BEBYGGELSE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE

Transkript

1 Med bebyggelse menas alla sorters byggnader, till exempel bostadsbebyggelse men även byggnader för andra ändamål som kontor, industri, service och andra verksamheter. Samhällsutvecklingen går fort vilket medför att våra bebyggda miljöer ändras i ett allt högre tempo. Det är viktigt att värdefull bebyggelse bevaras samtidigt som utrymme ges för ny. Bebyggelsen måste utvecklas utifrån de lokala förutsättningarna tillsammans med omgivningen för att ett hållbart samhälle ska uppnås. ÖVERGRIPANDE MÅL Samhällsplaneringen ska vara inriktad på hållbar utveckling som utgår från människans behov Kommunen ska ha god markberedskap för att kunna möta nya behov och tillfredställa markbehov för ny bebyggelse Kommunen ska erbjuda det bästa boendealternativet för alla åldrar genom att strategiskt utveckla bebyggelsen i hela kommunen, främst genom förtätning, i utvecklingsområden och längs kommunikationsstråk I tätbebyggda områden ska attraktiva och trygga mötesplatser vara en kraftkälla för utveckling och välmående Fysisk planering och samhällsbyggande ska skapa förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter och bebyggelse 32 Samhället ska bygga på lokala kretsloppsanpassade system där restprodukterna från energitillförsel och energianvändning ska kunna återföras till exempelvis jord- eller skogsbruk Kils kommun ska stimulera till och skapa förutsättningar för förtätningar och för en fortsatt utbyggnad av befintliga verksamheter. Detta innebär bland annat att tillhandahålla ett tillräckligt stort antal byggklara tomter samt att hålla hög beredskap och kompetens. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Största delen av kommunens bebyggelse ligger i tätorterna eller i anknytning till järnvägen. Bebyggelsens lokalisering bidrar till goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att bland annat möjliggöra miljövänliga kommunikationer. Områden som omfattas av detaljplan, områdesbestämmelser eller som är klassade som samlad bebyggelse finns framförallt inom de tätbebyggda områdena. FYSISKA PLANER FÖP Lövenstrand En fördjupning av översiktsplanen för området Lövenstrand antogs 21 januari Fördjupningen arbetades fram för att kommunen var i behov av detaljplanerad mark, främst för bostadsbebyggelse. Lövenstrand är beläget vid Fryksdalens södra ände mellan Nedre Fryken och Kils tätort. Inom området planeras förutom bostäder även för skolor och en friluftsanläggning. Totalt rymmer utvecklingsområdet plats för cirka 200 nya bostäder. Arbetet med att upprätta detaljplaner och bebygga Lövenstrand är påbörjat. Även en Grön Trivselplan är framtagen för området i syfte att öka den biologiska mångfalden och människors trivsel. Detaljplanerade områden De detaljplanerade områdena inom kommunen återfinns främst inom områden med tätare bebyggelse som exempelvis Kils tätort,, Högboda och Säbytorp. Kommunens detaljplaner har varierande aktualitet och det finns ett flertal detaljplaner som är i behov av översyn.

2 Tårtan Skog Svartåna Takene Grava Bonäs Humletorp Bergsby PLANLAGDA OMRÅDEN OCH SAMLAD Bäckebron Edane Östmarken Torpsjön Gunnarsbytorp Getmossen Ramsåsen Mellan-Fryken Bonserud Strand Brunsberg Ärtetan Säveln Rinnen Rennstad Takenetorp Ringstad Bodetta Frykåsen Pråmsjön Sandviken Högåsen Övre Bondestad Gunnarsby Visten Siggerudsnäs Arnäs Ransby Nilsby Björnrudstorp Siggerud Dölme D Teckenförklaring FÖP Lövenstrand Detaljplanerat område Björkenäs Tolita Smårissjön Östra Glänne Nedre Bondestad Boda Ölserud Högboda Grimstad Värmeln Lerbodatorp Bråtsjön Brevik Stor-Emsen Område med områdesbestämmelser Samlad bebyggelse 0 5 km Mossviken Vålåsen Säby Örnäs Frykerud Säbytorp Aplungen Åneholm Trångstad Nedre Fryken Lene Gösjön Stubberud Norstetjärn Hannäs Norsälven Välsätter Ås Gunnita Täppåsen Åstjärnet Frykfors Stora Kil Fryksta Lökene Mosserud Klacksjön Forsnor Klaxås Fjäll Tomten Lindesnar Långviken Markvatten Skållerud Backarna Skårebol Kil Apertin Dyvelsten Norra Hyn Illberg Acksjön Utterud Klingerud Bjällerud Södra Hyn sta Skåne Hallen Källsäter Backen Viste Ekenäs F 33

3 Områden med områdesbestämmelser De områden inom kommunen som omfattas av områdesbestämmelser är oftast kulturhistoriskt särskilt värdefulla områden eller områden med fritidshusbebyggelse. Liksom för detaljplanerna finns ett flertal områdesbestämmelser som är i behov av översyn. Samlad bebyggelse Med stöd av plan- och bygglagen bedöms bestämda områden utanför detaljplanelagt område vara samlad bebyggelse. Samlad bebyggelse består av minst byggnader som har angränsande tomter eller tomter som endast åtskiljs av gata, parkmark eller liknande. Avstånden mellan byggnaderna får maximalt vara 50 meter. VERKSAMHETSOMRÅDEN Lersätters industriområde är kommunens största verksamhetsområde. All infrastruktur inom området är färdigutbyggd. Både i Lersätters och Humletorps industriområden finns mark färdig för etablering. I har ett mindre verksamhetsområde för småindustri utvecklats i Prästbol. Området är fullt utbyggt och detaljplan saknas. Frykfors Gunnita Norsälven Högboda I Högboda finns ett äldre verksamhetsområde inom vilket ett par mindre företag fortfarande är verksamma. Delar av området är förorenat sedan sågverksepoken Området ligger nära bostadsbebyggelse och Lerbodaälven flyter genom verksamhetsområdet. Inom det före detta sågverksområdet finns möjligheter för verksamhetsområdet att vidareutvecklas i enlighet med en äldre områdesplan för Högboda. Detaljplan saknas för området. Stubberud Hannäs Verksamhetsområden i Kils tätort: 1. Humletorps Välsätter industriområde 2. Runnevåls industriområde 3. Lersätters industriområde 4. Centrala handels- och industriområdet 5. Karlslunds handels- och Lökene industriområde Stora Kil 6. Stenåsens Fryksta handels- och industriområde Områdena med verksamheter (till exempel industri, kontor och service) är lokaliserade till tätorterna Kil, Högboda och. Inga större etableringar av verksamheter, utöver vad som redovisas för respektive tätort, finns i kommunen. 1 Apertin Norra Hyn Kils tätort I Kils tätort finns verksamhetsområdena Humletorps industriområde, Runnevåls industriområde, Lidesnar Lersätters industriområde, Centrala handels- och industriområdet, Karlslunds handels- och industriområde samt Stenåsens handels- och industriområde. Bebyggelse med verksamheter, småindustri, handel etc. finns även integrerat i Kils tätorts centrala delar och på Mon. Utterud Skårebol Kil 6 Klingerud Illberg Bjällerud Södra Hyn 34 Skåne

4 Bostadsbebyggelsen i kommunen är främst lokaliserad till centralorten Kil. Mer än 65 % av invånarna är bosatta i Kils tätort medan cirka 25 % bor på landsbygden, resterande cirka 10 % är bosatta i övriga tätorter och småorter. I kommunen råder i stort sett balans mellan tillgång och efterfrågan av bostäder. Omkring 80 % av invånarna bor i enbostadshus medan övriga cirka 20 % bor i lägenhet i flerfamiljshus. I kommunen finns ett nybyggnadsbehov av bostäder i flerbostadshus, särskilt lägenheter med en högre grad av tillgänglighet. Dessa efterfrågas framför allt av vuxna med utflyttade barn som vill byta villan mot ett mindre boende. Nybyggnation av flerbostadshus skulle även i andra hand kunna leda till att frigöra bostäder i villor vilka är eftertraktade av unga familjer. Det finns även en stor efterfrågan på attraktiva och sjönära lägen för nybyggnation av enfamiljs- och fritidshus. Kils tätort Kvarteren i anslutning till Storgatan utgör tätortens centrum. Här finns en blandad bebyggelse i en till sex våningar. Några kvarter söder om Storgatan är bebyggda med flerbostadshus men i övrigt domineras bostadsbebyggelsen i Kils tätort av enbostadshus. Äldre bebyggelse finns bland annat i centrumkvarteren, gamla Runnevål och på Mon. Dessa områden omges av typiska småhusområden från 1960-, 70-, 80- och 90-talen som exempelvis Dalliden, Stenåsen, Lersätter, Runnevål, Karlslund och Kilslund. I centrum finns någon enstaka obebyggd tomt. Detaljplaner med outnyttjade byggrätter finns exempelvis inom områdena Kilslund, Mons Backe, Viksta och vid Halsmo/Fryksta. Bostadsområden i Kils tätort: 1. Runnevål 2. Gamla Runnevål 3. Karlslund 4. Viksta 5. Mons Backe 6. Mon 7. Kilslund 8. Västra Lersätter 9. Östra Lersätter 10. Dalliden 11. Stenåsen CENTRUM JÄRNVÄGSSTATION

5 tätort är i huvudsak bebyggd med enbostadshus. Bebyggelsen ligger i anslutning till den gamla korsningen mellan Riksväg 61 och Europaväg 45, samt i sluttningen upp mot Köpung i söder. Avståndet till Kils tätort är cirka 8 kilometer. FAGERÅS EUROPAVÄG 45 Högboda Högboda tätort är bebyggt med enbostadshus från olika tidsepoker och beläget cirka 18 kilometer nordost om Kils tätort. Bebyggelsen är koncentrerad till området nordost om Bodavägen. Högboda är ett exempel på bybildning som genomgått relativt små förändringar. Tätorten har karaktär av en radby där byggnaderna är grupperade längs den slingriga landsvägen. HÖGBODA FRITIDSHUS Det finns flera områden med fritidshus i kommunen, som exempelvis Säbytorp, Brevik, Stubberud, Siggerudsnäs, Kasstorpsviken, Aplungsbyn, Illberg, Sjövik samt Lerbodatorp. Flera av dem är belägna i anslutning till sjöar. Efterfrågan av tomter för fritidshus är stor och bebyggelsen har under de senaste åren kompletterats med en handfull nya bostäder varje år. Det sker även en förändring där befintlig fritidsbebyggelse omvandlas till permanentbostäder. Med detta medföljer större krav på den tekniska försörjningen med vatten och avlopp vilket ibland kan vara problematiskt. JÄRNVÄGS- STATION VÄRMLANDS- BANAN KNUTPUNKT MELLAN RIKSVÄG 61 OCH EUROPAVÄG 45 VERKSAMHETS- OMRÅDE JÄRNVÄGS- STATION RIKSVÄG 61 VERKSAMHETSOMRÅDE VÄRMLANDS- BANAN LANDSBYGDEN Landsbygden som boplats är en viktig del av Kils kommuns karaktär. Landsbygdsbebyggelsen återfinns främst kring de större kommunikationsstråken som järnvägarna, Riksväg 61 och Europaväg 45. De flesta äldre bostadshus och gårdar är idag bebodda, antingen som åretruntboende eller som fritidsboende. Landsbygdsbebyggelsen karakteriseras dels av bybildningar men även av enstaka spridda gårdar och hus. LÄS MER OM: - utvecklingsområdet Lövenstrand i fördjupningen av översiktsplanen för delen Lövenstrand 36

6 Tårtan Skog Svartåna Takene Grava Bonäs Humletorp Bergsby OMRÅDEN MED FRITIDSHUS Bäckebron Edane Östmarken Torpsjön Gunnarsbytorp Getmossen Ramsåsen Mellan-Fryken Bonserud Strand Brunsberg Ärtetan Säveln Rinnen Rennstad Takenetorp Ringstad Bodetta Frykåsen Pråmsjön Sandviken Högåsen Övre Bondestad Gunnarsby Visten Siggerudsnäs Arnäs Ransby Nilsby Björnrudstorp Siggerud Dölme D Teckenförklaring Björkenäs Tolita Smårissjön Östra Glänne Nedre Bondestad Boda Ölserud Högboda Grimstad Värmeln Lerbodatorp Bråtjärn Brevik Stor-Emsen Områden med fritidshusbebyggelse 0 5 km Långviken Markvatten Säby Örnäs Frykerud Säbytorp Aplungen Åneholm Trångstad Nedre Fryken Lene Gösjön Stubberud Norstetjärn Hannäs Norsälven Välsätter Ås Gunnita Täppåsen Åstjärnet Frykfors Stora Kil Fryksta Lökene Mosserud Mossviken Klacksjön Forsnor Vålåsen Klaxås Fjäll Tomten Lidesnar Skållerud Backarna Skårebol Kil Apertin Dyvelsten Norra Hyn Illberg Acksjön Utterud Klingerud Bjällerud Södra Hyn sta Skåne Hallen Källsäter Backen Viste Ekenäs Fo 37

7 Visten Nedre Fryken Mellan-Fryken Värmeln Säveln Rinnen Torpsjön Pråmsjön Norsälven Gösjön Klacksjön Åstjärnet Stor-Emsen Norstetjärn Södra Hyn Norra Hyn Acksjön Smårissjön Aplungen Bråtsjön Kil Högboda F D Örnäs Nilsby Gunnarsby Siggerudsnäs Stubberud Välsätter Fryksta Lökene Apertin Illberg Skårebol Skållerud Backarna Markvatten Forsnor Tomten Vålåsen sta Långviken Mossviken Mosserud Brevik Lerbodatorp Grimstad Ölserud Björkenäs Boda Takenetorp Ringstad Bodetta Gunnarsbytorp Frykåsen Övre Bondestad Högåsen Östra Glänne Frykerud Gunnita Stora Kil Nedre Bondestad Säbytorp Tolita Bäckebron Strand Brunsberg Viste Bonserud Skåne Bjällerud Utterud Klingerud Dyvelsten Dölme Arnäs Takene Klaxås Fjäll Lindesnar Täppåsen Ås Lene Åneholm Ärtetan Rennstad Östmarken Säby Trångstad Frykfors Hannäs Ekenäs Backen Källsäter Hallen Siggerud Björnrudstorp Getmossen Ramsåsen Sandviken Ransby OSLO ARVIKA SUNNE FJÄLLEN TORSBY SUNNE GÖTEBORG EUROPA GÖREBORG KARLSTAD STOCKHOLM DEJE GÄVLE VERKSAMHETER VERKSAMHETER VERKSAMHETER REKREATION REKREATION REKREATION FRITIDSHUS- FRITIDSHUS- FRITIDSHUS- FRITIDSHUS- FRITIDSHUS- FRITIDSHUS- HUSBÅTAR FRITIDSHUS km VISION FÖR STRATEGISK UTVECKLING

8 PLANFÖRSLAG VISION FÖR STRATEGISK UTVECKLING Kil kommuns vision för den strategiska utvecklingen visar den översiktliga inriktningen för bebyggelsens långsiktiga utveckling. Visionen är en schematisk framtidsbild som baserats på nuvarande planeringsförutsättningar och tankar som framkommit under översiktsplanens framställning i samarbetet mellan politiker och tjänstemän. Visionen är en viktig del i att skapa en bild och diskussioner kring en möjlig framtida bebyggelseutveckling. Visionen är även viktig för fysisk planering i ett längre tidsperspektiv än vad en översiktsplan generellt sträcker sig och för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. För att uppnå detta måste den fysiska planeringen ske ur ett helhetsperspektiv med handlings- och planberedskap. Helhetsperspektivet baseras på flera olika aspekter så som exempelvis ekonomi, teknik, attraktivitet, miljö, läge, risker och kommunikationer. För att övergripande hantera dessa frågor har denna vision för den strategiska bebyggelseutvecklingen i kommunen arbetas fram. Visionen redovisar överskådligt framtida utvecklingsmöjligheter samtidigt som den bidrar till att hantera och undvika konflikter mellan olika allmänna intressen. Visionen är mycket övergripande och har ett mycket långsiktigt tidsperspektiv. Visionen tar inte ställning till bebyggelsens täthet eller utformning. 39

9 MEDBORGARDELTAGANDE 1. Utveckling och samhällsplanering ska ske i samverkan med lokalbefolkning och byalag Det kontinuerliga arbetet med utveckling och samhällsplanering i samverkan med lokalbefolkningen pågår exempelvis i de utvecklingsplaner som kommunen skapar tillsammans med byalagen i Högboda och. FYSISKA PLANER 2. För utvecklingsområdet kring Nedre Fryken, från Säby till och med Örnäs, ska en fördjupning av översiktsplanen upprättas för att klargöra den framtida markanvändningen. Arbetet ska påbörjas senast 2011 Fördjupningen av översiktsplanen ska behandla det avgränsade områdets utveckling och bevarande med fokus på bostadsbebyggelse, friluftsliv, rekreation och naturvärden. I stort sett hela området ligger inom det geografiskt avgränsade riksintresseområdet för Fryksdalen. Dock utgör inte riksintresset enligt 4 kap. 1 miljöbalken något hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Huvuddraget för fördjupningen av översiktsplanen är att skapa möjligheter för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling för Kils tätort att växa norrut med attraktiv bebyggelse och attraktiva friluftsområden. I detta ingår bland annat att: - utveckla permanent bostadsbebyggelse och fritidshusbebyggelse, 40 Tolita HUVUDDRAG Nedre FÖR Bondestad FÖP NEDRE FRYKEN rs rås Trångstad Gunnita Norsälven Säbytorp Stora Kil Säby REKREATION FORTSATT UTBYGGNAD Nedre Fryken BÅTHAMN HUSBÅTAR BÅTLINJE Hannäs BEVARA HANNÄS BYGATA BÅTHAMN Kil Fryksta Örnäs REKREATION CAMPING Stubberud FÖRTÄTNING Välsätter PICKERUDS- BÄCKEN Apertin VINDKRAFT? Lökene Illberg Källsäter Backen Norra Hyn Ekenäs Dy

10 - bevara och stärka en sammanhängande grönstruktur som ger möjlighet till rekreation och friluftsliv, - öka tillgängligheten till strandkanten genom att skapa stråk längs med vattenlinjen där det är möjligt, - utreda vilken markanvändning som är lämpligast för Hannäsudden, - avsätta området mellan båthamnen vid Äng och fastigheten Gamlegården vid Nedre Fryken som natur- och fritidsområde med bland annat badplatser och naturpark, - utreda eventuella konflikter mellan exploatering av vindkraft och annan önskvärd markanvändning, - skydda och bevara Pickerudsbäcken som oreglerat vattendrag, - skapa möjligheter för båthamnar/marinor för fritids- och husbåtar samt båttrafik att utvecklas, - anlägga en gång- och cykelväg mellan Lövenstrandsområdet och golfklubben, längs Nedre Frykens östra sida, - bevara Frykstahöjden som natur- och friluftsområde utan annan bebyggelse än servicebyggnader för fritidsverksamheternas behov, - Hannäsudden inte längre ska användas för industriändamål, - skydda, främja och bevara höga natur- och kulturvärden, - se över avgränsning och klargöra vari värdet ligger i områdena av riksintresse för natur- och kulturmilövården, - skapa möjligheter för föreningsliv, kamping och hotell att utvecklas, samt att - skapa möjligheter för energisnåla och klimatanpassade kommunikationer, exempelvis gångoch cykelvägar och transporter på räls. Jonsbol och Nedre Fryken 3. För centrala Kils tätort ska ett utvecklingsprogram upprättas som redogör för tätortens utveckling ur ett helhetsperspektiv Utvecklingsprogrammet ska upprättas för att möjliggöra fysisk planering ur ett helhetsperspektiv och bidra till en långsiktigt hållbar tätortsutveckling. Programmet ger möjlighet att identifiera, motverka och stärka svaga länkar. Programmet ska bland annat omfatta: - förtätningsmöjligheter för bebyggelsen, - offentliga platser, såsom exempelvis torg och parker, - utformning av verksamhetsområden, - kommunikationer mellan bostad och tågstation, busshållplatser, verksamhetsområden och skolor samt - cykel och pendlingsparkeringar vid tågstationen och busshållplatser. 4. I Kils tätort ska detaljplaner upprättas för: - ej planlagda delar av Kils centrum, - områden med inaktuella detaljplaner, - de delar av Lövenstrandsområdet som saknar detaljplan, samt - en omlastningsterminal i Humletorps eller Lersätters industriområde. 5. Översyn och uppdatering av Högboda och plansituation och behov ska påbörjas senast Områden med områdesbestämmelser såsom Gamlegården, Sjötorp, Kolserud och Frykfors ska ses över och bestämmelserna uppdateras vid behov 41

11 KILS TÄTORT 1 7. Inom områden med samlad bebyggelse gäller byggnadslagsstiftningens generella regler vilket innebär att det krävs bygglov. Samlad bebyggelse medför dock inte byggrätt som inom detaljplanelagt område 2 VERKSAMHETSOMRÅDEN 4 8. Nya större etableringar för industri/kontor utanför tätorterna ska undvikas Det ska finnas möjlighet att exploatera i verksamhetsområden i anslutning till järnvägen 10. Utökning och detaljplaneläggning av Humletorps industriområde ska fortsätta västerut FÖP Nedre Fryken (2) 2. FÖP Lövenstrand (22) 3. Utvecklingsprogram för centrala Kils tätort (3) 3 4. Huvuvsaklig bebyggelseutveckling för bostäder (18) 5. Verksamhetsområdena Humletorp och Lersäter (11, 12) 6. Utvecklingsriktning för Humletorps industriområde Vid utökning av Humletorps industriområde ska bland annat bulleraspekten ligga till grund för bedömningen av avstånd mellan verksamheter och bostadsbebyggelse. Lokalisering av nya företag inom området ska styras så att de rekommenderade riktvärdena för buller uppfylls för närbelägna bostäder Vid ny detaljplaneläggning av industriområdet ska möjligheterna för stickspår ses över 11. Mark för en omlastningsterminal ska avsättas i både Lersätters industriområde och Humletorps industriområde En omlastningsterminal för gods som ska omlastas mellan tåg och lastbil planeras i Kils tätort. Två möjliga alternativ till lokalisering utreds, ett läge i Lersätters industriområde och ett läge i Humletorps industriområde. Omlastningsterminalen ska

12 användas för att minska långdistanstransporterna på landsväg och öka de på järnväg. Tanken med en s.k. kombitransport är att lasten ska transporteras långa sträckor med tåg och korta sträckor med lastbil. De för länet vanligt förekommande godsslagen stål, verkstadsprodukter och papper är exempel på gods som lämpar sig väl att lastas om i en omlastningsterminal. Omlastningsterminalen möjliggör för mer energieffektiva och miljövänliga godstransporter vilket bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling Förslaget att avsätta mark för en omlastningsterminal i Kil är i enlighet med Trafikverkets lägesangivna riksintresseanspråk för kombiterminaler med tillhörande förbindelsespår 12. Nya verksamheter ska i första hand lokaliseras till Lersätters och Humletorps industriområden 13. Lokalisering av störande verksamheter får inte ske i Stenåsens handels- och industriområde 14. För verksamhetsområdena i Högboda och som inte är planlagda ska arbetet med att upprätta detaljplaner påbörjas senast I ska planberedskap för mindre verksamheter finnas. Etablering av mindre verksamheter ska möjliggöras genom förtätning av det befintliga verksamhetsområdet Panncentralen i Kil 16. Vid planering av nya områden med bostadsbebyggelse ska en utredning om trafiksäkerhet samt behovet av en lokalt placerad skola och barnomsorg noga utredas Kils kommun eftersträvar goda boendemiljöer i ett funktionsintegrerat samhälle där service och kultur i närmiljön eftersträvas. Även barnomsorg, skola och fritidaktiviteter för de yngre barnen ska finnas i barnens närmiljö 17. Bostadsområdena ska utformas så att social trygghet främjas och segregation motarbetas Social trygghet kan uppnås med hjälp av bra översikt, exempelvis utblick från bostaden över vistelseytor och parkeringar, bra belysning, trygga gatumiljöer samt gång- och cykelvägar. Segregation kan exempelvis motverkas genom variation av olika typer och storlekar på bostäder och olika upplåtelseformer. Även tillgången till bra kommunikationer, både kollektiva och gång- och cykelvägar, är viktig för att motverka segregation. 18. Huvudinriktningen för bostadsbebyggelsen i Kils tätort är att den ska förtätas och utvecklas norrut En utveckling norrut stärker kopplingen till sjön Nedre Fryken och att återknyter till historiskt betydelsefulla platser för kommunens utveckling. Detta möjliggörs genom satsningen på Lövenstrandsområdet. Utvecklingen styrs av fördjupningen av översiktsplanen för delen Lövenstrand 43

13 19. Ny samlad bostadsbebyggelse utanför tätorterna ska i möjligaste mån lokaliseras nära allmänna kommunikationslinjer, framförallt med närhet till järnvägens stationer Kils kommun strävar efter att ny bostadsbebyggelse uppförs i anslutning till allmänna kommunikationslinjer för att kunna uppnå långsiktigt hållbara och miljövänliga kommunikationer samt för att ge bästa samhällsservice till lägsta kostnad 20. Utveckling av bostadsbebyggelsen i Högboda, och Tolita ska främst ske genom förtätning i områden med närhet, maximalt avstånd på fem kilometer, till allmänna kommunikationer 21. För ny bostadsbebyggelse ska den totala energianvändningen understiga 80kWh/m 2 BRA 22. Den medvetna satsningen och utbyggnaden av Lövenstrandsområdet ska fortsätta 23. Det befintliga bostadsbeståndet i flerbostadshus ska anpassas till en högre grad av tillgänglighet för att bl. a. möjliggöra att de boende ges möjlighet bo kvar längre 24. En utredning för att hitta nya områden lämpliga för bostadsbebyggelse, både för permanentboende och fritidsändamål ska påbörjas senast 2012 FRITIDSHUS 25. Befintliga områden med fritidshusbebyggelse ska inventeras och en utvecklingsplan upprättas. Inventeringen ska påbörjas senast 2012 Kils kommun ser områdena med fritidshusbebyggelse som utvecklingsbara resurser och är positiv till utveckling som kan leda till åretruntboende. Utredningen ska omfatta befintliga planers aktualitet, kommunikationsmöjligheter, attraktivitet, robusthet/hållbarhet, teknisk försörjning, närhet till service, utvecklingsmöjligheter samt anpassning till det omgivande landskapet 26. Vid ombyggnad från fritidsboende till permanentboende måste tillfredsställande vatten- och avloppsanläggningar finnas eller anläggas. Hänsyn ska tas till infrastrukturen i området Inom några av områdena för fritidshus finns önskemål om utökad byggyta bland annat för att möjliggöra åretruntboende. Vatten- och avloppsstandarden kan vara begränsande för en utökad byggyta men även möjliggöra detta som exempelvis i Norra Säbytorp. Siggerudsnäs bör däremot bibehålla en enklare bebyggelse på grund av läget vid sjön Visten som är vattentäkt för Forshaga kommun LANDSBYGDEN 27. Kils kommun har en positiv inställning till byggande på landsbygden Inom kommunen ska boende finnas i hela spektrumet från tätort till landsbygd. Att vidareutveckla landsbygden skapar möjligheter för ett fortsatt hävdat och öppet jordbrukslandskap samt för en levande landsbygd. Det bör planeras för sjönära och attraktiva boenden även på landbygden 28. Nya etableringar ska uppmuntras i områden som redan är bebyggda och i områden med närhet till allmänna kommunikationsmedel, framförallt järnvägens stationer 29. Planeringen ska inriktas på att bibehålla och eventuellt utöka nuvarande kommersiell och samhällelig närservice 30. Utanför detaljplanelagda områden och samlad bebyggelse är följande åtgärder bygglovsbefriade: - göra mindre tillbyggnader. Med mindre tillbyggnad avses här tillbyggnad om max 50 % av huvudbyggnad, dock högst 30 kvm byggnadsarea. Om tillbyggnaden sker närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs medgivande av granne, samt - uppföra komplementbyggnader. Med komplementbyggnad avses här fristående uthus, garage och andra mindre byggnader om max 50 % av huvudbyggnad, dock högst 30 kvm byggnadsarea. Om komplementbyggnaden uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs medgivande av granne 44

14 Tårtan Svartåna Takene Skog Grava Bonäs Humletorp Bergsby - PLANFÖRSLAG Bäckebron Edane Östmarken Torpsjön Gunnarsbytorp Getmossen Ramsåsen Mellan-Fryken Bonserud Strand Brunsberg Ärtetan Säveln Rinnen Rennstad Takenetorp Ringstad Bodetta Frykåsen Pråmsjön Sandviken Högåsen Övre Bondestad Gunnarsby Visten Siggerudsnäs Arnäs Ransby Nilsby Björnrudstorp Siggerud Dölme D Teckenförklaring Värmeln 2. FÖP Nedre Fryken Ölserud Grimstad Björkenäs Mossviken Lerbodatorp 3. Utvecklingsprogram för centrala Kils tätort Stor-Emsen 6. Områdesbestämmelser som ska ses över 7. Samlad bebyggelse 11. Mark för omlastningsterminal 14. Verksamhetsområden som ska detaljplaneläggas 22. FÖP Lövenstrand 0 5 km Vålåsen Boda Brevik Högboda Mosserud Forsnor Bråtsjön Långviken Markvatten Lene Täppåsen Tomten Åneholm Norstetjärn Fjäll Gösjön Åstjärnet Klacksjön Backarna Frykerud Ås Klaxås Aplungen Skållerud Östra Glänne sta Lindesnar Tolita Utterud Frykfors Norsälven Gunnita Skårebol Trångstad Nedre Bondestad Säby Säbytorp Stora Kil Nedre Fryken Hannäs Kil Bjällerud Fryksta Örnäs Stubberud Skåne Välsätter Apertin Lökene Illberg Klingerud Norra Hyn Södra Hyn Källsäter Backen Ekenäs Acksjön Smårissjön Dyvelsten Hallen Viste F 45