Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet

Transkript

1 Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget Vision, mål och ekonomiska ramar Förslag från (M), (VL), (FP), (C) och (KD) till landstingsstyrelsen

2 Landstinget i Östergötland Linköping Telefon: Grafisk form och layout: Idermark och Lagerwall Reklam AB Foto: Informationscentrums bildarkiv och Shutterstock

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MED ANSVAR FÖR ÖSTERGÖTLANDS FRAMTIDA UTVECKLING... 4 VISION OCH UPPDRAG... 5 DEN POLITISKA STYRNINGEN... 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 9 HÅLLBAR UTVECKLING...12 PERSPEKTIVET MEDBORGARE...14 PERSPEKTIVET PROCESS...22 PERSPEKTIVET MEDARBETARE...26 PERSPEKTIVET EKONOMI...28 EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN...30 REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM...34 BESLUT...36 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 LANDSTINGETS SAMLADE VERKSAMHET...37 RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH BALANSRÄKNING LANDSTINGSBIDRAG FÖR LANDSTINGSSTYRELSEN, HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH TRAFIKNÄMNDEN SPECIFICERING AV LANDSTINGSBIDRAG OCH LANDSTINGSGEMENSAM INTÄKT INOM LANDSTINGSSTYRELSEN...47 RESULTATRÄKNING, KASSAFLÖDESANALYS OCH BALANSRÄKNING , BLANDMODELLEN...48 TREÅRSPLAN FÖR REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM (BIFOGAS EJ KAN REKVIRERAS FRÅN LEDNINGSSTABEN)

4 MED ANSVAR FÖR ÖSTERGÖTLANDS FRAMTIDA UTVECKLING ska vi under budgetperioden fortsätta arbetet med att förverkliga vår vision Bra vård och bättre hälsa. Landstinget i Östergötland är bland de allra främsta i landet när det gäller kvalitet och kostnadseffektivitet i vården. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården har förbättrats avsevärt under det senaste året och Östergötland ligger i topp i landet. Vårdens viktigaste resurs, medarbetarna, blir allt mer nöjda med sin arbetsgivare, landstinget. Vi har under flera år drivit på och stöttat det ihärdiga arbetet med att jobba smartare och hitta effektivare vårdprocesser. Samtidigt har den tekniska och medicinska utvecklingen gått framåt och vi kan se att mycket vård, som tidigare tog lång tid, kostade mycket pengar och ofta kunde vara påfrestande för patienten, nu kan utföras mer effektivt, till lägre kostnad och framförallt ge patienten en mer behaglig kontakt med vården. När Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade Öppna jämförelser för år 2012, placerade sig Landstinget i Östergötland på första plats i landet vad gäller den medicinska kvaliteten. Vi kan vara väldigt stolta över våra tre sjukhus. Universitetssjukhuset i Linköping bedömdes av tidningen Dagens Medicin vara landets bästa uni versitetssjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Motala hörde också till de allra bästa i sina respektive kategorier. Landstinget har totalt sett haft ett överskott i ekonomin varje år sedan vi tillträdde som politisk ledning Sista raden i resultaträkningen har hela tiden varit en plussiffra. Sedan många mandatperioder tillbaka, oberoende av politisk majoritet, har dock olika områden inom sjukvårdsverksamheten haft ett underskott. Men under de senaste åren har vi lyckats vända trenden för flera av centrumen och idag är det i princip bara två områden där delar av verksamheten inte har sin ekonomi helt i balans. Exempelvis har den tidigare ekonomiskt problemtyngda närsjukvården för första gången på åratal balans i ekonomin i alla tre länsdelarna. Ett systematiskt arbete med effektivare vårdprocesser, fokus på kvalitet och patientsäkerhet och större kontroll över utgifter och inkomster har gett resultat. För landstingets politiska ledning är en av de allra viktigaste frågorna medborgarnas möjlighet att snabbt och effektivt få tillgång till den vård de behöver när de behöver den. Genom flertalet egna åtgärder och med starkt stöd av regeringens tillgänglighetssatsningar har den östgötska sjukvården under 2012 lyckats förbättra tillgängligheten inom flera områden, och ligger bland de främsta i nationell jämförelse. 60 dagar. Samtidigt slog vi rekord när det gäller andelen patienter som fått sin behandling, 88 procent av patienterna hade behandlats inom högst 60 dagar. Även tillgängligheten till läkarbesök på vårdcentralerna hade mycket bra siffror i mätningen. Under de senaste tre åren har procent av patienterna tagits emot på besök för nya medicinska problem inom sju dagar. För att kunna fortsätta att erbjuda en bra vård och en bättre hälsa till alla, med hög kvalitet, tillgänglighet och delaktighet görs nu stora investeringar. Det handlar om att skapa framtidens vårdmiljöer som är trygga och säkra för patienten, att underlätta smart och effektivt arbete och att forma hållbara lösningar för en minskad miljöpåverkan. Just nu pågår flera stora fastighetsprojekt inom Landstinget i Östergötland. I Linköping pågår en omfattande ny- och ombyggnation av Universitetssjukhuset. För Norrköping har vi antagit VisIoN 2020 för hur Vrinnevisjukhuset ska utvecklas. I Finspång pågår planering för det nya Vårdcentrum som ska ersätta nuvarande uttjänta byggnad. I Vadstena har vi tagit första spadtaget för en ny rättsmedicinsk regionklinik, för att på ett säkert sätt kunna ta hand om våra svårast sjuka patienter inom psykiatrin. Alla dessa satsningar för att underlätta smartare vårdprocesser. Vår gemensamma ambition sedan år 2006 har varit att mer tydligt sätta patienten i centrum. Ett av de viktigaste verktygen för att åstadkomma det har varit att ge klara mandat till våra professionella medarbetare att utifrån sin kompetens och erfarenhet arbeta för att säkra att patientens behov är i fokus. Våra återkommande besök i verksamheten för dialog med medarbetarna, liksom de medarbetarenkäter som nyligen publicerats, visar att den inslagna vägen har varit framgångsrik. Landstinget i Östergötland erbjuder hälso- och sjukvård med kvalitet, tillgänglighet och delaktighet i absolut toppklass. Vi i landstingets politiska ledning vill fortsätta att föra en ansvarsfull ekonomisk politik för att säkra patienternas behov av trygg och säker vård även för kommande år. Det är så vi tillsammans tar ansvar för Östergötlands framtida utveckling! Linköping i maj 2013 Landstingets politiska ledning Moderaterna, Vrinnevilistan, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna Aldrig tidigare har östgötarna fått vård så snabbt som idag. Vid den nationella höstmätningen av tillgängligheten till vården i hela landet hade Östergötland toppsiffror. Hela 90 procent av patienterna hade då fått komma till specialistvården inom högst 4 MED ANSVAR FÖR ÖSTERGÖTLANDS FRAMTIDA UTVECKLING...

5 VISION OCH UPPDRAG Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1, inkluderande tandvård för barn och äldre. Landstinget deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter. Landstinget ansvarar för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning har huvudsakligen överlämnats till Regionförbundet Östsam, men landstinget har det politiska ansvaret gentemot medborgarna. Landstingets uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Uppdraget för kollektivtrafiken anges i Lagen om kollektivtrafik. Denna lagstiftning är utgångspunkt för landstingets vision, mål och strategier. KOMMUNALLAGEN Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. LAGEN OM KOLLEKTIVTRAFIK Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafik. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafikmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafikföretag. Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. VISION OCH UPPDRAG 5

6 DEN POLITISKA STYRNINGEN STRUKTUR OCH ANSVAR Beställar - utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän, vårdverksamhet och egna bolag ska vara tydlig. Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget Strategisk plan med 3-årsbudget, Finansplan med mera Årsredovisning Delårsrapport 08 Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Delårsrapport HSN Uppföljning av överenskommelser och avtal Behovsanalyser Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Överenskommelser - Avtal Verksamhetsfokus Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Verksamhetsplan - Riktlinjer - med Riktlinjer mera med mera Delårsrapport LS Behovsfokus - RTP - Verksamhetsplan - Trafikbeställning med mera Delårsrapport TN Landstingsdirektören Uppföljning av överenskommelser och avtal Resultatdialoger Behovsfokus - Verksamhetsplan - Avtal -- Regelbok Uppdrag - Överenskommelser med mera - Avtal Verksamhetsfokus Behovs- och verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Överenskommelser - Riktlinjer med mera - Verksamhetsplan - Riktlinjer med mera Årsredovisning Delårsrapport PE Resultatdialoger Ledningsrapporter Behovs- och verksamhetsfokus - RTP - Verksamhetsplan - Trafikbeställning med mera Årsredovisning Delårsrapport Ötraf Externa vårdgivare Egna produktionsenheter Ötraf Figur 1: Den landstingsövergripande styrningen Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv: Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov av hälsooch sjukvård och kollektivtrafik ska tillgodoses. Process - är inriktat på utvecklingen av och effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi. Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden har ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare 2. Perspektivet Med- 2 Undantaget den regionala utvecklingen som styrelsen har ansvar för i första hand. arbetare är endast landstingsstyrelsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl landstingsstyrelsens som hälso- och sjukvårdsnämndens respektive trafiknämndens angelägenhet. Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden har fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna och egna bolag uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär denna ansvarsfördelning att landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. 6 DEN POLITISKA STYRNINGEN

7 Trafiknämnden har en myndighets- och beställarroll med fokus på östgötens behov av kollektivtrafik och har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken. Trafiknämnden är samtidigt regional kollektivtrafikmyndighet. Landstingsdirektören ansvarar för den samlade produktionsorganisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att, genom nödvändiga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den fastställda ekonomiska ramen. Landstingsdirektören ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ. Landstingsdirektören ska under landstingsstyrelsen - även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, finansplan samt landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens verksamhetsplaner. EN SAMORDNAD STYRPROCESS Det är politikens uppgift att ange mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Landstingsdirektör och produktionsenhetsledningar ska utgöra en professionell ledning och se till att åstadkomma resultat i linje med de politiska uppdragen. Hälso- och sjukvårdsuppdraget kräver att landstingsstyrelsens verksamhetsstyrning och hälso- och sjukvårdsnämndens behovsstyrning koordineras utifrån en systematisk och samordnad styrprocess som ska kännetecknas av dialog och öppenhet (Se Figur 2). Redovisning till HSN/LS Beslut LS/HSN PE:s verksamhetsplaner Behovsanalys HSN:s och LS verksamhetsplaner Beslutas av HSN Uppföljning Uppdrag Årsredovisning Delårsrapporter till LS/HSN Kunskapssammanträden LS/HSN Löpande tematiska uppföljningar Organisering, anvisningar och riktlinjer LD:s verksamhetsplan Resursfördelning Strategisk plan med treårsbudget Finansplan Förslag till resursfördelning från LD Beslut överenskommelser HSN Beslut avtal fortlöpande i HSN Överenskommelser och avtal Beslut LS Beslut LS/HSN Figur 2: Samordningen av landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens styrprocesser 3 STRATEGISK PLAN MED TREÅRSBUDGET Landstingsfullmäktige beslutar i juni månad varje år om en strategisk plan innefattande visionen, de strategiska målen och den lagstadgade treårsbudgeten med beslut om skattesats och ekonomiska ramar. Visionen och de strategiska målen ska i huvudsak ligga fast under mandatperioden. FINANSPLAN I november antar fullmäktige en finansplan som innebär en uppdatering av de ekonomiska förutsättningarna, främst med avseende på skatteunderlag, pris- och löneutveckling samt påverkande beslut från riksdagen. Finansplanen kan också innehålla direktiv till landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden inför kommande planeringsarbete. LANDSTINGSSTYRELSENS, HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDENS OCH TRAFIK- NÄMNDENS VERKSAMHETSPLANER Styrelse och nämnder anger i sina verksamhetsplaner hur man under det kommande året ska verkställa det uppdrag som fullmäktige beslutat om i den strategiska planen med treårsbudget (se ovan). Dessa verksamhetsplaner är en utgångspunkt för styrelsens och nämndernas politiska processer och i förlängningen landstingsdirektörens verksamhetsplan. Landstingsstyrelsen ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområden för att uppnå de strategiska mål som är styrelsens ansvar. Redovisa plan för styrelsens uppföljningar. Styrelsen beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområden för att uppnå de strategiska mål som är nämndens ansvar. Redovisa bakgrund och inriktning för behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser och avtal. Redovisa plan för hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningar. Nämnden beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. Trafiknämnden ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer som visar på utvecklingsområden för att uppnå de strategiska mål som är nämndens ansvar. Ange nödvändiga uppdrag till Östgötatrafiken. Redovisa plan för trafiknämndens uppföljningar. Nämnden beslutar om förslag till verksamhetsplan i september vilket, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. 3 LS=landstingsstyrelsen, HSN=hälso- och sjukvårdsnämnden, LD=landstingsdirektören, PE=produktionsenheterna DEN POLITISKA STYRNINGEN 7

8 BEHOVSANALYSER Behovsanalyserna är ett viktigt underlag i den samordnade styrprocessen för hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen. Dessa analyser, inkluderande brukardialogsberedningarnas uppdrag, presenteras för politiken under hösten. Dialog sker mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdverksamheten, men också mellan nämnden och landstingsstyrelsen, framförallt i samband med kunskapssammanträden. I anknytning till presentation av behovsanalyserna bereds förslag till uppdrag inom berört område. UPPDRAG Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i februari om det övergripande uppdraget baserat på främst resultaten av genomförda behovsanalyser och uppföljningen av tidigare givna uppdrag. Beredningen av uppdragen förutsätter dialog mellan nämnden och vårdverksamheten, inte minst för att beakta resursfördelningen. Uppdraget är också en utgångspunkt för kravspecifikationer som ligger till grund för överenskommelser och avtal. RESURSFÖRDELNING OCH ÖVERENSKOMMELSER Utifrån de uppdrag som hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om, ansvarar landstingsdirektören för att i samråd med sjukvårdande produktionsenheter i augusti presentera ett samordnat förslag om resursfördelning. Fördelningen baserar sig på det uppdrag som givits av hälso- och sjukvårdsnämnden och de ekonomiska förutsättningar som landstingsfullmäktige angivit i treårsbudgeten. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i september om överenskommelserna med vårdverksamheten vilket innebär att resursfördelning och uppdrag fastställs. ORGANISERING, ANVISNINGAR OCH RIKTLINJER Landstingsstyrelsen ska skapa förutsättningar för och säkerställa effektivitet, kompetens och kvalitet inom landstingets egna verksamheter. Detta ska harmoniera med den behovsstyrning som bland annat får sitt uttryck i hälso- sjukvårdsnämndens överenskommelser. Styrelsen har ett övergripande ansvar för infrastruktur och organisering. Genom anvisningar och riktlinjer till landstingets egna produktionsenheter anger styrelsen förutsättningar för planering, drift och uppföljning. LANDSTINGSDIREKTÖRENS VERKSAMHETSPLAN Landstingsdirektören ansvarar för att politiskt fastställd vision, strategiska mål och framgångsfaktorer samt hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser och avtal, får fullt genomslag i landstingets verksamhet men även, i tillämpliga delar, i extern landstingsfinansierad verksamhet. Landstingsdirektören konkretiserar styrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens samt trafiknämndens framgångsfaktorer för att driva på och följa upp utvecklingen. Detta sker bland annat med hjälp av nyckelindikatorer 4 i landstingsdirektörens verksamhetsplan. Denna plan ska godkännas av landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och trafiknämnd i oktober. PRODUKTIONSENHETERNAS VERKSAMHETSPLANER Produktionsenheterna lämnar i september in förslag till verksamhetsplaner (inklusive övergripande ekonomisk bedömning) med tydlig koppling till landstingsdirektörens verksamhetsplan och, när så är aktuellt, till ingångna överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden. Under perioden september-november sker en dialog om verksamhetsplanerna mellan framförallt landstingsdirektören och produktionsenheterna. Landstingsstyrelsen beslutar om produktionsenheternas verksamhetsplaner i december. UPPFÖLJNING Den kontinuerliga uppföljningen sker genom månatliga delårsrapporter till landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd och till trafiknämnd efter mars, augusti och oktober. En fördjupad uppföljning som inkluderar en ekonomisk helårsbedömning, sker i delårsrapporterna efter mars, augusti och oktober. Uppföljningen till fullmäktige från landstingsstyrelsen, hälsooch sjukvårdsnämnden och trafiknämnden sker i form av den gemensamma årsredovisningen som behandlas av fullmäktige i april. En ytterligare uppföljning sker via den gemensamma delårsrapporten efter augusti som behandlas av fullmäktige i november. Olika tematiska uppföljningar integreras i möjligaste mån i delårsrapporterna till styrelse och nämnder, till exempel uppföljning av landstingsdirektörens verksamhetsplan samt uppföljning av uppdrag och överenskommelser. Därutöver sker vid behov fördjupade uppföljningar av styrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd samt trafiknämnd inom respektive ansvarsområde vid ordinarie sammanträden. Inslag av uppföljning finns också under året vid styrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma kunskapssammanträden. Landstingsdirektören följer upp varje produktionsenhets resultat genom delårsrapporter och resultatuppföljning. Överenskommelserna följs bland annat upp som en del av produktionsenheternas uppföljning av verksamhetsplanen. Varje produktionsenhet gör månatliga delårsbokslut samt årsredovisning. De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det finns en god intern styrning och kontroll i landstinget. Internkontrollen ska säkerställa att politiska mål, policies och övriga ambitioner avseende ekonomi och verksamhet uppfylls samt att rutiner, processer och system är tillförlitliga och effektiva. 4 Målsatt utvecklingsområde som ska driva på och följa upp utveckling i linje med en framgångsfaktor. 8 DEN POLITISKA STYRNINGEN

9 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR VI BLIR ALLT ÄLDRE Medellivslängden har under lång tid ökat och det finns ingen anledning att förvänta sig någon förändring av denna utveckling under överskådlig tid. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med låg inkomst och/eller kort utbildning. Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling. Den medicinska utvecklingen innebär generellt säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat för patienten, vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera av våra folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. FÖRÄNDRADE LEVNADSVANOR Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år 5. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Om samhället lyckas utnyttja potentialen i det förebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. DEN SYSSELSATTA BEFOLKNINGEN SKA FÖRSÖRJA ALLT FLER Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler såväl totalt som relativt sett. Figur 3: Antal invånare över 65 respektive 85 år i Östergötlands län. Jämförelse mellan år 2010 och prognos för år 2030 (Källa: Regionförbundet Östsam 2012) Antal invånare i länet som är 65 år och äldre i länet förväntas öka med ca 32 procent fram till 2030, från cirka år Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012, (Socialstyrelsen/Statens Folkhälsoinstitut) till cirka personer. Ökningen kommer att ske i en mer eller mindre konstant hastighet över tidsperioden. Andelen invånare i länet 65 år och äldre kan förväntas stiga från 18,9 till 23,4 procent av befolkningen, vilket innebär en ökning med 4,5 procentenheter. Andelen invånare, 85 år och äldre, förväntas öka med 1,1 procentenheter, från 2,8 procent till 3,9 procent av den totala befolkningen. Till skillnad från antal personer över 65 år förväntas antal individer som är 85 år vara i stort sett oförändrat fram till år 2020 varefter det sker en mycket snabb ökning. Antalet östgötar över 85 år förväntas öka från cirka till ungefär personer mellan åren 2010 och 2030, en ökning med cirka 47 procent. GLOBAL KUNSKAPSSPRIDNING PÅSKYNDAR DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN Den medicinska utvecklingen förväntas gå snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter att få ett genombrott. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering gör det möjligt att allt snabbare och billigare kartlägga arvsmassan. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. RESURSBEHOVET ÖKAR Hälso- och sjukvården inklusive tandvården utgör 9,6 procent av BNP och den andelen har ökat med 0,4 procentenheter sedan Befolkningsförändringar, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna, kommer att öka kostnadstrycket väsentligt kommande år. Fortsatt effektivisering av arbetsprocesser och arbetsmetoder kan motverka men inte förhindra en sådan utveckling. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar har under 2000-talet legat kring knappt 1 procent per år för landstingen. I en framtid som sträcker sig fram till och med , bedöms kostnaderna relaterade till det demografiska trycket att öka till 1,2 procent årlig ökning för landstingen. Så snabb har ökningstakten inte varit sedan i början av 1990-talet. Utöver befolkningsförändringar bedöms att kostnaderna i övrigt ökar i samma takt som de gjort under 2000-talet, vilket i fasta priser är drygt 1 procent för landstingen. Anledningen är ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en allt högre ambitionsnivå gällande landstingets uppdrag (medicinsk utveckling m.m.). 6 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, Lägesrapport 2013 (Socialstyrelsen) 7 Ekonomirapporten april 2013 (Sveriges Kommuner och Landsting) PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9

10 Utfall (%) Prognos (%) År År År År År År Demografiska behov 0,7 0,9 1,0 1,1 1,1 1,2 Övrig kostnadsökning 1,0 1,3 0,6 1,0 0,9 1,2 Total årlig kostnadsökning 1,7 2,2 1,6 2,2 2,0 2,3 Figur 4: Kostnadsökning i fasta priser för landstingen år med prognos år Rensat för effekten av skatteväxling 2012 och (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2012) Trots ett antagande om uppräknade generella statsbidrag och specialdestinerade statsbidrag, som ökar i takt med kostnadsutvecklingen, riskerar intäkterna att inte täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. Kollektivtrafikens resursbehov ökar också, men av delvis andra skäl. En god regional utveckling förutsätter en hög sysselsättningsgrad. Samhällsutvecklingen under 2000-talet visar på en ökad specialisering inom näringslivet och att allt fler väljer bostadsort före arbetsort. För att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera förutsätter detta ökad personlig rörlighet som innebär tt man är beredd och har möjlighet att röra sig över ett större geografiskt område för att hitta ett arbete. Detta ökade behov av att kunna resa inom regionen innebär också ett ökat behov av kollektivtrafik över tid. LANDSTINGET STÅR INFÖR EKONOMISKA UTMANINGAR Landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Omfattande investeringar i fastigheter är planerade för såväl Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena och Lasarettet i Finspång. Skattehöjningen från år 2013 ger förutsättningar för att möta planerade investeringar i verksamheten som säkrar en bra infrastruktur på sikt och ger förutsättningar för förbättringar av vårdprocesserna. Den ökade finansieringen är dock långt ifrån tillräcklig för att möta de utmaningar och möjligheter som landstinget står inför, i form av nya behandlingsformer, läkemedel och behov i befolkningen. Landstingets ekonomi i slutet av den kommande treårsperioden är ett tydligt tecken på detta. År 2016 beräknas landstingets resultat uppgå till endast 0,6 procent av nettokostnaden vilket inte är i nivå med det finansiella målet om ett resultat på 2 procent. Den huvudsakliga orsaken till den minskade resultatnivån är att en stor del av planerade investeringar aktiveras år 2016 och ger ökade driftkostnader på 200 miljoner kronor. SVENSK EKONOMI GÅR LÅNGSAMT MOT BÄTTRE TIDER 8 År 2012 slutade med en mycket svag tillväxt. I år bedöms BNP växa med 1,5 procent, år 2014 beräknas tillväxten bli 2,5 procent och åren 2015 och 2016 beräknas den ligga på 3,3 procent. Vid tidigare lågkonjunkturer har efterfrågan i omvärlden och exporten lyft den svenska ekonomin men förutsättningarna för en sådan utveckling är betydligt sämre under kommande år. De offentliga finanserna är i emellertid i god ordning, med en låg statsskuld, samtidigt som hushåll och företag visar betydande överskott i sitt finansiella sparande. Detta ger utrymme för en ökad inhemsk efterfrågan som kan kompensera för att tillväxten i omvärlden inte är den bästa. Den finansiella oron i omvärlden påverkar dock den inhemska efterfrågan och återhämtningen är utdragen. Oron i omvärlden gör också att dagens prognoser är osäkra och att förutsättningarna på kort tid kan förändras. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar runt 8 procent. Det är först en bit in på år 2014 som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt antas förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Efter en ganska stark nominell ökning under 2012 bromsar skatteunderlagstillväxten in 2013 och 2014 innan den åter accelererar åren 2015 och Makro Nytt 1/2013 (Sveriges Kommuner och Landsting) 10 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

11

12 HÅLLBAR UTVECKLING En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 9. ningar. Hälso- och sjukvården förbättras ständigt vilket leder till att allt fler patienter får ta del av den nya vården, men detta innebär också nya kostnader. Arbetet för hållbar utveckling är en process som omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Det krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete för att möta de utmaningar vi står inför. Landstinget i Östergötland har en bra grund att stå på men kan inte nöja sig med det arbetet måste fortsätta. Socialt hållbar utveckling - exempelvis hälsa, jämställdhet, demokrati, social rättvisa Ekologiskt hållbar utveckling - exempelvis miljö, naturresurser, klimat Ekonomiskt hållbar utveckling - exempelvis tillväxt, arbete, globalisering Landstingets verksamhet berör i varierande omfattning alla dessa aspekter. Inom allt ifrån kollektivtrafik till hälso- och sjukvård måste hänsyn tas till hållbarhetsaspekterna. Det finns inom varje perspektiv strategiska mål där kravet på hållbar utveckling är mer uttalat målområden av särskilt långsiktig karaktär som påverkas kraftigt från omvärlden - framtidsfrågor som bör ges en särskild hållbarhetsdimension. Hälso- och sjukvården ger unika möjligheter att bidra till att förbättra människors livskvalitet. En bra vård och en bättre hälsa är en viktig grund för människor ska kunna utvecklas och leva ett bra liv. Landstinget i Östergötland kan idag erbjuda en vård av mycket hög kvalitet med bra resultat, men samtidigt finns det stora utma- Den ekonomiska analys som genomförts på fullmäktiges uppdrag, pekar på effektiviseringar som bedöms nödvändiga för att klara framtidens utmaningar. De skillnader som kunnat konstateras mellan landstingen vad gäller kostnadseffektivitet inom områden som läkemedel, behandlingsval, slutenvårdsanvändning och kvalitetsbristkostnader visar på en effektiviseringspotential11. En viktig slutsats är att det finns betydande möjligheter i att utveckla förmågan att använda befintlig kunskap. För att skapa en hållbar utveckling där framtidens utmaningar kan mötas och allt det goda inom hälso- och sjukvården kan nyttjas måste hälso- och sjukvården aktivt arbete med följande utvecklingsområden: Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Hälsofrämjande arbete Ledning och styrning 10 Ekonomisk analys , Rapport Landstinget i Östergötland Ur Brundtlandkommissionens FN-rapport Vår gemensamma framtid 11 Kostnader, behandlingsval och kvalitet, Sveriges Kommuner och 1987 Landsting HÅLLBAR UTVECKLING

13 I perspektivet Medborgare: REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL HÅLLBAR VÄLFÄRD En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. Det ökade resursbehov som följer av den demografiska och medicinska utvecklingen med ökade förväntningar, kan delvis mötas genom en gynnsam regional utveckling. Östergötland har en utvecklingspotential som inte tas till vara fullt ut. Den regionalekonomiska tillväxten är låg i jämförelse med andra regioner. KOLLEKTIVTRAFIKEN ETT NATURLIGT VAL VID RESOR Hållbart resande handlar om att förändra människors beteende och få dem att välja hållbara transportmedel som gång, cykel och kollektivtrafik framför bilen. Ett utvecklat system för kollektiva färdmedel samt cykel- och gångvägar ökar människors möjlighet att resa på ett hållbart sätt och tär inte på naturens resurser eller människors hälsa i samma utsträckning som biltrafiken gör. BRA OCH JÄMLIK HÄLSA Välfärdens utveckling i framtiden är inte bara en utmaning ifråga om finansiering utan handlar också om att finna vägar att ta vara på den potential som finns i folkhälsoarbetet och hantera lokala och regionala skillnader i hälsa i samverkan med andra samhällsaktörer. I perspektivet Process: EN AKTIV OCH STRATEGISK FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET En stark forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är nödvändig för att kunna möta framtida sjukvårdsutmaningar och förnya verksamheten. FoU ska långsiktigt stödja landstinget i rollerna som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional/ nationell/ internationell aktör. Som regional aktör har landstinget intresse i att forskning bidrar till den regionala utvecklingen. RESURSEFFEKTIV OCH KRETSLOPPS- ANPASSAD VERKSAMHET MED MINSTA MÖJLIGA KLIMATPÅVERKAN Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer, ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. I perspektivet Medarbetare STRATEGISK KOMPETENSFÖRSÖRJNING SOM STÖDJER VERKSAMHETENS UPPDRAG Det är en utmaning för landstinget att långsiktigt säkerställa nödvändig kompetensförsörjning där scenariot är ett ökande resursbehov inom vården samtidigt som det finns en konkurrens inom utbildning och arbetsmarknad. I perspektivet Ekonomi: EKONOMI SOM INTE BELASTAR KOMMANDE GENERATIONER Det är viktigt att landstinget uppnår och behåller en så god ekonomi så att den inte belastar kommande generationer. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den hälso- och sjukvård generationen beslutar om och själv konsumerar. Den särskilda hållbarhetsdimensionen innebär att ovanstående identifierade strategiska mål bör hanteras likvärdigt på så sätt att de kräver en längre planeringshorisont med hållbarhet som ledstjärna. Detta ska tydligt framgå i både landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens verksamhetsplaner. Planering för hållbar utveckling är ett långsiktigt, medvetet och systematiskt arbete som kräver aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalys av både politik och verksamhet. Överväganden behöver utifrån detta göras om hur organisationen via innovation och verksamhetsutveckling ska agera mot en framtidshorisont inom områden som: Nya uttryck för ohälsa Livsstilsförändringar Förändrade förväntningar i samhället Medicinsk utveckling Demografisk utveckling Ekonomiska förutsättningar Globala förutsättningar och internationell utveckling Klimatförutsättningar Samhällsstruktur Formella förutsättningar - lagstiftning etc. Kunskapen om morgondagens samhälle, om folkhälsan och om behoven hos dagens och framtidens medborgare måste hållas aktuell och leda till kontinuerlig omprövning av hälso- och sjukvårdens sätt att arbeta. Landstinget påverkas av omvärlden men kan också genom sitt agerande påverka utvecklingen. Samtliga Sveriges landsting och regioner ställer krav på och följer upp en uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoden innebär att ta ett socialt ansvar vid produktionen av de varor och tjänster som köps in. I all upphandling av bland annat sjukvårdsartiklar ska leverantörerna garantera att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn 12, föreningsfrihet och arbetsvillkor uppfylls. 12 Se även sid 25, Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan HÅLLBAR UTVECKLING 13

14 PERSPEKTIVET MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur landstinget utifrån sitt uppdrag på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov och bidra till en bra livskvalitet. Landstinget i Östergötland har följande strategiska mål inom perspektivet Medborgare Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården REGIONAL UTVECKLING SKA BIDRA TILL EN HÅLLBAR VÄLFÄRD Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen En region som är attraktiv, med hållbar miljö, bra utbildningsmöjligheter och ett aktivt näringsliv, är en viktig faktor för bra livskvalitet. Hållbar välfärd där hälso- och sjukvården är en viktig del kräver också regional utveckling. God ekonomisk utveckling påverkar människors hälsa positivt. På samma sätt är hälsa en betydande faktor för regional ekonomisk utveckling 13. Därför ska landstinget bidra till att Östergötland blir en mer attraktiv region som skapar möjligheter för alla både människor och företag, att utvecklas och växa. En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar, kräver en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga på nationell, regional och lokal nivå att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser. Landstinget ska med sitt ansvar för hälso- och sjukvården och för andra regionala uppgifter inte minst kollektivtrafik aktivt medverka i arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling och tillväxt i regionen. Hälso- och sjukvården, och de många verksamheter som anknyter till den, har i sig mycket stora utvecklingsmöjligheter. Den pågående utvecklingen mot flera aktörer såväl som olika driftsformer ger också förutsättningar för en ökad dynamik. Landstinget är Östergötlands största arbetsgivare. Allt detta gör att landstinget har en viktig roll i arbetet för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det är viktigt att detta perspektiv får bättre genomslag i befolkningen, och att landstinget som viktig regional aktör sätts på kartan. 13 Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling (Folkhälsoinstitutet 2007) En väl fungerande hälso- och sjukvård i Östergötland och i Sydöstra sjukvårdsregionen är en viktig del av den infrastruktur som gör en region eller kommun attraktiv för företagande och boende och skapar tillväxt och arbetstillfällen. En avancerad hälso- och sjukvårdssektor är viktig också för utvecklingen av underleverantörer och andra branscher. Genom att se vård och omsorg i ett större sammanhang kan man engagera andra branscher, sektorer och forskningsområden. Företagsutveckling och konkurrenskraft är i hög grad beroende av den miljö där de verkar. Där samspelar både privata och offentliga aktörer. Ett exempel på framgångsrik samverkan mellan offentliga organisationer och näringsliv är Hälsans nya verktyg i Östergötland 14 Landstinget i Östergötland ska på olika sätt arbeta för att ta tillvara utvecklingsidéer hos personalen och öka samverkan med näringslivet. Detta görs idag dels genom Innovationsslussen och dels genom Testbäddsprojektet som drivs med stöd av Vinnova. Syftet är att underlätta introduktionen av nya lösningar inom vården och därigenom öka kvaliteten och/eller frigöra resurser i verksamheten. (Se även sid 24 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete.) Ett annat område som uppmärksammats såväl inom EU som på nationell nivå är så kallade innovationsupphandlingar eller förkommersiella upphandlingar. Det innebär upphandling av lösningar som inte finns på marknaden idag. Sådana upphandlingar driver fram nya innovativa lösningar och kan på så sätt också bidra till ekonomisk tillväxt i näringslivet. Landstinget har en viktig roll att som stor offentlig aktör stimulera och verka för innovationsupphandlingar, exempelvis för att stödja utvecklingen att erbjuda mer vård i hemmet istället för på sjukhus. De utbildningar som landstinget har ansvar för, de estetiska utbildningarna vid Lunnevads folkhögskola och Naturbruksgymnasiet, bidrar till regional utveckling för en hållbar välfärd. KOLLEKTIVTRAFIKEN - ETT NATURLIGT VAL VID RESOR Ansvarsområde: Trafiknämnden Landstinget utgör sedan 2012 den regionala kollektivtrafikmyndigheten och har därmed ansvaret för all regional kollektivtrafik i länet, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar landstinget därmed för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram och för beslut om allmän trafikplikt inför upphandling av ny trafik. 14 En ideell förening som har Östergötland som bas. Medlemmarna utgörs av forskningsinstitut, Regionförbundet Östsam, kommuner, Landstinget i Östergötland, ett antal universitetsaktörer samt ett 60-tal privata företag. Ambitionen är att satsa på tillväxt och underlätta samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle/politik för att utveckla nya produkter och tjänster för hälso- och vårdmarknaden. 14 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE

15 Ambitionen är att kollektivtrafiken ska vara ett naturligt val för resor i regionen och att kollektivtrafiken ska öka sin marknadsandel gentemot resor med egen bil. Detta främjas av möjligheten att kombinera kollektivtrafikresande med andra transportsätt. En väl utbyggd kollektivtrafik är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att knyta samman regionens delar till en helhet som kan fungera som en flerkärnig stadsregion. Detta skapar i sin tur möjligheter för medborgare att bo där de vill och samtidigt resa till arbete och studier på ett sätt som är långsiktigt hållbart för miljön. Kollektivtrafiken ska också knyta ihop regionen med omkringliggande län. För att utveckla en flerkärnig stadsregion och knyta ihop regionens ortssystem med kollektivtrafik behövs en kraftsamling av resurserna där det finns stora resandeunderlag. Det innebär att satsningar på tät trafik i de stora pendlingsstråken och mellan de större städerna bör prioriteras. Vidare är det viktigt att upprätthålla möjligheter till daglig arbetspendling mellan regionens geografiskt perifera delar och de centrala delarna. Landstinget bör också verka för att turutbudet mellan Östergötland och för medborgarna intressanta orter utanför regionen medger dagligt utbyte för arbete och studier. I augusti 2012 meddelade regeringen att Ostlänken mellan Järna och Linköping ska byggas. Arbetet med att förbereda för byggnationen har därför intensifierats i berörda kommuner. Byggnationen kommer även att ha stor betydelse för landstinget som huvudman för den regionala och lokala kollektivtrafiken, då den innebär utökad spårkapacitet. Det kommer att underlätta för utvecklingen av pendeltågstrafiken i länet. Landstinget i Östergötland har sedan tidigare reserverat medel för medfinansiering av Citybanan i Stockholm och Ostlänken. För att frigöra resurser i kollektivtrafiksystemet behöver trafiken ses över och nya former prövas, som till exempel anropsstyrd trafik, eller på initiativ av civilsamhället, mobil samåkning och byabussar. Detta är framförallt aktuellt i trafik med få resenärer, till exempel yttäckande trafik på landsbygden. Landstinget bör medverka till förbättrade kommunikationer med Stockholm -Mälardalsregionen för bättre möjligheter till dagligt utbyte för arbete och studier. Detta sker genom samverkan och samarbete utifrån ett hela resan perspektiv inom ramen för samarbetet med berörda län i Stockholm - Mälardalsregionen En bättre sits 15 respektive inom Mälardalstrafik AB (Mälab) som är det gemensamma bolag som driver tågtrafik på uppdrag av länen i Mälardalen. Kollektivtrafiken måste uppfattas som ett attraktivt alternativ till bilen, ett stabilt och långsiktigt åtagande mot befolkningen och en restid som inte överstiger 1,5 gånger bilresans tid. Det ska vara enkelt och överskådligt att planera och köpa sin resa. Tjänster för planering, köp och information bör utvecklas så att de ger möjlighet till personlig utformning. Likaså är det viktigt att medborgarna/resenärerna inte upplever krångel med biljettsystemen när de korsar länsgränserna i sitt kollektivtrafikresande. En viktig målsättning är att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla medborgare. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet sätts fokus främst på två grupper av funktionsnedsatta, personer med nedsatt syn och personer med nedsatt rörelseförmåga. Även kognitiva funktionshinder samt läs- och skrivsvårigheter är frågor som måste uppmärksammas särskilt. För att säkerställa att tillgänglighet uppnås i kollektivtrafikens infrastrukturanläggningar sker kontinuerliga samråd med övriga ansvariga aktörer. Under den kommande treårsperioden står kollektivtrafiken inför stora utmaningar. Den offentliga finansieringen av kollektivtrafiken har gradvis ökat under de senaste tio åren och ligger idag på cirka 60 procent. Målet är att denna trend ska brytas under budgetperioden. Den långsiktiga målsättningen bör vara att nivån för egenfinansieringen av kollektivtrafiken återgår till 50 procent. Samtidig finns det behov av ytterligare satsningar för att kollektivtrafiken ska kunna bli ett naturligt förstaval för medborgarna. Det handlar om att fortsätta göra kollektivtrafiken lättillgänglig, attraktiv och prisvärd. Vidare finns ett antal strategiska frågor som kommer att få stor betydelse för kollektivtrafikområdet bland annat: Från halvårsskiftet år 2016 börjar nya kontrakt för landsbygdstrafiken att gälla. Dessförinnan ska omfattande trafikpliktutredningar göras och trafik upphandlas. Östgötatrafiken har eller kommer att ta över samordningsansvaret från flera kommuner för skolresor och färdtjänst. Detta skapar nya och bättre förutsättningar för att samordna alla former av samhällsfinansierad trafik. Från halvårsskiftet år 2016 kommer all allmän kollektivtrafik i länet att drivas med förnyelsebara bränslen. Den planerade Ostlänken gör det angeläget att utarbeta en strategi för hur tågtrafiken ska utvecklas på södra stambanan/ Ostlänken respektive Mjölby Hallsberg. Fortsatt utveckling av informations- och kommunikationssystem. Sex nya tågfordon för pendeltrafik är beställda och beräknas kunna tas i bruk våren Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. Därför behöver ett arbete ske i syfte att möjliggöra fler utförare av kollektivtrafik utanför det skattefinansierade systemet. 15 Ett gemensamt och informellt samarbete mellan sju län som arbetar för internationell tillgänglighet, rimlig pendling mellan regionala noder, klimatsmarta, effektiva godstransporter och framkomliga och trafiksäkra vägar. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE 15

16 BRA OCH JÄMLIK HÄLSA Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden En bra och jämlik hälsa är en av de viktigaste faktorerna för hållbar tillväxt, utveckling och välfärd. Omvänt finns ett samband genom att människors hälsa påverkas positivt av en stark ekonomisk utveckling. Landstinget i Östergötland har tillsammans med Regionförbundet Östsam och länets kommuner tagit fram en folkhälsopolitisk policy Landstinget i Östergötland ska tillsammans med kommunerna och Regionförbundet Östsam utveckla styrning, kunskaper och metoder i linje med den gemensamma folkhälsopolitiska policyn. Med utgångspunkt i denna policy etablerades under år 2012 Östgötakommissionen för folkhälsa. Kommissionen ska analysera hälsoläget och föreslå insatser som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor. Kommissionen ska presentera sina resultat i årliga delrapporter samt en slutrapport sista kvartalet Det folkhälsopolitiska arbetet i länet utgår från det nationella målet för folkhälsopolitiken - att skapa samhälleliga förutsättningar för en bra hälsa på lika villkor för hela befolkningen 16. Hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan många faktorer och aktörer. Ekonomiska, sociala och miljörelaterade förhållanden i samhället påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Det hälsofrämjande perspektivet ska därför finnas med i all samhällsplanering. Satsningar på sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser är viktiga för att uppnå en bra och jämlik hälsa. Landstinget ska med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar. Landstinget i Östergötland arbetar med tre målgrupper inom det hälsofrämjande området: befolkning, patienter och medarbetare. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nyligen utarbetat ett positionspapper, som också kommer att vara ett stöd för landstingets arbete med de hälsofrämjande frågorna. I ett befolkningsperspektiv ska landstinget bidra med kunskap om bestämningsfaktorer för sjukdom och hälsa. Landstinget ska också bedriva hälsofrämjande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer på såväl strukturell- som individuell nivå. Syftet är att understödja en bra och jämlik hälsoutveckling hos invånarna i Östergötland. Målsättningen är att vården kan erbjuda hälsofrämjande möten där patienten och/eller den närstående känner sig delaktig, respekterad och lyssnad på och som stärker patientens tro på den egna förmågan. Den traditionella synen på patienten som mottagare av hälso- och sjukvård behöver ersättas med en syn där den enskilde individen också har rollen som medskapare i sin egen hälsoutveckling. Hälsan grundläggs tidigt. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds, exempelvis föräldrautbildning. Landstinget ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom bland annat genom effektiv information om alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Samverkan med skolhälsovård/ elevhälsa ska intensifieras under budgetperioden för att förbättra barns hälsa bland annat genom samverkan kring hälsosamtal i skolan. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och Barnahus. Det är viktigt att hela länet har god tillgång till Barnahus och det bör därför skapas en sådan verksamhet även i östra länsdelen. Det påbörjade arbetet med Barnhälsa ska fortsätta att utvecklas och standardiseras över länet. Även samverkan för att utveckla insatserna för barn och unga med särskilda behov behöver utvecklas under budgetperioden, till exempel språkstörningar, stamning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Landstinget ska integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska tillämpas. De åtgärder som riktlinjerna redovisar är i grunden alltid någon form av rådgivning eller samtal som kräver att hälso- och sjukvårdspersonalen har ett hälsofrämjande förhållningssätt. Samtalet om levnadsvanor ska vara en stödjande dialog, med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar, med syftet att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Både primär- och specialistvård är viktiga aktörer i detta men även tandvården har en viktig roll, som kan stärkas ytterligare. Satsningar på att ta vara på kulturens betydelse såväl i den förebyggande som rehabiliterande processen inom vården bör fortsätta. Kulturaktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor vilket ofta är viktigt för vårt välbefinnande, inte minst för de äldre. Landstinget i Östergötland startade år 2011 arbetet med Kultur och hälsa i Östergötland. Projektet vill bygga en plattform för kultur och hälsa och uppmuntra människor att utöva kulturaktiviteter som ett led i en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. I delprojektet Må bra med kultur uppmuntras och stöttas patienter med lättare psykisk ohälsa, så som stressrelaterade besvär, genom att utöva kulturaktiviteter. Vid de stora om- och nybyggnationer som pågår och inleds under budgetperioden ska hälsofrämjande miljöer eftersträvas till gagn för såväl patienter som medarbetare. Det kan exempelvis handla om konstnärlig utsmyckning, tillgång till dagsljus, utblick mot natur; komponenter som kan bidra positivt till vårdmiljö och tillfrisknandeprocess. 16 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. 16 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE