Kulturhus Skellefteå BILAGA 7 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturhus Skellefteå BILAGA 7 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket"

Transkript

1 Kulturhus Skellefteå BILAGA 7 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket Skol- och kulturkontoret Susanne Sinclair

2 Sammanfattning De berörda verksamheterna i det kommande kulturhuset har tilldelats arbetsuppgifter bestående av en rad olika frågor, för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Denna rapport presenterar resultatet av verksamheternas arbete med frågeställningarna. Sida 2 (30)

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING GENOMFÖRANDE Organisation Arbetssätt BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VISION OCH MÅL PRIORITERAD PUBLIK EKONOMI OCH ORGANISATION TRENDER SOM PÅVERKAR DE FRAMTIDA VERKSAMHETERNA UNDERLAG TILL LOKALPROGRAM /130-PRINCIPEN LOKALBEHOV Utformning Utrustning och inredning Förråd, inlastning m.m Kontor och personalutrymmen Samband i lokaler ETT KULTURHUS MÖJLIGGÖR NYA SAMARBETEN VERKSAMHETSMODELL DE FYRA RUMMEN Inspirationsrummet Läranderummet Mötesrummet Skapanderummet GEMENSAMMA YTOR OCH FUNKTIONER FLYTTEN TILL DET NYA KULTURHUSET FORTSATT ARBETE REFERENSER Sida 3 (30)

4 1 Inledning Skellefteå kommun har en målsättning om att bli invånare år Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för invånarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Ett första beslut i en lång rad togs av kommunstyrelsen i form av ett inriktningsbeslut som innebär ett fortsatt arbete för ett samkulturhus där många olika verksamheter kan inrymmas. Med samkulturhus menas ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses och är anpassningsbart utifrån de förändringar som sker i Skellefteås kulturliv. Direkt berörda verksamheter är bland annat Västerbottensteatern, Stadsbiblioteket, Skellefteå konsthalls verksamhet och Museum Anna Nordlander. I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset. Kommunfullmäktige beslutade , utifrån en utvärdering av 28 förslag på möjliga platser från invånarna, att utse kvarteret Perseus (busstorget) för lokalisering av Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna för kulturhusets innehåll, och uppnår ett genomgående högt resultat i de övriga kriterierna. Under 2014 har arbetet med koordinering av kulturhusets kommande innehåll, huvudmannaskap och finansiering fortgått. I arbetet kommer även en allmän arkitekttävling att genomföras. Det vinnande förslaget i arkitekttävlingen kommer senare ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Inför detta pågår ett arbete med att ta fram underlag till det kommande lokalprogrammet och tävlingsprogrammet. 1.1 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts Organisation Projektledning: Therese Bäckström Zidohli, projektledare kommunledningskontoret Petra Liuski, kommunikationsstrateg förvaltningen för support och lokaler Styrgrupp: Styrgruppen bestod av kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i kulturnämnden. Projektledaren har träffat styrgruppen ungefär en gång per månad. Sida 4 (30)

5 Ledningsgrupp: Ledningsgruppen bestod av kommunens ledningsgrupp. Projektledaren har träffat ledningsgruppen vid enstaka tillfällen då behov funnits. Operativ ledningsgrupp: Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Lars Hedqvist, planeringschef kommunledningskontoret Ingrid Thylin, avdelningschef kommunledningskontoret Samuel Lundkvist, ekonomichef kommunledningskontoret Anders Bergström, förvaltningschef skol- och kulturkontoret Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär en gång per vecka. Projektgrupp: Anna Wallström, utvecklingsstrateg kommunledningskontoret Krister Gustafsson, chefscontroller kommunledningskontoret Harriet Wistemar, avdelningschef fysisk planering, samhällsbyggnad Anna-Lena Lundmark, kulturchef skol- och kulturkontoret Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern Gun-Britt Holmlund, vd Skellefteå museum och tf kulturchef t.o.m Susanne Sinclair, kulturchef fr.o.m skol- och kulturkontoret Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka. Arbetsgrupper En övergripande arbetsgrupp bestående av Anna-Lena Lundmark, Gun-Britt Holmlund, Anders Jansson och Fransesca Quartey har arbetat med frågor kring bl.a. gemensamma funktioner och framtida samarbeten. Det har även funnits arbetsgrupper i respektive verksamhet som har arbetat med frågor om hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset Arbetssätt De berörda verksamheterna (Museum Anna Nordlander, Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Västerbottensteatern) tilldelades arbetsuppgifter under hösten 2013 för att i ett tidigt skede starta tankebanorna kring nya samarbetsvägar och hur verksamheterna ska se ut i det nya kulturhuset. Arbetsuppgifterna bestod av: 1. Ett nytt kulturhus möjliggör nya samarbeten Vilka funktioner kan vara gemensamma och hur kan man samarbeta innan kulturhuset är byggt? Dessa frågor är viktiga i ett tidigt skede för att lyfta blicken mot de andras verksamheter. Tillsammans ska den bästa samarbetsmiljön för kulturhuset skapas. Sida 5 (30)

6 2. Verksamheterna i det nya kulturhuset Verksamheterna ska ta fram ett underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål om utrustning, lokaler o.s.v. För att kunna skapa ett lokalprogram som är baserat på bl.a. de verksamheter som ska inrymmas krävs det att verksamheterna arbetar konkret med frågorna, tittar på sin egen vardag och utifrån den blickar framåt. För att lyckas skapa goda förutsättningar för samverkan och samarbete är det viktigt att respektive verksamhet ansvarar för att arbeta fram en vision. I visionen ska aspekter som trender och prioriterad publik/målgrupper innefattas. Visionen bör ha ett tydligt framtidsperspektiv och relatera till Skellefteå kommuns tillväxtmål och på vilket sätt verksamheten bidrar till att detta nås. Visionerna för de enskilda verksamheterna kommer att ligga till grund för kulturhusets övergripande vision. 3. Ekonomi För att kunna arbeta vidare med finansiering och verksamhetsbudgetar inför det kommande kulturhuset behövs en utgångspunkt. Därför ska verksamheterna ta fram sin budget för 2014 inklusive eventuella overheadkostnader. Arbetet har genomförts i arbetsgrupper och för att arbetet skulle gå hand i hand med den övriga processen har kontinuerliga avstämningar gjorts i projektgruppen. Samtliga frågor skulle vara besvarade och inlämnade till projektledaren Därefter har ett antal kompletteringar gjorts och slutligen har det inlämnade materialet sammanställts i denna rapport. Sida 6 (30)

7 2 Beskrivning av verksamheten I nedanstående avsnitt presenteras verksamheten och dess planer för framtiden. Biblioteket är hjärtat i kulturhuset där en mångfald av planerade och spontana besök bidrar till liv och rörelse under generösa öppettider. Det är en plats fri från krav på prestation och konsumtion och erbjuder något till varje invånare under hela livstiden. Den fria tillgången till litteratur, information, kunskap och kultur attraherar många besökare och fungerar som en låg tröskel in till kulturhusets övriga verksamheter. Biblioteket är en del av Berättarnas stad och att lyfta länets egna författare och berättare är ett viktigt inslag i bibliotekens verksamhet. Västerbottensrummet på Stadsbiblioteket är en skattkista med i stort sett allt som skrivits av bygdens författare. Biblioteket bidrar med lanseringen av Berättarnas stad och lyfter fram, synliggör och tillgängliggör det muntliga och litterära berättandet genom att arrangera läsprojekt, författarbesök, poesitävlingar, bokcirklar, skrivprojekt med mera. Biblioteket vill skapa lust till läsning. Att kunna läsa innebär att kunna lära. Biblioteket verkar för att stärka barn och ungas läsförståelse och öka deras läsglädje. Biblioteken ska utifrån de grundläggande uppdragen verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, forskning samt kulturell verksamhet: - Agera nyskapande genom samarbete med andra verksamheter som kan stödja och komplettera bibliotekets uppdrag. - Fokusera på invånarnytta genom att fråga efter, och lyssna på, synpunkter från invånarna samt genom att rikta uppmärksamhet och resurser till olika målgruppers behov. Biblioteken har en viktig roll för utveckling, kreativitet och tillväxt. En satsning på barn och ungas läsförmåga och läsförståelse är en viktig investering för framtida generationer skelleftebor. Läsning ger upplevelser och kunskap, är språkutvecklande och tränar förmågan till perspektivbyten. Biblioteket verkar för att öka integration och överbrygga klyftor vad gäller kunskap, kultur och information, vilket gör att husets integrerande roll stärks. Det är en kravlös plats, en fristad och en naturlig mötesplats för aktivitet, avkoppling, bildning och förströelse. 2.1 Vision och mål Stadsbiblioteket ska vara en naturlig mötesplats för upplevelser, lärande och kreativitet och där alla sinnen ska aktiveras. Visionen för hela biblioteksenheten är att barn och unga i Skellefteå ska bli bäst på läsning. Biblioteken bidrar till att Skellefteå är en framsynt och jämställd Sida 7 (30)

8 tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i genom att vara en kulturell arena för litteratur, information, teater, konst, musik, film, utställningar och föreläsningar samt vara en plats för upplevelser, bildning och lärande mötesplats där alla är och ska känna sig välkomna. Den interna visionen för kultur- och biblioteksavdelningen är att Skellefteå är centrum för konst och kultur i norra Sverige år Prioriterad publik Den 1 januari 2014 trädde en ny bibliotekslag (2013:801) i kraft. I denna sägs att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Allmänheten ska avgiftsfritt kunna låna litteratur oavsett publiceringsform. Folkbibliotekens uppdrag är att vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov, särskilt främja läsning och tillgång till litteratur, ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. De prioriterade grupperna enligt den nya lagen är personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska samt nationella minoriteter. Det innebär att biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel. De ska också ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på relevanta språk och lättläst svenska. 2.3 Ekonomi och organisation Befintlig organisation 27 anställda har sin arbetsplats på Stadsbiblioteket ( ): 14 bibliotekarier 9 biblioteksassistenter 1 enhetschef 1 kontorsvaktmästare 1 bokbusschaufför/biblioteksassistent 1 administratör Dessa utgör tillsammans 18,3 heltidstjänster. Stadsbiblioteket har idag både bemannade öppettider och öppettider med självservice. Det innebär att lokalerna och media är tillgängliga för besökare och att bibliotekets receptions- och informationsdiskar är obemannade. Ett levande kulturhus öppet även under helger innebär att Stadsbiblioteket behöver utöka sina nuvarande öppettider till att även gälla söndagar. Fortsatt öppet med självservice beror på hur möjligheterna ser ut i nya lokaler. Beroende på hur bibliotekets lokaler planeras kommer det för var Sida 8 (30)

9 våning som verksamhet ska bedrivas på i nya kulturhuset fordras ytterligare bemanning för t.ex. informationspunkter. Bibliotekariers framtida kompetensbehov DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation, beslöt 2011 att tillsätta en arbetsgrupp som skulle blicka in i framtiden och se vilka kompetenskrav som kommer att ställas på morgondagens bibliotekarier. Rapporten från arbetsgruppen om bibliotekariens framtida yrkeskompetens beskriver viktiga utvecklingsområden som kan få stor påverkan på den kompetens som behöver finnas på biblioteken i framtiden. Områdena är: Digitalisering ger upphov till ett ständigt ökande informationsflöde vilket kräver kompetens att hantera metadata, söka, källkritiskt granska, utvärdera och använda den information som behövs. System och avtal blir en del av kärnverksamheten. Teknisk och juridisk kompetens samt en grundläggande systemförståelse krävs för att ge bibliotekarier modet att ompröva verksamheter och testa nya lösningar, självförtroendet att hålla fast vid bibliotekets uppdrag, och ödmjukheten i att ta in kunskap från andra domäner och professioner. Läsandets förändrade villkor. I ett vidgat textbegrepp inräknas bland annat bildmedier, ljud, film och spel. I det läsfrämjande arbetet behöver kompetens utvecklas för att stödja läsförmåga kopplat till olika medieformer. Det finns ett ökat behov av kompetens för att möta besökare med mångspråkig bakgrund. Uppsökande arbete krävs för att ge bibliotekariens kompetens kring läsfrämjande maximal utdelning. Utvecklingen av vetenskaplig kommunikation gäller framför allt forskningsbiblioteken. När och om forskare publicerar sig primärt utanför de traditionella kanalerna påverkas bibliotekens undervisning, förvärv och katalogisering. Ökade behov av kompetens finns inom bibliometriska metoder, juridisk kompetens inom publiceringsfrågor samt kunskap inom digitala bevarandefrågor och tillgängliggörande. Deltagarkultur; Medarbetare kan bli förebilder för ökad deltagarkultur hos invånarna. Med Internet och teknisk utveckling ges möjligheter till medskapande och deltagande. Bibliotekens insatser är avgörande för att öka den digitala delaktigheten. Pedagogisk verksamhet. Bibliotekarien måste finnas där informationssökande och lärandedialoger sker. Biblioteket är inte lika med ett fysiskt rum. De behöver behärska olika undersökningssätt, lärstilar och pedagogiska metoder. Framgångsrikt arbete med digital delaktighet och mot digitala klyftor kräver att teknisk support kan ges. Bibliotek behöver vara datorlabb och lärcenter, utforma och pröva metoder för informellt lärande samt erövra webben som pedagogisk arena och erbjuda lärobjekt och handledning i en virtuell miljö. Marknadsföring. Biblioteken har ett stort utbud av tjänster - informationsresurser som databaser i olika ämnen, e-böcker för fri nedladdning, studiehandledning. Marknadsföring kring dessa kräver kunskap om presentationsteknik och hur Sida 9 (30)

10 internet och sociala medier kan användas som kommunikations- och marknadsföringsredskap. Akademikerkompetens. En allt större uppgift för biblioteken är att underlätta för människor att delta, interagera och skapa. Det betyder förstås att även de som arbetar på bibliotek får nya roller och behov av breddad kompetens. Förmåga till förändring, kontinuerligt lärande och förmåga att arbeta tillsammans med andra behövs. Budget 2014 Stadsbibliotek - Budget för 2014 inkl OH, tkr Personal Verksamhet Lokaler Intäkter -411 OH-kostnader** Total budget * Marknadsföring, tekniker och övrig personal 2.4 Trender som påverkar de framtida verksamheterna 2030 Framtidsforskaren Thomas Frey, The DaVinci Institute, ger biblioteken några handfasta råd för inför framtiden: Utvärdera bibliotekets verksamhet och resultat. Det är med andra ord hög tid att testa biblioteksanvändarnas tankar och idéer om det som är allra viktigast i lokalsamhället. Här handlar det om att kartlägga samhället som helhet men även de som besöker biblioteket. Anamma nya tekniska landvinningar för information. Bevara minnet av det egna samhället. Vidare föreslår han biblioteken att experimentera med kreativa ytor på biblioteket så att det kan definiera sin framtida roll själv. Trender i Danmark Dansk biblioteksstatistik är intressant att följa för att se vilka trender som eventuellt även kommer till Sverige. Danmark är som biblioteksland kanske främst i Norden då det gäller att hitta nya serviceformer för att locka kunderna till biblioteken. Bland annat har meröppet utvecklats i Danmark. Meröppet innebär att användare har tillgång till bibliotekets media och lokaler efter ordinarie öppettider. I Danmark har meröppna bibliotek vuxit från fem självbetjänande bibliotek 2009 till 177 meröppna bibliotek i juni Veberöd var 2009 först i Sverige med meröppet och 2013 fanns ett 20-tal meröppna bibliotek i landet. Danska Kulturstyrelsen frågade i en undersökning danska bibliotekschefer vad de anser är de fem viktigaste funktioner för biblioteken i framtiden. Resultatet visar att biblioteken i prioriteringsordning ska skapa möjligheter för: o informella och sociala möten för bibliotekets många användare Sida 10 (30)

11 o att underlätta aktiviteter för lärande o eleverna att arbeta med sina studier o klassiska funktioner för utlåning o att erbjuda lokalt kulturliv Centrala områden för framtida utveckling Stadsbiblioteket i Umeå lade 2008 fram rapporten Att tänka i förväg och röra sig framåt, ett underlag för att tänka strategiskt kring Umeås biblioteksverksamhet. I rapporten har biblioteket identifierat några centrala begrepp som kan få betydelse för bibliotekens framtida utveckling: Multimedia: För att möta behov och önskemål hos nuvarande besökare samt locka nya besökare måste biblioteken säkerställa en rik och varierad mediesamling. Framtiden kommer att innebära ändrade informations- och kulturvanor för besökarna genom ökad användning av digitala medier. En utökning av det trådlösa nätet och utveckling av fler digitala tjänster bör också vara en prioritering. Medskapande: En bra kommunikation, ett aktivt lyssnande och en beredskap att förändra kommer att vara avgörande för bibliotekens utveckling. Biblioteken går från information literacy (informationskompetens) till participating literacy (medskapande). För att attrahera fler besökare, fysiskt och virtuellt, måste metoder för dialog med dem som idag inte använder biblioteken utvecklas t ex genom fysiska och digitala medskapande aktiviteter. Mötesplats: Tack vare teknikens möjligheter blir bibliotekens webb en mötesplats att umgås på. Det krävs dock nya grepp för det fysiska biblioteksrummet om det ska bli en attraktiv mötesplats i framtiden. Biblioteken bör utformas så att de kan erbjuda rum utan krav på prestation eller konsumtion. Ett ställe för barn att leka, lära och bara vara i. Ska biblioteksbesöket i sig vara en kulturupplevelse i framtiden krävs det ny utformning av biblioteksrummet och en samverkan med andra kulturverksamheter. Medarbetare: Traditionella yrkesroller inom biblioteksvärlden står inför förändringar. För att matcha framtidens utveckling behövs ny och annan kompetens. Det måste utvecklas metoder för att stödja och vägleda invånarna i informationsutbudet. Förmåga att kunna arbeta projekt- och processorienterat i nya nätverk behöver utvecklas. Några andra efterfrågade framtida kompetenser som bibliotekarie är förmågan att producera, marknadsföra, analysera och arrangera. Sida 11 (30)

12 3 Underlag till lokalprogram Underlag för det kommande lokalprogrammet med önskemål på lokaler och utrustning osv /130-principen 70/130-principen är en intressant princip för det kommande kulturhuset då den beskriver ett nytt sätt att samordna verksamheter i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan man under perioder låna ut lokaler någon vecka mot att man andra veckor får väsentligt mycket mer ytor att arbeta på. I den publika ytan i dagsläget ingår och används ytor för scener, utställningar, café, offentliga toaletter, personalrum, personaltoaletter, mötesrum för personal, konferensrum, garderober, kapprum och förvaringsboxar osv som kan användas och planeras som gemensamma utrymmen. Här ingår även yta för kontorsvaktmästeri och leveransmottagning av media, varor och post vilken också skulle kunna samnyttjas med övriga verksamheter. Biblioteksverksamheten behöver i varierande grad under året tillgång till lokaler och ytor för läsfrämjande arbete, program och aktiviteter. Program och aktiviteter för barn hålls varje vecka medan program och aktiviteter för vuxna sker ungefär månatligen. Barngrupperna kan variera från klasstorlek till ett hundratal inklusive medföljande föräldrar. Till författarbesöken kommer allt från ett tiotal till två-trehundra besökande. Under tiden mellan tillfällen för program och aktiviteter behövs ytan inte alls i den dagliga verksamheten. Program- och aktivitetsytor är därför med fördel en del av lokalen som med god planering kan användas gemensamt med andra verksamheter i den mån som behövs. På egna ytor kan tillfälliga ytor för mindre program och aktiviteter för cirka sittplatser skapas genom att flytta undan på mobil interiör som t ex bord och stolar, boktrågar och mediatorn på hjul. 3.2 Lokalbehov Stadsbibliotekets nuvarande totala yta är m 2, varav publik yta inklusive öppet magasin utgör m 2, kontor 576 m 2 och förråd/arkiv 395 m 2. Stadsbibliotekets långsiktiga behov påverkas av vilka ytor som kan samnyttjas med andra verksamheter Utformning Bibliotekets lokaler ska förutom att ha en inbjudande och gärna estetiskt tilltalande atmosfär och miljö också vara: Funktionella. Lokalerna ska utformas så att även de som inte är vana biblioteksbesökare har lätt för att hitta och orientera sig i lokalerna. ( intuitivt självinstruerande ). Sida 12 (30)

13 Flexibla. Biblioteksbyggnader måste ha en hög flexibilitet som kan svara på framtida, idag okända, behov och önskemål. Flera aktiviteter ska kunna pågå samtidigt och lokalerna ska kunna ändras över tid. En förutsättning är en inredning som ger möjlighet att nyttja rummen till skiftande funktioner samt att skapa rum i rummet. Ytor för program, aktiviteter, spontana scener ska vara möjliga att frigöras och rum skapas med hjälp av t ex mobil inredning och avskärmande ljuddämpande textilier. Syftet är att kunna anpassa verksamheten efter behov och ändrade förhållanden. Tillgängliga. Den fysiska tillgängligheten handlar om att det till exempel ska finnas ramp, rymliga och funktionella hissar, dörröppnare, markerade ledstråk och hörselteknisk utrustning. Alla ytor ska utformas så att de är tillgängliga för rullstolsburna besökare. De riktlinjer och råd som Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, fastställer ska följas. I direkt anslutning till entrén ska det finnas parkeringsplats för rörelsenedsatta, en plats för färdtjänst och taxi att stanna för av och påstigande samt fasta och jämna gångvägar utan kanter eller branta lutningar. I anslutning till entrén kan även en färdtjänsttelefon och allmän telefonautomat finnas. Hög tillgänglighet handlar också om att erbjuda attraktiva öppettider, att utveckla fler tjänster på webben, att utöka biblioteksrummet genom att införliva den yttre miljön t ex med skjutdörrar för ett utebibliotek samt att erbjuda bibliotekstjänster i andra miljöer t ex genom uppsökande verksamhet. Lokalerna ska utformas med stor hänsyn tagen till att bibliotekets media är tillgängliga för alla. Biblioteket har särskilda samlingar med anpassade media. En central och synlig placering av biblioteket i byggnaden är viktig. Varierade. Biblioteken ska förutom olika media erbjuda en varierad miljö för såväl kulturella upplevelser som för möten, studier och samtal. Lokalerna ska lämpa sig för utställningar, programverksamhet och skapande verksamhet. Biblioteket bör ha skyltfönster ut mot gatan där personalen kan bygga upp miljöer med böcker och rekvisita för att locka in besökare. Interaktiva. Arkitektur och disposition av rum ska stimulera till nyfikenhet och medskapande. Informationspunkter, grupprum och rum för program och utställningar kan, om de utformas på rätt sätt, bli baspositioner för interaktivitet. Det som saknas idag är plats för mer experimenterande aktiviteter som främjar kreativitet och breddar ramen för det möjliga. Föredömliga. Bibliotek ska vara föredömliga som offentliga rum. Bibliotek ska ha en tydlig identitet som tillgängliga och neutrala mötesplatser som upplevs välkomnande av alla oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller social bakgrund. Val av material och möbler ska bidra till en miljö där alla känner sig välkomna. Flera bekväma sittgrupper ska finnas utplacerade. Flera grupprum ska finnas för studier och möten, spontanscener för uppvisning, uppträdande och information. Ett biblioteksbesök ska vara en kulturupplevelse i sig själv. Hållbara. Ett bibliotek för framtiden ska bidra till en hållbar utveckling. Det innebär bland annat energisnåla och miljövänliga val av lösningar och material i den fysiska lokalen. För en hållbar och god arbetsmiljö är bland annat lokalens Sida 13 (30)

14 ventilation, arbetsbelysning, inredning och utrustning samt utrymning viktigt att ta hänsyn till. Till exempel är val av golv viktigt. Personalen rör sig mycket i lokalen och stengolvet i nuvarande lokaler upplevs hårt och stumt att gå på. Samtidigt är den del av golvet som är belagd med matta väldigt sliten. Trygga och säkra. Biblioteket ska vara en trygg och säker plats för alla att vistas i. Det ställer krav på både utformning och bemanning av lokalerna. För att säkerställa en trygg miljö för såväl besökare som personal anlitar idag Stadsbiblioteket väktare vid stängning då lokalerna ska utrymmas och låsas. I samband med planeringen för ett nytt bibliotek i kulturhuset bör stor omsorg läggas vid att utforma miljön så att den bidrar till att skapa en trygg och säker miljö. Driftsekonomiska. Lokalerna måste utformas så att driftskostnaderna kan hållas nere. En hög grad av självbetjäning, överskådlighet och samnyttjande av lokaler kan bidra till detta. Bibliotekets tillgänglighet när det gäller personal är mest optimal på ett våningsplan och helst på markplan. För varje våning extra som verksamheten ska bedrivas på ökar behovet av ytterligare personalresurser. Anpassade för informations- och kommunikationsteknik. Allt fler av bibliotekens bastjänster kan göras via webben. De fysiska lokalerna ska vara utrustade med modern informations- och kommunikationsteknik som gör samlingar och tjänster mer tillgängliga. Det är viktigt att det finns trådlöst internet för besökare, trådlös uppkoppling för bärbara arbetsdatorer, modern hård- och programvara för publika datorer, presentatonsteknisk utrustning samt digitala informations- och orienteringstavlor. Wow-faktor. Byggnaden bör både från utsidan och på insidan erbjuda något extra och överraskande utöver det förväntade t ex med olika lösningar på våningsplan, takhöjder, färg och form på inredning, utsiktstorn, utebibliotek, rutschkana, använda trappa som gradäng, multifunktionella möbler, egen ingång med liten dörr för barn, använda väggar på utsidan för uppvisning, exponering, marknadsföring med mera. När det gäller bibliotekslokaler och dess utformning finns en rapport ISO-TK 11219:2012 Information and documentation - Qualitative conditions and basic statistics for library buildings -- Space, function and design som anger uppgifter för planering av biblioteksbyggnader. Den ger även vägledning om val av teknisk byggutrustning för de olika funktionella områdena av biblioteken. Barnavdelningen De allra yngsta barnen ska ha utrymmen och faciliteter anpassade särskilt till deras behov. Det ska finnas en yta för de yngre barnen som ger möjlighet till spontanlek och enklare former av aktiviteter. Här ska finnas bord, stolar, förvaring samt lekyta, allt utformat utifrån funktionsmått som passar barn. Här kan även finnas möbler och inredning som stimulerar fantasi och kreativitet, t ex sagotorn, mysiga kojor och inredning som kan användas för att lösa olika uppgifter med bokstäver eller siffror. Sida 14 (30)

15 Barn under sex år kommer alltid tillsammans med föräldrar, syskon, pedagoger, moreller farföräldrar. Barnvagnar, kläder, lekutrymmen och barnanpassad exponering kräver stora ytor. Små barns läslust och inspiration väcks bland annat genom igenkänning, fantasi och lek. Utsmyckning av kända författare och sagofigurer ger barnen igenkänning och blir något att längta efter och förknippa med läsupplevelser och biblioteksbesök. Biblioteket tar emot många grupper från skola och förskola. Plats för att hänga av sig kläder behövs för besökande skolklasser och förskolebarn. Det ska finnas sökdatorer, enskilda sittplatser bland hyllor för läsning både för föräldrar och barn, grupprum för samlingar av klasser och större grupper, utrymme mellan bokhyllor för hela klasser, mysiga läsplatser bland hyllorna med enskilda sittplatser och mindre grupper. Utbud och exponering av medier ska vara inbjudande och inspirera till läslust. En scen eller yta för barnteater ska finnas i närheten. Vid barnavdelningen ska det finnas en toalett med skötbord och eventuellt pentry för amning och matning. Ett sagorum, tillräckligt stort för att fungera som samlingslokal och samtidigt litet så att det känns mysigt och stämningsfullt, bör finnas tillgång till i biblioteket. Det ska vara ett flexibelt (ljus, ljud, storlek) rum som rymmer nuvarande verksamhet med sagostunder, bokprat, författarbesök, filmvisning med mera. Med möjlighet till anpassad sittning och gärna med golvvärme. Kanske med en låg och bekväm gradäng och med möjlighet att utöka antalet sittplatser med hjälp av kuddar, madrasser och fällbara stolar. Barnavdelningen behöver ett närmagasin i närheten av sin avdelning med plats för skolpool och böcker under lågsäsong. Barns behov av vägledning och personlig service ska prioriteras. Verksamheten för barn och unga behöver utöka sina ytor för media, aktiviteter och lärande till minst 50 % av total publik yta. Unga avdelningen En ny egen yta för ungdomar/unga vuxna tillkommer på ca 10 % av total publik yta. Denna är placerad mellan barn- och vuxenavdelning för t ex cross over-litteratur. Det är viktigt att ungdomar får en yta avskild från barnavdelning för att vara mer inbjudande för den målgruppen. En ungdomsavdelning utformad med hjälp av ungdomarna själva. Vuxenavdelning Media för vuxna finns i form av böcker, tidningar, tidskrifter, språkkurser på CD, CD- ROM, ljudböcker samt fakta-och spelfilm. Större boksamlingar med romaner, lyrik och fackböcker finns på olika språk. Deckare och thrillers är samlade i ett särskilt rum. Till förmån för en utökad barnavdelning minskas vuxenavdelningen till ca 40 % av total publik yta. Sida 15 (30)

16 Bokbussen Barnens bokbuss bedriver sin operativa verksamhet främst i kommunens ytterområden. På Stadsbiblioteket finns bokbussens mediesamling och uppställningsplats samt arbetsrum för bokbussens medarbetare. Bokbussens lokaler och media går att ha på annan plats men det är mest praktiskt att det finns på Stadsbiblioteket. Då det i dagsläget inte finns något tillgängligt utrymme i någon av de befintliga närbibliotekens lokaler för bokbussens mediesamling och arbetsytor täcks bokbussens behov in i bibliotekets lokalprogram i nya kulturhuset. Talboksavdelning Här finns ett fysiskt bestånd och kunnig personal. All service sker på en enda fysisk plats vad gäller talboksinskrivningar, utlån och information kring egen nedladdning. Ett arbetsrum ska finnas där personal kan prata ostört med besökare om lån och information kring egen nedladdning i nära anslutning till mediabeståndet. Utrymme för dagstidningar Det finns idag 30 dagstidningar på sex språk på Stadsbiblioteket. Utöver det finns 1700 dagstidningar från mer än 90 länder tillgängliga via databasen Press Display. Dessa tidningar finns även tillgängliga hemifrån via så kallad remote access. Ytan kommer att utökas med fler sittplatser. Det bör finnas fler digitala möjligheter att läsa dagstidningar på för ökad tillgänglighet. Utrymme för tidskrifter På Stadsbiblioteket finns cirka 210 tidskrifter och alla är pågående prenumerationer. Utrymme för magasin Stadsbibliotekets magasin är en aktiv, men något mindre frekvent använd del av biblioteket. Magasinet för facklitteratur är placerad i öppna hyllor ute i biblioteket. I kompakthyllor finns framför allt skönlitteratur, tidskrifter, äldre referensmaterial samt barnavdelningens magasin och bokningsbar skolpool. Utrymme för media Biblioteksrummet ska vara lätt att överblicka och orientera sig i. Bibliotekets bestånd består i allt högre grad av en variation av olika medietyper, i olika format och utformning. Oavsett form ska de kunna förvaras och exponeras på ett tillgängligt och attraktivt sätt. Detta kräver olika typer av hyllor och exponeringsmöbler. Allt fler internationella dagstidningar erbjuds som e-media och kräver tillgång till internet. Stadsbibliotekets samlingar uppgår till cirka volymer. Det motsvarar i hyllmeter cirka 2,5 km medier. Under 2013 lånades drygt media i Stadsbiblioteket och antalet besökande var cirka Av totalt utlånat antal media utgjorde e-böcker 1,6 %. Sida 16 (30)

17 Utrymme för sitt- och studieplatser I Stadsbiblioteket finns idag totalt cirka 181 sittplatser, fördelade på 30 fåtöljer, 121 sittplatser vid bord, samt 25 solitära stolar och fem barstolar. Det framtida behovet av sittplatser bedöms vara minst dubbelt så stort och med en jämn fördelning mellan besökarna så att de tillgodoser såväl barn, unga och vuxna besökares behov. Utrymme för publika datorer och digitala tjänster På Stadsbiblioteket finns idag 15 publika datorer och nio datorer för sökning i bibliotekskatalogen. Bedömningen är att behovet av publika datorer med tillgång till internet, databaser och andra e-tjänster samt tillgång till trådlöst nätverk kommer att öka. Datorer bör spridas på olika utrymmen i lokalen, t ex vid tidskrifter och media för barn, ungdomar och vuxna. Funktioner som informationssökning och tidningsläsning blir allt mer baserade på digital teknik. För att kunna fånga in besökare med i princip obefintlig teknisk erfarenhet behövs en dator som upplevs enklare att använda av denna grupp. Utrymme för kontorslokaler Bibliotekarier och biblioteksassistenter växlar sin arbetstid mellan den publika delen och interna delen av biblioteket. Här behövs en flexibel lösning för ett effektivt nyttjande av inre arbetsrum och servicepunkter i publik del. Utformningen av arbetsplatserna växlar beroende på arbetsuppgifternas art, därför bör det finnas både större och mindre rum, gärna med en flexibel planlösning och möblering. Vissa arbetsuppgifter kräver större utrymme, med plats för media, vagnar och utrustning medan andra kräver avskildhet för koncentration. Arbetsgrupper kan behöva sitta tillsammans i grupprum. Ett vilrum ska finnas. Arbetsrummen bör finnas i nära anslutning till de offentliga ytorna. Utrymme för mötesplatser Biblioteket är en icke kommersiell mötesplats och ett ställe för bland annat återhämtning och avkoppling. Det ska finnas öppna ytor för spontana möten och samtal eller möjlighet att vara ensam tillsammans med andra. De mötesplatser som skapas måste ha en tillåtande attityd för alla åldrar. Möteslokaler ska finnas i olika storlek för olika typer av möten. Utrymme för studiemiljö Det behövs studieplatser, grupprum i olika storlekar och utbildningslokaler med itstöd. Grupprummen ska gå att boka hemifrån och kunna användas av andra verksamheter under tider då biblioteket inte behöver dem. Utrymme för utlån och återlämning Den fysiska miljön ska stödja en hög grad av självbetjäning och ge förutsättningar för förändrad verksamhet. Låna och återlämna samt hämta reserverade media är funktioner där ambitionen är att de ska skötas så gott som helt och hållet genom självbetjäning. Bemanning krävs för tillsyn av låne- och återlämningsautomater. I anslutning till dessa funktioner ska det även finnas en plats för att själv kunna hämta Sida 17 (30)

18 reserverade media. Möjlighet att återlämna böcker bör finnas även under de tider då biblioteket är stängt. Utrymme för reception I huvudentré till biblioteket bör det finnas en bemannad reception som ger ett första personligt bemötande. I receptionen ska man kunna få hjälp med att skaffa lånekort, betala förseningsavgifter och hjälp med att orientera sig i biblioteket. Utrymme för servicepunkter I anslutning till bibliotekets olika delar ska det finnas servicepunkter där man kan få vägledning, information och hjälp att hitta i bibliotekets samlingar. Entréer Entréerna till biblioteket ska vara tydliga, välkomnande och tillgängliga. Digitala orienteringstavlor ska finnas samt digitala informationstavlor som informerar om aktuella händelser och kommande aktiviteter och program. De ska utformas så att man snabbt får en överblick som gör det lätt att orientera sig i rummet. Den problematik som flera entréer kan skapa måste ägnas stor omsorg så att den lösning man väljer stödjer en hög grad av självbetjäning och inte leder till krav på ökad bemanning, fler larmsystem och därmed högre investerings- och driftskostnader. I entrédelen ska det finnas både enskilda sittplatser och sittgrupper Utrustning och inredning Vid flytten till Kanalgatan 1995 investerade Stadsbiblioteket i nya möbler till den publika ytan medan övrig inredning t ex för kontor och förråd återanvändes. Inför flytten till nya kulturhuset bedöms helt nya investeringar behövas för såväl den publika ytan som för kontorsutrymmen. Stadsbiblioteket ser fram mot modernt utrustade och funktionella lokaler som kan erbjuda besökare och användare modern och fungerande teknik. Ventilation Ventilationen ska kunna anpassas efter behov och det antal personer som nyttjar rummet men även utifrån t ex årstidsväxlingar och stark solbelysning. Belysning Det ska finnas bra allmänbelysning som är reglerbar i styrka för att kunna ljussätta olika delar av rummet efter dagsljus och skapa stämning och atmosfär. Det ska finnas möjlighet att avskärma starkt solsken. Rörelsestyrd belysning i t ex personalrum och toaletter. Ljud Såväl tysta som mer livaktiga zoner ska finnas i biblioteket. Bra ljudakustik bidrar till att skapa olika stämningar i lokalen och underlättar för besökarna att hitta platser där var och en utifrån sina behov känner sig väl tillrätta. Högljudda aktiviteter ska avskärmas och tysta zoner ska avgränsas t ex tysta rum, studierum och sagorum. Ljuddämpande material bör finnas i golv, väggar och inredning. Högtalarsystem ska Sida 18 (30)

19 möjliggöra styrning av ljudet, så att ljudet t ex inte går ut i tysta zoner, arrangemangslokaler, sagorum osv. Hissar och entrédörrar Hissar och dörrar ska vara anpassade till funktionsnedsatta, barnvagnar och bokvagnar, och klara lastpallars storlek och tyngd. Om verksamheten i det nya kulturhuset planeras in på fler än en våning är det viktigt att det finns funktionella hissar där besökare med funktionsnedsättning lätt och bekvämt kan ta sig mellan våningar. Nuvarande hiss på Stadsbiblioteket är varken funktionell eller lätt att använda men uppfyller ändå standardkrav. Besökare med vissa funktionsnedsättningar har idag därför svårt att besöka nedre våning. Ska biblioteket förfoga över lokaler i källarplan, t.ex. ett eventuellt magasin, ska hissen även nå detta plan. Eluttag Framtiden kommer att innebära en fortsatt stark utveckling av informations- och kommunikationsteknik som i sin tur kommer att leda till fortsatt förändrade kultur- och informationsvanor. Redan idag innebär den ökande användningen av bärbara datorer att bristen på elkontakter är besvärande. Placeringen av elkontakterna måste också anpassas till behoven så till vida att det vid sittplatser, informationspunkter, nedladdningsstationer etc., finns tillgång till ett flertal eluttag, alltså där det kan antas att besökare kommer att vilja plugga in sin dator, läsplatta eller dylikt. Eluttag bör finnas i golv för anslutning till flyttbar inredning och mobil teknik. Hyllor och bokstöd Bokhyllor och bokstöd ska vara utformade så att de uppfyller höga ergonomiska krav samt gör det lätt att hitta. Hyllorna ska vara olika utformade utifrån vilket slags media som ska förvaras och exponeras i dem. Hyllsektionerna får inte vara för breda och böcker ska oavsett storlek kunna stå tillsammans, sida vid sida. Hyllornas olika höjd och utformning bidrar till att underlätta för både personal och låntagare i biblioteket. Bokhyllor ska kunna förses med belysning, det är därför viktigt att eluttag finns i golv eller från tak. En del hyllor måste kunna förses med digital teknik och därför måste också en lösning för datauttag finnas, om inte en trådlös anslutning är mest praktiskt. Bokhyllor på hjul vid barnavdelning möjliggör skapandet av öppna ytor för tillfälliga program och aktiviteter. Trådlöst och nätanslutet I bibliotekets alla utrymmen ska det finnas möjlighet att kunna använda både nätansluten och trådlös teknik. Högtalarsystem Möjlighet ska finnas att annonsera aktuella aktiviteter samt för att informera vid eventuellt utrymningsbehov genom ett högtalarsystem. Larm och besöksräknare Böcker och annat material i biblioteket är idag larmade och när de lånas ut avaktiveras larmet. Larmbågar för att förhindra stöld och som besökarna ska passera igenom måste Sida 19 (30)

20 finnas vid bibliotekets samtliga utgångar. I närheten av larmbågarna ska det finnas bemanning. Besöksräknare måste finnas vid samtliga entréer. Om lokalerna har flera utgångar försvåras bevakningen vilket innebär att det blir svårare att motverka stölder och att insamlandet av statistikuppgifter om antal besökande får tas fram på annat sätt. Återlämningsautomat Nuvarande utformning på återlämningsautomaten har två intag, 20 sorteringsfack och tar 55 m 2 i anspråk av golvyta. Intagen ska vara placerade så att de kan nyttjas dygnet runt och kräver noggrann planering för optimal logistik och säkerhet som t ex brandskyddsbestämmelser. Fler intag och fler sorteringsfack kan komma att behövas, och därmed även en större yta. Återlämningsautomaten behöver vara inbyggd i eget rum för att dämpa ljud ut mot den publika delen. Rummet behöver inte vara ljudisolerat. En eventuell utbyggnad kan innebära att ljud även behöver avgränsas mot eventuella under- och eller överliggande lokaler. I direkt anslutning till återlämningsautomaten ska det finnas plats för bokvagnar med böcker som nyligen blivit återlämnade. I rum för återlämningsautomat ska även inrymmas en arbetsplats utrustad med höj- och sänkbart bord samt arbetsdator. Digitala skärmar, kartor och taktila orienteringsskyltar Flyttbar teknik och tekniklösningar för mobiltelefoner ska nyttjas i stor utsträckning. Det handlar till exempel om att ge stöd för att enkelt kunna hitta och orientera sig i huset. Digitala kartor ska finnas tillgängliga på många platser i huset och som mobila applikationer till mobiltelefoner. Olika tekniklösningar ska även ge kompletterande information om utställningar, program eller andra aktuella händelser. De ska också erbjuda tjänster för att boka biljetter, betala avgifter med mera. Presentationsteknisk utrutning I samtliga utrymmen som avsätts för program och utställningsverksamhet ska det finnas teknik för presentationer och möjlighet att skärma av ljus. Pedagogiska, webbaserade verktyg ska erbjudas. Digital skyltning Ett system för digital skyltning på bokhyllornas gavlar skulle göra det enkelt att skylta om så snart rummets funktioner ändras. Bibliotekswebb Bibliotekens webb, är tillgänglig 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Webbplatsen är ett virtuellt bibliotek som samlar e-tjänster, service och mervärden i form av redaktionellt material. Webben är också en kontaktyta gentemot besökarna och ger förutsättningar till ett samarbete mellan användare och biblioteket. Bidrag till innehållet på webben från besökare och andra utomstående uppmuntras. Sida 20 (30)

21 3.2.3 Förråd, inlastning m.m. Förråd Utrymme för arkiv och förråd kommer att behöva behållas i nuvarande storlek, dvs 395 m 2, för förvaring av media, t ex bokbussens media, lager av böcker för distribution och mindre frekvent lånad media. Lastbrygga Lastbryggan ska ha insprängt lyftbord och ha tillgång till vatten och el. Till bokbussen behövs insprängt lyftbord eller landgång anpassad till bussens ingång och tak bör finnas över lastbryggan. Bokbussen behöver tillgång ett eluttag på 220 volt vid lastbryggan. Vaktmästeriet, post och varumottagning En mängd olika transporter och varor passerar Stadsbiblioteket varje dag. Postförsändelser kommer två gånger per dag och cirka 100 brev skickas varje dag. Försändelser från olika budfirmor sker ett par gånger per dag. Leveranser sker ibland på pallar, i snitt en pall per vecka. Boklådor från andra bibliotek i kommunen kommer fem gånger per vecka, ca 30 boklådor i veckan, varav några lastas om och skickas vidare. Även konst, inventarier, möbler, utställningar o dyl. transporteras frekvent. Vaktmästeriet ska ha ett uppackningsrum samt förråd för kontorsmaterial. Säkerhetsutrymme Det bör finnas ett förvaringsutrymme för material som kräver brand-, stöld- och vattenskadeskydd, t ex särskilt värdefullt material eller så kallade rara böcker, filmer m.m. Det kan även vara ett utrymme med plats för brand-, stöld- och vattenskadesäkra skåp. Utrymme för avfall. Stadsbiblioteket har stora volymer med brännbart avfall. Utrymmet ska utformas så att det stödjer källsortering Kontor och personalutrymmen I ytan för kontor ingår idag utrymme för personalrum, personaltoaletter, postrum, godsmottagning, mötesrum och konferensrum, men dessa kan nyttjas gemensamt i kulturhuset. Idag har 27 anställda sin arbetsplats på Stadsbiblioteket. Av dessa arbetar idag 9 anställda inte alls i den publika delen på Stadsbiblioteket utan har istället så kallad inre tjänst och uppsökande uppdrag som t ex bibliotekarier i skolan, kontorsvaktmästare, bokbusschaufför och administratör. Övriga anställda arbetar i varierande grad både i inre och yttre tjänst och kan behöva någon form av arbetsstation även i den publika delen. Utifrån en oförändrad organisation och tumregeln 12,5 m 2 per arbetsplats bedöms att kontorsdelen behöver vara 27 * 12,5 m 2, d.v.s. 337,5 m 2 (se referenser). Redan idag arbetar bibliotekspersonalen 2-4 personer i samma rum. Kontorsplatserna kan utformas så att man även fortsättningsvis delar rum med varandra. Önskvärt vore att arbetslagen/medarbetare inom samma intresse- och ansvarsområdan kan ha Sida 21 (30)

22 möjlighet att sitta ihop på så vis att det främjar samarbete och kommunikation, men att man ändå har möjlighet att finna avskildhet för djupt koncentrerat arbete och sekretessbelagda ärenden. Kontorsrummen behöver tillgång till internetuppkoppling, höj- och sänkbara skrivbord, lådhurtsar och kontorsstolar. Ibland förekommer arbete med fysisk media som behöver plats på arbetsbänk eller bokvagnar. Det är även önskvärt att ha en ljudisolerad interiör i form av te.x. skärmväggar, ljuddämpande golv och textilier. I anslutning till kontorsrummen är det bra om det finns mindre tysta rum för avskildhet, där enskilda samtal kan hållas, för djupt koncentrerat arbete och sekretessbelagda ärenden eller när man vill prata ostört i telefon. Det kan finnas en möjlighet att de som idag har en inre tjänst på Stadsbiblioteket går att placera i kontor på annan plats än i kulturhuset men då behövs en grundligare genomgång av vad det innebär för konsekvenser och var lämplig placering då i så fall skulle kunna vara. Optimalt användande av inre kontorsplatser kräver en grundligare genomgång av schemaläggning av såväl inre som yttre tid för att få det att fungera ihop med antalet kontorsarbetsplatser Samband i lokaler Tidningar och tidskrifter bör hållas samman, nära entrén och i anslutning till ett café. Barnavdelning kan med fördel placeras på entréplan. Sagorum och barnvagnsparkering i anslutning till barnverksamhet. Toalett med skötrum vid barnavdelning. Toaletterna ska placeras så att de inte hindrar en eventuell framtida lokalanpassning. Talböcker. Talboksavdelningen bör placeras på entréplan med ledstråk, lättillgänglig för målgruppen. Arbetsplats bör finnas i närhet. Yta för avdelning Ungdom och unga vuxna bör placeras mellan barn- och vuxenavdelning för cross over-litteratur. Förråd ska finnas nära den yta som avsätts till program och utställningar. Arbetsplatserna ska ligga i nära anslutning till de publika ytorna. Vissa arbetsplatser kräver stora arbetsytor för uppackning, märkning och lagring. Transportintaget ska vara trafiksäkert för förbipasserande som går eller cyklar. Vaktmästeri och lastbrygga ska ligga i direkt anslutning till varandra. De ska också ligga i direkt anslutning till återlämningsautomaten så att transportvagnar inte behöver dras genom publika utrymmen, utan att böcker kan återlämnas direkt från de backar som levererats. I direkt anslutning till lastbryggan ska det finnas ett utrymme för tillfällig uppställning av lastpallar, till exempel under den tid en utställning pågår. Vagnar med nyss återlämnade media ska ha en placering så att de inte inkräktar på besökares kommunikationsstråk. Sida 22 (30)

23 Bokbussens uppställningsplats ska placeras med närhet till lastutrymme och bokbussens magasin. Uppställningsplatsen ska utformas med genomfart så att man inte behöver backa ut. Bokbussen behöver under vardagar tillgång till lastbrygga på morgonen för pålastning, och på eftermiddagen för avlastning. Det ska finnas tillgång till vatten för påfyllnad av vattentank. Insprängt lyftbord eller landgång anpassad till bussens ingång ska finnas för att kunna frakta bokvagnar in och ut ur bussen. Biblioteket ska ha en tillgänglighetsanpassad, trygg och överskådlig miljö med anpassade zoner till exempel tysta, pratiga, stilla, livliga, ljusa, mörka för olika aktiviteter som läsa, söka, mötas, leka, studera, diskutera, lyssna med mera. Zonerna är nära sammankopplade till tematisering av mediabeståndet. Efterfrågan på tysta rum är stor. Samtidigt ska mer aktiva och högljudda aktiviteter kunna pågå utan att störa. Tillgänglighet med såväl kollektiva som enskilda trafiklösningar krävs. Viktigt att det finns väl fungerande gång- och cykelvägar till och från biblioteket och att cykelparkering finns nära entré. Sida 23 (30)

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Kulturhus Skellefteå BILAGA 5 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander

Kulturhus Skellefteå BILAGA 5 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander 2014-12-04 Kulturhus Skellefteå BILAGA 5 - underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander Museum Anna Nordlander Anders Jansson Sammanfattning De berörda verksamheterna i det

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN Kommunledningskontoret Samhällsutvecklingsavdelningen

SKELLEFTEÅ KOMMUN Kommunledningskontoret Samhällsutvecklingsavdelningen 2015-05-08 Kulturhus Skellefteå BILAGA 3 Sammanfattning av rapporten Kultur, evenemangs- och möteshus i Skellefteå En utredning hur synergier kan skapa samarbeten och mervärden Samhällsutveckling Therese

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro InTibro Mottagande av besökare Yta för försäljning Receptionsdisk, öppen miljö, ergonomiskt utformad arbetsplats. Konstnärlig utsmyckning och växter som stämmer överens med övrig inredning. Besöksstolar,

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014

Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014 Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014 från Anita Wisén I Örebro har man byggt ett separat 3-vånings hus för läkarutbildningen (primärt att fn användas från termin 4 och framåt).

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum sektion genom förskole ovan kapprum EN PLATS FÖR ALLA en skola för mig Vår uppgift är främst att utforma en skola för stora som för små med en flexibilitet som skall kunna följa med stadens behov och skiftningar

Läs mer

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 KRONOHÄKTET - DISPONIBELT TILLFÄLLIG ANVÄNDNING KULTURSTRÅKET - ÄNGELHOLMS KULTURCENTRUM. Genom att öppna upp och sammanbinda flera byggander skapas förbättrade

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Standardmodeller för administrativa lokaler

Standardmodeller för administrativa lokaler Standardmodeller för administrativa lokaler UPPRÄTTAT AV FASTIGHET Innehåll Sida Inledning - Adminstrativa lokaler vid VLL - Adminstrativa lokaler sett ur ett förvaltningsperspektiv - Allmänt om kontorslokaler

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande av bibliotek utan bemanning - återrapportering

Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande av bibliotek utan bemanning - återrapportering Dnr KFN-2013-133 Dpl 40 sid 1 (5) KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Bibliotek och arkiv Tjänsteyttrande 2013-09-04 Åsa Hansen, asa.hansen@karlstad.se Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Husbok för Bilprovningens huvudkontor. Så fungerar vårt flexkontor

Husbok för Bilprovningens huvudkontor. Så fungerar vårt flexkontor Husbok för Bilprovningens huvudkontor Så fungerar vårt flexkontor Med ansvarskänsla, närhet och kunden i fokus är Bilprovningen din trygghet för säkra fordon och bättre miljö. Välkommen till Bilprovningens

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Malmö 2014-12-12 Bibliotek och IT AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Om Bibliotek och IT Biblioteks- och IT-verksamheterna vid Malmö högskola är samorganiserade i ett

Läs mer

2015-05-07 Diarienummer: OBS! Diarienummer måste anges!!

2015-05-07 Diarienummer: OBS! Diarienummer måste anges!! Tjänsteskrivelse 1 Handläggare Therese Bäckström Zidohli 2015-05-07 Diarienummer: OBS! Diarienummer måste anges!! Kommunstyrelsen Kulturhus Skellefteå Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2012-04-24

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

60/30 Klassisk Stålhylla DESIGN BCI

60/30 Klassisk Stålhylla DESIGN BCI 60/30 Klassisk Stålhylla DESIGN BCI 60/30 KLASSISK STÅLHYLLA Funktionell, flexibel och estetisk 60/30 klassisk stålhylla är ett fristående hyllsystem som är resultatet av många års erfarenhet och framgång.

Läs mer

Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg

Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg Digitalisering Digitalisering Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att

Läs mer

PROJEKT KTHB Det moderna biblioteket och morgondagens lärande

PROJEKT KTHB Det moderna biblioteket och morgondagens lärande 1(9) PROJEKT KTHB Det moderna biblioteket och morgondagens lärande MINNESANTECKNINGAR : Bokhyllor 2014-04-15 Närvarande : Tommy Westergren Biblioteket Maria Patja Biblioteket Anders Sveen Biblioteket Idag

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen Projekt Sörmlands museum Spelhagen vision maj 2010 Ett öppet hus för mångfald, möten och delaktighet där många olika människor kan mötas, delta, göra och uppleva. Ett hus för möten mellan historia, nutid

Läs mer

Framtidens barnbibliotek

Framtidens barnbibliotek Framtidens barnbibliotek Samtidighet Delaktighet Ömsesidighet Tankar och synpunkter från verksamma inom Kalmar läns barnbibliotek Process startad 5 oktober 2009, fortsatt 2 februari 2010 Region Kalmars

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Lilla Edet 2015-06-02 En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Med anledning av majoritetens förslag till biblioteksflytt till Folkets Hus vill oppositionen lämna följande yttrande. Barn och ungdomsverksamhet

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12.

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. Biblioteksplan Skellefteå kommun 2012-2015 Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. (2012-2014) Foto: Terje

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Ett öppet och nyfiket bibliotek som inspirerar besökarna att vidga sina vyer.

Ett öppet och nyfiket bibliotek som inspirerar besökarna att vidga sina vyer. PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(15) Marcus Strand 2012-05-22 Ett öppet och nyfiket bibliotek som inspirerar besökarna att vidga sina vyer. Sandvikens folkbibliotek är en öppen, demokratisk

Läs mer

Resultat brukarundersökningen hösten 2010

Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Resultat brukarundersökningen hösten 2010 Om du tänker på bemötandet i stort. Hur nöjd är du då med personalens bemötande? Bemöter personalen dig lika bra som du hoppades? Tänk dig ett perfekt bemötande.

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

Förnyat Stadsbibliotek i Stockholm

Förnyat Stadsbibliotek i Stockholm Förnyat Stadsbibliotek i Stockholm Verksamhetsprogram 2014 1 Förnyat Stadsbibliotek i Stockholm Verksamhetsprogram 2014 Det förnyade Stadsbiblioteket ska spegla och möta det mångspråkiga, mångkulturella

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Kulturväven. Informationskväll. Kulturväven. 7 juni

Kulturväven. Informationskväll. Kulturväven. 7 juni Informationskväll Kulturväven 7 juni Kulturväven Agenda Kulturväven Tomas Wennström (S) Kulturnämndens ordförande Bakgrund till beslut, politisk vision Fredrik Lindegren Kulturchef Visionen för Kulturväv

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund Våra medier Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Artikel 19. var och en har rätt till åsiktsfrihet

Läs mer

Handlingsplan 2013 Lika villkorsarbetet vid SLU-biblioteket

Handlingsplan 2013 Lika villkorsarbetet vid SLU-biblioteket Handlingsplan 2013 Lika villkorsarbetet vid SLU-biblioteket Giltighetstid Handlingsplanen för Lika villkor gäller för 2013 och ska årligen uppdateras. Samverkan Planen har utarbetats av SLU-bibliotekets

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 INLEDNING Mycket händer i biblioteksvärlden just nu och det är mycket som påverkar dagens folkbibliotek.

Läs mer

Rum för kommunikation INREDNING / TEKNIK / FUNKTION

Rum för kommunikation INREDNING / TEKNIK / FUNKTION Rum för kommunikation INREDNING / TEKNIK / FUNKTION Abstracta skapar miljöer för kommunikation och utvecklande möten. Olika miljöer ställer olika krav. Abstracta hjälper dig med allt från det helhetsintryck

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

tillgänglighetsstandard

tillgänglighetsstandard Scandics tillgänglighetsstandard Här kan du ta del av vår tillgänglighetsstandard på 110 punkter. Den har tagits fram genom att vi noga följt gästens väg ända från parkeringen och vidare genom hela hotellet.

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bibliotektplan för Piteå kommun 2012-2015 Plan/Program 2012-05-14, 74 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Kommun Idé/vision/mål Inriktning Förutsättningar Sökta Boxholm Utveckla. lärmiljö Flexibelt lärande Atterbomrummet, tre Stödja grundläggande stationära datorer, e-kom-

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer