Svensk Energi stärker sitt internationella arbete. En ny kommission med höga förväntningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Energi stärker sitt internationella arbete. En ny kommission med höga förväntningar"

Transkript

1 Svensk Energi stärker sitt internationella arbete Den svenska elbranschen påverkas alltmer av vad som beslutas på EU-nivå. För att bättre hantera och påverka de beslut som fattas har Svensk Energi skapat en internationell enhet. Bland uppgifterna finns att sprida information och kunskap till medlemskretsen om aktuella frågor. Detta nyhetsbrev EU-direkt ska ses som en del av denna satsning. Nyhetsbrevet ges ut ungefär fyra gånger per år. Henrik Wingfors Enhetschef En ny kommission med höga förväntningar Den 1 november 2014 inledde den nya EU-kommissionen sitt arbete. Bland annat inför EU-kommissionen ett helt nytt arbetssätt med vice presidenter för att få till sektorsövergripande förslag. Kommissionen har haft en intern "kick-off" där man övergripande behandlade vilka frågor man avser att driva och givetvis den nya samordningen. I slutet av november hade kommissionsordförande Juncker tillsammans med sina vice presidenter en sista överläggning om kommissionens arbetsprogram för 2015 som ska presenteras den 16 december. Redan nu har en läckt version cirkulerat i Bryssel och det kan konstateras att det är ett ambitiöst program som år 2015 ska rivstarta med. För energioch klimatfrågorna innebär det en rapport om slutkundsmarknaden, som du kan läsa mer om i detta nyhetsbrev, men också en översyn av förnybarhetsdirektivet. Nya energi- och klimatmål för 2030 beslutade vid toppmötet i oktober EU-ländernas statsministrar har enats om EU:s klimat- och energipolitiska mål för år Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent och andelen förnybar energi ska öka till 27 procent i enlighet med EU-kommissionens förslag. Energieffektiviseringsmålet sattes, efter hårda förhandlingar, till 27 procent i förhållande till prognos om framtida energianvändning, att jämföra med EU-kommissionens förslag på 30 procent. Detta mål är inte bindande, medan de andra två målen är det. Energieffektiviseringsmålet kommer att ses över år Klimatmålet fördelas dessutom på den handlande respektive icke-handlande sektorn, med 43 procent respektive 30 procent jämfört med år Helt i linje med EUkommissionens förslag. Klimatmålet för den icke-handlande sektorn ska dessutom fördelas på medlemsstaterna. Detta kommer att baseras på utsläppsmängd och BNP-nivå. EU ska lämna klimatmålet som ett bud i de internationella klimatförhandlingarna inför klimatkonventionens möte i Paris hösten Europeiska rådet kommer att återkomma till målfrågan efter Paris-mötet. Inom EU:s utsläppshandel kommer gratis tilldelning till industri att fortsätta, där det finns risk för så kallat koldioxidläckage. Det kommer även att finnas en möjlighet för de länder med lägst BNP/capita att ge gratis tilldelning till energisektorn. Utöver detta ska en fond avsättas för CCS-projekt (infångning och lagring av koldioxid), investeringar i förnybar energi samt kolsnåla innovationer i industrin. Detta är en förlängning av den existerande fonden NER300, som nu kommer att utökas och omfatta 400 miljoner utsläppsrätter och därmed bli NER400. Ytterligare en fond motsvarande två procent av alla utsläppsrätter kommer att införas för åtgärder i de länder som har lägst BNP/capita. Tio procent av de utsläppsrätter som ska auktioneras till bland annat kraftsektorn kommer att omfördelas mellan medlemsstaterna, så att de länder som har lägst BNP/capita får en större del att auktionera. För dessa länder genereras mer pengar till statsbudgeten. Europeiska rådet pekar på vikten av att minska utsläppen i transportsektorn. En möjlighet för medlemsstaterna är att inkludera transportsektorn i handelssystemet.

2 Rådet återkommer till hur utsläpp från markanvändning och skog ska inkluderas i ramverket. Integrationen av elmarknaden och fysisk sammankoppling mellan länder har fortsatt hög prioritet. Infrastrukturprojekt av gemensamt intresse för såväl el- som gasmarknaden ska genomföras. Rådet återkommer även till frågan om energiförsörjningstrygghet under Länk till Europeiska rådets slutsatser: Svensk Energi anser att det är mycket välkommet att EU har satt ned foten gällande mål för klimat och energi till år text: Cecilia Kellberg, Svensk Energi MCP-direktivet Diskussionerna om det så kallade MCP-direktivet, som rör medelstora förbränningsanläggningar, pågår för fullt i ministerrådet. Det italienska ordförandeskapet strävar efter en överenskommelse i rådet den 17 december för att kunna gå vidare med förhandlingarna med EU-parlamentet. EU-parlamentet ligger tidsmässigt något efter ministerrådet och har precis startat sitt arbete. I ministerrådet är dock läget för närvarande ganska låst där medlemsstaterna är delade i två läger de ambitiösa och de mindre ambitiösa. Således är det mycket osäkert om det kan bli en överenskommelse i rådet den 17 december. De sakfrågor som har diskuterats mest i ministerrådet är gränsvärden för utsläpp, nedre effektgräns för omfattning av direktivet, aggregeringsregler för pannor, mätkrav, antalet drifttimmar som definierar en reservanläggning som får lägre utsläppskrav, med mera. Samtidigt med dessa förhandlingar har dock EU-kommissionens nye ordförande Juncker aviserat att ett antal förslag från kommissionen kan komma att dras tillbaka, framförallt av regelförenklingsskäl. På listan av förslag finns bland annat MCP-direktivet. Det är dock oklart i dagsläget hur det blir med den saken. text: Cecilia Kellberg, Svensk Energi EU:s energiunion kejsarens nya kläder? En ny organisation av arbetet i kommissionen Den nya kommissionen tillträdde den 1 november 2014 och dess ordförande Juncker har gett kommissionärerna lite olika status. De som har titeln vice president har upphöjts till gruppchefer över några andra utvalda kommissionärer, avseende vissa högprioriterade politiska frågor. Energiunionen är en. En annan är ett digitalt Europa. Den nye kommissionären, och vicepresidenten, Sefcovic har ansvar för energiunionen. Under honom sorterar kommissionären för energi- och klimatfrågor Aries Canete. Andra kommissionärer med avseende på energiunionsfrågor är bland andra Cretu (regionalpolitik) och Bulc (transporter). Energiunionen var kommer idén ifrån? Själva idén med en energiunion uppkom under det polska ordförandeskapet häromåret. Donald Tusk, Polens premiärminister och stark motståndare till klimatmål, menade att EU måste stärka sin energiförsörjning och inte vara så importberoende (underförstått av Ryssland ). Polen som har en stor andel fossila bränslen i sitt energisystem ville öka acceptansen för kol eftersom det är ett inhemskt bränsle i motsats till gas som till stor del importeras. Fem länder i EU är helt beroende av rysk gas för sina gasbehov. Sedan Ukrainakrisen uppstod i februari 2014 har behovet av stärkt försörjningstrygghet i EU och minskat ryskt gasimportberoende ökat. Under hela första halvan av 2014 blev andra energi- och klimatfrågor liggande och en strategi togs fram för att i första hand klara försörjningen vintern 14/15. Denna försörjningsstrategi som bland annat rör ökad ihopkoppling väst till öst och hamnar för att kunna ta emot flytande naturgas gjorde att stats- och regeringscheferna kunde få arbetsro att fatta beslut om nya energi- och klimatmål till Förutom försörjningstryggheten som inte är en så stor fråga i Sverige så handlar det om det faktum att länderna blir mer och mer ihopkopplade. Principen om att varje land själv bestämmer sin energimix vill man inte ifrågasätta eller förändra. Alla är dock medvetna om att den nationella energimixen, med till exempel ett stort inflöde av väderberoende förnybar elproduktion, får gränsöverskridande konsekvenser som måste hanteras i ökande grad.

3 Vad ska energiunionen omfatta? När Sefcovic förhördes i Europarlamentet innan den nya kommissionen godkändes, så förklarade han att energiunionen omfattar fem pelare: - Försörjningstrygghet och solidaritet mellan EU:s medlemsländer - Fortsatt minskning av koldioxidutsläpp (det vill säga målen för 2020 och 2030) - Fullbordandet av den inre marknaden för el och gas (inklusive skyddet av sårbara kunder) - Minska/moderera efterfrågan på energi - Innovationer och forskning Det som också har nämnts är att energiunionens satsningar ska ingå i det 300 miljarder euro stora investeringspaket som ska stärka EU:s konkurrenskraft och lyfta EU ur den ekonomiska krisen. Det är än så länge oklart var de 300 miljarderna ska komma ifrån. Ingen av de fem pelarna är dock egentligen ny och Secovic har heller inte varit särskilt konkret, vilket gör att alla väntar på någon typ av paraplyinitiativ som förtydligar. Vissa bedömare menar att EU ska bilda en inköpskartell för gas för att få så goda villkor som möjligt. Andra menar att tyngdpunkten kommer att ligga på att utveckla solidaritetsmekanismer mellan länderna. Vad tycker Svensk Energi? Förutom den rent geopolitiska bedömningen, det vill säga att Putin kommer att fortsätta att vara oförutsägbar och att denna faktor kommit för att stanna, så får vi vara beredda att bidra i arbetet. Eurelectric har uttryckt sitt stöd för initiativet och skickat några ord på vägen. Inget nytt eller kontroversiellt ur svensk ståndpunkt, rent allmänt stöder man de fem pelarna. Det som måste klarna är om det avses att ta verkligt nya initiativ med de fem pelarna som bas eller om det endast är fråga om Kejsarens nya kläder och lite organisationsfrågor som är nytt. Oroväckande är att Sefcovic menar att det är bråttom med åtgärder - dock oklart vilka - och att det inte finns tid för samråd och konsekvensanalyser, vilket vi menar behövs för att veta vad som är rätt åtgärder för att lösa problemen. Sammantaget är det svårt att vara helhjärtat för energiunionen, men det går inte heller att vara emot något som än så länge är så löst och luftigt formulerat. Text: Henrik Wingfors, Svensk Energi Kommissionen skjuter bredvid målet nyheter för slutkundsmarknaden EU-kommissionen planerar att inom kort publicera ett meddelande med förslag på reformer för slutkundsmarknaden. I en läckt version av meddelandet inleder kommissionen med att konstatera att råkraftsmarknaden utvecklats mycket de senaste åren. Slutkundsmarknaden ser däremot ut ungefär som när hushållselen introducerades, det vill säga med relativt passiva kunder som är begränsade till att enbart använda elen och betala räkningen. Svensk Energi håller inte med om den bilden för svensk del. Tvärtom menar vi att svenska kunder är aktiva och byter elhandlare allt oftare. Vad innehåller kommissionens läckta meddelande? Kommissionens meddelande tar upp vissa frågor som Svensk Energi stöttar. Kommissionen vill bland annat: Främja smart teknik för att kunderna ska kunna dra nytta av prisförändringar. Underlätta för integration av mer vindkraft med hjälp av en ökad användarflexibilitet. Öka tillgången till mer detaljerade mätdata i realtid. Men det råder oklarheter om på vilket sätt förändringar kan göras och vad potentialen i teknisk innovation kan leda till. Bland annat har kommissionen i en rapport kommit fram till att det skulle finnas miljarder euro per år att spara med fullt utnyttjande av potentialen hos användarflexibiliteten demand response. Svensk Energi menar att även om mycket av det som kommissionen föreslår låter bra, så har man inte undersökt hushållskundernas intresse för att anpassa sin elanvändning. Vi är inte övertygade om att potentialen i deras användarflexibilitet är så stor. I en nyligen presenterad rapport, som bland andra professor Runar Brännlund skrivit åt Energimarknadsinspektionen, skulle potentialen på hushållssidan i Sverige vara mycket begränsad.

4 Hygienfaktor att avskaffa reglerade elpriser Kommissionen anser att kunderna aktiveras genom att främja byten av elhandlare. Men detta är ett tandlöst förslag så länge flera europeiska länder fortfarande har reglerade priser i konsumentledet. Även om du byter elhandlare, är priset detsamma. Kommissionen säger också att de vill underlätta för elhandelsbyten genom att standardisera komponenterna i erbjudandena. Svensk Energi menar att en fundamental marknadsmekanism satt ur spel om kunden inte kan få ett annat pris eller andra villkor genom att byta elhandlare. På många marknader utgör dessutom elhandelspriset så lite som 15 procent av slutkundspriset. Resten utgörs av nät, skatter och andra avgifter. Därmed utgör elhandelspriset ett för litet incitament för kunden att agera. Dessutom, om kommissionen vill att aktörerna ska erbjuda kunderna innovativa tjänster så kan man inte samtidigt kräva standardiserade erbjudanden. Tidsplan Kommissionen avser att publicera meddelandet i februari nästa år, men det kan komma redan före årsskiftet. Text: Catherine Lillo, Svensk Energi En bro som kanske leder till 2025 Energimarknadsinspektionen har tillsammans med sina europeiska kollegor, under ACER-paraplyet, skrivit ut sin medicin för att få fart på EU:s gemensamma el- och gasmarknad (IEM). Den kallas A Bridge to 2025, och presenterades vid ett seminarium tillsammans med CEER (ACER:s äldre tvillingbror). Med den svenska medlemmen Energimarknadsinspektionens ord har de europeiska tillsynsmyndigheterna nu arbetat fram en gemensam vision för hur el- och gasmarknaderna i Europa bör utvecklas de kommande tio åren. Dokumentet pekar bland annat ut hur regelverket för energimarknaden bör utvecklas framöver för att öka konkurrensen och stärka energikunderna i Europa. Inspektionen skriver på sin webbplats: Det innehåller även konkreta förslag på hur tillsynen över marknaderna kan förbättras. I visionsdokumentet finns även beskrivet grossistmarknaderna för el och gas, nätföretagens roll, utvecklingen av slutkundsmarknaden och hur tillsynen ( Governance ) över marknaden bör utvecklas de närmaste tio åren. Mottagandet hos ansvariga chefer på EU-kommissionen var blandat. Om det som ACER presenterat leder till ett fjärde marknadspaket eller inte, återstår alltså att se. Generaldirektören i DG Energi i EU-kommissionen Dominique Ristori, manade i alla fall marknadens aktörer till tätare samarbete för att IEM ska kunna styras upp till något fungerbart. Lustigt nog nämnde han särskilt kommunernas roll i sammanhanget. (Vi hade Ristori som gäst på Svensk Energis årsmöte i maj. Sträck på er, medlemsföretag!). Text: Bengt Magnusson, Svensk Energi/Tidskriften ERA Närmare titt på länder i vår närhet Finland Det finska kraftsystemet är sedan länge integrerat i den skandinaviska marknaden och den fysiska överföringen av kraft sker via kablar över Östersjön till Sverige eller via kraftledningar i norr mellan Finland och Sverige/Norge. Finland har dessutom likströmsöverföringar till Estland och till Ryssland. Tre 400 kv-ledningar går till Viborg i Ryssland och dessutom finns 110 kv-förbindelser till Ryssland som gör det möjligt att ansluta rysk kraft till det finska nätet användes 85 TWh* el varav 47 TWh av den finländska industrin. Det finska kraftsystemet är uppbyggd av framförallt kärnkraft och termisk kraft (27 respektive 28 procent). Härutöver produceras 15 procent av elbehovet i vattenkraftverk, 10 procent i separat produktion och en ytterst marginell del (1 procent) i vindkraftanläggningar. Resterande 20 procent måste importeras från Norden eller från Ryssland. Detta underskott skall Finland eliminera via ökad kärnkraftproduktion samt via satsning på biomassa och vindkraft. Med detta kommer också Finlands beroende av fossila bränslen successivt att minska, helt i samklang med de mål som gäller för EU. Den finländska satsningen på kärnkraft är unik i Europa. Idag är fyra reaktorer i drift, den femte (Olkilouto) kommer förhoppningsvis vara i drift omkring 2018 och planer finns för ytterligare två reaktorer i framtiden. Detta gör att Finland, förutom Frankrike, är det land i Europa som har den mest positiva inställningen till kärnkraft.

5 Hur är det då med Finlands beroende av rysk olja och gas? Till att börja med ska sägas att Finland inte drabbas, i alla fall inte direkt, av den pågående rysk-ukrainska krisen. Finland importerar omkring tio procent av sitt energibehov från Ryssland och då framförallt gas. Gas används till största delen i kraftproduktionen. Importen från Ryssland sker direkt via ledningar mellan länderna och passerar därför inte Ukraina. Så vi kan vara ganska säkra på att så länge Ryssland vill leverera (det vill man) och Finland vill köpa (det måste man) så kommer leveranserna att fortsätta. Ukraina Situationen i Ukraina är naturligtvis helt annorlunda än den i Finland. Vi börjar med kraftsektorn: Ukraina med sina 46 miljoner invånare producerar 190 TWh el årligen. Kraftmixen består av termisk kraft (50%) och kärnkraft (46%). Produktionen från förnybart är försumbart. Anläggningarna är omoderna, har låg effektivitet och sköts dåligt. Förnyelsebehovet är gigantiskt. Överföringsmöjligheter finns både till det ryska systemet och till det kontinentaleuropeiska systemet (via Polen, Slovakien och Ungern). Ukraina försöker nu, långsamt men successivt, att uppgradera sitt system till ett EU-anpassat marknadssystem. För att delvis komma ifrån det ryska beroendet av gas planeras nu för 22 nya kärnkraftreaktorer (med ryska lån dock) och överraskande finns inget egentligt kärnkraftsmotstånd i landet, trots Tjernobyl. Hela 40 procent av energibehovet i Ukraina täcks via import av gas och olja från Ryssland. Härutöver exporterar Ryssland gas till Västeuropa via det ukrainska nätet. Priset på rysk gas har historiskt varit väldigt lågt till de länder som Ryssland vill kontrollera. När nu Ukraina söker närmare samarbete med Västeuropa svarar Ryssland med att chockhöja priserna, allt för att tvinga Ukraina kvar i den ryska värmen. Detta är traditionell rysk härskarteknik och mönstret går igen i andra länder. Problemet för Europa är då att den gas som skulle passera via det ukrainska nätet till Europa bromsas. Europa sitter också i ett stort beroende av rysk gas och överföringen via Ukraina har stor betydelse för denna import. Alternativa transportvägar har byggts eller planeras byggas direkt till slutkunderna i Europa, som exempelvis North Stream och South Stream. Detta är också den ryska leverantören Gazproms idé, för genom dessa nya ledningar ökar man diversifieringen av transportvägar till slutkunderna runt om i Europa. *Alla procenttal i artikeln är ungefärliga. text: Pelle Hallberg, konsult åt Svensk Energi Synpunkter på och idéer till detta nyhetsbrev kan mejlas till

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Medverkande: Anne Vadasz Nilsson, GD, Caroline Törnqvist, avdelningschef och Lena Jaakonantti, analytiker Ei:s uppdrag och vision Att skapa förutsägbarhet

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

2020-Vision för Europas Energikunder

2020-Vision för Europas Energikunder 2020-Vision för Europas Energikunder Ett diskussionspapper Ref: C12-SC-02-04 24 April 2012 Council of European Energy Regulators ASBL 28 rue le Titien, 1000 Bruxelles Arrondissement judiciaire de Bruxelles

Läs mer

Vattenkraften i kraftsystemet

Vattenkraften i kraftsystemet Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA. PM 2014-05-15 2 Sammanfattning Vi har just nu en unik möjlighet att rädda världen från en klimatkatastrof. FN:s klimatpanel visar att

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport: hållbar

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid

Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid NOG:s 10-års jubileum 18 maj 2011 på Näringslivets hus Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid NOG har noggrant följt trenderna i vår omvärld vad gäller energiförsörjning

Läs mer

Vi övervakar energimarknaden

Vi övervakar energimarknaden Vi övervakar energimarknaden Vi finns till för dig. Energimarknadsinspektionen arbetar för att stärka energikundernas ställning och strävar efter att marknaderna för el, fjärrvärme och naturgas ska fungera

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Granskning av meddelande om en klimatoch energipolitisk ram 2020 2030

Granskning av meddelande om en klimatoch energipolitisk ram 2020 2030 Näringsutskottets utlåtande 2013/14:NU29 Granskning av meddelande om en klimatoch energipolitisk ram 2020 2030 Sammanfattning I detta utlåtande behandlar utskottet Europeiska kommissionens meddelande En

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2015/2108(INI) 12.6.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om att nå elsammanlänkningsmålet på 10 %: Att rusta Europas elnät för 2020

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

TEN-E. Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten. Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012

TEN-E. Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten. Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012 TEN-E Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012 1 Innehåll TEN-E... 1 Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer