Kandidatuppsats i Statsvetenskap, 15 hp VT 2013 Författare: Soraja Islamovic

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling Avdelningen för statsvetenskap Handledare: Per Assmo Antal ord: Kandidatuppsats i Statsvetenskap, 15 hp VT 2013 Författare: Soraja Islamovic Ett land, tre identiteter; En teoretisk analys av Bosnien-Hercegovinas konstitution One country, three identitites; A theoretical analisys on the constitution of Bosnia-Hercegovina

2 ABSTRACT The aim of this thesis was to analyse the constitution of Bosnia-Herzegovina based on the theory of constitutional democracy in order to point out the advantages and disadvantages that may affect the Bosnia-Herzegovina s democratic future This was done by first presenting the theoretical framework of constitutional democracy and a historical background that presents the destruction of Yugoslavia and the main reasons for the war in Bosnia-Herzegovina. This in order to get a better understanding of the subject constitutional democracy and to get a better understanding on what the reason was when the constitutional designers formed the constitution of Bosnia-Herzegovina. The theoretical framework was then compared with the constitution of Bosnia-Herzegovina. The main conclusion of this thesis is that the problem in Bosnia-Herzegovina isn t in the structure of the constitution; but more in the definition of ethnicities in it, and the definition of who should rule the country. These definitions may divide the society and don t maintain democracy in the country. There are many scientists that research on how to bring democracy into plural societies, but hopefully my thesis will open up a new path on how to unite the people as one in order to bring and maintain a democracy. Key Words; democracy, constituion, constitutional democracy, plural society, government, Bosnia-Hercegovina

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Inledning Syfte & Frågeställning Avgränsning Disposition.2 3. Tidigare forskning Teoretiskt ramverk Vad är en konstitution Konstitutionell demokrati Det exekutiva organet a Presidentialism b Parlamentarism c Semipresidentialism Den lagstiftande församlingen a Tvåkammarsystem b Enkammarsystem Författningsdomstolen.8 5. Forskningsmetodik Metod och design Material Validitet & reliabilitet Jugoslaviens fall Från krig till Daytonavtal Bosnien-Hercegovinas konstitution Artikel III; Ansvarsfördelning & relationer Institutionerna Entiteterna Kompletterande ansvar Artikel IV; Den lagstiftande församlingen Beslutsfattning Ansvarsfördelning Artikel V; Presidentrådet Beslutsfattning Ansvarsfördelning Ministerrådet Utskott Artikel VI; Författningsdomstolen Beslutsfattning Ansvarsfördelning Jämförande analys Ansvarsfördelning Den lagstiftande församlingen Presidentrådet Författningsdomstolen Etnicitet i konstitutionen Slutsats Källhänvisning.26

4

5 1. INLEDNING. Bosnien-Hercegovina var mellan talet en delrepublik i den federala staten Jugoslavien. Jugoslavien leddes under många år av diktatorn Josip Broz, mer känd som Tito och han blev bland annat prisad av omvärlden för att ha fört samman den Jugoslaviska befolkningen som bestod utav olika etniciteter och hade olika religionstillhörighet. Efter Titos död började Jugoslavien ändra och landet var på väg mot en kollaps. Berlinmurens fall och demokratiseringar runtom i världen ledde till att delrepublikerna strävade allt mer efter att bli självständiga, samtidigt som nationalismen som fördömdes under Titos tid började komma upp till ytan. Jugoslaviens fall kom när delrepublikerna Slovenien och Kroatien förklarade sig självständiga under början av 1990-talet. Detta möttes med ett motstånd från den Jugoslaviska armén som villa ha tillbaka länder till federationen. Efter de förra delrepublikernas avgång från Jugoslavien hade Bosnien-Hercegovina två val; att också dra sig ut ur Jugoslavien eller att fortsätta vara kvar i federationen som dominerades av serbiska politiker. Efter en folkomröstning i landet, förklarade sig Bosnien-Hercegovina självständigt. Bosnien-Hercegovina möttes precis som grannländerna av ett väldigt offensivt motstånd. Motståndet blev senare känt som ett av de mest brutala krigen i modern tid; den strategi som de Serbiska ledarna hade; att skrämma iväg Bosnien-Hercegovinas medborgare för att överta territorier ledde istället till etniska rensningar i landet. 1 Institutioner, organisationen och politiska aktörer försökte tillsammans med Bosnien- Hercegovina inleda fredsförhandlingar tillsammans med Jugoslavien för att få slut på kriget. Man lyckades till slut komma överens om Daytonavtalet som undertecknades Daytonavtalen innebar inte bara en fredsförhandling utan en ny konstitution för Bosnien-Hercegovina inrättades. Målet med den nya konstitutionen var att föra samman befolkningen, skapa fred och upprätthålla demokrati i landet. I samband med fredsförhandlingarna i Dayton skapades det även en ny konstitution som skulle inrättas direkt efter kriget. Målet med denna konstitution var att införa demokrati i landet samtidigt som konstitutionen är tänkt att föra samma de tre stridande etniciteterna. Detta mål kommer att övervägas i denna uppsats med hjälp utav teorin om konstitutionell demokrati. 2 Sedan inrättandet av konstitutionen inte har många förbättringar skett i landet, det är snarare tvärtom. Klyftorna mellan landets befolkning sägs ha blivit allt djupare, gränserna allt skarpare och politiken styrs fortfarande idag av nationalistiska partier

6 2. SYFTE & FRÅGESTÄLLNING. Detta examensarbete syftar till att utifrån teorin om konstitutionell demokrati analysera Bosnien & Hercegovinas konstitution. Följande frågor skall besvaras för att uppnå syftet: 1. Vilka var orsakerna till Jugoslaviens sönderfall och vad ledde till Daytonavtalet? 2. Hur är BiH:s stat organiserad och strukturerad enligt konstitutionen? 3. Vilka är fördelarna samt bristerna med BiH:s konstitution utifrån teorin om konstitutionell demokrati? 2.1 AVGRÄNSNINGAR. Bosnien-Hercegovinas konstitution återfinns i Annex 4 (Daytonavtalet) och är systematiskt uppdelad i 12 artiklar. Med hänsyn till uppsatsens omfång, tiden och teorin om konstitutionell demokrati kommer uppsatsen endast behandla fem artiklar. Dessa fem artiklar i konstitutionen behandlar Bosnien-Hercegovinas politiska struktur, organisation och maktdelning. 2.1 DISPOSITION. o Det första kapitlet är en introduktion med en kort bakgrund till vad det är som skall studeras i denna uppsats. o Det andra kapitlet behandlar uppsatsens syfte, frågeställningar och avgränsningar. o Kapitel tre presenterar tidigare forskning i ämnet konstitutionell demokrati. o Kapitel fyra presenterar det teoretiska ramverket, det vill säga teorin om konstitutioner och konstitutionell demokrati o Kapitel fem som behandlar forskningsmetodiken, det vill säga uppsatsens metod och material, dessutom diskuteras uppsatsens validitet och reliabilitet. o Kapitel sex presenterar en kort historisk bakgrund om Jugoslaviens fall, kriget i Bosnien-Hercegovina samt hur man kom fredsförhandlingarna ledde till Daytonavtalet. o Kapitel sju presenterar Bosnien-Hercegovinas konstitution o Kapitel åtta presenterar den jämförande analysen mellan Bosnien- Hercegovinas konstitution och det teoretiska ramverket. o Kapitel nio presenterar vilka slutsatser som har dragits utifrån analysen och jämförelsen i kapitel åtta. o Kapitel tio presenterar en källförteckning över den litteratur, vetenskapliga artiklar och de elektroniska källorna som användes under arbetets gång. 2

7 3. TIDIGARE FORSKNING. I detta kapitel kommer tidigare forskning från kända statsvetare om konstitutionell demokrati i plurala samhällen. Målet med detta kapitel är att förse författaren med forskning som sträcker sig över den klassiska teorin om hur en konstitutionell demokrati skall vara uppbyggd. Efter kriget på 90-talet i Bosnien-Hercegovina inrättade man en ny konstitution i landet. Denna konstitution är designad bland annat för att skapa fred och föra samman landets olika etniska grupper, samtidigt som konstitutionen skall upprätthålla demokratin i landet. En av de främsta förespråkarna för konstitutionell demokrati som teori och konstitutionell demokrati i plurala samhällen är statsvetaren Arend Lijphart. Lijpharts artikel Constitutional Design for Divided Societies är värd att nämna då han i artikeln beskriver hur man skall utforma en demokratisk konstitution som gynnar det plurala samhället. Han skriver i sin artikel att det är väldigt svårt att etablera och upprätthålla en demokrati i plurala samhällen, just på grund av uppdelning mellan olika religioner och etniska grupper. En lösning på detta problem är enligt Lijphart; maktdelning 4 och gruppautonomi 5. Dessa två lösningar har kritiserats bland annat för att inte gynnat demokrati, metodologi och har mätfel, men lösningen accepteras och inrättas i plurala samhällen. Vidare bygger Lijphart på olika konstitutionella val som man möter vid utformning av konstitution. Bland annat valsystem, där Lijphart talar för att proportionell representation 6 gynnar plurala samhällen bäst. Han beskriver dessutom hur ett parlamentariskt system passar det plurala samhället bättre än det presidentiella systemet bland annat genom rätten av avskaffa en regering och att det parlamentariska systemet skall vara uppbyggt på ett två-kammarsystem, där båda kammarnas platser skall vara jämnt fördelade mellan provinserna för att undvika dominans. Den andra artikeln som är värd att nämna är Constitutional Design; Proposal Versus Process skriven av Donald L. Horowitz. Horowitz granskar kritiskt konstitutionell demokrati och Lijpharts förslag på demokratiska förbättringar i plurala samhällen. Han påpekar att bland annat att plurala samhällens politik handlar främst om etnicitet och att maktdelning är väldigt svårt att applicera i det verkliga livet då de etniska grupperna har svårt för att samarbeta mellan varandra i olika frågor. Att man dessutom ger grupperna en gruppautonomi kommer dela samhället ännu mer och försvåra samarbetet. Dessutom kommer det att bli svårt för en opposition att växa fram i länderna. Horowitz bygger dessutom vidare på Lijpharts förslag om federala stater och beskriver två alternativ för ett ökat samarbete mellan etniciteter; provinserna skall 4 Makten i regeringen/parlamentet skall delas upp mellan ett lands etniska huvudgrupper. Uppdelningen skall helst ske på president/statsministerposten. 5 Varje etnisk huvudgrupp skall ha rätten till egna interna affärerna. 6 Vid val återspeglas de antal röster ett parti har fått till antalet representanter som partiet kommer att ha. 3

8 antingen vara helt heterogena eller blandade, det vill säga både homo och heterogena. Provinser som är helt homogena kan komma att förvärra de etniska konflikterna i ett land. 4. TEORETISKT RAMVERK. Detta kapitel skall försöka förklara konstitution och konstitutionell demokrati utifrån litteratur. Kapitlet är kopplat till uppsatsens syfte och frågeställning som presenterades i föregående kapitel. Först skall begreppet konstitution definieras och förklaras och vidare skall konstitutionell demokrati presenteras; vad en konstitutionell demokrati innebär och vad som definierar en konstitution som demokratisk. Målet med detta kapitel är att förse författaren med de teoretiska grunderna om konstitution och konstitutionell demokrati som skall användas vid den kritiska granskningen och analysen av Bosnien-Hercegovinas konstitution. 4.1 VAD ÄR EN KOSNTITUTION? Konstitutioner kan ses ur två olika synvinklar; bland annat ur en historisk synvinkel där konstitutionernas uppgifter har varit att beskriva statens makt över folket 7. Den andra, mer vanligare synvinkeln är att konstitutioner ses och definieras som lagar, regler eller lättast beskrivet som grundlagar 8 med syftet att strukturera makten och strukturen hos det styrande organet i landet. 9 En konstitution sätter med andra ord grunden för hur man skall styra och organisera landets styre. Konstitutionen skall enligt teorin bygga på fyra stycken grundprinciper; De skall bland annat anses vara grundlagar och stå över alla andra lagar i ett land. De skall dirigera och ge anvisningar på hur man skall forma politiken och hur man skall och inte skall stifta lagar under konstitutionen. 10 En maktdisposition skall dessutom finnas med i en konstitution, vilket innebär att särskilda lagar disponerar makten i staten mellan olika institutioner, de uppsatta i styrelseorganet och folket. 11 Det finns olika typer av konstitutioner i länderna runtom i världen, alla är karaktäristiska för länderna, men det alla konstitutioner har gemensamt är att de är nedtecknade i dokument. Givetvis finns det även länder som har oskrivna konstitutioner, som exempelvis Storbritannien; där man istället styr landet utifrån tradition och historia. 12 Dessutom kan de konstitutioner som är nedskrivna ses enligt litteraturen som deskriptiva och Normativa. Den deskriptiva konstitutionen beskriver hur styret faktiskt är, det vill säga; så ser styrelseskicket ut i landet och så skall landet styras. Den Svenska regeringsformen är ett exempel på en deskriptiv konstitution. 7 Hauge, R. Harrop, M. (2010), s Demokratiseringsporcesser 9 Hauge, R. Harrop, M. (2010), s Newton, Kenneth, Comparative Politics, s Demokratiseringsprocesser 12 Hauge, R. Harrop, M. (2010), s

9 Den normativa konstitutionen är den dominerande i Europa och en sådan konstitution beskriver hur styret skall eller bör vara. Det vill säga; hur bör ett styrelseskick se ut i landet? Normativa konstitutioner skiljer sig även från de deskriptiva på så sätt att de inte beskriver vilka som skall tolka och bestämma konstitutionernas mening och innebörd. I majoriteten av de Europeiska länderna är det den politiska maktens uppgift att tolka och utforma styret efter konstitutionen. 13 Slutligen skall en konstitution trots sin legala status kunna ändras, men uppbyggnaden av en konstitution skall göra det svårt och tidskrävande att ändra en konstitution. Detta för att de som sitter i det styrande organet inte skall ta förhastande beslut vid ändringen av en konstitution. 4.2 KONSTITUTIONELL DEMOKRATI. Styrelseätten skall uppfylla demokratins grundläggande krav och det skall utövas inom de gränser som sätts av landets konstitution Demokrati och den demokratiska staten kännetecknas av folksuveränitet, folkets vilja. Den Svenska regeringsformen formulerar definitionen på demokratin som att all offentlig makt utgår från folket. Men trots den demokratiska idén om folksuveränitet och frihet behöver staten avgränsas och följa specifika regler och lagar; konstitutionen. En fungerande demokratisk stat skall styra enligt lagar som respekterar människan och rättsstaten. 14 De demokratiska konstitutionerna bygger enligt teorin på enkla grundprinciper; den första och den viktigaste är att landet skall styras under lagarna, vilket innebär att styret skall se till att följa lagarna fullt ut för att undvika enmansvälde. En demokratisk stat kännetecknas bland annat genom fredliga maktbyten mellan ledare och rätten till fria och allmänna val och därför skall rätten till dessa två ingå i konstitutionen. Dessutom skall statens och folkets rättigheter och skyldigheter beskrivas i konstitutionen samt hur stor makt staten har över dess medborgare. Det skall finnas en ultimat auktoritet som skall se till att beslut, lagar och överenskommelser träder i kraft i landet. Konstitutionen skall även disponera makten och ansvarsskyldigheten i styret; detta för att en demokrati upprätthålls bäst om makten fördelas, detta då för att skapa en maktbalans så att ingen får mer makt än någon annan i ledningen. Dessutom skall konstitutionen vara den slutliga avgöraren för dess egen betydelse för landet och anvisa hur den skall ändras. Hos konstitutionella demokratier är det viktigt att dela upp makten; som sker genom att man delar upp organisationen och styret. Denna maktdelning gör man för att skapa en så kallad maktbalans och skydda demokratin i landet. Makdelningen gör att organisationen ser annorlunda ut och kommer innehålla; det exekutiva organet, den lagstiftande församlingen och författningsdomstolen. 13 Smith, Eivind, Konstitutionell Demokrati, 2004, s Smith, Eivind, Konstitutionell demokrati, 2004, s

10 4.2.2 DET EXEKUTIVA ORGANET. Det exekutiva organet definieras enligt teorin om konstitutionell demokrati som statens ryggrad då president, regeringschef, premiärminister och ministerråd ingår i organet. 15 De exekutiva organen skall bland annat ansvara över landets styre, men även fatta de allra viktigaste besluten 16 ; men arbetsuppgifterna och ansvaret varierar för det finns olika typer av styrelseskick varav tre stycken huvudgrupper; 4.2.2a. PRESIDENTIALISM. Presidentialism är ett konstitutionellt styrelseskick i vilket en president väljs ut direkt av folket genom fria allmänna val. Den presidentkandidat som väljs av folket utgör blir då ett statsöverhuvud, det vill säga chefen för det exekutiva organet, det är han/hon som leder landet. 17 Hur länge personen får sitta som president och hur många gånger den personen kan bli omvald skall förekomma i konstitutionen. 18 Huvuduppgifterna för presidenten blir leda regeringen, utse ministrar till departementen, vilket dessutom innebär att presidenten har makten att avsätta ministrarna. 19 Dessa huvuduppgifter är typiska för varje land med presidentialism, dock kan en president även ha andra rättigheter så som rätten att utlysa nyval och folkomröstningar, eller rätten att vara en militär överbefälhavare med specifika arbetsuppgifter inom landets försvarsmakt och utrikespolitiska ärenden. 20 Enligt teorin om presidentialism delas makten upp mellan presidenten och den lagstiftande församlingen, de båda är direktvalda, men har separata makter och tar hand om olika ärenden, men trots att deras makter är separerade måste både lagstiftarna och presidenten samarbeta igenom vissa specifika frågor för landet. 21 Ett problem med styrelseskicket är konflikter över legitimitet som kan uppstå mellan de exekutiva och den lagstiftande församlingen gällande vissa beslut som de båda makterna måste fatta tillsammans. Konflikter kan då leda till ett dödläge i beslutsfattandet, problemet blir då konflikthanteringen mellan de båda makterna. Ett annat problem som kan uppstå är mer en fråga om hur demokratiskt styrelseskicket är, och det problemet kallar Lijphart i sin bok för The winner takes it all, vilket innebär att i presidentialism finns det både vinnare och förlorare. Under presidentval kan endast ett parti och en presidentkandidat vinna, dem andra kandidaterna blir förlorare. 22 Ofta innebär dessa kampanjer under val att fokuset riktas från partipolitik till presidentkandidaternas personlighet Hauge, R. Harrop, M. (2010), s Newton, K. Van Deth J.W. (2010); Hauge, R. Harrop, M. (2010), s Ekman, J. Linde J. (2006); s Newton K. Van Deth J.W. (2010); s Ekman, J. Linde J. (2006); s Hauge, R. Harrop, M. (2010), s Lijphart, A. (1992), s.15; Lijphart, A. (2004), s.102 6

11 4.2.2b. PARLAMENTARISM. Det parlamentariska styrelseskicket förekommer i majoriteten av Europas alla länder, men även i andra länder utanför Europa. Styrelseskicket är uppbyggt i två delar; regering och parlament där regeringen är beroende av parlamentet. En stor skillnad mellan det presidentialism och parlamentarism är att parlamentarism inte kräver val till regeringschef/president 24. Den som blir regeringschef i det parlamentariska styrelseskicket är ledaren för det parti eller koalition som har fått flest röster under val. Regeringschefen bildar direkt efter valet en regering, som vanligtvis består utav parlamentets medlemmar och till skillnad från presidentialism samarbetar regeringschefen tillsammans med ministerrådet och alla beslut fattas tillsammans. Huvuduppgiften för ledaren däremot blir att se till att arbete utförs både i parlamentet och i regeringen. 25 Regeringens alla beslut och förslag är beroende av parlamentet på så sätt att de inte går igenom förrän parlamentet har röstat om förslagen, detta system gör att alla beslut som fattas rör hela det styrande organet. 26 Parlamentet och regeringschefen har dessutom makten att avsätta en regering genom röstning c. SEMIPRESIDENTIALISM. Semipresidentialism är det styrelseskick där fördelarna med presidentialism och parlamentarism har kombinerats ihop. Styrelseskicket har en direktvald president och en premiärminister som leder regeringen och är precis som i parlamentarismen beroende utav parlamentet 28. Premiärministern är dock inte folkvald utan utses av presidenten. 29 Detta styrelseskick har nackdelar precis som i de renodlade styrelseskicken. Ett av dessa föreligger i det presidentiella stadier; då presidenten är direktvald av folket ger det presidenten en legitimitet 30, vilket gör att det blir svårare för presidenterna att vilja ingå och bilda koalitioner. I den parlamentariska fasen hos semipresidentialism är att premiärministern som skall leda regeringen ofta vald av presidenten och inte direktvald av folket, vilket innebär att presidenten kan välja en premiärminister till sin fördel DEN LAGSTIFTANDE FÖRSAMLINGEN Den lagstiftande församlingen har många olika namn, de vanligaste är; parlament, kammare och hus; alla dessa har samma funktion i den demokratiska staten; att föreslå och stifta lagar samt andra beslut. 24 ibid; s Newton K. Van Deth J.W. (2010); s ibid; s Ekman, J. Linde J. (2006); s Ibid; s Newton K. Van Deth J.W. (2010); s Ekman, J. Linde J. (2006);, s Lijphart A. (2004); s

12 Fastän den lagstiftande församlingen har samma funktion runtom i världen; så finns kan dessa församlingar se olika ut runtom i världen. Man talar vanligtvis om en och tvåkammarsystem vid lagstiftning. Hur man väljer att utforma sin lagstiftande församling beror mycket på vad för typ av institutionell design man har och vad konstitutionen avgör graden för demokrati a. TVÅKAMMARSYSTEM. Majoriteten av världens lagstiftande församlingar är uppbyggda enligt tvåkammarsystemet. Tvåkammarsystemet innebär att den lagstiftande församlingen delas in i två delar; den första och den andra kammaren. Båda kammarna kan dessutom förekomma i två former; då starka respektive svaga former. Den starka formen innebär att båda kammarna har lika mycket makt vid beslutsfattning. Den här formen är mer sällsynt än vad den svagare formen är då den starka ofta resulterar i att konflikter uppstår mellan kammarna, men även dödlägen när det gäller beslutsfattande. 33 Den svaga formen innebär att den ena kammaren är starkare än den andra. Ofta brukar den svaga kammaren kallas för den andra kammaren, och väljs direkt av folket genom val. Den kammaren som är starkare kallas för första kammaren, den kan bland annat väljas genom val också, men det är mer förekommande att den andra kammaren väljer ut representanter till den första b. ENKAMMARSYSTEM. Vissa länder har istället för två kammare endast en kammare. Denna kammare är ofta folkvald och den representerar folkets vilja och kan därmed bidra till demokrati i landet. Beslutsfattandet sker endast i en kammare, vilket kan ses som en nackdel då en andra kammare argumenteras för att ha fördelen att diskutera förslag en till gång, så att inte förhastade beslut tas FÖRFATTNINGSDOMSTOL. Författningsdomstolar är i det demokratiska samhället till för att tolka konstitutionen och se till att konstitutionen följs fullt ut av styret. Denna domstol är den högst uppsatta domstolen, ungefär som konstitutionen står över alla lagar står författningsdomstolen över alla domstolar. Men arbetsuppgifterna för författningsdomstolar gäller inte endast konstitutioner och tolkningen av dessa. Många domstolar i Europa arbetar dessutom med att tolka olika lagar under konstitutionen och kan dessutom agera som rådgivare vid utformning av olika lagförslag. 36 Domstolen finns till då politiker inte skall litas på när det gäller tolkning av konstitutionens lagar; detta för att politiker kan hitta vägar att gå runt en lag och tolka 32 Hauge, R. Harrop, M. (2010), s Nationalencyklopedin, tvåkammarsystem; 34 Newton, K. Van Deth J.W. (2010); Hauge, R. Harrop, M. (2010), s Hauge, R. Harrop, M. (2010), s

13 den fel för egen vinnings skull 37. Domstolen skall vara där för strypa tolkningsmakten hos politikerna på så sätt kan domstolens makt upprätthålla demokratin i landet 38. Domare anses även vara de bäst lämpade tolkare av lag då de ur ett juridiskt perspektiv skall vara neutrala tolkare, hålla sig till lagen och vara självständiga; det vill säga, domare skall inte vara korrumperade. Verkligheten visar dock en annan sida; det finns domare som faller för korruption; många länder väljer att avskaffa författningsdomstolar på grund av det och andra väljer att istället ge domarna en livstidstjänst och öka deras löner för att behålla neutraliteten i domstolen Newton, K. Van Deth J.W. (2010); Hauge, R. Harrop, M. (2010), s Newton, K. Van Deth J.W. (2010);

14 5. FORSKNINGSMETODIK. I detta kapitel kommer metod och designvalet för denna uppsats presenteras och motiveras. Dessutom kommer det ges en beskrivning på materialet som insamlades och från vilka källor och uppsatsens validitet och reliabilitet. Om vi ser till syftet och till frågeställningen i kapitel 2, så skall Bosnien- Hercegovinas konstitution analyseras utifrån teorin om konstitutionell demokrati. Mitt mål med denna uppsats är att komma fram med hjälp av teoretiska ramverket till fördelar och nackdelar samt brister med Bosnien-Hercegovinas konstitution som kan påverka landets demokrati och framtid. För att kunna uppfylla målet behöver jag använda mig av specifika forskningsmetoder som tillämpas enligt syftet och frågeställningar METOD & DESIGN. I litteratur om metodologi finns det två förekommande metoder som man använder sig av vid forskning; den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Vilken metod man använder sig utav beror mycket på vilken typ av forskning man skall genomföra; vad för syfte man har med forskningen; vilka mål man vill uppnå; vilka frågeställningar man ställer etc. Då syftet med denna uppsats är att noggrant granska och analysera Bosnien-Hercegovinas konstitution kommer jag i denna uppsats att använda mig av kvalitativ textanalys som metod. Metoden kvalitativ textanalys har olika typer av inriktningar och den inriktningen som är bäst lämpad till denna uppsats är kritisk granskning. Enligt teorin innebär denna inriktning att den lyfter fram olika samhälleliga konflikter och i vilken utsträckning de lever upp till bestämda normer. 40 Denna inriktning passa uppsatsen på så sätt att det teoretiska ramverket syftar till att analysera och lyfta fram de samhälleliga konflikterna i Bosnien-Hercegovinas konstitution, exempelvis; lever konstitutionen upp till teorin? Har man lyckats implementera demokrati i landet? Inom de olika metoderna finns det dessutom en rad olika typer av design som man kan använda. Vilken typ av design man använder sig utav beror på precis som under val av metod, på vilken typ av forskning det är man vill genomföra. Då jag kommer att studera och analysera Bosnien-Hercegovinas konstitution, innebär det att uppsatsen kommer falla inom ramen för vad som är en fallstudie. Enligt litteraturen krävs det jämförelser för att komma fram till slutsatser 41, vilket även behövs i denna uppsats och då uppsatsen syftar till en jämförelse mellan teori med verklighet kommer denna uppsats vara en jämförande fallstudie med en kvalitativ textanalys som metod MATERIAL. Då denna uppsats är en jämförande fallstudie, kommer materialet att samlas in både från primär och sekundärkällor. 40 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud (2007); S Ibid; S

15 En primärkälla innebär att det är en originalkälla, den har inte förts vidare till någon annan, exempelvis intervjuer. 42 Den enda primärkällan i denna uppsats är Bosnien- Hercegovinas konstitution, som återfinns i Daytonavtalet, Annex 4. Det är konstitutionen vi skall analysera och jag anser den vara en primärkälla då det är grundlagar som alla inblandade parter i fredsförhandlingarna 1995 har kommit överens om. Dessa grundlagar sätter grunden för hur det politiska styret och organisationen skall se ut i landet och det är konstitutionen som skall analyseras i denna uppsats. En sekundärkälla är däremot en primärkälla som har förts vidare av en annan person 43, exempelvis nationalencyklopedin eller olika läroböcker. De sekundärkällor som kommer användas till uppsatsen är främst de teoretiska; det vill säga litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska resurser. Sekundärkällorna kommer att användas främst för det teoretiska ramverket, tidigare forskning och empirin för att ge läsaren en bättre förståelse för vad konstitutionell demokrati innebär och vad som ledde till att Bosnien-Hercegovina fick inrätta en ny konstitution i landet. 5.3 VALIDITET & RELIABILITET. Begreppet validitet har två olika definitioner; begreppsvaliditet och resultatvaliditet. Förutsättningarna för en god resultatvaliditet är att begreppsvaliditeten skall anses vara god och reliabiliteten hög. Reliabiliteten syftar till förlitlighet och är inte den hög måste man granska tillvägagångssättet och hantering av material. Vid arbetet med denna uppsats har det varit väldigt viktigt att vara insatt i materialet. 44 Bristande reliabilitet orsakas framför allt av slumpmässiga eller slarvfel under datainsamling. Då detta arbete inte grundas på statistik i form av exempel slumpmässig data har denna uppsats grundats istället på kvalitativ datainsamling där fokuset har legat på att bearbeta materialet väl. Ett problem som har uppkommit under arbetets gång är litteraturens omfång, detta har inneburit att avgränsningar har behövts göras med hänsyn till denna uppsats. Reliabiliteten stärks i uppsatsen på så sätt att de allra väsentliga delar som uppkommer i all litteratur har valts ut till uppsatsen. Ett annat problem associerat med reliabiliteten är litteraturens språk, det vill säga att översättningar av litteraturen har gjorts, exempelvis att en text har översatts från engelska till svenska. Att översätta text innebär bland annat tolkningsfel kan uppstå, men all litteratur till denna uppsats har hänvisats i källförteckningen och för att öka reliabiliteten har materialet granskats flera gånger. 42 Kothari, C.R. (2004); s Ibid, s Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud (2007); s

16 6. JUGOSLAVIENS FALL. I detta kapitel presenteras bakgrundsfakta till upplösningen av Jugoslavien under början av 90-talet, strategiska val vid kriget i Bosnien-Hercegovina och fredsförhandlingarna. Detta för att förse läsarens med en förståelse över situationen och över vilka historiska händelser som kan ha påverkat utformningen av Daytonavtalet och konstitutionen. Jugoslavien var känt som det multietniska och multireligiösa landet ett av diktatorn Josip Broz (Tito). Landet hade sex delrepubliker; Slovenien, Kroatien, Bosnien & Hercegovina, Serbien, Montenegro och Makedonien samt två stycken autonoma provinser; Vojvodina och Kosovo. 45 Tito blev prisad av många för att ha fört samman och hittat en balans mellan Jugoslaviens folk och delstaterna. 46 Men trots det växte nationalismen sakta men säkert fram i landets delstater. Det fanns många händelser skapade nationalismens framväxt mellan 60 och 70-talet i Jugoslavien. 47 En av dessa händelser som orsakade nationalistisk framväxt var decentraliseringen av Jugoslavien. Tito ville skapa en federal stat, som i slutändan skapade mer problem än fördelar för landet. Delstaternas strävan efter självständighet växte allt mer. 48 Nationalismen växte sakta i de olika delstaterna i Jugoslavien, som snabbast i Serbien. Trots politiska framgångar i Jugoslavien, bland annat dominerade i det kommunistiska partiet och JNA. En av orsakerna var bland annat Tito inte hade gett Serbien de territorier som serberna påstod tillhörde dem innan andra världskriget; Kosovo och Makedonien. Istället valde Tito att göra Makedonien till en egen delstat och Kosovo till en autonom provins. Detta ansåg de serbiska nationalisterna vara en stöld och anklagade Tito för att jobba emot Serbien och den serbiska historien då han inte ändrade på varken Bosniens eller Kroatiens historiska gränser. 49 En annan orsak var förbudet att skriva och tala om fascister i Jugoslavien, serbiska cetniks ansågs vara en av dessa då de under världskriget samarbetade med bland annat Tyskland och Italien. Detta förbud gjorde dock att de serbiska nationalisterna istället började hylla cetniks. Det började skrivas historiska böcker, där man bland annat hyllade de serbiska cetnikerna. Det medförde att nationalisterna propagerade emot Tito och menade att hans mål var att försvaga den Serbien som nation genom att försvaga kulturen och integriteten Nationalencyklopedin; 46 Malcolm, N. (1996);, s Ibid, Ibid, Ibid, Ibid,

17 Förutom den växande nationalismen, började ekonomin i landet dala. Jugoslavien var på väg mot en djup ekonomisk kris. Inflationen i landet steg, medborgarnas löner blev allt lägre och levnadsstandarden sjönk. Detta i samband med Sovjetunionens fall medförde att allt fler blev missnöjda med styret i landet och strävan efter självständighet ökade i delrepublikerna. 51 Det som höll samman Jugoslavien från en kollaps var det kommunistiska partiet, som direkt efter Titos död leddes av Ante Markovic och den Jugoslaviska armén (JNA). Ledningen var däremot väl medveten om att det inte skulle krävas mycket för att delrepublikerna skall komma att kräva självständighet. 52 Slobodan Milosevic tillträdde som Serbiens president 1987, han började driva en mer nationalistisk politik och ville bland annat centralisera Jugoslavien. 53 Han nekade även Slovenien och Kroatiens förslag på en så kallad asymmetrisk federalism som innebär att delrepublikerna får autonomi och därmed själva avgöra i hur stor utsträckning de vill ingå i federationen. 54 Förutom att driva på idén om centralisering började Milosevic även ändra på den Jugoslaviska konstitutionen och tog Vojvodina och Kosovo som innan var autonoma provinser under Serbisk ledning. 55 Dessa handlingar från Milosevics sida ledde till att strävan om självständighet blev allt större i Slovenien och Kroatien. Både Slovenien och Kroatien höll en folkomröstning om självständighet; en omröstning där 92 % av rösterna i Kroatien och 90 % av rösterna i Slovenien var för att länderna skulle dra sig ur Jugoslavien. Den 25e juni, 1991 utropade sig både Kroatien och Slovenien självständiga. 56 Dagen efter självständighetsförklaringen intågade JNA, som dominerades av Serbien in i Slovenien för att med våld hålla kvar länderna inom Jugoslavien. 57 Kriget mellan Jugoslavien och Slovenien pågick i tio dagar innan man med hjälp av EU förhandlade snabbt om en kompromiss som eventuellt ledde till fred. (FOTNOT= För Kroatien blev situationen sämre, JNA:s beväpnade styrkor fortsatte från Slovenien till Kroatien. Kroatien lyckades tillsammans med FN, komma fram till en kompromiss med Jugoslavien och därmed lyckas skapa fred mellan länderna. Dock blev resultatet av kriget förödande; ca personer dödades av JNA Nationalencyklopedin; 52 Dayton 53 Nationalencyklopedin, 54 Malcom, Noel; Bosnia a Short History, s Nationalencyklopedin; 56 Malcom, Noel; Bosnia a Short History, s Daytonavtalet; Mönster eller Monster, s Ibid; s

18 6.1 FRÅN KRIG TILL DAYTONAVTAL. Bosnien-Hercegovina som innan upplösningen av Jugoslavien var mer än villig att förhandla fram olika lösningar 59 för att rädda landet stod inför två val nu; Att fortsätta vara en delrepublik i Jugoslavien, vilket innebär att landet skulle domineras av Serber och drivas med en Serbisk ledning, eller att bli självständig; som ur Serbernas och Bosnienserbernas perspektiv skulle innebära att de serber som bor i Bosnien skulle utgöra en minoritet och domineras samt ledas av Bosnisk muslimsk ledning. 60 Precis som i Kroatien och Slovenien, hölls det under 1992 en folkomröstning i BiH angående självständighet. Majoriteten av befolkningen röstade för förslaget om ett självständigt BiH och i april samma år utropade sig landet självständigt. 61 Kort efter erkännandet började de Bosnierserber som bodde i landet tillsammans med JNA anfalla inom BiH:s gränser.i tre och ett halvt år kämpade BiH emot på två fronter; den första som var de Bosnienserber som med stöd och tillgångar från Serbien kämpade med att rensa stora territorier av BiH för att senare göra det till en Serbisk republik. Den andra var kroaterna, främst Bosnienkroater som under 1993 även dem började med stöd från Kroatien att ta över territorier i de centrala och södra delarna av BiH 62. Kriget blev känt som det mest brutala inbördeskriget i modern historia, det genomfördes etniska rensningar i landet och tvångsförflyttning av BiH:s civilbefolkning. 63 Av BiH 4,4 miljoner medborgare fördrevs ca 2 miljoner människor ut ur landet och det är beräknat att runt är antingen döda eller saknas. 64 Kriget resulterade även i att den ekonomiska infrastrukturen i landet kollapsade nästan helt. 65 Orsakerna till kriget är omdebatterade. Men en viktig punkt som startade kriget var bland annat nationalismen som propagerades av Milosevic och Kroatiens president Franjo Tudjman. En viktig strategi från Serbiens sida var bland annat till att vända det serbiska folket i BiH mot sina muslimska grannar. Detta steg hade förberetts lång innan krigen. Man hade genom media varnat den serbiska befolkningen för en attack från kroatiska och muslimska radikaler och gav civila vapen för att skydda sig. Man hade använt sig av media och visat autentiska videoklipp och foton från händelserna 59 Nationalencyklopedin; 60 Cousens, Elizabeth M. Kumar, Chetan, Peacebuilding as politics Cultivating peace in fragile societies, s Keane, Roy, reconstructing sovereignty. Post-Dayton Bosnia uncovered, s Cousens, Elizabeth M. Kumar, Chetan, Peacebuilding as politics Cultivating peace in fragile societies, s Keane, Roy, reconstructing sovereignty. Post-Dayton Bosnia uncovered, s Cousens, Elizabeth M. Kumar, Chetan, Peacebuilding as politics Cultivating peace in fragile societies, s

19 som utspelade sig i Kroatien, på så sätt lyckades man ändra den Serbiska och Bosnienserbiska befolkningens tankar om deras grannar. 66 De internationella organisationerna och många andra länders politiska aktörer har varit inblandade i kriget sedan De fanns till där för att komma överens om olika fredsförhandlingar mellan parterna. I kriget skulle de internationella organisationerna som exempelvis FN, skydda, men hålla sig neutrala i kriget, vilket innebär att de endast tar till våld om de själva blir anfallna. Fram mot början av 1995 började däremot de internationella parterna att ändra sin neutrala position och inställning i kriget. Man insåg att det nästintill var omöjligt att skapa fredsförhandlingar då man inte kunde komma överrens om hur dessa fredsavtal skull utformas och man ville få ett slut på kriget. Man lyckades slutligen enas om att våld skulle tas till i Jugoslavien för att kunna möjliggöra och sätta igång fredsförhandlingarna mellan parterna. 67 Kriget ledde mott sitt slut under november 1995, då ledarna för de deltagande länderna (Bosnien, Serbien som var dåvarande Jugoslavien och Kroatien) i Dayton, USA förhandlade fram en fredsplan tillsammans med USA:s chefsförhandlare. Avtalet undertecknades i december samma år. 68 Man enades om att målet med Daytonavtalet var att skapa fred samtidigt som man skulle skapa en stabil stat. Det andra målet att skapa en stabil stat skulle enligt Daytonavtalets genom demokratisering av landet. Man inrättade en ny konstitution som innebar att landet skulle införa fria val, genomföra en ny politisk organisation och styra landet med respekt för de mänskliga rättigheterna och med respekt för de tre etniciteterna BOSNIEN-HERCEGOVINAS KONSTITUTION. 70 I detta kapitel kommer Bosnien-Hercegovinas konstitution att presenteras och utifrån detta kapitel kommer skall analysen och jämförelsen av konstitutionen till det teoretiska ramverket om konstitutionell demokrati som presenteras i kapitel 2 kopplas till detta kapitel. Bosnien och Hercegovinas konstitution ingår i Daytonavtalet, i annex 4. Den första artikeln behandlar BiH som ett land, det vill säga att BiH skall kännetecknas som en demokratisk stat där man arbetar under lagarna och har fria och allmänna val. I konstitutionen beskrivs det även att BiH är uppdelad i två entiteter, där Federationen Bosnien och Hercegovina skall representera 51 % av BiH:s territorium och Den Serbiska Republiken som skall representera resterande 41 % av landets territorium. 66 Malcom, N (1996); s Cousens, Cater (2001); OHR, The General Framework Agreement; Annex 4; 15

20 7.1. ARTIKEL III; ANSVARSFÖRDELNING & RELATIONER. I konstitutionen har man delat upp ansvar och relationen mellan BiH:s institutioner och entiteterna. Det gemensamma ansvaret som institutionerna och entiteterna har är att följa konstitutionen fullt ut och att applicera de generella principerna om internationella lagarna till BiH:s lagar INSTITUTIONERNA Enligt konstitutionen kommer BiH:s institutioner att ansvara över följande punkter; Utrikespolitik Utrikes handelspolitik Tullpolitik Monetär politik Finansieringen av institutionerna och internationella skyldighet Flykting - och asylpolitik samt arbeta med reglering av dessa Internationell och gemensam brottsbekämpning mellan Entiteterna, vilket även innebär att båda entiteterna skall inleda samarbete med Interpol Inrättande och driftunderhållning av gemensamma och internationella kommunikationsanläggningar Reglering av entiteternas gemensamma transporter Flygtrafikkontroll Arbetsuppgifterna och maktdelningen för dessa punkter har inte beskrivits i konstitutionen, det är upp till entiteterna att ta hand om och anvisa institutionerna ENTITETERNA. Entiteterna skall då enligt konstitutionen ansvara över egna samarbeten med grannländerna. Samarbeten och förbindelser med grannländerna är tillåtet om det enligt konstitutionen ser till BiH:s suveränitet och landets territoriella integritet. Entiteterna har även rätten att ingå i olika avtal med andra stater och internationella organisationer, dock endas när ett samtycke ges från den parlamentariska församlingen. Konstitutionen ger dessutom en frihet till att stifta lagar krig specifika som entiteterna kan gå med på utan att be om samtycke från församlingen. Det är båda entiteternas ansvar att ge all hjälp som är nödvändig till landet för att göra det möjligt att upprätthålla de internationella förpliktelser som landet har. Den entitet som vid exempelvis drar på sig olika finansiella förpliktelser, skall ansvara för dessa själv om de inte har tillåtits av den andra entiteten. Ansvarigheten gäller däremot båda entiteterna om förpliktelsen innebär ett fortsatt medlemskap i en internationell organisation. Båda entiteternas ansvar blir att jobba för en säker miljö och säkerhet för hela staten. Detta innebär att båda entiteterna skall jobba med brottsbekämpning enligt internationella standarder och enligt de grundläggande friheterna som presenteras konstitutionens artikel II (mänskliga rättigheter och friheter). Presidentrådet får friheten att underlätta den gemensamma samverkan mellan entiteterna, denna frihet gäller endast de områden som är utanför entiteternas ansvar som presenteras ovan. Denna frihet gäller endast då båda entiteterna ger ett samtycke. 16

21 KOMPLETTERANDE ANSVAR. Ytterligare ansvar har adderats till konstitutionen, bland annat att BiH skall ansvara över det entiteterna kommer överens över angående områdena som presenteras i Daytonavtalets Annex 5 annex BiH skall även ansvara över de områden och frågor som är viktiga för att upprätthålla landets territoriella integritet, suveränitet och den politiska självständigheten. Dessutom får BiH rätten att skapa nya institutioner om de ansvarigheterna som har delats ut inte hinns med ARTIKEL IV; DEN LAGSTIFTANDE FÖRSAMLINGEN (PARLAMENTET). Den lagstiftande församlingen i BiH skall enligt konstitutionen bestå utav två kammare; konstitutionen definierar dessa som The House of Peoples (andra kammaren) och The House of Representatives (Första kammaren). The House of Representatives Den första kammaren skall bestå utav 42 stycken delegater, dessa skall vara direktvalda av folket genom val och enligt de vallagar som antas och utvecklas av den parlamentariska församlingen. För att ett förslag skall gå igenom i den första kammaren krävs det samtycke från majoriteten av delegaterna (majoritetsprincipen). Presidentrådet har rätten enligt konstitutionen att upplösa den första kammaren, men då krävs det ett samtycke från majoriteten av delegaterna i den första kammaren, eller minst 2 bosnier, 2 kroater och 2 serber. Den första kammaren har även makten att upplösa sig själv med samtycke från majoriteten av delegaterna. The House of Peoples Den andra kammaren skall bestå utav 15 stycken delegater som väljs ut från den första kammaren. 2/3 av dessa skall representera FBiH (fem kroater och fem bosnier) och 1/3 av dessa skall representera RS (fem serber). För att ett beslut från den första kammaren skall gå igenom i den andra kammaren behövs det vara minst nio delegater närvarande för att beslutet skall bli giltigt. Det krävs då att dessa nio delegater skall bestå utav tre bosnier, tre kroater och tre serber BESLUTSFATTANDE. Båda kammarna skall inom 30 dagar efter val samlas i Sarajevo och rösta igenom den arbetsordning och de regler som kammarna skall följa. Dessutom skall de välja fram ord och viceordförande för församlingen; det skall vara tre stycken ordföranden; en serb, en kroat och en bosnier. Positionen som ordförande skall rotera mellan de tre valda medlemmarna. All lagstiftning måste godkännas av båda kammarna för att kunna stiftas och alla förslag skall röstas med majoritetsprincipen, det vill säga att det förlaget som får flest Ja röster går igenom. Alla de lagar som stiftas träder inte i kraft förrän de har publicerats. Det är delegaternas ansvar att se till att majoriteten skall bestå utav minst 1/3 delegater från vardera entitet för att beslutet skall anses vara giltigt. Om beslutet blir ogiltigt kommer ord och viceordföranden samlas för att diskutera beslutet. 71 OHR, The General Framework Agreement; 17

22 Händer det att diskussionen leder till ett dödläge, det vill säga om man är oense om beslutets giltighet så skall en ny röstning genomföras. Om ett förslag som har röstats igenom ses som kränkande mot det bosniska, kroatiska eller det serbiska folket kan det avböjas av den grupp som förslaget berör. Om majoriteten av någon grupp nekar till denna avböjning måste ordförandet för den första kammaren sammankalla till ett måste för att lösa problemet. I mötet skall en representant från varje grupp närvara, händer det att problemet inte löses inom fem dagar så skall det tas vidare till författningsdomstolen för granskning. Det är båda kammarnas ansvar att utföra och publicera dagordningar vid möten och beslutsfattande; dessa sparas i enlighet med församlingens regler. Delegaterna skall inte heller hållas straff eller civilrättsligt ansvariga för de handlingar som faller inom ramen för de uppgifter de har inom den parlamentariska församlingen ANSVARSFÖRDELNING. Den parlamentariska församlingen skall enligt konstitutionen ansvara för att stifta de lagar som gör det möjligt att implementera presidentrådets beslut och för att ordna upp församlingens uppgifter. Församlingen ansvarar även för att besluta om hur stor inkomstmängden och vilka inkomstkällor som behövs för BiH:s institutioner och för de internationella plikterna som landet har. De har även till uppgift att gå igenom och ta beslut gällande institutionernas budget som presenteras av institutionerna ARTIKEL V; PRESIDENTRÅDET. Presidentrådet skall enligt konstitutionen bestå utav tre medlemmar; en bosnier, en kroat (dessa två representerar FBiH) och serb (som representerar RS); dessa tre skall vara BiH:s presidenter. Presidenterna är precis som den första kammaren direktvald genom val och mandatperioden skall vara fyra år BESLUTSFATTANDE. Presidenterna skall genom konsensus besluta och forma de regler som gäller deras arbetsuppgifter. En av presidenterna skall dessutom väljas till ordförande för presidentrådet, hur detta beslut tas kommer att bestämmas av den parlamentariska församlingen. Presidenternas uppgift blir att sträva efter att anpassa och fatta beslut genom konsensus. Händer det att någon utav medlemmarna i presidentrådet sätter sig emot ett förslag eller ett beslut, exempelvis om det stridet mot entiteterna eller mot en specifik folkgrupp har medlemmen rätt att överklaga. Sker överklagan från den serbiske presidenten, måste han/hon ta upp det i RS nationella församling. Sker en överklagan av den bosniska eller den kroatiska skall det tas upp med delegaterna för respektive grupp i den första kammaren. För att beslutet skall stoppas behöver överklagan få ett godkännande av 2/3 av de berörda. 18