D-UPPSATS. Villkor för riskkapitalplacering i småföretag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-UPPSATS. Villkor för riskkapitalplacering i småföretag"

Transkript

1 D-UPPSATS 2007:070 Villkor för riskkapitalplacering i småföretag Michael Isaksson Jonas Larsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Redovisning och styrning 2007:070 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--07/070--SE

2 ABSTRACT Most of the larger companies that are taking our business world forward today have once been smaller businesses that have grown up. For smaller companies to be able to form and to grow up they need a market in economic growth which demands large investments. Someone needs to supply capital for these investments to take place. These investments don t necessarily mean a positive outcome for the investor or the company. Therefore a market that supplies risk capital has come up. Suppliers on this market are banks, credit institutions, funds, private persons, etcetera. The question at issue in this paper discusses what terms the investor of risk capital holds on the company. A case study has been done at Norrlandsfonden, ALMI and Lunova with interviews to answer the purpose with this study. Our survey shows that the more risk the supplier have to take, the more income from capital they want. Factors as the personality of the company owner, his credibility etcetera becomes more important the higher risk the investment is associated with. Also the suppliers involvement in the strategic and operative management of the firm is higher when the risk increase.

3 SAMMANFATTNING De flesta storföretag som idag driver vårt näringsliv har en gång i tiden varit småföretag som har vuxit och blivit stora. För att småföretag skall kunna existera på marknaden, växa och bli stora krävs en tillväxt som i sin tur ofta kräver investeringar. För att dessa investeringar skall kunna göras krävs att någon kan tillhandahålla kapital ägnat för detta. Detta investerande är inte alltid förenat med en säker utgång, vare sig för företaget eller för investeraren. Därför har en marknad vuxit fram som tillhandahåller kapital förenat med en viss risk. Kapitalet på denna marknad kommer från banker, kreditinstitut, fonder, privatpersoner etcetera. Syftet i detta arbete behandlar vilka villkor som investeraren av detta kapital ställer på företaget. En fallstudie är gjord på Norrlandsfonden, ALMI och Lunova genom intervjuer för att besvara denna frågeställning. Vår undersökning visar att ju högre risk kapitalplaceraren tar desto högre avkastning krävs på investeringen. Faktorer som företagarens personlighet, trovärdighet etcetera får allt större betydelse ju högre risk som investeringen är förknippad med. Även utlånarens engagemang, det vill säga vilka möjligheter denne vill ha att kunna påverka företagets styrning är något som ökar ju högre risken är.

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Problemdiskussion Syfte Definitioner METOD Forsknings- och undersökningsansats Urval Perspektivval Insamling av material till uppsatsen Teori: Litteraturstudier Fallstudie: Intervjuer Metodproblem Alternativt tillvägagångssätt TEORI Företags tillväxt skapar finansieringsbehov Kapital Riskkapital Venture Capital Affärsänglar Krav på information Kvantitativ information Kvalitativ information Säkerhet EMPIRI Norrlandsfonden ALMI Lunova ANALYS Norrlandsfonden Målgrupp Kapital Villkor ALMI Målgrupp Kapital Villkor...19

5 Innehållsförteckning 5.3 Lunova Målgrupp Kapital Villkor SLUTSATS Diskussion utanför slutsatsen Förslag på vidare forskning Litteraturförteckning...24 Bilaga A: Intervjuguide

6 Inledning 1. INLEDNING I detta kapitel beskrivs småföretags behov av kapital, vilka tänkbara sökvägar för kapital som finns och hur dessa är uppbyggda. Detta skapar en diskussion kring den problemdiskussion och det syfte som behandlas i uppsatsen. 1.1 Problemdiskussion De flesta storföretagen i Sverige har någon gång varit småföretag, startade på en eller ett par personers affärsidéer som sedan har vuxit med tiden. Det är alltså småföretagen som är startfasen till de storföretag som idag försörjer samhället med arbeten och resurser. Johannisson och Lindmark (1996) hävdar att den svenska tillväxten är beroende av småföretagen samt att stora förhoppningar ställs på dessa. Storey (1994) menar att småföretagen måste kunna växa för att arbetstillfällen och därigenom sysselsättning ska skapas men att utveckla och expandera en verksamhet som småföretag är emellertid riskfyllt och kräver i många fall kapitaltillskott. I första hand används i regel företagarens eget samt kapital anskaffat genom närstående personer, till exempel familj, släkt eller vänner till ägarna av företaget. När detta inte finns eller räcker till blir steget att vända sig till en extern marknad för finansiering. Det som oftast är ett naturligt steg i den riktningen är banken. Bankerna kräver dock i regel att företaget eller företagaren redan har resurser som kan läggas som säkerhet för lånet, vilket kan vara ett problem i en start- eller tillväxtfas. Trots denna problematik är bankerna ändå, enligt en rapport som NUTEK och Industriförbundet (1998) har presenterat, det mest använda kapitaltillskottet. Om företagen saknar säkerhet som är stor nog för att bankerna ska vara intresserade finns ytterligare aktörer att vända sig till. Det handlar då om kapitalägare som satsar kapital med lägre säkerhet eller kanske till och med utan säkerhet. Detta rör sig om en riskkapitalmarknad, det vill säga en marknad där pengar kan lånas utan att det i samma utsträckning finns fysiska resurser att sätta i säkerhet. Inom denna riskkapitalmarknad finns dels en del företag, vilket vi kallar riskkapitalbolag men även privatpersoner som har ett intresse av att investera kapital i affärsidéer eller växande företag. Dessa riskkapitalister kan bidra med dels kapital men även annat såsom erfarenheter, kunskap och arbetskraft. Som riskkapitalförvaltare ligger en del kriterier i grund för att bevilja ett lån eller kapitaltillskott. Lundholm och Wåglin (2000) har gjort en studie på riskkapitalplacering som visar att kraven som ställs på företaget som skall investeras i är av blandad art. Företaget ska till exempel ha en bra affärsidé och en ägare som inger förtroende (ibid). Banker däremot kan av erfarenheter lägga större fokus på kalkyleringen kring företagets möjligheter att betala tillbaka lånet. Enligt Aernoudt (1999) kan motiv med investerandet vara viljan att driva företag, att ha en vettig sysselsättning samt att synas i sin hembygd. Utifrån dessa olikheter på motiv och kriterier som verkar finnas bland kapitalplacerare är det inte för småföretagen helt lätt att skaffa sig en tydlig förståelig bild av hur 1

7 Inledning kapitalanskaffningen skall gå till. Med tanke på detta anser vi det intressant att undersöka området närmare. Detta för att skapa en tydligare bild av vad det är som gör att kapitalplacerare investerar kapital i småföretag, främst företag som är i någon form av expansion. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kapitalplacerandet i småföretag ser ut från placerarens perspektiv, rörande riskkapital. Mer specifikt vill vi undersöka vilka villkor som ställs på småföretagen för att en placering skall bli aktuell. 1.3 Definitioner småföretag: riskkapital: villkor: I denna uppsats menas företag som har färre än 50 anställda. Detta är en definition som används väl inom svenska företagsorganisationer såsom Nutek och ALMI. Även inom EU-organ är detta en måttstock för vad som med terminologin skall klassificeras som småföretag. Med ordet riskkapital syftar vi på kapital som lånas ut till småföretagen utan att det finns en lika stor eller större säkerhet. Alltså kapital där det finns en risk att utlånaren inte får igen pengarna. Denna risk skall vara större än vad risken normalt är vid banklån mot säkerhet. I syftet likaväl som i övriga delar av uppsatsen tar vi upp ordet villkor med avsikten att se vad kapitalplacerare vill ska gälla för att utlåning/placering skall ske. Dessa villkor kan vara till exempel en säkerhet för lånet, en borgenär eller ett delägarskap i bolaget. Det kan även vara villkor som skall uppfyllas för att företaget skall passa den profil som kapitalplaceraren inriktar sig mot. 2

8 Metod 2. METOD I detta kapitel presenterar vi hur undersökningen är genomförd. Det tillvägagångssätt som användes vid datainsamling och analys förklaras, motiveras och utvärderas. Detta kapitel tar även upp kritik kring arbetets reliabilitet och validitet. 2.1 Forsknings- och undersökningsansats Denna uppsats har sin grund i de teorier som finns inom riskkapital. Dessa teorier har sedan utgjort grunden inför den empiriska studien inom området för att slutligen koppla samman den empiriska studien med den befintliga teorin. Att ta avstamp i teorin för att sedan undersöka empirin är något som Artsberg (2003) beskriver som en deduktiv metod. Motsatsen hade inneburit en induktiv metod (ibid). Då vi har valt att undersöka endast tre företag på djupet anses detta tillvägagångssätt vara en kvalitativ metod. En kvalitativ metod förknippas ofta med ord och inte siffror, med beskrivning och inte analys samt med småskaliga studier (Denscombe, 2000). När forskning görs på detta sätt kan de fall som studeras representera verkligheten men inte med säkerhet fullt ut, då dessa fall kan skilja mellan företag generellt (Ejvegård, 2003). Vid användandet av fallstudie, det vill säga en kvalitativ studie, drar vi slutsatser och analyserar på ett sätt att detta kan vara tillämpningsbart på liknande företag. Att göra en kvalitativ studie med hjälp av fallstudie kan ha flera olika målsättningar. Enligt Lundahl och Skärvard (1999) görs denna typ av kvalitativ forskning med syfte att formulera hypoteser, utveckla teorier, pröva teorier eller exemplifiera och illustrera. I vårt fall handlar det om att göra en beskrivande fallstudie vilket Lundahl och Skärvard (1999) kategoriserar i den sistnämnda gruppen exemplifiera och illustrera. 2.2 Urval Genom att leta runt på hemsidor, forum och informationsmaterial rörande nyföretagande och kapital kring företagande har vi lyckats urskilja en mängd tänkbara finansiärer. Bland dessa har vi sedan valt ut de som geografiskt finns i Luleå med omnejd samt påbörjat förfrågningar om medverkan genom att ringa runt till företagen. Då vi hade samlat ihop tre företag med intresse av att delta i studie påbörjade vi intervjuerna. Dessa företag är ALMI, Lunova och Norrlandsfonden. Det urval vi har gjort till vår studie är vad Denscombe (2000) beskriver som bekvämlighetsurval. 2.3 Perspektivval Aktörssynsätt är tillämpat i denna undersökning vilket innebär att det vi frågar, säger och gör hos företagen och inte minst resultatet av denna rapport kommer att påverka fallstudieföretagen (Holme & Solvang, 1997). Vi påstår att det finns minst tre sätt att få empiriskt material till vår studie som besvarar vilka villkor som ställs på småföretagen vid kapitalplacering. Vi skulle kunna fråga långivarna, fråga låntagarna eller läsa oss 3

9 Metod till företagens villkor i den tryckta informationen som finns om deras lån. Då vi vill studera de tre fallen utifrån respondenternas egna perspektiv och syn på omvärlden blir endast ett sätt möjligt av dessa tre, nämligen att intervjua långivarna. På så sätt kan vi undersöka hur de själva ser på villkoren och den verklighet de befinner sig i. Fokus har alltså lagts på information som bygger på de intervjuades tolkning. (ibid) 2.4 Insamling av material till uppsatsen Vårt tillvägagångssätt ser ut enligt följande: Teori: Litteraturstudier >> Fallstudie: Intervjuer >> Kompletterande litteraturstudie >> Analys (koppling mellan fallstudie och litteratur) >> Slutsats Inför litteraturstudierna delade vi upp problemställning i några mindre områden, vilket uppvisas i teoridelen. Denna segmentering av problemställningen gjordes för att hitta rätt teorier inom varje område för att sedan efter den empiriska studien, i analysdelen kunna knyta samman detta för att besvara uppsatsens syfte. Vår segmentering ser ut enligt följande: 1. Finns ett kapitalbehov bland småföretag och varför? 2. Om de behöver kapital vad finns det för olika typer av kapital? 3. Vad avgör om kapitalplacerare placerar kapital i småföretagen? Teori: Litteraturstudier Utifrån segmenteringen av syftet har material insamlats genom att söka bland en uppsjö av skrivna medier både svenska och engelska. Vi fokuserade oss i huvudsak på att använda sökverktygen Lucia, Libris, Emerald och Affärsdata genom Luleå Tekniska Universitet. Med hjälp av dessa sökverktyg använde vi oss av följande sökord: riskkapital, placering*, investering*, venture capital, investment, affärsänglar och företagsänglar. Därigenom fick vi ett urval av material som utgjorde vår grund för studien. Vi har även studerat tidigare gjorda arbeten inom riskkapital och genom dessa arbetens referenslistor fått ytterligare en del träffar på bra litteratur. Teorin är insamlad rörande småföretags kapitalbehov samt småföretagens tillväxt och smalnar sedan ner till riskkapital. Ytterligare en avsmalning görs sedan mot vilka villkor som kan gälla vid riskkapitalplacering. Efter att den empiriska studien var genomförd kompletterade vi våra litterära studier ytterligare. Detta för att bättre matcha det teoretiska materialet med den information som vår empiriska studie gav oss. 4

10 Metod Fallstudie: Intervjuer Den empiriska delen av uppsatsen baserar sig på tre kvalitativa fallstudier gjorda på ALMI, Lunova och Norrlandsfonden. Följande personer är av företagen själva utvalda för att besvara vår studie: Anders Öquist, företagskonsult på ALMI i Luleå. Intervju utförd Stefan Lundbom, VD/investment manager för Lunova AB i Luleå. Intervju utförd Ingela Lidström, företagsanalytiker på Norrlandsfonden i Luleå. Intervju utförd Intervjuerna är gjorda med öppna frågor där respondenterna har fått berätta mycket själva med egna ord kring de områden vi har lett in dem på. Vår intervjuguide har vi enbart använt själva som vägledning, alltså inte delat ut till respondenterna. Utifrån det som personen berättade har vi sedan stämt av mot våra frågor i guiden och sett till att få svar på allt. Vi har även studerat det material som finns om företagen såsom hemsidor och tryckt reklammaterial. Intervjuerna med respondenterna inspelades samt kompletterades med sammanfattande stödord. Dessa sammanställdes sedan i ett material som utgjorde grunden i vår empiriska del av arbetet. Att ha intervjuerna inspelade är ett sätt för oss att kunna gå tillbaka i till intervjun under arbetets gång och kontrollera ifall vi har känt oss osäkra på hur personerna har formulerat sig. Detta sätt att intervjua med inspelning och anteckningar är något som Ejvegård (2003) samt Denscombe (2000) rekommenderar. 2.5 Metodproblem Det material som är framtaget i den empiriska delen av denna uppsats bygger på de intervjuer som är utförda av oss som författare. En stor del av empirin är därför beroende av författarnas samt respondenternas tolkningar av frågorna samt tolkning av verkligheten. Informationen är alltså inte exakt och precis utan mycket beror på individers tolkning. Även vår närvaro kan ha påverkat respondenterna genom att svaren kan ha blivit anpassade mot den studie vi utförde snarare än mot företaget och verkligheten. Lundahl och Skärvard (1999) visar i sin bok på exempel där forskare har gjort sig i princip osynliga i miljön eller angett falska förutsättningar för studien för att därigenom komma åt denna typ av problematik. Vi har dock inte använt oss av falska förutsättningar, utan snarare klargjort vårt syfte med studien redan innan intervjuerna påbörjades. Risken finns dock att vi kan ha lett in respondenterna till att svara i någon speciell inriktning i och med att respondenterna kanske gissar sig till vad vi vill höra, i och med vårt avslöjade syfte. Vi har dock försökt att undvika detta i den mån det var möjligt och snarare låtit respondenterna prata väldigt mycket själv kring de områden vi 5

11 Metod har frågat på. Dock har respondenterna styrts i den mån vi upptäckt att vi inte har fått svar på någon av de frågor som vi hade nerskrivna. Även det faktum att de personer vi har intervjuat kan ha påverkat oss som observatörer är troligt. Detta är enligt Lundahl och Skärvard (1999) ett välkänt fenomen att vi som observatörer själva tenderar att influeras av studieobjektens språk, sedvänjor, åsikter och känslor. Beträffande tillämpligheten i arbetet, det vill säga i vilken grad våra fallföretag, litteratur och datainsamlingsmetod stämmer överens med vårt syfte, anser vi överensstämmelsen vara god. Trovärdigheten och exaktheten i överensstämmelsen mellan de gjorda intervjuerna och det sammanställda materialet i uppsatsen är kontrollerat i efterhand för att inte materialet i empiri och analys drar iväg i olika riktningar. Ett problem som visserligen inte är av karaktären metodproblem men ändå ett misstag vi gjorde var att inte först prova genomföra intervjun på något företag, få en förstudie gjord inom området. På det sätt vi gjorde så upptäckte vi i efterhand, rätt så sent att det fanns fler delområden att fråga inom och mer att ta reda på än vad vi gjorde. Vi hade velat få med någon privatperson som investerar riskkapital i företag, en så kallad affärsängel, i vår studie men misslyckades. Detta hade breddat studien ytterligare genom att undersöka vårt syfte på en bredare grupp av respondenter. 2.6 Alternativt tillvägagångssätt Denna studie hade även kunnat utföras som en kvantitativ studie där fler företag hade studerats mer ytligt, snarare än färre på djupet som vi gjorde. Vi tror dock att detta hade försämrat våra möjligheter att tolka företagens svar. Detta var möjligt att göra på vårt sätt att intervjua då vi ställde följdfrågor direkt vi kände oss osäkra på hur personen i fråga menade. Vi anser att vårt sätt att grundligare undersöka ett fåtal företag ger denna uppsats ett mer kvalitativt resultat på kvalitén av tolkningen samt analysen som är baserad på kombinationen av teori och empiri. Hade den kvantitativa studien gjorts hade inte samma kvalité kunna uppnås men däremot hade kanske en högre säkerhet på resultatets generaliseringsgrad kunnat nås i och med fler inblandade respondenter. Det hade dock krävt att tolkningen av respondenternas svar var korrekt utförda. 6

12 Teori 3. TEORI Teorikapitlet inleds med en beskrivning varför företag växer och att detta kräver kapital. Därefter behandlas områden kring vilket kapital som finns på marknaden samt hur dessa olika källor fungerar. Slutligen går teorin djupare in på en mer detaljerad nivå som behandlar vilka villkor som ställs för att få kapitalet. 3.1 Företags tillväxt skapar finansieringsbehov När ett företag ska växa behövs det tillgång till kapital, och därför är företagets tillväxt beroende av företagets egen förmåga att kunna finansiera tillväxten (Johansson & Runsten, 2005). Detta kapitalbehov vid tillväxt styrker även Landström (2003). Han visar på att två olika behov finns. Kapital krävs för att kunna finansiera de investeringar som företaget behöver göra för att klara av sin nya storlek men kapital behövs även då företaget går dåligt för att vända den negativa trenden eller för att täcka upp skulder (ibid). Enligt Hallgren (2002) är det situationen företaget befinner sig i som ska avgöra om företaget måste växa eller bli mindre för att överleva. Berger (1998) beskriver ett företags tidsaxel som en livscykel bestående av: lanseringsfas, tillväxtfas, mognadsfas och nedgångsfas. Bergström och Jonsson (2001) visar i sin studie att de framgångsfaktorer som har störst betydelse för att ett mindre företag ska klara av denna förändring är kapital, styrning och ekonomisystem. Berger (1998) anser att det är främst i de två första faserna, lanserings- och tillväxtfas som kapitalanskaffningen är svår. Detta beror enligt honom på att investerare bedömer risken med att låna ut pengar till dessa bolag som väldigt stor. Företag får därigenom problem med att skaffa sig kapital genom traditionella formella kanaler, såsom banklån (ibid). Enligt småföretagardelegationen är generellt sett soliditeten lägre bland svenska småföretag än större företag (Statens offentliga utredningar, 1998). Soliditeten visar hur stor del av företagets tillgångar som företaget själv äger och hur stor del som är skulder, till exempel banklån och leverantörsskulder. Detta faktum att soliditeten är lägre bland de svenska småföretagen gör att dessa har svårigheter att få tillräckliga krediter i banker. Svenska placerare investerar en mycket liten andel i småföretag. Detta gäller såväl pensionsfonder som försäkringsfonder, aktiefonder och värdepappersfonder men förvånansvärt nog även riskkapitalbolag (ibid). Även Johansson och Lindmark (1996) belyser problematiken med att svenska småföretag på olika sätt är missgynnade i konkurrensen om kapitalmarknadens resurser. För att få en helhetsbild av vad tillväxt innebär för det enskilda företaget kan denna mätas och beskrivas genom olika nyckeltal. Omsättning, företagets intäkter, är ett vanligt sätt att mäta tillväxt på. Viktigt att tänka på är att måttet måste jämföras över tid annars säger det inte speciellt mycket. Antalet anställda tillhör också ett av de vanligare sätten att mäta tillväxten i ett företag med. Även detta mått bör jämföras över tid men även i relation till omsättningen för att bli rättvisande. Vidare kan ett mått för tillväxt görs genom att titta på företagets tillgångar och jämförelser med omsättning görs med fördel. Ökar omsättningen mer än tillgångarna kan slutsatsen dras att företaget är effektivt och vice versa. Ytterligare ett tillväxtmått är förändring i det egna kapitalet vilket först och främst är intressant för företagets ägare. Det bör beaktas att vilket mått 7

13 Teori som ska användas beror på ur vilket perspektiv tillväxten ska visas ur. (Nilsson, Isaksson och Martikainen, 2002) Landström (1988) menar att ett företags kapitalbehov är beroende på storlek och vilken tillväxt de har. Han har arbetat fram fyra kategorier av småföretag. Genom att dela in företagen efter storlek, stora eller små, samt efter tillväxt, hög eller låg. De olika kategorierna ser enligt Landström ut enligt följande: - Levebrödsföretag kännetecknas av att de är små till storleken och har en låg tillväxt och till denna kategori tillhör största andelen av dagens småföretag. Detta gör att företagen inte är expansiva och den finansiella risken är låg. - Mogna småföretag är lite större småföretag med låg tillväxt. Enligt Landström har företag som tillhör denna kategori även en låg tillhörande finansiell risk då tillväxten ofta är låg. - Utvecklingsföretag beskrivs som små till storleken med en hög tillväxt. Den finansiella risken är hög i dessa företag på grund av den höga tillväxten men även delvis på grund av tillhörande produktrisker och ojämn utveckling. - Framgångsföretag återfinns främst i branscher som är teknikkrävande branscher. Den tillhörande finansiella risken är hög men företag i denna kategori har oftast enklare att få extern finansiering än de som kan kategoriseras som utvecklingsföretag. 3.2 Kapital Kapitalanskaffning kan enligt olika författare te sig på olika sätt. Vi har kategoriserat författarnas kapitalanskaffningsmetoder i tre kategorier, nämligen eget kapital, skulder och leasing. Med finansiering genom eget kapital menar Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002) att ägarna satsar pengar eller låter företagets vinster vara kvar i företaget i stället för att göra en utdelning till ägarna. Han förklarar eget kapital som förhållandet mellan företagets tillgångar och skulder. Hansson (1995) förklarar att eget kapital inte ska amorteras av som exempelvis ett banklån. Han förklarar vidare att om företaget behåller vinsterna, i stället för att betala ut dessa till aktieägarna, ökar det egna kapitalet. Att spara vinsterna innebär enligt honom att företaget kan komma att klara av att göra framtida investeringar genom det egna kapitalet (ibid). Hansson (1995) berättar att det är vanligt att företag finansierar sin verksamhet genom skulder, eller rättare sagt olika former av lån, då främst genom olika banklån och checkkrediter men även andra krediter såsom varierande kredittider och avbetalningar på leverantörsskulder. Han förklarar att ett företags skulder är framtida betalningar som företaget har till sina långivare. 8

14 Teori Skillnaden mellan att öka företagets kapital i det egna kapitalet respektive i skulder kan få olika konsekvenser. Enligt aktiebolagslagen 25kap kan bolag tvingas i likvidation om det egna kapitalet blir för lågt. (Sveriges Rikes Lag, 2006) Enligt Tegin (1997) är leasing även det ett vanligt förekommande sätt att finansiera sin verksamhet. Enligt honom kan leasing vara antigen en hyra eller ett avbetalningsköp på en tillgång. Leasing är oftast dyrare än om företaget skulle ha finansierat tillgången i fråga med ett banklån. Fördelen med leasing är att ingen speciell säkerhet krävs, då leasinggivaren oftast äger rätten till det som köpts ända till leasingtiden är över och tillgången betald till fullo. Den som är leasinggivare kan vara antingen tillverkaren av tillgången i fråga eller ett företag som specialiserats sig på leasing (ibid). 3.3 Riskkapital Inom kategorin skulder finns något som kallas riskkapital. Enligt Nyman (2002) är det skillnad mellan vad som för företaget är vanligt lånekapital och vad som är riskkapital. Ett bolag kan i grunden finansiera sin verksamhet antingen med lånade medel eller med eget kapital. Lånekapital kan sägas vara en finansiering med lånade medel, normalt mot viss form av säkerhet, där långivaren erhåller avkastning på utlånat kapital genom ränta. Riskkapital kan vara kapitaltillskott från den egna företagaren själv men också från andra personer såväl fysiska som juridiska. Skillnaden är att när företag lånar in kapital från exempelvis en bank blir företaget normalt bundet till att betala ränta, oavsett om företaget tjänar pengar eller inte. Däremot i fallet med riskkapital får utlånaren vinstavkastning vilket innebär att om företaget inte gör någon vinst betalas heller ingen avkastning på kapitalet ut. I kategorin riskkapital, som är en inlåning och därmed en ökning av företagets eget kapital, ingår även aktiemarknaden. (ibid) Venture Capital Enligt Isaksson (2000) är riskkapital och venture capital två begrepp som ofta används synonymt men som i grunden är två skilda begrepp. Enligt honom är riskkapital företagets egna kapital som har en hög grad av risk på grund av att företaget är nystartat eller under tillväxt. Venture capital är också ett riskkapitaltillskott men ofta tidsbegränsat vilket innebär att utlånaren har som målsättning att inom en överskådlig framtid avyttra sin investering. Venture capital förutsätter oftast att utlånaren erhåller en ägarandel vilket gör det möjligt att kunna deltaga i företagets styrning och drift (Nyman, 2002). Isaksson (2000) håller med om att venture capital inte enbart är en kapitalinsats utan ett tidsbestämt delägande i företaget eftersom den framtida målsättningen är att avyttra investeringen. Han menar vidare att ett villkor för investeringen är att investeraren får och tar ett aktivt engagemang i företaget. Cable och Shane (1997) förklarar att redan vid ingång av avtal mellan parterna regleras hur, när och vid vilken tidpunkt de båda parterna ska skiljas. De förklarar vidare att vanliga krav vid en investering från ett venture capital bolag är rätten att byta ut VD i företaget och att deras rapportsystem ska utformas för att passa investerarens krav på kontroll och insyn. 9

15 Teori Enligt Osnabrugge och Robinsson (2000) är det vanligaste sättet för venture capital bolag att hitta investeringsobjekt att företagare själva söker upp dem samt lämnar in sina affärsplaner. De använder sig även av stora och strukturerade kontaktnätverk som de byggt upp för att komma i kontakt med potentiella investeringsobjekt. Det finns två kategorier av venture capital, nämligen formellt och informellt. Skillnaden är att formellt venture capital tillhandahålls av organiserade bolag som benämns venture capital bolag. Dessa bolag är specialiserade på att aktivt gå in som ägare i företag. De informella venture capital placerarna är oftast privatpersoner som går in med kapital, vilka benämns som affärsänglar. (ibid) Affärsänglar Affärsänglar har stor betydelse för företag som är i en tidig fas av sin livscykel. De går in med kapital när andra finansiärer inte väljer att finansiera. De satsar dessutom på projekt som andra investerare inte är villiga att gå in med kapital i. En affärsängel är även beredd att satsa kapital i projekt som har svårt att få kapital från venture capital bolag främst för att investeringen är av mindre storlek (Osnabrugge & Robinson, 2000), (Aernoudt, 1999). Mason och Harrison (1994) bekräftar att affärsänglar gör investeringar i nystartade företag och i dem som är i en tidig fas av livscykeln. De menar vidare att investeringar ofta görs lokalt och därigenom underlättar en aktiv roll i projekten. Det kan handla om till exempel att delta på styrelsemöten, hjälpa till i företagets operativa drift som kräver fysisk närvaro (ibid). Aernoudt (1999) påpekar att affärsängeln ser möjligheter i entreprenörens kapacitet och att risken kopplas till detta. Han menar vidare att investeringsbeslutet drivs både av avkastningen på satsat kapital samt den tillhörande utmaningen i form av att vara med och leda och kontrollera projektet i fråga. Benjamin och Margulis (2000) förklarar att affärsängelns investering ger denna möjlighet till att få känna sig framgångsrik genom att personen får styra och praktiskt arbeta med någonting. Enligt en studie gjord av Landström (1993) har företagsänglar generellt sett ett högre avkastningskrav än vad banker och andra låneinstitut har. Osnabrugge och Robinson (2000) förklarar att affärsänglar även kan ha lägre krav på avkastning jämfört med andra investerare, vilket kan motiveras med den utmaning som affärsänglar söker och ger sig in i. De beskriver vidare att det finansiella motivet, avkastningen på satsat kapital, alltid är en betydande del av beslutet till investeringar som affärsänglar gör. Mason och Harrison (1994) är däremot av motsatt åsikt. De menar att främsta motivet till investering i mindre företag är en förväntad möjlighet till hög avkastning. Affärsänglar kommer ibland i kontakt med intressanta investeringsprojekt genom att delta i olika typer av nätverk, både formella och informella. Oftast är det affärsängeln som aktivt söker projekt att investera i genom att använda sitt kontaktnätverk. Även fast affärsängeln inte aktivt sökt potentiella investeringsobjekt kommer denna i kontakt med dessa exempelvis genom att företag lämnar in sina affärsplaner via nätverken. (Osnabrugge & Robinson, 2000) 10

16 Teori 3.4 Krav på information Information används för att minska osäkerhet exempelvis när ett beslut ska tas. Svensson (2003) säger att företagaren själv alltid har tillgång till den företagsspecifika informationen och är alltid den som är mest informerad om sin egen verksamhet jämfört med de externa intressenterna. Han berättar att kreditgivarna begränsar tillgängligheten på krediter för att utjämna företagens informationsövertag och detta görs för att endast bevilja krediter till företaget med höga kreditvärdigheter. Den höga kreditvärdigheten ökas genom att företag lämnar ifrån sig mer tillförlitlig och kompletterande information för att tillgodose de externa intressenterna, kreditgivarna. Ett ömsesidigt utbyte skapas mellan kreditgivarna och företagen. Det ökade informationsutbytet är starkt förknippat med ökad och hög kreditvärdighet. (ibid) Svensson (2003) delar upp informationen i två kategorier, nämligen kvalitativ och kvantitativ information. Häckner (1985) däremot gör en uppdelning på, vad han kallar för, hård respektive mjuk information. Det framgår i styckena nedan är att det Svensson benämner kvalitativt är detsamma som Häckner benämner mjukt och tvärtom Kvantitativ information Svensson (2003) berättar att kvantitativ information är förknippad med företagets redovisningsinformation. Den kvantitativa informationen är viktig för att bedöma företagets framtida intjäningsförmåga, vilket är starkt förknippat med företagets återbetalningsförmåga. Han berättar vidare att kreditgivarna använder sig av årsredovisningar, likviditets- och kassaflödesbudgetar för att analysera företagets återbetalningsförmåga. Bennet (1996) förklarar att kvantitativ information kan vara historiska eller prognostiserande som är knutet till företagets resultat och balansräkning. Han berättar att denna information analyseras genom till exempel nyckeltal som går att beräknas utifrån företagets redovisningsmaterial. Även Häckner (1988) definierar hård information som något mätbart som går att analysera. Det kan vara budgetar, kalkyler etcetera. Kapitalplacerare är intresserade av att kunna mäta och försöka förutspå vilken återbetalningsförmåga företaget kommer att ha samt vilken avkastning investeringen kan tänkas ge (ibid). Detta görs enligt Bennet (1996) genom att information analyseras med hjälp av lämpliga verktyg, till exempel nyckeltal Kvalitativ information Enligt Svensson (2003) finns det även information som är viktig utöver den kvantitativa redovisningsinformationen. Han pratar om variabler, så kallade kvalitativ information, som har betydelse vid bedömning av företag. Den kvalitativa informationen handlar om att beakta företagets affärsidé och framtidsplaner. Även företagsledningens personliga förmåga och skicklighet samt deras inställning till avtalsenliga förpliktelser blir viktigt att beakta när bedömning av den kvalitativa informationen ska bedöms. Bennet (1996) håller med och förklarar vidare att det även kan vara fakta om företagsformen och 11

17 Teori branschen som verksamheten bedrivs i samt företagets nuvarande och framtida konkurrenssituation som är viktiga vid bedömningen. Häckner (1985) beskriver sin kategorisering mjuk information som värderingar, visioner och idéer. Enligt honom kan denna information inte bearbetas på samma sätt som den hårda informationen. Han berättar att den mjuka informationen tolkas av var och en på olika sätt eftersom normer, traditioner och tidigare erfarenheter påverkar. Tolkningen av denna information är således av abstrakt karaktär. Den mjuka informationen är beroende av den enskilda individens erfarenheter och bakgrund. Det finns några centrala utgångspunkter när den mjuka informationen bedöms. Det handlar om innehållet i informationen, vem som förmedlar informationen och om flera är av liknande uppfattning, hur informationen förmedlas, hur informationen kommit till och hur den har förändrats. (ibid) 3.5 Säkerhet Broomé, Elmér och Nylén (1993) beskriver att banker och låneinstitut lägger ner stora resurser på kredithanteringen av nya och gamla kunder. De menar att vid utlåning kontrolleras företagets ekonomiska förutsättningar för att kunna ta ställning till om kraven för säkerhet uppfylls. Författarna berättar att det finns lagstiftning som reglerar bankers och kreditinstituts agerande vid utlåning. Tegin (1997) berättar att även storleken på riskexponering som kreditgivaren får ta regleras i lagstiftningen. Enligt Tegin (1997) är det viktigt vid kreditbedömning vilken eller vilka säkerheter företagaren kan ställa till kreditgivaren. Säkerheten är ett sätt för kreditgivaren att hantera risken som är förknippad med att låna ut pengar till företagaren. Säkerheter som kan ges är till exempel borgen, pantbrev eller företagsinteckningar. Han berättar att kreditgivaren kan ta föremålet som säkerhet för den kredit som lämnas. Det kan även förekomma att kreditgivaren kräver mer än en säkerhet vid ett och samma lån. (ibid) Tegin (1997) förklarar att när säkerheten utgörs av en egendom överförs äganderätten till kreditgivaren tills lånet i fråga är återbetalt men kredittagaren förbehåller sig rätten att förfoga över tillgången under låneperioden. Han berättar vidare att det är först då kredittagaren inte uppfyller sina förpliktelser gentemot kreditgivaren som egendomen tas i anspråk och säljs för att därigenom få tillbaka de utlånade medlen. Tegin berättar att risken vid ett eventuellt fallissemang kan vara olika under kredittiden eftersom säkerhetens värde kan förändras under tiden och därför gör kreditgivaren en uppskattning över vilket värde säkerheten skulle vara vid en eventuell framtida försäljning. Tegin (1997) poängterar att eftersom det är kostsamt i form av tid och pengar för kreditgivaren att ta i anspråk och sälja säkerheter är det viktigt att kredittagaren bedöms kunna fullfölja sina betalningstaganden. 12

18 Teori 4. EMPIRI Empirikapitlet är uppdelat i tre delar, en del per företag som är intervjuat. Varje företags del börjar med ett beskrivande stycke om företaget där mycket är taget från den tryckta informationen som finns om företagen. Därefter kommer stycken från intervjuerna som är gjorda med kontaktpersoner på företagen. 4.1 Norrlandsfonden Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1961 genom avsättning av vinstmedel från LKAB för att främja utvecklingen av det norrländska näringslivet. Staten har under åren vid något tillfälle varit med och tillfört kapital till stiftelsen. Norrlandsfonden är sedan 15 år tillbaka en självfinansierande verksamhet. Norrlandsfonden erbjuder risklån till företag i olika storlekar, främst till små och medelstora företag. Utöver utlåningsverksamheten som de bedriver finns direkta och indirekta ägande i ett antal riskkapitalbolag i Norrland. Vi har intervjuat Ingela Lidström, företagsanalytiker på Norrlandsfonden. Lidström berättar att Norrlandsfonden är en kompletterande finansiär, vilket innebär att de tar en begränsad andel av ett totalt kapitalbehov. Det innebär att företag vänder sig till stiftelsen för att få ett komplement till antigen ett banklån eller till ett riskkapital som investerats eller ska investeras i. De investerar aldrig själv i ett projekt utan fungera alltid som ett komplement till andra finansiärer. Hon berättar vidare att kontakt med potentiella företag att investera i får de genom exempelvis banker och revisorer. Norrlandsfonden söker även aktivt verksamheter att investera i. När Norrlandsfonden lånar ut pengar är alltid risken högre jämfört med ett normalt banklån. Lidström förklarar att den höga risken de tar kompenseras med en något högre ränta som uppskattningsvis ligger kring en procentenhet högre jämfört med ett normalt banklån. På alla lån som beviljas tas en säkerhet, normalt sett företagsinteckningar och fastighetsinteckningar samt en borgen. Säkerhetsmässigt lägger sig Norrlandsfonden alltid efter banken, vilket också innebär att de får eventuell utdelning på sina fordringar, näst efter banken vid fallissemang. Lidström berättar att stiftelsen lånar ut pengar från kronor upp till miljoner kronor till ett enskilt företag eller koncern. Norrlandsfondens VD tar beslut på lån på upp till ett par miljoner kronor, uppskattningsvis upp till cirka två och en halv miljon kronor. För att ett lån som överstiger detta ska beviljas krävs ett styrelsebeslut. Respondenten berättar vidare att Norrlandsfonden finansierar tjänsteföretag och tillverkande företag. Det finns två grundläggande kriterier för att få ett lån och det första är att verksamheten ska drivas i aktiebolagsform och det andra är att företaget ska ha sitt säte i Norrland. Företagen som finansieras behöver dock inte ha sin marknad inom regionen. Som tidigare nämnts är Norrlandsfonden en kompletterande finansiär vilket innebär att ytterligare en finansiär ska finnas med för att möjliggöra en investering. Ytterligare en begränsning de har är att de inte finansierar företag som endast vänder sig till en lokal marknad som exempelvis en pizzeria eller frisersalong gör. 13

19 Teori Det finns speciella kriterier som Norrlandsfonden tittar på för att bedöma ett företag. Affärsidén och personen bakom företaget är då i fokus samt dess återbetalningsförmåga. De anser att det är viktigt att finna förtroende för affärsidén och tilltro till personen bakom företaget för att en investering ska genomföras. Lidström anser inte att det finns någonting som är viktigare än det andra vid en bedömning av ett investeringsobjekt utan att det är en sammanvägning av allt. På frågan om varför ett avslag till investering ges svarar hon att det är svårt att peka på något speciellt utan det är från fall till fall. Lidström berättar att på Norrlandsfonden finns en standardiserad kreditprocess som omfattar allt från den första kontakten med en kund till dess att utbetalning av ett lån sker. Det är företagsanalytikern som har huvudansvaret för processen som sker i stegen; kontakt med företaget, materialinhämtning, analys/bedömning som även innefattas av en finansiell analys som görs av en kreditanalytiker, beslut, utbetalning och därefter uppföljning. Från den första kontakten till beslut om finansiering så tar normalfallet ett par veckor, uppskattningsvis två till tre veckor. Hon förklarar att hela processen kan gå snabbt på grund av att de är en oberoende organisation som kan agera snabbt genom hela processen. Normalt sker hela processen internt men i enskilda fall kan Norrlandsfonden anlita externa konsulter för att till exempel göra en bedömning av en specifik produkt eller marknad som är unik eller som de saknar tillräckligt djup kunskap om. Norrlandsfonden har kontinuerliga uppföljningar med företagen som de har investerat i. Respondenten förklarar att de inte tar en aktiv roll i företagen såsom exempelvis platser i styrelsen. Det finns vissa undantag för det passiva deltagandet och det är när det går dåligt för något företag som Norrlandsfonden kan gå in och hjälpa företaget efter behov om de ser att det finns möjlighet att förbättra eller förändra något. Ytterligare ett undantag för den passiva rollen är i de fall som de utfärdar konvertibla skuldebrev till ett företag, då har de normalt sett en mer aktiv roll och framförallt en tightare uppföljning. 4.2 ALMI Vi har gjort en intervju med Anders Öquist som arbetar som företagskonsult på ALMI Företagspartner Norrbotten, som är ett av 21 dotterbolag till moderbolaget ALMI Företagspartner. Moderbolaget äger 51 procent av aktierna i dotterbolagen och de övriga ägarna, lanstingen, regionala styrelseorgan och kommunala samverkssorgan äger tillsammans i olika utsträckningar resterande 49 procent. Moderbolagets uppgift är att svara för ledning, samordning, utveckling av produkter och verksamhet plus service i koncerngemensamma funktioner. Det är i de regionala dotterbolagen som den operativa verksamheten bedrivs. Styrelsen i dotterbolagen består av politiker och representanter från det regionala näringslivet och organisationer med kopplingar till företagande. Koncernen har cirka 450 anställda. Enligt uppgifter från företaget är ALMIs kreditverksamhet självfinansierande, det vill säga att ränteintäkterna finansierar kapitalförluster. Drift och den löpande verksamheten finansieras genom årliga anslag från ägarna. 14

20 Teori Öquist beskriver ALMIs kapitalplacering som ren utlåning. ALMI ger inga bidrag utan allt är lån som skall betalas tillbaka. Ingen säkerhet eller ägarandel tas i anspråk vid utlåningen. De företag som söker sig till ALMI får sällan hela sitt kapitalbehov finansierat av banken då säkerhet av rätt storlek oftast saknas. Därför blir denna typ av utlåning en lösning, alltså att ALMI skjuter till en del av kapitalet, vilket får en funktion som kan liknas det som kallas för topplån, beskriver Öquist. Det gör att Almi inte behöver låna ut kapital för att täcka hela kapitalbehovet själva. Då pengar lånas ut på detta sätt utan säkerhet tar de en större risk än bankerna. Detta gör att i 99 procent av de fall där företagen går under förlorar ALMI sitt utlånade kapital medan banken ofta har någon säkerhet att försöka utvinna pengar i. Öqvist berättar även att staten förbjuder dem från att konkurrera med bankerna, vilket medför att de måste ta en högre ränta än traditionell bankränta, vilket brukar hamna på ca 2-3 procentenheter mer. Tack vara detta ränteläge klarar sig ALMI bra på sin kapitalstock, de håller sig på ungefär samma nivå hela tiden. I praktiken blir det att alla fungerande bolags ränteintäkter finansierar det kapital som förloras när företag går under. Öquist berättar att ALMI ser mycket till vilken potential företags affärsidé har snarare än vilka säkerheter som finns. Även företagarens potential är viktig, till och med så viktig att förhållandet kanske rent av är 60/40 beträffande ägarens potential respektive affärsidéns. En riktigt duktig företagare kan göra business av det mesta, säger Öquist. Ingen uttalad bransch- eller typ av företagsbegränsning görs men däremot har han under sina fyra år aldrig varit med om att ALMI gått in med kapital i t.ex. pizzerior, frisörsalonger och liknande företag. Även entreprenörer som lastbils- och traktoråkerier får det lite svårare. Detta förklarar Öquist med att ALMI bland annat gör marknadsbedömningar vid kreditbedömningar och oftast kommer de fram till att det finns en överetablering bland ovanstående branscher. Detta kriterium är speciellt viktigt då ALMI är offentligt finansierade. Det är alltså inte den finansiella risken som är avgörande. Branscher som också har svårt att låna av oss är förvaltande bolag som till exempel fastighets/värdepappersförvaltande bolag. Där sker ingen förädling, dessa bolag tillför inte något nytt. Transportbolag och jordbruk är en tredje grupp som har lite svårt att få lån. Där måste vi i alla fall ta ut en ganska hög ränta enligt regler från EU, eftersom dessa branscher är berättigade till statsstöd. Processen från första kontakt till att kapitalet betalas ut från ALMI är väldigt olika från fall till fall. Öquist berättar att det beror helt på hur färdigt materialet är. De som kommer in med en färdig affärsplan, färdig budget samt en färdig låneansökan brukar gå att handlägga på cirka 10 dagar. Oftast brukar dock processen ta tre till fyra veckor innan frågetecken är utredda. ALMI gör i princip allt arbete själva i sina bedömningar och köper därmed nästan aldrig in externa tjänster för detta. På frågan om vad respondenten upplever är de vanligaste problemen till att ansökningar inte går igenom berättar han att det oftast beror på två saker. För det första finns det affärsidéer där innehavaren av idén inte har lyckats övertyga ALMI om att den är hållbar. Den andra ofta förekommande anledningen är att kapitalbehovet har varit stort men en alldeles för liten eller kanske rent av ingen egen insats görs, vilket skulle innebära att det blir ALMIs kapital helt och hållet. 15

21 Teori Öqvist säger att normalt sett involverar sig ALMI inte i företagens drift i samband med att pengar lånas ut. Däremot har de ett lån som heter Laina högrisklån, som ges uppe i östra norrbotten. Det är ett lån som används i de fall osäkerheten kring något är högre än vanligt. Det är pengar som lånas ut men med extra stöd, vilket innebär ett obligatorium, nämligen att ALMI är med och coachar företaget under ett halvår framåt. I övriga regionen ingår ingen obligatorisk involvering i företagen, däremot görs uppföljningar på alla lån. I de fall då kapitalet överstiger kronor gör ALMI besök på företagen varje år och får då en möjlighet att fånga upp eventuella brister eller möjligheter som kan finnas. Öquist berättar att ALMI i Norrbotten lånar ut cirka 30 miljoner kronor åt ungefär 70 företag per år. 4.4 Lunova Lunova AB bildades formellt i november 2000 medan verksamheten först startade under våren/sommaren De bildades för att ett behov av riskkapital identifierats i de många goda idéerna, från forskning och utbildningar, som genereras i anknytning till Luleå Tekniska Universitet. Lunova har en tydlig fokus att på kommersiella villkor investera ägarkapital i affärsidéer med stora potentiella tillväxtmöjligheter. Bolaget ägs till 50 procent av Norr Sådd Holding AB som är ett bolag gemensamt ägt av Industrifonden och Norrlandsfonden. Innovationsbron i Luleå har en ägarandel på 33 procent och resterande 17 procent ägs av Holding AB, som ägs av universitetet. Lunova har en heltidsanställd som sköter den dagliga driften och är verksamhetens ansikte utåt. Styrelsen består av VD:n för Luleå Näringsliv AB, VD:n för Nelab AB, en representant från Industrifonden, en professor från universitetet och VD:n för Exait AB. Vi har intervjuat Stefan Lundbom som är VD på Lunova AB. Han har arbetat i företaget sedan starten och hans arbetsuppgifter består av att söka upp entreprenörer, ta emot och handha de ärenden som kommer in för att sedan bistå och delta i beslutstagande tillsammans med styrelsen. Han utför även olika typer av arbete inom företagen som Lunova har investerat i beroende på behov. Lundbom berättar att Lunova inte inriktar sig till någon speciell bransch utan företagen som investeringar görs i ska på något sätt har en koppling till Luleå Tekniska Universitet, ytterligare ett kriterium är att företaget ska ha stor tillväxtpotential. Det innebär att de inte vänder sig till vad som kallas levebrödsföretag. Han förklarar vidare att Lunova går in med riskkapital redan i en tidig fas, oftast redan vid bildningen av bolagen. En av grundförutsättningarna för investering är enligt honom att Lunova ska ta risker. Ett krav som alltid ställs och som regleras genom avtal med ägarna är att de ska sälja in eller skriva över eventuella immateriella tillgångar till bolaget som Lunova investerar i. I normalfallet handlar det om olika patent som utgör den immateriella tillgången. Respondenten förklarar vidare att Lunova investerar pengar i företag genom att köpa in sig som aktieägare under en begränsad tid i företaget och då är det alltid en minoritetsägarandel som de väljer att ha. Det ger företaget i fråga ett tillskott i det egna 16

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB 1(5) Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB ALMI Företagspartner Stockholm AB, nedan kallat Bolaget, ägs av ALMI Företagspartner AB (51 %) och av Stockholms läns landsting (49

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Delårsrapport Almi Företagspartner

Delårsrapport Almi Företagspartner Delårsrapport Almi Företagspartner 1 januari - 31 mars 2014 Delårsrapport januari mars 2014 Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Målet är att fler

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Dir. 2007:169 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag Dir. 2007:169 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen.

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64 Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Norrlandsfondens sammanfattande

Läs mer

Årsredovisning. Pingst Förvaltning AB

Årsredovisning. Pingst Förvaltning AB Årsredovisning för Pingst Förvaltning AB 556048-6713 Räkenskapsåret 2015 Innehåll Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Noter 6 Underskrifter 8 Årsredovisning för Pingst Förvaltning

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2015

Delårsrapport januari - september 2015 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer?

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Bakgrund Välfärdsutredningen har lämnat ett förslag på hur vinsterna i företag som drivs inom vård, skola och omsorg ska begränsas. Förslaget innebär att

Läs mer

Gemensamma ägardirektiv för bolag ägda av Lysekils kommun Dnr: LKS 2014-477, antagen av kommunfullmäktige 2014-11-27, 24

Gemensamma ägardirektiv för bolag ägda av Lysekils kommun Dnr: LKS 2014-477, antagen av kommunfullmäktige 2014-11-27, 24 Gemensamma ägardirektiv för bolag ägda av Lysekils kommun Dnr: LKS 2014-477, antagen av kommunfullmäktige 2014-11-27, 24 1. Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga

Läs mer

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!

Läs mer

p.2014.1212 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB

p.2014.1212 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB p.2014.1212 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-05-13 89 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2016

Delårsrapport januari - juni 2016 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I Januari Juni Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick till Resultatet efter

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Informationsbroschyr. Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj

Informationsbroschyr. Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj Informationsbroschyr Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund och inledning... 3 3 Transaktionen...

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Sida 1 (3) Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget,

Läs mer

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-10-01 RS130382 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland

Läs mer

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika

Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen. Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika 1 Finansiering eget kapital Bundet och fritt aktiekapital tillskjutet av ägarna Balanserat resultat +/-

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår.

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår. 1 (5) Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se Frågor i ansökan Sökande företag Företag* Postutdelningsadress* Postnummer* Postort* Organisationsnummer* Telefon Fax Webbplats Firmatecknare*

Läs mer

Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal

Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal Connect Väst Den 13 januari 2016 KPMG en bokstavskombination som sticker ut! 1 Agenda Sida Affärsplanen 3 Klassiska fel kopplat till affärsplan och styrning

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ)

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Periodens resultat förbättrades med 0,2 MSEK. Periodens resultat före skatt uppgick till 0,8 MSEK ( 0,6 MSEK ). Väsentliga händelser

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2016

Delårsrapport januari - mars 2016 Delårsrapport januari - 2016 Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari Mars 2016 Nettoomsättningen för perioden uppgick till - (-) MSEK Bruttoresultatet för

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Landstingets bolag. Henrik Berg, Regionala enheten. Landstingets verksamhetsmål: Mål för regional utveckling: Attraktiva livsmiljöer och mångfald

Landstingets bolag. Henrik Berg, Regionala enheten. Landstingets verksamhetsmål: Mål för regional utveckling: Attraktiva livsmiljöer och mångfald Landstingets bolag Henrik Berg, Regionala enheten Landstingets verksamhetsmål: Attraktiv region God hälsa God vård Engagerade medarbetare Mål för regional utveckling: Attraktiva livsmiljöer och mångfald

Läs mer

Innovationsbron SiSP 17/11

Innovationsbron SiSP 17/11 Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 för Apikal Fastighetspartner AB (publ) Org.nr. 556921-1708 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget skall som verksamhet tillhandahålla lånekapital

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

Informationsbroschyr. Till aktieägarna i Hyresfastigheter Holding IV Vit AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj

Informationsbroschyr. Till aktieägarna i Hyresfastigheter Holding IV Vit AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj Informationsbroschyr Till aktieägarna i Hyresfastigheter Holding IV Vit AB gällande föreslagen försäljning av koncernens fastighetsportfölj 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund och inledning... 3 3 Transaktionen...

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september 2016

Delårsrapport perioden januari-september 2016 Göteborg 2016-10-18 Delårsrapport perioden januari-september 2016 Kvartal 3 (juli september) 2016 Omsättningen uppgick till 10,1 (8,5) Mkr, en ökning med 1,6 Mkr eller 19 procent Rörelseresultatet (EBIT)

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-juni 2016

Delårsrapport perioden januari-juni 2016 Göteborg 2016-08-26 Delårsrapport perioden januari-juni 2016 Kvartal 2 (april juni) 2016 Omsättningen uppgick till 12,3 (10,3) Mkr, en ökning med 2,0 Mkr eller 19,1 procent Rörelseresultatet (EBIT) ökade

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB Informationsbrev till aktieägare i Sundvik Invest AB Förvaltarna har ordet Henrik Stigwan Tomas Fält Styrelseledamot/Förvaltare Styrelseledamot/Förvaltare Civ.ek. Corporate Law & Finance Civ.ek. Corporate

Läs mer

Riskkapital En viktig byggsten för företagandet Smögen, 28 juni 2012

Riskkapital En viktig byggsten för företagandet Smögen, 28 juni 2012 Riskkapital En viktig byggsten för företagandet Smögen, 28 juni 2012 1 2 Riskkapital En översikt Fouriertransforms roll Huvudpunkter i en affärsplan 1 3 Tillgång till kapital förutsättning för att förverkliga

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 1(9) Ideonfonden AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Informellt riskkapital och affärsänglar

Informellt riskkapital och affärsänglar Estrad, 15 januari 2007 Informellt riskkapital och affärsänglar Sofia Avdeitchikova Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds Universitet email: Sofia.Avdeitchikova@fek.lu.se Den informella riskkapitalmarknaden

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Eolus Vind AB (publ)

Eolus Vind AB (publ) Sida 1 av 6 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 DELÅRSRAPPORT För perioden 2006-09-01 2007-05-31 (9 månader) KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Produktionsekonomi och kvalitet

Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Föreläsning 1 Introduktion, Företaget i samhället, Grundläggande begrepp Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Lagutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM 2003-03-04 Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Regeringen har nu lagt en proposition om nya förmånsrättsregler som i stor utsträckning grundas

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2012. (januari sepember) ) 2012. Kvartal 1-3 1

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2012. (januari sepember) ) 2012. Kvartal 1-3 1 Göteborg 2012-10-19 Delårsrapport perioden januari-september 2012 Kvartal 3 (juli september) ) 2012 Omsättningen uppgick till 12,4 (10,1) Mkr, en ökning med 2,3 Mkr eller 23 procent Rörelseresultatet (EBIT)

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Grundläggande finansiell analys

Grundläggande finansiell analys TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 8 Finansiell analys Kassaflödesanalys Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi 1 Seminarium 8 (kap 23-24)

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

EXAMENSARBETE. Affärsänglars identifiering av investeringsobjekt identifikationsprocess och sökvägar. Jenny Fredriksson, Catarina Johansson

EXAMENSARBETE. Affärsänglars identifiering av investeringsobjekt identifikationsprocess och sökvägar. Jenny Fredriksson, Catarina Johansson 2001:032 EXAMENSARBETE Affärsänglars identifiering av investeringsobjekt identifikationsprocess och sökvägar Jenny Fredriksson, Catarina Johansson Ekonomprogrammet D-nivå Institutionen för Industriell

Läs mer

Afema. Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare. Hämta bilderna på www.afema.se. Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin

Afema. Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare. Hämta bilderna på www.afema.se. Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin Afema Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se E-bok Lätt att hämta såväl Bilderna som E-boken på www.afema.se Föreläsningen

Läs mer

Afema. Att ta sig fram i riskkapitaldjungeln. Hämta bilderna på Connect och Energimyndigheten, Stockholm 17 februari 2010 Eric Martin

Afema. Att ta sig fram i riskkapitaldjungeln. Hämta bilderna på  Connect och Energimyndigheten, Stockholm 17 februari 2010 Eric Martin Afema Att ta sig fram i riskkapitaldjungeln Connect och Energimyndigheten, Stockholm 17 februari 2010 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se Eric Martin Snart 30 år i branschen Arbetat med riskkapital

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

Frågor och svar med anledning av Eniros rekapitalisering

Frågor och svar med anledning av Eniros rekapitalisering Frågor och svar med anledning av Eniros rekapitalisering Varför gör Eniro en rekapitalisering? Eniro gör en rekapitalisering för att bolagets lånebörda är för tung. Även om bolagets underliggande verksamhet

Läs mer

SU Innovation är ett dotterbolag till Stockholms universitets Holding AB. Vår uppgift är att stödja forskare vid Stockholms universitet som har

SU Innovation är ett dotterbolag till Stockholms universitets Holding AB. Vår uppgift är att stödja forskare vid Stockholms universitet som har Programvara, IT, datorgrafik, Tjänste Entreprenör/Startups Konsult Affärsutveckling, Internationaliering, Finansiering Affärsområdeschef IT/Tjänster Exportrådet (x2) Svensk-Norsk Industrifond - Oslo Riskkapital

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Delårsrapport för Xavitech AB (publ) T.+46(0) 611 55 61 00 F.+46(0) 611 78 25 10 E.info@xavitech.com W.xavitech.com Delårsrapport för Xavitech AB (publ) Januari juni Omsättningen minskade med 51 % till 2 156 tkr (4 409 tkr) Orderingången

Läs mer

Krigskassa Blekinge AB. 09 Anders Cronholm

Krigskassa Blekinge AB. 09 Anders Cronholm Krigskassa Blekinge AB 2011 09 01 09 Anders Cronholm Uppkomst Embryot till Krigskassa startade 2006 Lokala entreprenörer, privatpersoner och organisationer gick med halva beloppet. (De placerade mellan

Läs mer

För perioden: januari - september 2011

För perioden: januari - september 2011 För perioden: januari - september 2011 Affärsidé Bolagets nya inriktning skall vara att investera i och utveckla företag i syfte att skapa värdetillväxt för bolagets aktieägare samt tillhandahålla administrativa

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare?

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? 1. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010 1. 134

Läs mer

Finanspolicy. Karlskrona kommuns samlade verksamhet

Finanspolicy. Karlskrona kommuns samlade verksamhet Finanspolicy Karlskrona kommuns samlade verksamhet Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Omfattning: 3 1.3 Syfte med finanspolicyn: 4 1.4 Målsättningar med finansverksamheten: 4 2 Organisation

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB Årsredovisning för Objekt Teknik Stockholm AB Räkenskapsåret 2008 Objekt Teknik Stockholm AB 1(9) Styrelsen för Objekt Teknik Stockholm AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse

Läs mer