HANDLINGAR UPPDATERADET

Transkript

1 HANDLINGAR UPPDATERADET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RAMPROGRAM 3 FÖREDRAGNINGSLISTA 4 PROCEDURREGLER 5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6 REVISIONSBERÄTTELSE 11 PROPOSITIONER 13 MOTIONER 17 BILAGA 1, OMBUDSFÖRDELNING 42 BILAGA 2, VALBEREDNINGENSFÖRSLAG 43 2

3 RAMPROGRAM Lördag den 11 april Registrering till Rikskonferensen Inledningstal, Tomas Tobé Stämmans öppnande Personval 17:00 Stämmotal, Niklas Wykman 19:00 Förhandlingarna ajourneras 20:00 Middag Söndag den 12 april Förhandlingarna återupptas Stämmotal 13:00 Stämmans avslutande 3

4 FÖREDRAGNINGSLISTA Förslag till föredragningslista 1 Rikskonferensens öppnande 2 Val av ordförande att leda rikskonferensens förhandlingar 3 Val av vice ordförande att leda rikskonferensens förhandlingar 4 Val av sekreterare att föra rikskonferensens protokoll 5 Val av vice sekreterare att föra rikskonferensens protokoll 6 Val av två justerare, tillika rösträknare 7 Fastställande av föredragningslistan 8 Fastställande av procedurregler 9 Fastställande av röstlängd 10 Fastställande av rikskonferensens stadgeenliga utlysande 11 Rikskommitténs verksamhetsberättelse 12 Revisorernas berättelse 13 Frågan om ansvarsfrihet för den avgående rikskommittén 14 Behandling av förslag från rikskommittén (propositioner) 15 Behandling av övriga inkomna förslag (motioner) 16 Val av ordförande i rikskommittén för tiden intill nästa rikskonferens 17 Val av vice ordförande i rikskommittén för tiden intill nästa rikskonferens 18 Val av fyra ledamöter i rikskommittén för samma tid 19 Val av en ordförande och fyra ledamöter, tillhöriga skilda distrikt, i valberedningen för samma tid 20 Val av en ekonomisk revisor samt ersättare för denna 21 Val av en verksamhetsrevisor samt ersättare för denna 22 Övriga frågor 23 Rikskonferensens avslutande 4

5 PROCEDURREGLER Förslag till procedurregler 1. Yttranderätt tillkommer alla medlemmar i Moderat Skolungdom som betalat medlemsavgiften för år 2015 samt av rikskommittén särskilt inbjudna gäster. 2. Begäran om ordet sker genom skriftlig anmälan direkt till fungerande sekreterare eller ordförande. 3. Yrkanderätt tillkommer rikskommittén, samtliga av distrikten valda ombud som inom av rikskommittén beslutad tid anmält sig som ombud samt betalt medlemsavgiften för Yrkande i plenum skall omedelbart lämnas skriftligen till fungerande ordförande eller sekreterare. 5. Rikskommitténs yrkande är alltid huvudproposition. Motionärens yrkande(n) tas i förekommande fall upp som kontraproposition eller förslag till kontraproposition. Yrkande i plenum har alltid karaktären av kontraproposition eller förslag till kontraproposition. 6. Till behandling upptas motionernas yrkanden (att-satser) och Rikskommitténs yrkanden i anslutning till motionerna samt eventuella tilläggsattsatser som berör sakfrågorna i motionen. 7. Begärd votering sker i första hand genom handuppräckning. Om så därefter begärs ska rösträkning genomföras. Votering som gäller personval med fler kandidater än vad som för beslutsärendet skall väljas, skall alltid ske med slutna röstsedlar. Därvid skall på röstsedeln uppföras exakt det antal namn som valet avser. Annan valsedel förklaras ogiltig. 8. Vad gäller propositioner har rikskommitténs föredragande rätt att föredra propositionen före det att talarlista på börjas. Vad gäller motioner har rikskommitténs föredragande rätt att föredra motionen innan det att talarlista påbörjas. Motionären har rätt att föredra motionen före det att rikskommitténs föredragande får ordet. 9. Reservation eller annan anmälan om avvikande mening mot fattade beslut i plenum måste inlämnas skriftligen till fungerande sekreterare eller ordförande före stämmans avslutande. 5

6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Till rikskonferensen april lämnar rikskommittén följande berättelse för verksamheten. RIKSKOMMITTÉN Vid rikskonferensen den 8-9 mars 2014 valdes följande rikskommitté: Riksordförande Mathilda Hjelm, MSU Halland Vice riksordförande Alexander Torin MSU, Värmland Ledamöter Adam Agerbrink, MSU Bohuslän Hanna Canholm, MSU Gotland Isabella Viktor, MSU Kalmar Olof af Geijerstam, MSU Södermanland Sammanträden Protokollförda styrelsemöten för Rikskommittén Stockholm 15/ Stockholm Telefonkonferens Falkenberg Stockholm Telefonkonferens Stockholm Telefonkonferens Till styrelsens möten har samtliga i rikskommittén varit kallade även revisorer och generalsekreterare. Måluppföljelse Under den arbetshelg som rikskommittén hade den mars 2014 fastslog rikskommittén periodens verksamhetsmål. Rikskommittén fastslog fem verksamhetsområden: Värvning, utbildning, idéutveckling, distriktsstöd och press. VÄRVNING Moderat Solungdom var vid årskiftet 8984st medlemmar. Kvantitativa mål Att MUF är medlemmar vid årets slut och att 75% av dessa tillhör MSU Att 20st värvarturnér anordnas Att wefietour anordnas mars Att två turnér anordnas April 6

7 Att två Turnér anordnas April Att två turnér anordnas under Europaparlamentsvalrörelsen Att MSU ger sommarturnén allt stöd den behöver för att vara framgångsrik Att sex turnér anordnas augusti Att tre turnér anordnas 1-5 september Att två spurtturnér anordnas 7-14 september Att en turné anordnas i november Att en turné anordnas den 8-12 december Att en turné anordnas januari Att två turnéer anordnas under sportloven Att #onelasttour anordnas i mars Kvalitativa mål Att anordna en specifik värvarutbildning med efterföljande turné Att ge distrikten de stöd som krävs för valseger Att få en större bredd av värvare med hög kvalité Följande datum har Rikskommittén arrangerat 20st turnéer: MARS Olof af Geijerstam och Mathilda Hjelm APRIL Mathilda Hjelm APRIL Hanna Canholm APRIL Isabella Viktor APRIL Adam Agerbrink AUGUSTI Adam Agerbrink AUGUSTI Mathilda Hjelm 1-5 SEPTEMBER Adam Agerbrink 1-5 SEPTEMBER Hanna Canholm 8-12 SEPTEMBER Mathilda Hjelm 8-12 SEPTEMBER Isabella Viktor 1-5 DECEMBER Adam Agerbrink 8-12 DECEMBER Olof af Geijerstam DECEMBER Olof af Geijerstam JANUARI Adam Agerbrink 9-13 FEBRUARI Adam Agerbrink FEBRUARI Mathilda Hjelm FEBRUARI Mathilda Hjelm 30 MARS - 2 APRIL Alexander Torin 7-10 APRIL Mathilda Hjelm Under 2014 växte Moderat skolungdom med 7,9% eller om man så vill 658 medlemmar. En fantastisk medlemsökning. Detta är ett steg i rätt riktning. Vi nådde inte upp till den skyhöga målsättning vi hade satt upp för året. På grund av det snabba tempot detta Supervalåret så har ett flertal av turnéerna flyttats antingen framåt eller bakåt i tiden för att bättre matcha behoven ute i distrikten. Vi såg under båda valrörelserna en tydlig trend på att distrikten inte vill skicka ut sina medlemmar på turnéer. På grund av detta valde vi att prioritera om och istället för att satsa på att skicka ut rikskommitténs medlemmar till de distrikt som var i stort behov av hjälp. Att vi inte nådde upp till målet 20st turnéer ger därmed en missvisande bild av de kampanjarbetet vi bedrivit. Vår specifika värvarutbildning uteblev till förmån de utbildningar som arrangerades av MUF inför valen. Rikskommittén har åkt runt i distrikten och haft talarkvällar om värvning. Vi ser att moderat skolungdom står väl förberett, inför nästa verksamhetsår, om man ser till antalet värvare som håller en hög kvalité. 7

8 IDÉUTVECKLING Kvantitativa mål Att skriva två rapporter tillsammans med en tillsatt arbetsgrupp Att hålla minst sju talarpass som tar in fler medlemmars idéer och tankar Kvalitativa mål Att få fler att tycka att det är roligt att bedriva idéutveckling Att kunna använda tydligare skolpolitiska frågor i värvarmaterial Ansvarig: Adam Agerbrink (A.A) Moderat Skolungdom är idag mer relevant än någonsin tidigare. Vi pratar individer, inte system. Vi försöker hitta lösningar på den psykiska ohälsan framför hur vi ska behålla monarki. Moderat Skolungdom ska vara relevant för Sveriges unga och är det mer än någonsin idag, men fler steg måste tas och det vi har gjort detta år är att ha tagit ett steg på rätt väg. Kompassen Arbetsgruppen Kompassen har gjort ett gediget arbete i att skriva två stycken rapporter om idéutvecklingen. En rapport behandlade skolpolitiken och den andra rapporten behandlade skolungdomars vardag i stort. Det har hållits flertalet talarpass om Moderat Skolungdoms idéer under året, långt fler än den ursprungliga målsättningen. Med detta arbetet har fler medlemmar fått ta del av vår politiska kraft och idéerna har även använts på organisationens värvarmaterial. UTBILDNING Kvantitativa mål Anordna höstkonferensen Anordna en sommarutbildning vid namn Fokus:Valvinst med 30st deltagare Anordna MÅNS 2015 Att MÅNS 2015 skall ha 20deltagare Anordna rikskonferensen 2015 Anordna mentorskapsprogrammet MSU-Academy Kvalitativa mål Att Höstkonferensen skall ge en energikick efter valrörelsen Att Höstkonferensens deltagare skall ha stor geografisk spridning. Att samtliga distrikt skall vara representerade på Fokus:Valvinst Att samtliga distrikt skall vara representerade på Höstkonferensen. Att höstkonferens skall ha ett fokus på engagemang och skolpolitiska frågor. AttFokus:Valvinst skall ha ett fokus på valvinst och skolpolitik Höstkonferensen Höstkonferensen är en tradition i MSU och arrangerades även detta år av rikskommittén, denna gång i Borås. Fokus låg på att alla deltagare skulle känna att de fick ut så mycket som möjligt av utbildningen. Därför valde rikskommittén att möjliggöra för deltagarna att bland flertal pass detta året. De självvalda passen kombinerades med gemensamma pass för att alla deltagare skulle få ta del av en bred utbildning. Vi är också otroligt glada över att utbildningen hade över hela 130st deltagare. 8

9 MSU-Academy Målet med MSU Academy var och är att utveckla framtidens ledare inom Moderat Skolungdom. Genom att se till att tilldela sökande mentorer som passar ihop och som i större utsträckning än tidigare anpassa så att dessa kan träffas hoppas vi att dessa mentorer och adepter också fortsatt skall kunna utveckla framtidens idéer och ledare inom Moderat Skolungdom. Flera mentorer och adepter har parats ihop. Fokus: Valseger Mellan den 19 och 20 juli anordnade rikskommittén spetsutbildningen Fokus: Valseger på Barkarbygård i Stockholm. Det var en framgångsrik utbildning med många deltagare från runt om i landet. Målet om 30 deltagare blev dock inte uppfyllt på grund av kostnadsmässiga skäl samt att utbildningen var förlagd mitt under sommarmånaderna. Utbildningen blev dock lyckad, med fokus på små grupper med samma talare under längre tid lyckades vi få en stringens i utbildningen som sporrade den individuella utvecklingen. Tendenserna tidigare har varit att ständigt ha talare i stor grupp vilket ofta medför att det kollektiva går före det individuella, detta har såklart sina fördelar rent logistiskt. Men rikskommitténs mål var att alla deltagare på Fokus: Valseger skulle ges en egen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Det lyckades vi med, mycket tack vare Louise Meijer & Rasmus Törnblom som var de två talarna för grupperna. MÅNS 2015 Helgen 16 till 18 januari arrangerades spetsutbildningen i retorik och ledarskap, MÅNS 2015 på Katrineberg. Det var 36 personer som ansökte till utbildningen varav 21 fick delta på utbildningen då vi valde att utöka med en plats då det var väldigt många bra ansökningar. På utbildningen så talade Gustav Schyllert, Niklas Wykman, Rasmus Törnblom, Oliver Rosengren, Louise Meijer, Mikael T Eriksson, Ida Drougge samt Benjamin Dousa. DISTRIKTSSTÖD Kvantitativa mål Upprätthålla kommunikationen mellan Rikskommitté och distrikt Följa upp Distriktsfaddrarnas arbete Se till att flera lokala kampanjer drivs Arrangera två stycken evenemang för lokala företrädare. Anordna minst ett besök per distrikt från Rikskommittén Kvalitativa mål Förbättrat idé utbyte mellan Rikskommitté och distrikt Förbättrat idé utbyte mellan distrikt Förbättrad möjlighet för driften av lokala kampanjer och frågor Moderat skolungdom har gått i genom ett stort år med två valrörelser i bagaget. Distriktsstödet har varit en viktigt del i dessa valrörelser då man skapar en kontakt mellan distriktet och rikskommittén och man kan få en viktig informationsström i båda riktningarna. Detta genom att Moderat Skolungdom har fortsatt med det som nu kallas distriktsfadderskap, som innebär att varje MSU-ansvarig har fått en distriktsfadder. Distriktsfaddrarna har bestått av samtliga personer i rikskommittén och ansvarig för distriktsstödet har varit Hanna Canholm. Kontakten mellan rikskommitté och distrikt har fokuserat kring att informera om evenemang, skapa inspiration till att väcka lokala frågor, samt att hjälpa till vid frågor kring verksamheten. Distrikten har därigenom också fått möjlighet att lyfta sina svårigheter och på ett aktivt sätt fått hjälp från rikskommittén. Det har även arrangerat ett distriktsforum under våren 2015 för samtliga MSU-ansvariga från distrikten. Fokus var under denna träff att knyta kontakter MSU-ansvariga emellan, samt att bli inspirerade inför 9

10 de nya krafttag Moderat Skolungdom står inför. Rikskommittén hade gärna även sett ett distriktsforum under hösten 2014, som då hade uppnått att det blivit två träffar där MSU-ansvariga och rikskommittén fick utbyta idéer och inspirera varandra. Men detta blev inte möjligt. Rikskommittén såg dock till att träffa distrikten på annat sätt, bl a genom att under både våren och hösten 2014 besöka alla distrikt minst en gång. Distriktsfaddrarnas fördelning Mathilda Hjelm: MSU Skåne, MSU Göteborg och MSU Stockholm Olof af Geijerstam: MSU Östergötland, MSU Västmanland, MSU Värmland och MSU Västernorrland Adam Agerbrink: MSU Halland, MSU Södra Älvsborg, MSU Norra Älvsborg, MSU Skaraborg och MSU Gävleborg Isabella Viktor: MSU Gotland, MSU Västerbotten, MSU Uppsala, MSU Jönköping och MSU Kronoberg Alexander Torin: MSU Dalarna, MSU Norrbotten, MSU Bohuslän och MSU Södermanland Hanna Canholm: MSU Jämtland, MSU Kalmar, MSU Blekinge och MSU Örebro PRESS Kvantitativa mål Ha aktiva konton på sociala medier så som Facebook, Instagram och Twitter Öka Moderat Skolungdoms synlighet i media externt och internt Fortsätta driva en relevant, intresseväckande och inspirerande MSU-pages Kvalitativa mål Stärka Moderat Skolungdoms varumärke internt inom Moderaterna och MUF Stärka Moderat Skolungdoms varumärke Under året så har det mediala arbetet ökat för Moderat Skolungdom då synligheten på sociala medier har ökat avsevärt då vi nu har aktiva konton på Facebook, Twitter och Instagram. Vi har gått från att inte finnas på Twitter och Instagram till att ha över 800 respektive 400 följare. Vi har fått fler idéer att nå ut och bli en del av partiets politik, exempelvis driva att programmering bör finnas som ämne i skolan. Moderat Skolungdom har synts mer på debattsidorna, både lokalt och nationellt. Pressansvarig: Isabella Viktor. KOMMENTARER: Moderat Skolungdom har under det gångna året varit ute på fler kampanjer än någonsin tidigare, värvat fler en någonsin tidigare och haft fler deltagare på Höstkonferensen än någonsin tidigare. Det har varit ett fantastiskt år och nu ligger två val i bagaget, vi överlevde. Efter en stor form av utmatning efter valet i september så var vi ändå beredda att ta oss an ett eventuellt nyval. Det går inte att sätta ett pris på Moderat Skolungdoms medlemmars engagemang för att det tar aldrig slut och blir ständigt större och starkare. Vi vill tacka för ett väldigt bra år! 10

11 REVISIONSBERÄTTELSE MODERAT SKOLUNGDOM, VERKSAMHETSÅRET Undertecknad har under det gångna verksamhetsåret haft förmånen att få granska Moderat Skolungdoms rikskommittés arbete. Detta har gjorts genom deltagande i arrangemang, granskning av dokument och målplaner samt närvaro vid rikskommitténs sammanträden. Moderat Skolungdom lägger ett mycket intensivt år bakom sig med rekordmånga allmänna val. Trots att Alliansen och Moderaterna inte vann valen kan man inte påstå annat än att Moderat Skolungdom gjort ett mycket bra jobb och varit en bidragande faktor till att Moderaterna ändå fick så pass många röster som vi faktiskt fick. De fina resultat vi sett i skolvalen landet över är också det ett gott tecken inför framtiden och i mångt och mycket Moderat Skolungdoms förtjänst. Detsamma kan sägas om att Moderaterna blev största parti bland unga, även i den segern har MSU varit en viktig komponent. Som Moderata Ungdomsförbundets kampanjmotor har Moderat Skolungdom under det gångna året genomfört ett förtjänstfullt arbete. Jag kan, efter genomförd granskning, konstatera att Moderat Skolungdom står starkt och är politiskt relevant för Sveriges unga. Verksamheten är välskött och jag kan med gott samvete ge rikskommittén betyget mycket väl godkänt för det arbete de genomfört under det gångna verksamhetsåret. Mot bakgrund av det som presenterats ovan föreslår jag rikskonferensen: att Bevilja Moderat Skolungdoms rikskommitté ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014/2015 Linda Söderberg, Verksamhetsrevisor 11

12 12

13 PROPOSITIONER 13

14 PROPOSITION 1 EN GIVANDE TID I SKOLAN Frihet att välja I Sverige begränsas unga fortfarande av kommun- och länsgränser. Vi kan därför inte heller stoltsera med att vi har ett fritt skolval när vi egentligen har ett begränsat skolval. Vi vill stärka skolvalet och vi vill att ungdomars frihet att välja inte ska inskränkas av olika gränser. Vänsterpartierna har talat om att införa ett veto för kommuner när det handlar om nyetablering för friskolor. Idag har dock kommunerna nästintill ett veto enligt Skolinspektionen som tillåter kommuner yttra sig angående nyetablering av friskolor. Kommuner ska inte neka en friskolas etablering utifrån de krav som ställs idag, det är en sak som helt kan lämnas till Skolinspektionen. Friheten att kunna välja bygger på kunskap hos den som gör valet. Omedvetna val kan inte ses som riktiga val, varför vi måste ha relevanta idéer även för högstadiet. Idag ser vi ett stort problem i de praktiska ämnen som lärs ut. Det är inte rimligt att det läggs så mycket tid på praktiska ämnen när elever behöver bra mycket mer tid och stöd i de mer teoretiska. Dagens praktiska ämnen bör därför reformeras för att på ett bättre sätt möta framtidens utmaningar. Kvalitet i och utanför skolan Omvärlden blir allt mer digitaliserad. Trots att allt fler skolor väljer att erbjuda sina elever digitala hjälpmedel är det många lärare som skyr att använda dessa som del i undervisningen på grund av att de inte har någon solid kunskap kring hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Det är ett slöseri att skolor lägger ner stora summor pengar på digitala hjälpmedel till elever om lärarna inte har någon kompetens och kan använda dem som verktyg i undervisningen. Alla lärarstudenter bör därför få möjlighet till likvärdiga förutsättningar och kunskap inom området. Skolan ska främja elevernas kunskaper, men tyvärr möter inte alltid skolan elevernas förväntningar och ambitioner. Därför blir det viktigt att ta ställning för ett förstärkt läx-rut. Denna reform, en typ av extern läxhjälp, gör att en tjänst som tidigare utnyttjades av få, nu är något som kan vara ett komplement även för elever olika socioekonomiska bakgrunder. Slutligen vill vi även se en förändring i sättet man rättar prov. Idag riskerar relationen mellan elev och lärare påverka betygssättningen. För att minska risken för att just detta sker vill vi inte bara se externa examinatorer, utan även ett införande av anonyma prov. Dessa prov kan användas med hjälp av koder för att i en än större utsträckning göra betygssättningen mer rättssäker. Med anledning av ovanstående yrkar vi Rikskonferensen: att 1 att 2 att3 att 4 att 5 att 6 att 7 att 8 anta propositionen MSU verkar för ett nationellt fritt skolval MSU verkar för att avskaffa kommunala veton MSU uttalar att skolor ska konkurrera på lika villkor MSU verkar för att reformera och minska antalet praktiska kurser på högstadiet MSU verkar för att införa kompetenskrav gällande digitala hjälpmedel för lärare MSU verkar för att stärka läx-rut MSU verkar för att införa anonyma prov 1 ( 14

15 PROPOSITION 2 EN SPJUTSPETS IN I FRAMTIDEN Antagningen till universitet och högskola bygger idag på enbart studiemeriter, i form av betygen eller högskoleprovet. Systemet borde också väga in engagemang utanför skolan som meriterande. Moderat Skolungdom har i alla år främjat engagemang, driv och flitighet, därför är det fullt rimligt att vi verkar för ett bredare antagningssystem. Detta kommer även sannolikt att öka ambitionen hos unga då det på så sätt kan löna sig senare efter gymnasietiden. Allt för många gymnasieelever är idag ovetande om vad som krävs för att nå sina mål. SYV-verksamheten bör därför vara ett mer naturligt inslag av elevers skolgång. Dessutom vill vi se en generell genomgång av valt programs fortsatta yrkes- och studiemöjligheter. Extern kompetens måste även bli en betydlig större del jämfört med idag. Baserat på gymnasieprogrammets inriktning bör människor, med olika yrken och erfarenheter, bjudas in för att inspirera, uppmuntra och hjälpa unga människor att nå sina mål i livet. Att efter gymnasiet studera vidare på högskola eller universitet är ett stort steg för många i livet. Trots det finns det idag ett mycket begränsat antal gymnasieskolor som samarbetar med universitet och högskolor. Många gymnasieskolor saknar helt en naturlig kontakt med universitet och högskolor. Genom att öppna upp för att fler gymnasieskolor ska samarbeta med universitet och högskola, sänks de stora trösklar som idag finns mellan gymnasieskolan och universitet/högskola. Att möjliggöra för elever att pröva på studier på universitet och högskola under gymnasietiden begränsar ingen elev, tvärtom ger det elever möjligheten att rusta sig inför framtiden. Vi bör av samma anledning även verka för en fortsatt digitalisering genom hela skolgången. Slutligen vill vi även se ett lyft av jämställdheten inom skolvärlden. För att elever och lärare ska få en likvärdig chans ser vi vikten av att inkludera normkritiskt tänkande som en del av det centrala innehållet i de två kurserna i Samhällskunskap på gymnasiet. Idag finns detta redan i kurserna syfte, men då det saknas i det centrala innehållet finns det inget som säger att det måste vara en del av undervisningen. Detta vill vi ändra på. Med anledning av ovanstående yrkar vi Rikskonferensen: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 att 6 anta propositionen MSU verkar för att universiteten själva ska få utforma sin antagning MSU verkar för att extern kompetens blir en del SYV-verksamheten MSU verkar för att möjliggöra att läsa kurser på universitet under gymnasietiden MSU verkar för att stärka digitaliseringen i skolan MSU verkar för att införa normkritiskt tänkande som del av det centrala innehållet i kurserna SAMSAM01a och SAMSAM01b 2 Gäller ej fristående läroverk, så som Handelshögskolan i Stockholm, som använder Särskilda meriter som en urvalsbas. 15

16 PROPOSITION 3 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS Vi står inför stora utmaningar i den svenska skolan. Bristande lärarkompetens, elever utan uppbackning hemifrån och fallande resultat. En av de delar som skiljer vår skolgång från länder med stigande resultat är kvalitetskraven på skolledningar och undervisningen. Om inte en skolchef, rektorer eller lärare levererar en kvalitativ undervisning så upptäcks det och åtgärdas. Sveriges skola består istället av en diffus hierarki där det inte är uttalat vem som har ett tydligt ansvar för att elevers undervisning. Vem upptäcker och står som ytterst ansvarig när undervisningen inte håller måttet? Ett av problemen är skolledningens närvaro i undervisningen. Med skolledningen åsyftas här rektor och gymnasiechef. De sitter mer på sina kontor än vad de är i klassrummen. Genomgående i europeiska länder så som Finland och England så är skolledningen i mycket högre grad närvarande i klassrummen jämfört med Sverige. De tar ett större ansvar för undervisningen. Vidare behöver skolledningar få större befogenheter att bestämma över sina egen skolor. Många lärare håller idag tyvärr inte måttet. Det är olyckligt att vi idag då kan påverka detta faktumet ytterst lite. Elever kan klaga, vårdnadshavare kan diskutera med skolledningen, men att en lärare faktiskt får sluta är i det närmsta omöjligt. Snarare så väntar det då en förflyttning av lärarens tjänster. Det är inte acceptabelt. Det handlar om kvalitén i undervisning, elevers framtid och då kan det inte finnas några ursäkter. Att alla kan bli lärare sägs ofta från flera politiska partier. Vi håller inte med. Om vi vill att läraryrkets status ska höjas på riktigt måste vi utgå från att alla inte kan bli lärare. Antagningskraven till lärarprogrammen bör höjas och samma program bör även innehålla ett större fokus på personliga egenskaper, så som auktoritet och förmågan att lära ut. En bra lärare är någon som känner sina elever, är respekterad och som säkerställer att alla elever når sina individuella mål. Idén om individuella löner har länge drivits av Moderat Skolungdom. Det är också en reform som Alliansen möjliggjort genom införandet av lektorer och förstelärare. Men när vi får bättre skolledningar så är det på sin plats att rektorn och skolchefen själva får dela ut individuella löner och bonus till sin lärarkår. Till sist är det självklart att det är eleven själv som står för kunskapsinhämtningen. Även med våra föreslagna förändringar av skolan kommer man inte från att eleverna själva har ett ansvar för att lära sig. Lärarna är inga trollkarlar som förmedlar kunskap, likt en frisör klipper kundens hår, som krönikören Lena Andersson skrev i Dagens Nyheter. Men ett första steg är att tillse att elevernas undervisning håller måttet. Med anledning av ovanstående yrkar Rikskommittén: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 att 6 att 7 att 8 att 9 anta propositionen Moderat Skolungdom uttalar att skolledningar ska ha en högre närvaro i undervisningen och säkerställa dess kvalitét till eleverna. Moderat Skolungdom verkar för att skolledningar ska effektivt kunna bytas ut på grund av bristande kvalitét. Moderat Skolungdom verkar för att ge skolledningar större befogenheter. Moderat Skolungdom verkar för att lärare mer effektivt ska kunna sägas upp till följd av bristande kvalitet. Moderat Skolungdom verkar för att skärpa antagningskraven till lärarutbildningarna. Moderat Skolungdom uttalar att innehållet i lärarutbildningarna ska innehålla en högre kunskapsgrad. Moderat Skolungdom uttalar att ansvarsutkrävandet i skolväsendet ska bli tydligare Moderat Skolungdom verkar för en ökad lönespridning inom lärarkåren 16

17 MOTIONER 17

18 MOTION 1 ANGÅENDE RETORIKEN I SKOLAN Markus Bengtsson MSU Halland Att tala inför folk är något som många människor fruktar mer än döden. Man blir nervös, börjar svettas och får svårt att minnas vad man skulle säga. Konsten att tala- retorik, är något som ständigt är aktuellt i skolan i form av redovisningar, föredrag och presentationer som eleverna förväntas hålla. Dessvärre är detta saker som många elever skyr. Att kunna förmedla sin åsikt och att kunna föra sin egen talan är oerhört viktigt i livet, på jobbintervjun, på arbetsplatsen eller för att skapa debatt. Att kunna prata för sig själv är inte bara viktigt på jobbintervjun, det är också oerhört bra för självförtroendet, om man vid tidig ålder får lära sig och vänja sig vid att tala inför en publik avdramatiserar vi snabbt det hela, vi lär eleverna att våga uttrycka sig inför andra, något som jag själv anser är en mänsklig rättighet och viktigt för demokratin. Det är även en stor jämställdhetsfråga då det generellt är killar som tar mest plats och får mest plats i skolan och på arbetsplatsen. Det finns en förutfattad mening i samhället att killar är stökiga, de förväntas höras och synas mer än tjejer och därför tillåts de också göra det, de nästan uppmuntras till att vara störiga och ställa till med bråk. Medan normen säger att tjejer ska vara lugna och tysta, inte synas så mycket, vilket resulterar i just det, för när samhället säger till dig att du inte ska ta plats, så kommer de flesta inte heller våga göra det. Om vi istället redan i från första klass låter barnen öva på att prata inför grupp på ett lekfullt sätt, det kan vara något så enkelt som att säga några ord om sin hund eller sitt gosedjur. Samtidigt som man då tidigt också lär barnen att lyssna och respektera den som talar och att ge positiv feedback. Samt att man sedan fortsätter att låta muntliga redovisningar och presentationer inför grupp följa med som en naturlig del av undervisningen genom hela låg- och mellanstadiet. Så lär vi barnen att våga ta plats och stå upp för sig själv, det blir naturligt att prata inför publik, de blir mer självsäkra, vågar säga vad de tycker och får större möjligheter att påverka samhället. Detta kommer också resultera i att vi bekämpar normen om den tysta tjejen och istället stärker unga tjejer och killars självförtroende, att alla tjejer och killar i större utsträckning vågar räcka upp handen i klassrummet, vågar höras och synas på arbetsplatsen, vågar argumentera för sin sak och alltid vågar stå upp för sig själva och sin kropp när de blir kränka. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 att 6 MSU verkar för en låg-och mellanstadieskola där muntliga presentationer och redovisningar av elever ska vara en naturlig del av lärandet. MSU uttalar att muntliga presentationer och redovisningar av elever inför grupp ska vara en naturlig del av lärandet redan under låg- och mellanstadiet. MSU uttalar att övningar i retorik i låg- och mellanstadiet är en viktig del i att stärka elevers självförtroende. MSU uttalar att övningar i retorik i låg- och mellanstadiet är en viktig del i jämställdhetsarbetet. MSU uttalar att kunskaper i retorik är en mänsklig rättighet. MSU antar motionen i sin helhet. 18

19 Motionssvar: Rikskommittén vill tacka motionären för en välskriven motion som berör ett viktigt ämne. Att införa retorik och muntliga presentationer till att bli en mer naturlig del under skoltiden tycker vi är en bra idé som kan hjälpa till att lösa ett problem och rädsla som många har. Däremot så anser vi inte att det är något som radikalt kommer förbättra jämställdhetsarbetet. De mänskliga rättigheterna innefattar trettio artiklar, bland annat innefattar de rätten till åsiktsfrihet och rätten att ej få hållas som slav. Att därför uttala att kunskaper i retorik skulle vara en mänsklig rättighet är inget som vi anser är upp till Rikskonferensen och Moderat Skolungdom att besluta, utan det är upp till Förenta Nationernas generalförsamling att besluta om. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: Att bifalla att-sats 1, 2 och 3 Att avslå att-sats 4, 5 och 6 19

20 MOTION 2 GÄLLANDE ANTAGNING TILL UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA Sara Göransson MSU Örebro I dagens samhälle blir det allt mer vanligt att söka in till universitetet och högskola. För sjunde året i rad, år 2014, ökade antalet ansökningar till höstterminens kurser och program på högskolan. Hur antagningsprocesserna vid varje universitet och högskola ska gå till finns det tydliga direktiv om. Idag har skolan själv ingen möjlighet att kunna styra dessa processer helt. Om ett program har fler antal sökande än vad programmet i fråga kan ta in så fördelas platserna genom olika urval. Till en utbildning på grundnivå skall alla platser fördelas så att minst en tredjedel av platserna går till betygsurvalet och minst en tredjedel till de sökande som har gjort högskoleprovet. Resterande tredjedel får universitetet och högskolan själva styra mer över och kan till exempel handla om en urvalsprocess baserat på intervjuer. Sveriges universitet och högskolor skall ha rätt att själva kunna styra hur antagningsprocesserna till kurser och program ska gå till. Vissa skolor kanske vill lägga ett mindre fokus på betygen och en större vikt vid intervjuer, medan andra vill göra precis tvärtom. Detta skall vara en fråga som skolan själv kan besluta om. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag Rikskonferensen att besluta: att 1 att 2 att 3 Moderat Skolungdom uttalar att Sveriges universitet och högskolor själva skall få bestämma hur antagningsprocesserna till utbildningar ska gå till. Moderat Skolungdom verkar för att Sveriges universitet och högskolor själva skall få bestämma hur antagningsprocesserna till utbildningar ska gå till. Motionen vidaresänds till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma år 2015 Motionssvar Vi från rikskommittén tackar motionären för en bra motion som belyser ett viktigt ämne. Idag har vi en relativt sett stor autonomi på Sveriges universitet/högskolor vilket innebär att de redan har möjlighet att styra över hur deras antagninsprocesser ska se ut. Anledningen till att så få kurser/program använder sig av möjligheten att ha intervjuer eller liknande är helt enkelt att det skulle var ett alldeles för stort administrativt arbete samt att man anser att systemet när man söker på poäng fungerar bra. Det finns dock vissa program där man i större utsträckning använder sig av andra metoder än betygen, detta är ofta program med väldigt snäv inriktning som till exempel journalistlinjen. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: att besvara att-sats 1,2 att avslå att-sats 3 20

21 MOTION 3 IDROTTENS PLATS I SKOLAN Olof af Geijerstam MSU Södermanland,Adam Agerbrink MSU Bohuslän Det är dags att vi i Moderat Skolungdom tar idrott och hälsa för vad det är. Det är också på tiden att MSU börjar engagera sig i frågor som rör våra yngre medlemmar som går på högstadiet. Diskussionen om idrottens vara eller icke vara har länge varit en het diskussion inom MSU. Givetvis är det orimligt att man kan stängas ute från sin drömutbildning på grund av att man inte är tillräckligt skicklig i fotboll. Lika orimligt är det att man ska ta bort det ämne som bekämpar de två största hälsoproblemen vi har i Sverige idag. Den psykiska ohälsan ökar för var dag som går och vi är på väg att bli den fetaste generationen någonsin. Idrott och hälsa är ett effektivt sätt att jobba mot dessa utmaningar, samtidigt som man övas i lagarbete och kreativitet. Det första svaret på dessa problem blir därför att man ska ha mer idrott i skolan. Bred forskning visar att de dagar med idrott i skolan är de dagar elever presterar bäst. Vi ska även ha fler olika former av idrott på högstadiet, tiden med 40 minuters pass av enbart kullerbyttor måste ses som förbi. Det andra svaret blir att betygssättningen måste förändras. Idrottsbetyget kan inte väga lika tungt som t.ex. betyget i matematik. Vi ser därför att idrott blir ett ämne där du enbart kan få godkänt samt icke godkänt. Detta vill vi se just för att idrott ska få sin rätt plats i den moderna skolan - där det ses som viktigt men inte något som bör avgöra en elevs akademiska framtid. Med anledning av ovanstående yrkar vi: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 MUF verkar för ett betyg i ämnet Idrott och Hälsa enbart kan vara E samt F. MUF verkar för att fler idrottstimmar införs under högstadiet. MUF verkar för att ämnesinnehållet i Idrott och Hälsa blir mer varierat. MUF uttalar att man i ämnet Idrott och Hälsa ska arbeta för att främja både den fysiska och psykiska hälsan. MUF verkar för att psykisk ohälsa ska bli en större del av idrotten under högstadiet att 6 motionen vidaresänds till Moderat Skolungdoms Rikskonferens Motionssvar Rikskommittén vill börja med att tacka för en intressant motion. Som motionärerna skriver så är Idrott och Hälsa ett väldigt viktigt ämne och att idrottsbetyget skulle vara det avgörande att komma in på sin drömutbildning känns fel. Idrott och hälsa ska ju finns för elevernas välmående och hälsa. Ämnesinnehållet är idag näst intill så varierat det kan bli, och MSU borde inte gå in och detaljstyra ämnesplanen utan lämna det åt idrottslärarna själva att bestämma över sina egna lektioner. Idag finns det också redan med i ämnet att Idrott att främja den fysiska och psykiska hälsan. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen att bifalla att-sats 1 och 2 att avslå att-sats 3 och 5 att besvara att-sats 4 21

22 MOTION 4 ANGÅENDE EN FÖRBÄTTRAD SKOLMARKNAD Christopher Rydeaus MSU Östergötland I och med den svenska skolreformen 1992 blev äntligen skolmarknaden en marknad i dess rätta mening. Skolmarknaden innan 1992 var en marknad där det endast fanns kommunala skolor och elever fick inte välja vart de skulle studera. Efter skolreformen 1992 kom friskolor att konkurrera med de kommunala skolorna och elever fick möjlighet att välja vart de skulle studera. För att en marknad ska fungera måste konsumenten, alltså i detta fall eleven och dess föräldrar, kunna ta ett välinformerat beslut för att kunna avgöra vad som är bäst för dem, vilket tyvärr inte är fallet för tillräckligt många på skolmarknaden. På nästintill alla andra marknader har vi tillgång till massvis information kring den tjänst som vi vill konsumera. Vi som konsumenter har på ett enkelt sätt tillgång till massvis olika kvalitetsgranskningar inom andra branscher, till exempel i restaurangbranschen där vi har tillgång till hygienbetyg och betyg från olika matkritiker genom media, i flygbranschen får man sin verksamhet granskade av flertalet flygmyndigheter över hela världen, på internet där det vuxit fram massvis olika tjänster som betygsätter och värderar olika företag och produkter (T.ex Pricerunner) och sjukhus blir utvärderade och bedömda kring deras vårdkvalité. När vi sedan kommer till skolmarknaden finns det inget mått som Michelinguiden eller en tjänst som Pricerunner som ger ett mått eller en utvärdering av den utbildning och skola man ska välja. Ett uppenbart mått som skulle kunna användas i detta syfte är betyg och resultat på standardiserade prov såsom de Nationella proven, dessa tar dock inte hänsyn till ens socioekonomiska situation och betydelsen av att komma från ett hem med studievana. Till exempel kanske en skola i ett område där alla har god studievana i hemmet kanske får väldigt höga resultat men en skola i ett utsatt område kanske inte får lika höga resultat men den förbättringen som eleverna har gjort kanske innebär att den skolan är mycket bättre än den förra. Det finns tre olika verktyg för att utvärdera dessa SALSA, SNED och VAM. SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser) är ett verktyg som det svenska skolverket använder sig av men till skillnad från SNED är det inga ekonomiska subventioner eller belöningar kopplade till utfallet. Modellen använder meritvärdet för elever i nionde klass och relaterar det till bakgrundsfaktorer såsom föräldrars utbildning för att nå fram till ett mått på vad en skola med ett visst elevunderlag förväntas prestera. Sedan jämför man det med det faktiska meritvärdet för att avgöra om en skola underpresterar eller överpresterar på en viss skala. Man kan dock inte ta det resultatet som SALSA ger som en skola verkliga prestation då den väger in så få faktorer. Tillskillnad ifrån SALSA använder sig VAM och SNED ekonomiska incitament men fungerar ändå på ett liknande sätt. Om man bygger upp ett kvalitetsmått är det viktigt att skolor inte får incitament att höja sina elevers betyg godtyckligt endast för att höja sin egna standard. Därför är det viktigt att skolresultaten bestäms utifrån en extern examinator som antingen utgår från de standardiserade proven eller uppgifter under hela kursens gång. SALSA är inte tillräckligt omfattande och väger inte in tillräckligt mycket faktorer för att på ett rättvist sätt för skolor, därför behövs det ett allmänt och lättillgängligt kvalitetsmått för den svenska skolan så att elever och föräldrar kan ta välinformerade val kring val av skola och utbildning. att 1 att 2 att 3 Moderat Skolungdom uttalar kvalitetsmåttet som används av Skolverket måste ta hänsyn till fler aspekter än SALSA. Moderat Skolungdom verkar för att ett nytt kvalitetsmått som tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund, resultat på de nationella proven, kvalité i gymnasiearbetet och utbildningens förankring till vidare studier skapas. Moderat Skolungdom verkar för att det etableras en nationell sida som jämför skolor på ett lättförståeligt sätt. 22

23 Motionssvar Vi vill börja med att tacka motionären för en mycket viktig och bra motion. Att jämföra skolor är en idé som diskuterats på många stämmor och rikskonferenser, men diskussionen kring SALSA är ny. Vi ser givetvis positivt på att stärka kunskapen kring skolorna för att i förlängningen stärka det fria skolvalet. Val kan endast betraktas som riktiga om de innehåller tillräckligt med kunskap. Därför är fler aspekter än dagens i kombination med ett jämförelseverktyg önskvärt. Däremot ställer vi oss skeptiska till om kvalitetsmåttets faktorer ska begränsas till de som nämns i att-satsen. Det måste finnas möjlighet att ha andra - och fler - faktorer i ett sådant kvalitetsmått. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: att bifalla att-sats 1,3 att avslå att-sats 2 23

24 MOTION 5 ANGÅENDE AVSKAFFANDET AV SKOLPLIKTEN Matilda Ekeblad, Ebba Bragvad MUF Östergötland Idag har alla personer som är bosatta i Sverige som är mellan sju och sexton år skolplikt. Det innebär att man enligt lag är skyldig till att genomföra en nioårig skolgång. En av de skolor som blivit ansedd som bäst i världens är skolan i Finland. Detta trots att man i Finland inte har någon skolplikt utan istället läroplikt. Läroplikten säger att alla barn som är bosatta i Finland enligt lag är skyldiga till att inhämta den grundläggande utbildningens lärokurs. Läroplikten börjar det år man fyller sju fram till det att man slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs. Det som skiljer sig är att man enligt läroplikten inte behöver inta utbildningen i skolans lokaler utan att man ger friheten till barnen och föräldrarna att bestämma det själva. Man sätter kunskapen i fokus och inte vilken plats man befinner sig på när man intar den. Det finns inget som tyder på att skolplikten leder till att mer kunskap intas eller att bättre resultat ges. Det borde istället införas en läroplikt som är utformad efter den läroplan vi har i Sverige. Det borde inte vara upp till oss politiker att styra och ställa över hur barn och ungdomar ska inta sina kunskaper det viktiga är att den intas. Fokus ligger idag fel och är inte anpassad för att passa alla människor. Med anledning av ovanstående yrkar vi på: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 Moderat skolungdom uttalar att det inte är politikers uppgift att lägga sig i hur och var den grundläggande utbildningen intas. Moderat skolungdom verkar för ett avskaffande av skolplikten. Moderat skolungdom verkar för ett införande av läroplikt för den grundläggande utbildningen. Moderat skolungdom verkar för att tillåta hemundervisning Moderat skolungdom verkar för att avskaffa lärarlegitimationen Motionssvar Vi vill börja med att tacka motionärerna för en välskriven och mycket intressant motion. I frågan gällande läroplikt måste många aspekter tas i beaktande. För gymnasieelever bör det vara självklart att kunskap kommer före närvaro och att den fysiska platsen för inlärning spelar mindre roll. Så länge man hittar en individuell lösning på gymnasiet är det eftersträvansvärt att just kunskap kommer före närvaro. Vad gäller låg-, mellan- och högstadium är situationen en annan. Det är vår bestämda åsikt att skolplikten här fyller en viktig funktion. Skolan förmedlar inte bara kunskap, utan övar också elever i sociala färdigheter som inte går att ersätta. I unga år bör det alltså finnas en skolplikt. Denna skolplikt blir även viktig ur en integrationsvinkel. Givetvis vill vi se att unga nysvenskar tar del av vår skola för att snabbare lära sig språket och de sociala färdigheter vi tar för givet. Vill vi se ett samhälle som förbereder unga för arbetslivet och vidare studier är det viktigt att både bevara skolplikten och dessutom säga nej till hemundervisning. Däremot vill vi understryka vikten av att det måste finnas fall där elever kan bli undantagna från skolplikten och kraven på närvaro även i unga år. Orsaker till detta kan vara psykisk såväl som fysisk ohälsa och är en del i att varje individ ska bli sedd utifrån sina mål och förutsättningar. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: att bifalla att-sats 5 att avslå att-sats 1,2,3,4 24

25 MOTION 6 ANGÅENDE ATT KOMBINERA SINA DRÖMMAR MED STUDIER Sasha Steneram MSU Skåne Vissa drömmer om att bli elitidrottare, andra drömmer om att bli musiker. Sedan finns det även dem som drömmer om både, kanske i kombination. Att kombinera sin utbildning med elitidrott är svårt om en vill gå en skola utan idrottsinriktning. Det är problematiskt på både det sättet att den elev som vill fortsätta sina studier samt sin idrott ofta väljer ett program de kanske egentligen inte vill gå, men väljer på grund av sin passion till idrotten. När en människa tvingar sig igenom sin skolgång blir skolresultaten även sämre. Det som även händer i många idrottsgymnasium är att elever slutar på sin idrott mitt under sin gymnasiegång. Det kan bero på allt från skador till bråk med sin förening. Det gör alltså att de elever som först varit motiverade på sin sport och kanske mindre motiverade i skolan, förlorar allt. Många som tränat idrott på högre nivåer vet att det finns två alternativ inför gymnasiet. Antingen att välja ett idrottsgymnasium som kanske inte erbjuder det man vill läsa och sedan hoppas på att en inte skadar sig. Det andra alternativet är att sluta på sin idrott och läsa något en tycker är kul. Båda alternativ krossar drömmar. Idag är det väldigt få idrottsgymnasium som erbjuder exempelvis estetiskt program. Varför ska det vara problematiskt att kombinera en dröm med en annan? Det är viktigt att göra idrott lättare att kombinera med skolan, därför behöver den svenska skolan uppmuntras till att erbjuda Specialidrott på kommunala gymnasieskolor. En ung idrottare ska kunna kombinera sina idrottspass med andra drömmar. Moderat Skolungdom bör alltid ha som ambition att hitta lösningar för att skolan ska vara motiverande och lätt att kombinera sina aktiviteter, i detta fall elitidrott, med studier. Vi bör ställa kravet på kommuner att det bör finnas en arbetsgrupp för att påbörja samarbetet mellan idrottsföreningar i kommunen med kommunala skolor. Det måste vara obligatoriskt för alla kommunala skolor att erbjuda Specialidrott som kurs i individuellt val. Moderat Skolungdom talar ofta om valfriheten. Det är självklart som liberal att älska valfrihet. Men som liberal måste en även älska friheten för att få förutsättningarna att nå sin dröm. Vi diskuterar ofta hur viktigt det är att de som har förtroendeuppdrag ska kunna få kombinera skolan med det. Det vi glömmer att diskutera är att det finns andra aktiviteter vi bör tänka på också. Med denna motion yrkar jag; att 1 att 2 Moderat Skolungdom verkar för att elever ska kunna kombinera sin idrott med studier 2 Moderat Skolungdom verkar för att alla kommunala skolor ska erbjuda Specialidrott som individuellt val. Motionssvar Rikskommittén vill tacka motionären för en välskriven och viktig motion. Vi instämmer med motionären gällande att det ska vara möjligt för elever att kombinera sina studier med idrott. Idrott skapar målmedvetenhet och tävlingsinstinkt hos sina deltagare. Men vi anser inte att alla kommunala skolor i Sverige ska införa specialidrott. Snarare anser vi att det kan vara en kurs som särskilda skolor i kommun eller län erbjuder om det finns efterfrågan. Vi anser att det skulle vara bättre med en skola särskilt inriktad på specialidrott istället för ett tvång på alla skolor. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: att bifalla att-sats 1 att avslå att-sats 2 25

26 MOTION 7 ANGÅENDE ETT MODERNT SKOLSYSTEM Filip Wallersköld Malmö MSU, Erik Tollin Malmö MUF Med Alliansen i regeringsställning har svenska elever fått större valfrihet. Man har försvarat det fria skolvalet, samt infört nya system till fördel för individen. Däremot har man inte varit särskilt kreativa. Man sitter kvar i tänket att skolan ska se ut och fungera på samma sätt som alltid. Detta gäller ansökningar till program på skolor. I nuläget söker man sig till ett visst program, på en viss skola, men man har inte möjlighet att söka enskilda kurser på andra skolor. Detta vill vi se en förändring på. Införandet av ett enskilt kurssystem Ett enskilt kurssystem där man får möjligheten att söka kurser på andra skolor hade gynnat den svenska utbildningen. Det hade skapat möjlighet till konkurrens inte bara på program och skolor i sig, utan även på enskilda kurser. Exempelvis hade elever givits möjligheten att söka kurser på enskilda skolor som erbjuder bättre kvalitet på just den kursen, istället för att vara fast i sin egen skola. Själva ansökningsförfarandet skulle kunna ske på liknande sätt som man ansöker till högskolekurser idag. Reformen av skolsystemet hade kunnat förändra hur skolor arbetar. Ett enskilt kurssystem hade exempelvis gett nya skolor möjlighet att enbart specialisera sig på enskilda ämnen - såsom fysik, men även en grupp ämnen - såsom exempelvis fysik, kemi, biologi och matematik. Enskilda lärare hade kunnat starta skolor där de erbjuder kurser i ämnen de är särskilt insatta i, för vilka de känner att de kan erbjuda stadens bästa utbildning. Således hade enskilda lärare kunnat göra karriär genom att erbjuda den bästa utbildningen i enskilda ämnen. Högpresterande elever hade kunnat söka sig till de bästa lärarna i staden på samtliga ämnen om de så önskade, men även elever med svårigheter i skolan hade gynnats då de hade getts möjlighet att söka sig till lärare med specialförmågor att undervisa elever med andra behov och förutsättningar. Kurssystemet hade erbjudit ett individanpassat system som fokuserade på att erbjuda rätt utbildning för alla oliktänkande ambitioner och förutsättningar. Detta skulle dock innebära att man tar bort kravet på att skolor måste erbjuda kompletta gymnasieprogram. I dagsläget fyller det sin funktion, men med införandet av ett fritt kurssystem skulle det begränsa skolor som exempelvis vill erbjuda utbildning inom enbart vissa ämnen. Många kanske skulle undra över hur schemaläggningen skulle fungera om man införde detta system. Risken att flera kurser skulle krocka är självklart hög. Däremot anser vi inte att detta är ett så allvarligt problem för att det i sig skulle avskräcka från att införa det. Som elev måste man rimligen själv kunna bedöma för eller nackdelarna med att söka till vissa kurser, och begrunda huruvida det fungerar schemamässigt eller ej. Införandet av helgkurser En annan sak svensk skola har fastnat i, är hur lektionstiden ska disponeras. Exempelvis finns det inte många skolor idag som erbjuder lektioner på helgerna. Att bedriva undervisning på helger vore nämligen ett utmärkt sätt att få det enskilda kurssystemet att fungera mer flytande. Krockar lektioner i en viss kurs som är på en annan skola med ens nuvarande schema skulle man kunna ha dessa på helgen istället. Varför ska man vara ledig på just lördagar och söndagar? Införandet av lektioner på helger skulle även ge elever möjlighet att individanpassa skoldagen vill man exempelvis gå i skolan även på lördag för att få kortare arbetsdagar ska man ges denna möjlighet. Utveckling av sommarkurser För de elever som ej når skolans kunskapskrav erbjuds idag bland annat sommarskola som en form av kompensation för att hjälpa dem att komma ikapp med sina studier. Detta är någonting mycket positivt och något vi ska värna om. Dock måste sommarskola och andra utbildningar som går utöver den grundläggande utbildningen utvecklas. Vi måste möjliggöra för svenska elever att studera på en mer intensiv nivå och förbättra sina kunskaper. Detta ska inte enbart gälla elever som hamnar efter i skolan, utan även de som vill fördjupa sig i ämnen eller helt enkelt bara bli duktigare. Viktigt att komma ihåg när man behandlar denna motion är att ett enskilt kurssystem inte skulle ersätta dagens system där man kan välja att läsa en komplett utbildning. Motionen handlar om att det ska vara 26