Fönster/DörrNytt. Stormtäta mätarskåp - ett krav i P-märkningen? Korrosion på beslag - alternativ testmetod. Montage i provrigg vid täthetsprovningar

Transkript

1 Fönster/DörrNytt Aktuell information från SP angående fönster, dörrar, isolerrutor etc Stormtäta mätarskåp - ett krav i P-märkningen? Mikael Bengtsson , mikael.bengtsson@sp.se SPs P-märkningsregler som är framtagna för byggsystem för ytterväggar och fasader (CR 021) hanterar täthetslösningar av vanligt förekommande detaljer i en fasad när det gäller bl a regntäthet. Huvudkravet för regntäthet i ett P-märkt fasadsystem är att vatten inte ska ta sig in till konstruktioner där den kan göra skada. Ett infällt mätarskåp är en vanligt förekommande detalj i fasader som vi vill ha med i provningen. Tyvärr har vi varit tvungna att ta bort denna detalj på grund av att själva skåpen som systemhållarna har med sig för provningen i sig har så stora läckage att verifiering av regntäthet på övriga detaljer i provningen inte kunnat utföras. Lyckligtvis så finns det idag tillverkare som kan visa upp goda resultat vid provningar enligt standarden för stormtäta mätarskåp. Tyvärr har de inte lyckats med att nå ut med information till beställarna om skillnaderna på ett stormtätt och ett traditionellt mätarskåp. SPs uppfattning är att om fasader ska klara det klimat som råder i Sverige, så ska ett stormtätt mätarskåp användas. I den nya utgåvan av Svensk Elstandard SS (utgåva 8) har infällda mätarskåp i stormtätt utförande införts. Där finns hänvisningarna till provningsstandarder som hanterar regntäthet, så nu finns det inget som hindrar beställarna från att kräva slagregnstäta mätarskåp. Montage i provrigg vid täthetsprovningar Roger Davidsson , roger.davidsson@sp.se När vi provar fönster och dörrar med avseende på luft- och regntäthet, så anger standarderna att man ska montera provföremålet as intended for use. På SP har vi tolkat det som att montering ska ske som det är avsett att användas och enligt monteringsanvisningen och därmed lagt tätningen mellan karm och vägg vid provföremålets insida,vilket nästan alla svenska monteringsanvisninger anger. Praxis i många andra länder, bl a Norge, är att lägga tätningen på utsidan eller både på ut- och insida. Den här frågan har dock diskuterats i sector group for notified bodys vilket är en grupp där provningsinstitutioner diskuterar tekniska frågor och problem. Den här gruppen ansåg att tätningen ska ligga på utsidan. Ett av gruppens motiv var att läckage genom karmfogar ska kunna upptäckas. På SP har vi löst det genom att provningsriggens väggöppning nedtill består av plexiglas. Ett annat motiv var att karmhörnen ska utsättas för en större trycksskillnad. Vi tror också att det spelat roll för gruppens ställningstagande att de allra flesta provningsriggar på kontinenten är byggda för utvändig tätning. För att kunna åstadkomma invändig tätning, måste de montera provföremålen i en särskild monteringsram. SP har gjort några jämförande provningar med olika lägen på tätningen. I hälften av fallen blev det skillnader i resultatet när tätningsläget flyttades. Vi har hittills fortsatt att prova med invändig tätning, om kunden inte önskar annat. Placeringen av tätningen mellan karm och vägg anges i provningsrapporten. Nu är en revidering av provningsstandarderna för luftoch regntäthet på gång och risken finns att det blir mer specificerat hur provföremålet ska vara monterat och vi kanske tvingas att prova med utvändig tätning. Korrosion på beslag - alternativ testmetod Magnus Palm , magnus.palm@sp.se I P-märkningsreglerna för fönster är kravet att beslagen ska klara klass 3 enligt SS-EN Nu är reglerna på väg att kompletterats med en alternativ testmetod inklusive krav som bättre ska efterlikna verklig exponering. Standarden SS-EN 1670 föreskriver provning enligt ISO 9227, kontinuerlig saltdimma (ibland kallat saltspray), som anses korrelera dåligt med verkliga förhållanden. Den alternativa metoden, ISO cykel B, innebär omväxlande saltdimma, kondensation och upptorkning och produkten utsätts därmed för en miljö som bättre efterliknar verkligheten även om metoden är accelererad. En fördel med den alternativa metoden är att den bättre jämför olika material, dvs ger en rättvisare bild om vilket material som är bäst i verklig exponering. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, Borås Redaktör: Karin Ingemarson, tfn , e-post: karin.ingemarson@sp.se Fönster/DörrNytt #16

2 SP-testad tejp en vinnare! Ulf Antonsson , Ny medarbetare Ulf Antonsson , En tejp som är provad och certifierad av SP vann Nordbyggs guldmedalj för årets hetaste materialnyhet Tejpen, som heter 3M All weather flashing tape 8067, har undersökts och certifierats som både skarvhjälpmedel för ångspärrar och som tätning runt fönster och dörrar. Tejpen har certifierats med både typgodkännande och SP-koncernens eget P-märke. Tack vare denna produkts unika egenskaper kan man snabbt och enkelt uppnå total och tidsbeständig täthet runt fönster och dörrar. Detta kan ge stora energibesparingar i både gamla och nya hus. Denna tätningstejp blir extra viktig i passivhus, som kräver totalt täthet för att fungera, löd juryns motivering. P-märket är SP-koncernens eget kvalitetsmärke som återfinns på ett flertal produkter och tjänster. Märkningen innebär förutom att lag- och myndighetskrav uppfylls även marknadens höga krav. P-märket betyder också att produkten eller tjänsten är typprovad och att tillverkarens eller utförarens egenkontroll övervakas av SP. SP Besiktning Mikael Bengtsson , mikael.bengtsson@sp.se Vi har nu en ny layout på våra rapporter från tillverkningskontroller, detta beror på att SP numera använder en gemensam kundwebbplats (SP Besiktning) där vi skriver våra besöksrapporter. Detta ger bl a fördelen att man känner igen upplägget i rapporterna oberoende av vilken avdelning på SP den kommer ifrån. Eventulla avvikelser i besöksrapporter ska också kunna svaras på och information och aktuella dokument som rapporter, certifikat, avtal etc från och med 2011 och framåt finns samlade på en plats. Du som är upplagd som kontaktperson vid besöken har fått inloggning till programmet. Manual för hur SP Besiktning fungerar hittar ni under fliken kundmanual SP Besiktning vid inloggning. Förhoppningen är att detta program ska underlätta för båda parter. Har ni problem eller frågeställningar om SP Besiktning kan ni kontakta vår support antingen på mejl besiktningssupport@sp.se eller telefon Ni kan också kontakta Mikael Bengtsson, mikael.bengtsson@sp.se eller Ulf Antonsson har arbetat på SP under många år men har sedan årsskiftet övergått till att arbeta på SP Energiteknik och sektionen för Byggnadsfysik och innemiljö. Ulf har under många år arbetat med provning och certifiering av konstruktioner och produkter för användning i våtutrymmen. Detta är något som Ulf kommer att fortsätta med men nu i rollen som projektledare för SPs satsning på våtrumsfrågor. Besök gärna vår webbsida där det finns mycket information om SPs verksamhet inom våtrumsområdet. Fördubblad kapacitet - parallell provning Richard Dawson , richard.dawson@sp.se Nu är vår gamla roterbara fönsterprovningsrigg färdigrenoverad från grunden och det har blivit många förbättringar. Detta betyder att vi nu har två provningsriggar och kan köra flera tester samtidigt under samma dag utan att behöva vänta på demontering och montering. I vissa fall har vi även möjlighet att låta provobjektet sitta kvar i väntan på beslut om åtgärder. Spännhake för vertikal stabilitet på den flyttbara sidobalken Justerbar dörr med förstärkning Väggöppningen kan anpassas till alla storlekar från 500 x 500 mm till 1400 x 2000 mm i den roterbara fönsterriggen och från 500 x 500 mm till 1800 x 2200 i den fasta fönsterriggen. Vi har även resurser för att behandla större storlekar. Fönster/DörrNytt #16 Sida 2

3 Kvalité på limmade komponenter Urban Häggström , SP Trä håller på att ta fram en ny certifieringsregel för limmade komponenter till bl a fönster och ytterdörrar, den kommer till hösten och komponenterna blir P-märkta enligt CR022. Skillnaden mot tidigare certifiering är att detta blir en produktcertifiering, där träkraven ligger i bl a certifieringsregeln för P-märkningen av fönster. Nu kan man även certifiera och märka komponenter till andra områden som t ex lister och möbler. Det kommer att hållas en temadag innan semestern där limning och certifieringsregeln kommer att diskuteras. CE-märkning av fönster och dörrar Börje Gustavsson borje.gustavsson@sp.se På fråga till Boverket om vilka testvärden och resultat som krävs för den svenska marknaden har man svarat att ett antal egenskaper ska deklareras. Vilka framgår av nedanstående tabller. Essential characteristicts Fönster (ej takfönster) Watertightness Dangerous substances Deklareras och varför Ja, BBR 6:5 och fukt Resistance to wind load Ja, EKS 8 (BFS 2011:10) Load-bearing capacity of safety devices Acoustic performance Thermal transmittance Radiation properties Air permeability Ytterdörrar Watertightness Dangerous substances If emissions to the indoor or release to the local outdoor environment is possible, BBR 6:11 and 6:21 AFS 2009:2, 45 Fönster och andra glasytor ska vara utförda på ett sådant sätt eller ha sådana anordningar att de kan rengöras på ett säkert och ergonomiskt lämpligt sätt. Relevant om fönstret ska användast där ljudreduktion är viktig, Se BBR 7:2 Ja, BBR 9:4, 9:92 Energianvändning BBR 6:322 Dagsljus i bostäder (arbetslokaler) Ja, BBR 9:21 Klimatskärmens lufttäthet (energianvändning) Ja, BBR 6:5 Skydd mot fukt If emissions to the indoor or release to the local outdoor environment is possible, BBR 6:11 and 6:21 Resistance to wind load Ja, EKS 8 (BFS 2011:10) Height Impact resistance Load-bearing capacity of safety devices Ability to release Acoustic performance Thermal transmittance Radiation properties Air permeability Ja Ja, BBR 8:351-8:353 Skydd mot sammanstötning eller fall genom glas, mm Ja, AFS 2009:2, 45 Se ovan fönster Ja, BBR 5:335 Skydd vid brand, utrymning (öppnas utåt) Relevant är att redovisa om dörren ska användas där ljudreduktion är viktig. Se BBR 7:2 Ja, BBR 9:4, 9:92 Energianvändning Ja, BBR 6:332 Dagsljus i bostäder (arbetslokaler) Ja, BBR 9:21 Klimatskärmens lufttäthet (energianvändning) SPs reflektioner kring de egenskaper som tas upp är de mandaterade egenskaperna och dessa ska alltid redovisas med klass eller NPD (No Performance Determined). Då vi läser byggnormen kan vi konstatera att den inte anger klasser som standarden för CE-märkning (SS-EN 14351) anger, vår byggnorm ställer oftast funktionskrav på en helhet. Detta gör det lite svårt att ange minsta möjliga klass för olika egenskaper. En ytterdörr till en friggebod eller en ytterdörr för en villa är helt olika saker. De egenskaper som förväntas redovisas är mycket lämpliga för t ex en villa. Tar man U-värdet så krävs inte att det ska vara bättre än si och så, men krav på en energiberäkning där energiförbrukning i hela huset ska ligga på en acceptabel nivå finns. Väljer man sämre fönster så kan man i princip kompensera med mer isolering på vinden och i väggarna. Där finns det dock ett undantag om huset är under 100 m², då kan man hoppa över kravet på energiberäkning och gå på fasta värden för fönstren eller dörrarna. Dessa ska då ha ett U-värde bättre än 1,3 W/ C m² respektive 1,1 W/ C m² beroende på uppvärmningssätt. Vid ombyggnation, t ex vid byte av fönster då en energiberäkning för hela fastigheten inte är möjlig, ska U-värdet vara 1,2 W/ C m² eller bättre. Tittar vi på egenskapen lufttäthet så är det en självklar egenskap i de allra flesta fall, men tittar vi på kallförråd så har man sannolikt inget krav på lufttäthet där. Tanken torde vara att Byggherren nu ska kunna välja fönster och dörrar efter det behov som finns, vilket kan vara mycket svårt om man inte till fullo är insatt i klassningen. Ett bra sätt att hitta en lämplig nivå för svenskt byggande och även nordiskt byggande är P-märkningen där vi har gått in och angett relevanta klasser för de olika egenskaperna som förväntas i byggandet. Vi har dessutom krav som medför god beständighet, krav som saknas i en CE-märkning. Fönster/DörrNytt #16 Sida 3

4 Transparent Intelligens i Småland Mikael Ludvigsson, Glafo , mikael.ludvigsson@glafo.se Marianne Grauers, Glafo , marianne.grauers@glafo.se Vinnova arbetar för att stärka Sveriges innovationskraft och finansierar olika forskningsprojekt. Ett av Vinnovas största innovationsinitiativ är VINNVÄXT där regioner i Sverige kan söka finansiering för projekt som främjar hållbar tillväxt. Internationell konkurrenskraft skall utvecklas inom tillväxtområden där regionen anser sig vara extra konkurrenskraftig. Beslutet att ge planeringsbidrag till VINNVÄXT-konceptet Transparent Intelligence ger Småland möjlighet att bli en VINNVÄXT-region. Finansieringen från Vinnova sträcker sig över tio år och kan uppgå till 50 miljoner kronor där näringsliv och offentlig sektor medfinansierar med samma summa. Två initiativ i Småland fick planeringsbidrag och dessa fogas nu samman till ett gemensamt koncept, Smart Housing Småland. De två initiativen var Homes from Sweden (SP) och Transparent Intelligence (Glafo). Utöver SP och Glafo medverkar näringsliv, kommuner, universitet, länsstyrelser och regionförbund. Konceptet Transparent Intelligence förutser att morgondagens samhälle kommer att vara utmanande och mycket spännande för byggnadsbranschen samtidigt som det utvecklas många nya möjligheter inom planglasbranschen. Glas är inte längre bara glas utan ett transparent material som samverkar med andra transparenta material. Denna samverkan ger nya funktioner i fönster, dörrar, balkonger och andra planglasinstallationer, d v s Transparent Intelligens. Beläggningar för energibesparing och solskydd är kända sedan 1980-talet och har medfört att U-värdet på fönster och dörrar regelmässigt kan nå värden under 1,0 W/m 2 K. Med ytterligare utveckling kommer även andra gränser att nås. Glas kan även lamineras och härdas för att möta kraven från olika byggregler. Planglaset blir starkare och kanske till och med så starkt att det kan bära last som ett konstruktionselement. Det sistnämnda är ett exempel på ett forskningsprojekt, som Glafo projektleder och där företag som Stora Enso, NCC, Södra, SIKA och Pilkington är med. Kan man göra något mer med glas? Det är just detta Transparent Intelligens handlar om. Det finns redan många andra intelligenta produkter som lanseras och marknadsförs av floatglaskoncernerna. Självrengörande, ljuddämpande, avisande och antikondens är några exempel. Gemensamt för de ovanstående funktionerna är att de är passiva eller statiska. De senaste åren har det utvecklats många dynamiska och aktiva produkter som elektrokroma fönster från Chromogenics och avskärmande privacy-filmer. Samtidigt utvecklas transparenta solceller som kan vara både solskydd och energikälla på samma gång. Detta är bara början på framtidens transparenta, variabla och interaktiva lösningar. Avslutningsvis kan vi exempelvis tänka oss ett fönster där ytterrutan är ett variabelt solskydd som styrs av en ljussensor. Innerrutan är belagd med en energisparbeläggning på ena sidan och en fett- och smutsavvisande beläggning. Denna antismutsbeläggning är särskilt viktig då glaset samtidigt är en transparent panel där man kan styra olika sorters funktioner huset. Framtiden är inte bara ljus den är även Transparent Intelligent. EQ-fönster energimärkning Börje Gustavsson borje.gustavsson@sp.se De nya reglerna för EQ energimärkning har accepterats av SWEDAC. SP har ansökt om att få bli ackrediterade för dessa regler men när denna ackreditering är klar är lite osäkert i skrivande stund. Man kan dock redan nu ansöka hos SP om att få sina fönster klassade enligt detta regelverk, så vem ska vara först till kvarn? För att SWEDAC enkelt ska kunna granska och följa de rutiner vi har inom detta område är det mycket lämpligt att fönstertillverkare har ansökt om denna märkning. Fönster/DörrNytt #16 Sida 4

5 Smått och gott - udda provningar Thomas Henderson , thomas.henderson@sp.se Vi har möjlighet att prova produkter/system avsedda för montage inom byggnadsindustrin. Exempel på detta kan vara att man i förväg vill ta reda på om en produkt/ system klarar påfrestningar såsom lufttäthet, vindlaster, regntäthet eller klimatisk påverkan. Inom byggnadsindustrin florerar en mängd nya, icke beprövade produkter/system som inte har verifierats/utvärderats fullt ut. Ett sätt att säkerställa om dessa klarar våra klimatpåfrestningar är därför att verifiera dessa produkter/system hos oss innan de släpps på marknaden. Det kan finnas stora ekonomiska vinster att göra på detta då risken är att man efteråt, vid besiktning eller så länge entreprenaden omfattas av garantiåtaganden, är tvungen att åtgärda, reparera eller i värsta fall kanske till och med byta ut hela produkten/systemet på grund av läckage, bräckage eller andra stora brister med avsevärda kostnader som följd. Vi har under senare år gjort en del udda provningar med avseende på just detta. Här följer ett litet axplock på vad vi har testat. Provning av vattenläckage i samband med olika falstätningsmedel till bandtäckt plåt I detta prov var avsikten att testa om det förelåg några skillnader avseende vattentäthet med olika typer av falstätningsmedel till bandtäckt plåt. Uppdragsgivare var en branschorganisation inom plåtslagerinäringen. Provobjekten bestod av fyra olika kar med bandtäckt plåt där olika typer av falstätningsmedel testades i en klimatexponering. Klimatexponeringen varade i 29 dygn med temperaturväxlingar på +60 C till -12 C i 12-timmars cykler. Resultatet visade att en viss typ av falstätningsmedel i kittform var betydligt bättre än olika typer av falsoljor. Eventuellt kommer denna uppdragsgivare att utföra fler tester för att skaffa mer kunskaper och erfarenheterer som kan komma till väl användning vid montage av bandtäckt plåt. Motstånd mot vindlast hos fasadglas Uppdragsgivaren ville utprova/säkerställa hur olika typer av glas med ett eget framtaget beslagssystem avsett för fasadbeklädnad klarade av större vindlaster. Fyra olika glassammansättningar (kombinationer av laminerade float- och säkerhetsglas) med beslag monterades i en tryckkammare där vi utsatte glaskonstruktionerna för övertryck i steg om 100 Pa från 0 Pa Pa eller brott och mellan tryckstegen avlastades trycket till 0 Pa. Glaskonstruktion monterad i tryckkammare Resultaten ledde till att uppdragsgivaren lättare kunde välja ut det system som i en senare entreprenad skulle användas. Klimatexponering av fasadskivor Sprickor i glas efter avslutat prov Här provade vi ett system bestående av skifferplattor som var applicerade på en kompositskiva. Detta system skulle senare monteras på en fasad som ett yttre beklädnadsskikt i ett större byggprojekt. Skifferplattorna utsattes för ett extremt växlande klimat från +60 C till -12 C under 10 dygn i en klimatkammare. Efter detta kunde en viss sprickbildning på fasadstenplattorna konstateras vilket senare ledde till att leverantören ändrade i konstruktionen vid uppförandet på entreprenaden. Okulär besiktning av falstätningsmedel i skarv Läckage i en skarv av bandtäckt plåt Provobjekt i klimatkammaren Resultat: Sprickbildning efter provning Fönster/DörrNytt #16 Sida 5

6 Ett arbetsliv som fönstertillverkare Anders Sommansson, pensionär/konsult Från Myresjöfönster 1986 till Inwido spännande år i fönsterbranschens hetluft. När jag nu tittar lite i backspegeln ser jag en man med erfarenhet från huskonstruktion som den 15 augusti 1986 börjar på Myresjöfönster. Jag kommer ihåg att jag tänkte, att konstruera ett fönster, hur svårt kan det vara (fyra träbitar och en glasskiva) jämfört med ett helt småhus? Men det visade sig vara minst lika svårt, med alla regler och standarder som ska uppfyllas. Myresjöfönster köpte, som första fönstertillverkare i Sverige, hösten 1986 in ett 2D Cad-program för dokumentation av fönsterproduktion. Jag hade lite erfarenhet av Cad sedan tidigare. Jag började dokumentera tillverkningsunderlagen, vilka var allt från pappmallar till vanliga handgjorda ritningar. Att gå ut i produktionen och fråga personalen hur de tillverkade enskilda detaljer, monterade beslag, glasade och satte samman hela fönster var hur jag lärde mig tillverkning av fönster. Vid denna tidpunkt tillverkades fönster i långa serier, att byta verktyg i hyvellinan tog minst fyra timmar, i dag tar det mindre än en minut och merparten av fönstren tillverkas ordervis. Myresjöfönster tillverkade då kopplade träfönster 1+1- och 2+1-glas samt träfönster med dubbel och trippel isolerglas. De hade även en ny produkt; aluminiumbeklädda inåtgående fönster som de börjat producera ett år tidigare och som jag fick vara med och vidareutveckla. Vi påbörjade även arbetet med att ta fram ett utåtgående aluminiumbeklätt fönstersystem under detta år börjar vi P-märka våra produkter, med externkontroll av produktionen som i sin tur medförde en bättre intern kvalitetskontroll. Jag anser att P-märkning av fönster och dörrar har gett oss en hög kvalité på våra produkter. P-märkningsregler som kontinuerligt uppdateras och följer utvecklingen är nödvändigt för svensk fönsterindustri och att hålla hög kvalité som ledord för svensktillverkade produkter. Härifrån till dags dato har det oavbrutet handlat om nya fönsterkonstruktioner, sammanslagningar av liknande lösningar i samband med företagsköp. Nya kundanpassade lösningar för inbyggnad av fönster i olika väggkonstruktioner och detta görs numera i 3D Cad vilket är ett fantastiskt verktyg för konstruktion och simulering. Som ni förstår är det svårt att summera 27 år på några rader, nu går jag vidare med ett projekt som heter William (mitt barnbarn, 7 år) och jag jobbar med en träkoja ritad i 3D. Med vänliga hälsningar Anders Sommansson P-märkning med flexibel ackreditering inom byggområdet Börje Gustavsson , borje.gustavsson@sp.se För att stärka P-märket mot Boverkets Byggregler (BBR) så har vi i ett pilotprojekt arbetat med ackreditering av två områden, dörrar respektive sanitetsarmaturer. Enligt BBR ska byggprodukters egenskaper vara bestyrkta innan de används i byggande och detta ska ske genom CE-märkning (där det finns harmoniserad standard eller där tillverkaren har ett ETA). När detta inte går är det genom typgodkännande som egenskaperna ska vara bestyrkta eller genom ackrediterad produktcertifiering. Det sistnämnda alternativet är bakgrunden till pilotprojektet med ackreditering av P-märkningsregler. Certifiering för P-märket inom områden i nedanstående tabell sker under ackreditering. I certifieringen ingår att bekräfta att krav i svenska byggregler (BBR) uppfylls vilket betyder att certifieringen också innebär att egenskaperna är bestyrkta, de som inte omfattas av CE-märkning, och att ytterligare kontroll inte behöver ske på byggplats. De övergripande certifieringsreglerna är CR BBR som kompletteras med produktspecifika certifieringsregler. Certifieringarna följer system 5 enligt IEC/ISO Guide 67 om inget annat anges. Produktområde Dörrar, fönster, luckor, grindar och därtill hörande byggnadsbeslag (område 2 i CPR, bilaga 4) Byggnadsprodukter som kommer i kontakt med vatten för mänsklig förbrukning (område 29 i CPR, bilaga 4) Produktspecifika certifieringsregler CR Inner- och ytterdörrar av trä och metall CR Sanitetsarmaturer Fönster/DörrNytt #16 Sida 6