Föreläsning 1, svensk politisk historia 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 1, svensk politisk historia 1"

Transkript

1 Föreläsning 1, svensk politisk historia 1 I denna första av två föreläsningar om svensk politisk historia kommer tre teman att behandlas, vilka inte utan svårighet kan separeras; demokratiseringsprocessen med fullföljande av allmän och lika rösträtt, införandet av parlamentarisk demokrati samt det svenska partisystemets utveckling. Dessa tre teman kan inordnas under ett mer generellt; projektet att mobilisera folket till aktivt deltagande i politiken. Utgångspunkt för denna föreläsning är 1866 års representationsreform, men först kan det vara nyttigt att övergripande se vilka förändringar som denna medförde i förhållande till 1809 års regeringsform: 1809 års regeringsform (strävan efter maktbalans mellan kung och ständerna) Verkställande makt: kungen Lagstiftande makt: delas lika mellan kung och ständer Beskattningsmakt: ständerna Dömande makt: oavsättliga domare års riksdagsordning De fyra stånden två kamrar Andra kammaren: samtidiga & direkta majoritetsval, varje röstberättigad en röst (ekonomiska krav), över 21 år gammal och man. Valbar: 25 år. Första kammaren: indirekta val (landstingsstyrda), ekonomiska krav på män och kvinnor för rösträtt. Valbar: 35 år och hög inkomst. Båda kamrarna i princip likställda. Innan representationsreformen fanns inget partisystem, något som var onödigt när riksdagen var uppdelad i fyra delar, vari relativ samstämmighet rådde och rivalitet snarast var befintlig mellan ständerna. Vidare bör hållas i minne att ståndsriksdagen endast representerade en mindre andel av det svenska folket, vilket också var den avgörande orsaken till dess avskaffande; den ansågs inte vara representativ i relation till det svenska samhället. När representationsreformen genomfördes var det med anledning av ovan argument och i stället framfördes att en personlighetsprincip skulle vara den rådande vid val till riksdagen. De som skulle representeras var inte de fyra stånden utan de individer som utgör det svenska folket. Denna idé låg också bakom hur riksdagsmannen uppfattades. Tanken var således inte att ge förutsättningar för ett partisystems uppkomst utan att genom val göra det möjligt för de röstberättigade att välja individer utifrån individuella motiveringar; riksdagsmannen valdes utifrån sitt goda renommé. I enlighet med denna idé rådde i den politiska eliten misstro mot politiska partier. Vissa delar i reformen liksom vissa samhälleliga förutsättningar hejdade också tillfälligt partisystemets utveckling. För det första kom rivalitet mellan de båda kamrarna att utgöra den dominerande konflikten från 1866 till ca 1885; herrar (1:a kammaren) kontra bönder (2:a kammaren). Orsakerna till att denna konflikt uppstod kan härledas från reformens olika regler för rösträtt och valbarhet (se ovan). 1:a kammaren kom att domineras av ämbetsmän, adel och storfinans, medan 2:a kammaren huvud- 1

2 sakligen bestod av välbärgade bönder samt till en mindre del av rikare borgare. Arbetarklassen var inledningsvis utan representation. För det andra begränsades möjligheterna till ett partisystems utveckling av att vid reformens genomförande var endast ca 5 % av landets befolkning, på grund av de ekonomiska kraven, röstberättigad och för valbarhet till 1:a kammaren inräknades ungefärligen 6000 personer. Och av denna lilla skara röstberättigade var det endast en smärre andel som över huvud gick till val. Någon större politisk medvetenhet återfanns således ej. För det tredje, gällande 1:a kammaren, erhöll överklassen ett antal fördelar rörande antalet röster vid val, vilket onekligen tjänade till att stärka dess möjligheter att skydda sina intressen. Likväl fanns några drag i reformen vilka gav stöd för utveckling av ett partisystem: Riksdagen sammanträdde varje år. I stället för att bestå av fyra delar som tidigare riksdag, var den nya riksdagen tudelad. Inga ledamöter var längre självskrivna utan samtliga var hänvisade till att vinna röster för ett erhålla riksdagsmandat. Till detta kan tilläggas tre samhälleliga förändringar som påskyndade utvecklingen. För det första förbättrades kommunikationerna i landet, för det andra pågick en kontinuerlig höjning av samhällets kunskapsnivå och för det tredje kom 1800-talets avslutande årtiondens konjunkturstegringar avseende industrisektorn att innebära högre levnadsstandard för större antal människor, varigenom fler blev röstberättigade respektive valbara. Partisystemet 1885 Det första partiet som bildades efter representationsreformen var Lantmannapartiet i 2:a kammaren år 1867, ett bondeparti som huvudsakligen kämpade för sparsamhet vad gäller statens finanser, antibyråkratism och motstånd mot regeringen. Vidare fanns andra grupperingar som Centern, ett borgardominerat parti som vanligen stödde regeringen, samt nyliberalerna som bestod av radikaler kämpandes för allmän och lika rösträtt, parlamentarism och jämställdhet. Men av vikt är här att hålla i minnet att dessa partier endast förekom i 2:a kammaren, samt att det var riksdagspartier, inte rikspartier. Med detta avses att partierna endast var inom riksdagen befintliga partier utan organisation ute i landet. Utvecklingen från 1880-talet och framåt Tre politiska frågor skulle bidra till att riksdagspartierna antingen omvandlades till rikspartier eller försvann från den politiska arenan; försvarsfrågan, tullstriden och rösträttsdebatten. Här kommer i första hand tullstriden och sedan försvarsfrågan och rösträttsstriden att beröras. Det allenarådande systemet för internationell handel under 1800-talet var frihandel, men under 1870-talet började en nedgång för jordbrukssektorn i Sverige. Genom ökad import av billigt spannmål från USA och Ryssland sjönk priserna och de inhemska producenterna fick stora svårigheter att över huvud överleva. Det är också i denna veva som emigrationen till USA på allvar tar fart. Införsel av det s k Amerikafläsket, vilket den svenska animalieproduktionen inte kan konkurrera med, förvärrar situationen för bönderna än mer. I denna situation börjar 2

3 krav ställas på att skyddstullar för jordbruksvaror ska införas. Gräsrotsorganisationer bildas såsom Svenska arbetets vänner med paroller som Sverige åt svenskarna!. Men denna tidiga opinionsstegring möter också motstånd från frihandelsivrarna, vilka också bildar kamporganisationer, t ex Föreningen mot lifsmedeltullar, under parollen Inga svälttullar!. Under 1880-talet börjar så det svenska folket väckas ur sin politiska sömn. Sakfrågan blir även hett debattämne i riksdagen utan att riksdagsmännen för den skull ruckar på sin självständighet i förhållande till väljarna. Regeringen Themptander är i detta läge för fortsatt frihandel, och tar stöd i Adam Smiths nationalekonomiska teorier för att rättfärdiga sin ovilja att ingripa i produktionen genom att ange särskilda villkor. En av de frihandelsivrande riksdagsmännen (Hedlund) uttrycker sig som följer: Stackaren må ropa på hjelp, men den som idkar Sveriges modernäring bör vara en bra karl och kunna hjelpa sig sjelf; är han det icke, så må han gå under. (ur Lewin, Leif, Ideologi och strategi, s 50) Tillika motiverades denna politik med omsorg om de fattiga; tullar ger högre priser, vilket i första hand drabbar de sämst bemedlade, m a o arbetarna. Protektionisterna å sin sida angav som huvudargument att svenskt näringsliv bör skyddas när det utsätts för övermäktig konkurrens, samtidigt som de inte erkänner Smiths läror utan i stället förklarar att någon harmoni mellan det individuella egenintresset och det allmänna bästa inte existerar. Frihandelsargumentet (tullar drabbar de fattigaste) bemöts med att fortsatt frihandel kommer att öka antalet fattiga genom att de berövas möjligheten till inkomst från arbete. Vidare kan iakttas att här framkommer vad som är att uppfatta som en konservatismens omformulering; i stället för att blicka bakåt mot fornstora dagar och hylla den personliga kungamakten, blir det konservativa ledmotivet att stärka det svenska folkets självkänsla gentemot andra länder samt öka solidariteten mellan olika näringar i syfte att värna en stabil och lugn utveckling. Debatten till trots råder inför valet 1884 tystnad från riksdagskandidaternas sida; ingen vill torgföra sina åsikter i frågan. Orsaken till detta står att finna i den omnämnda personlighetsprincipen och vad som står stadgat i 1866 års riksdagsordning; riksdagsmännen ska vara självständiga i förhållande till väljarna och endast vara bundna till grundlagen. Detta framkommer tydligt i ett uttalande av Adolf Hedin, liberal riksdagsman som vanligen ses som en den moderna demokratins föregångare med motion om allmän och lika rösträtt 1867: Det överensstämmer för övrigt varken med svenskt lynne eller med svensk grundlag att mottaga några imperativa mandat, minst av den nyckfullaste av alla härskare, den allmänna opinionen. (ur Lewin, Leif, Ideologi och strategi, s 50) Efter riksdagens öppnande hösten 1884 börjar dock protektionisterna sin attack med motioner om skyddstullar, och riksdagsmännen börjar gruppera sig utifrån sakfrå- 3

4 gan. Av vikt är här också att påpeka att regeringen väljer sida i fråga, frihandelvännerna, vilket kan ses som ett första steg mot parlamentarism enär den tidigare förhållit sig relativt neutral i förhållande till riksdagen. En motion om spannmålstullar avslås 1885, men en ny motion ges bifall i 2:a kammaren 1886 fast faller i 1:a kammaren röstas om en motion om rågtull, vilken bifalls i 2:a kammaren men även nu faller i 1:a kammaren. Men den påföljande gemensamma voteringen ser däremot ut att gå i protektionisternas favör. I detta läge väljer kung och regering att upplösa 2:a kammaren och utlysa nyval. Och nu har slutligen det svenska folket kommit att engagera sig politiskt och ca 48 % går till valurnorna (jmf normalt röstdeltagande på 25 %). För första gången kan sägas att folket röstade utifrån åsikter och på rikspartier, inte riksdagspartier. I valet går frihandelsvännerna framåt, 136 mandat kontra 85 för protektionisterna. Men trots denna situation fattas inget nytt beslut i frågan innan det ordinarie höstvalet, vari protektionisterna går något framåt i 2:a kammaren 97 mandat mot frihandelsvännernas 125, men i 1:a kammaren erhåller protektionisterna majoritet. I detta läge uppstår en skandal som abrupt avgör den mest brännande frågan under 1880-talet. En i 2:a kammaren invald riksdagsman och frihandelsvän, kallad Ångköks-Olle, resteras för obetald kommunalskatt på 11,58 kr. Och enligt riksdagsordningen stryks alla de listor som hans namn finns med på, varför 22 frihandelsvänner från Stockholm utbyts mot 22 protektionister. Protektionisterna har då egen majoritet i båda kamrarna. Tullstriden är därmed avgjord. Men ur dagens perspektiv är det inte som sagt inte sakfrågan som är intressant, utan det faktum att detta var första gången som folkviljan fick genomslag i politiken och därigenom följde att riksdagsmännen inte längre var självständiga i förhållande till sina väljare. Från och med nu var riksdagsmännen tvungna att förhålla sig till både sina väljare och till sitt partis officiella linje. Men för att återknyta till riksdagsmännens krav på självständighet mot sina väljare; vilka argument kan anföras för att inte låta det imperativa mandatet gälla? För det första angavs att det inte ska gälla utifrån hänsyn till rikets enhet; om alla agerar utifrån vad som är bäst för sin valkrets följer logiskt att ingen tar hänsyn för kollektivets bästa, Sveriges allmänna bästa. Och för det andra gavs som argument att riksdagen måste äga handlingskraft; om det imperativa mandatet ska råda betyder det att riksdagen inte kan fatta beslut utan att invänta folkets åsikter. Partisystemets konsolidering Efter tullstriden återgår det politiska livet till vardagen, i viss mån, och nya konfliktlinjer tar form. Samtidigt sker genom den ökade levnadsstandarden en påföljande ökning av antalet röstberättigade och arbetarorganisationer, såsom facken, blir allt mer en kraft att räkna med väljs Hjalmar Branting in riksdagen som första socialdemokrat, även om det sker på en liberal lista. Ett trepartisystem börjar växa fram; konservativa, liberaler och socialdemokrater bildas Socialdemokratiska arbetarpartiet. 4

5 1900 bildas Liberala samlingspartiet och 1902 tillkommer riksorganisationen frisinnade landsföreningen. För högerpartierna bildas 1904 allmänna valmansförbundet. Den viktigaste sakfrågan som delar politikerkåren efter tullstriden är rösträttsstriden, som kommer mer ingående att behandlas nedan. Om vi hoppar framåt i tiden till rösträttsreformens genomförande 1909 finns två viktiga inslag som ytterligare konsoliderar partisystemet. 1. Proportionella val ersätter det tidigare majoritetsvalsystemet; ett konservativt präglat inslag som minskar möjligheterna för fristående kandidater att uppnå tillräckligt stöd för mandat, samtidigt som partiledningarnas makt förstärks. 2. Den frisinnade landsföreningen, Liberala samlingspartiets riksorganisation, avkräver av sina kandidater att de ska följa partilinjen i tre avgörande frågor; a) kampen för andrakammarparlamentarism, b) nedrustning i besparingssyfte, och c) utredning om rusdrycksförbud. Redan 1908 hade också kandidaterna blivit tvingade att vara medlemmar i partiet för att kunna kvarstå på vallistan. Under 1910-talet omstruktureras ånyo partisystemet: 1. Högern splittras när sprickan mellan industrihögern och bondehögern blir alltför påtaglig. Bönderna bryter sig ur och bildar Bondeförbundet 1913 och Jordbrukarnas riksförbund De kommer båda in i riksdagen 1917 och slås samman till Bondeförbundet Efter demokratiseringen och parlamentarismens införande blir nya konflikter synliga inom Liberala samlingspartiet, framför allt i frågan om rusdrycksförbud. Förbudsvänner bildar Frisinnade folkpartiet och förbudsmotståndarna bildar Liberala riksdagspartiet. Efter frågans lösning under 1920-talet återförenas senare partierna, 1934, under namnet Folkpartiet. 3. SAP väljer under Brantings ledning den reformistiska vägen, godtagande parlamentarisk demokrati, vilket leder till inre splittring bryter sig den socialistiska falangen ur och bildar Sveriges socialdemokratiska vänsterparti. Fortsatta stridigheter inom utbrytargruppen leder till nya formationer, men 1930 återstår slutligen två kommunistiska partier utanför SAP. Partisystemets stärks ytterligare under 1930-talet när: 1. SAP genomför den berömda kohandeln med Bondeförbundet och därmed säkrar en stabil regeringsposition med kapacitet att genomdriva krisbekämpningspaketet Högern, vilken haft en gemensam riksorganisation men varit splittrade i olika riksdagsgrupperingar, konsolideras till Riksdagshögern. 3. Som nämnts återförenas de liberala partierna 1934 i Folkpartiet under Gustaf Andersson i Rasjöns ledning. Rösträttsstriden demokratiseringsprojektet Givetvis har ovan berörda händelser betydelse för demokratiseringsprocessen, men nedan kommer berättelsen att utgå från frågeställningen om kungamakt med herremakt eller kungamakt med folkmakt? Vilken statsstyrelse ska Sverige frågade sig 5

6 politiker i slutet av 1800-talet. Varför båda alternativen innefattar kungamakt härrör från det faktum att ingendera part inledningsvis hade för avsikt att avskaffa monarkin. Representationsreformen 1866 kan sägas vara en konservativ reform i meningen att rösträtten var ekonomiskt betingad, något som huvudsakligen motiverades av att: 1. God ekonomi gör att individen blir mer ekonomiskt oberoende, och därför mer fri att ta ställning i samhällsdebatten. 2. Förmögenhet skapar intresse för samhällsfrågor. 3. De som har mest pengar är också de som betalar mest skatt, vilket bör ha betydelse för vilket inflytande personen i fråga kan utöva. Mycket skatt ska m a o belönas med ökat inflytande via röstsedeln. 4. Förmögenhet är tecken på förmåga och allmän duglighet vilket också bör belönas. 5. Förmögenhetens konservatism, jord- och fastighetsägare bör ha stort inflytande på samhällslivet eftersom antas vara mer ansvarsfulla i relationen till samhällsutvecklingen. Detta grundas i idén att den som äger mark eller fastighet inte kan flytta från landet och samtidigt medföra sina egendomar, utan de är bundna till landet. Därför ligger det i deras intresse att ge förutsättningar för en lugn och stabil utveckling. Detta var argument som framfördes mot allmän och lika rösträtt från konservativt håll. Vänstern, liberalerna och senare socialdemokraterna, utgick däremot från personlighetsprincipen, nu tillämpad på folket. Det var denna tanke som motiverade Adolf Hedins motion 1867 om allmän och lika rösträtt; själv är bäste dräng. Under 1890-talet, efter tullstridens upplösning, drevs rösträttsstriden framåt i allt högre takt. Folkriksdagar med allmänna val hölls 1893 och 1896 för att påverka riksdagen, och i riksdagen motionerade Julius Mankell årligen mellan 1890 och 1896 för allmän och lika rösträtt. Från och med 1895 domineras debatten i riksdagen huvudsakligen av rösträttsfrågan. Folkpartiet sätter rösträttsfrågan högst upp på dagordningen med utgångspunkt i den medborgerliga likställighetens princip (alla medborgare är lika värda och ska ha samma rättigheter, en man en röst osv), och 1902 väljer Branting att föra in SAP på den reformistiska vägen med krav på allmän och lika rösträtt. Rösträttsfrågan kan studeras utifrån fyra olika principiella konfliktlinjer som högern respektive vänstern grupper sig i relation till. 1. Rösträttsreformens förväntade effekter på samhällsordningen. Högern ansåg att rösträttsutvidgning skulle leda till kaos när (den obildade) massan ges ökat inflytande. Vänstern å sin sida menade tvärtom att fullt utvecklad rösträtt var att betrakta som en säkerhetsventil, förutan skulle leda till sociala oroligheter. 2. Lika rättigheter bör medföra lika skyldigheter. Det var denna princip som högern utgick från när den motiverade ekonomiskt styrd rösträtt. Men vänstern tog den- 6

7 na princip ett steg längre och inräknade även skyldigheten att delta i landets krigsmakt. Här kom försvarsfrågan, allmän värnplikt eller inte, att spela in. Vänstern såg det som orimligt att avkräva medborgarna att bära vapen för landet och möjligen dö i strid, utan att samtidigt ges rätten att påverka det politiska livet. Parollen var en man en röst ett gevär, vilket inte heller högern kunde undgå att påverkas av. 3. Människans förmåga att förstå samhällsfrågor och aktivt delta i det politiska livet. Högern menade här att, liksom argumenten ovan för ekonomiskt styrd rösträtt, framgång och förmögenhet är liktydigt med förmåga, medan den obildade massan inte uppvisade denna förmåga. Vänstern medgav visserligen att många arbetare inte hade samma förmåga att delta i politiken och förstå samhällsfrågor som mer bemedlade, men att detta bestod i det faktum att deras arbetssituation inte medgav tid till politiskt arbete osv. Men detta var inte tillräckligt argument för att hindra arbetarklassen från rösträtt, menade vänstern. Tvärtom skulle rösträtt ses som ett incitament för att lära upp massan. 4. Det naturrättsliga argumentet; vänstern ansåg att rösträtt var att uppfatta som en mänsklig rättighet, liksom rätt till sin egendom, yttrande-, åsikts- och religionsfrihet. Högern menade däremot att landets bästa måste gå före individuella rättigheter. Kollektivet före individen. Förutsättningar för rösträttsreformer blev aktualitet 1906 när liberalen Karl Staaff blir statsminister. Staaff lägger en rösträttsproposition, allmän och lika rösträtt, men den faller i 1:a kammaren. Staaff går till kungen och begär att 2.a kammaren upplöses och nyval utlyses. Kungen nekar med motiveringen att detta vore oparlamentariskt (!), eftersom kammaren bifallit proppen. Orsaken till att proppen föll i 1:a kammaren var att bonderiksdagsmannen Alfred Petersson i Påboda lagt en motmotion, den s k Påbodalinjen, med tillägget dubbelproportionalitet (proportionellt val till båda kamrarna), vilket vunnit bifall i 1:a kammaren. Staaff avgår och Arvid Lindman tar över. Ny rösträttspropp 1907, modifierad Påbodalinje med dubbelproportionalitet och vissa inslag som medtas för att blidka vänstern i 2:a kammaren: rösträttsåldern sänks från 25 till 24 år, proportionella val även till landsting och storstädernas fullmäktige samtidigt som den kommunala rösträtten ges en 40-gradig skala. Liberalerna lägger då en motmotion av Daniel Persson i Tällberg, Tällberglinjen, vilken huvudsakligen motsvarar Påbodalinjen men med två tillägg; valbarhetsvillkoren till 1:a kammaren sänks och arvodering införs för 1:a kammaren. Lindman accepterar Tällberglinjen och motionen antas som vilande 1908 och slutgiltigt Vad som kan iakttas av detta scenario är att rösträttsreformen när den väl kom, var en konservativ konstruktion, vilket ytterligare stärks av det faktum att såväl Staaff som Branting röstade nej till rösträttsreformen! Fullständig rösträtt genomförs slutligen 1921 då även kvinnor ges rösträtt till riksdagen, något som kommer att beröras i nästa del; parlamentarismens införande. Parlamentarism Vad gäller hur staten ska styras delades riksdagen i två läger; maktdelning, vars ytterlighet var den personliga kungamakten, respektive parlamentarism, vars ytterlighet var republik. När Staaff återfår regeringsmakten 1911 startar han snabbt en ut- 7

8 redning gällande försvarsnedskärningar, vilket möter motstånd från högerhåll liksom från högerliberaler. Byggandet av pansarbåten F-båten inställs och kungen visar öppet sitt ogillande, i strid med regeringens vilja. Privata insamlingar startas för att rädda F-båtenprojektet, vilket möjliggör att den slutligen kan sjösättas Men dessförinnan leder försvarsfrågan till inre splittring hos liberalerna och ute i landet växer missnöjet med regeringen samtidigt som kungens linje får ökat stöd. Kulmen nås den 6/ när bönder tågar in på den inre borggården för att visa sitt stöd för kungen och sin vilja till att delta i rikets försvar. Kungen håller då ett av Sven Hedin författat tal där han uttrycker sin rätt att uttrycka personlig politisk övertygelse utan att företa samråd med regering eller statsminister, och utan att underordna sin vilja statsministerns. Staaff kräver av kungen att liknande utspel stoppas, något som Gustav V vägrar gå med på. Staaff avgår. En ämbetsmannaregering under Hjalmar Hammarskjöld tillträder och 2:a kammaren upplöses. I 1914 års nyval går högern starkt framåt med sina krav på försvarsupprustning och valdeltagandet går upp till hela 70 %. Även SAP ökar medan liberalerna förlorar, Hammarskjöld sitter kvar har dock missnöjet med regeringens oförmåga med att hantera den av kriget relaterade krisen vuxit; hungerkravaller och demonstrationer i Stockholm. Hammarskjöld som i vardagsmun döpts om till Hungerskjöld avgår och en ny högerregering, Schwartz, tar vid fram till höstens val. Vid höstens val går vänstern starkt framåt. Staaff har dessförinnan avlidit men efterträdaren Nils Edén tar över partiledarskapet och träffar en överenskommelse med Branting om att bilda koalitionsregering. Gustav V försöker dock undvika denna vänsterregering och söker finna högeralternativ som kan inta regeringsställning. Detta misslyckas och kungen tvingas slutligen att acceptera Edéns och Brantings koalition. Inför regeringsbildandet avkräver Edén av kungen att denne inte ska göra anspråk på att utöva personlig kungamakt utan hålla sig till regeringens officiella hållning i de politiska sakfrågorna. Detta garantiavtal innebär att parlamentarism informellt införs i Sverige. Med en liberal-socialdemokratisk majoritetsregering finns heller inga hinder kvar för att utsträcka rösträtten även till kvinnorna, vilket efter beslut slutligen träder i kraft Föreläsningen bygger på material från: Lewin, Leif, Ideologi och strategi, Norstedts Juridik, Stockholm Norborg, Lars-Arne, Sveriges historia under och 1900-talen, Almqvist & Wiksell, Stockholm

9 Konservativa partier FK s Nationella parti Lantmanna- och borgarepartiet Allmänna valmansförbundet Riksdagshögern 1935 Moderata samlingspartiet (m) 1969 Bondepartier Bondeförbundet 1914 Jordbrukarnas riksförbund 1914 Bondeförbundet 1922 Centerpartiet (c)

10 Liberala partier Liberala samlingspartiet Liberaler Frisinnade Folkpartiet 1934 (Folkpartiet Liberalerna (fp) sedan 1990) 10

11 Socialistiska partier Socialdemokratiska arbetarepartiet, SAP 1889 Sverges socialdemokratiska vänsterparti 1917 Sverges kommunistiska parti (Skp) 1921 Höglundarna Kilbom 1929: Sveriges socialistiska parti Vänsterpartiet kommunisterna (Vpk) Vänsterpartiet sedan Kommunistiska förbundet marxist- leninisterna, Kfml/ Kommunistiska partiet marxist- leninisterna (revolutionärerna) Kpml(r) Socialistiska partiet Arbetarpartiet kommunisterna (Apk) 11

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Riksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister

Riksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister Riksdagens protokoll 1994/95:5 Torsdagen den Protokoll 1994/95:5 Kl. 14.00 14.17 1 Prövning av förslaget om statsminister Anf. 1 TALMANNEN: Tisdagen den 4 oktober föreslog jag riksdagen att till statsminister

Läs mer

PARTIER OCH PARTINAMN

PARTIER OCH PARTINAMN 204 PARTIER OCH PARTINAMN Av hovrättsfiskal HAKAN WINBERG Hovrättsfiskalen jur. kand. Håkan Winberg, 1957-59 ordförande i Konservativa studentförbundet och f. n. vice ordförande i Högerpartiet i Västernorrlands

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper

Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper Det svenska politiska systemet: Medborgare, partier och intressegrupper Upplägg Valsystem och röstbeteende Partier och partisystem i förändring Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet Rösträttentten

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

IDEOLOGIER OCH PARTIER

IDEOLOGIER OCH PARTIER IDEOLOGIER OCH PARTIER Innehåll: Ideologier, s. 2 De tre stora ideologierna, s. 2 Ideologiernas kopplingar till svenska riksdagspartier, s. 4 Vänster-högerskalan, s. 4 Ytterligare idéer som ibland kallas

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Utrikespolitiken som slagfält

Utrikespolitiken som slagfält Utrikespolitiken som slagfält De svenska partierna och utrikesfrågorna Ulf Bjereld & Marie Demlcer NFRFNIUS&SAIMTF.RUS FÖRLAG Innehåll Förord 11 1. Partistrategier och det nationella intresset. Inrikespolitiska

Läs mer

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51)

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51) Utlåtande 2003:127 RV (Dnr 011-2966/2002) Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:51 av Svante Linusson

Läs mer

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

svenska valrörelsen Ulf Bjereld Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Upplägg Valsystem och röstbeteende Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Utlåtande 2016:179 RIX (Dnr 106-602/2016) Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Opinionsundersökningar i samhällsdebatten!

Opinionsundersökningar i samhällsdebatten! Det poli)ska läget Opinionsundersökningar i samhällsdebatten! Ebba Busch Thor vann debatten! n= 558! 11 okt 2015!! Ebba Busch Thor (KD)! 19%! Jan Björklund (FP)! Jimmie Åkesson (SD)! 15%! 16%! Anna Kinberg

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet efter revidering av stadgar

STADGAR FORUM SYD. Antagna av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet efter revidering av stadgar STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan för global rättvisa 1 Organisation

Läs mer

Stadgar Folk och Försvar

Stadgar Folk och Försvar Stadgar Folk och Försvar Fastställda av årsmötet den 18 april 2012 1 FÖRBUNDETS UPPGIFTER Centralförbundet Folk och Försvar (FoF) är en partipolitiskt obunden sammanslutning av demokratiska riksorganisationer,

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Motion 13 - angående Decemberöverenskommelsen Pia Almström och Sofia Lindblom, Kävlinge

Motion 13 - angående Decemberöverenskommelsen Pia Almström och Sofia Lindblom, Kävlinge Motion 13 - angående Decemberöverenskommelsen Pia Almström och Sofia Lindblom, Kävlinge För oss många aktiva för moderaterna ute i landet, framstår den s.k. Decemberöverenskommelsen som ett allt större

Läs mer

DOM. 2011-12- 06 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 8 oktober 2010 imål nr 34590-10, se bilaga A

DOM. 2011-12- 06 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 8 oktober 2010 imål nr 34590-10, se bilaga A KAMMARRÄ TTEN DOM 2011-12- 06 Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) KLAGANDE Tommy Hansson Sverigedemokraterna Box 19137 15227 Södertälje Västra Södertörn MOTPART Södertälje kommun 151 89 Södertälje ÖVERKLAGAT

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Kommunal rösträtt och representation

Kommunal rösträtt och representation Kommunal rösträtt och representation Ann-Marie Petersson 1907 inlämnade Albert Bergström, ledamot av riksdagens första kammare från Värmland, en motion som är värd att uppmärksamma i kvinnofrågans historia.

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG IGEN! 3 Innehåll. 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Äldrefrågorna i partierna...6

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt. Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras

Läs mer

FINLANDS RIKSDAGS SAMMANSATTNING OCH ARBETSFORMER

FINLANDS RIKSDAGS SAMMANSATTNING OCH ARBETSFORMER " ' " FINLANDS RIKSDAGS SAMMANSATTNING OCH ARBETSFORMER "-../ Kortfattat om riksdagens historia samt vissa jämförelser mellan Finlands och Sveriges riksdagar "'---' -...-- STOCKHOLMS UNIVERSITET Finska

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning D emokrati (grek. dēmokrati'a folkvälde, av demo- och efterleden -krati'a -välde, av krate'ō härska ) betyder bokstavligen folkmakt eller folkstyre. Härom råder enighet. Däremot

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Konstitution, partier och intressegrupper

Det svenska politiska systemet. Konstitution, partier och intressegrupper Det svenska politiska systemet Konstitution, partier och intressegrupper Uppläggning av föreläsning: spelregler och spelare Grundläggande spelregler: Sveriges grundlagar (konstitution) Dominerande spelare:

Läs mer

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1928 av Finn Bengtsson (M) Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V) PM 2013:190 RI (Dnr 016-274/2012) Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum.

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum. Rösträtten När Sveriges riksdag i maj 1919 fattade beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor var det en viktig milstolpe för den svenska demokratin. Beslutet innebar att en stor andel av landets

Läs mer

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen Pensionens historia Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande Vägen till pensionsförsäkringen 1913 fattade riksdagen beslut om att införa allmän pensionsförsäkring.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

B Ö N D E R N A S T I D

B Ö N D E R N A S T I D Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden

Lärarhandledning till Demokrativerkstaden Lärarhandledning till Demokrativerkstaden 2 Lärarhandledning Demokrativerkstaden Om lärarhandledningen I lärarhandledningens första del finns det tips, förslag och information om hur du kan förbereda eleverna

Läs mer

Hjalmar Branting och hans tid

Hjalmar Branting och hans tid NILS-OLOF FRANZÉN Hjalmar Branting och hans tid En biografi BONNIERS Innehåll 1 Gabriel, Emma, Karl Hjalmar (1799-1876) 9 P.H. Ling 9. Lars Gabriel Branting 10. Emma af Georgii 14. Skilsmässan 16. Återförening

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Väljarkontraktet Karin Nelsson Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

Vad är en resonerande text

Vad är en resonerande text Vi resonerar! Vad är en resonerande text Vad är en resonerande text I en resonerande text ska du fundera och diskutera med dig själv. Du ska utgå från ett ämne och sedan försöka se på det från olika perspektiv.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Tema demokrati

Instuderingsfrågor till Tema demokrati Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare EU och småföretagen - och Sveriges småföretagare EU och Småföretagen Sammanfattning Så många som sju av tio svenska småföretagare uppger att de kommer att rösta i den 7 juni. De viktigaste frågorna är

Läs mer

Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015

Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015 Stadgar Antagna av kongressen 2015 Stadgar för förbundet sid 2-5 Normalstadgar för distrikt sid 6-8 Normalstadgar för föreningar sid 9-11 1 FÖRBUND 1 Ändamål HBT Socialdemokrater (HBT-S) Sverige är ett

Läs mer

Men låt mig börja med Tove Janssons Muminmamman och påminna om en saga.

Men låt mig börja med Tove Janssons Muminmamman och påminna om en saga. Partivänner, Jag är så glad att jag får vara här med er i Norrbotten idag. Det har varit en eftermiddag med spännande seminarier som har gett stor inspiration. Varmt tack. Jag vill avsluta med att tala

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009.

Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009. Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009. Motionen gäller ökade aktiviteter i klubben, övriga klubbar i distriktet och SPF centralt, för att manifestera och

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet efter revidering av stadgar

STADGAR FORUM SYD. Antagna av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet efter revidering av stadgar STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 160528 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

OMX-KRÖNIKAN Tis 19 maj 2015 Skrivet av Per Stolt

OMX-KRÖNIKAN Tis 19 maj 2015 Skrivet av Per Stolt OMX-index (diagram källa: Infront) OMX-KRÖNIKAN Tis 19 maj 2015 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:52 OMX-INDEX (1622,57): Trendlöst OMX öppnade dagen med ett första tick på 1621,33. Fram emot stängningen

Läs mer

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag

Läs mer

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Tjänsteskrivelse Handläggare: Cornelia Englén Telefonnummer: 0411-57 71 15 E-postadress: cornelia.englen@ystad.se Datum Diarienummer 2016-05-24 2016/103 Kulturdepartementet Yttrande över betänkande Låt

Läs mer

Ett samhälle i omvandling

Ett samhälle i omvandling Ett samhälle i omvandling Decennierna runt 1900 förändrades det svenska samhället i många avseenden. Det gäller både det ekonomiska livet, den sociala strukturen och det demografiska mönstret. Förändringarna

Läs mer