Kateterburen operation av hjärtklaff

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kateterburen operation av hjärtklaff"

Transkript

1 (6) Kateterburen operation av hjärtklaff Metodrådets sammanfattande bedömning Inläggning av konstgjord aortaklaff med hjälp av en kateter kan göras via ett kärl i ljumsken eller genom hjärtspetsen via en mindre öppning i bröstkorgen. Detta är en ny s.k. perkutan operationsmetod som kan vara aktuell för patienter med förträngning i aorta. Metoden prövades på människa första gången år 2002 och har börjat användas vid flera svenska sjukhus. I jämförelse med den i dag dominerande öppna operationsmetoden anses risken för allvarliga komplikationer vara mindre. För närvarande är den perkutana operationen avsevärt mycket dyrare än den öppna. Målgruppen för perkutan operation är patienter med symptomgivande sjukdom som annars inte skulle komma i fråga för ett öppet ingrepp på grund av hög operationsrisk. Angående kunskap om metodens nytta och risker finns det än så länge endast resultat från mindre observationsstudier. Dessa visar en god effekt på symtomen på kort sikt. Komplikationer från själva ingreppet i form av skador på aorta och andra kärl förekommer. Detta kräver kapacitet under operationen att kunna växla om till ett öppet ingrepp. En mindre andel patienter som opererats får rytmstörningar och behöver permanent pacemaker. Långtidsuppföljningar pågår men sträcker sig inte längre än 5-6 år. Uppgifter och livskvalitet och kostnadseffektivitet saknas. En stor randomiserad utvärderingsstudie pågår i USA. Resultaten från den förväntas inte komma förrän om flera år. Metodrådet bedömer att metoden är potentiellt värdefull för patienter med symptomgivande sjukdom och med hög operationsrisk. Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekt och kostnadseffektivitet är än så länge mycket begränsat. Det är angeläget att stora ansträngningar görs för att systematisk samla kunskap om metodens effekter och kostnader. Hjärtcentrum bör medverka i nationella och möjligen även internationella studier på området.

2 (6) Beskrivning av metoden samt den förväntade målgruppens storlek Det finns en stor grupp av patienter som lider av symtomgivande aortastenos (förträngning i stora kroppspulsådern) och som är i behov av en ny hjärtklaff. Förekomst av symtom är tecken på allvarlig sjukdom och innebär också en hög risk för plötslig död och hjärtsvikt. På grund av hög ålder och/eller förekomst andra försvårande sjukdomar har det hittills för många av dessa patienter ansetts vara för stor risk att genomföra en öppen operation. Sedan många år tillbaka behandlas symtomgivande aortastenos med öppen hjärtkirurgi, varvid aortaklaffen tas bort och ersätts med en mekanisk eller biologisk klaffprotes. Behandlingen leder till symtomfrihet och förlängd överlevnad.. Risken för mortalitet i samband med öppen operation varierar i olika studier mellan mindre än 1 procent och upp till 20 procent beroende på ålder, kön, samverkande sjukdomar och erfarenhet hos operatören [1]. Med en ny typ av perkutan operationsmetod anses risken för komplikationer kunna minskas. Metoden innebär inläggning av en konstgjord aortaklaff med hjälp av en kateter antingen via ett kärl i ljumsken eller genom hjärtspetsen via en mindre öppning i bröstkorgen. Metoden visades redan 1987 i djurförsök och 2002 utfördes det första operationen på människa [1]. I början av år 2009 beräknas totalt 5000 ingrepp ha utförts i hela världen. Det är två olika typer av konstgjorda hjärtklaffar som dominerar på marknaden; Edwards Life Sciences Sapien, respektive Corevalves Revalving. Båda typerna är biologiska klaffar tillverkade av vävnad från kalv- respektive grishjärta och införs via en kateter. I Stockholm och Göteborg används Corevalve medan man Lund och Linköping använder klaffar av typ Sapien. Karolinska sjukhuset i Stockholm har störst erfarenhet i Sverige med 51 utförda ingrepp tom 15 april Ingreppet tar cirka 2 timmar och utförs i Linköping på angiolaboratoriet då visualisering med högkvalitativ röntgenutrustning är avgörande för att kunna placera klaffen på rätt plats. Vid alla ingrepp finns hjärt lungmaskin i beredskap för att med hjälp av stödperfusion kunna avhjälpa en kritisk situation eller ge möjlighet att konvertera ingreppet till en öppen operation.

3 (6) Perkutan operationen kräver i regel 4-5 dagars rehabilitering på sjukhus. Patienter som genomgår operation behandlas med trombocythämmande läkemedel. För närvarande är ingreppet mycket resurskrävande med mycket personal som medverkar under operationen. Den stora personalinsatsen förväntas minska när det finns mer erfarenhet av operationen. Målgruppens storlek Idag är den förväntande målgruppen för behandling liten. De patienter som kan komma ifråga för perkutan operationen är i huvudsak de som har en kraftigt förhöjd risk vid en öppen operation på grund av biologisk hög ålder och andra samverkande sjukdomar. Det CEgodkännande som gäller för Sapien-klaffen är kopplat till ett villkor som innebär en begränsning av användning till patienter med symtomgivande aortastenos och med en hög risk för komplikationer vid operation. Om det visar sig att den perkutana operationen är skonsammare och minskar risken för komplikationer och dessutom priset på klaffen sjunker kan målgruppen för ingreppet komma att vidgas betydligt. Effekt, patientnytta och risker Utifrån internationella observationsstudier finns det data som visar att metoden har god effekt på symptomen. Långtidsuppföljningar som ska visa effekt på allvarliga händelser och överlevnad pågår men har än så länge inte längre uppföljningstid än 5-6 år och då rör det sig om små patientmaterial. Uppgifter om livskvalitet och hälsoekonomi saknas. Skador på aorta och andra kärl såsom aortadissektion, skador på koronarkärlsavgångarna och klaffembolisering har rapporterats [1]. Det kräver kapacitet att växla om till ett öppet ingrepp under operationen. En mindre andel patienter som opererats får rytmstörningar och behöver permanent pacemaker.

4 (6) Kostnad och kostnads effektivitet Kostnaden för en perkutan operation beräknas till kronor per patient och inkluderar generell anestesi, operationstid, behov av intensivvård och annan postoperativ vård. Detta kan jämföras med kronor för en motsvarande öppen operation. Den nya typen av konstgjorda klaffar som kan föras in via en kateter betingar ett högt pris i förhållande till en konventionell klaffprotes ( respektive kr). I denna kostnad ingår service från företaget med specialist på plats för att ansvara för katetersystemets förberedelse för varje patient. I nuläget saknas uppföljningsdata för att kunna göra en fullständig hälsoekonomisk värdering av kostnadseffektivitet. Det finns redan nu centra som gör ingreppen på vaken patient i lokalanestesi och med angiven vårdtid på 3-4 dagar före hemgång vilken tyder på att kostnaden för ingreppen kan bli mindre när det finns mer erfarenhet. En nyckelfråga är om priset på klaffarna kommer att bli betydligt lägre när marknaden blivit större. Konsekvensanalys Ekonomiska konsekvenser För närvarande behandlas patienter med symtomgivande aortastenos med liten till måttlig risk med öppen operation. Införande av perkutan klaffoperation innebär utökning av patientgruppen som får behandling. Med dagens indikationer får ett införande av metoden begränsade konsekvenser för sjukvården. Om pågående studier visar att patienter med lindringare former av stenos har nytta av metoden och den framstår kostnadseffektiv kan en betydligt större volym av patienter bli aktuell för behandlig med betydande ekonomiska och organisatoriska konsekvenser.

5 (6) Sjukvårdens struktur och organisation Ett flertal operatörer behöver utbildas i operationstekniken. Vidare kräver en utökad användning av metoden en utökning av operationskapaciteten. För universitetssjukhusets del kommer färdigställandet av en ny interventionsenhet 2010 att innebära förbättrade förutsättningar att utveckla den här typen av ingrepp. Etiska konsekvenser Riskerna med operationen måste alltid vägas mot den förväntade nyttan. Denna relation är olika för olika patientkategorier. För patienter som är svårt sjuka och samtidigt har en hög operationsrisk för öppen operation ska risken för ett perkutant ingrepp vägas mot ingen behandling och den risk för förtidig död som patienten har. Värderingen av risk blir annorlunda när perkutan operation ska utföras på patienter som har små till måttliga symptom. I detta fall är avsaknaden av vetenskapliga studier en komplicerade faktor. Det är viktigt att informera patienter på ett adekvat sätt om att kunskapen är svag om såväl risker som patientnytta med ingreppet. Pågående relevanta utvärderingsstudier För närvarande saknas resultat från randomiserade jämförande studier av metoden. Endast resultaten från några mindre registerbaserade studier har publicerats [2-5]. En större randomiserad studie som planerar att inkludera drygt 1000 patienter pågår i Nordamerika (PARTNER-IDE trial, ). Resultaten från en registerstudie utförd i Europa på 125 patienter (PARTNER-EU) väntas inom kort bli offentliga beträffande 30- dagarsdata.

6 (6) Lokala/regionala sakkunniga Henrik Ahn, Thorax-kärl kliniken, Hjärtcentrum Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum Referenser 1. Olivecrona G, Wallentin P, Malina M, Johnsson P. Läkartidningen. 2008; 41:2840-3: Perkutant aortaklaffbyte kan bli framtidens terapi vid aortastenos. 2. Walther T, Falk V, Kempfert J, Borger MA, Fassl J, Chu MW, Schuler G, Mohr FW. Eur J Cardiothorac Surg Jun;33(6): Epub 2008 Feb 21.Transapical minimally invasive aortic valve implantation; the initial 50patients. 3. Bleiziffer S, Ruge H, Mazzitelli D, Schreiber C, Hutter A, Laborde JC, Bauernschmitt R, Lange R. Eur J Cardiothorac Surg Apr;35(4):615-20; discussion Epub 2009 Feb 23. Results of percutaneous and transapical transcatheter aortic valve implantation performed by a surgical team. 4. Walther T, Chu MW, Mohr FW. Curr Opin Cardiol Mar;23(2): Transcatheter aortic valve implantation: time to expand? 5. Ye J, Cheung A, Lichtenstein SV, Pasupati S, Carere RG, Thompson CR, Sinhal A, Webb JG. Six-month outcome of transapical transcatheter aortic valve implantation in the initial seven patients.

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1.

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1. 78-årig man, pigg och vital. Aldrig sjukhusvårdad. Tablettbehandlad hypertoni och hyperlipidemi samt psoriasis Patienten söker dig i egenskap av husläkare pga. Andfåddhet vid ansträngning. Han promenerar

Läs mer

ETS - endoskopisk transtorakal sympatektomi vid kärlkramp

ETS - endoskopisk transtorakal sympatektomi vid kärlkramp ETS - endoskopisk transtorakal sympatektomi vid kärlkramp Alerts bedömning Publicerad 99-08-30 Reviderad 02-09-30 Version 3 Metod och målgrupp: De allra flesta patienter som har kärlkramp (angina pectoris)

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-02-22 Dnr 1600962 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Utredning om den samlade

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Datum Dnr Förslag ökat uppdrag för Skånes universitetssjukvård avseende extraktioner av pacemakerkablage

Datum Dnr Förslag ökat uppdrag för Skånes universitetssjukvård avseende extraktioner av pacemakerkablage Sjukvårdsnämnd SUS Pelle Johnsson Divisionschef 0705-85 76 18 Pelle.Johnsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-06 Dnr 1601033 1 (5) Sjukvårdsnämnd SUS Förslag ökat uppdrag för Skånes universitetssjukvård

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden Page 1 of 5 Startsidan 2007-04-22 Esofaguscanceri faktorer som påverkar överlevnaden Ioannis Rouvelas, specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, försvarade nyligen framgångsrikt sin

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Hjärtklaffsjukdom En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig

Läs mer

ST-kurs interventionell kardiologi

ST-kurs interventionell kardiologi Sahlgrenska Universitetssjukhusets PCI grupp i samarbete med Utvecklingscentrum, Verksamhetsområde kardiologi bjuder in till ST-kurs interventionell kardiologi 16-19 november 2015 (vecka 47) i Göteborg

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Exempel från Swedeheart

Exempel från Swedeheart Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Utlåtande LVAD-DT Mekaniskt hjälphjärta som permanent behandling vid grav hjärtsvikt

Utlåtande LVAD-DT Mekaniskt hjälphjärta som permanent behandling vid grav hjärtsvikt Skånes universitetssjukvård Styrgruppen för FoOI Datum: 2014-04-01 Utlåtande LVAD-DT Mekaniskt hjälphjärta som permanent behandling vid grav hjärtsvikt Sammanfattning Mekaniskt hjälphjärta (Left ventricular

Läs mer

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) 0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) * ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 27-2009 2009-12-11 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala ÖVERKLAGAT

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Johan Holm, Lund Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Baumgartner H et al. Eur Heart J. 2010 Dec;31(23):2915-57 MR hjärta utvidgad indikation Kvantifiering

Läs mer

Gastric pacing (magsäcksstimulering) vid behandling av fetma

Gastric pacing (magsäcksstimulering) vid behandling av fetma Gastric pacing (magsäcksstimulering) vid behandling av fetma Publicerad 04-03-10 Version 1 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Gastric pacing är en ny metod för behandling av fetma som innebär att elektrisk

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back

Läs mer

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet 2015. Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet 2015. Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander Ekokardiografi Kombinerade vitier Användarmötet 2015 Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander Ekokardiografi 2014:02 Fall 2 Haile är en 33- årig man från Etiopien, som anlänt till Sverige för 1 månad

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar 2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla

Läs mer

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet

Graviditet med förvärvade hjärtfel. Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet Graviditet med förvärvade hjärtfel Christina Christersson Kardiologen, Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet EHJ 2013 34 657-665 Maternell mortalitet 1% (jmf 0.007% i normalbefolkningen) 26% behövde

Läs mer

Niels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH)

Niels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH) Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken, Hjärtcentrum Universitetssjukhuset, Linköping Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH) Ingen intressekonflikt Man född 1965, har fru och 2 barn 12

Läs mer

Del 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom.

Del 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom. Totalt 16p. Du är AT-läkare och primär jour på kirurgakuten vid Hudiksvalls sjukhus. Din AT-kollega på medicin vill konsultera dig om en patient som är mamma till Du är förstås kollegial och tar hand om

Läs mer

Del 7_6 sidor_14 poäng

Del 7_6 sidor_14 poäng Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Årsrapport Hysteroskopi 2015 Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Användningen av abirateron (Zytiga) i Sverige Zytiga är ett läkemedel som innehåller den aktiva substansen abiratero- nacetat (kortnamn abirateron). Det finns som tabletter på 250 mg som är avsedda för

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Några komplicerade tvåkammarhjärtan

Några komplicerade tvåkammarhjärtan Några komplicerade tvåkammarhjärtan Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Fallots anomali Vad ska jag tala om Pulmonalisatresi med kammarseptumdefekt Pulmonalisatresi

Läs mer

Bakteriell endokardit

Bakteriell endokardit Bakteriell endokardit Incidens 6-7/100 000 Ökande Riskfaktorer: Klaffprotes, hemodialys, venkatetrar, immunosuppression, iv missbruk Staph aureus > alfastreptokocker Mortalitet 10% Endokarditutveckling

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

HLR Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund

HLR Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund HLR2016 -Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund Angio/PCI VA-ECMO Sedering Temperatur OMEDELBARA ÅTGÄRDER OMEDELBARA ÅTGÄRDER SYRESÄTTNING

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

SPOR Svenskt Perioperativt Register

SPOR Svenskt Perioperativt Register SPOR Svenskt Perioperativt Register Sara Lyckner, Registerkoordinator SPOR, Specialistsjuksköterska intensivvård, Kvalitetssamordnare Anestesikliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Maria Björk Svensson, Specialistsjuksköterska,

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Hälsofrämjande sjukhus Östersund

Hälsofrämjande sjukhus Östersund Var 20:e i befolkningen kan behandlas med ett läkemedel som kostar 2000 kr/patient och år. God evidens registrerat två stora kliniska prövningar Livsstilsläkemedlen Läkemedelsförmånsnämndens huvudvärk?

Läs mer

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand

Läs mer

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning Sammanfattning Bakgrund Om undersökningen Om undersökningen

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer

Läs mer

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE LÖF (F.D. PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF) Vi försäkrar patienter som undvikbart skadats i offentligt finansierad sjuk- och tandvård

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård,

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken,

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014

Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Cystektomiregistret Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p) Du gör AT, är jour på akutmottagningen och går in till en patient som heter Anna Andersson, hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag samt tappat

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Danderyds sjukhus. en period av växande och utveckling

Danderyds sjukhus. en period av växande och utveckling Danderyds sjukhus 2014-2018 en period av växande och utveckling NY AKUTVÅRDSBYGGNAD KLAR 2018 För mig som vd är det otroligt glädjande att bygget äntligen startat. Jag ser fram emot ett modernare sjukhus

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-11-20 969/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-11-20 969/2006 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Centrala etikprövningsnämnden CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT DflT 0 21-2007 2007-07-25

Centrala etikprövningsnämnden CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT DflT 0 21-2007 2007-07-25 ##. Sid 1(3) Centrala etikprövningsnämnden CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT DflT 0 21-2007 2007-07-25 KLAGANDE Karolinska Institutet Öron-, Näs-, Hals- och Cochlea kliniken Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN Resultat av dekompressiv kirurgi vid lumbal spinal stenos med eller utan fusion en prospektiv randomiserad kontrollerad multicenterstudie Bakgrund Lumbal spinal stenos är hos

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal

Läs mer

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre.. Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.

Läs mer

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Antal registrerade 2014(noterat 2015-04-22). Det saknas registreringar från Danderyd,

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

SIR en datakyrkogård eller levande data?

SIR en datakyrkogård eller levande data? SIR en datakyrkogård eller levande data? Ska vi gräva ned eller gräva upp informationen som vi samlar? Johan Berkius, överläkare och chef på IVA, Västervik Sten Walther, överläkare, Thorax-Kärlkliniken,

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: - Kontroll av medvetande. - Kontroll av andning

Läs mer

KOMMENTAR TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT STATENS SATSNINGAR PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER LEDER DE I RÄTT RIKTNING? Måns Rosén

KOMMENTAR TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT STATENS SATSNINGAR PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER LEDER DE I RÄTT RIKTNING? Måns Rosén KOMMENTAR TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT STATENS SATSNINGAR PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER LEDER DE I RÄTT RIKTNING? Måns Rosén Disposition Vad kan vi vara överens om i problembeskrivningen? Brister i RR:s

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer