Motion till riksdagen 1985/86:98. Lar Werner m.fl. Lokal i ering av kemikalieinspektionen (prop. 1985/86: 19)

Transkript

1 l Motion till riksdagen 1985/86:98 Lar Werner m.fl. Lokal i ering av kemikalieinspektionen (prop. 1985/86: 19) Kemisamhället producerar och upptäcker ständigt fler kemiska föreningar. Klyftan mellan samhällets och storföretagens, främst kemi- och läkemedelskoncernerna. resur er och förmåga till överblick ökar i allt snabbare takt. Denna utveckling gör det i längden helt omöjligt för samhället att skydda människorna och förebygga skador. Antalet fall av cancer, missbildningar, missfall. skador på fortplantningsförmågan och allergier ökar. och antalet arter i vår flora och fauna som slås ut blir allt fler. Samhället och det ekologi ka systemet kommer härmed att kollapsa om inte amhället genomgår en genomgripande förändring innan det är för sent. Kemisamhallet innebär att det är omöjligt att direkt undersöka de biologiska och ekologiska effekterna av ett nästan oändligt antal gamla och ständigt ökande antal nya kemiska ämnen och produkter. Profes or Lars Ehrenberg framförde för en tid sedan på en konferens i riksdagshuset uppfattningen att vår kunskap om kemikalier är så ofullständig att vi inte kan utesluta en genetisk katastrof i framtiden. Utgångspunkten var bl.a. ovan beskrivna förhållanden. Riksdag och regering borde ta Ehrenbergs ord som en mycket allvarlig väckarklocka. Vpk anser att de kemiska riskerna måste minskas till ett minimum. Kemikommis ionen. där vpk var representerat. föreslog att en kemikalieinspektion skulle inrättas som en ny och fristående myndighet. Vpk argumenterade i en reservation till betänkandet SOU 1984:77, KemikaliekontrolL för att ett miljödepartement skulle inrättas med en central stabsfunktion över frågor som rör såväl miljöskydd som kemikaliekontroll Vi uttalade där också tark skepsis mot betänkandets förslag på en ny myndighet. Vi ansåg och anser fortfarande att erfarenheterna från tidigare omorganisationer och namnbyten på området snarare kommit till stånd för att lugna opinionen än för att i praktiken infria löften om reella förbättringar. Vi ansåg att förslaget om att inrätta en kemikalieinspektion borde ha analyserats mer ingående än vad som skedde. En annan viktig invändning mot att inrätta en myndighet var att det saknade en inriktning för att avväpna kemikoncernernas inflytande över samhällets kemikaliekontroll V pk ansåg dessutom att en viktig förutsättning för en bättre kemikaliepolitik är att folkrörelserna ges ett större inflytande över och insyn i den kontrollapparat som måste byggas ut. Riksdagen har sedan vpk framförde ovanstående synpunkter beslutat att inrätta en ny kemikalieinspektion. Däremot ansåg inte riksdagens majoritet att det finn behov av att inrätta ett miljödepartement. 8

2 I föreliggande proposition hänvisas till den organisationskommine som tillkallats för att bl.a. utforma förslag till organisation av den nya kemikalieinspektionen. Nämnda kommitte tycks i likhet med regeringen anse att själva lokaliseringsfrågan är den viktigaste att ta itu med. Ypk kan inte dela denna uppfattning. Med hänvisning till våra tidigare reservationer och motioner i samband med de olika betänkanden som kemikommissionen producerat ser vi det som självklart att organisationsstrukturen måste diskuteras först. Därefter finns det underlag för lokaliseringsbeslut. Ypk avstyrker därför propositionen om lokalisering av kemikalieinspektionen. Ypk tar nu inte ställning till lämplig lokaliseringsort. Kemikommissionen berörde alltför ytligt de nivåer som i dag sorterar under den centrala myndigheten för miljöskydd och kemikaliekontroll Detta är betänkligt framför allt då tillsynsmyndigheter på läns- och kommunnivå länge framfört synpunkter på det som man betraktar som bristande töd och resurser i nuvarande system. Om man, som nu föreslås. enbart diskuterar lokaliseringen av den nya kemikalieinspektionen. vilken till största delen skall komma till stånd genom att delar bryts loss ur naturvårdsverket, underlåter man därmed att ta hänsyn till de behov som finns i anslutning till nämnda regionala och lokala instanser på miljöskydds- och kemikalietillsynsområdet. Detta är ett ytterligare skäl varför vpk anser att det är fel att nu ta beslut om var den nya myndigheten skall placeras. Ypk vill hänvisa till de argument som vi framförde inför riksdagsbehandlingen när det gäller kemikaliekontrollen i stort, där vi efterlyste en strategi som bl. a. innebär en alternativ och ekologiskt inriktad industripolitik där kemisamhällets risker minimeras till det yttersta. Det ökade engagemanget från konsumenternas och miljörörelsens sida när det gäller hur kemisamhällets risker skall undanröjas visar att insatser på dessa områden av forskning kommer att möta ett starkt gensvar. Bristen på konsument- och folkrörelseinflytande är emellertid så stort att engagemanget hittills kommit till korta visavi de ekonomiskt mäktiga grupper som i stort behärskar berörda sektorer. Ett bra exempel på hur opinionen växer fram och bildar en ny folkrörelse är engagemanget för en ny livsmedelspolitik. Det förenar delar av arbetarrörelsens progressiva krav med miljö- och konsumentintressen. Sedan flera år har livsmedelsarbetarna som hittills enda fackförbund agerat mot den allt starkare ägarkoncentrationen inom matproduktionen. Man kritiserar också att avståndet mellan produktion och konsumtion ständigt ökar. En kärnfråga är att "fyra personer bestämmer vad vi andra skall ha på matbordet". Livsmedelsarbetarförbundet efterlyser teknik och system som är anpassade till det samhälle vi vill ha i stället för det omvända förhållande som råder. Det behövs en strategi för att komma ur den nuvarande sårbarheten för svensk produktion, och därför behövs forskning och forskare som kan utveckla en sådan strategi för en annorlunda och mindre sårbar produktion. Redan nu finns ett samarbete mellan forskare och livsmedelsarbetare på det regionala planet. Deltagare i s. k. forskningscirklar ökar sina kunskaper tillsammans med forskare där kvalitetsbegreppet är aktuellt. Bl.a. gör man en större inventering av livsmedelsindustrin i Skåne som en del av cirkelarbe- Mot. 1985/86:98 9

3 tet. Samarbetet med bönder regionalt har också inletts. Mot. 1985/86:98 Det bör byggas upp ett beredskapsalternativ till nuvarande storskaliga struktur på livsmedelsproduktionen liksom till tillverkning och beroendet i kemisamhället i övrigt. Detta skulle innebära en minskad sårbarhet för Sverige i olika avseenden. Bransch för bransch inom nämnda områden skulle penetreras så att en planering för alternativ kan tas fram. Syftet skall vara att begränsa kemikalieanvändningen till ett minimum. För att utforma en strategi av detta slag är det t. ex. angeläget att bygga upp ett folkligt förankrat institut för hälsa och miljö, en typ av kollektivforskningsinstitut, där forskare, facket, konsumenterna och miljörörelsen tillsammans får möjligheter att bygga upp kunskaper och utveckla miljö- och arbetsmiljöpolitiken på ett demokratiskt och engagerande sätt. Bland många av de specialutbildade miljövårdstjänstemän som i dag hämmas av hänsynen och underdånigheten till de stora företagens krav, vilka ständigt pressar etablerade myndigheter, finns ett behov av att få ägna sig åt arbetsuppgifter med en progressiv inriktning. Ett organ så som det vi beskrivit ovan skall enligt vpk kunna arbeta parallellt med och oberoende av statliga myndigheter på området. Den typ av folkligt uppbyggt institut som vpk föreslagit, även i anslutning till kemikommissionens betänkande SOU 1985:25, skulle mycket väl kunna lokaliseras till orter utanför etablissemangets miljöorgan. Hemställan Under hänvisning till det anförda föreslås l. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:19 om lokalisering av kemikalieinspektionen, 2. att riksdagen hemställer hos regeringen om en organisationsplan för kemikaliekontroll i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen, varvid även förslag till lokalisering av de olika organen bör avges. Stockholm den 25 oktober 1985 Lars Werner (vpk) Bertil Måbrink (vpk) Jörn Svensson (vpk) Viola Claesson (vpk) Nils Berndtson (vpk) Inga Lantz (vpk) Oswald Söderqvist (vpk) 10

4

5 fiot b Stockholm