYSTEM Septiktanken introducerades; avlopps vattnet rann obehandlat ut i floder

Läs mer

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. Ytaktiva ämne (surfaktanter) Gibbs ytspänningsekvation (ytkoncentration av ett löst ämne) Bestämning av ytadsorptionsdensitet Bildning av miceller

Läs mer

Ett intelligent val av vattenbehandlingssystem

Ett intelligent val av vattenbehandlingssystem Ett intelligent val av vattenbehandlingssystem RENT VATTEN ÄR SUNT VATTEN FÖR GOD HÄLSA Hur mycket behöver du? 41 54 kg 55 68 kg 68,5 86 kg (250 ml) glas Vatten är en värdefull källa till spårmineraler

Läs mer

Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat

Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat Fakta om miljö- och hälsoaspekter vid rökning av livsmedel. Rök från flis/spångenerator kontra Naturligt rökkondensat Denna information har producerats av Tarber AB, november 2010 1 1. Jämförelse mellan

Läs mer