~Vägverket. Reklam intill väg. 1 Inledning. 1.1 Bakgrund till ställningstagande i riktlinjen RIKTLI NJER

Transkript

1

2 RIKTLI NJER 1 (13) Upphovsman Do kumanlnummar Beteckning Elenor Persson, Strtm W LED 2009:157 DOkumentansvarIg Dokumentdatum Ve rsion Asa Anderzen, Strtm Reklam intill väg 1 Inledning 1.1 Bakgrund till ställningstagande i riktlinjen Företag har behov av att marknadsföra sig. En del av marknadsföringen kan vara att vi sa foretagets namn, logotyp, produkter el ler tjänster på stäl len där många människor rör sig. DärfOr fin ns ett intresse av att sätta upp reklam intill vägar. Ett av Vägverkets ledord för Vårt sätt att arbeta är kundnytta, vilket bl a innebär värdeskapande leveranser till kund, snabbhet och flexibilitet. Som ett led i det vill vi bidra till att förbättra näringslivets möj ligheter att utvecklas. I ett av de transportpolitiska del målen står att transportsystemets utfonnning och fu nktion ska bidra ti ll att uppnå målet för den reg ionala utvecklingspolitiken. De trafikanter som fårdas på vägar där Vägve rket är väghåll are är också Vägverkets kunder. De ska en ligt målen få r fram tidens re sor och transporter bl a erbjudas ett säkert vägtransportsystem. För deras del kan reklamen uppfattas som positiv om den tillför trafikanten information som känns relevant. Den kan också upplevas som störande eller farl ig om den är utfonnad eller placerad på fel sätt. Näringslivets och vägtrafikanternas intressen i denna fråga kan vara motstående. Vägverket måste verka fö r att den reklam som sätts upp intill vägar inte motverkar de transportpo litiska del målen. Reklamtavlor sätts upp för att de ska synas och läsas av så många som möjligt. Syftet är att de ska dra uppmärksamheten till sig och utfonnning/budskap är anpassat till detta. Reklamskyltar intill vägar påverkar därför trafikanterna. Det kan vara distraherande fö r fo rdonsförare som för att läsa skyltarna måste ta sin uppmärksamhet från trafiken och rikta den vid sid an av vägen. Detta bli r särskilt känsligt i svåra och krävande trafikmi ljöer. De är viktigt att fordo nsförare får tillräcklig tid på sig att läsa reklamskyltar. [ högre hastigheter krävs då en längre körsträcka. Det få r då inte finnas någon annan viktig information på vägmärken, t ex vägvisning, hastighetsgränser och liknande, som föraren måste kunna uppfatta. Vidare måste man hela tiden kunna hålla nödvändig uppsikt på trafiksituationen runt omkring och vad medtrafikanterna har för avsi kter. I kom plicerade trafikm ilj öer bör därför reklam inte rikta sig ti ll trafikanterna.

3 RIKTLINJER 2 (13) Oollumentnumm Setlcknlng V slon W LED 2009: Människan har en viss kapacitet fö r uppmärksamhet som i stort sett är konstant. En rutinerad fordonsforare klarar att köm bi l med bara ett begränsat utnyttjande av sin uppmärksamhets-kapacitet medan en orutinerad mrare behöver mer av sin kapacitet. Om föraren gör flera saker samtidi gt adderas de olika uppmärksamhetskraven för respektive aktivitet. Om den maximala kapaciteten för uppmärksamheten då överskrids påverkar det kvaliteten i allt. l trafiken innebär det att trafiksäkerheten fö rsämras. I mi ndre komplicerade trafi kmiljöer kan reklam tillåtas t ex vid långa raksträckor utan vägvisning ell er annat som fordonsförarna måste hinna uppfatta. Om då reklambudskapet är fast, kort och enkelt så att det kan uppfattas snabbt har man gott om tid på sig att läsa och kan därför välja när det ska göras med hänsyn till trafiksituationen. Det gynnar dessutom annonsören efte rsom fler då hinner läsa budskapet. Människan har lättast att hålla sig alert i en miljö som är lagom intressant och belastande. Såväl en högintensiv som en monoton trafikm iljö kan vara farlig. Reklam i en monoton miljö kan därror tänkas ha en positiv effekt på fö rarnas uppmärksamhetsnivå. Studier frå n England visar att fler människor drar blicken till en digital tavla jämfört med en traditionell skylt och att betraktaren tittar på budskapet under dubbelt så lång tid (Dagens Medi a ). 1.2 Regelverk De lagparagrafer som Vägverket ti llämpar för reklam intill allmänna vägar finns i väglagen (1 971 :948) och plan- och bygglagen, PBL (1 987:10). Enl igt 43 väglagen beslutar Vtigverket i egenskap av väghåll ningsmyndig het om reklam inom vägområdet och enli gt 45 och 46 beslutar länsstyrelsen om reklam utan fö r vägområdet efter att vi yttrat oss. Ino m områden som omfattas av detalj plan e ller om det av annan an ledning krävs bygglov beslutar kommunen om reklam utanför vägområdet enligt PBL. Oftast får Vägverket yttra sig forst, men det är inget fonnelit krav, I övrigt regleras reklam i lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, LGS (1998:8 14), och förordni ngen om gaturenhållning och skyltning ( 1998:929) vilka länsstyrelsen få r til lämpa i syfte att freda natunniljön från reklambudskap. Förvaring av otillåten rek lam inom vägområdet som tas ner av Vägverket regleras i lagen om hittegods (1 938: 12 1 ). Även avgiftsförordni ngen ( 1992: 19 1), vägkungörelsen ( 1971 :954) och vägmärkesförordningen, VMF (2007:90) är ti llämpliga i reklamärenden. I förarbetena til l väglagen (prop 197 1: 123) utvecklar lagstiftaren si n syn på rekl am intil l vägar. På sid 188 står angående 46 bl a följande: "Reklamanordningar intill väg kan äventyra trafiksäkerheten genom att de skymmer sikten och F aniför allt genom att de - i enlighet med sitt egentliga syfte - Iii/drar sig

4 Vägverket RIKTLINJER 3 (13) DOkumentnummer Beteckning Verllon WLED 2009: vägfarandes uppmärksamhet. Ju mer bilförares uppmärksamhet på detta sätt avleds från trafikuppgiften, desto större fara uppkommer for trafiksäkerheten, särskilt på vägar med snabb trafik. Rättesnöre for länsstyrelsen vid prövningen av frågor om tillstånd enligt förevarande paragraf bör vara trafiksäkerhetsintresset. För anordningar, vare sig de är av ideellt eller kommersiellt slag, bör kunna ges tillstånd, eventuellt i samband med behävligaföreskrifter, om de /tel intresse inte äventyras. A andra sidan bör tillstånd vägras till varje anordning som bedöms vara ägnad all minska trafiksäkerheten. " Enligt lagstiftarens uppfattning ska ti llstånd inte ges får re klamanordning som bedöms vara ägnad att minska trafiksäkerheten. De skriver också att reklamens egentliga syfte är att dra till sig trafikanternas uppmärksamhet. Det kan to lkas som att all reklam är ägnad att försämra trafiksäkerheten och därför aldrig kan tillåtas. Å andra sidan skriver de att tillstånd bö r kunna ges om trafiksäkerhetsintresset inte äventyras. Skrivningen i propositionen kan tolkas på olika sätt. Tolkni ngen att all rek lam är farl ig har legat ti ll grund för Vägverkets inställning till reklam sedan dess. Den syn på reklam som präglade samhället i början av 1970-talet när väglagen kom till var mer restriktiv än vad den är idag. Rek lam finns numera i alla medier och är ett vanli gt inslag i gatumiljöer. Det innebär också att trafikanter är mer vana vid reklam än de var ti digare. En tolkning som mer motsvarar den syn på rek lam som numera råder i samhället bör tillämpas. Den bör vara mer nyanserad än tidigare tolk ni ngar. 1.3 Vägverket i tiden enligt GD-beslut I Fördj upn ingsdokument Myndighetsutövning (VV Ledningsdokument 2008: l 08 version 1.0, beslutat av generaldirektören , dm AL l OA 2007:27805) står bl a att Vägverkets myndighetsutövning ska vara rättssäker, objektiv och effe ktiv samt bygga på likhet inför lagen. Våra kunder ska upp fatta oss som öppna, trovärdi ga och kreativa samhäll sbyggare. För att vi ska bli framgångsrika i vår kundnytta måste vi aktivt följa med vad som händer i vår omvärld inom de områden vi verkar. Vi fär inte uppfattas som fö rval tare av gällande regelverk och praxis, utan vi ska vara pådrivande inom vårt område för att ligga i takt med kundernas krav och med omvärldens utveckling. I fördj upningsdokumentet står också att Vägverket har en uttalad vilja att möta förändrade krav från kunder och uppdragsgivare, att Vägverket ska verka för att lagstiftning och praxis i myndighetsutövningen ändras i takt med fd rändrade krav från kunder och i tak t med omvärldens utveckling. Vägverket ska vara en myndighet som är öppen och lyhörd för kundernas behov och fö rutsättningar samt för omvärldsförändringar. Generaldirektörens beslut enligt dokumentet gäller naturli gtvis all verksamhet, även vår hantering av reklamärenden.

5 RIKTLI NJER 4 (1 3) Dokuml nlnum m, r WLED 2009: V.r.lon För att vi akt ivt ska kunna fo lja med vad som händer inom reklam världen behöver vi mer kunskap om hur reklam utefter vägarna i landet inverkar på trafi ksäkerheten. Det gäller bl a de större infartslederna ti ll storstäderna. Vi behöver också mer specifi k kunskap om hur trafikanter påverkas av bildväxlande reklam och reklam med rörliga bi lder (film) liksom alla andra former av ny teknik för rek lam som kan utnyttjas vid vägar. Ä ven om hur reklam som utfo rmas och exponeras på ovanligt ell er oväntat sätt påverkar trafikanterna behöver vi veta mer om. 2 Syfte Denna riktl inje syftar ti ll att forenkla och fö rtydliga Vägverkets mandat och hantering av reklamärenden. Vägverket strävar efter att ha en god relation ti ll sina kunder och det är viktigt att alla få r en enhetlig bedömning av sina ärenden över landet. Riktlinjen redovisar Vägverkets syn och ska ti llämpas inom Vägverket. 3 Omfattning Riktlinj en omfattar Vägverkets syn på reklam intill väg samt hur hanteringen av reklamfrågor ska ut föras. Riktlinj en ska tillämpas av Vägverkets regioner på det all männa statliga vägnätet. 4 Definitioner 4.1 Reklam I denna handledning betraktas reklam som budskapsbärande foremål, d.v.s. skyltar som inte be handlas i vägmärkesfdrordningen e ller andra anordningar och vars syfte är att fram fora ett budskap ti ll trafikanten. 4.2 Vägområde Vägområdet till en allmän väg består av mark som behövs för vägbanan och övriga väganordningar. Som väganordning räknas anordning so m stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande (2, J väglagen). Vägområdet har ingen begränsning uppåt. Ino m vägområdet råder vägrätt. Det medför att väghållaren har rätt att bestämma över markens eller utrymmets användning så länge vägrätten gäller. Vägrätten upphör när vägen dras in från all mänt underhåll.

6 RIKTLI NJER 5 (13) OOku... ntnl,lmm.t W LED 2009:157 B.t~k n lng Förutom sj älva vägbanan kan väganord ning vara: Dike Slänt Säkerhetszon (sidoområde) Anordning får rening av vägdagvatten Ventilationsano rdning för tunne l Till väg ansluten brygga Bro, trumma Färja med fä rj eläge Rastplats, parkeringsplats, busshållplats Vägmärke Vägbelysni ng Gång- och cykelväg Tryckbank Viltstängsel Bulle rs kydd (i anslutning ti ll annan väganordning) Kantremsa. max 2,0 m (kan bara fi nnas på vägar som är byggda efter 1971) Exempel på viigområdets Iltbredning 4.3 Detaljplan Detalj plan är ett kommunalt dokument, en plan, som fastställs och gäller för ett visst område. Den reglerar hur marken får användas. Ä ven hur byggrätter och byggnader till viss del får utformas bestäms i en detalj plan.

7 RIKTLINJER 6 (13) Dokumentnummlr B,tlcknlng W LED 2009: Inom område med detaljplan krävs bygglov for att sätta upp e ller väsentligt ändra skyltar och lj usanordningar (8 kap 3 PBL). 4.4 Områdesbesfämmelser För begränsade områden som inte omfattas av detalj plan kan kommunen anta områdesbestämmelser. Det görs t ex får att säkerställ a syftet med översiktsplane n ell er att ett riksintresse tillgodoses. Lite förenklat kan områdesbestämmelser sägas vara en detaljplan utan byggrätter. Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov krävs för reklamskyltar (8 kap 7 PB L). 5 Tillämpning 5.1 Väglagen En ligt de aktuella paragraferna i väglagen krävs tillstånd for "åtgärder.'tom kan inverka menligt på trafiksäkerheten eller vara till olägenhetför vägens bestånd drift eiler brukande" (43 ), fo r "ljllsanordningar som forsämrar ljllsjörhållandena på vägen" (45 ) samt ror "skyltar eller därmed j ämförliga anordningar för reklam, propaganda eller hknande ändamår" (46 ). Av paragraferna framgår att bestämmelserna motiveras av hänsyn li ll trafiksäkerheten. Det krävs tillstånd enligt väglagen får att sätta upp reklam inom vägområdet eller upp till 50 meter utanför vägområdet. Vägverket prövar i egenskap av väghållningsmyndighet ansökningar om re klam inom vägområdet enligt 43 väglagen. Utanfår vägområdet prövar länsstyrelsen ansökningar enligt 46 väglagen. Kommunerna prövar ansökningar om reklam inom område med detaljplan. Vägverket ska i egenskap av väghållningsmyndighct besvara remisser gä ll ande reklam intill väg utan få r vägområdet, som ko mmer från länsstyrelser eller kommuner (5 4 vägkungörelsen). Länsstyrelserna prövar ansökningar om rekl am utanfor vägområdet, med undantag av ärenden som kommunen prövar. Där avståndet till vägområdet är större än 50 m har länsstyrelserna rätt att ge tillstånd, men de kan även överlåta den rätten på en kommun (6 Förordning om gaturenhållning och skyltning). Länsstyrelsen till ämpar bl a lage n om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, LGS (1998:8 14). Dess 6 motsvarar den tidigare gällande 22 forsta stycket

8 ~ Vägverket RIKTLINJER 7 (13) Ookumenlllummer W LED 2009: naturvårdslagen och syftar ti ll att freda naturen från rek lam budskap. Förutom trafi ksäkerhetsintresset prövar alltså länsstyrelsen även reklam från naturvårdssynpunkt. Det krävs tillstånd för reklam som sitter up psatt på fordon, en anordning på hj ul eller på byggnader på samma sätt som fö r annan reklam inti ll väg. Särskil da regler gälle r dock fö r ano rdn ingar som är uppsatta på byggnader för upplysning om affarsrörclse eller annan verksamhet på just det stället. I det fall ett ärende även ska prövas enligt andra lagar än väglagen ska den sökande upplysas om detta (55 vägkungörelsen). För att ta en ansökan om ti llstånd fö r reklam prövad enl igt väglagen måste en ansö kni ngsavgift betalas (S6a vägkungörelse). Förfarandet och avgiftens storlek framgår av avgiftsforordning (SFS 1992: 19 1,9-14 ). Olik" lag" rs tillämpningfor reklamanordningar Vägverket kan inte överklaga bygglovbeslut eftersom vi inte betraktas som sakägare. Det innebär att om Vägverket och en kommwl har olika uppfattni ngar när det gäller en rekl amskylt so m kräver bygglov är det komm unen som bestäm mer. När en skylt som kräver bygglo v ska sättas upp inom vägområdct krävs dock ett separat tillstånd enligt 43 väglagen av väghåll aren, vilket gör att Vägverket i sådana fall har möjlighet att pröva ärendet. För att fä sätta upp reklam krävs då både bygglov och till stånd enli gt 43 väglagen. Om då inget tillstånd lämnas for reklamanordningen få r den inte sättas upp, även om bygglov fin ns.

9 RI KTLINJER B (1 31 Ookumantnumml r W LED 2009: Vägverket kan överklaga länsstyrelsens beslut enligt 46 väglagen för rekl am utanfor vägområdet. 5.2 Inom vägområdet Vägområdet är ett begränsat utrym me som är avsett fö r väganordningar såsom vägmärken, belysningsstolpar och and ra anordni ngar som behövs får trafikanternas vägledning och för vägen i övrigt. Vägverket ansvarar fö r skötsel och underhåll av vägområdet. Som ett stöd fö r trafikanten att hitta si na resmål används vägvisning enligt vägmärkesföro rdningen. Vägvisning underlättar fo r näringsliv och föreningar i deras behov att visa var dc finns. Inom vägområdet bör endast vägvisning accepteras. Vägvisni ng kan innehålla fö retagsnamn. Inom rastplatser kan reklam ti ll åtas. Detta ger det lokala näringsli vet möj lighet att synas och kan öka servicenivån på rastplatsen. Inom vägområdet kan tillstånd lämnas for allmän infonnation som har betyde lse för trafi kanterna. Det kan vara infonnation om vattenskyddsområde, bygginfonnationsskyltar, kommun information etc. Valaffi schering tillåts eftersom det fyller en uppgift i grundl äggande demokrati frågor (bilaga Valaffi scher) I gestaltni ngsprogram, som finns fo r en del vägar, kan utformningsprincipe r får vägområdet anges och här bör även ingå strategier fö r konst och annan utsmyckning av vägområdet. Om Vägve rket klassat en väg so m kulturväg bör kultu ri ntresset får vägen väga tungt. 5.3 Utanför vägområdet Reklam utanfor vägområdet hanteras av länsstyrelsen eller berörd kommun (inom detalj plan). Vägverket far sådana ärenden på remiss for yttrande. Länsstyrelsen är sky ld ig att höra Vägverkets uppfa ttning (54 vägkungörelsen) medan kommunerna inte har motsvarande skyldi ghet, men oftast gör det ändå. Mot bakgrund av att kommune rna har större befogenheter gentemot Vägverket i rekl amärenden och att vi inte kan överklaga bygglovsbesluten bör vi aktivt del ta eller ta init iativ till samarbete vid framtagning av nya detalj planer för områden intill allmänna statl iga vägar. 5.4 Bedömning av reklam intill väg Vid bedömning av reklam intill väg är Ivå aspekter av intresse, delsplatsen, dels reklamens utformni"g. Det gäller såväl inom som utanfår vägområdet.

10 RIKTLI NJER 9 (13) Oollumentnummlr W LED 2009: Platsen V".lon På motorvägssträckor mellan trafikplatser finns ofta längre raksträckor där reklam kan placeras. Då har trafikanten tillräckligt med tid för att hinna läsa den och trafikm ilj ön är mindre komp licerad. I ko mplicerade trafikm ilj öer som kräver särskild uppmärksamhet ska vi inte ha reklam. Exempel på sådana mi ljöer är korsningar, trafikplatser eller strax före tunnlar. Reklam får inte heller sitta så att den skymmer sikten eller kan blända trafikante rna. Det är vidare inte lämpligt om reklamen stör vägens visuella ledning, dvs trafi kantens förmåga att med hjälp av omgivningen fö rstå hur vägen fo rtsätter längre fram. Olämplig placering av reklam i en trcifjkmiljö som kräver särskilt uppmärksamhet Utformning En rätt ut ronnad skylt kan vara hel t acceptabel, även vid högtrafi kerade vägar med höga hasti gheter. När det gäller utfonnni ngen av reklam intill väg är det viktigt att den har korta, enkl a och tydliga budskap som kan uppfattas snabbt Det ska vara så kon text som möjligt, tel efo nnummer och webbadresser bör inte fö rekomma. Rö rliga e ller växlande reklambudskap ställer större krav på trafikantens uppmärksamhet. Det är därrur vikt igt att ställa krav på hur ofta bilder fär växla och hur länge det måste vara släckt mellan olika bilder vi d bildväxling. Varje bild i en växlande serie måste vara fast under he la visningen. Tiden som varje bi ld är synlig bör vara längre än den tid det tar att i skyltad hasti ghet passera den sträcka varifrån man kan se skylten.

11 DOku""ntl1umm WLED 2009:157 RIKTLINJER 10 (13) Flera skyltar intill varandra och som var och en har fast budskap, kan tillsammans bilda en bi ldserie som måste läsas i sekvens (alla i rätt ordn ing). Det kan med fora att det krävs onödigt lång tid for att läsa dem. Om skyltarna står paralle llt med vägen krävs dessutom att man vrider på huvudet vilket gör att man helt fö rlorar den visuell a ko ntakten med vägen. Sådana skyltområd en ska undvikas. De regler som framgår av VGU (VV publ 2004:80) om säkerhetsavstånd eller skydd med räcken ska tillämpas. Banderoller som placerats på räcken, staket, på broräcken över vägen samt där det finns någon risk for att de ska hamna på vägen ska undvikas, eftersom det har hänt att bandero ller har brustit i förtöj ningarna och hamnat på bilar el ler på vägbanan. Anordningar som kan förväx las med eller har samma innebörd som en anordning som fo rekom mer i vägmärkesfdrordni ngen fär inte sättas upp intill väg (8 kap 4 VMF). Olämplig placering av reklam som stjäl uppmärksa mhet i en miljö som kräver särskild IIppmärksamhet. (Korsning och b /l sshå llp l at.~ på motsatta sidan av vägen) 5.5 Yttranden Vårt ställningstagande i ett reklamärende ska behandla såväl platsen som sättet budskapet presenteras på. Våra yttranden ska grund as på trafiksäkerhetsbedömni ngar dvs på den kunskap vi har om distraktion och reklamens påverkan på trafikanten. Vi ska vara tydliga och argumentera noga för att på så sätt skapa förståelse fd r vår ståndpunkt och hj älpa beslutsfattaren inför sitt beslut. Det gäll er både om vi tillstyrker och om vi avstyrker. Om kulturintressen för

12 g Vägverket RIKTLINJER 11 (13) Dokum811tnummer Beteckning Version W LED 2009: en väg som Vägverket kulturklassat berärs eller påverkas ska vi framhålla det i våra yttranden och förklara vad kulturintresset består av. Vid uppsättning och underhåll av reklamanordning ska godkänd trafikanordningsplan finnas. Följ ande frågeställningar bör användas vid bedömnin g av plats: Hur är trafi kmiljön? Finns det något som man måste hinna/kunna se? Händer något särski lt på vägen som kan medföra körfåltsbyte, inbromsningar ell er li knande? Har man gott om tid på sig för att hinna se reklamen? Klarar ovana ford onsförare rek lam i sökt läge? (se avsnitt 4.) Kan man nå skylten från någon lokalväg? Påverkas den visuella ledningen? Följande frågeställningar bör användas bedömning av utfonnning: Är det fas t budskap? Är det kort text? Kan budskapet uppfanas snabbt? Är skylten och budskapet länförståeligt? Är utfonnningen ovanlig eller särskilt iögonfallande? Kan den väcka extra stor uppmärksamhet? Ska det vara någon fo nn av rö rl iga, växlande eller rullande bilder? Kan skylten skymma sikten? Kan skylten blända? Kan skylten bli påkörd och orsaka personskador? Textstorleken bör minst motsvara kraven för text på lokaliseringsmärken.

13 RIKTLINJ ER 12 (13) Dokumenlnummer W LED 2009: Otillåten reklam inom vägområde Vägområdet är ett begränsat utrymme som är avsett fö r väganordningar såsom vägmärken, belysningsstolpar och andra anordningar som behövs for trafi kanternas vägledning och fö r vägen i övrigt. Vägverket ansvarar få r skötsel och underhåll av vägområdet. Det innebär bland annat att rek lam som saknar tillstånd ska tas bort och hanteri ng ska ske enli gt fö ljande: 1. Drillentreprenören uppmärksammar reklam som är uppsatt inom vägområde och so m saknar ti llstånd. Om tveksamhet råder huruvida ti!lstånd fi nns eller inte måste entreprenören kontrollera med tj änsteman på väghåll ningsmyndigheten. (Kopia av tillstånd för reklam inom vägområde ska alltid skickas ti ll driftentreprenören.) 2. Driftentreprenören fotograferar föremålet och dess placering. Anteckningar fö rs angående material, skick, placering. Reklamanordningen plockas bort från platsen. Anordni ngen ska hanteras på ett sådant sätt att den inte kommer till skada. 3. Drifte ntreprenör rapporterar åtgärden omgående till tjänsteman på väghållningsmyndigheten. 4. l de fall ägaren på ett enkelt sätt kan identifieras ska väghållningsmyndigheten skyndsamt kontakta ägaren och informera om vem som tagit bort reklamanordningen, var den fin ns samt vil ka regler som gäll er. Ägaren ska oc kså få information om vil ka möj li gheter som fi nns för vägvisni ng. Tjänsteanteckning ska skrivas som också diarieförs. S. Reklamanordning som tagits bort ska hanteras och förvaras av driftentreprenören enl igt följ ande: anordning som kan betraktas som sk räp utan värde kan kastas anordning som anses ha ett värde förvaras på ett sådant sätt att den inte kommer till skada. Anordningen ska förvaras mi nst 3 månader och ska kunna hämtas tillbaka av ägaren. Om rekl am återkommer upprepade gånger inom vägområdet bör ägaren till reklamen polisanmälas för brott mot 43 väglagen

14 RIKTLI NJER 13 (13) Dokum. ntnumm. r W LED 2009: V.r,IOrl Vägverket har möj lighet att ti llkalla polis om det behövs fö r att kunna vidta åtgärder mot otillåten skyltning (72 väglagen). Den som bryter mot forbud i 43 väglagen ell er mot en föreskri ft ell er forb ud som meddelats med stöd av samma paragraf kan dömas till böter eller fangelsc i högst sex månader (7 1 väglagen). Polisen har rätt att gripa någon som begår brott som det finns fange\se för i straffskalan. 5.7 Reklam utanför vägområde som saknar tillstånd Reklam utanfö r vägområde hanteras av länsstyrelsen ell er berörd kommun. Väghåll ningsmyndigheten är remissinstans då prövn ing sker enligt 46 väglagen. I de nesta fall kontaktar kommunen Vägverket trots att inte samma sky ldi ghet finns på samråd. Driftentreprenören uppmärksammar reklamanordning som är uppsatt uta n for vägområde och som saknar tillstånd. Anordningen fo tograferas och lämnas till väghållningsmyndigheten til lsammans med uppgifter om dag och plats. VäghålJni ngsmyndigheten kan påtala for berörd mynd ighet att reklam som troligen saknar tillstånd satts upp utanf6r vägområde. Berörd mynd ighet ska uppmärksammas när det gäller reklamanord ningar som satts upp i komplicerade trafikmiljöer där särskild uppmärksamhet av fordonsfö rare krävs exempelvis i korsningar, trafi kplatser ell er strax före tunnlar. Reklamanordning rar inte heller sitta så att den skymmer sikten, bländar trafikanterna eller stör vägens visuella ledning. Länsstyrelserna har möjlighet att begära handräckni ng hos Kronofogdemynd igheten för att ta bort reklam som saknar till stånd utom vägområdet (72 väglagen). Väghållningsmyndigheten har även möj ligheten att söka rättelse d irekt hos kronofogdemynd igheten. Samråd bör ske mellan väghåll ningsmyndi gheten och länsstyrelserna hur rek lam frågor ska hanteras. Bilaga: Valaffischer ailit.llhd "etslon p;okurr.c ntdatum ndring :linntcckmng ~lw ~ Håkan Wennerström, cs -

15 Bilaga l Valaffischer i detta sammanhang inkluderar alla typer av valpropaganda ink!. tillfälliga uppsättningsarrangemang. Allmänt För valaffischer gäller följ ande: valaffischer får inte sättas upp utmed motorvägar, motortrafikleder, mötesfria landsvägar eller andra vägar eller gator med motsvarande standard och inte heller på broar över sådana vägar eller gator valaffischer får inte placeras i en kurva, ko rsning, eller cirkulationsplats eller i övrigt så att sikten skyms får fordonsfårare valaffischer fi\r inte ges sådan utformning att de kan förväxlas med vägmärken eller trafikanordningar valaffi scher får sättas upp tidigast fem veckor före valdagen och skall tas ned senast en vecka efter valdagen valaffischerna skall ägnas sådan tillsyn att dc inte vållar nedskräpning samråd skall ske med väghållare och poli smyndighet före uppsättningen valaffischer får inte sättas upp utan till stånd från markägaren. Inom detaljplanelagt område Förutom vad som anges under Allmänt skall fö lj ande beaktas: - Storleken på valaffischer bör inte överstiga 3 m längd och 1 m höjd. Dock får storleken vara upp till 12 mlom affischen placeras minst 10m från vägkanten. Affischer uppsatta på pennanenta reklampelare eller affischtavlor är undantagna från dessa måttkrav. - Valaff'ischer bör pl aceras minst 15 m från gatukorsningar och cirkulationsplatser, minst 10m från vägmärken och trafiksignaler och minst l m från kantstenen eller beläggningskanten. Med hänsyn ti ll mi ljö och stadsbild kan affischering även i övrigt vara störande. Kommunal myndighet bör i sådant fa ll tillhandahåll a kartor där det framgår var valaffischering inte bör ske av detta eller li knande skäl. Utom detalj planelagt område Förutom vad som anges under Allmänt skall fö ljande beaktas: Valaffischers storlek får inte överskrida 4 m l. Valaffischer bör placeras minst 75 ffi från vägkorsningar och cirkulationsplatser, minst 50 m från vägmärken och trafiksignaler och minst 5 m från vägkanten.

16