Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 ÖREBRO LÄN. Prognos för arbetsmarknaden

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden

2 Ansvarig utredare Fredrik Mörtberg Telefon: Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa Arbetsförmedlingen

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Fler jobb under 2016 och Arbetslösheten i länet ökar under prognosperioden... 4 Allt fler personer står långt ifrån arbetsmarknaden... 5 Tuffa utmaningar på länets arbetsmarknad... 5 Hög efterfrågan på arbetskraft i Örebro län... 6 Stark optimism i länet... 6 Många planerar att anställa... 7 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 9 Näringsgrenar Privata tjänster Industri Byggverksamhet Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Matchningsläget på arbetsmarknaden Befolkning och arbetskraft Stora skillnader i utbildningsnivå inom regionen Många står utanför arbetskraften Pendlingen inom och utom länet Befolkningen ökar i länet Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Stora variationer mellan olika grupper Stora skillnader på arbetslösheten inom länet Ungdomsarbetslöshet Utmaningar på länets arbetsmarknad Matchningsläget allt mer problematiskt Utbildning viktigt för ekonomisk tillväxt Stor majoritet har lång väg till arbete Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 45

4 4 Sammanfattning Den svenska konjunkturen har blivit allt starkare och det märks i Örebro län. Näringslivet har upplevt en ökad efterfrågan och tillväxten uppvisar goda nivåer. USA förväntas fortfarande vara dragloket för den globala tillväxten. Euro-området kommer in på allt fastare mark och visar på fortsatt förbättring, även om det skiljer sig åt mellan länderna. Omvärldens återhämtning gynnar Sverige och länets ekonomi men det är fortfarande inhemsk efterfrågan och investeringar som förväntas driva på tillväxten. Det privata näringslivets förväntningar inför det kommande halvåret är starkare än normalt, enligt Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Inte sedan hösten 2010 har förväntningarna legat på så höga nivåer. Den privata tjänstesektorn uppvisar en stark optimism för det kommande halvåret. Även inom bygg är förväntningarna på ökad efterfrågan tydlig och den goda byggkonjunkturen förväntas fortsätta. Industrin är fortfarande försiktigt optimistisk men tror ändå på ökad efterfrågan. Den offentliga tjänstesektorn bedömer att tjänsteproduktionen ökar under 2016 och Ett högt flyktingmottagande och den demografiska utvecklingen ökar efterfrågan på offentliga tjänster. Fler jobb under 2016 och 2017 Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt stor i Örebro län. Samtidigt är matchningsläget problematiskt på sina håll. Inom bygg och den offentliga tjänstesektorn är det många arbetsgivare som har svårt att hitta efterfrågad kompetens. Den tydliga optimismen och ett ökat behov av personal innebär att sysselsättningen förväntas öka med personer under 2016 och ytterligare med personer under Det är främst privat och offentlig tjänstesektor som bidrar till ökningen men även inom bygg ökar antalet anställda. Inom industrin fortsätter effektiviseringarna och antalet sysselsatta bedöms vara oförändrat under 2016 med en marginell ökning under Antalet sysselsatta i Örebro län beräknas uppgå till över i slutet av Arbetslösheten i länet ökar under prognosperioden Arbetslösheten i Örebro län minskade allt långsammare under 2015 men tog sedan fart igen under början av Trots att en allt starkare konjunktur förväntas framöver kommer arbetslösheten i länet öka. Ökningen sker under slutet av 2016 och fortsatt under Ökningen beror på att många flyr till Sverige och de deltar så småningom i arbetskraften. Dessutom står en allt större andel av alla inskrivna arbetslösa långt ifrån arbetsmarknaden och då tar det längre tid för dem att få arbete. Ungdomsarbetslösheten har minskat relativt mycket eftersom de gynnas av en stark konjunktur. I april 2016 låg arbetslösheten på 7,8 procent av den registerbaserade arbetskraften. Det motsvarade drygt personer som var inskrivna som arbetslösa. Lägst arbetslöshet i länet hade Lekeberg följt av Askersund. 1 Ljusnarsberg och Hällefors hade högst arbetslöshet bland länets kommuner. Örebro län har en lägre arbetslöshet än grannlänen Värmland och Västmanland. Jämför man med exempelvis Uppsala län är arbetslösheten dock 1 Som genomsnitt för perioden oktober 2015-mars 2016.

5 5 högre i Örebro län. Under fjärde kvartalet 2016 kommer det att vara 200 fler inskrivna arbetslösa i jämförelse med samma period Under 2017 ökar arbetslösheten ytterligare och till fjärde kvartalet beräknas den ha den ökat med ytterligare 300 personer. Det innebär att arbetslösheten beräknas vara 8,4 procent i slutet av Allt fler personer står långt ifrån arbetsmarknaden Det finns vissa grupper som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Här ingår utomeuropeiskt födda, personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre inskrivna arbetslösa. Dessa individer står som grupp längre ifrån arbetsmarknaden och det krävs mer aktiva åtgärder för att korta ned tiden i arbetslöshet. Det är bland utomeuropeiskt födda och personer med endast förgymnasial utbildning som arbetslösheten är som högst i länet. Grupperna i utsatt ställning har växt successivt och utgör i dagsläget nästan tre av fyra inskrivna arbetslösa. Det beror främst på ett stort inflöde av personer som är födda utanför Europa. Gapet mellan grupper med utsatt ställning och övriga inskrivna blir allt större. Detta innebär att de lediga arbetskraftsresurserna till allt större del utgörs av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Tuffa utmaningar på länets arbetsmarknad Sverige och länet är inne i stark konjunktur men trots det finns många arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Det är bland annat en demografisk där befolkningen växer och en allt större andel utgörs av äldre personer. Utmaningen ligger både i att bibehålla välfärden och att ha en god kompetensförsörjning. Parallellt med detta måste länet även hantera det ökade antalet personer som står längre ifrån arbetsmarknaden. Det ställer höga krav på Arbetsförmedlingen men även på andra aktörer. Allt fler utomeuropeiskt födda deltar i arbetskraften och det tar tid för dem att etablera sig på arbetsmarknaden. Här är praktik och subventionerade anställningar exempel på åtgärder som kan användas. Med bra och effektiva insatser kan dessa personer bidra till en ökad tillväxt i Sverige. Det är viktigt att lyckas med detta för att inte få motsatt effekt för tillväxten. Efterfrågan på arbetskraft är hög men ändå finns det många inskrivna på Arbetsförmedlingen. Den här obalansen behöver rättas till innan problemen blir värre. Personer som kommer hit från andra länder är en del av svaret på den här obalansen. Många har utbildning och erfarenhet inom yrken där arbetsgivarna har svårt att hitta personal. Snabbare validering och kartläggning är viktigt för att påskynda inträdet på arbetsmarknaden. Det är viktigt att se vilka kompetenser dessa individer har. 2 Som andel av den registerbaserade arbetskraften.

6 6 Hög efterfrågan på arbetskraft i Örebro län Den tudelade utveckling som omvärlden har uppvisat fortsätter under prognosperioden. Precis som tidigare prognoser förväntas USA vara dragloket i omvärldstillväxten. Arbetsmarknaden i landet visar en robust tillväxt med bra utveckling av sysselsättningen. Ekonomiska indikatorer, främst inom tjänstesektorn, tyder på en fortsatt god tillväxt. Kina förväntas fortsätta med en något lägre tillväxttakt och den värsta oron för landets utveckling har lagt sig. Vänder man blicken mot Europa, och främst Euro-området, så är det även här en tudelad bild av utvecklingen. Tillväxten går åt rätt håll, i sin helhet, även om det är en långsam förbättring. Euro-området kommer in på allt fastare mark och sysselsättningsgraden visar en stadig uppgång. Tyskland visar en bra utveckling och är en starkt bidragande faktor till förbättringen. Även Spanien fortsätter ha en tydlig återhämning. Arbetslösheten minskar i Euro-området men variationen är stor mellan länderna. En positiv utveckling i vår omvärld gynnar ett exportberoende land som Sverige och förhoppningsvis kan den utvecklingen ge viss skjuts för svensk export. Den svenska ekonomin har de senaste åren främst drivits på av inhemsk efterfrågan och relativt köpstarka hushåll. Detta förhållande bedöms fortsätta under prognosperioden där offentlig konsumtion, till följd av flyktingmottagandet, och bygginvesteringar bidrar till en god tillväxt. Konjunkturinstitutets barometerindikator visade i maj 2016 ett värde över det historiska genomsnittet. 3 Siffrorna förstärker tron om en god tillväxt framöver. Alla företagssektorer i barometern,förutom privata tjänstenäringar, låg över sitt historiska genomsnitt. Svenska hushåll har fortfarande en pessimistisk syn på Sveriges ekonomi och är oroliga över dess utveckling. Synen på den egna ekonomin var däremot god och hushållen hade positiv syn på köp av kapitalvaror. Svensk arbetsmarknad kan likt tidigare prognos beskrivas som stark och sysselsättningen fortsätter att öka. Samtidigt har även arbetskraften ökat i Sverige vilket innebär att arbetslösheten inte minskat i samma utsträckning, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft är på fortsatt höga nivåer och den utvecklingen bedöms fortsätta under 2016 och Stark optimism i länet Enligt Arbetsförmedlingens konjunkturindikator våren 2016 ligger förväntningarna på en nivå som är starkare än normalt inför det kommande halvåret. 4 Senast länets näringsliv visade en starkare optimism var i prognosen hösten I vårens prognos är förväntningsläget nästan uppe i mycket starkare än normalt. Det senaste halvåret har gått förhållandevis bra men motsvarade inte riktigt förväntningarna från höstens prognos. Inför det kommande halvåret tror mer än 6 av 10 arbetsgivare inom det privata näringslivet på en ökad efterfrågan. Drygt 4 procent tror att den minskar. Det är en utbredd optimism som syns och ingen bransch uppvisar någon direkt pessimism. För det kommande vinterhalvåret (6-12 månaders sikt) är optimismen 3 Konjunkturbarometern maj 2016, Konjunkturinstitutet 4 Konjunkturindikatorn: Värden över 100 innebär starkare förväntningar än normalt och värden över 110 innebär mycket starkare förväntningar än normalt. Värden under 100 innebär svagare förväntningar än normalt och värden under 90 innebär mycket svagare förväntningar än normalt.

7 7 något svagare men fortfarande väldigt tydlig. Därför är bedömningen att konjunkturen förstärks under prognosperioden. En fortsatt tillväxt i USA och Europa är gynnsamt för länet även om exporten till dessa delar av världen inte förväntas bidra särskilt mycket till länets tillväxt än så länge. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Örebro län, våren våren Index Säsongsrensad data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Många planerar att anställa Det har varit och fortsätter vara en hög efterfrågan på arbetskraft i Örebro län. Många platser kommer in till Platsbanken 6 hos Arbetsförmedlingen och signaler från arbetsgivarna är att det finns ett stort behov av mer personal. Även varseltalen indikerar en stark arbetsmarknad. Mellan januari och april i år var antalet varsel 22 procent lägre än samma period Det genomsnittliga antalet varsel under årets fyra första månader är dessutom lägre än det historiska genomsnittet. 7 Studerar man anställningsplanerna för det kommande året är det en tydlig bild som visas. Nästan 5 av 10 arbetsgivare inom det privata näringslivet planerar att utöka sin personalstyrka. Endast 5 procent anser sig behöva minska personalstyrkan det kommande året. Diagrammet nedan visar att nettotalet för anställningsplanerna är över det historiska genomsnittet. Inom den offentliga tjänstesektorn är det drygt 4 av 10 som planerar en utökning av personalen det kommande året. Cirka 1 av 10 planerar för en minskning under samma period. Även om anställningsplanerna är tydliga finns det inom vissa branscher och sektorer en stor problematik med att hitta personal. Det är en begränsning för vissa och kan således påverka rekryteringsplanerna. Mer diskussion om rekryteringsproblemen finns under avsnittet om 5 För information om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, se bilaga 2. 6 Tillförlitligheten på Platsbanken är något osäker i nuläget och det finns ett overifierat bakomliggande rekryteringsbehov. Men signaler från arbetsgivarna är att ett stort behov finns. 7 Det historiska genomsnittet för januari 2004 april 2015.

8 8 matchningsläget. Inom vissa branscher är kapacitetsutnyttjandet på höga nivåer och det förstärker bilden av att personalstyrkan ökar på många håll framöver. Inom det privata näringslivet som helhet angav nästan 7 av 10 arbetsgivare att de kunde öka sin produktion med max 10 procent innan rekrytering av ny personal måste ske. Inom bygg och transport var motsvarande siffra cirka 8 av 10. Det innebär att en ökande efterfrågan medför ett större behov av mer personal. Andel företag som planerar att utöka personalstyrkan på ett års sikt, Örebro län, våren 2007-våren Nettotal Genomsnitt Örebro län Säsongsrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

9 9 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta fortsätter att öka En allt starkare konjunktur avspeglar sig också på arbetsmarknaden i länet. Som avsnittet innan lyfte fram är det en hög efterfrågan på arbetskraft. En tillväxt i omvärlden, köpstarka hushåll och en positiv efterfrågeutveckling bidrar till en starkare arbetsmarknad under både 2016 och Sysselsättningstillväxten i länet förväntas växla upp under 2016 och fortsätta sin utveckling under 2017, men i något långsammare takt. Sysselsättningsplanerna är positiva i många branscher och förväntningarna på ökad efterfrågan är positiva. Dessutom växer länets befolkning och det skapar ett behov av fler anställda för att möta den ökade efterfrågan. Det goda stämningsläget enligt intervjuundersökningen tillsammans med andra indikatorer innebär att utvecklingen bedöms bli positiv. Det är de privata och offentliga tjänstesektorerna som står för den största ökningen. Även inom byggbranschen förväntas jobbtillväxten bli relativt hög. Industrin i länet fortsätter med effektiviseringar vilket innebär att det inte sker någon större tillväxt av jobb under prognosperioden. Antalet sysselsatta i Örebro län förväntas öka med personer under 2016 och med ytterligare personer till slutet av Detta innebär att det förväntas vara över sysselsatta i Örebro län i slutet av Sysselsatta år i Örebro län, , prognos Antal Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Även om framtidstron är god och anställningsplanerna tyder på fler jobb finns det faktorer som kan vara begränsande. Inom vissa branscher ökar bristen på arbetskraft samtidigt som en allt större andel av alla inskrivna arbetslösa står längre ifrån arbetsmarknaden. Vissa branscher kommer ha lättare att hitta kompetent arbetskraft medan andra får kämpa mer för att hitta den. Det skapar en osäkerhet i prognosen, men i nuläget är bedömningen att arbetsgivarna lyckas med sina rekryteringsplaner. 8 Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

10 10 Arbetslösheten förväntas öka Arbetslösheten i Örebro län har successivt minskat sedan andra halvan av 2013, med undantag för hösten 2015 där en tillfällig uppgång sågs. Det är dock inte samma minskningstakt nu som det var i slutet av Anledningen är bland annat att fler utrikes födda deltar i arbetskraften till följd av en högre invandring. Utrikes födda har i allmänhet en längre startsträcka till arbete vilket ofta innebär att de blir arbetslösa inledningsvis. Sammansättningen bland de arbetslösa har förändrats och allt fler står längre ifrån arbetsmarknaden. Det innebär att vi inte ser samma trend som tidigare. Behovet av dessa människor är dock stort på arbetsmarknaden. Trots en ökad sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft ökar arbetslösheten framöver. Arbetslösheten bedöms vara högre, i faktiska tal, i slutet av 2016 än vad den var i slutet av Under 2017 är bedömningen att antalet arbetslösa ökar ytterligare. Antalet inskrivna arbetslösa bedöms i slutet av 2016 vara 200 fler än i slutet av 2015 och till slutet av 2017 bedöms det antalet öka med ytterligare 300 personer. I relativa termer kommer arbetslösheten vara oförändrad i slutet av 2016 och ligga på 8,3 procent. 9 Till slutet av 2017 har den stigit till 8,4 procent vilket motsvarar cirka personer. Anledningen till att arbetslösheten förväntas öka under 2016 och fortsätter öka under 2017 beror på att det blir ett inflöde i takt med att Migrationsverket handlägger och beviljar uppehållstillstånd. När dessa personer skrivs in hos Arbetsförmedlingen är väldigt osäkert och därför kan det bli en ökning både tidigare eller senare. Inskrivna arbetslösa år i Örebro län kvartal 4, , prognos för Antal Källa: Arbetsförmedlingen 9 Som andel av den registerbaserade arbetskraften, år.

11 11 Stora regionala skillnader Sysselsättningen i Sverige har hittills visat på en ökning under 2016 enligt AKU. 10 Ökningen förväntas fortsätta under både 2016 och Det är storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne som ligger i topp med den högsta procentuella ökningen under Därefter följer Östergötlands, Uppsalas och Örebro län. Samtliga län bedöms ha en ökning av antalet sysselsatta under både 2016 och Arbetslösheten i Sverige förväntas öka under Det är en något delad bild där majoriteten av alla län förväntas få en ökad arbetslöshet. Gotlands, Västerbottens och Norbottens län förväntas få en minskning av antalet arbetslösa under Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten 10 Arbetskraftsundersökningarna, SCB

12 Näringsgrenar Arbetsgivarna visar en relativt stark optimism för det kommande halvåret i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren I det privata näringslivet är optimismen för det kommande halvåret hög. De positiva förväntningarna för efterfrågeutvecklingen sträcker sig över de flesta näringsgrenarna. Betydligt fler arbetsgivare tror att efterfrågan ökar än att den minskar. Vissa branscher ser väldigt positivt på framtiden och andra känner av den osäkerhet som finns inom och utom Sverige. Den näringsgren som ser mest optimistiskt på framtiden är den privata tjänstesektorn, som omfattar flera delbranscher. Industrin har en relativt god optimism men omvärldsläget bidrar än så länge inte till någon direkt uppgång. Branschen är väldigt exportberoende och när efterfrågan på svenska industrivaror är låg märks det tydligt inom industrin i länet. Byggsektorn uppvisar en stark optimism för det kommande halvåret och det förväntas vara en fortsatt bra nivå på byggandet av bland annat bostäder. Den offentliga sektorn bedömer att tjänsteproduktionen fortsätter öka under 2016 och Sammantaget i länet förväntas sysselsättningsutvecklingen vara positiv både under 2016 och Det är inom privata och offentliga tjänster som den största ökningen av sysselsättningen förväntas ske. Byggverksamheten i länet förväntas också anställa fler. Industrin bedöms fortsätta effektivisera under 2016 och hålla personalstyrkan relativt konstant. Vändningen för industrin antas komma i slutet av 2017 om än långsamt. Privata tjänster Variationen av företag inom den privata tjänstesektorn är väldigt bred då den består av många delbranscher. Näringsgrenen omfattar finansiell verksamhet, företagstjänster, handel, hotell och restaurang, information och kommunikation, personliga och kulturella tjänster samt transport. Det är således en blandning av verksamheter som är mer beroende av hushållens konsumtion och verksamheter som påverkas i större utsträckning av hur övriga näringslivet utvecklas. För att på ett tydligare sätt beskriva utvecklingen bör näringsgrenen brytas ned på dessa delbranscher. Andel förvärvsarbetande 11 inom privata tjänster per kommun i Örebro län 2014 Procent Örebro län Riket Örebro Hallsberg Karlskoga Kumla Nora Lekeberg Askersund Laxå Hällefors Källa: SCB (RAMS) Degerfors Ljusnarsberg Lindesberg 11 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

13 13 I Örebro län sysselsätter den privata tjänstesektorn 37 procent av samtliga förvärvsarbetande. Länet ligger en bit under riksgenomsnittet på 44 procent. Storleken på den privata tjänstesektorn är som mycket annat varierande mellan länets kommuner. I Örebro kommun är den störst och sysselsätter 43 procent av alla förvärvsarbetande. Därefter följer Hallsberg och Karlskoga där drygt 41 respektive 36,5 procent av alla förvärvsarbetande finns. I andra änden av diagrammet finner vi till stor del de norra länsdelarna. Lindesberg har lägst andel inom privata tjänster, där drygt 21 procent arbetar inom näringsgrenen. I endast tre av tolv kommuner sysselsätter den privata tjänstesektorn över 30 procent. En tillbakablick visar att den privata tjänstesektorn har haft en genomsnittlig tillväxt på 1,5 procent mellan Trots den stora nedgången av förvärvsarbetande år 2009 är det idag fler som arbetar inom privata tjänster än innan Privata tjänstesektorn visar en tydlig optimism Inom den privata tjänstesektorn visar vårens undersökning det starkaste förväntningsläget sedan hösten I sin helhet är den privata tjänstesektorn optimistisk vad gäller det kommande halvåret och förväntningarna är tydligt över det historiska genomsnittet. Utvecklingen inom branschen är tudelad och det går bättre för vissa delar. Det har varit en ökad efterfrågan det senaste halvåret inom privata tjänster men förväntningarna från höstens prognos ser dock inte ut att ha infriats fullt ut. Drygt 6 av 10 tillfrågade arbetsgivare tror att efterfrågan ökar under det kommande halvåret. Vid en jämförelse med intervjuundersökningen våren 2015 är det något fler som tror på ökad efterfrågan våren För det efterföljande halvåret (höst och vinter) är framtidstron inte lika stark, men ändå på höga nivåer. Över 50 procent av arbetsgivarna tror på en ökad efterfrågan för den perioden samtidigt som knappt 4 procent tror att den minskar. Kapacitetsutnyttjandet inom den privata tjänstesektorn har stigit sedan prognosen våren Detta är en faktor som kan vara avgörande för om antalet sysselsatta ökar när efterfrågan ökar. Cirka 7 av 10 arbetsgivare inom privata tjänster kan öka sin produktion med högst 10 procent innan nyrekrytering behöver ske. Arbetskraftsbehovet förväntas vara högt inom den privata tjänstesektorn under både 2016 och Mer än 4 av 10 tillfrågade arbetsgivare angav att de kommer ha fler anställda om ett år. Endast 4 procent bedömde att personalstyrkan minskar under året. Mer än 3 av 10 arbetsgivare förväntar sig utöka antalet anställda även under 2017 samtidigt som 2 procent tror sig minska på personalantalet under det året. En allt starkare konjunktur, stigande kapacitetsutnyttjande och positiva anställningsplaner gör att Arbetsförmedlingen bedömer en sysselsättningstillväxt inom den privata tjänstesektorn under 2016 och SCB, RAMS 2014

14 14 Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader, Örebro län, våren 2007-våren Nettotal 60 Genomsnitt Örebro län Riksgenomsnitt Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Handel Handeln i Örebro län är relativt stor sett till hur många den sysselsätter. 13 Av samtliga delbranscher inom den privata tjänstesektorn är handeln den största. Handel har alltså en viktig roll på länets arbetsmarknad. Här finns många yrken som lämpar sig som ingångsjobb för ungdomar och andra som söker sitt första jobb. Dessa jobb återfinner vi oftast inom detaljhandeln. Branschen är beroende av hushållens konsumtionsvilja som förväntas vara fortsatt god under prognosperioden. Det finns dock en pessimism bland hushållen avseende svensk ekonomi men konsumtionen bedöms inte minska på grund av detta. Efterfrågan inom handeln har ökat sedan i höstas när föregående prognos gjordes. Ökningen motsvarade dock inte branschens förväntningar fullt ut. Det var fler än förväntat som upplevt en oförändrad efterfrågan. Det är fortsatt hög konkurrens inom handeln och mindre butiker får det allt svårare när större kedjor och varuhus etableras och tar större marknadsandelar. Mindre butiker, främst inom dagligvaruhandeln, försöker i större utsträckning att specialisera sig inom något område för att på så sätt locka kunder. Ett exempel på specialisering kan vara ett stort ekologiskt utbud av livsmedelsvaror eller catering. Den växande e-handeln fortsätter sin utveckling och bidrar också till en ökad konkurrens för butikshandeln. Under första kvartalet 2016 växte e-handen i Sverige med 15 procent. 14 Inför det kommande halvåret är förväntningarna inom länets handel positiva. Mer än 6 av 10 tillfrågade arbetsgivare inom handel tror på en ökad efterfrågan samtidigt som knappt 1 av 10 tror att den minskar. Med en fortsatt hög konsumtion hos hushållen och en optimistisk handel förväntas sysselsättningen öka under 2016 och Inom handeln är tillgången på arbetskraft stor då det är många som söker sig till branschen, särskilt ungdomar. 13 Handel utgjorde 12 procent av samtliga förvärvsarbetande (16-64 år) i Örebro län (SCB, RAMS 2014) 14 E-barometern Q1 2016, PostNord

15 15 Hotell och restaurang Hotell och restaurang är en av de mindre branscherna i länet men ändå en viktig sådan. 15 Precis som handeln är den en viktig instegsmarknad för ungdomar och andra nya personer på arbetsmarknaden. Branschen har växt relativt mycket under de senaste åren vilket bland annat beror på en hög privat konsumtion. Dock syntes en marginell minskning under 2014 men den genomsnittliga utvecklingen är 3,5 procents tillväxt per år. 16 Inom hotell och restaurang är medelåldern relativt låg och det är även hög omsättning på personal. Det gör att det ofta finns arbetstillfällen. Samtidigt är det relativt hög konkurrens om jobben då det finns många som söker sitt första jobb här. Det senaste halvåret levde inte upp till branschens förväntningar men enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning ökade efterfrågan något trots det. Även preliminär statistik från SCB visar att antalet gästnätter i länet under första kvartalet i år var cirka 3 procent fler än under samma period 2015, vilket kan anses vara en blygsam tillväxt. För det kommande halvåret visar Arbetsförmedlingens intervjuundersökning en stark optimism inom hotell- och restaurangbranschen. Över 8 av 10 arbetsgivare trodde på ökad efterfrågan och endast 5 procent gjorde bedömningen att efterfrågan minskar. För det kommande vinterhalvåret är optimismen fortsatt stark där över 7 av 10 tror på ökad efterfrågan. Inom hotell och restaurang förväntas sysselsättningen öka under både 2016 och Transport Den geografiska placeringen av Örebro län är fördelaktig för transportbranschen. Länet ligger mellan Sveriges två största städer och kan ses som ett logistikcentrum. Här finns bland annat en av Sveriges största flygplatser för flygfrakt. Regionen försöker hela tiden utveckla och stärka sin position mer för att ta tillvara på sitt läge och bli attraktiv som logistikregion. Under 2015 har några företag signalerat om expansion av sina lagerverksamheter i länet. Även under 2016 har det kommit vissa signaler om eventuella etableringar i länet. Tänkbara orsaker till detta kan vara närheten till bra kommunikationer och till stor del av Sveriges befolkning. Branschen i helhet utgör cirka fem procent av det totala antalet förvärvsarbetande i länet (16-64 år). 17 Konjunkturella upp- och nedgångar märks snabbt av inom transportnäringen eftersom behovet av transporter och magasinering förändras. Branschen påverkas starkt av hur det går inom många andra branscher, så som industri och handel som har behov av exempelvis transport och lager. Branschen signalerar samtidigt om hög internationell konkurrens och låg lönsamhet. Det innebär också att trots ökad efterfrågan så är det i vissa fall svårt att utöka personalstyrkan. För det kommande halvåret tror mer än 4 av 10 arbetsgivare att efterfrågan ökar. Cirka 8 procent bedömde att efterfrågan minskar under samma period. För det kommande vinterhalvåret är framtidstron något starkare eftersom över 5 av 10 tror på ökad efterfrågan och drygt 5 procent på minskad sådan. Trots förutsättningarna med låg lönsamhet och hög konkurrens finns det en optimism inom branschen. 15Branschen utgjorde 3 procent av det totala antalet förvärvsarbetande (16-64 år) i Örebro län, SCB, RAMS Den årliga utvecklingen av antalet förvärvsarbetande mellan åren , SCB, RAMS RAMS 2014, SCB

16 16 Sysselsättningen bedöms öka något under 2016 och 2017 inom transport. Dock kan den låga lönsamheten göra att befintlig personal får jobba mer istället. Det ger en viss osäkerhet i bedömningen. Det råder fortfarande brist på lastbilsförare men här efterfrågas ofta erfarenhet samt att man ska ha alla certifikat som yrkeskompetensbevis (YKB) och intyg för farligt gods (ADR). Från september 2016 är det dessutom inte längre tillåtet att köra på hävdvunnen rätt och således måste alla ha YKB. En del bussförare efterfrågas också inom länet och det är ett bristyrke det med. Det finns även en stor del lagerverksamhet i länet men det är generellt hög konkurrens om jobben hos dessa arbetsgivare. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster är en bransch som fördelar sig över ett brett verksamhetsområde. Här ingår bland annat bemanningsföretag, konsultföretag, försäkringsbolag och bankverksamheter. Eftersom det är en bransch med många olika verksamheter är utvecklingen svår att beskriva i sin helhet. Här har sysselsättningen minskat under några år då den till stor del är beroende av hur övriga näringslivet går. Dock var det en ökning av antalet sysselsatta under Branschen gynnas av en allt starkare konjunktur och ett näringsliv som visar optimism. Det senaste halvåret ser ut att ha gått bra enligt resultaten från vårens intervjuundersökning. Drygt 4 av 10 arbetsgivare har upplevt en ökad efterfrågan och inte ens 1 procent upplevde att efterfrågan föll. Förväntningarna för det kommande halvåret är tydligt optimistiska. Nästan 6 av 10 arbetsgivare tror på en ökad efterfrågan och resten på att den förblir oförändrad. För det kommande vinterhalvåret är optimismen nästan lika stark. Knappt 6 av 10 tror även då på ökad efterfrågan men 5 procent tror samtidigt att den minskar. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster bedöms sysselsättningen öka under både 2016 och Det övriga näringslivet visar på en tydlig optimism och det bedöms ge en positiv påverkan på branschen. Information och kommunikation IT-branschen är i antal sysselsatta en liten bransch då den endast upptar 2 procent av det totala antalet förvärvsarbetande. Det är dock en bransch som bitvis uppvisat en kraftig tillväxt. Mellan 2013 och 2014 växte antalet förvärvsarbetande med nästan 8 procent. 18 Det kan anses vara en väldigt stark tillväxt, i relativa termer. Den teknologiska utvecklingen ger upphov till ökad efterfrågan på IT-tjänster och det innebär att branschen växer. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2016 uppgav 4 av 10 arbetsgivare inom branschen att efterfrågan ökade det senaste halvåret. Drygt 7 procent upplevde en minskad efterfrågan. För det kommande halvåret är det nästan 6 av 10 som tror på ökad efterfrågan. Det är knappt 2 procent som förväntar sig att efterfrågan minskar. Förväntningarna inför vinterhalvåret är ännu starkare. Över 7 av 10 arbetsgivare tror på fortsatt ökad efterfrågan och knappt 2 procent att den minskar. Branschen har ett behov av personal framöver men det finns även problem med att få tag i rätt kompetens. Kraven är ofta väldigt specifika och det sker ständigt en utveckling inom branschen vilket kräver färska kunskaper. Ökad efterfrågan på IT-tjänster och branschens optimism innebär att antalet sysselsatta bedöms öka 18 RAMS 2014, SCB

17 17 under både 2016 och Vissa yrkesgrupper är dock svåra att rekrytera. Det gäller exempelvis IT-arkitekter samt mjukvaru- och systemutvecklare. Då efterfrågas oftast förutom formell utbildning även erfarenhet. Industri Industrin i Örebro län är en stor bransch som omfattar drygt 16 procent av länets alla sysselsatta. Industrins andel av det totala antalet förvärvsarbetande har minskat successivt efter finanskrisen. År 2007 sysselsatte industrin 20 procent av det totala antalet förvärvsarbetande i länet och 2014 var den siffran nere på drygt 16 procent. Det är en följd av den relativt låga efterfrågan från omvärlden som hållit i sig en längre tid. Industrins sysselsättningsandel i länet ligger något över riksgenomsnittet som är på 13,5 procent. Även om industrin har minskat är den fortfarande en viktig näring för länets arbetsmarknad och ekonomi. Det är även inom industrin som några av länets största arbetsgivare finns. Vid en analys av de 25 största arbetsgivarna i Örebro län finns några stora industriföretag med på listan. 19 Att industrin är stor och viktig för länet innebär också en viss sårbarhet för stora konjunktursvängningar. Stora grenar i länet är bland annat maskin-, metall- och livsmedelsindustri. Andel förvärvsarbetande 20 inom industrin per kommun i Örebro län 2014 Procent Örebro län Riket 0 Laxå Degerfors Ljusnarsberg Lindesberg Nora Karlskoga Askersund Hällefors Källa: SCB (RAMS) Kumla Hallsberg Lekeberg Örebro Inom länet är det en stor variation över hur industritunga kommunerna är. Laxå är den kommun som karaktäriseras mest av en stor industrisektor. Här arbetar 37 procent av alla förvärvsarbetande inom industrin. Även Degerfors och Ljusnarsberg är industritunga, med omkring en tredjedel sysselsatta inom industrin. I Örebro och Lekeberg arbetar endast 1 av 10 inom industrin. Branschen är väldigt diversifierad mellan olika kommuner där olika grenar är relativt starka. Exempelvis sysselsatte transportmedelsindustrin över personer i Lindesberg i slutet av 2014 vilket motsvarade 11 procent. I både Degerfors och Hällefors arbetade cirka en femtedel inom stål- och metallverksindustrin. Livsmedelsindustrin Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

18 18 är relativt stor i Ljusnarsberg och Hallsberg där den sysselsatte 12 respektive 6 procent av alla förvärvsarbetande i slutet av Det visar på att vissa industrigrenar är väldigt viktiga för kommunernas lokala arbetsmarknader och att vissa kommuner dessutom blir väldigt konjunkturkänsliga. Viss optimism inom industrin Återhämtningen inom industrin har utvecklats långsamt i finanskrisens kölvatten. En osäker omvärld och ett Europa som fortfarande kämpar med sin ekonomi och arbetsmarknad är starkt påverkande till att branschen inte riktigt lyckas återhämta sig. Sverige är ett exportberoende land och industrin drabbas hårt när efterfrågan från andra länder är låg. I länet är det även många mindre företag som drabbas hårt när större aktörer på marknaden känner av en svag efterfrågan. Både under 2015 och 2016 har det varslats om uppsägningar inom vissa verksamheter som till stor del beror på effektiviseringar av produktionen. Denna effektiviseringsutveckling pågår hela tiden och innebär att arbetsgivarna kan rationalisera bort personal inom vissa funktioner. Det får konsekvenser för övriga näringslivet i länet, särskilt de branscher som riktar sina tjänster till industrin. Utvecklingen i Europa går åt rätt håll och blir allt mer stabilt vilket gynnar industrin. Dock förväntas det ingen större förbättring för Sveriges och länets industri under Om Europa och övriga omvärlden förbättras kan industrin förhoppningsvis öka sin produktion mer. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning under våren framgick det att drygt 4 av 10 arbetsgivare inom industrin har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret. Samtidigt har nästan 2 av 10 upplevt en minskad efterfrågan. För det kommande halvåret kan en viss optimism anas inom länets industri då drygt 5 av 10 företag tror på en ökad efterfrågan. Endast 4 procent tror på en sjunkande efterfrågan. För vinterhalvåret är förväntningarna något starkare. Enligt Arbetsförmedlingens framåtblickande indikatorer för industrin är det tillverkningsindustrin som visar starkast optimism för kommande halvår. Dock är det värt att tilllägga att kapacitetsutnyttjandet inom industrin i Örebro län är relativt lågt. Drygt 4 av 10 har ett högt kapacitetsutnyttjande av sina personalresurser. 21 Det är lägre än det historiska genomsnittet i länet och visar också på att det finns utrymme för en ökad efterfrågan utan att behöva nyrekrytera i större omfattning. I Konjunkturinstitutets senaste barometerundersökning visade industrin på ett starkare läge än normalt. 22 Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar, som nämnt ovan, inte riktigt samma läge men vi kan dra slutsatsen att det ändå finns en viss optimism. Tittar man på statistik över den svenska industriproduktionen är den fortfarande på relativt låga nivåer i ett historiskt perspektiv och förstärker bilden av en tyngd industri. Delbranscher inom industrin som förväntas gå fortsatt tungt under 2016, i riket som helhet, är maskinindustri och metallvaruindustri, delar som också är relativt stora i länet. Det gör att vi kan förväntas oss en trög utveckling, åtminstone under Högt kapacitetsutnyttjande innebär att företaget kan öka produktionen med max 10 procent innan nyrekrytering måste ske. 22 Konjunkturbarometern maj 2016, Konjunkturinstitutet.

19 19 Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, Örebro län, våren 2007-våren Nettotal Genomsnitt Örebro län Riksgenomsnitt Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens prognos för industrin i länet visar på ett oförändrat antal sysselsatta under 2016 och en liten ökning under Även om en viss optimism kan anas inom industrin är den inte i stadiet att expandera sin personalstyrka under Det finns även ett relativt stort kapacitetsutrymme att fylla innan personalantalet behöver öka. En del företag planerar stora investeringar men dessa förväntas inte resultera i vidare stora personalökningar. Osäkerheterna är många i vår omvärld men förhoppningen är att vi ser en viss förstärkning under Denna osäkerhet och en efterfrågan som varit låg under flera år gör att många företag fortsätter effektivisera och ställa om sin produktion så att den blir mindre personalintensiv. Det innebär att företagen kan hålla en högre produktion utan att anställa fler. Trots att jobben inte blir fler inom industrin behövs det alltid ny personal när man ersättningsrekryterar. Inom länets industri finns det brist på vissa yrkeskategorier och det handlar främst om kvalificerade tjänstemän. Det är i många fall svårt att hitta civilingenjörer av olika slag och många av länets mindre orter måste konkurrera med mer attraktiva större orter om den kompetens som finns. Framöver förväntas även behovet av mer kvalificerade industriarbetare med spetskompetens öka. Byggverksamhet Byggsektorn i länet har expanderat i antalet förvärvsarbetande sedan 2007 men upptar idag bara marginellt större andel av samtliga förvärvsarbetande i länet. Ökningen kan delvis förklaras av ROT-avdraget som har använts av många men också av det ökande antalet nybyggnationer i länet. Branschens storlek i länet är 7 procent av samtliga förvärvsarbetande och det är i nivå med genomsnittet i riket (därför syns bara en linje i diagrammet).

20 20 Andel förvärvsarbetande 23 inom byggverksamhet per kommun i Örebro län Procent Örebro län Riket Lekeberg Askersund Kumla Nora Lindesberg Örebro Hällefors Hallsberg Källa: SCB (RAMS) Ljusnarsberg Karlskoga Laxå Degerfors Byggsektorn i länet har som övriga branscher en varierande storlek beroende på vilka kommuner som avses. Lekeberg och Askersund har flest sysselsatta inom bygg och anläggning relativt sett. Där uppgår andelen förvärvsarbetande till drygt 10 procent. Degerfors och Laxå har lägst andel sysselsatta inom bygg, där uppgår den till cirka 5 procent. Mindre orter har generellt små företag inom bygg och stora byggföretag samlas ofta till centralorten eller större orter. Starka förväntningar bland länets byggföretag Bostadsbyggandet i Örebro län fortsätter att öka, om än svagare, efter en tids uppgång. Preliminär statistik visar att det påbörjades nybyggnation av över lägenheter under Det är en ökning med 160 procent jämfört med Vid en jämförelse bakåt till 1996 är det inget år som överträffar dessa siffror. Preliminära siffror för första kvartalet 2016 visar på svagare siffror än samma period Dock var 2015 ett starkt byggår i länet så en viss tillbakagång är inget oroväckande. Det är positivt med ett mer intensivt byggande både för sysselsättningen inom branschen och för den ökande befolkningsmängden. 23 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. 24 Statistik över nybyggnad av bostäder, maj 2016, SCB

21 21 Förväntningsläget inom byggverksamhet för kommande sex månader, Örebro län, våren 2007-våren Nettotal Genomsnitt Örebro län Riksgenomsnitt Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Stämningsläget inom byggbranschen i länet är återigen starkt efter en viss nedgång i höstas, som verkade bero på nedtrappningen av ROT-avdraget. Hur denna nedtrappning påverkar vet vi med större säkerhet efter Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som genomförs hösten Mer än 6 av 10 arbetsgivare inom branschen har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret. Drygt 1 av 10 upplevde en minskad efterfrågan. Det stärker bilden av en god byggkonjunktur i länet. För det kommande halvåret är stämningsläget gott då över 7 av 10 arbetsgivare inom bygg förväntar sig en ökad efterfrågan. Endast 5 procent tror att efterfrågan minskar. Diagrammet ovan visar att stämningsläget i vårens undersökning är tydligt över det historiska genomsnittet för Örebro län. Förväntningarna för det kommande vinterhalvåret ligger på ungefär samma nivåer. Branschen dras dock med vissa problem som kan begränsa dess produktion. Bland annat är det långa ledtider, där det är lång tid mellan projektplaner till att det börjar byggas. Även politiska beslut kan få stor påverkan på branschen på sikt. Arbetsförmedlingens bedömning utifrån intervjuundersökningen är att bostadsbyggandet fortsätter i god takt under 2016 och Arbetsförmedlingens bild förstärks av Sveriges Byggindustrier som också bedömer att bostadsbyggandet fortsätter i god takt under både 2016 och Det är främst bostadsinvesteringar som bidrar till tillväxt inom byggsektorn. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom bygg och anläggning i länet. Över 8 av 10 kan öka sin produktion med max 10 procent innan nyrekrytering måste ske. Det innebär sannolikt att fler behöver anställas eftersom det är en förväntad efterfrågeökning framöver. Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen inom länets byggsektor ökar under 2016 och Det finns dock en osäkerhetsfaktor och det är bristen på rätt kompetens. Idag har byggbranschen i länet svårt att hitta efterfrågad kompetens. Cirka 6 av 10 arbetsgivare har upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret och det innebär att framtida 25 Byggkonjunkturen nr , Sveriges Byggindustrier

22 22 anställningsplaner kan få lida. Dessa rekryteringsproblem har ökat successivt under ett antal år och omfattar i dagsläget flera olika yrken. Det är svårt att hitta exempelvis betongarbetare, golvläggare och plattsättare men även olika platschefer inom byggverksamhet, som ofta kräver en ingenjörsutbildning. Trots denna brist har lärlingar fortfarande något svårt att komma ut i arbete. Det är problematiskt då kompetens behöver fyllas på inför framtiden. Lärlingar som inte kommer ut på byggarbetsplatser söker sig till slut till andra branscher. Vissa signaler tyder dock på att även lärlingssituationen har förbättrats i länet. Offentliga tjänster Den offentliga tjänstesektorn är stor och sysselsätter många i länet. 26 Verksamheterna inom branschen är varierande men de största är vård, skola och omsorg. Inom vissa områden i den offentliga sektorn förändras antalet sysselsatta beroende på befolkningsstrukturen. Barnkullarnas storlek är styrande över hur stora resurser som behöver läggas på exempelvis skolan. Ser vi till utvecklingen av den offentliga tjänstesektorn så har på senare tid den offentliga förvaltningen vuxit mest, i relativa termer. Den offentliga tjänstesektorn i sin helhet har också ökat och på så vis kunnat vara starkt bidragande till att antalet sysselsatta i länet inte minskat. Mellan 2012 och 2014 var det den offentliga tjänstesektorn som var motorn i länet med en genomsnittlig sysselsättningstillväxt på 1,8 procent per år. Det kan jämföras med det totala antalet förvärvsarbetande som ökade med 0,4 procent i genomsnitt. Andel förvärvsarbetande 27 inom offentliga tjänster per kommun i Örebro län 2014 Procent Lekeberg Lindesberg Örebro Nora Kumla Ljusnarsberg Degerfors Hällefors Källa: SCB (RAMS) Karlskoga Hallsberg Askersund Laxå Den offentliga tjänstesektorn varierar i storlek mellan kommunerna men är generellt en stor sektor. Lekebergs och Lindesbergs kommun har den största offentliga sektorn där den sysselsätter 43 respektive 40 procent. I Laxå och Askersund sysselsätter den offentliga 26 Branschen svarar för knappt 37 procent av den totala sysselsättningen (16-64 år) i Örebro län (SCB, RAMS 2014). Detta är en bit över riksgenomsnittet på 33 procent. 27 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

23 23 tjänstesektorn de minsta andelarna med knappt 26 procent av det totala antalet förvärvsarbetande. Offentliga tjänstesektorn fortsätter att växa Konjunkturella svängningar har inte samma påverkan på den offentliga tjänstesektorn som på andra branscher, exempelvis industrin. Trots det påverkar arbetslösheten och sysselsättningen den offentliga tjänstesektorn då den till stor del är skattefinansierad. Med en lägre arbetslöshet i länet och fler som börjar jobba förväntas skatteunderlaget växa och bidra till bättre finanser i länets kommuner och landsting. Länets befolkning växer och det är många asylsökande som kommer till både Sverige och länet. Det innebär att resurserna inom den offentliga sektorn behöver utökas. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har det varit en ökad tjänsteproduktion inom offentlig tjänstesektor det senaste halvåret. För det kommande året bedöms det vara fortsatt ökad tjänsteproduktion inom offentliga tjänster, som helhet. Det är främst inom vård och omsorg samt utbildningssektorn som tjänsteproduktionen ökar. Befolkningen växer och andelen äldre blir allt större och detta bidrar till en ökad efterfrågan på offentliga tjänster. Över 4 av 10 inom de offentliga verksamheterna tror att tjänsteproduktionen ökar under det kommande halvåret. Antalet sysselsatta inom offentlig tjänstesektor bedöms öka under 2016 och Precis som med byggbranschen är det dock rekryteringsproblemen som kan sätta käppar i hjulet. Men inom den offentliga tjänstesektorn är detta problem större och ännu mer utbrett. Det råder stora rekryteringsproblem inom både vård och omsorg samt inom utbildning. Mer än 7 av 10 tillfrågade verksamheter har upplevt problem med att rekrytera det senaste halvåret. Det är exempelvis brist på sjuksköterskor och det gäller både grund- och specialistutbildade. Det är även brist på undersköterskor och denna brist förväntas öka framöver. Bristen på läkare består sen tidigare. Inom utbildning är det bland annat förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare som det är svårt att få tag på. I många fall får man göra temporära lösningar genom att ta in personal som är mindre kvalificerad. Behovet av förskollärare kommer öka mycket under en period, då ett stort antal nya förskoleavdelningar ska öppnas under några år i Örebro. Inom den offentliga tjänstesektorn är det ett stort antal som förväntas gå i pension under de kommande åren. Det kommer sannolikt att leda till större rekryteringsproblem än vad vi ser idag om ingen lösning till problemet tas fram. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket är en liten bransch i länet som sysselsätter omkring 1,6 procent av samtliga förvärvsarbetande. Branschen är fortsatt tyngd av svag lönsamhet och hög internationell konkurrens. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning var det drygt 4 av 10 arbetsgivare inom branschen som upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret. Knappt 1 av 10 angav att efterfrågan hade minskat. Framtidsutsikterna är relativt optimistiska vad gäller förväntad efterfrågan. För det kommande halvåret tror över 4 av 10 på en ökad efterfrågan och endast 2 procent att den minskar. Utsikterna för vinterhalvåret är ungefär på samma nivå. Enligt Lantbruksbarometern 2016 anser 7 av 10 lantbrukare att lönsamheten är dålig eller mycket dålig och framtidstron är även den inte särskilt stark. Men även i deras