Föreläsning 1, svensk politisk historia 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 1, svensk politisk historia 1"

Transkript

1 Föreläsning 1, svensk politisk historia 1 I denna första av två föreläsningar om svensk politisk historia kommer tre teman att behandlas, vilka inte utan svårighet kan separeras; demokratiseringsprocessen med fullföljande av allmän och lika rösträtt, införandet av parlamentarisk demokrati samt det svenska partisystemets utveckling. Dessa tre teman kan inordnas under ett mer generellt; projektet att mobilisera folket till aktivt deltagande i politiken. Utgångspunkt för denna föreläsning är 1866 års representationsreform, men först kan det vara nyttigt att övergripande se vilka förändringar som denna medförde i förhållande till 1809 års regeringsform: 1809 års regeringsform (strävan efter maktbalans mellan kung och ständerna) Verkställande makt: kungen Lagstiftande makt: delas lika mellan kung och ständer Beskattningsmakt: ständerna Dömande makt: oavsättliga domare års riksdagsordning De fyra stånden två kamrar Andra kammaren: samtidiga & direkta majoritetsval, varje röstberättigad en röst (ekonomiska krav), över 21 år gammal och man. Valbar: 25 år. Första kammaren: indirekta val (landstingsstyrda), ekonomiska krav på män och kvinnor för rösträtt. Valbar: 35 år och hög inkomst. Båda kamrarna i princip likställda. Innan representationsreformen fanns inget partisystem, något som var onödigt när riksdagen var uppdelad i fyra delar, vari relativ samstämmighet rådde och rivalitet snarast var befintlig mellan ständerna. Vidare bör hållas i minne att ståndsriksdagen endast representerade en mindre andel av det svenska folket, vilket också var den avgörande orsaken till dess avskaffande; den ansågs inte vara representativ i relation till det svenska samhället. När representationsreformen genomfördes var det med anledning av ovan argument och i stället framfördes att en personlighetsprincip skulle vara den rådande vid val till riksdagen. De som skulle representeras var inte de fyra stånden utan de individer som utgör det svenska folket. Denna idé låg också bakom hur riksdagsmannen uppfattades. Tanken var således inte att ge förutsättningar för ett partisystems uppkomst utan att genom val göra det möjligt för de röstberättigade att välja individer utifrån individuella motiveringar; riksdagsmannen valdes utifrån sitt goda renommé. I enlighet med denna idé rådde i den politiska eliten misstro mot politiska partier. Vissa delar i reformen liksom vissa samhälleliga förutsättningar hejdade också tillfälligt partisystemets utveckling. För det första kom rivalitet mellan de båda kamrarna att utgöra den dominerande konflikten från 1866 till ca 1885; herrar (1:a kammaren) kontra bönder (2:a kammaren). Orsakerna till att denna konflikt uppstod kan härledas från reformens olika regler för rösträtt och valbarhet (se ovan). 1:a kammaren kom att domineras av ämbetsmän, adel och storfinans, medan 2:a kammaren huvud- 1

2 sakligen bestod av välbärgade bönder samt till en mindre del av rikare borgare. Arbetarklassen var inledningsvis utan representation. För det andra begränsades möjligheterna till ett partisystems utveckling av att vid reformens genomförande var endast ca 5 % av landets befolkning, på grund av de ekonomiska kraven, röstberättigad och för valbarhet till 1:a kammaren inräknades ungefärligen 6000 personer. Och av denna lilla skara röstberättigade var det endast en smärre andel som över huvud gick till val. Någon större politisk medvetenhet återfanns således ej. För det tredje, gällande 1:a kammaren, erhöll överklassen ett antal fördelar rörande antalet röster vid val, vilket onekligen tjänade till att stärka dess möjligheter att skydda sina intressen. Likväl fanns några drag i reformen vilka gav stöd för utveckling av ett partisystem: Riksdagen sammanträdde varje år. I stället för att bestå av fyra delar som tidigare riksdag, var den nya riksdagen tudelad. Inga ledamöter var längre självskrivna utan samtliga var hänvisade till att vinna röster för ett erhålla riksdagsmandat. Till detta kan tilläggas tre samhälleliga förändringar som påskyndade utvecklingen. För det första förbättrades kommunikationerna i landet, för det andra pågick en kontinuerlig höjning av samhällets kunskapsnivå och för det tredje kom 1800-talets avslutande årtiondens konjunkturstegringar avseende industrisektorn att innebära högre levnadsstandard för större antal människor, varigenom fler blev röstberättigade respektive valbara. Partisystemet 1885 Det första partiet som bildades efter representationsreformen var Lantmannapartiet i 2:a kammaren år 1867, ett bondeparti som huvudsakligen kämpade för sparsamhet vad gäller statens finanser, antibyråkratism och motstånd mot regeringen. Vidare fanns andra grupperingar som Centern, ett borgardominerat parti som vanligen stödde regeringen, samt nyliberalerna som bestod av radikaler kämpandes för allmän och lika rösträtt, parlamentarism och jämställdhet. Men av vikt är här att hålla i minnet att dessa partier endast förekom i 2:a kammaren, samt att det var riksdagspartier, inte rikspartier. Med detta avses att partierna endast var inom riksdagen befintliga partier utan organisation ute i landet. Utvecklingen från 1880-talet och framåt Tre politiska frågor skulle bidra till att riksdagspartierna antingen omvandlades till rikspartier eller försvann från den politiska arenan; försvarsfrågan, tullstriden och rösträttsdebatten. Här kommer i första hand tullstriden och sedan försvarsfrågan och rösträttsstriden att beröras. Det allenarådande systemet för internationell handel under 1800-talet var frihandel, men under 1870-talet började en nedgång för jordbrukssektorn i Sverige. Genom ökad import av billigt spannmål från USA och Ryssland sjönk priserna och de inhemska producenterna fick stora svårigheter att över huvud överleva. Det är också i denna veva som emigrationen till USA på allvar tar fart. Införsel av det s k Amerikafläsket, vilket den svenska animalieproduktionen inte kan konkurrera med, förvärrar situationen för bönderna än mer. I denna situation börjar 2

3 krav ställas på att skyddstullar för jordbruksvaror ska införas. Gräsrotsorganisationer bildas såsom Svenska arbetets vänner med paroller som Sverige åt svenskarna!. Men denna tidiga opinionsstegring möter också motstånd från frihandelsivrarna, vilka också bildar kamporganisationer, t ex Föreningen mot lifsmedeltullar, under parollen Inga svälttullar!. Under 1880-talet börjar så det svenska folket väckas ur sin politiska sömn. Sakfrågan blir även hett debattämne i riksdagen utan att riksdagsmännen för den skull ruckar på sin självständighet i förhållande till väljarna. Regeringen Themptander är i detta läge för fortsatt frihandel, och tar stöd i Adam Smiths nationalekonomiska teorier för att rättfärdiga sin ovilja att ingripa i produktionen genom att ange särskilda villkor. En av de frihandelsivrande riksdagsmännen (Hedlund) uttrycker sig som följer: Stackaren må ropa på hjelp, men den som idkar Sveriges modernäring bör vara en bra karl och kunna hjelpa sig sjelf; är han det icke, så må han gå under. (ur Lewin, Leif, Ideologi och strategi, s 50) Tillika motiverades denna politik med omsorg om de fattiga; tullar ger högre priser, vilket i första hand drabbar de sämst bemedlade, m a o arbetarna. Protektionisterna å sin sida angav som huvudargument att svenskt näringsliv bör skyddas när det utsätts för övermäktig konkurrens, samtidigt som de inte erkänner Smiths läror utan i stället förklarar att någon harmoni mellan det individuella egenintresset och det allmänna bästa inte existerar. Frihandelsargumentet (tullar drabbar de fattigaste) bemöts med att fortsatt frihandel kommer att öka antalet fattiga genom att de berövas möjligheten till inkomst från arbete. Vidare kan iakttas att här framkommer vad som är att uppfatta som en konservatismens omformulering; i stället för att blicka bakåt mot fornstora dagar och hylla den personliga kungamakten, blir det konservativa ledmotivet att stärka det svenska folkets självkänsla gentemot andra länder samt öka solidariteten mellan olika näringar i syfte att värna en stabil och lugn utveckling. Debatten till trots råder inför valet 1884 tystnad från riksdagskandidaternas sida; ingen vill torgföra sina åsikter i frågan. Orsaken till detta står att finna i den omnämnda personlighetsprincipen och vad som står stadgat i 1866 års riksdagsordning; riksdagsmännen ska vara självständiga i förhållande till väljarna och endast vara bundna till grundlagen. Detta framkommer tydligt i ett uttalande av Adolf Hedin, liberal riksdagsman som vanligen ses som en den moderna demokratins föregångare med motion om allmän och lika rösträtt 1867: Det överensstämmer för övrigt varken med svenskt lynne eller med svensk grundlag att mottaga några imperativa mandat, minst av den nyckfullaste av alla härskare, den allmänna opinionen. (ur Lewin, Leif, Ideologi och strategi, s 50) Efter riksdagens öppnande hösten 1884 börjar dock protektionisterna sin attack med motioner om skyddstullar, och riksdagsmännen börjar gruppera sig utifrån sakfrå- 3

4 gan. Av vikt är här också att påpeka att regeringen väljer sida i fråga, frihandelvännerna, vilket kan ses som ett första steg mot parlamentarism enär den tidigare förhållit sig relativt neutral i förhållande till riksdagen. En motion om spannmålstullar avslås 1885, men en ny motion ges bifall i 2:a kammaren 1886 fast faller i 1:a kammaren röstas om en motion om rågtull, vilken bifalls i 2:a kammaren men även nu faller i 1:a kammaren. Men den påföljande gemensamma voteringen ser däremot ut att gå i protektionisternas favör. I detta läge väljer kung och regering att upplösa 2:a kammaren och utlysa nyval. Och nu har slutligen det svenska folket kommit att engagera sig politiskt och ca 48 % går till valurnorna (jmf normalt röstdeltagande på 25 %). För första gången kan sägas att folket röstade utifrån åsikter och på rikspartier, inte riksdagspartier. I valet går frihandelsvännerna framåt, 136 mandat kontra 85 för protektionisterna. Men trots denna situation fattas inget nytt beslut i frågan innan det ordinarie höstvalet, vari protektionisterna går något framåt i 2:a kammaren 97 mandat mot frihandelsvännernas 125, men i 1:a kammaren erhåller protektionisterna majoritet. I detta läge uppstår en skandal som abrupt avgör den mest brännande frågan under 1880-talet. En i 2:a kammaren invald riksdagsman och frihandelsvän, kallad Ångköks-Olle, resteras för obetald kommunalskatt på 11,58 kr. Och enligt riksdagsordningen stryks alla de listor som hans namn finns med på, varför 22 frihandelsvänner från Stockholm utbyts mot 22 protektionister. Protektionisterna har då egen majoritet i båda kamrarna. Tullstriden är därmed avgjord. Men ur dagens perspektiv är det inte som sagt inte sakfrågan som är intressant, utan det faktum att detta var första gången som folkviljan fick genomslag i politiken och därigenom följde att riksdagsmännen inte längre var självständiga i förhållande till sina väljare. Från och med nu var riksdagsmännen tvungna att förhålla sig till både sina väljare och till sitt partis officiella linje. Men för att återknyta till riksdagsmännens krav på självständighet mot sina väljare; vilka argument kan anföras för att inte låta det imperativa mandatet gälla? För det första angavs att det inte ska gälla utifrån hänsyn till rikets enhet; om alla agerar utifrån vad som är bäst för sin valkrets följer logiskt att ingen tar hänsyn för kollektivets bästa, Sveriges allmänna bästa. Och för det andra gavs som argument att riksdagen måste äga handlingskraft; om det imperativa mandatet ska råda betyder det att riksdagen inte kan fatta beslut utan att invänta folkets åsikter. Partisystemets konsolidering Efter tullstriden återgår det politiska livet till vardagen, i viss mån, och nya konfliktlinjer tar form. Samtidigt sker genom den ökade levnadsstandarden en påföljande ökning av antalet röstberättigade och arbetarorganisationer, såsom facken, blir allt mer en kraft att räkna med väljs Hjalmar Branting in riksdagen som första socialdemokrat, även om det sker på en liberal lista. Ett trepartisystem börjar växa fram; konservativa, liberaler och socialdemokrater bildas Socialdemokratiska arbetarpartiet. 4

5 1900 bildas Liberala samlingspartiet och 1902 tillkommer riksorganisationen frisinnade landsföreningen. För högerpartierna bildas 1904 allmänna valmansförbundet. Den viktigaste sakfrågan som delar politikerkåren efter tullstriden är rösträttsstriden, som kommer mer ingående att behandlas nedan. Om vi hoppar framåt i tiden till rösträttsreformens genomförande 1909 finns två viktiga inslag som ytterligare konsoliderar partisystemet. 1. Proportionella val ersätter det tidigare majoritetsvalsystemet; ett konservativt präglat inslag som minskar möjligheterna för fristående kandidater att uppnå tillräckligt stöd för mandat, samtidigt som partiledningarnas makt förstärks. 2. Den frisinnade landsföreningen, Liberala samlingspartiets riksorganisation, avkräver av sina kandidater att de ska följa partilinjen i tre avgörande frågor; a) kampen för andrakammarparlamentarism, b) nedrustning i besparingssyfte, och c) utredning om rusdrycksförbud. Redan 1908 hade också kandidaterna blivit tvingade att vara medlemmar i partiet för att kunna kvarstå på vallistan. Under 1910-talet omstruktureras ånyo partisystemet: 1. Högern splittras när sprickan mellan industrihögern och bondehögern blir alltför påtaglig. Bönderna bryter sig ur och bildar Bondeförbundet 1913 och Jordbrukarnas riksförbund De kommer båda in i riksdagen 1917 och slås samman till Bondeförbundet Efter demokratiseringen och parlamentarismens införande blir nya konflikter synliga inom Liberala samlingspartiet, framför allt i frågan om rusdrycksförbud. Förbudsvänner bildar Frisinnade folkpartiet och förbudsmotståndarna bildar Liberala riksdagspartiet. Efter frågans lösning under 1920-talet återförenas senare partierna, 1934, under namnet Folkpartiet. 3. SAP väljer under Brantings ledning den reformistiska vägen, godtagande parlamentarisk demokrati, vilket leder till inre splittring bryter sig den socialistiska falangen ur och bildar Sveriges socialdemokratiska vänsterparti. Fortsatta stridigheter inom utbrytargruppen leder till nya formationer, men 1930 återstår slutligen två kommunistiska partier utanför SAP. Partisystemets stärks ytterligare under 1930-talet när: 1. SAP genomför den berömda kohandeln med Bondeförbundet och därmed säkrar en stabil regeringsposition med kapacitet att genomdriva krisbekämpningspaketet Högern, vilken haft en gemensam riksorganisation men varit splittrade i olika riksdagsgrupperingar, konsolideras till Riksdagshögern. 3. Som nämnts återförenas de liberala partierna 1934 i Folkpartiet under Gustaf Andersson i Rasjöns ledning. Rösträttsstriden demokratiseringsprojektet Givetvis har ovan berörda händelser betydelse för demokratiseringsprocessen, men nedan kommer berättelsen att utgå från frågeställningen om kungamakt med herremakt eller kungamakt med folkmakt? Vilken statsstyrelse ska Sverige frågade sig 5

6 politiker i slutet av 1800-talet. Varför båda alternativen innefattar kungamakt härrör från det faktum att ingendera part inledningsvis hade för avsikt att avskaffa monarkin. Representationsreformen 1866 kan sägas vara en konservativ reform i meningen att rösträtten var ekonomiskt betingad, något som huvudsakligen motiverades av att: 1. God ekonomi gör att individen blir mer ekonomiskt oberoende, och därför mer fri att ta ställning i samhällsdebatten. 2. Förmögenhet skapar intresse för samhällsfrågor. 3. De som har mest pengar är också de som betalar mest skatt, vilket bör ha betydelse för vilket inflytande personen i fråga kan utöva. Mycket skatt ska m a o belönas med ökat inflytande via röstsedeln. 4. Förmögenhet är tecken på förmåga och allmän duglighet vilket också bör belönas. 5. Förmögenhetens konservatism, jord- och fastighetsägare bör ha stort inflytande på samhällslivet eftersom antas vara mer ansvarsfulla i relationen till samhällsutvecklingen. Detta grundas i idén att den som äger mark eller fastighet inte kan flytta från landet och samtidigt medföra sina egendomar, utan de är bundna till landet. Därför ligger det i deras intresse att ge förutsättningar för en lugn och stabil utveckling. Detta var argument som framfördes mot allmän och lika rösträtt från konservativt håll. Vänstern, liberalerna och senare socialdemokraterna, utgick däremot från personlighetsprincipen, nu tillämpad på folket. Det var denna tanke som motiverade Adolf Hedins motion 1867 om allmän och lika rösträtt; själv är bäste dräng. Under 1890-talet, efter tullstridens upplösning, drevs rösträttsstriden framåt i allt högre takt. Folkriksdagar med allmänna val hölls 1893 och 1896 för att påverka riksdagen, och i riksdagen motionerade Julius Mankell årligen mellan 1890 och 1896 för allmän och lika rösträtt. Från och med 1895 domineras debatten i riksdagen huvudsakligen av rösträttsfrågan. Folkpartiet sätter rösträttsfrågan högst upp på dagordningen med utgångspunkt i den medborgerliga likställighetens princip (alla medborgare är lika värda och ska ha samma rättigheter, en man en röst osv), och 1902 väljer Branting att föra in SAP på den reformistiska vägen med krav på allmän och lika rösträtt. Rösträttsfrågan kan studeras utifrån fyra olika principiella konfliktlinjer som högern respektive vänstern grupper sig i relation till. 1. Rösträttsreformens förväntade effekter på samhällsordningen. Högern ansåg att rösträttsutvidgning skulle leda till kaos när (den obildade) massan ges ökat inflytande. Vänstern å sin sida menade tvärtom att fullt utvecklad rösträtt var att betrakta som en säkerhetsventil, förutan skulle leda till sociala oroligheter. 2. Lika rättigheter bör medföra lika skyldigheter. Det var denna princip som högern utgick från när den motiverade ekonomiskt styrd rösträtt. Men vänstern tog den- 6

7 na princip ett steg längre och inräknade även skyldigheten att delta i landets krigsmakt. Här kom försvarsfrågan, allmän värnplikt eller inte, att spela in. Vänstern såg det som orimligt att avkräva medborgarna att bära vapen för landet och möjligen dö i strid, utan att samtidigt ges rätten att påverka det politiska livet. Parollen var en man en röst ett gevär, vilket inte heller högern kunde undgå att påverkas av. 3. Människans förmåga att förstå samhällsfrågor och aktivt delta i det politiska livet. Högern menade här att, liksom argumenten ovan för ekonomiskt styrd rösträtt, framgång och förmögenhet är liktydigt med förmåga, medan den obildade massan inte uppvisade denna förmåga. Vänstern medgav visserligen att många arbetare inte hade samma förmåga att delta i politiken och förstå samhällsfrågor som mer bemedlade, men att detta bestod i det faktum att deras arbetssituation inte medgav tid till politiskt arbete osv. Men detta var inte tillräckligt argument för att hindra arbetarklassen från rösträtt, menade vänstern. Tvärtom skulle rösträtt ses som ett incitament för att lära upp massan. 4. Det naturrättsliga argumentet; vänstern ansåg att rösträtt var att uppfatta som en mänsklig rättighet, liksom rätt till sin egendom, yttrande-, åsikts- och religionsfrihet. Högern menade däremot att landets bästa måste gå före individuella rättigheter. Kollektivet före individen. Förutsättningar för rösträttsreformer blev aktualitet 1906 när liberalen Karl Staaff blir statsminister. Staaff lägger en rösträttsproposition, allmän och lika rösträtt, men den faller i 1:a kammaren. Staaff går till kungen och begär att 2.a kammaren upplöses och nyval utlyses. Kungen nekar med motiveringen att detta vore oparlamentariskt (!), eftersom kammaren bifallit proppen. Orsaken till att proppen föll i 1:a kammaren var att bonderiksdagsmannen Alfred Petersson i Påboda lagt en motmotion, den s k Påbodalinjen, med tillägget dubbelproportionalitet (proportionellt val till båda kamrarna), vilket vunnit bifall i 1:a kammaren. Staaff avgår och Arvid Lindman tar över. Ny rösträttspropp 1907, modifierad Påbodalinje med dubbelproportionalitet och vissa inslag som medtas för att blidka vänstern i 2:a kammaren: rösträttsåldern sänks från 25 till 24 år, proportionella val även till landsting och storstädernas fullmäktige samtidigt som den kommunala rösträtten ges en 40-gradig skala. Liberalerna lägger då en motmotion av Daniel Persson i Tällberg, Tällberglinjen, vilken huvudsakligen motsvarar Påbodalinjen men med två tillägg; valbarhetsvillkoren till 1:a kammaren sänks och arvodering införs för 1:a kammaren. Lindman accepterar Tällberglinjen och motionen antas som vilande 1908 och slutgiltigt Vad som kan iakttas av detta scenario är att rösträttsreformen när den väl kom, var en konservativ konstruktion, vilket ytterligare stärks av det faktum att såväl Staaff som Branting röstade nej till rösträttsreformen! Fullständig rösträtt genomförs slutligen 1921 då även kvinnor ges rösträtt till riksdagen, något som kommer att beröras i nästa del; parlamentarismens införande. Parlamentarism Vad gäller hur staten ska styras delades riksdagen i två läger; maktdelning, vars ytterlighet var den personliga kungamakten, respektive parlamentarism, vars ytterlighet var republik. När Staaff återfår regeringsmakten 1911 startar han snabbt en ut- 7

8 redning gällande försvarsnedskärningar, vilket möter motstånd från högerhåll liksom från högerliberaler. Byggandet av pansarbåten F-båten inställs och kungen visar öppet sitt ogillande, i strid med regeringens vilja. Privata insamlingar startas för att rädda F-båtenprojektet, vilket möjliggör att den slutligen kan sjösättas Men dessförinnan leder försvarsfrågan till inre splittring hos liberalerna och ute i landet växer missnöjet med regeringen samtidigt som kungens linje får ökat stöd. Kulmen nås den 6/ när bönder tågar in på den inre borggården för att visa sitt stöd för kungen och sin vilja till att delta i rikets försvar. Kungen håller då ett av Sven Hedin författat tal där han uttrycker sin rätt att uttrycka personlig politisk övertygelse utan att företa samråd med regering eller statsminister, och utan att underordna sin vilja statsministerns. Staaff kräver av kungen att liknande utspel stoppas, något som Gustav V vägrar gå med på. Staaff avgår. En ämbetsmannaregering under Hjalmar Hammarskjöld tillträder och 2:a kammaren upplöses. I 1914 års nyval går högern starkt framåt med sina krav på försvarsupprustning och valdeltagandet går upp till hela 70 %. Även SAP ökar medan liberalerna förlorar, Hammarskjöld sitter kvar har dock missnöjet med regeringens oförmåga med att hantera den av kriget relaterade krisen vuxit; hungerkravaller och demonstrationer i Stockholm. Hammarskjöld som i vardagsmun döpts om till Hungerskjöld avgår och en ny högerregering, Schwartz, tar vid fram till höstens val. Vid höstens val går vänstern starkt framåt. Staaff har dessförinnan avlidit men efterträdaren Nils Edén tar över partiledarskapet och träffar en överenskommelse med Branting om att bilda koalitionsregering. Gustav V försöker dock undvika denna vänsterregering och söker finna högeralternativ som kan inta regeringsställning. Detta misslyckas och kungen tvingas slutligen att acceptera Edéns och Brantings koalition. Inför regeringsbildandet avkräver Edén av kungen att denne inte ska göra anspråk på att utöva personlig kungamakt utan hålla sig till regeringens officiella hållning i de politiska sakfrågorna. Detta garantiavtal innebär att parlamentarism informellt införs i Sverige. Med en liberal-socialdemokratisk majoritetsregering finns heller inga hinder kvar för att utsträcka rösträtten även till kvinnorna, vilket efter beslut slutligen träder i kraft Föreläsningen bygger på material från: Lewin, Leif, Ideologi och strategi, Norstedts Juridik, Stockholm Norborg, Lars-Arne, Sveriges historia under och 1900-talen, Almqvist & Wiksell, Stockholm

9 Konservativa partier FK s Nationella parti Lantmanna- och borgarepartiet Allmänna valmansförbundet Riksdagshögern 1935 Moderata samlingspartiet (m) 1969 Bondepartier Bondeförbundet 1914 Jordbrukarnas riksförbund 1914 Bondeförbundet 1922 Centerpartiet (c)

10 Liberala partier Liberala samlingspartiet Liberaler Frisinnade Folkpartiet 1934 (Folkpartiet Liberalerna (fp) sedan 1990) 10

11 Socialistiska partier Socialdemokratiska arbetarepartiet, SAP 1889 Sverges socialdemokratiska vänsterparti 1917 Sverges kommunistiska parti (Skp) 1921 Höglundarna Kilbom 1929: Sveriges socialistiska parti Vänsterpartiet kommunisterna (Vpk) Vänsterpartiet sedan Kommunistiska förbundet marxist- leninisterna, Kfml/ Kommunistiska partiet marxist- leninisterna (revolutionärerna) Kpml(r) Socialistiska partiet Arbetarpartiet kommunisterna (Apk) 11

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen Pensionens historia Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande Vägen till pensionsförsäkringen 1913 fattade riksdagen beslut om att införa allmän pensionsförsäkring.

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning D emokrati (grek. dēmokrati'a folkvälde, av demo- och efterleden -krati'a -välde, av krate'ō härska ) betyder bokstavligen folkmakt eller folkstyre. Härom råder enighet. Däremot

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

B Ö N D E R N A S T I D

B Ö N D E R N A S T I D Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas

Läs mer

Föreläsning 2, svensk politisk historia 2

Föreläsning 2, svensk politisk historia 2 Föreläsning 2, svensk politisk historia 2 Det tema som i dagens föreläsning kommer att behandlas utifrån två avgörande händelser, kohandeln och ATP-striden, är den svenska välfärdsstatens utveckling under

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Jämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland

Jämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland Jämförande studie angående konfliktdimensioner och väljarnas partipreferenser i Storbritannien och Finland Introduktion En konfliktdimensioner kan tänkas som en vertikal linje som delar in samhället eller

Läs mer

Riksdag och Demokrati

Riksdag och Demokrati FACIT 1 Riksdag och Demokrati Instuderingsfrågor utifrån de tre serierna om Eva & Adam och foldern Riksdagen en kort vägledning. 1) Vad innebär det att demonstrera, och när kan det vara bra att användas?

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Lärarhandledning till Demokrativerkstaden i klassrummet Demokrativerkstaden i klssrummet Lärarhandledning 3 Demokrativerkstaden i klassrummet Vad är Demokrativerkstaden i klassrummet? Demokrativerkstaden

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) 1 Föreningen Firma, Säte och Firmateckning - Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING 1 MAKTFAKTORN Inspirerande och lärorik webbplats om demokrati... 2 Så svarar Maktfaktorn mot kursplanen... 2 Begrepp i Maktfaktorn... 2 Innehåll och övningar... 3 1. Vem är

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

OMX-KRÖNIKAN Tis 19 maj 2015 Skrivet av Per Stolt

OMX-KRÖNIKAN Tis 19 maj 2015 Skrivet av Per Stolt OMX-index (diagram källa: Infront) OMX-KRÖNIKAN Tis 19 maj 2015 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:52 OMX-INDEX (1622,57): Trendlöst OMX öppnade dagen med ett första tick på 1621,33. Fram emot stängningen

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Demonstration i Eskilstuna vid seklets början. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum.

Demonstration i Eskilstuna vid seklets början. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum. Demonstration i Eskilstuna vid seklets början. Foto: okänd. Eskilstuna stadsmuseum. Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. 1919 klubbade

Läs mer

STADGAR. Kost & Näring

STADGAR. Kost & Näring STADGAR för Kost & Näring - en branschförening inom Ledarna Fastställda på Årsmötet 2012-03-24 Sida 1 av 7 Stadgar för Kost & Näring en branschförening inom Ledarna 1 Uppgift och syfte Kost & Näring är

Läs mer

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Antagna vid förbundsstämma den 24-25 maj 2013. Godkända av partistyrelsen den 6 september 2013. 1 Ändamål Partiföreningens strävan

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening Stadgar för Örebro Universitets Spelförening 1 Allmänt 1:1 Definition Örebro Universitets Spelförening är en ideell förening och medlem i Sveriges Rolloch Konfliktspelsförbund (Sverok). Medlem i föreningen

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

STADGAR FÖRBUNDET Fastställda 11 juni 2011

STADGAR FÖRBUNDET Fastställda 11 juni 2011 STADGAR FÖRBUNDET Fastställda 11 juni 2011 1. Namn och säte Förbundet Liberal Mångfald (LM) har sitt säte i Stockholm. 2. Ändamål Liberal Mångfald är fristående organisation för mångfald och integration

Läs mer

Almedalens goda samtal möten Sverige behöver

Almedalens goda samtal möten Sverige behöver Almedalens goda samtal möten Sverige behöver Välkommen till vår vackra mötesplats, 130 m från Almedalens scen, med utsikt över havet. En mötesplats för det goda samtalet. I Almedalsprogrammet presenteras

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25

STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 STADGAR FÖR ACTIONAID INTERNATIONAL SWEDEN Antagna på årsmötet 2011-05-25 1 Firma och säte Organisationens namn är ActionAid International Sweden. ActionAid International Sweden är en ideell förening med

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR TAGNA VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2014 VISSA JUSTERINGAR VID EXTRA STÄMMA 28-30 NOV 2014 SLUTGILTIGT BESLUT TAGET VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2015. ERSÄTTER 2011 ÅRS

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014 Resultat Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna Oktober Om undersökningen Undersökningens genomfördes i Demoskops slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa internetpanel, OnlinePanelen.

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING

STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING 1 Ändamål Föreningen, vars namn är Vallda Toråsskolans Föräldraförening (VTFF) har till uppgift inom Toråsskolan och dess förskolor stödja hemmen och skolan

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Partipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen

Partipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen Partipolitik, partisystem och partifamiljer i Storbritannien, Spanien och Polen I alla demokratiska länder representeras befolkningen av flera olika partier, som i sin tur kan analyseras enligt partipolitik,

Läs mer

Nytt läge i väljaropinionen

Nytt läge i väljaropinionen Nytt läge i väljaropinionen 3 juli 2012 Arne Modig Sida 2 Opinionsutvecklingen 2011-2012 Stödet för partierna Betyg på regeringen och oppositionen Framtidsförväntningar på partierna Kommer regeringen klara

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

Stadgar. för. Stockholms Dövas Ungdomsråd

Stadgar. för. Stockholms Dövas Ungdomsråd Stadgar för Stockholms Dövas Ungdomsråd Reviderad vid årsmötet den 15 mars 2013 Stadgar för Stockholms Dövas Ungdomsråd 1. RÅDETS NAMN Ungdomsrådets namn är Stockholms Dövas Ungdomsråd. 2. MÅLGRUPP Stockholms

Läs mer

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag 1 Föreningen Föreningens namn är Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar. Verksamheten är partipolitiskt obunden och religiöst

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Lärarhandledning och innehåll Kort om serien

Lärarhandledning och innehåll Kort om serien AV-nummer 51541 tv 1-7 Lärarhandledning och innehåll Kort om serien DRÖMSAMHÄLLET handlar om politiska idéer och reder ut vilka frågor som de olika politiska ideologierna anser är viktiga. Följ med programledaren

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Stadgar Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Org. Nr. 889201-0466 Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com Stadgar för lokalföreningar antagna

Läs mer

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping STADGAR 1. Namn, säte, status 1. Szent Istvan Ungerska föreningen i Norrköping 2. Norrköping; Sverige. 3. Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping är

Läs mer

THEODOR ADELSWÄRD Patriark och politiker i en ny tid. Staffan Förhammar

THEODOR ADELSWÄRD Patriark och politiker i en ny tid. Staffan Förhammar THEODOR ADELSWÄRD Patriark och politiker i en ny tid Staffan Förhammar Brukskultur Åtvidaberg 2002 Theodor Adelswärd Patriark och politiker i en ny tid Staffan Förhammar Friherren, godsägaren och industriledaren

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm orgnr 802406-3888 (Förslaget antaget av årsmötet den 13:e februari 2014)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm orgnr 802406-3888 (Förslaget antaget av årsmötet den 13:e februari 2014) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm orgnr 802406-3888 (Förslaget antaget av årsmötet den 13:e februari 2014) Kapitel 1 Föreningen 1 Firma, Säte och Firmateckning i. Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

STADGAR. 2 Sammansättning Föreningen består av de fysiska eller juridiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. STADGAR för den ideella föreningen Föreningen Fair Trade Shop i Norrköping, organisationsnummer 825001-7731 med hemort i Norrköping. Bildad den 1983-01-26. Stadgarna justerade vid föreningsmöte 2013-12-05

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

Stadgar för Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolags (publ) Försäkringstagarförening Beslutade vid ordinarie föreningsstämma 2015-05-07

Stadgar för Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolags (publ) Försäkringstagarförening Beslutade vid ordinarie föreningsstämma 2015-05-07 Stadgar för Länsförsäkringar Liv Försäkringsaktiebolags (publ) Försäkringstagarförening Beslutade vid ordinarie föreningsstämma 2015-05-07 1(11) 1 Föreningens namn Föreningens namn är Länsförsäkringar

Läs mer

Det är inte ideologier som styr på kåren

Det är inte ideologier som styr på kåren Styrelsen. Mikaela Peltz, Zakarias Pante och Katarina Nilsson representerar Socialdemokraterna, Moderaterna och Pedagogerna. Det är inte ideologier som styr på kåren Medier och politiker på riksnivå har

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Antagna på LRF Jönköpings länsförbundsstämma 20 mars 2015 Godkända av riksförbundsstyrelsen 28 april 2015 Stadgar för Lantbrukarnas länsförbund i Jönköpings Län Namn, geografisk

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Stadgar 1 juni 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Fonden för

Läs mer

Stadgar EAPN Sverige 2006

Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar antagna av EAPN Sveriges årsmöte 2006. 1 Namn och inriktning European Anti-Poverty Network (EAPN) Sverige är en självständig ideell förening ansluten till det europeiska

Läs mer

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013 Stadgar Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013 1 Förbundets namn och målsättning Förbundets namn är Ung Vänster. Ung Vänster organiserar ungdom som kämpar för en feministisk och

Läs mer

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Vårsstämma 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället.

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. STADGAR FÖR Riksförbundet Svenska Prematurförbundet 1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. 2. Syften öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. bevaka

Läs mer

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, 2013

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, 2013 Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, 2013 Stadgar Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, Linköping 9-12 maj 2013 1 Förbundets namn och målsättning Förbundets namn är Ung Vänster. Ung Vänster organiserar

Läs mer