Hälsa och samhälle VAD SKA JAG ÄTA? EN LITTERATURSTUDIE OM KOSTENS BETYDELSE FÖR UTVECKLANDET AV KOLOREKTALCANCER LINDA GRÖNVALL FRIDA WESSBERG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och samhälle VAD SKA JAG ÄTA? EN LITTERATURSTUDIE OM KOSTENS BETYDELSE FÖR UTVECKLANDET AV KOLOREKTALCANCER LINDA GRÖNVALL FRIDA WESSBERG"

Transkript

1 Hälsa och samhälle VAD SKA JAG ÄTA? EN LITTERATURSTUDIE OM KOSTENS BETYDELSE FÖR UTVECKLANDET AV KOLOREKTALCANCER LINDA GRÖNVALL FRIDA WESSBERG Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 VAD SKA JAG ÄTA? EN LITTERATURSTUDIE OM KOSTENS BETYDELSE FÖR UTVECKLANDET AV KOLOREKTALCANCER LINDA GRÖNVALL FRIDA WESSBERG Grönvall, L & Wessberg, F. Vad ska jag äta? En litteraturstudie om kostens betydelse för utvecklandet av kolorektalcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Att kosthållning har en betydelse för utvecklandet av denna sjukdoms uppkomst har under lång tid studerats. Att undervisa och stödja patienter är en viktig del av sjuksköterskans yrke. I bakgrunden presenters de vanligaste kostkomponenternas betydelse för vår hälsa. Med tanke på det ansvar sjuksköterskor har utvecklades syftet som med denna litteraturstudie var att studera och kartlägga samband mellan kost och kolorektalcancer. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på åtta väl utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet stärkte tidigare forskning att kost har en inverkan för uppkomsten av kolorektalcancer. I denna litteraturstudie hittades samband för sjukdomen med fibrer, frukt och grönsaker, mejeriprodukter, kalcium och vitamin D, vatten och slutligen kött. Nyckelord: Kolorektalcancer, Kost, Livsmedel, Prevention, Sjuksköterska. 2

3 WHAT SHALL I EAT? A LITERATURE REVIEW OF NUTRITIONAL IMPACT ON THE DEVELOPMENT OF COLORECTAL CANCER LINDA GRÖNVALL FRIDA WESSBERG Grönvall, L & Wessberg, F. What shall I eat? A literature review of nutritional impact on the development of colorectal cancer. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Colorectal cancer is the third most common cancer in Sweden. The impact of diet has long been studied regarding to the development of this disease. To educate and support patients are important parts of the nurse s profession. The background presents the most common dietary components which is important for our health. Given the responsibility nurses have, the aim of this literature study was to investigate and identify a link between diet and colorectal cancer. The chosen method was a literature review based on eight well-selected scientific articles. The results strengthened previous research, that nutrition has an impact on the development of colorectal cancer. This literature review found a relationship between the disease and fiber, fruit and vegetables, dairy products, calcium, vitamin D, water, and at last meat. Key words: Colorectal cancer, Diet, Nurse, Nutrition, Prevention. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Kolhydrater 6 Kostfibrer 7 Positiva effekter 7 Proteiner 8 Tillagning av kött 8 Fett 8 Mättade fettsyror 9 Transfettsyror 9 Enkelomättade fettsyror 9 Fleromättade fettsyror 9 Antioxidanter 10 Vatten 10 Tjocktarmens normala funktion 10 Kolorektalcancer 11 Epidemiologi 11 Patofysiologi 11 Symtom 11 Diagnos 12 Prognos 12 Aktuell forskning 13 SYFTE 13 METOD 13 Steg 1 Definiera forskningsproblem 13 Steg 2 Inklusions- och exklusionskriterier 14 Steg 3 Formulering av plan för litteratursökning 14 Identifiering av tillgängliga resurser 14 Idientifieringa av relevanta källor 14 Avgränsning och fastställande av huvuddragen i sökning 14 Utveckling av sökväg 14 Steg 4 Genomförande av litteratursökning 15 Steg 5 Tolkning och bedömning av resultat från studierna 16 Steg 6 Sammanställning av resultatet 17 RESULTAT 17 Fibrer 17 Frukt och grönsaker 18 Mejeriprodukter, kalcium & vitamin D 18 Vatten 19 Kött 19 DISKUSSION 20 Metoddiskussion 20 Resultatdiskussion 21 4

5 FRAMTIDA VÄRDE 23 REFERENSER 24 BILAGOR 26 5

6 INLEDNING Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen för kvinnor och män i Sverige (Ericson & Ericson, 2008). En omfattande studie från USA visade att kost och livsstil hade stor betydelse för utvecklandet av kolorektalcancer (Schatzkin et al, 2007). I både djurexperimentella - och humana studier har resultatet visat att en viss typ av dietfibrer har en skyddande effekt vid uppkomst av koloncancer. Andra faktorer som har studerats är intag av rött kött, kalcium och vitamin D, vitamin E och fysisk aktivitet (Ericson & Ericson, 2008). För personal inom sjukvården är kunskapen inom detta ämnesområde viktigt för profesionellt och preventivt arbete. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor står det att vi ska undervisa och stödja patienter och närstående, individuellt eller i grupp, i syfte att främja hälsa och att förhindra ohälsa (Socialstyrelsen, 2005). Genom detta arbete, kan vi inom professionen, få utökad kunskap som sedan kan användas i mötet med patienter och deras anhöriga. BAKGRUND I bakgrunden redovisas för olika kostkomponenter och deras betydelse för kroppen. Även rekommendationer avseende planering och komponering av måltider presenteras. Sedan presenteras tjocktarmens fysiologi och därefter följer presentation av kolorektalcancer avseende epidemiologi, patofysiologi, diagnos, behandling och prognos. Kolhydrater Kolhydrater består av kol, väte och syre och är huvudbeståndsdelen i alla gröna växter (Christenson et al, 2006). Enligt svenska näringsrekomendationer borde den energi kroppen behöver dagligen procent komma från kolhydrater (Livsmedelsverket, 2005). I kroppen bryts kolhydraterna ner till glukos vilket är en betydelsefull energikälla för våra celler. Glukos lagras i levern som glykogen med funktion som energibuffert. För hjärnan som endast utvinner energi från glukos är kolhydrattillförseln mycket viktig (Livsmedelsverkt, 2008). Kolhydraterna delas in efter molekylstorlek i: Enkla sockerarter (monosackarider) som glukos, fruktos och galaktos består av en molekyl och kan därmed tas upp direkt av tarmens slemhinna. Sammansatta sockerarter (disackarider) består av två monosackarider, respektive oligosackarider som består av två till tio monosackarider. Båda dessa måste spjälkas för att kunna tas upp av kroppen. Stärkelse (polysackarider) består av hundratalas monosackarider. Därmed tar det längre tid för kroppen att spjälka. Kostfibrer är också polysackarider men består av upp till monosackarider. Dessa kan endast till mycket liten del sönderspjälkas under matspjälkningen (Christenson et al, 2006). 6

7 De enkla sockerarterna absorberas direkt av tarmens slemhinna och transporteras med blodet till levern. Därifrån förs de vidare till vävnaderna och omvandlas bland annat till fett och glykogen. De sammansatta sockerarterna måste först brytas ner till monosackarider för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig dem (Christenson et al, 2006). Stärkelse finner man i mjöl, pasta, bröd, gryn, potatis, ärtor, bönor men framförallt i frön och i rot- och stamknölar. Av kolhydraterna har stärkelsen den största betydelsen för energitillförsel (Christenson et al, 2006). Kostfibrer En hanterbar definition kan vara att kostfibrer utgör den delen av kosten som inte bryts ner av kroppens egna enzymer i mag- och tarmkanalen. Man kan dela in kostfibrerna efter hur de är uppbyggda rent kemiskt eller efter vilka effekter de har för mag- och tarmkanalen (Benno, 2008). Kostfibrer är uppbyggda av glukos och eftersom de inte inte kan sönderdelas under matspjälkningen gör de ingen nytta ur näringssympunkt (Christenson, 2006). En stor del kommer från vegetabiliska cellväggar som består av cellulosa, hemicellulosa, pektin och lignin. För att få i sig kostfibrer kan man äta bröd bakat på fullkornsmjöl, frukt, torkade ärtor och bönor, linser, grönsaker och rotfrukter (Livsmedelsverket, 2007a). För att ha en normal tarmfunktion bör vi äta kostfibrer varje dag. Om man har problem med förstoppning är det i synnerhet viktigt med en fiberrik kost. Något som visat sig vara extra effektivt är vetekli som legat i blöt. Eftersom kostfibrer binder vatten ökar avföringen i volym och blir mjuk (Livsmedelsverket, 2007a). När man äter mycket kostfibrer är det viktigt att samtidigt dricka mycket, annars finns det risk för motsatt effekt (Christenson, 2006). Tabell 1. Totalt kosfiberinnehåll /100g livmedel (Christenson, 2006). Grahamsbröd 4,9 Spagetti 3,1 Ärter 6,5 Rågknäckebröd 14,4 Potatis 1,0 Päron 2,8 Småfranska 3,2 Vitkål 2,0 Äpple 1,8 Ris, parboiled 4,8 Morötter 2,4 Banan 1,7 I genomsnitt äter vi i västvärlden gram fibrer dagligen jämfört med gram och till och med upp till 150 gram i de länder som är mindre industrialiserade (Christenson, 2006). Enligt svenska näringsrekomendationer bör intaget vara gram/dag (Livsmedelsverket, 2005). Välfärdssjukdomar som är vanliga i västvärlden, och som ständigt ökar, saknar man helt i dessa länder (Christenson, 2006). Positiva effekter. Livsmedel som är fiberrika ger en större mättnadskänsla än livsmedel med liten mängd fibrer. Anledningen är att de fiberrika kräver mer tuggning och mer salivutsöndring och binder vätska i magsäcken (Livsmedelsverket, 2007a) och att fibrerna ger långsammare tömning av magsäcken (Benno, 2008). Även mättnadskänslan ökar och minskar därmed risken för småätande mellan målen. Fiberrik kost är även bra för tänderna (Livsmedelsverket, 2007a). 7

8 Forskning har visat att en fiberrik kost minskar risken för allvarligare tillstånd som cancer i tjock- och ändtarm (Christenson, 2006). Fiberrik mat har positiv påverkan på blodsockret och gör att det stiger långsamt. Frukt och grönsaker, havrekli samt guarnkärnmjöl innehåller gelbiladande kostfibrertyper som tex pektin. Detta används som konsistensgivare i livsmedel och sänker kolesterolnivån i blodet. En annan positiv effekt av fiberrik mat är att den som regel innehåller mindre mängd fett vilket också håller blodfettnivåerna nere (Livsmedelsverket, 2007a). Det har visat sig i stora studier att kostfibrer och fullkorn har positiva effekter för hälsan. Uppfattningen i dessa studier är att högt kostfibrerintag minskar risken för tjocktarmscancer. Antagligen genom att kostfibrer ger en snabbare passage av innehållet genom tjocktarmen och på så vis blir tarmslemhinnan mindre utsatt för cancerframkallande ämnen. Detta är dock ej vetenskapligt bevisat. I de fall positiva effekter har hittats, måste man vara medveten om att de som äter mycket fibrer också är mer hälsomedvetna än andra (Benno, 2008). En för stor mängd fibrer kan ge en del besvär i form av gasbildning, uppkördhet i buken och diarré, i synnerhet hos små barn (Livsmedelsverket, 2007a). Proteiner Protein finns i kött, fisk, ägg, mjölk, mjölkprodukter, ceralier, ärter, bönor, linser, bladgrönsaker, nötter och frön(christenson, 2006). Rekommendationer för dagligt intag är att procent (10-20 energiprocent = E%) av det vi äter per dag bör komma från protein (Livsmedelsverket, 2005). När uppvärmning av proteiner sker förändras de. Ju längre tid och ju högre temperatur de utsätts för desto mer förändras de (Christenson, 2006). Tillagning av kött Vid hård tillagning av kött, som till exempel vid stekning, bildas olika ämnen som visat sig vara farliga för människan. En del medför troligen en ökad risk för cancer och har även egenskapen att skada arvsmassan, så kallade mutagena. Bildningen av de skadliga ämnena ökar kraftigt vid hög temperatur och lång tillagninstid. Livsmedelsveket rekomendationer är att man inte bör steka eller grilla kött hårt och undvika konsumtion av bränt kött. Kött som är tillagat under normala förhållanden anses inte medföra någon ökad risk (Livsmedelsverket, 2009). Fett I industriländerna är det vanligt med överkonsumtion av fett. I många länder där det råder brist på mat råder det ofta också brist på fett. I fetterna finns essensiella fettsyror och ofta fettlösliga vitaminer som A, D, E och K. Om man får brist på fett kan man få symtom som minskad tillväxt, avmagring, hudförändringar och håravfall (Christenson et al, 2006). 8

9 Fett är det näringsämne som ger mest energi. Man får mer än dubbelt så mycket energi från fett som från proteiner och kolhydrater. Fett som inte förbrukas lagras i depåer i kroppen som leder till fetma. Därför bör ej för mycket fett konsumeras. Det är lagom att få cirka 30 procent av dagsenergin från fett, vilket är cirka 75 gram för en vuxen kvinna och 90 gram för en vuxen man (Christenson et al, 2006). Fettkonsumtionen går att påverka genom: Val av magrare livsmedel. Ta bort synligt fett. Avstå från fett på smörgås. Tillagning av mat, genom till exempel ångkoka, grilla eller använda mikrovågsugn (Christenson et al, 2006). Fetterna består av kol, väte och syre. Man delar in fetterna i mättade fettsyror, transfettsyror, enkelomättade- och fleromättade fettsyror. Flytande fett som oljor innehåller till störst del omättade fettsyror vilket ger dem den flytande konsistensen. Fast fett innehåller i stället mättade fettsyror. Ju fastare fettet är desto större innehåll av mättade fettsyror. Konsistensen på fettet beror på vilken typ av fettsyra som ingår. När tillverkning av margarin sker behandlas en del av det flytande fettet med vätgas och konsistensen blir fast med hjälp av värme och högt tryck. Vid denna process bildas transfettsyror av de omättade fettsyrorna, vilka liknar mättade fettsyror (Christenson et al, 2006). Mättade fettsyror De vanligaste mättade fetterna får vi från smör, kokosfett, kakaofett och feta charkuteriprodukter. Deras form är alltid fast i rumstemperatur. Mättat fett har en förmåga att höja blodets kolesterolhalt. Det är bra om vi kan minska den totala fettkonsumtionen men även att försöka byta ut det mättade fettet mot omättat (Christenson et al, 2006). Transfettsyror Cirka 70 procent av transfettsyrorna i det vi äter kommer från margarin och resten från mjölkfett, fett i nötkött och lammkött. Betydelsen för blodets fetthalt liknar de mättade fetternas. För att minska denna inverkan används allt mer raps-, kokosoch palmolja för att få en fast konsistens på margarinerna utan härdning (Christenson et al, 2006). Enkelomättade fettsysror Enkelomättade fetter finner vi i olivolja, solrosolja och rapsolja. Enkelomättade fetter tros varken höja eller sänka kolesterolet men viss forskning antyder att olivolja har en viss förmåga att sänka halten av det onda kolesterolet LDL och behålla det goda HDL (Christenson et al, 2006). Fleromättade fettsyror Fleromättade fettsyror är essentiella. Det betyder att de måste tillföras genom kosten eftersom de inte kan byggas upp i kroppen. Fleromättadefetter finner vi i 9

10 flytande margarin och feta fiskar. Studier som gjorts har visat att de fleromättadefetterna sänker kolesterolhalen i blodet (Christenson et al, 2006). Antioxidanter Ämnesutbytet mellan cellerna kallas ämnesomsättning eller metabolism. Under denna process bildas fria radikaler som är giftiga för cellmembranens fleromättade fettsyror. Detta gör att cellen åldras snabbare och risken att drabbas av allvarliga sjukdomar ökar. För att minska den skadliga processen kan man tillföra antioxidanter som vitamin A (karoten), vitamin E och vitamin C samt selen och på så vis minska bildningen av fria radikaler och minska oxidationens verkan (Christenson et al, 2006). En betydelsefull källa till antioxidanter är frukt. Enligt livsmedelsverket bör man äta 500 gram frukt och grönt varje dag, (Livsmedelsverket, 2007b). Vitamin A finns framförallt i frukt och grönsaker som är gulröda eller kraftigt gröna. Vitamin C motverkar cancerframkallande nitrosaminer (Christenson et al, 2006). Vatten Kroppen består till stor del av vatten. Hur stor del beror på ålder och kön, men normalt är procent för vuxna. Vatten behövs för bland annat reglering av syra-basbalansen i kroppen men även för bildandet av matspjälkningsvätskor vilka gör att vi kan transportera näring och avfallsprodukter (Christenson, 2006). Vatten kan man få i sig på olika sätt. Vanligast genom drickvatten men även från frukt, bär och grönsaker där vatteninnehållet är procent. Även torra livsmedel som mjöl och knäckebröd innehåller 6 respektive 15 procent vatten. Rekommendationerna är enligt RDA (rekommenderat dagligt intag): Ca 2 liter/dag vid normal temperatur och lätt arbete. 3 liter/dag vid extremt varmt eller kallt väder liter/dag vid långvariga tunga arbeten. (Christenson, 2006). Tjocktarmens normala funktion Tjocktarmen har inte något sammanhängande längsgående muskelskikt utan består istället av tre separata muskelband som ligger lång ifrån varandra. Detta gör att tjocktarmen får många utbuckningar. Körtlarna i tjocktarmen är rörformiga och producerar slem som smörjer tarminnehållet, skydda epitelcellerna och binder samman avföringen (Sand et al, 2006). Från tunntarmen tar tjocktarmen emot ml kymus. I tjocktarmsinnehållet finns väldigt lite näringsämnen eftersom upptaget mestadels sker i tunntarmen. Den mest betydelsefulla absorptionen som sker här är upptaget av natrium, och vid denna preocess följer även vatten med. Om innehållet är kvar i tarmen länge blir avföringen torr och hård. I tjocktarmen finns mycket bakterier och förutom att vara en del av normalfloran och därmed också vårt immunförsvar produceras även vitamin K och B här (Sand et al, 2006). 10

11 Hur mycket bakterier vi har varierar en hel del. Om vi äter mycket fibrer och om tunntarmen ej kan bryta ner kolhydrater och proteiner som den ska ökar antalet bakterier. Vid antibiotikabehandling minskar i stället antalet bakterier (Sand et al, 2006). Ändtarmen är den sista delen av tjocktarmen och vid intag av normal kost består avföringen till största del av epitelceller och tjocktarmsbakterier. Endast en liten del utgörs av osmälta matrester (Sand et al, 2006). Kolorektalcancer Begreppet kolorektalcancer avser cancer i grovtarm och ändtarm (Ericson & Ericson, 2008). Epidemiologi Män drabbas oftare av rektalcancer medan det hos kvinnor är något vanligare med koloncancer. Skillnaden är dock så liten att den försvinner om man tar hänsyn till att kvinnor lever längre. År 2005 drabbades 5795 personer av kolorektalcancer vilket gör denna tumörform till den tredje vanligaste i Sverige efter bröst- och prostatacancer (Ericsson, 2008). Risken att drabbas ökar med stigande ålder (Nyhlin, 2008). Risken att drabbas varierar kraftigt i olika länder. I västvärlden är prevalensen högre än i Afrika och arabiska länder (Ericson & Ericson, 2008). Omkring 75 procent av alla som drabbas av kolorektalcancer utgörs av sporadiska fall och har ingen ärftlig komponent. Ju tidigare i livet cancern uppträder, ju större är sannolikheten att den är genetiskt betingad (Nyhlin, 2008). Patofysiologi Miljön tros spela en stor roll för insjuknandet av kolorektalcancer. Tydliga riskfaktorer är övervikt och ett stillasittande liv, men även högt fettintag och höga kolesterolvärden ökar risken. En faktor som länge ansetts ha förebyggande effekt är högt fiberintag (Ericson & Ericson, 2008). En riskfaktor som också spelar stor roll är arvet. Personer med ärftlig sjukdom där kraftig polypväxt i grov- och tjocktarm utvecklas drabbas nästan alltid av kolorektalcancer under sin livstid. På grund av detta utförs tidigt kolektomi på dessa patienter (Ericsson, 2008). Kroniska sjukdomstillstånd som ger en ökad risk för att drabbas är Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. I denna patientgrupp dör omkring 15 procent av kolorektalcancer (Nyhlin, 2008). Kolorektalcancer uppstår i procent genom tillväxt av små polyper. När polyperna blir större än 1 cm ökar risken påfallande för att de ska utvecklas till tumörer (Ericson & Ericson, 2008). Symtom Det är vanligt att patienternas symtom är diffusa och ospecifika, och det kan de vara även i ett senare skede av sjukdomen. Symtomen beror på var tumören är 11

12 belägen. Sällan har patienterna noterat någon förändring kring sina avföringsvanor (Ericson & Ericson, 2008). Det viktigaste symtomet är blödning från rektum, till största del är detta på grund av hemorrojder men tills motsatsen är bevisad ska man utesluta att cancer är orsaken. Omväxlande hård och lös avföring i kombination med obehagskänslor i buken är vanliga, tidiga symtom (Ringborg et al, 1998). Det är viktigt att observera förändrade avföringsvanor gällande nytillkommen, ej övergående, förstoppning och oregelbunden avföring som tidigare varit regelbunden. Senare i sjukdomsförloppet tillkommer allmänna tumörsymtom som trötthet, buksmärtor och avmagring (Ericson & Ericson, 2008). När tumören sitter på vänster sida är risken för obstipation större och kan då ge symtom som liknar akut divertikulit och kan även förorsaka perforation (Ringborg et al, 1998). På högersidan växer tumören oftast exofytiskt in i tarmlumen vilket gör att det blir svårare att upptäcka den då det inte förekommer passagehinder och man upptäcker den som palpabel resistens. De ospecifika symtomen gör att det är svårt att diagnostisera cancern i tid. I sällsynta fall leder tumören till perforation av tarmen vilket måste opereras akut. Symtomen som uppstår vid perforerad koloncancer liknar en perforerad appendix eller divertikulit (Ringborg et al, 1998). Diagnos De flesta rektaltumörer kan palperas. Det bör göras en rektal palpation vid minsta misstanke om rektal sjukdom men även vid alla hälsoundersökningar av patienter äldre än 40 år. Efter anamnes och status skall rektoskopi utföras och feaces-hb kontrolleras (Nyhlin, 2008) samt leverprover eftersom dessa tumörer ofta metastaserar till lever och lymfkörtlar (Ericson & Ericson, 2008). Att göra en biopsi är något som alltid bör eftersträvas vid rektala tumörer och är som regel alltid möjlig att genomföra. För att få reda på tumörens storlek kan man göra en magnetkameraundersökning, och för att mäta tumörens djup används transrektalt ultraljud (TRUL). Denna metod används också för att klassificera små tumörer (Nyhlin, 2008). Vid misstanke om kolontumörer är koloskopi det primära tillvägagångssättet för en diagnos men kolonröntgen är även en möjlighet. Även här används magnetkamera som en diagnosmetod (Nyhlin, 2008). När koloncancern är diagnostiserad bör lungröntgen och ett ultraljud av levern genomföras före operation. Detta för att får information om eventuell spridning av cancern. För att få information om tumörens lokala utbredning kan man göra en datortomografi av buken (Nyhlin, 2008). Prognos Det är viktigt att diagnostisera kolorektalcancer i ett tidigt skede då sjukdomen är botbar med kirurgisk behandling. Om tumören endast är begränsad till polypen är överlevnaden nära 100 procent efter fem år. När tumören har växt genom 12

13 stamväggens muskelskikt (ej utanför tarmen) är överlevnaden procent. Om spridning av tumören skett till lokala lymfkörtlar sjunker femårsöverlevnaden till procent. Om cancern har spridit sig till andra organ, tex lever och lunga, är femårsöverlevnaden 0-5 procent. (Pavo Hedner, 2007) Aktuell forskning I en reviewartikel av Ryan-Harshman och Aldoori (2007) har man undersökt kosten betydelse för vår hälsa. Artiklar samlades in mellan för att utreda samband mellan colorektalcancer och folsyra, kalcium, vitamin D, rött kött och fibrer. Enligt denna studie bör en ökad mängd frukt och grönsaker konsumeras, på grund av deras innehåll av folsyra och fibrer, för en skyddande effekt. Liknande effekt har konsumtion av fisk och kalcium i kombination med vitamin D. SYFTE Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga och studera sambandet mellan kost och uppkomsten av kolorektalcancer. METOD Efter formulering av syftet valdes litteraturstudie som metod för att finna, granska och kvalitetsbedöma relevant litteratur inom det valda ämnesområdet. Denna metod innebär att en uttalad systematik använts i alla led i processen och att detta tillvägagångssätt sedan redovisas för läsaren (Willman et al, 2006). Med inspiration av Goodman (SBU, 1993) använde författarna sig av det övergripande tillvägagångssätt som beskrivits för att finna och bedöma vetenskaplig litteratur inom hälso- och sjukvårdsområdet. En inledning med en formulering av forskningsproblemet fastställdes. Efter det planerades litteratursökningen och genomförandet. När all relevant litteratur var insamlad granskades de individuella studierna och resultaten tolkades och sammanställdes (a a). Steg 1 - Definiera forskningsproblem Litteraturstudien innehåller relevant fakta rörande ett folkhälsoproblem som för hälso- och sjukvårdspersonal kan spela en betydande roll. Författarnas syfte med litteraturstudien har varit att samla in så mycket fakta som möjligt för att utforska och sammanställa kostens betydelse för vår hälsa i detta fall kolorektalcancer. Då kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige anser författarna att kunskap om både frisk- och riskfaktorer kan vara av stor betydelse för preventionsarbetet i vården. Författarna har gjort en systematisk genomgång 13

14 och sammanställning av alla tänkbara kostfaktorer som visat sig ha en betydande roll för utvecklandet av kolorektalcancer. Steg 2 - Inklusions- och exklusionskriterier Författarna inkluderade endast kvantitativa artiklar i studien och artiklar som var publicerade efter Artiklarna skulle vara på engelska eller svenska och innehålla abstract och finnas tillgängliga med länk till hela artikeln gratis. Inga begränsningar avseende ålder, kön eller typ av artikel gjordes. Artiklar som inte handlade om människor exkluderades. I alla sökningar låg fokus på kolorektalcancer men en artikel inkluderades trots fokusering på endast cancer i kolon. Steg 3 Formulering av plan för litteratursökning Efter att forskningssyftet fastställts blev det lättare att planera för kommande litteratursökning. Identifiering av tillgängliga resurser Författarna hade genom Malmö högskolas bibliotek tillgång till datorer med internet och databassökning vid PubMed. Endast material som var tillgängligt på engelska, med hänsyn till författarnas språkliga kunskap, användes. Materialet skulle också vara kostnadsfritt och tillgängligt omedelbart på grund av ekonomiska begränsningar och tidsplanen. Identifiering av relevanta källor Den enda relevanta källan som användes i denna litteraturstudie var databasen PubMed, som fanns tillgänglig via Malmö högskolas bibliotek. Artikelsökningarna gjordes med noggrant utvalda mesh-termer. Vid en av dessa sökningar hittades en review-artikel varifrån fritextsökningar gjordes på intressanta och relevanta titlar. Till bakgrunden och metodbeskrivningen använde författarna litteratur i form av böcker, internet och statliga rapporter. Avgränsning och fastställande av huvuddragen i sökningen Avgränsning av forskningsproblemet gjordes endast gällande cancerform. I förhållande till risk och friskfaktorer var författarna öppna för vilka eventuella resultat som helst. Artiklar med icke signifikant resultat ströks direkt. Utveckling av sökväg Sökningen påbörjades genom att potentiella sökord valdes och översattes till mesh-termer med hjälp av Karolinska Institutets hemsida. Därefter gjordes ett flertal olika kombinationer med hjälp av sökkommandot AND med de utvalda sökorden i PubMed. Vid behov gjordes ytterligare begränsningar, eller ändringar i sökordskombinationen, då träfflistan översteg ett rimligt antal artiklar. 14

15 Steg 4 Genomförande av litteratursökning Litteratursökningen skedde utifrån den utarbetade planen avseende syfte och begränsningar. Optimalt är att uppnå hög sensitivitet och specificitet vilket innebär att författarna undersöker alla betydelsefulla sökord för syftet samt undviker de som inte är relevanta (Willman et al, 2006). Genomförandet av litteratursökningen inleddes med att potentiella sökord översattes till MeSH-termer som sedan kombinerades för att täcka in så mycket litteratur som möjligt (Willman et al, 2006). Sökord som användes presenteras nedan. Dessa kombinerades på olika sätt med sökoperatorn AND för att fokusera på ett mer avgränsat område (Willman et al, 2006). Tabell 2. Använda sökord i PubMed Sökord Mesh-term Kolorektalcancer Colorectal Neoplasms Koloncancer Colonic Neoplasms Riskfaktorer Risk Factors Kost Diet Fetter i kosten Dietary Fats Mejeriprodukter Dairy products Kött Meat Kostfibrer Dietary Fibre Antioxidanter Antioxidants Vid första sortering bortsorterades material vars titel inte stämde överens med denna studies syfte. Vid de artiklar med relevant titel granskades abstractet först och sedan, om vidare intresse fanns, hela artikeln. Vid djupare granskning sorterades även artiklar som hade tydliga svagheter i metod eller resultat bort. 15

16 Tabell 3. Databassökning och urval av artiklar avseende sambandet mellan kost och kolorektalcancer. Databas Sökord Begränsningar Träffar PubMed PubMed PubMed Colonic Neoplasms AND Diet Colorectal Neoplasms, Dietary Fats Colorectal Neoplasms, Dietary fiber Abstracts, Links to full text, 2006-present, humans english, swedish Abstracts, Links to full text, 2006-present, humans english, swedish Abstracts, Links to full text 2001-present, humans english, swedish Lästa titlar Granskade abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar PubMed PubMed Colorectal Neoplasms, Meat, Colorectal Neoplasms, Dietary fiber Abstracts, Links to full text 2004-present, humans english, swedish Abstracts, Links to full text 1998-present, humans english, swedish PubMed PubMed PubMed Colorectal Neoplasms, Dairy Products Colorectal Neoplasms, Risk Factors, Diet Colorectal Neoplasms, Antioxidan ts Abstracts, Links to full text 2005-present, humans english, swedish Abstracts, Links to full text 1995-present, humans english, swedish Abstracts, Links to full text 2004-present, humans english, swedish Steg 5 Tolkning och bedömning av resultat från studierna Vid bedömning av artiklarnas kvalité användes ett protokoll för studier med kvantitativ metod (Bilaga 1)(Willman et al, 2006). Protokollet modifierades av författarna för att det skulle passa till just denna litteraturstudie. Den sammanfattade kvalitetsbedömningen redovisas i matrisen (Bilaga 2) (Wallin et al, 2006). 16

17 Steg 6 Sammanställning av resultatet Databassökningen resulterade i åtta artiklar som presenteras under resultatdelen. Fynden kategoriserades under olika rubriker. RESULTAT Efter litteratursökningen mellan vecka 46-48, som resulterade i 8 artiklar, identifierades följande områden ha ett samband med kolorektalcancer: fibrer, frukt och grönsaker, mejeriprodukter, kalcium och vitamin D, vatten och slutligen kött. Fibrer I flera av studierna som valts har ett tydligt samband kunnat påvisas vad gäller en minskad risk för kolorektalcancer och intaget av olika typer av fibrer. En av studierna var från Italien och gjordes för att undersöka sambandet mellan olika typer av fibrer och kolorektalcancer. I studien hade man en fallgrupp med konstaterad kolorektalcancer och en kontrollgrupp utan någon koppling till cancer och långvarig strikt kosthållning. Deltagarnas matvanor undersöktes genom ett strukturerat validerat frågeformulär (Negri et al, 1998). För de flesta sorters fibrer fann man en tydlig riskminskning att drabbas av kolorektalcancer, men framförallt visade sig fibrer från frukt och grönsaker ha en skyddande effekt. I denna studie fann man inget skydd från spannmålsfibrer (Negri at al, 1998). En annan av studierna fokuserade på att utreda fullkornets betydelse i relation till utvecklandet av kolorektalcancer. Deltagarna i studien bestod av kvinnor som fyllde i ett frågeformulär angående sina matvanor. Studien visade att hög konsumtion av fullkorn kunde minska risken för koloncancer hos kvinnor men inget sådant samband kunde ses för rektalcancer. I frågeformuläret fanns 67 olika livsmedel som deltagarna skulle redogöra för hur ofta och hur mycket de konsumerat under de föregående sex månaderna (Larsson et al, 2005). Den enda enskilda fullkornskällan som visade signifikant minskad risk för kolorektalcancer var hårt fullkornsrågbröd. Vid jämförelse mellan den grupp deltagare som konsumerade två skivor hårt fullkornsrågbröd eller fler per dag med den grupp som konsumerade 4 skivor eller mindre per vecka visades en minskad risk på 26 procent. Varje dagligt intag av en skiva hårt fullkornsrågbröd minskade risken att drabbas med 12 procent. Vid konsumtion av sädesslaget där man tagit bort skalet fanns ingen tydlig riskminskning. Som vid föregående studie (Negri et al, 1998) vid intag av cerealfibrer, sågs enbart en tendens till minskad risk dock var denna inte signifikant (Larsson et al, 2005). I en liten fallkontrollstudie (Shannon et al, 1996) som gjordes i USA deltog 838 personer. I studien ville man undersöka sambandet mellan olika grupper av livsmedel, vatten och koloncancer. Datainsamlingen skedde med hjälp av frågeformulär innehållande 80 olika livsmedel som sedan grupperades och 17

18 analyserades. I motsatts till vad de två föregående studierna visat angående cereal fibrer, visade denna på en signifikant minskad risk för att drabbas med 53 % för kvinnor och 47 % för män (Shannon et al, 1996). Frukt och grönsaker Många studier har gjorts för att undersöka sambandet mellan frukt och kolorektalcancer men resultaten har varit inkonsekventa. Detta ledde till att Terry et al, 2001 gjorde en stor studie i Sverige på kvinnor, mellan år. Kvinnorna fick ett frågeformulär tillsammans med ett erbjudande om mammografiscreening. Formuläret bestod av sex sidor innehållande frågor angående ålder, vikt, längd, utbildningsnivå och diet. Vid uppföljning 10 år senare observerades 460 fall av kolorektalcancer. Medelåldern vid diagnos var år (Terry et al, 2001). Resultatet visade ett samband mellan frukt och grönsaker och en minskad risk för kolorektalcancer, men tydligast var sambandet mellan frukt och rektalcancer. Personer som konsumerade mindre än 1,5 portion av frukt och grönsaker per dag hade en relativ risk på 65% att drabbas av kolorektalcancer jämfört med personer som konsumerade mer än 2,5 portioner per dag (Terry et al, 2001). Den lite mindre studien av Shannon et al 2006, styrker även detta resultat. I studien analyserades frukt och grönsaker både tillsammans och som enskilda variabler. Tillsammans visade frukt och grönsaker ett tydligt samband för riskminskning i relation till utvecklandet av kolorektalcancer i alla kvartiler. Vid analys som enskilda variabler var resultatet endast signifikant i den fjärde kvartilen och för kvinnor (Shannon et al, 1996). En tredje studie som delvis styrker detta resultat gjordes för att jämföra olika dieter. Studien var en prospektiv kohortstudie som utfördes i USA. Efter exklutionskriterierna kvarstod respondenter. Hos dessa respondenter gjordes en bedömning avseende livsmedelskonsumtion. Tre huvudkategorier togs fram; frukt och grönsaker, lågkaloridiet och kött- och potatisdiet. Hos män med en hög konsumtion av frukt och grönsaker sågs en tydlig riskminskning för de i den högsta kategorin av intag jämfört med de i den lägsta (Flood et al, 2008). Män och kvinnor med högt intag av frukt och grönsaker visade sig ha ett lägre BMI, var mer fysiskt aktiva, hade högre utbildning, rökte och konsumerade alkohol i mindre utsträckning. Efter justering av dessa faktorer, som möjliga felkällor, var resultatet fortfarande signifikant (Flood et al, 2008). Mejeriprodukter, kalcium & vitamin D Olika kliniska undersökningar har föreslagit att kalcium skulle kunna minska risken för kolorektalcancer. En undersökning som lyckats få fram ett signifikant resultat var en multietnisk kohortstudie som genomfördes mellan i USA. Deltagarna, som var män och kvinnor mellan 45 och 75, svarade på ett kvantitativt frågeformulär angående matvanor (Park et al, 2007). Resultatet av totalt kalciumintag, från både mat och tillskott, visade en riskminskning i samband med kolorektalcancer för både män och kvinnor. Den minskade risken kunde man även se vid all sorts intag av vitamin D hos män men 18

19 ej hos kvinnor. Intag av mejeriprodukter visade också på en minskad risk att drabbas av kolorektalcancer, framför allt hos de som inte tog något kalciumtillskott, här hos både män och kvinnor. Resultatet stödjer hypotesen av skyddande effekt för kalcium, vitamin D och mejeriprodukter och dess samband med kolorektalcancer (Park et al, 2007). Ett tydligt samband kunde också påvisas hos svenska män i en kohortstudie som påbörjades I studien undersöktes män mellan 45 och 79 år utan tidigare cancerhistoria genom frågeformulär angående matvanor. Vid jämförelse av högsta och lägsta kategorin av totalt kalciumintag kunde man se en signifikant riskminskning med 32 %. Vid kalciumintag från enbart mat såg man även där en minskad risk för kolorektalcancer. En hög konsumtion av mjölkprodukter visade också en minskad risk för kolorektalcancer. Vid ett intag av sju portioner eller mer var den minskade risken, jämfört med de som åt mindre än två portioner per dag, 54 % (Larsson, 2006). I Shannon studie från 1996, visade resultatet på en riskminskning med 60 %, dock endast för kvinnor (Shannon et al, 1996). Vatten I artikeln om sambandet mellan olika livsmedelsgrupper och koloncancer, visade Shannon (1996), att även vatten hade en skyddande effekt för kolorektalcancer. Den minskade risken var vid ett intag av fem glas vatten eller mer per dag 45 % jämfört med mindre än 2 glas per dag (Shannon et al, 1996). Kött Kött har i en del studier beskrivits som en av orsakerna till utvecklandet av cancer i kolon och rektum. I tre studier som gjorts har sambandet mellan kolorectalcancer och köttintag undersökts och visat ett resultat med en markant riskökning. Den ena var en omfattande prospektiv studie med kvinnor och män från tio europeiska länder som gjordes mellan En indelning i tre olika kategorier gjordes, rött- och processat kött, fågel och fisk, för att undersöka vilken deras betydelse var för utvecklandet av kolorektalcancer. Efter justering av bakomliggande faktorer som ålder, kön, energiintag, längd, vikt, fysisk aktivitet, rökning, och i detta fall även kostfibrer, sågs ett starkt samband mellan rött- och processat kött och kolorektalcancer. I motsatts till kött hade ett regelbundet intag av fisk en tydligt skyddande effekt. När man tittade på personer som var 50 år, var risken att drabbas av cancer inom tio år 71 procent för de som konsumerande mest kött. I den lägsta kategorin var risken att drabbas 28 procent. Kyckling visade inget samband åt något av hållen i denna studie (Norat et al, 2005). I studien av Shannon et al (1996), redovisades också cancerrisk vid intag av kött: kyckling och fisk i den ena respektive rött kött i den andra. I resultatet kunde man även här styrka sambandet mellan konsumtion av rött kött och koloncancern, dock var detta endast signifikant hos män. Samma resultat kunde även ses artikel av Flood et al (2008), där kött- och potatisdietet visade en tydligt ökad risk att drabbas av kolorektalcancer hos både män och kvinnor. 19

20 DISKUSSION Under denna rubrik följer en diskussion av denna litteraturstudie avseende både författarnas metod och det sammanställda resultatet. Metoddiskussion Efter att syftet var fastställt och välformulerat diskuterades vilken metod som skulle vara lämpligast för att genomföra studien, och för att ge ett så reellt resultat som möjligt. Författarna diskuterade vilka olika metoder som skulle passa studien syfte och vara relativt lätthanterlig. Ett gemensamt beslut togs att använda Goodmans metodvägledning (SBU, 1993). Dock uteslöts det sjunde steget angående formulering av rekommendationer baserade på resultatet, då detta ej ingick i studiens syfte. Eftersom författarna tidigare använt PubMed som sökmotor valdes denna i förstahand för att utforska relevanta studier avseende det valda syftet. PubMed är en stor och etablerad databas som inriktar sig på omvårdnad och medicin. Varför endast denna databas användes vid sökandet av artiklar, berodde på att de valda sökorden gav bra sökresultat av artiklar med hög kvalitet och relevans för syftet. Författarna är medvetna om att valet av att endast använda en databas har begränsat sökresultatet och även eventuellt det sammanställda resultatet. Valet av sökorden gjorde utifrån syftet och med hänsyn till det befintliga forskningsfältet och författarnas egna förkunskaper. Totalt användes nio olika sökord som sattes ihop i olika kombinationer efter att ha översatts till MeSHtermer. Vid denna metod där författarna själva valde sökord finns risken att relevanta ord missats och minskat omfattningen av sökningen. Vid sökningen av artiklar valde författarna relevanta inklusions- och exklusionskriterier avseende publiceringsår, språk och tillgänglighet. Utifrån författarnas språkkunskaper inkluderades endast, förutom svenska, engelska artiklar. Vid senare eftertanke skulle eventuellt även artiklar på norska och danska varit en möjlig litteraturkälla. Om dessa använts kunde eventuellt ytterligare information hittats och visat ett bredare resultat i slutändan. Vidare gjordes begränsningar att endast använda artiklar med människor som studieobjekt samt artiklar innehållande abstracts. Enligt Polit och Beck (2006) är abstract ett kriterium för att en artikel är vetenskaplig. Under litteratursökningen fann författarna att aktuella forskningsområdet var väl utforskat sedan länge och pågår än idag. Svårigheterna låg i att finna artiklar med väl utförd metod och signifikant resultat. Vid sökningen med ett par intressanta sökord som antioxidanter och fett fann författarna ett samband med kolorektalcancer men resultaten var dock ej signifikanta varav artiklarna valdes bort. Vidare forskning kring dessa faktorer önskas för framtiden. Artiklar som påvisade ett samband mellan intag av mejeriprodukter och kalcium och kolorektalcancer var utbudet av artiklar mycket begränsat. Få artiklar med signifikant resultat hittades. I motsats till artiklarna om fibrer kunde få artiklar som visade tydlig tendens åt samma håll ses, i vissa fall sågs till och med en motsatt effekt. 20

21 I flera av sökningarna återkom samma artiklar flera gånger trots olika sökordskombinationer. Eventuellt kan detta bero på ett för snävt urval av sökord. Samtidigt visade sig många av dessa artiklar vara av hög kvalité och detta stärkte författarnas mening om var studiens fokus låg. Efter tre veckors litteratursökning hade åtta artiklar kvalificerats sig för studien. Trots en noggrann litteratursökning kunde inte fler användbara artiklar finnas. Detta resulterade i, efter noga övervägande, att författarna valde att avsluta artikelsökningen och begränsa studien till att innefatta dessa åtta studier med mycket hög validitet och reliabilitet. Kvalitetsbedömningsformuläret modifierades och förenklades av författarna för en tydligare bedömning av litteraturen. Fortlöpande med att intressanta artiklar hittades gjordes kvalitetsbedömning enligt Willmans metod (Bilaga 1). Denna gjorde författarna tillsammans vilket hade kunnat vara negativt eftersom risken att påverkas av varandra fanns. Dock tyckte författarna att fördelarna med att göra bedömningen tillsammans var att vid eventuella oklarheter och meningsskiljaktigheter kunna diskutera och sammanfatta för ett slutgiltigt omdöme. Resultatdiskussion I sammanställningen av resultatet stärktes mycket av de fakta som redovisats tidigare i bakgrunden och en del fynd var nya för författarna. Resultaten rörande fibrer, frukt och kötts påverkan och dess effekter på kroppen ingick i den kategorin där förkunskaper redan fanns. I de valda artiklarna, rörande fibrernas samband med kolorektalcancer, gavs en tydlig beskrivning av den skyddande effekten. Artiklar som inte valts ut till litteraturstudien, pga. ej signifikant resultat, visade trots allt en tydlig tendens åt samma håll, dvs. minskad risk att drabbas. I samtliga studier har datainsamlingen skett genom frågeformulär angående deltagarnas livsstil och diet. I artikeln av Shannon (1996) inleddes datainsamlingen med en telefonintervju på 44 minuter där deltagarna uppmanades att lämna information angående kost- och livsstilsvanor tio år bakåt i tiden, två år innan fastställd diagnos. Att minnas hur man ätit och motionerat så långt tillbaka i tiden, ser författarna som en potentiell svaghet till resultatets tillförlitlighet. Det finns dessutom en stor risk att deltagarna känt en viss press då intervjun skedde över telefon och därmed svarat inkorrekt. I artikeln av Norat et al (1998) användes utbildade intervjuare som fanns tillgängliga då deltagarna fyllde i formuläret. Om funderingar och frågor skulle uppstå under tiden fanns möjlighet till klartgörande och därmed minska risken av feltolkningar. I övriga studier skickades frågeformuläret hem till deltagarna. Författarna tycker att denna metod för datainsamling är positiv eftersom deltagarna i lugn och ro får möjlighet till att besvara frågorna med eftertänksamhet. Metoden minskar även risken för yttre faktorers påvekan och de kan själva välja när de har tid och lust att svara på frågorna. Resultatets trovärdighet ökar. Antalet deltagare är tillräkligt många, i sju av åtta bearbetade studier, för att uppnå ett trovärdigt resultat. I studien av Shannon et al (2006) var dock deltagarantalet 21

22 endast 838 personer. Detta minskar reliabiliteten i resultatet. Artikelns författare diskuterar även bortfallet i denna studie. Ca 25 procent av kontrollgruppens deltagare vägrade att delta. Fel i resultatet kan ha uppstått om deltagarna varit mer hälsomedvetna än de som vägrade att delta. Resultatet i samtliga studier stärks av ett väl utformat frågeformulär avseende validitet och reliabilitet. Alla studiers resultat är även justerade för bakomliggande faktorer vilket minskar risken för bias. Eftersom livsstil också har ett tydligt samband med vår hälsa är det viktigt att man justerat för just sådana faktorer som rökning, fysisk aktivitet, alkoholintag och utbildningsnivå. I resultatet fann man att fibrer hade en skyddande effekt för uppkomsten av kolorektalcancer. I studierna som undersökt just detta samband tror man att det är flera komponenter som bidragit till denna effekt. I studien om fullkornets effekt av Larsson et al (2005) beskrivs fullkorn som en källa till mycket kostfibrer och till stärkelse som kan påverka tarmfunktionen. Som tidigare presenterats i bakgrunden, blir effekten av fibrerna att tarminnehållets passage påskyndas genom tarmen och på så vis minskar exponeringen av cancerogena ämnen på tarmens slemhinna (Benno, 2008). Detta beskrivs även i studien av Larsson et al (2005). I studier där fokus legat på sambandet mellan frukt och grönsaker i förhållande till kolorektalcancer har fibrers inverkan visat på en minskad risk. Även andra komponenter som antioxidanter har betraktats som möjliga skyddsfaktorer (Shannon et al, 1996). Som beskriv i bakgrunden har antioxidanterna en motverkande effekt vid cellernas åldrande (Christenson et al, 2006). Vad gäller antioxidanternas betydelse för kolorektalcancer, tror vi att cellerna i tarmens slemhinna får en ökad motståndskraft och därmed minskar risken för mutationer av cellerna. Författarna tror att fibrerna från frukt och grönt inte har den största betydelsen för den skyddande effekten utan att det snarare är de andra komponenterna som vitaminer, mineraler och antioxidanter som har den största betydelsen. Den skyddande effekten beror troligtvis också på den höga halten av vatten i frukt och grönsaker (Christenson et al, 2006), som har till uppgift att transportera bort avfallsämnen, bl a från kosten, och därmed minskar upptaget av cancerogena ämnen. I artikeln av Terry (2001) diskuterades att antioxidanter i form av tillägg inte hade någon skyddande effekt. Författarna till litteraturstudien tror att detta möjligtvis kan bero på att det är kombinationen av flera olika komponenter som ger den skyddande effekten. Shannon et al (1996) menar också att fibrer, frukt och grönt minskar risken på grund av den höga nivån av flera cancerhämmande ämnen, som folsyra och även här antioxidanter i form av betakaroten och vitamin C. Något som bör diskuteras i denna artikel är att läsaren lämnas ovetande om exakt hur mycket frukt och grönt som ska konsumeras för en minskad risk. Resultatet är presenterat i antal portioner man måste äta för en skyddande effekt. Hur mycket en portion egentligen är går inte att utläsa i studien. Styrkan i artikeln av Park et al (2007) utgjordes av det stora deltagarantalet och att studien var multietnisk. Men trots det stora antalet deltagare kunde inget signifikant samband påvisas gällande kvinnornas riskminskning. Artikelns författare diskuterar att detta kan bero på en missklassifikation i frågeformuläret. En annan svaghet som diskuteras är att information om exponering av solljus ej 22

23 insamlats. Solljus är en betydelsefull källa för bildandet av vitamin D (Christenson et al, 2006). Något som också bör diskuteras är att det finns en svårighet att skilja på effekterna av kalcium och vitamin D eftersom mejeriprodukter innehåller båda delar. Som beskrivits i resultatet, minskade den skyddande effekten om kalciumet kom ifrån tillskott istället för från maten. Detta skulle eventuellt kunna förklaras av att kombinationen av kalcium ihop med någon annan komponent i kosten ger den bästa effekten. I artikeln av Larsson et al (2006) uppfattades kalcium som en möjlig enskild komponent till minskad risk för kolorektalcancer. Förutom kalcium innehåller mjölkprodukter bland annat linolsyra och mjölkproteiner vilka artikelns författare föreslår fortsatt forskning kring. Tidigare inhämtad kunskap säger att det finns ett starkt samband mellan tillagningsmetoden och bildandet av cancerogena ämnen som är skadliga för tarmen (Livsmedelsverket, 2009). Vid hård tillagning förändras även fetterna i köttet och även de kan påverka tarmen negativt. Resultatet av sambandet mellan olika livsmedelsgrupper och kolorektalcancer visade på en signifikant ökar risk att drabbas. Vad som var orsaken till detta kunde inte fastställas i studien då frågeformuläret inte innehöll frågor rörande tillagningsmetoder. I artikeln har heller ingen skillnad gjorts mellan olika typer av kött (Shannon et al, 1996) medan artikeln av Larsson et al (2005) redogjorde för en större risk vid stort intag av processat kött jämfört med oprocessat. Detta bör man tänka på vid bedömning av artikelns validitet. FRAMTIDA VÄRDE Med kunskapen från denna litteraturstudie kan vi hjälpa patienter genom att öka deras kännedom om hur viktigt det är att välja en hälsosam kosthållning. Detta med en förhoppning att minska risken att drabbas av, i detta fall, kolorektalcancer. Dock ska poängteras att denna uppsats inte berör på vilket sätt informationen ska delges patienterna. Informationen bör anpassas efter individens tillgänglighet och tidigare kunskap och erfarenheter. Miljö, vanor och var i livet man befinner sig spelar i högsta grad en stor roll för hur mottaglig man är för ny information. 23

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Mineralet för kraft och energi

Mineralet för kraft och energi Vetenskap Magnesium Magnesium hjälper oss att få mer energi, mer ork och bättre förmåga att motstå flera sjukdomar. Susanna Larsson, forskare på Karolinska Institutet i Solna, berättar att 24 000 personer

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer