Nr 2/2009. för Åmåls, Mo, Tösse-Tydje och Ånimskogs församlingar. Barnen får stor plats i kyrkan Sid 4, 10, 14 Laddar upp inför höstens kyrkoval Sid 8

Transkript

1 Nr 2/2009 för Åmåls, Mo, Tösse-Tydje och Ånimskogs församlingar Barnen får stor plats i kyrkan Sid 4, 10, 14 Laddar upp inför höstens kyrkoval Sid 8

2 Barn, bild och sommarmusik Barnens olika verksamheter har fått mycket spaltutrymme i detta Kyrkfönster. Det är inte så underligt eftersom en stor del av kyrkans arbete är riktat till just barn och ungdom. Denna grupp ser nu fram mot det hägrande sommarlovet och även då finns kyrkan där med ett utbud av aktiviteter. Tidningen kan inte bortse från att det i år är kyrkoval. Nomineringen av kandidater är väl nu avslutad och på sidan 8 ställer vi en del frågor, som vi vill att de olika partierna skall svara på. I och Barn och båtar. Foto: Lei ler No rén med nästa år så slås alla församlingar i Åmåls kommun samman till en enda församling. Detta får naturligtvis följder, som beslutsfattarna måste beakta. Hur ser man på detta? Leiler Norén är sommarnumrets fotograf och vi tackar honom för de bilder han välvilligt bidragit med. Det finns mycket sommar i dessa. Se också extra på sidan 13 där vi bjuder på en sida ur KU-Bladet, som utges av Svenska kyrkans unga i Åmål. Kyrkfönstret Nr 2/2009 Årgång 5 Det är nu sed att vi i sommarnumret infogar programmet för sommarkvällsmusiken, inte en krona i inträde till dessa evenemang. Går du på alla så skulle det med normal entréavgift säkert kosta kronor. Något att tänka på under den ljusa sommarhimlen. Trevlig sommar! Olle Isaksson redaktör Åmåls kyrkliga samfällighet Pastorsexpeditionen öppen månd - fred kl Tel: Telefonnummer direkt till präster och övriga anställda finns i de lokala telefonkatalogerna för Åmål/Säffle. Se också församlingens hemsida: / amal 4 nr/år. Delas ut till hushållen i Åmåls pastorat, samt i Fröskogs-Edsleskogs församling. Ansvarig utgivare: Komminister Birgitta Rolöf Redaktör: Olle Isaksson, Tel: , e-post: Olle.Isaksson@svenskakyrkan.se Redaktionskommitté: Monica Andersson, Majlis Dolk, Ulla Gustafsson, Britt Lindell Formgivning och redigering: Elisabeth Enger/Närbild, Åmål Tryck: AB Åmålstryck, Åmål Omslagsbilden: Gullvivor samt Maskros Foto: Detta nummers gästfotograf Leiler Norén Livsgnistor gör världen levande När våren övergår i sommar finns det nästan ingen plats som inte blir trivsammare av det. Den allt grönare grönskan och det allt ljusare ljuset kommer som en ljummen kvällsvind mot oss och för våra minnen till alla gånger då sommarens lyckliga dagar fyllt oss med grönska och ljus. Det verkar plötsligt obegripligt att man kunde tycka att trädgården var ful och tråkig. Livet flödar ju över just på samma ställen där allt varit dött och trist. Den exploderande livskraften kastar livsgnistor omkring sig och gör hela världen levande igen. Det är underbart helt enkelt. Till och med regnet är skönt. Det doftar gott och för med sig ytterligare livskraft till jorden i Norden. När du läser detta har jag förhoppningsvis både åkt och kommit hem från Uganda. Där är nog sommaren inte likadan som här. Förmodligen är det en hel del som inte är samma och en hel del som är lika. Jag räknar med att bli förvånad. Senare i år får vi i Åmål besök av kyrkoherden i Manafwa, som platsen i Uganda heter. Hela det fina utbytesprogrammet är ett SIDA-projekt som inte kostar Åmåls kommun ett öre men som ger alla oss som får ta del av det något ovärderligt. Vi får se och känna och uppleva sånt som inte finns här hemma. Sommar året om till exempel. Vi blir bekanta och vänner med människor som vi annars aldrig skulle ha träffat eller förstått oss på. Vi får möjlighet att hjälpa varandra med det vi kan. Vi blir bekanta och vänner med människor som vi annars aldrig skulle ha träffat... Erfarenheter av att bygga relationer med andra har lustigt nog en tendens att mest hjälpa oss att lära oss något om oss själva. Det är som att vi speglar oss i bilden av den andre. Våra frågor reflekteras genom bilden av vem vi är. Vi blir varse hur vårt liv ser ut i den andres ögon. Jag hoppas att vi blir många som tar del i utbytet med kyrkan i Uganda både här och där. Fortsättning följer i nästa nummer. Då blir det också valextra. Det är ju kyrkoval 20 september. Gud har gett oss sommaren och grönskan, ljuset och värmen. Gud ger oss liv över hela jorden. Men vi fattar ingenting. Vi undrar hur det går till, och varför. Hjärnan söker efter svar. Men sommaren ger oss en chans att lära känna Gud med fler sinnen och andra organ än hjärnan. Kanske är det bara att känna efter? Gamla testamentets Hosea verkar tro det; Låt oss lära känna honom, Låt oss sträva efter kunskap om Herren. Så visst som gryningen skall han träda fram, han skall komma till oss som ett regn, ett vårregn som vattnar jorden. Hos 6:3 Nu vill jag önska dig en riktigt härlig sommar fylld av livsnjutning, grönska, regn och ljus. Det kan du behöva! Hjalmar Fryklind kyrkoherde 2 3

3 Med Gluggenbarnen på utkik från kyrktornet ut i vida världen Den 12 maj hade vi Gluggenträff, som vi alltid brukar ha på tisdagseftermiddagar. Denna eftermiddag var ändå speciell, för vi hade bjudit in föräldrarna på fika. Martin Gulliksson i kyrktornet. Foto: Birgitta Lindh Svenska kyrkan & familjecentralen välkomnar till Familjedagar på Derrenäs Kyrkans gård juni Öppet kl Här har du möjlighet att ta en skön promenad i skogen, paddla kanot, bada, leka på gräsplanen och bara ta det lugnt. Du tar med din egen picknickkorg, det finns möjlighet att värma mat och vi tänder gärna grillen. Mer information ring: Majlis & Birgitta tel: Familjecentralen Lena: Föräldrarna fick först ta del av det tema som vi haft under våren, Vår kyrka. Barnen stod utplacerade på fem stationer i Åmåls kyr ka för att där berätta om predikstolen, altaret, dopfunten, målningarna och kyrkobyggnaden. Som avslutning fick alla som ville gå upp i kyrktornet och titta på den vackra utsikten över Åmål och även se på de tre stora kyrkklockorna. Fle ra funderade på hur dessa stora och tunga klockor kommit upp i tornet. Efter kyrkvisningen gick alla ner till ca fe terian, där vi möttes av en god våffeldoft blandat med kaffe och vackert du kade bord, allt förberett av barnen un der eftermiddagen. Tackbrev från New Delhi Laila visade bilder från barnhemmet och skolan i New Delhi, som vi har kontakt med via vår församlingsmedlem Ka rin Abrahamsson och berättade om hennes besök i gluggengruppen och alla de frågor Karin fick. På bilderna kunde man se hur gla da dessa barn blivit för de skor och skolväskor som inhandlats av pengar från tidigare föräldrafika och även läsa det tackbrev Glug gen fått från barnen där. Dagens fikapengar går oavkortat till samma ändamål. Det blev hela 630 kronor! Birgitta inbjöd barnen till Sommar kul veckor na på Derrenäs och hälsade alla välkomna till Gluggengruppen i höst. De av barnen som bör jar sjunde klass i höst är mycket välkomna till kyrkans ungdom. Alla ombads att hålla ut kik i PD efter annons när gruppverksamheter na börjar igen. Birgitta Lindh, Laila Andrén, församlingsassistent/-pedagog Fredagen den 15 maj tog Majlis Lundberg för samlingspedagogexamen vid Sigtuna folk högskola. Efter två års studier på halvfart tog hon tillsammans med 40 andra elever från Luleå i norr till Halmstad i söder examen. Innan examensintygen delades ut höll ärkebiskop Anders Wejryd ett mycket intressant föredrag på temat lärande och länkande. Efter detta var det en högtid med mässa i Ansgarslidens kyrka där de nybakade församlings pedagogerna blev sända ut till sitt uppdrag. Ute på kyrkbacken i det härliga solskenet vajade flaggorna och när klangen av kyrkkloc- Sommarkul För dig som är 9-13 år Gillar du att bada, pyssla, leka eller bara vara i naturen? Kom till oss på Derrenäs kyrkans gård under vecka 26 (22-26 juni) eller 33 (10-14 augusti), OBS! veckan innan skolstart. Vi träffas måndag fredag mellan kl Samling i församlingshemmet i Åmål Vi åker med Viwatts buss Anmälan senast 18 juni, på telefon Allt är kostnadsfritt! Vi har plats för 20 barn/vecka. Först till kvarn! Vi ses! Birgitta Lindh, Elisabeth Tisell & Majlis Lundberg Majlis, pastoratets nya församlingspedagog kor na tyst nat togs för samlingen e mot av pe da gog gruppens välljudande psalmsång, En vänlig gröns kas rika dräkt. Sedan var Majlis Lundberg med examens det äntligen tid be vis. Foto: Laila Andrén för uppvaktning av Majlis. Från Åmåls pastorat fanns Hjalmar Fryklind och Laila Andrén samt Stefan Lundberg på plats. Laila Andrén, församlingspedagog 4 5

4 Diakoni behövs på Norra Dal De senaste åren har antalet diakoner i Norra Dals kontrakt minskat från fem till en enda, som är kvar i Åmåls pastorat. Detta har hänt i en tid då behov av diakoni, i och med den samhällsutveckling som skett och sker, har ökat betydligt. Det vi har sett är nedläggningar av företag och företagsflytt, med ökad arbetslöshet som följd. En känsla av hopplöshet sprider sig bland de unga, med risk för självmord som följd. Tyvärr har utvecklingen bara fortsatt, många människor far illa på grund av problemen med försäkringskassa, a-kassa och fler varsel och nedläggningar av arbetsplatser och andra sparbeting som ändrar många människors grundtrygghet. Ökat behov av ekonomisk bistånd, brist på nätverk, ensamhet och hopplöshet inför framtiden, IT-samhälle där många inte hänger med i utvecklingen, kommunernas försämrade ekonomi. Listan kan göras längre men här har vi beskrivit en del av den verklighet vi ser varje dag. Vi vet också att många mindre pastorat kämpar med sin ekonomi. Man anser sig kanske inte ha råd att anställa en diakon. Vad har vi i kyrkan för vision om vårt uppdrag och framtiden? Finns det risk att vi bara blir en förrättningskyrka? Har vi evangelium att förmedla: tro, hopp och kärlek? Har kyrkan råd att låta bli diakoni? Med ovanstående som utgångspunkt har fyra pastorat, Ärtemark, Steneby, Dals Ed och Åmål, gemensamt beslutat om samverkan inom uppdraget diakoni. Stiftet ger samtidigt ett treårigt bidrag. Meningen med projektet är: Att kartlägga de diakonala behov som finns i området och vad som är kyrkans ansvar. Sammanfatta en gemensam analys med prioriteringsordning. Klarlägga resurser och fördelning mellan pastoraten. Då projektet godkändes tillsattes en referensgrupp, bestående av två förtroendevalda från varje pastorat, en styrgrupp bestående av de fyra kyrkoherdarna samt stiftsdiakonen. Jag, Per-Åke Karlsson, anställdes som projektledare. I och med det består diakoniteamet nu av två diakoner, en assistent inom diakonin och två RIA-föreståndare. Projektet har just startat, men viktiga steg har tagits genom att pastoraten har börjat kartlägga de diakonala behoven och gemensamt börjat samordna viss verksamhet. Vi räknar med att vi har hittat en arbetsmodell som passar för landsbygden, detta i en tid när vi måste hushålla med resurser av alla slag. Per-Åke Karlsson diakon Åmål by night. Foto: Leiler Norén Ljussteget för en hållbar värld Jorden, vårt enda hem är i fara! Vi måste arbeta tillsammans för att rädda den! Så löd ett budskap från Kyrkornas världsråd Svenska kyrkan tog till sig denna uppmaning och bildade ett miljövärn för arbeta med kyrkans roll och ansvar i miljöutvecklingen. Man började arbeta med frågor som rör förvaltning av byggnader och mark likväl som med kyrkans kärnverksamhet: Gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Ett mycket omfattande arbete inleddes inom Åmål Mo kyrkliga samfällighet och år 2000 uppfyllde den kraven för att bli miljödiplomerade. För de mindre landsortsförsamlingarna visade det sig att ett något enklare verktyg skulle vara att föredra. Miljövärnet arbetade fram Ljussteget, som är ett åtgärdspaket för ett antal miljöfrågor som berör församlingarna, till exempel rörande vatten, avfallshante- ring, energi och arbetsmiljö. Ljussteget vill medverka till att skapa en ekologiskt hållbar värld. Under året har Jens Eriksson, ordförande i miljöutskottet i Åmåls samfällighet och kyrkvaktmästare i Tösse Tydje, vid tre tillfällen haft en cirkelverksamhet med förtroendevalda i Tösse Tydje och Ånimskog. Detta har lett fram till att dessa församlingar efter godkännande av Ove Nystrand, miljöledare på Karlstads stift, fått ta emot Miljövärnets ljusstake såsom en symbol för arbetet med frågor som rör vår gemensamma framtid och en hållbar utveckling. I samband med en gudstjänst kommer ljusstaken att överlämnas till församlingarna och ljuset skall brinna som en påminnelse om vår tros inneboende hopp. Maj-Lis Dolk redaktionskommittén 6 7

5 I höst eller närmare bestämt den 20 september är det kyrkoval. För Åmåls del är det en stor förändring, då det blir val till en enda församling. Vid års skiftet bildas nämligen en enda församling av de tidigare Åmål, Mo, Tösse-Tydje, Ånimskog och Fröskog-Edsleskog. I nästa Kyrkfönster, som utkom mer lagom till valet, vill vi att de olika partier, som deltar i valet, funderar över någ- ra frågor. Svaren kommer att tas med i Kyrkfönstret. Na turligtvis är det många frå gor som kan ställas, men des sa fyra får utgöra exempel på vad med lemmar och anställda funderar över rörande kyrkans framtid. 1. Vårt samhälle förändras i en rasande takt hur skall vi då i en tid av allt knappare re sur ser förhålla oss till vårt upp drag. Är någon uppgift Bäck i grönska. Foto: Leiler Norén Valår inför nya utvidgade Åmåls församling vik tigare än någon annan? Hur kommer ert parti att arbeta med detta? 2. Hur ser den framtida kyrkan ut. Kommer ickemedlemmar att exkluderas? Hur öppen vill Ni att svenska kyrkan skall vara? 3. Begravningsväsen dets va ra eller icke vara inom kyrkans ram. Hur ser ni på detta? 4. Vad gör ert parti bättre rus tat än övriga partier att sty ra Åmåls församling? Olle Isaksson, redaktör Själavård är kyrkans omsorg om den enskilda män niskan och hans eller hen nes andliga välbefinnande. Präster och diakoner är va na och särskilt utbildade för att kunna möta människor i nöd, men i den allmänna själavården, medmänniska till med människa, kan alla bidra. Mötet i sy föreningen kan va ra själavårdande, precis på sam ma sätt som ett samtal mel lan två kyrkobesökare kan va ra det. Själavård och bikt Tystnadsplikt Präster har absolut tystnadsplikt. Det har också dia ko - ner, med ett undantag. Om barn far illa så måste det anmälas till sociala myndigheter. Själavårdande samtal förs inom en kristen ram, men det är den enskilda män niskans behov som avgör hur själavården gestaltar sig. Det är inte självklart att sjä la sörjaren säger något om Gud under samtalet. Kanske kom mer det med tiden, kanske inte. Bikt innebär att man inför Gud och med prästen som vittne bekänner sina syn der och får förlåtelse. Bikten är ett sätt att få förlåtelse, att försonas med Gud och med sig själv. Men vad ska man då bikta? Det är inte så lätt att besvara den frågan. Jag skulle vilja säga att sam vetet är ens egen högst per sonliga domare, men att bä ra på skuldkänslor betyder ju inte alltid att man har en skuld att be om förlåtelse för. I samtal med prästen Kyrkligt fikonspråk 13 Musik i sommarkväll Fröskog och Edsleskog Söndagar kl juni Edsleskogs kyrka Lättlyssnat i försommarkväll Säffle Kammarorkester 21 juni Fröskogs kyrka Sången blir åter fri Systrarna Olsson 16 augusti Fröskogs kyrka Magiska stråkklanger med Cantus Gillberga: Martin Krooni, Louise Emilsson violin, Göran Lindskog viola, Ann-Helen Lindskog, violoncell 23 augusti Edsleskogs kyrka Brassklang Seffle Tower Brass kan man få hjälp att bena ut vad som är skuld och vad som kanske mer handlar om skam känslor. Under medeltiden var den en skilda bikten en förberedelse inför nattvardsfirandet. Sedan mitten av 1900-talet inleds högmässan i vår evan gelisk-lutherska kyrka med en gemensam bikt, det så kallade allmänna skriftermålet, som innefattar synda be kän - nelse och bön om förlåtel se. Paulus skriver i 1 Kor 11:28: Var och en måste prö va sig själv, sedan kan ni äta brödet och dricka bägaren. För att kom ma till bikt är det bara att ta kontakt med någon av församlingens präster. Man kan bekänna de grövsta synder för en präst utan att det får avslöjas. Enligt lag kan en dom stol aldrig höra en präst som vitt ne om sådant som kom mit fram vid bikt och enskild sjä lavård. Birgitta Rolöf komminister 8 9

6 Ånimskogsbarnen sjunger och målar Torsdagen den 7 maj hade vi avslutning i Ånimskogs församlingshem för alla barngrupper. Uppslutningen var stor bland stora och små. Både föräldrar och barn kom och lekte och kalasade på tårta tillsammans. Kördag i Åmål Under terminen som gått har vi hunnit med mycket roligt i våra olika grupper som består av Torsdagstimme, 4-7 år, Juniorer, 8-12 år och barnkör 7-12 år. Under sportlovet deltog barnkören tillsammans med andra barnkörer från Fröskog, Edsleskog och Åmål i en Kördag i Åmål. Barnen övade och pysslade under dagen och avslutade med en konsert i kyrkan på kvällen. Julia Nelander ser fram emot en tårtbit. Foto: Helena Olsson Lägerdeltagare i Tösse församlingshem. Foto: Helena Olsson Påskmusikal På påskdagen framfördes Hör du tonen? i Ånimskogs kyrka, en musikal av Per Harling. Musikalprojektet är ett samarbete mellan barngrupperna och Johannakören. I musikalen deltog också en hel del andra människor som till exempel musiker, ungdomar från ungdomskören i Åmål och en och annan förälder. Det var med andra ord en stor ensemble som mötte den fullsatta kyrkan. Sällan har väl påskens budskap klingat starkare i Ånimskogs kyrka! Läger Knappt hade tonen tystnat förrän det var dags för nästa äventyr för våra barn. På påsklovet styrde vi kosan mot Tösse och Fengersfors på juniorläger också det tillsammans med våra vänner i Åmål, Fröskog och Edsleskog. Lägret bjöd på många härliga upplevelser i konstens tecken. Vi gjorde en konstvandring i Tösse kyrka där konstnärer från Not Quite gestaltade påsken. Efter lekar och filmkväll med mera och en skön nattsömn, fortsatte vi vår färd mot Fengersfors. Där fick vi agera konstnärer och måla vackra tavlor. Så småningom blev det dags att styra kosan hemåt igen, alldeles för tidigt tyckte många! Vackert stilleben målat av Tove Bäckström. Foto: Helena Olsson Helena Olsson ungdomsledare Legenden om steglitsan Steglitsan är en liten, färggrann fågel, som man inte ofta ser. Den trivs i löv- och blandskog och är cm. När jag gick i första klass berättade vår fröken en saga om den, som jag ofta tänker på. Gud hade skapat himmel och jord och alla djur och växter på jorden, då han satte sig ner, såg sig omkring och kände sig rätt nöjd. Då kom en liten fågel, alldeles grå och färglös flygande till Gud och sa : Men jag då? Gud tog då de färger som fanns kvar i penslarna och strök av på den lilla fågeln så Sol över vatten. Foto: Leiler Norén Sommar på kyrkberget RAST & RO En oas där Du kan ta en kopp kaffe och njuta av utsikt över Åmåls hamninlopp. Kaffe och våfflor Lekplats för barn Upptäck Din kyrka rundvandring, kl 15 Andakt i kyrkan kl 18 Sommarkvällsmusik i kyrkan onsdagar kl. 19 Öppet 29 juni 7 augusti mån fre han blev den färggladaste av dem alla. Glad och kvittrande flög den sin väg. Så blev steglitsan till! Maj-Lis Dolk redaktionskommittén 10 11

7 Nu tar vi fem minuter! Jag hinner inte. Jag har inte tid. Det är två meningar som jag märkt att jag ofta använder nu för tiden. Känner du också igen dig? Vi använder ofta uttryck som handlar om denna, törs jag säga, bristvara. Tid är pengar, eller det ligger i tiden, tidsanda, time out säger vi när vårt eget språk inte räcker till. Min pappa sade ofta när han höll på med något arbete: Nu får vi ta fem minuter och så satte han sig eller sträckte ut sig i gräset. Säkert blev de fem minuterna till tio många gång- er. Bytte några ord Vad upplevde han under den stunden? Kanske bytte han några ord med en arbetskamrat, kanske såg han en svala högt i skyn och hann tänka: Svalan flyger högt, då blir det fint i morgon också, då hinner vi nog köra in höet. Idag räcker tiden inte till, trots att vi gör flera saker på en gång, samtidigt som vi talar i mobiltelefon väntar vi på att höra plinget från mikron där färdigrätten snurrar runt sina sju minuter eller snabbkollar vi alla kanaler på TV. Vi hinner kanske plocka ur tvättmaskinen också. Miljötips Nr 28 från 100 sätt att rädda världen av Johan Tell. Förlag: Max Ström Gör jord. Bor du i villa eller radhus kan du genom att kompostera ditt hushållsavfall sänka din familjs sopproduktion till ungefär hälften. Samtidigt producerar du prima jord till hemmets alla blomkrukor. Barn- & familjeverksamheten Åmåls kyrkliga samfällighet startar i höst vecka 36 Håll utkik efter annons i PD! Tid att bara vara är en bristvara och samtidigt en önskedröm för många som skulle kunna, men inte tror sig kunna avvara den tiden på grund av att man anser sig oumbärlig eller är rädd att bli betraktad som en svagare människa om man inte klarar att ha många bollar i luften på en gång. Filosofisk ruta Vid frågor och för information: Telefon Vad gör vi med det vi spar? Om vi nu på detta vis genom att göra flera saker på en gång, eller skaffa ett snabbare bredband skulle uppleva att vi fick mer tid vad ska vi då göra med den tiden som vi tycker oss ha sparat? Jag frågade en man som jag träffade i ett sammanhang där det faktiskt fanns lite tid att byta några ord Vad tar för mycket tid i dag? Han svarade ganska snabbt: Barnen, de kan inte leka längre, måste hämtas och lämnas, aktiveras. Det är hans åsikt. Tar de gamla också för mycket tid? En undersköterska har inte tid att sitta hos en gamling fast han tigger och ber, för hon är ensam på avdelningen. Är det så illa att vi människor är tidstjuvar för varann? Maj-Lis Dolk redaktionskommittén Smakprov ur KU-Bladet! Svenska kyrkans unga i Åmål har ett eget blad. Där brukar skribenternama, för närvarande Anton Lindblom och Viktor Bijlenga, sammanfatta vad som hänt på ungdomsträffar under cirka en månad. Det brukar även stå en del värdefull information för dem som brukar närvara på dessa träffar. Bladet finns att läsa i församlingshemmet i Åmål

8 Tössebarn med sång, föräldrar och fotbad Barnmix, gruppen för barn mellan 5 9 år, har precis slu tat för terminen. Under hösten och våren har gruppen växt och vi är nu elva barn och två ledare. Vi träf fas på tisdags eftermiddagarna i Tösse församlingshem. En slant till Afrah Vi börjar med en samling där vi sjung er sånger sedan läser vi en bibeltext och pratar runt den eller så samtalar vi om vik tiga saker ur vardagen. Gruppen har också ett fadderbarn, Afrah från Sudan, och till hen ne och hennes by samlar vi in en slant var je vecka. Efter samlingen brukar vi baka något enkelt och pyssla eller leka lite innan vi äter upp det nybakta. En höjdpunkt under vårterminen var påskgestaltningen i Tösse kyrka, denna var ett resultat av ett samarbete mellan Dals lands projek tet, Not Quite och Åmåls församling. Mest upp skattat var fotbadet till fin musik och spän nande inramning av vackra tyger. Detta ser barnen fram mot nästa år igen. Barn från Tösse har saftkalas i församlingshemmet. Foro: Barnledarna lingshemmet med sina barn i ur och skur. Vi brukar börja med lite fri lek eller pyssel och efter en stund sätter vi oss i soffhörnet till en samling. Vi sjunger mycket, läser bibeltexter, ur De yngs tas bibel, som ibland illustreras med flano eller frälsarkransar (armband) och småpratar en hel del. När samlingen avslutats med rö relselekar så lockar fikabordet. Jobb, husköp och barnuppfostran Fikat är ett yp perligt tillfälle för cirka 20 barn och vuxna att få lära känna varandra lite närmare. Här pra tas om det mesta, jobb, husköp, barnuppfostran och annat som är viktigt så här mitt i livet. Vi har en bra tid bakom oss och tror att den fram för oss blir minst lika bra, så till höststarten i september kommer vi att skicka ut nya in bjudningar till våra båda grupper. Fredagen den 15 maj besökte åk 3 från Tös se skola kyrkan och vi tackar för besöket och önskar nya 3:or välkomna nästa år. Nu tackar vi Linda och alla er som brukar va ra med i grupperna och önskar en Trevlig sommar. Elisabeth Tisell, Harrieth Pedersen, Birgitta Lindh, barnledare En berättelse om skuld, svek och tvivel Carola Hansson: Mästarens dröm Två tvillingsystrar, Agnes och Adina, har fängslats så starkt av ett föredrag de hört i kyrkan att de beslutar att resa till Kina och missionera där om det kristna budskapet. De är 22 år gamla när de i början av 1920-talet lämnar Uppsala och börjar den långa resan till andra sidan av jorden. Hemma lämnar de sin femårige, moderlöse bror, och sorgen över detta leder under åren till känslor av skuld och svek. Efter en oändlig resa Det är en oerhört tung och svår uppgift som systrarna Denna gång gratulerar vi de två vinnarna Kerstin Kashammar, Bettys gata 19 och Karin Svensson, Gustav Adolfsgatan 37 till 1:a resp. 2:a pris. De hade listat ut att vi sökte efter psalm 147 vers 3 i vår psalmbok. Det gick även med psalm 106 vers 3, som var numret i den gamla psalmboken från Upp, min tunga, att lovsjunga. Nu har vi en ny uppgift och det är fortfarande en psalm i psalmboken vi söker Mammor och dagmammor Öppet Hus, gruppen för barn från 0 5 år med vuxen, träffas måndagar i Tösse för samlingshem. Gruppens bas består av några mammor med barn och tre dagmammor som promene rar från Tösse samhälle till församtagit på sig. Efter en oändlig resa med transsibiriska järnvägen kommer de till Shanghai och färdas sedan på floden till den myllrande staden Changsha i provinsen Hunan. Där är de med och öppnar en missionsstation. Vilket projekt! De måste först mödosamt lära sig språket och sedan ge sig ut bland fattiga analfabeter och försöka övertyga dem om kristendomen. Vi får följa systrarna fram till slutet av 1930-talet under en tid som blir allt oroligare med strider mellan nationalister och kommunister. KNÅPRUTAN 2/09 Boktipset Kan du din Bibel? Missionsverksamheten går trögt i en befolkning som redan är välförsedd med religioner. Systrarna grips av tvivel. Är det rätt att försöka ersätta buddism och taoism med kristendom, är kristnandet viktigare än kampen för ett mer rättvist samhälle? Mästarens dröm är en stor och fascinerande roman, som delvis bygger på dokumentärt underlag. Den är en allvarlig och originell berättelse om språkligt och kulturellt främlingskap. Den är spännande och färgrik. En tungviktare som inte är tungläst! Ulla Gustafsson bibliotekarie och likaså vilken vers. Som ledtråd ger vi följande citat ur versen: högt ovan fält och backar. Vi lockar med 1 kg resp. ½ kg prima kyrkkaffe till våra två pristagare. Sänd in ditt bidrag senast den 17 juli under adress Åmåls kyrkliga samfällighet, Box 8, Åmål. Märk med Knåp på bidraget. Lycka till! 14 15

9 Gud har omsorg om vårt släkte, han har sett vår ensamhet. Han har skapat man och kvinna han har styrt i hemlighet deras vägar till ett möte där de livets källa fann. Kärlek ger han oss att räcka Som en blomma år varann. Psalm för årstiden Gud är gränslös i sin kärlek i sin skaparfantasi. Fågelns dun och solens kärna är hans verk, och så är vi. När det mörknar över jorden, När det skymmer i vårt hus skaparkraft vill Herren ge oss, mod och lust att tända ljus. Psalm Skaparfantasi Det är någon månad sedan jag spelade på en vigsel senast, men nu är det flera på gång. Våren och sommaren är ju brudparens tid. Mitt rekord i vigselspel är tio vigslar på en vecka. Det är alltid roligt att träffa brudparen innan vigseln för att visa på och spela olika in- och utgångsmusik. Ofta vill de då också naturligtvis höra exempel på psalmer som passar. Den norska organisten och tonsättaren Egil Hovland (född 1924) har förutom att han skrivit symfoniska verk, kammarmusik och körverk, också skrivit musiken till flera av våra psalmer. Britt G Hallqvist, svensk poet och översättare ( ), har bearbetat sjuttio gamla psalmer till 1986 år psalmbok och skrivit originaltexten till sjutton psalmer. Paret Hallqvist/Hovland har tillsammans skapat sånger som säkert kommer att leva vidare. Det verkar som om någon styrt i hemlighet deras vägar till ett möte så som det står i mitt val av psalmen för årstiden: Gud har omsorg om vårt släkte psalm 411. Jag googlade på psalmen och på en bröllopssida skrev någon den är ganska lättsjungen även om den kanske inte är av den vanligaste sorten Fjäril. Foto: Leiler Norén Gnolar på den länge Många är dock de brudpar som valt psalmen tillsammans med mig. Som ett inlägg i den pågående äktenskapsdebatten vill jag gärna tro att Gud är gränslös i sin kärlek, i sin skaparfantasi, enligt Hallqvists ord i andra versens början och jag tänker fortsätta att visa psalmen för de brudpar jag träffar. Jag lovar också att har man hört Hovlands melodi så kommer man att gnola på den länge. Njut av skaparfantasin i brudparens tid. Hans-Åke Svarfvar organist