Webbstuga. SiteVision. Text

Transkript

1 Webbstuga SiteVision Text

2 Innehållsförteckning 1. Textmodulen Verktygsfält Punktlista Länkar Ankarlänkar Förhandsgranska länk Länkbeskrivning Öppna i nytt fönster Kortkommandon textmodul Infoga specialtecken Sök/Ersätt text Ångra/Gör om Dela textmodul Ändra bakgrundsfärg Citat Tabeller Verktygsfält Inmatning av information i tabell Tabellbeskrivningar Utnyttja full tabellbredd Kantinställningar Kolumnbredd Varannanradsfärga Specialtecken Lägg till och ta bort rad/kolumn Kortkommandon tabellmodul Pang på rödbetan Några grundläggande regler Att skriva för nätet En färdig sida: Checklista Personuppgiftslagen Publicering på Internet Frågor & Svar Några tumregler 32 2

3 1. Textmodulen Textmodulen används för att lägga till text på en sida. Man kan skriva, ändra och formatera text. Textmodulen stödjer formatmallsändring, justering i horisontalled, punktlistor, länkhantering, metadata och rättstavning. Textmodulen fungerar på liknande sätt som en ordbehandlare. Skriv önskad text direkt i textredigeraren som öppnas automatiskt när man har valt denna modul. Det går även att kopiera text från exempelvis andra dokument eller webbsidor och klistra in. Inmatning, radbrytningar, klipp och klistra fungerar som i ett vanligt ordbehandlingsprogram. Texten går att ha vänsterjusterad, högerjusterad eller centrerad. För att byta formatmall markeras den text som skall ändras och formatmall väljs ur dropplistan. 1.1 Verktygsfält Sparar utan att stänga Sparar texten i textmodulen och visar resultatet direkt på webbsidan. Detta utan att stänga fönstret till skillnad från OK-knappen. Detta för att man skall slippa öppna och stänga flera gånger när man arbetar med en text. OBS! Sidan inte sparas när man klickar på spara-knappen utan texten i textmodulen sparas bara över till redigeringsytan. För att spara sidan måste man klicka på spara-ikonen i SiteVisions verktygsrad. 3

4 2. Klipp ut Klipper ut markerad text och lägger den på klippbordet. Det går även att markera texten, högerklicka och välja "Klipp ut" alternativt snabbkommandot CTRL+X. 3. Kopiera Kopierar markerad text och lägger den på klippbordet. Det går även att markera texten, högerklicka och välja "Kopiera" alternativt snabbkommandot CTRL+C. 4. Klistra in Klistrar in text från klippbordet på platsen där markören är placerad. Det går även att markera texten, högerklicka och välja "Klistra in" alternativt snabbkommandot CTRL+V. 5. Formatmallsväljare Markera önskad text och välj någon av de fördefinierade formatmallarna. På denna bild syns formatmallen "Brödtext". 6. Fet stil: Gör texten fet. CTRL+B är snabbkommandot för fet stil. 7. Kursiv stil Gör texten kursiv. CTRL+I är snabbkommandot för kursiv stil. Behörighet! För att se ikonerna för fet stil och kursiv stil krävs att man har behörigheten "Använda fet och kursiv i text och tabell". 8. Vänsterjustera Vänsterjusterar markerat stycke. 9. Centrera Centrerar markerat stycke. 10. Högerjustera Högerjusterar markerat stycke. 11. Punktlista Skapar en punktlista av markerad rad. Varje ny rad efter denna kommer automatiskt att få en punkt när man klickar Enter på tangentbordet. Punktlistan avslutas genom att klicka igen på ikonen eller vid styckebrytning (två Enter-slag). 12. Länk Markera texten som ska länkas. Tryck sedan på ikonen och följande fönster öppnas där man får välja typ av länk och var länken ska peka. Välj länktyp i vänsterkanten. CTRL+L är snabbkommandot för att skapa en länk. 13. Ta bort länk Tar bort markerad länk. Markera länken och klicka på denna ikon. Texten som var länkad lämnas kvar. 14. Rättstavning Om ett ord är felstavat eller inte finns med i ordlistan markeras det med ett rött streck under ordet. Om man då högerklickar på ordet så ges det förslag på rättstavning eller att man kan välja ignorera eller lägg till ord i ordlista. Rättstavning kommer att ske på det språk webbplatsen följer. Önskas rättstavning på annat språk väljs detta i menyn Alternativ och därefter alternativet Textspråk. Ord som man lägger till i rättstavningen blir en gemensam ordlista per språk och server. Rättstavningen år påslagen som standard, den går dock att stänga av centralt (Egenskaper för webbplats - > Webbplatsinställningar -> Avancerade inställningar). 4

5 1.2 Punktlista Med punktlistan skapas en punktlista av markerad rad. Varje ny rad efter denna kommer automatiskt att få en punkt när man klickar Enter. Det går också att högerklicka i textmodulen och välja "Punktlista". Det går också att markera flera rader på en gång och välja punktlista. Punktlistan visas med ett indrag om man har en blankrad innan punktlistan: OBS! Vill man att punktlistan skall bete sig annorlunda, får administratören lägga till en egen punktlistetyp. Avsluta punktlista Punktlistan avslutas genom att klicka igen på ikonen eller vid styckebrytning (två Enter-slag). Ta bort punktlista För att ta bort en punkt, markera raden med punkten och välj ikonen Punktlista igen. Då försvinner punkten. 5

6 1.3 Länkar Länkar skapar man genom att markera texten som ska länkas. Tryck sedan på ikonen och följande fönster öppnas där man får välja typ av länk och var länken ska peka. Välj länktyp i vänsterkanten. Att skapa en länk i SiteVision fungerar alltid på samma sätt oavsett var i systemet länken skapas (från en text eller av en bild etc). Markera det som skall länkas och klicka sedan på länkikonen. Det går också att högerklicka och välja "Skapa länk" eller använda snabbkommandot CTRL+L. Fem olika typer av länkar kan skapas i SiteVision: Intern webbsida Används om man vill länka till en sida inom egna webbplatsen. Strukturen på webbplatsen visas, där markerar man den sida man vill länka till och klickar sedan OK. Extern webbsida Används om man vill länka till en annan webbplats. Adressen anges manuellt. Om inte anges kommer systemet att hantera detta och lägga till det. Om hela adressen skrivs ut i tex textmodulen och man sedan markerar detta utan några extra mellanslag så förstår systemet att det är en extern länk och väljer länktyp samt fyller i adressen i länkmodulen. Dokument/Fil Används om man vill länka till en fil eller ett dokument. Filen eller dokument kan bläddras fram från filarkivet eller hämtas från lokal arbetsstation och läggas till på önskad plats i filarkivet. E-postadress Används om man vill skapa en länk till en e-postadress. Adressen anges manuellt. När besökaren klickar på länken öppnas användarens e-postprogram och adressen blir automatiskt ifylld. Om man skriver ut hela e- postadressen i tex textmodulen ulrika.skilberg@senselogic.se och man sedan markerar hela adressen utan några extra mellanslag så förstår systemet att det är en e-postlänk och väljer länktyp samt fyller i adressen i länkmodulen. 6

7 Bild Används om man vill länka till en bild. Bilden kan bläddras fram från bildarkivet eller hämtas från en lokal arbetsstation och läggas till på önskad plats i bildarkivet. Ändra länk För att ändra på en länk, ställ markören någonstans i länken. Länksymbolen visar då en annan ikon: Klicka på länksymbolen och ändra adress, typ, länkbeskrivning eller om länken skall öppnas i nytt fönster. 7

8 1.3.1 Ankarlänkar Ankarlänkar kan användas för att länka inom en sida. Markören hoppar då direkt till ett visst ställe på sidan. Alla moduler blir automatiskt ett ankare. Det går också att skapa ankare inom en textmodul (se "Skapa ankarlänk (till ett ord inom en textmodul)". Skapa ankarlänk (med moduler som fördefinierade ankare) 1.Markera det ord som du vill länka och klicka på länksymbolen 2. Välj intern länk och kryssa i rutan Använd ankare 3. Klicka på knappen Ankare. 4. Då visas ett "Innehållsträd" med alla de moduler som finns på sidan (samma vy som visas under Innehåll). Alla moduler blir automatiskt ett ankare. 5. Markera den modul som du vill länka till. Klicka OK. 6. Klicka OK. Skapa ankarlänk (till ord inom en textmodul) 1. Börja med att markera det ord (i en textmodul) som du vill länka till. 2. Välj att infoga ankare ifrån menyn Alternativ -> Infoga ankare" (eller snabbkommandot CTRL+SHIFT+L). Ett nytt fönster öppnas där man får namnge ankaret (systemet föreslår samma namn som det ord som är markerat).klicka OK. 8

9 Om man markerar ordet Lathund och infogar ett ankare så visar textmodulen ett ankare: 3. Markera det ord som du vill länka och klicka på länksymbolen. 4. Välj intern länk och kryssa i rutan Använd ankare. 5. Klicka på knappen Ankare. 6. Då visas ett "Innehållsträd" med alla de moduler som finns på sidan (samma vy som visas under Innehåll) plus de ord man själv markerat som ankare (visas som ankarsymboler). 7. Markera den modul som du vill länka till. Klicka OK. 8. Klicka OK. Infoga ankare Infoga ankare hittar du under menyalternativet Alternativ. Ändra ankare Ändra ankare hittar du under menyalternativet Alternativ. Om man vill ändra namnet på ett ankare väljer man detta alternativ. Ett fönster öppnas då där man kan ändra namnet. 9

10 1.3.2 Förhandsgranska länk Förhandsgranska länk hittar du under menyalternativet Alternativ eller genom att högerklicka i textmodulen. Förhandsgranska länk Om man vill förhandsgranska en länk väljer man detta alternativ för att öppna länken i ett nytt fönster. Detta alternativ blir enbart aktivt om man markerar en länk. OBS! Alla externa länkar öppnas i nytt fönster i redigerings- och förhandsgranskaläge, oavsett hur man har ställt in att den skall visas Länkbeskrivning Länkbeskrivning är en beskrivning som används för att öka tillgängligheten för en funktionshindrad person som använder hjälpmedel för att ta del av informationen. Denna text visas också när besökaren för musen över länken. Om administratören har kryssat i att man skall aktivera utökat tillgänglighetsstöd så är det inställt så att användaren blir påmind att använda länkbeskrivningstext. Som standard är alternativet Länkbeskrivningstext ikryssat. Har man inte fyllt i något där får man upp följande fönster när man klickar OK: Om man vill förklara länken ytterligare väljer man alternativet Länkbeskrivningstext och fyller i en beskrivning. 10

11 Dock behöver man inte alltid fylla i en länkbeskrivningstext. Om länken man gör är självbeskrivande och man kan lyfta ur länken ur sitt sammanhang och ändå förstå vart länken går så behöver man inte använda länkbeskrivningstext. Då väljer man alternativet Använd inte länkbeskrivningstext och klickar OK. Då får man upp en påminnelse om man skall ange en beskrivning. Klicka OK om valet att inte ange en beskrivning är medvetet Öppna i nytt fönster Man kan också välja om länkarna ska öppnas i nytt fönster oavsett typ. Detta gör man genom att kryssa i rutan Öppna i nytt fönster. Som standard öppnas det nya fönstret enligt besökarens webbläsarinställning. Om man har länkikoner inställt så visas en ikon efter länken som talar om att länken öppnas i nytt fönster. Ikon för länkar som öppnas i nytt fönster: Länkar Det nya fönstret kan också formateras under knappen Avancerat: Bredd: Bredden på det nya fönstret. Höjd: Höjden på det nya fönstret. Visa menyer och knappar i fönstret: Denna ruta är som standard ikryssad. Det nya fönstret visas då med webbläsarens menyer och ikoner. 11

12 1.4 Kortkommandon textmodul Följande kortkommandon finns i textmodulen: CTRL+S Spara CTRL+X Klipp ut CTRL+C Kopiera CTRL+V Klistra in CTRL+B Fet stil CTRL+I Kursiv stil CTRL+L Skapa länk CTRL+ENTER Spara och stäng CTRL+SHIFT+L Skapa ankarlänk CTRL+F Sök CTRL+R Ersätt F3 Sök nästa CTRL+Z Ångra CTRL+Skift+Z Gör om CTRL+Skift+S Dela textmodul CTRL+Skift+mellanslag Hårt mellanslag CTRL+Skift+bindestreck Hårt bindestreck CTRL+SHIFT+Q Skapa citat CTRL + 1 Rubriknivå 1 (den första rubriken i listan som är märkt h1) CTRL + 2 Rubriknivå 2 (den första rubriken i listan som är märkt h2) CTRL + 3 Rubriknivå 3 (den första rubriken i listan som är märkt h3) CTRL + 4 Rubriknivå 4 (den första rubriken i listan som är märkt h4) CTRL + 5 Rubriknivå 5 (den första rubriken i listan som är märkt h5) CTRL + 6 Rubriknivå 6 (den första rubriken i listan som är märkt h6) CTRL + 0 För att återgå till den formatmall som ligger överst i listan 12

13 1.5 Infoga specialtecken Infoga specialtecken hittar du under menyalternativet Alternativ. Om man vill infoga ett specialtecken väljer man detta alternativ. Man markerar vart tecknet skall infogas i textmodulen och väljer sedan det tecken som skall infogas. Följande tecken finns: Hårt mellanslag (snabbkommando CTRL+Skift+mellanslag) Hårt bindestreck (snabbkommando CTRL+Skift+bindestreck) Copyright Grader Dubbelpil vänster Dubbelpil höger Promilletecken Euro Registrerat varumärke Varumärke Kort tankstreck Långt tankstreck Upphöjd etta Upphöjd tvåa Upphöjd trea PI Mindre än och större än 13

14 1.6 Sök/Ersätt text Med sök och ersätt kan du söka efter ord i textmodulen och om så önskas ersätta dessa. Sök Sök hittar du under menyalternativet Redigera. Söker efter ett ord eller ett delord i textmodulen på webbsidan. Ett nytt fönster öppnas där man får ange ett ord. Anger man bara ordet så söker den också i delar av ord. Vill man enbart ha träffar på hela ordet sätter man ordet inom citattecken: "listor". Klicka OK. Ordet blir markerat i textmodulen. Fungerar också med snabbkommandot CTRL+F. Om man tex har markerat ett ord i mitten av textmodulen och väljer Sök så får man upp följande fönster: Väljer man Nej så avslutas sökningen, väljer man Ja fortsätter sökningen. Om inga träffar, visas ett annat fönster: Sök nästa Söker efter nästa ord i textmodulen på webbsidan. Markeringen flyttas till nästa förekomst av ordet i textmodulen. Fungerar också med snabbkommandot F3. Finns det inga fler förekomster av ordet så står markeringen kvar på samma ord. 14

15 Ersätt Söker efter ord och kan ersätta ett ord eller alla ord i textmodulen. Fungerar också med snabbkommandot CTRL+F. Ett nytt fönster öppnas där man fyller i vilket ord man söker efter samt vilket ord man vill ersätta med. Klicka på Sök nästa. Ordet markeras i textmodulen. Läs sammanhanget och ersätt ordet om så önskas. 1.7 Ångra/Gör om Ångra och Gör om hittar du under menyalternativet Redigera. Ångra Ångrar den senaste ändringen. Fungerar också med snabbkommandot CTRL+Z. Gör om Ångrar ångringen. Fungerar också med snabbkommandot CTRL+Skift+Z. 1.8 Dela textmodul Dela textmodul hittar du under menyalternativet Redigera. Det går att dela upp en textmodul i flera textmoduler tex om man vill ha texten i olika textmoduler pga man skall infoga en bild mitt i texten, om man vill skapa ankarlänkar till olika delar eller om man vill nyttja olika punktlistor. Markera i textmodulen där du vill dela textmodulen och välj Redigera ->Dela textmodul. All text nedanför markeringen flyttas ned till en ny textmodul. Den textmodul men arbetar med innehåller nu bara texten ovanför markeringen och är fortfarande öppen. Den "nya" textmodulen (med texten nedanför markeringen) placeras direkt under den aktuella textmodulen. Fungerar också med snabbkommandot CTRL+Skift+S eller högerklicka och välj "Dela textmodul". OBS! Det går inte att dela mitt i en länk eller mitt i ett infogat metadata 1.9 Ändra bakgrundsfärg Ändra bakgrundsfärg hittar du under menyalternativet Alternativ. Bakgrundsfärg Ställer om bakgrundsfärgen i textredigeraren. Har ingen betydelse för utseendet på webbsidan utan är till för att ändra bakgrundsfärgen i textredigeraren för att kunna se och redigera. 15

16 1.10 Citat Här kan man ange i koden att ett textstycke är ett citat. Det går också att länka en hänvisning till citatet, denna skrivs ut i HTML-koden. Citat hittar du under menyalternativet Alternativ. Skapa citat Markera ett ord eller ett stycke och välj detta alternativ. Fungerar också med snabbkommandot CTRL+SHIFT+Q. I redigeringsläget i textmodulen visas ett citat markerat med en punktad linje upptill och nertill: På webbsidan visas citatet: Skapa citat med hänsvisning Det går också att skicka med en hänvisning i citatet som visas i HTML-koden. Markera ordet och välj detta alternativ. Ett nytt fönster öppnas där man får skapa en länk. Ta bort citat Markera citatet och välj detta alternativ för att ta bort citatmarkeringen. Markera textmodul som blockcitat Blockcitat kan användas när man vill citera ett längre stycke text. Observera att hela textmodulen blir markerad som ett blockcitat, så dela textmodulen om du inte vill markera all text som blockcitat. Välj sedan Alternativ -> Markera textmodul som blockcitat. Blockcitat behåller texten med samma utseende (dvs gör inte texten kursiv, lägger inte på " ") men gör ett indrag från vänstermarginalen, vilket ger bra läsbarhet. Ta bort blockcitat Välj Alternativ -> Markera textmodul som blockcitat en gång till. 16

17 2. Tabeller Modulen Tabell används för att skapa text i tabellformat. Tabellmodulen stödjer formatmallar, justering i horisontalled och länkhantering. För att ändra formatmall, justering eller bakgrundsfärg markeras de moduler som ska ändras och önskad funktion väljes i menyn eller i verktygsfältet. För att ändra kolumnbredd så drar man i mellanrummet mellan kolumnhuvudena eller anger kolumnbredd. Genom att dra mitt på kolumnhuvudet går kolumnordningen att ändra. Det går inte att manuellt skapa radbrytningar i tabellmodulen, texten i en tabellcell radbryts automatiskt beroende på tabellcellens bredd. Trycker du enter i en cell blir det alltså ingen radbrytning utan markören kommer istället till cellen under den aktuella cellen. 2.1 Verktygsfält 1. Spara utan att stänga Sparar texten i tabellmodulen och visar resultatet direkt på webbsidan. Detta utan att stänga fönstret till skillnad från OK-knappen. Observera att sidan inte sparas när man klickar på spara-knappen utan bara texten i tabellmodulen. Det fungerar också med snabbkommandot CTRL+S. 2. Klipp ut Klipper ut markerade celler och lägger dem på klippbordet. Det fungerar också med snabbkommandot CTRL+X. 3. Kopiera Kopierar markerade celler och lägger dem på klippbordet. Det fungerar också med snabbkommandot CTRL+C. 4. Klistra in Klistrar in text från klippbordet med början på den markerade cellen. Det fungerar också med snabbkommandot CTRL+V. 17

18 5. Formatmallsväljare Markera önskad text och välj någon av de fördefinierade formatmallarna. På denna bild syns formatmallen "Brödtext". Ändrar på markerade celler vid nytt val. Tips! I tabellmodulen kan du sedan använda kortkommandon för rubriknivåer. CTRL + 1 Rubriknivå 1 (den första rubriken i listan som är märkt h1) CTRL + 2 Rubriknivå 2 (den första rubriken i listan som är märkt h2) CTRL + 3 Rubriknivå 3 (den första rubriken i listan som är märkt h3) CTRL + 4 Rubriknivå 4 (den första rubriken i listan som är märkt h4) CTRL + 5 Rubriknivå 5 (den första rubriken i listan som är märkt h5) CTRL + 6 Rubriknivå 6 (den första rubriken i listan som är märkt h6) CTRL + 0 Återgå till den formatmall som ligger överst i listan av formatmallar (normalt brödtext) 6. Fet stil Gör markerad text till fet stil. 7. Kursiv stil Gör markerad text till kursiv stil. Behörighet! För att se ikonerna för fet stil och kursiv stil krävs att man har behörigheten "Använda fet och kursiv i text och tabell". 8. Vänsterjustera Vänsterjusterar markerade celler. 9. Centrera Centrerar markerade celler. 10. Högerjustera Högerjusterar markerade celler. 11. Länk Skapar länk av markerad cell. Om cellen är länkad så ändrar denna på länken. OBS! Hela cellen blir länkad även om man bara markerar ett ord. 12. Radera länk Raderar markerad länk. Texten som var länkad lämnas kvar. 13. Bakgrundsfärg Sätter bakgrundsfärg på markerade celler. Bland färgerna finns bara uppsatta profilfärger att välja mellan (sätts upp av administratören). Ta bort bakgrundsfärg: Finns under menyalternativet Alternativ. Markera det område där du vill ta bort bakgrundsfärgen och markera sedan detta alternativ på menyn. 14. Lägg till ny rad Lägger till en rad ovanför den markerade raden. 15. Lägg till ny kolumn Lägger till en kolumn innan den markerade kolumnen, 16. Ta bort markerade rader Raderar de markerade raderna. 17. Ta bort markerade kolumner Raderar de markerade kolumnerna. 18

19 18. Rad/kolumnrubrik Markerar aktuella celler som rubrik kodmässigt (man ser alltså inget resultat att det är en rubrik). Om cellen är på första raden blir det kolumnrubriker och om de är i första kolumnen blir de radrubriker. När man har aktiverat utökat tillgänglighetsstöd måste rad/kolumnrubriker definieras. Klickar man OK utan att gjort detta får man följande påminnelse: Markera cellerna och klicka på ikonen för Rad/kolumnrubrik. Knappen blir markerad som intryckt när man har valt detta alternativ. Det blir också en ram runt rubrikerna i tabellmodulen: 19. Innehåll Här har man ett inmatningsfält för celler som är bra att använda när man skall lägga till lite mer text. 2.2 Inmatning av information i tabell För att skriva in text i en cell markeras cellen med muspekaren och text kan sedan skrivas in. Inmatningen avslutas med enter, tabb, piltangenterna eller genom att klicka på en annan cell. När cellen är markerad syns det på den ram som bildas runt cellen. Ändra på text För att ändra texten kan man antingen dubbelklicka på texten i cellen eller klicka på texten uppe i textfältet. Ta bort text Vill man radera allt som står i en cell kan man markera den och skriva in en ny text. Den gamla försvinner då automatiskt. En cell = En egenskap Ställer man in någon egenskap för en cell som tex fet stil, länkar texten eller sätter en bakgrundsfärg så gäller denna inställning för hela cellen. OBS! Det går inte att manuellt skapa radbrytningar i tabellmodulen, texten i en tabellcell radbryts automatiskt beroende på tabellcellens bredd. Trycker du enter i en cell blir det alltså ingen radbrytning utan markören kommer istället till cellen under den aktuella cellen. 19

20 2.3 Tabellbeskrivningar Tabellbeskrivningar hittar du under menyalternativet Alternativ. Här kan man ge tabellen en tabellrubrik samt beskriva tabellens innehåll i text eftersom alla inte kan tolka information uppställt i tabellform. Tabellrubrik Vid behov kan man fylla i en tabellrubrik som kortfattat beskriver tabellen. Denna visas i text ovanför tabellen. Formatmallen för tabellrubrik styrs centralt. För att ställa in formatmall för tabellrubrik, gå till egenskaper på webbplatsen. Här väljer man Utseende ->Formatmallsmappning -> Tabellrubrik. Tabellsammanfattning Det man fyller i här skrivs ut i HTML-koden som en sammanfattning. När man har aktiverat utökat tillgänglighetsstöd påminns man om att ange en tabellsammanfattning. Fyller man inte i något av alternativen får man upp ytterligare påminnelser: Dessa påminnelser visas bara en gång. 20

21 2.4 Utnyttja full tabellbredd Utnyttja full tabellbredd hittar du under menyalternativet Alternativ. Tabellen tar alltid det utrymme som den behöver. Det går att öka kolumnbredden i tabellen genom att dra i kolumnkanterna eller ange kolumnbredd. För att fylla ut hela innehållsytan med tabellen väljer man alternativet Utnyttja full tabellbredd. Denna anpassar tabellens bredd till innehållsytan. Ta bort full tabellbredd Välj Alternativ -> Utnyttja full tabellbredd en gång till. Bocken framför detta menyalternativ försvinner då. 2.5 Kantinställningar Kantinställningar hittar du under menyalternativet Alternativ. Här kan man ställa in om tabellen skall ha kantlinjer (tjocklek, färg och typ) och/eller utfyllnad (padding). Tjocklek Här anger man kantlinjens tjocklek. Storleken anges i pixlar. 21

22 Färg Här anger man färg. De färger som visas är de färger som är uppsatta på webbplatsen. Om man har behörighet kan man också skapa en egen färg. Läs mer om färger under Färgskala. Typ Här väljer man vilken typ av kantlinje man vill ha. Följande typer finns att välja mellan: Resultat i Internet Explorer 6 Resultat i Firefox Utfyllnad (padding) Utfyllnad anger hur långt avståndet skall vara mellan texten inne i tabellcellen och innerkanten på cellen. Tjockleken anges i pixlar. 2.6 Kolumnbredd Tabellen tar alltid det utrymme som den behöver. Det går att öka kolumnbredden i tabellen genom att dra i kolumnkanterna mellan kolumnhuvudena eller ange kolumnbredd. Ange kolumnbredd gör man genom att välja Alternativ ->Kolumnbredd alternativt högerklicka på kolumnhuvudet och välja Kolumnbredd. Ett nytt fönster öppnas där man får ange kolumnbredd i pixlar. För att se storleken på en kolumn kan man föra musen över kolumnhuvudet, då visas kolumnbredden som en tooltip. 22

23 Ta bort angiven kolumnbredd För att ta bort en angiven kolumnbredd så kan man antingen dra i kolumnhuvudet så att kolumnen blir den storelk man vill. Alternativt kan man välja Alternativ ->Kolumnbredd och där välja alternativet Ej inställd. Då tar bara kolumnen det utrymme som behövs (som det längsta ordet i kolumnen, om det får plats). Ändra kolumnordning Genom att markera kolumnhuvudet och dra går kolumnordningen att ändra. 2.7 Varannanradsfärga Varannanradsfärga hittar du under menyalternativet Alternativ. Markera området som skall varannanradsfärgas och välj sedan detta alternativ på menyn. Klicka OK för att se resultatet. OBS! För att detta skall fungera krävs det att administratören har satt upp färger för detta centralt på webbplatsen. Ta bort varannanradsfärgning För att ta bort varannanradsfärgning, välj detta alternativ en gång till. Om tabellen innehåller många kolumner och rader, underlättas läsningen genom att du tydliggör kolumngränser och rader, till exempel genom att skifta bakgrundsfärg för udda och jämna rader. 23

24 2.8 Specialtecken Infoga specialtecken hittar du under menyalternativet Alternativ. Markerar var tecknet skall infogas i tabellmodulen och välj sedan det tecken som skall infogas. 2.9 Lägg till och ta bort rad/kolumn Lägg till/ta bort kolumn Det finns tre olika sätt att lägga till/ta bort en kolumn: 1. Genom ikonerna i verktygsfältet 2. Genom menyalternativet Rader/kolumner -> Lägg till ny kolumn/ta bort markerade kolumner 3. Genom högerklick på kolumnhuvudet och alternativet Lägg till ny kolumn/ta bort markerade kolumner Högerklick på kolumnhuvud Menyalternativet Rader/kolumner Lägger till en kolumn INNAN den markerade kolumnen. Lägg till/ta bort rad Det finns tre olika sätt att lägga till/ta bort en rad: 1. Genom ikonerna i verktygsfältet 2. Genom menyalternativet Rader/kolumner -> Lägg till ny rad/ta bort markerade rader 3. Genom högerklick på radhuvudet och alternativet Lägg till ny rad/ta bort markerade rader Lägger till en rad OVANFÖR den markerade kolumnen. 24

25 2.10 Kortkommandon tabellmodul Följande kortkommandon finns i textmodulen: I Textmodulen: CTRL+S Spara CTRL+X Klipp ut CTRL+C Kopiera CTRL+V Klistra in CTRL+B Fet stil CTRL+I Kursiv stil CTRL+L Skapa länk CTRL+Skift+mellanslag Hårt mellanslag CTRL+Skift+bindestreck Hårt bindestreck CTRL + 1 Rubriknivå 1 (den första rubriken i listan som är märkt h1) CTRL + 2 Rubriknivå 2 (den första rubriken i listan som är märkt h2) CTRL + 3 Rubriknivå 3 (den första rubriken i listan som är märkt h3) CTRL + 4 Rubriknivå 4 (den första rubriken i listan som är märkt h4) CTRL + 5 Rubriknivå 5 (den första rubriken i listan som är märkt h5) CTRL + 6 Rubriknivå 6 (den första rubriken i listan som är märkt h6) CTRL + 0 För att återgå till den formatmall som ligger överst i listan 25

26 3. Pang på rödbetan! Att skriva journalistiskt För den som vill lära sig att skriva nyhetsartiklar, reportage eller andra journalistiska texter finns det några grundläggande tips och råd att inspireras av. Det finns egentligen inga fasta regler kring hur dessa texter ska skrivas eftersom det är ämnet, målgruppen och orsaken till att du skriver om ämnet som bör styra hur du skriver. 3.1 Några grundläggande regler Några "regler" finns det däremot som kan vara värda att följa för att få sin text läst. I journalistik handlar det mycket om att "sälja" sin text, att få läsaren intresserad av att läsa just din text. Agna betet. Tänk igenom innan du börjar skriva vilken vinkel du ska ha på din text. När du vinklar texten väljer du att beskriva ämnet ur en viss synvinkel. Du lägger ut en krok som läsaren ska nappa på. Det handlar alltså om vad du vill lyfta fram som det viktigaste. Om du belyser ämnet från alla håll i början av texten blir det så mångordigt och spretande att få personer blir intresserade av att läsa din text. Om du däremot lyfter fram det som känns mest spännande blir det lättare att locka läsaren. Allt för hårdvinklade texter kan däremot göra att texten skapar en skev bild av verkligheten. Det är viktigt att vinkeln har täckning i textens innehåll. Tydligt och intressant. Använd en kort och tydlig, intresseväckande rubrik, följd av en ingress som är rakt på sak, sammanfattar det viktigaste och fångar läsaren. En ingress bör sällan vara längre än 3-4 meningar lång. I nyhetstexter bör ingressen vara rak, enkel och svara på frågorna vad, var, när, vem. Frågan hur kan vara svår att få plats med och frågan varför får vänta till själva artikeltexten (om det ens är möjligt att svara på). Ytterligare frågor som är intressanta att ge svar på i artikeltexten är vilka blir konsekvenserna och vilka berörs? I reportage, som kan vara mer konstnärliga, behöver inte ingressen sammanfatta innehållet. Det kan räcka med att väcka intresse, t.ex. genom att skapa stämning. Den röda tråden. Själva texten som följer efter rubrik och ingress bör följa den röda tråden, d.v.s. vara logiskt och tydligt strukturerad, så att läsaren hela tiden sporras att läsa vidare. För att göra texten mer spännande: variera meningslängden, varva pratminus (när den intervjuade uttalar sig) och berättande text. Gör texten tydlig för läsaren med genomtänkta styckeindelningar. Försök göra texten levande genom miljöbeskrivningar, om det lämpar sig. Om det är en nyhetstext kan det vara bra att använda det begränsade textutrymmet så ekonomiskt som möjligt: sålla bort all onödig information, behåll det viktigaste. Knåda degen. Att skriva artiklar är som att baka bröd. Du måste ha rätt ingredienser och knåda ihop degen, som sedan får jäsa. Men för att det ska bli ett aptitligt bröd måste du knåda degen fler gånger och låta degen jäsa ännu mer innan du kan grädda brödet i ugnen. Alltså: när du skrivit din text är det dags att bearbeta den. Lämna gärna texten till någon annan för genomläsning. Skriv ut texten, läs igenom den och fundera: Stämmer vinkeln med innehållet? Väcker texten frågor som den inte besvarar? Följer texten den röda tråden? Är rubrik och ingress intressanta? Finns det stavningsfel eller syftningsfel? Är det rätt namn och källor i texten? Stämmer slutet överens med resten av texten? Saknas det någon information? Finns det för mycket information? Våga ändra texten. Ta en paus och gör något helt annat för att kunna fokusera igen. Ta dig sedan an texten igen och våga förändra den för att förbättra den. Texten är inte helig! Även om du har lagt ner mycket tid på din text så spelar det ingen roll, om texten är dålig. Om ingressen inte är bra - ta bort den och skriv om den! Om texten känns livlös och inte är vad du hade tänkt - börja om från början. Döda dina älsklingar! Trots att du kämpat med research och intervju måste du inte redovisa allt detta arbete i din text. Ibland låser man sig tyvärr fast vid fakta eller citat som man gillar själv, men som egentligen inte passar i artikeln. Våga döda dina älsklingar! 26

27 3.2 Att skriva för nätet Vill du göra texten på din webbplats bättre anpassad för dina besökare. Här får du 10 tips om vad du främst bör tänka på när du skriver på nätet. 1. Varför ska du skriva något överhuvudtaget? Först, främst och alltid när du skriver - vad ska din text göra för jobb? Vad vill din besökare veta? Varför skriver du texten och för vem? Det här är det allra viktigaste för dig innan du börjar skriva. Det finns ett skäl till varför din besökare har kommit till dig. Han/Hon vill veta något speciellt. Vad är det du ska berätta på ett tillfredsställande sätt? 2. Hur vill du att läsaren ska agera? Bygg din text mot det avslut du vill nå. Vill du att din besökare ska kontakta dig för mer information eller vill du att han/hon ska börjar prenumerera på ditt nyhetsbrev? Alla dina texter ska ha ett inbyggt mål. 3. Typsnitt och storlekar. Välj rätt typsnitt och rätt storlek på typsnittet så att det blir lätt att läsa. Bra typsnitt för webben är Arial eller Verdana. En bra storlek på texten är motsvarande punkter i din dators inställningar. 4. Använd rubriker. Rubriker är det som får texter lästa. Gör det både med en huvudrubrik överst som talar om vad man kommer att få om man läser vidare, och med underrubriker som ger en sammanfattning av vad man får i nästa stycke. 5. Skapa texter som går att skanna. När du läser på den här sidan skannar du av den efter det som intresserar dig. Få personer läser all text på en webbsida. Eftersom du kan förvänta dig att dina besökare också tillhör kategorien skannare så ska du ha korta stycken, korta meningar och gärna fetmarkera nyckelord som du tror att din besökare är mer intresserade av. Allt för att göra det lättare för dina besökare att hitta vad de söker. 6. Svart text mot vit bakgrund syns bäst. Grundregeln är Svart text mot så ljus bakgrund som möjligt. 7. Prata om besökaren och inte om dig. Skriv kort och ge information snabbt. Nätet är ett stressigt ställe. Babbla inte. Försök inte göra dig smartare än din besökare. Tala till en person i taget. 8. Hur ska du länka? Ska du länka inne i texten eller skriv klicka här? Det finns två sätt att se på det här: Många använder länkar bara genom att skriva vad man länkar till. Ex: Läs mer om Gerillaföretagaren Har du besökare som kan mindre om webbkultur är det kanske bättre att skriva: Läs om Gerillaföretagaren Klicka här Ditt jobb är att lotsa alla besökare rätt, inte bara dem som vet hur det brukar vara. 9. Statistik. Skaffa en bra statistiktjänst så märker du snart vilka sidor och vilken länktext som drar flest besökare. På det sättet får du direkt ett betyg på vad som fungerar för dina besökare. 10. Kontrollera texten. Stava rätt. Var ordentligt. Låt någon utomstående läsa din text innan du tankar upp den på din sida. 27

28 3.3 En färdig sida: Checklista Gör klart för dig själv vad du vill Vem vill du nå? Vad vill du att de ska kunna göra efter att de läst din information? I vilket sammanhang (var i strukturen) ska sidan publiceras? Skaffa dig rätt information Har du skaffat dig tillgång till de mest aktuella underlagen? Pratat med de människor som kan mest om det du ska skriva? Försökt ta reda på vad läsarna faktiskt vill när de läser din text? Gör ett urval Du kan aldrig berätta allt. Välj medvetet vilken information som ska vara med. Finns det behov av mer innehåll än du kan publicera på en sida? Kan du länka till fördjupad information? Behövs det flera sidor? Välj de viktigaste orden Välj ut nyckelord och nyckelfraser efter vad läsarna själva säger om ämnet för texten. Detta ökar både begriplighet och sökbarhet. Skriv titel, rubrik och ingress Textens inledning är den chans läsaren ger dig. Använd de ord du valde som viktigast. Skriv brödtexten Skriv aldrig mer än nödvändigt. Ju längre texten är, desto viktigare blir nästa steg. Skapa en överskådlig sida Dela in texten i många stycken. Använd mellanrubriker, listor och andra sätt att underlätta för läsaren att överblicka din text. Led besökaren vidare Överväg om du ytterligare kan hjälpa läsaren genom länkar till relaterad eller fördjupande information. Välj kontaktpersoner. Kontrollera innehållet Har du fått fakta rätt? Kan du ytterligare förenkla språket? Ta gärna hjälp av en kollega som får läsa din text. Publicera sidan Se till att innehållet placeras logiskt för besökaren i strukturen. 28

29 4. Personuppgiftslagen 4.1 Publicering på Internet Vad får man lägga ut på webben? I personuppgiftslagen (PuL) finns inga specifika regler för Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även publicering på Internet. Strukturerade eller ostrukturerade uppgifter? Vilka regler i personuppgiftslagen som gäller beror på hur personuppgifterna som publiceras på webbplatsen är strukturerade. Om personuppgifterna lagras i en databas eller annan typ av register anses uppgifterna vara strukturerade. Om personuppgifterna återfinns i löpande text på webbsidan anses uppgifterna däremot vara ostrukturerade. För strukturerad personuppgiftsbehandling gäller betydligt fler regler än för ostrukturerad. Ostrukturerad behandling av personuppgifter Det är i princip alltid tillåtet att publicera personuppgifter i löpande text på en webbsida så länge man inte kränker den som uppgifterna avser. För att avgöra om en behandling av personuppgifter är kränkande måste man göra en samlad bedömning av hur känsliga uppgifterna är, i vilket sammanhang de förekommer, för vilket syfte de behandlas, vilken spridning de har fått eller riskerar att få samt vad behandlingen kan leda till. Man får således göra en avvägning i det enskilda fallet där den registrerades intresse av en fredad, privat sfär vägs mot intresset av att publicera uppgifterna. Strukturerad behandling av personuppgifter När personuppgifter är ordnade i register eller databaser eller på annat sätt så att man enkelt kan söka fram eller sammanställa dem är huvudregeln att hela personuppgiftslagen ska tillämpas. Det finns dock en rad undantag: Grundlagsskydd Personuppgiftslagen gäller inte när personuppgifter publiceras på webbplatser med grundlagsskydd, till exempel massmedieföretags webbplatser eller webbplatser med utgivningsbevis. Mer information finns på Radio- och TV-verkets webbplats. Samtycke Om den registrerade - den som personuppgifterna avser - har lämnat sitt samtycke, är det tillåtet att publicera uppgifterna på Internet. Det är viktigt att komma ihåg att den registrerade ska ha fått sådan information att han eller hon kan bedöma för- och nackdelar med publiceringen. Harmlösa uppgifter Harmlös information får publiceras på Internet utan den registrerades samtycke. Vad som är harmlös information måste bedömas från fall till fall. Utgångspunkten bör vara hur den registrerade kan uppleva publiceringen. Tänk på att inte alla har samma uppfattning om vad som är integritetskänsligt! Om du är osäker är det en god regel att inhämta samtycke. Känsliga uppgifter, det vill säga uppgifter om etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, medlemskap i fackförening och även uppgifter om hälsa och sexualitet får normalt inte publiceras utan samtycke. Journalistiska ändamål Den som publicerar personuppgifter uteslutande för journalistiska ändamål behöver bara uppfylla säkerhetsreglerna i personuppgiftslagen. Detta undantag från personuppgiftslagens övriga regler är vidsträckt, det omfattar all publicering med ändamål att informera, utöva kritik och väcka debatt om frågor av betydelse för allmänheten. Däremot gäller undantaget inte uppgifter av rent privat karaktär. Undantag från personuppgiftslagens övriga regler gäller också uppgifter som behandlas uteslutande för konstnärligt eller litterärt skapande. 29

30 4.2 Frågor & Svar Vad är personuppgiftslagen och PuL? PuL är en förkortning av personuppgiftslagen. Personuppgiftslagen innehåller regler som ska skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen gäller för behandling av personuppgifter i hela samhället - för verksamhet som bedrivs av såväl myndigheter som enskilda. Det finns dock ett antal undantag då lagen inte gäller, till exempel vid behandling av personuppgifter som en fysisk person utför i en verksamhet av rent privat natur. De allra flesta bestämmelserna i personuppgiftslagen behöver inte tillämpas när man behandlar personuppgifter i ostrukturerat material, till exempel löpande text. En sådan behandling är tillåten utan andra restriktioner än att behandlingen inte får kränka den registrerade. Se vidare Frågor och svar om ändringar i personuppgiftslagen. Personuppgiftslagen bygger på ett EG-direktiv. Varje EU-land måste införa nationell lag baserad på direktivet. Vilka uppgifter om skolelever kan en skola publicera på sin webbplats utan samtycke från elever eller vårdnadshavare? Uppgifter på Internet kan få stor spridning och en publicering kan ge stora möjligheter att kartlägga barn och ungdomar i otillbörliga syften. För att uppfylla kraven i personuppgiftslagen rekommenderar Datainspektionen att skolan tar in samtycke från eleverna själva eller deras vårdnadshavare. Det finns inga särskilda bestämmelser i personuppgiftslagen om från vilken ålder unga personer själva kan samtycka till viss behandling, men Datainspektionen brukar ha 15 år som tumregel. För yngre elever måste vårdnadshavarna ge sitt samtycke innan uppgifter publiceras. Även vid publicering av bilder på barn som till exempel deltar i fria aktiviteter är det lämpligt att ta in samtycke. Även i de fall det är fråga om behandling av personuppgifter i ett ostrukturerat material för vilket en förenklad reglering gäller måste man beakta de särskilda risker som är förenade med spridning av personuppgifter via Internet. Vi rekommenderar därför att man frågar först innan man publicerar uppgifter om skolelever. Vad menas med "samtycke" enligt personuppgiftslagen och hur ska det se ut? Samtycke är en frivillig och tydlig viljeyttring genom vilken den registrerade - efter att ha fått information - godtar behandlingen av personuppgifter om sig själv. Samtycket behöver inte vara skriftligt men det kan många gånger vara lämpligt. Finns det någon åldersgräns för samtycke? Nej, det finns inte någon åldersgräns i personuppgiftslagen för när en person kan samtycka till att hans eller hennes personuppgifter behandlas för olika ändamål. En person som kan förstå informationen om vad en behandling innebär kan också lämna ett samtycke enligt personuppgiftslagen. Detta gäller även personer under 18 år. En underårig som inte själv kan tillgodogöra sig informationen kan inte lämna ett rättsligt giltigt samtycke. I sådana fall bör samtycket istället kunna inhämtas från vårdnadshavaren. Frågan om en person förstår innebörden av informationen måste bedömas från fall till fall. 30

31 Räknas ett foto som en personuppgift? Ja, all slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk person som är i livet räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter. Även bilder (foton) på individer som behandlas i dator kan alltså vara personuppgifter. Det innebär att man måste ta hänsyn till bestämmelserna i personuppgiftslagen. Det kan till exempel krävas samtycke från den person uppgifterna avser. Behandling av personuppgifter som en privatperson utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur omfattas inte av personuppgiftslagen. Men detta undantag gäller inte när man publicerar uppgifter på en webbplats. Om man på en webbplats skulle vilja publicera foton på anställda, skolelever eller liknande kan det bli nödvändigt att först inhämta samtycke. Även om det rör sig om behandling av personuppgifter i ostrukturerat material, såsom enstaka bilder på Internet, kan man behöva fråga personen först. Se vidare frågorna under rubriken Internet. Vilka regler gäller för kommuners publicering på Internet? Personuppgifter som ingår i diarier, kallelser till sammanträde med fullmäktige eller en nämnd, en kungörelse om sammanträde med fullmäktige, eller ett justerat protokoll som har förts vid ett sammanträde med fullmäktige eller en nämnd får enligt en särskild bestämmelse i personuppgiftsförordningen göras tillgängliga på Internet. Finns det risk för att den registrerades personliga integritet kränks, får dock inte uppgifterna publiceras på Internet. Exempelvis får känsliga personuppgifter inte publiceras om det framgår vem de avser. Den särskilda bestämmelsen innehåller även ett uttryckligt förbud mot publicering av personnummer och samordningsnummer. Hur får man använda sig av bilder som man tagit av andra på till exempel en privat fest? Att fotografera eller filma någon med digitalkamera kan innebära att man måste ta hänsyn till bestämmelserna i personuppgiftslagen. Personuppgiftslagen gäller dock inte för en fysisk persons rent privata användning av personuppgifter, som när man till exempel fotograferar någon i familjen och lagrar bilderna på hemdatorn. Om man däremot tänker sprida bilderna till en större krets, till exempel genom att lägga ut dem på Internet, måste man i regel följa personuppgiftslagen. Reglerna innebär att det inte är tillåtet att publicera bilder och annan information som kränker den enskildes personliga integritet. Om personuppgifter, till exempel foton, behandlas för journalistiska ändamål är behandlingen i princip undantagen från personuppgiftslagens bestämmelser. Även en privatperson kan ha ett journalistiskt ändamål, till exempel när hon eller han bloggar. Det här undantaget gäller dock inte vid publicering av uppgifter om andra av rent privat karaktär. Vad menas med en kränkning av den personliga integriteten och hur undviker man att göra sådana kränkningar? Det är inte möjligt att generellt slå fast vad som är en kränkning av den personliga integriteten; en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Vad som är en kränkning ska inte bedömas schablonartat utifrån vilka uppgifter som behandlas; man måste också väga in i vilket sammanhang uppgifterna förekommer, för vilket syfte de behandlas, vilken spridning de har fått eller riskerar att få samt vad behandlingen kan leda till. Man bör också beakta att vad som kan vara en kränkning för en viss person eller i ett visst sammanhang inte behöver vara det för en annan person eller i ett annat sammanhang. 31

32 4.3 Några tumregler Några tumregler och exempel på vad som är kränkande och därför inte är tillåtet: Behandla inte personuppgifter för otillbörliga syften, som förföljelse eller skandalisering. Ett exempel är publicering på Internet av bilder på en före detta pojk- eller flickvän i eller utan badkläder eller rent personliga detaljer om dennes beteende. Ett annat exempel är spridning av uppgifter om meningsmotståndare för att kunna angripa dem på grund av politisk uppfattning, sexuell läggning eller etniskt ursprung. Samla inte utan godtagbara skäl en stor mängd uppgifter om en person. En enskild person har rätt att kräva att ingen har en nästan fullständig kunskap om honom eller henne. Att utan något godtagbart ändamål samla en stor mängd uppgifter om en person måste därför ofta ses som en integritetskränkning. Som exempel kan nämnas en hyresvärd som av nyfikenhet iakttar en hyresgäst och samlar bilder och anteckningar i löpande text. Rätta personuppgifter som visar sig vara felaktiga eller missvisande. Det är oftast en kränkning av den registrerades personliga integritet om någon medvetet behandlar uppgifter om henne som är klart felaktiga eller missvisande. Förtala eller förolämpa inte någon annan. Spridning av personuppgifter som innebär förtal eller förolämpning är givetvis en kränkning av den personliga integriteten. Bryt inte mot sekretess eller tystnadsplikt. Spridning av personuppgifter som innebär brott mot bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt är i de flesta fall en kränkning av den personliga integriteten. 32