HANDLINGAR UPPDATERADET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGAR UPPDATERADET 2015-04-10"

Transkript

1 HANDLINGAR UPPDATERADET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RAMPROGRAM 3 FÖREDRAGNINGSLISTA 4 PROCEDURREGLER 5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6 REVISIONSBERÄTTELSE 11 PROPOSITIONER 13 MOTIONER 17 BILAGA 1, OMBUDSFÖRDELNING 42 BILAGA 2, VALBEREDNINGENSFÖRSLAG 43 2

3 RAMPROGRAM Lördag den 11 april Registrering till Rikskonferensen Inledningstal, Tomas Tobé Stämmans öppnande Personval 17:00 Stämmotal, Niklas Wykman 19:00 Förhandlingarna ajourneras 20:00 Middag Söndag den 12 april Förhandlingarna återupptas Stämmotal 13:00 Stämmans avslutande 3

4 FÖREDRAGNINGSLISTA Förslag till föredragningslista 1 Rikskonferensens öppnande 2 Val av ordförande att leda rikskonferensens förhandlingar 3 Val av vice ordförande att leda rikskonferensens förhandlingar 4 Val av sekreterare att föra rikskonferensens protokoll 5 Val av vice sekreterare att föra rikskonferensens protokoll 6 Val av två justerare, tillika rösträknare 7 Fastställande av föredragningslistan 8 Fastställande av procedurregler 9 Fastställande av röstlängd 10 Fastställande av rikskonferensens stadgeenliga utlysande 11 Rikskommitténs verksamhetsberättelse 12 Revisorernas berättelse 13 Frågan om ansvarsfrihet för den avgående rikskommittén 14 Behandling av förslag från rikskommittén (propositioner) 15 Behandling av övriga inkomna förslag (motioner) 16 Val av ordförande i rikskommittén för tiden intill nästa rikskonferens 17 Val av vice ordförande i rikskommittén för tiden intill nästa rikskonferens 18 Val av fyra ledamöter i rikskommittén för samma tid 19 Val av en ordförande och fyra ledamöter, tillhöriga skilda distrikt, i valberedningen för samma tid 20 Val av en ekonomisk revisor samt ersättare för denna 21 Val av en verksamhetsrevisor samt ersättare för denna 22 Övriga frågor 23 Rikskonferensens avslutande 4

5 PROCEDURREGLER Förslag till procedurregler 1. Yttranderätt tillkommer alla medlemmar i Moderat Skolungdom som betalat medlemsavgiften för år 2015 samt av rikskommittén särskilt inbjudna gäster. 2. Begäran om ordet sker genom skriftlig anmälan direkt till fungerande sekreterare eller ordförande. 3. Yrkanderätt tillkommer rikskommittén, samtliga av distrikten valda ombud som inom av rikskommittén beslutad tid anmält sig som ombud samt betalt medlemsavgiften för Yrkande i plenum skall omedelbart lämnas skriftligen till fungerande ordförande eller sekreterare. 5. Rikskommitténs yrkande är alltid huvudproposition. Motionärens yrkande(n) tas i förekommande fall upp som kontraproposition eller förslag till kontraproposition. Yrkande i plenum har alltid karaktären av kontraproposition eller förslag till kontraproposition. 6. Till behandling upptas motionernas yrkanden (att-satser) och Rikskommitténs yrkanden i anslutning till motionerna samt eventuella tilläggsattsatser som berör sakfrågorna i motionen. 7. Begärd votering sker i första hand genom handuppräckning. Om så därefter begärs ska rösträkning genomföras. Votering som gäller personval med fler kandidater än vad som för beslutsärendet skall väljas, skall alltid ske med slutna röstsedlar. Därvid skall på röstsedeln uppföras exakt det antal namn som valet avser. Annan valsedel förklaras ogiltig. 8. Vad gäller propositioner har rikskommitténs föredragande rätt att föredra propositionen före det att talarlista på börjas. Vad gäller motioner har rikskommitténs föredragande rätt att föredra motionen innan det att talarlista påbörjas. Motionären har rätt att föredra motionen före det att rikskommitténs föredragande får ordet. 9. Reservation eller annan anmälan om avvikande mening mot fattade beslut i plenum måste inlämnas skriftligen till fungerande sekreterare eller ordförande före stämmans avslutande. 5

6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Till rikskonferensen april lämnar rikskommittén följande berättelse för verksamheten. RIKSKOMMITTÉN Vid rikskonferensen den 8-9 mars 2014 valdes följande rikskommitté: Riksordförande Mathilda Hjelm, MSU Halland Vice riksordförande Alexander Torin MSU, Värmland Ledamöter Adam Agerbrink, MSU Bohuslän Hanna Canholm, MSU Gotland Isabella Viktor, MSU Kalmar Olof af Geijerstam, MSU Södermanland Sammanträden Protokollförda styrelsemöten för Rikskommittén Stockholm 15/ Stockholm Telefonkonferens Falkenberg Stockholm Telefonkonferens Stockholm Telefonkonferens Till styrelsens möten har samtliga i rikskommittén varit kallade även revisorer och generalsekreterare. Måluppföljelse Under den arbetshelg som rikskommittén hade den mars 2014 fastslog rikskommittén periodens verksamhetsmål. Rikskommittén fastslog fem verksamhetsområden: Värvning, utbildning, idéutveckling, distriktsstöd och press. VÄRVNING Moderat Solungdom var vid årskiftet 8984st medlemmar. Kvantitativa mål Att MUF är medlemmar vid årets slut och att 75% av dessa tillhör MSU Att 20st värvarturnér anordnas Att wefietour anordnas mars Att två turnér anordnas April 6

7 Att två Turnér anordnas April Att två turnér anordnas under Europaparlamentsvalrörelsen Att MSU ger sommarturnén allt stöd den behöver för att vara framgångsrik Att sex turnér anordnas augusti Att tre turnér anordnas 1-5 september Att två spurtturnér anordnas 7-14 september Att en turné anordnas i november Att en turné anordnas den 8-12 december Att en turné anordnas januari Att två turnéer anordnas under sportloven Att #onelasttour anordnas i mars Kvalitativa mål Att anordna en specifik värvarutbildning med efterföljande turné Att ge distrikten de stöd som krävs för valseger Att få en större bredd av värvare med hög kvalité Följande datum har Rikskommittén arrangerat 20st turnéer: MARS Olof af Geijerstam och Mathilda Hjelm APRIL Mathilda Hjelm APRIL Hanna Canholm APRIL Isabella Viktor APRIL Adam Agerbrink AUGUSTI Adam Agerbrink AUGUSTI Mathilda Hjelm 1-5 SEPTEMBER Adam Agerbrink 1-5 SEPTEMBER Hanna Canholm 8-12 SEPTEMBER Mathilda Hjelm 8-12 SEPTEMBER Isabella Viktor 1-5 DECEMBER Adam Agerbrink 8-12 DECEMBER Olof af Geijerstam DECEMBER Olof af Geijerstam JANUARI Adam Agerbrink 9-13 FEBRUARI Adam Agerbrink FEBRUARI Mathilda Hjelm FEBRUARI Mathilda Hjelm 30 MARS - 2 APRIL Alexander Torin 7-10 APRIL Mathilda Hjelm Under 2014 växte Moderat skolungdom med 7,9% eller om man så vill 658 medlemmar. En fantastisk medlemsökning. Detta är ett steg i rätt riktning. Vi nådde inte upp till den skyhöga målsättning vi hade satt upp för året. På grund av det snabba tempot detta Supervalåret så har ett flertal av turnéerna flyttats antingen framåt eller bakåt i tiden för att bättre matcha behoven ute i distrikten. Vi såg under båda valrörelserna en tydlig trend på att distrikten inte vill skicka ut sina medlemmar på turnéer. På grund av detta valde vi att prioritera om och istället för att satsa på att skicka ut rikskommitténs medlemmar till de distrikt som var i stort behov av hjälp. Att vi inte nådde upp till målet 20st turnéer ger därmed en missvisande bild av de kampanjarbetet vi bedrivit. Vår specifika värvarutbildning uteblev till förmån de utbildningar som arrangerades av MUF inför valen. Rikskommittén har åkt runt i distrikten och haft talarkvällar om värvning. Vi ser att moderat skolungdom står väl förberett, inför nästa verksamhetsår, om man ser till antalet värvare som håller en hög kvalité. 7

8 IDÉUTVECKLING Kvantitativa mål Att skriva två rapporter tillsammans med en tillsatt arbetsgrupp Att hålla minst sju talarpass som tar in fler medlemmars idéer och tankar Kvalitativa mål Att få fler att tycka att det är roligt att bedriva idéutveckling Att kunna använda tydligare skolpolitiska frågor i värvarmaterial Ansvarig: Adam Agerbrink (A.A) Moderat Skolungdom är idag mer relevant än någonsin tidigare. Vi pratar individer, inte system. Vi försöker hitta lösningar på den psykiska ohälsan framför hur vi ska behålla monarki. Moderat Skolungdom ska vara relevant för Sveriges unga och är det mer än någonsin idag, men fler steg måste tas och det vi har gjort detta år är att ha tagit ett steg på rätt väg. Kompassen Arbetsgruppen Kompassen har gjort ett gediget arbete i att skriva två stycken rapporter om idéutvecklingen. En rapport behandlade skolpolitiken och den andra rapporten behandlade skolungdomars vardag i stort. Det har hållits flertalet talarpass om Moderat Skolungdoms idéer under året, långt fler än den ursprungliga målsättningen. Med detta arbetet har fler medlemmar fått ta del av vår politiska kraft och idéerna har även använts på organisationens värvarmaterial. UTBILDNING Kvantitativa mål Anordna höstkonferensen Anordna en sommarutbildning vid namn Fokus:Valvinst med 30st deltagare Anordna MÅNS 2015 Att MÅNS 2015 skall ha 20deltagare Anordna rikskonferensen 2015 Anordna mentorskapsprogrammet MSU-Academy Kvalitativa mål Att Höstkonferensen skall ge en energikick efter valrörelsen Att Höstkonferensens deltagare skall ha stor geografisk spridning. Att samtliga distrikt skall vara representerade på Fokus:Valvinst Att samtliga distrikt skall vara representerade på Höstkonferensen. Att höstkonferens skall ha ett fokus på engagemang och skolpolitiska frågor. AttFokus:Valvinst skall ha ett fokus på valvinst och skolpolitik Höstkonferensen Höstkonferensen är en tradition i MSU och arrangerades även detta år av rikskommittén, denna gång i Borås. Fokus låg på att alla deltagare skulle känna att de fick ut så mycket som möjligt av utbildningen. Därför valde rikskommittén att möjliggöra för deltagarna att bland flertal pass detta året. De självvalda passen kombinerades med gemensamma pass för att alla deltagare skulle få ta del av en bred utbildning. Vi är också otroligt glada över att utbildningen hade över hela 130st deltagare. 8

9 MSU-Academy Målet med MSU Academy var och är att utveckla framtidens ledare inom Moderat Skolungdom. Genom att se till att tilldela sökande mentorer som passar ihop och som i större utsträckning än tidigare anpassa så att dessa kan träffas hoppas vi att dessa mentorer och adepter också fortsatt skall kunna utveckla framtidens idéer och ledare inom Moderat Skolungdom. Flera mentorer och adepter har parats ihop. Fokus: Valseger Mellan den 19 och 20 juli anordnade rikskommittén spetsutbildningen Fokus: Valseger på Barkarbygård i Stockholm. Det var en framgångsrik utbildning med många deltagare från runt om i landet. Målet om 30 deltagare blev dock inte uppfyllt på grund av kostnadsmässiga skäl samt att utbildningen var förlagd mitt under sommarmånaderna. Utbildningen blev dock lyckad, med fokus på små grupper med samma talare under längre tid lyckades vi få en stringens i utbildningen som sporrade den individuella utvecklingen. Tendenserna tidigare har varit att ständigt ha talare i stor grupp vilket ofta medför att det kollektiva går före det individuella, detta har såklart sina fördelar rent logistiskt. Men rikskommitténs mål var att alla deltagare på Fokus: Valseger skulle ges en egen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Det lyckades vi med, mycket tack vare Louise Meijer & Rasmus Törnblom som var de två talarna för grupperna. MÅNS 2015 Helgen 16 till 18 januari arrangerades spetsutbildningen i retorik och ledarskap, MÅNS 2015 på Katrineberg. Det var 36 personer som ansökte till utbildningen varav 21 fick delta på utbildningen då vi valde att utöka med en plats då det var väldigt många bra ansökningar. På utbildningen så talade Gustav Schyllert, Niklas Wykman, Rasmus Törnblom, Oliver Rosengren, Louise Meijer, Mikael T Eriksson, Ida Drougge samt Benjamin Dousa. DISTRIKTSSTÖD Kvantitativa mål Upprätthålla kommunikationen mellan Rikskommitté och distrikt Följa upp Distriktsfaddrarnas arbete Se till att flera lokala kampanjer drivs Arrangera två stycken evenemang för lokala företrädare. Anordna minst ett besök per distrikt från Rikskommittén Kvalitativa mål Förbättrat idé utbyte mellan Rikskommitté och distrikt Förbättrat idé utbyte mellan distrikt Förbättrad möjlighet för driften av lokala kampanjer och frågor Moderat skolungdom har gått i genom ett stort år med två valrörelser i bagaget. Distriktsstödet har varit en viktigt del i dessa valrörelser då man skapar en kontakt mellan distriktet och rikskommittén och man kan få en viktig informationsström i båda riktningarna. Detta genom att Moderat Skolungdom har fortsatt med det som nu kallas distriktsfadderskap, som innebär att varje MSU-ansvarig har fått en distriktsfadder. Distriktsfaddrarna har bestått av samtliga personer i rikskommittén och ansvarig för distriktsstödet har varit Hanna Canholm. Kontakten mellan rikskommitté och distrikt har fokuserat kring att informera om evenemang, skapa inspiration till att väcka lokala frågor, samt att hjälpa till vid frågor kring verksamheten. Distrikten har därigenom också fått möjlighet att lyfta sina svårigheter och på ett aktivt sätt fått hjälp från rikskommittén. Det har även arrangerat ett distriktsforum under våren 2015 för samtliga MSU-ansvariga från distrikten. Fokus var under denna träff att knyta kontakter MSU-ansvariga emellan, samt att bli inspirerade inför 9

10 de nya krafttag Moderat Skolungdom står inför. Rikskommittén hade gärna även sett ett distriktsforum under hösten 2014, som då hade uppnått att det blivit två träffar där MSU-ansvariga och rikskommittén fick utbyta idéer och inspirera varandra. Men detta blev inte möjligt. Rikskommittén såg dock till att träffa distrikten på annat sätt, bl a genom att under både våren och hösten 2014 besöka alla distrikt minst en gång. Distriktsfaddrarnas fördelning Mathilda Hjelm: MSU Skåne, MSU Göteborg och MSU Stockholm Olof af Geijerstam: MSU Östergötland, MSU Västmanland, MSU Värmland och MSU Västernorrland Adam Agerbrink: MSU Halland, MSU Södra Älvsborg, MSU Norra Älvsborg, MSU Skaraborg och MSU Gävleborg Isabella Viktor: MSU Gotland, MSU Västerbotten, MSU Uppsala, MSU Jönköping och MSU Kronoberg Alexander Torin: MSU Dalarna, MSU Norrbotten, MSU Bohuslän och MSU Södermanland Hanna Canholm: MSU Jämtland, MSU Kalmar, MSU Blekinge och MSU Örebro PRESS Kvantitativa mål Ha aktiva konton på sociala medier så som Facebook, Instagram och Twitter Öka Moderat Skolungdoms synlighet i media externt och internt Fortsätta driva en relevant, intresseväckande och inspirerande MSU-pages Kvalitativa mål Stärka Moderat Skolungdoms varumärke internt inom Moderaterna och MUF Stärka Moderat Skolungdoms varumärke Under året så har det mediala arbetet ökat för Moderat Skolungdom då synligheten på sociala medier har ökat avsevärt då vi nu har aktiva konton på Facebook, Twitter och Instagram. Vi har gått från att inte finnas på Twitter och Instagram till att ha över 800 respektive 400 följare. Vi har fått fler idéer att nå ut och bli en del av partiets politik, exempelvis driva att programmering bör finnas som ämne i skolan. Moderat Skolungdom har synts mer på debattsidorna, både lokalt och nationellt. Pressansvarig: Isabella Viktor. KOMMENTARER: Moderat Skolungdom har under det gångna året varit ute på fler kampanjer än någonsin tidigare, värvat fler en någonsin tidigare och haft fler deltagare på Höstkonferensen än någonsin tidigare. Det har varit ett fantastiskt år och nu ligger två val i bagaget, vi överlevde. Efter en stor form av utmatning efter valet i september så var vi ändå beredda att ta oss an ett eventuellt nyval. Det går inte att sätta ett pris på Moderat Skolungdoms medlemmars engagemang för att det tar aldrig slut och blir ständigt större och starkare. Vi vill tacka för ett väldigt bra år! 10

11 REVISIONSBERÄTTELSE MODERAT SKOLUNGDOM, VERKSAMHETSÅRET Undertecknad har under det gångna verksamhetsåret haft förmånen att få granska Moderat Skolungdoms rikskommittés arbete. Detta har gjorts genom deltagande i arrangemang, granskning av dokument och målplaner samt närvaro vid rikskommitténs sammanträden. Moderat Skolungdom lägger ett mycket intensivt år bakom sig med rekordmånga allmänna val. Trots att Alliansen och Moderaterna inte vann valen kan man inte påstå annat än att Moderat Skolungdom gjort ett mycket bra jobb och varit en bidragande faktor till att Moderaterna ändå fick så pass många röster som vi faktiskt fick. De fina resultat vi sett i skolvalen landet över är också det ett gott tecken inför framtiden och i mångt och mycket Moderat Skolungdoms förtjänst. Detsamma kan sägas om att Moderaterna blev största parti bland unga, även i den segern har MSU varit en viktig komponent. Som Moderata Ungdomsförbundets kampanjmotor har Moderat Skolungdom under det gångna året genomfört ett förtjänstfullt arbete. Jag kan, efter genomförd granskning, konstatera att Moderat Skolungdom står starkt och är politiskt relevant för Sveriges unga. Verksamheten är välskött och jag kan med gott samvete ge rikskommittén betyget mycket väl godkänt för det arbete de genomfört under det gångna verksamhetsåret. Mot bakgrund av det som presenterats ovan föreslår jag rikskonferensen: att Bevilja Moderat Skolungdoms rikskommitté ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014/2015 Linda Söderberg, Verksamhetsrevisor 11

12 12

13 PROPOSITIONER 13

14 PROPOSITION 1 EN GIVANDE TID I SKOLAN Frihet att välja I Sverige begränsas unga fortfarande av kommun- och länsgränser. Vi kan därför inte heller stoltsera med att vi har ett fritt skolval när vi egentligen har ett begränsat skolval. Vi vill stärka skolvalet och vi vill att ungdomars frihet att välja inte ska inskränkas av olika gränser. Vänsterpartierna har talat om att införa ett veto för kommuner när det handlar om nyetablering för friskolor. Idag har dock kommunerna nästintill ett veto enligt Skolinspektionen som tillåter kommuner yttra sig angående nyetablering av friskolor. Kommuner ska inte neka en friskolas etablering utifrån de krav som ställs idag, det är en sak som helt kan lämnas till Skolinspektionen. Friheten att kunna välja bygger på kunskap hos den som gör valet. Omedvetna val kan inte ses som riktiga val, varför vi måste ha relevanta idéer även för högstadiet. Idag ser vi ett stort problem i de praktiska ämnen som lärs ut. Det är inte rimligt att det läggs så mycket tid på praktiska ämnen när elever behöver bra mycket mer tid och stöd i de mer teoretiska. Dagens praktiska ämnen bör därför reformeras för att på ett bättre sätt möta framtidens utmaningar. Kvalitet i och utanför skolan Omvärlden blir allt mer digitaliserad. Trots att allt fler skolor väljer att erbjuda sina elever digitala hjälpmedel är det många lärare som skyr att använda dessa som del i undervisningen på grund av att de inte har någon solid kunskap kring hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Det är ett slöseri att skolor lägger ner stora summor pengar på digitala hjälpmedel till elever om lärarna inte har någon kompetens och kan använda dem som verktyg i undervisningen. Alla lärarstudenter bör därför få möjlighet till likvärdiga förutsättningar och kunskap inom området. Skolan ska främja elevernas kunskaper, men tyvärr möter inte alltid skolan elevernas förväntningar och ambitioner. Därför blir det viktigt att ta ställning för ett förstärkt läx-rut. Denna reform, en typ av extern läxhjälp, gör att en tjänst som tidigare utnyttjades av få, nu är något som kan vara ett komplement även för elever olika socioekonomiska bakgrunder. Slutligen vill vi även se en förändring i sättet man rättar prov. Idag riskerar relationen mellan elev och lärare påverka betygssättningen. För att minska risken för att just detta sker vill vi inte bara se externa examinatorer, utan även ett införande av anonyma prov. Dessa prov kan användas med hjälp av koder för att i en än större utsträckning göra betygssättningen mer rättssäker. Med anledning av ovanstående yrkar vi Rikskonferensen: att 1 att 2 att3 att 4 att 5 att 6 att 7 att 8 anta propositionen MSU verkar för ett nationellt fritt skolval MSU verkar för att avskaffa kommunala veton MSU uttalar att skolor ska konkurrera på lika villkor MSU verkar för att reformera och minska antalet praktiska kurser på högstadiet MSU verkar för att införa kompetenskrav gällande digitala hjälpmedel för lärare MSU verkar för att stärka läx-rut MSU verkar för att införa anonyma prov 1 (http://www.skolinspektionen.se/sv/tillstandsprovning/starta-fristaende-skola/kommunernas-yttranden/). 14

15 PROPOSITION 2 EN SPJUTSPETS IN I FRAMTIDEN Antagningen till universitet och högskola bygger idag på enbart studiemeriter, i form av betygen eller högskoleprovet. Systemet borde också väga in engagemang utanför skolan som meriterande. Moderat Skolungdom har i alla år främjat engagemang, driv och flitighet, därför är det fullt rimligt att vi verkar för ett bredare antagningssystem. Detta kommer även sannolikt att öka ambitionen hos unga då det på så sätt kan löna sig senare efter gymnasietiden. Allt för många gymnasieelever är idag ovetande om vad som krävs för att nå sina mål. SYV-verksamheten bör därför vara ett mer naturligt inslag av elevers skolgång. Dessutom vill vi se en generell genomgång av valt programs fortsatta yrkes- och studiemöjligheter. Extern kompetens måste även bli en betydlig större del jämfört med idag. Baserat på gymnasieprogrammets inriktning bör människor, med olika yrken och erfarenheter, bjudas in för att inspirera, uppmuntra och hjälpa unga människor att nå sina mål i livet. Att efter gymnasiet studera vidare på högskola eller universitet är ett stort steg för många i livet. Trots det finns det idag ett mycket begränsat antal gymnasieskolor som samarbetar med universitet och högskolor. Många gymnasieskolor saknar helt en naturlig kontakt med universitet och högskolor. Genom att öppna upp för att fler gymnasieskolor ska samarbeta med universitet och högskola, sänks de stora trösklar som idag finns mellan gymnasieskolan och universitet/högskola. Att möjliggöra för elever att pröva på studier på universitet och högskola under gymnasietiden begränsar ingen elev, tvärtom ger det elever möjligheten att rusta sig inför framtiden. Vi bör av samma anledning även verka för en fortsatt digitalisering genom hela skolgången. Slutligen vill vi även se ett lyft av jämställdheten inom skolvärlden. För att elever och lärare ska få en likvärdig chans ser vi vikten av att inkludera normkritiskt tänkande som en del av det centrala innehållet i de två kurserna i Samhällskunskap på gymnasiet. Idag finns detta redan i kurserna syfte, men då det saknas i det centrala innehållet finns det inget som säger att det måste vara en del av undervisningen. Detta vill vi ändra på. Med anledning av ovanstående yrkar vi Rikskonferensen: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 att 6 anta propositionen MSU verkar för att universiteten själva ska få utforma sin antagning MSU verkar för att extern kompetens blir en del SYV-verksamheten MSU verkar för att möjliggöra att läsa kurser på universitet under gymnasietiden MSU verkar för att stärka digitaliseringen i skolan MSU verkar för att införa normkritiskt tänkande som del av det centrala innehållet i kurserna SAMSAM01a och SAMSAM01b 2 Gäller ej fristående läroverk, så som Handelshögskolan i Stockholm, som använder Särskilda meriter som en urvalsbas. 15

16 PROPOSITION 3 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS Vi står inför stora utmaningar i den svenska skolan. Bristande lärarkompetens, elever utan uppbackning hemifrån och fallande resultat. En av de delar som skiljer vår skolgång från länder med stigande resultat är kvalitetskraven på skolledningar och undervisningen. Om inte en skolchef, rektorer eller lärare levererar en kvalitativ undervisning så upptäcks det och åtgärdas. Sveriges skola består istället av en diffus hierarki där det inte är uttalat vem som har ett tydligt ansvar för att elevers undervisning. Vem upptäcker och står som ytterst ansvarig när undervisningen inte håller måttet? Ett av problemen är skolledningens närvaro i undervisningen. Med skolledningen åsyftas här rektor och gymnasiechef. De sitter mer på sina kontor än vad de är i klassrummen. Genomgående i europeiska länder så som Finland och England så är skolledningen i mycket högre grad närvarande i klassrummen jämfört med Sverige. De tar ett större ansvar för undervisningen. Vidare behöver skolledningar få större befogenheter att bestämma över sina egen skolor. Många lärare håller idag tyvärr inte måttet. Det är olyckligt att vi idag då kan påverka detta faktumet ytterst lite. Elever kan klaga, vårdnadshavare kan diskutera med skolledningen, men att en lärare faktiskt får sluta är i det närmsta omöjligt. Snarare så väntar det då en förflyttning av lärarens tjänster. Det är inte acceptabelt. Det handlar om kvalitén i undervisning, elevers framtid och då kan det inte finnas några ursäkter. Att alla kan bli lärare sägs ofta från flera politiska partier. Vi håller inte med. Om vi vill att läraryrkets status ska höjas på riktigt måste vi utgå från att alla inte kan bli lärare. Antagningskraven till lärarprogrammen bör höjas och samma program bör även innehålla ett större fokus på personliga egenskaper, så som auktoritet och förmågan att lära ut. En bra lärare är någon som känner sina elever, är respekterad och som säkerställer att alla elever når sina individuella mål. Idén om individuella löner har länge drivits av Moderat Skolungdom. Det är också en reform som Alliansen möjliggjort genom införandet av lektorer och förstelärare. Men när vi får bättre skolledningar så är det på sin plats att rektorn och skolchefen själva får dela ut individuella löner och bonus till sin lärarkår. Till sist är det självklart att det är eleven själv som står för kunskapsinhämtningen. Även med våra föreslagna förändringar av skolan kommer man inte från att eleverna själva har ett ansvar för att lära sig. Lärarna är inga trollkarlar som förmedlar kunskap, likt en frisör klipper kundens hår, som krönikören Lena Andersson skrev i Dagens Nyheter. Men ett första steg är att tillse att elevernas undervisning håller måttet. Med anledning av ovanstående yrkar Rikskommittén: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 att 6 att 7 att 8 att 9 anta propositionen Moderat Skolungdom uttalar att skolledningar ska ha en högre närvaro i undervisningen och säkerställa dess kvalitét till eleverna. Moderat Skolungdom verkar för att skolledningar ska effektivt kunna bytas ut på grund av bristande kvalitét. Moderat Skolungdom verkar för att ge skolledningar större befogenheter. Moderat Skolungdom verkar för att lärare mer effektivt ska kunna sägas upp till följd av bristande kvalitet. Moderat Skolungdom verkar för att skärpa antagningskraven till lärarutbildningarna. Moderat Skolungdom uttalar att innehållet i lärarutbildningarna ska innehålla en högre kunskapsgrad. Moderat Skolungdom uttalar att ansvarsutkrävandet i skolväsendet ska bli tydligare Moderat Skolungdom verkar för en ökad lönespridning inom lärarkåren 16

17 MOTIONER 17

18 MOTION 1 ANGÅENDE RETORIKEN I SKOLAN Markus Bengtsson MSU Halland Att tala inför folk är något som många människor fruktar mer än döden. Man blir nervös, börjar svettas och får svårt att minnas vad man skulle säga. Konsten att tala- retorik, är något som ständigt är aktuellt i skolan i form av redovisningar, föredrag och presentationer som eleverna förväntas hålla. Dessvärre är detta saker som många elever skyr. Att kunna förmedla sin åsikt och att kunna föra sin egen talan är oerhört viktigt i livet, på jobbintervjun, på arbetsplatsen eller för att skapa debatt. Att kunna prata för sig själv är inte bara viktigt på jobbintervjun, det är också oerhört bra för självförtroendet, om man vid tidig ålder får lära sig och vänja sig vid att tala inför en publik avdramatiserar vi snabbt det hela, vi lär eleverna att våga uttrycka sig inför andra, något som jag själv anser är en mänsklig rättighet och viktigt för demokratin. Det är även en stor jämställdhetsfråga då det generellt är killar som tar mest plats och får mest plats i skolan och på arbetsplatsen. Det finns en förutfattad mening i samhället att killar är stökiga, de förväntas höras och synas mer än tjejer och därför tillåts de också göra det, de nästan uppmuntras till att vara störiga och ställa till med bråk. Medan normen säger att tjejer ska vara lugna och tysta, inte synas så mycket, vilket resulterar i just det, för när samhället säger till dig att du inte ska ta plats, så kommer de flesta inte heller våga göra det. Om vi istället redan i från första klass låter barnen öva på att prata inför grupp på ett lekfullt sätt, det kan vara något så enkelt som att säga några ord om sin hund eller sitt gosedjur. Samtidigt som man då tidigt också lär barnen att lyssna och respektera den som talar och att ge positiv feedback. Samt att man sedan fortsätter att låta muntliga redovisningar och presentationer inför grupp följa med som en naturlig del av undervisningen genom hela låg- och mellanstadiet. Så lär vi barnen att våga ta plats och stå upp för sig själv, det blir naturligt att prata inför publik, de blir mer självsäkra, vågar säga vad de tycker och får större möjligheter att påverka samhället. Detta kommer också resultera i att vi bekämpar normen om den tysta tjejen och istället stärker unga tjejer och killars självförtroende, att alla tjejer och killar i större utsträckning vågar räcka upp handen i klassrummet, vågar höras och synas på arbetsplatsen, vågar argumentera för sin sak och alltid vågar stå upp för sig själva och sin kropp när de blir kränka. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 att 6 MSU verkar för en låg-och mellanstadieskola där muntliga presentationer och redovisningar av elever ska vara en naturlig del av lärandet. MSU uttalar att muntliga presentationer och redovisningar av elever inför grupp ska vara en naturlig del av lärandet redan under låg- och mellanstadiet. MSU uttalar att övningar i retorik i låg- och mellanstadiet är en viktig del i att stärka elevers självförtroende. MSU uttalar att övningar i retorik i låg- och mellanstadiet är en viktig del i jämställdhetsarbetet. MSU uttalar att kunskaper i retorik är en mänsklig rättighet. MSU antar motionen i sin helhet. 18

19 Motionssvar: Rikskommittén vill tacka motionären för en välskriven motion som berör ett viktigt ämne. Att införa retorik och muntliga presentationer till att bli en mer naturlig del under skoltiden tycker vi är en bra idé som kan hjälpa till att lösa ett problem och rädsla som många har. Däremot så anser vi inte att det är något som radikalt kommer förbättra jämställdhetsarbetet. De mänskliga rättigheterna innefattar trettio artiklar, bland annat innefattar de rätten till åsiktsfrihet och rätten att ej få hållas som slav. Att därför uttala att kunskaper i retorik skulle vara en mänsklig rättighet är inget som vi anser är upp till Rikskonferensen och Moderat Skolungdom att besluta, utan det är upp till Förenta Nationernas generalförsamling att besluta om. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: Att bifalla att-sats 1, 2 och 3 Att avslå att-sats 4, 5 och 6 19

20 MOTION 2 GÄLLANDE ANTAGNING TILL UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA Sara Göransson MSU Örebro I dagens samhälle blir det allt mer vanligt att söka in till universitetet och högskola. För sjunde året i rad, år 2014, ökade antalet ansökningar till höstterminens kurser och program på högskolan. Hur antagningsprocesserna vid varje universitet och högskola ska gå till finns det tydliga direktiv om. Idag har skolan själv ingen möjlighet att kunna styra dessa processer helt. Om ett program har fler antal sökande än vad programmet i fråga kan ta in så fördelas platserna genom olika urval. Till en utbildning på grundnivå skall alla platser fördelas så att minst en tredjedel av platserna går till betygsurvalet och minst en tredjedel till de sökande som har gjort högskoleprovet. Resterande tredjedel får universitetet och högskolan själva styra mer över och kan till exempel handla om en urvalsprocess baserat på intervjuer. Sveriges universitet och högskolor skall ha rätt att själva kunna styra hur antagningsprocesserna till kurser och program ska gå till. Vissa skolor kanske vill lägga ett mindre fokus på betygen och en större vikt vid intervjuer, medan andra vill göra precis tvärtom. Detta skall vara en fråga som skolan själv kan besluta om. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag Rikskonferensen att besluta: att 1 att 2 att 3 Moderat Skolungdom uttalar att Sveriges universitet och högskolor själva skall få bestämma hur antagningsprocesserna till utbildningar ska gå till. Moderat Skolungdom verkar för att Sveriges universitet och högskolor själva skall få bestämma hur antagningsprocesserna till utbildningar ska gå till. Motionen vidaresänds till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma år 2015 Motionssvar Vi från rikskommittén tackar motionären för en bra motion som belyser ett viktigt ämne. Idag har vi en relativt sett stor autonomi på Sveriges universitet/högskolor vilket innebär att de redan har möjlighet att styra över hur deras antagninsprocesser ska se ut. Anledningen till att så få kurser/program använder sig av möjligheten att ha intervjuer eller liknande är helt enkelt att det skulle var ett alldeles för stort administrativt arbete samt att man anser att systemet när man söker på poäng fungerar bra. Det finns dock vissa program där man i större utsträckning använder sig av andra metoder än betygen, detta är ofta program med väldigt snäv inriktning som till exempel journalistlinjen. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: att besvara att-sats 1,2 att avslå att-sats 3 20

21 MOTION 3 IDROTTENS PLATS I SKOLAN Olof af Geijerstam MSU Södermanland,Adam Agerbrink MSU Bohuslän Det är dags att vi i Moderat Skolungdom tar idrott och hälsa för vad det är. Det är också på tiden att MSU börjar engagera sig i frågor som rör våra yngre medlemmar som går på högstadiet. Diskussionen om idrottens vara eller icke vara har länge varit en het diskussion inom MSU. Givetvis är det orimligt att man kan stängas ute från sin drömutbildning på grund av att man inte är tillräckligt skicklig i fotboll. Lika orimligt är det att man ska ta bort det ämne som bekämpar de två största hälsoproblemen vi har i Sverige idag. Den psykiska ohälsan ökar för var dag som går och vi är på väg att bli den fetaste generationen någonsin. Idrott och hälsa är ett effektivt sätt att jobba mot dessa utmaningar, samtidigt som man övas i lagarbete och kreativitet. Det första svaret på dessa problem blir därför att man ska ha mer idrott i skolan. Bred forskning visar att de dagar med idrott i skolan är de dagar elever presterar bäst. Vi ska även ha fler olika former av idrott på högstadiet, tiden med 40 minuters pass av enbart kullerbyttor måste ses som förbi. Det andra svaret blir att betygssättningen måste förändras. Idrottsbetyget kan inte väga lika tungt som t.ex. betyget i matematik. Vi ser därför att idrott blir ett ämne där du enbart kan få godkänt samt icke godkänt. Detta vill vi se just för att idrott ska få sin rätt plats i den moderna skolan - där det ses som viktigt men inte något som bör avgöra en elevs akademiska framtid. Med anledning av ovanstående yrkar vi: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 MUF verkar för ett betyg i ämnet Idrott och Hälsa enbart kan vara E samt F. MUF verkar för att fler idrottstimmar införs under högstadiet. MUF verkar för att ämnesinnehållet i Idrott och Hälsa blir mer varierat. MUF uttalar att man i ämnet Idrott och Hälsa ska arbeta för att främja både den fysiska och psykiska hälsan. MUF verkar för att psykisk ohälsa ska bli en större del av idrotten under högstadiet att 6 motionen vidaresänds till Moderat Skolungdoms Rikskonferens Motionssvar Rikskommittén vill börja med att tacka för en intressant motion. Som motionärerna skriver så är Idrott och Hälsa ett väldigt viktigt ämne och att idrottsbetyget skulle vara det avgörande att komma in på sin drömutbildning känns fel. Idrott och hälsa ska ju finns för elevernas välmående och hälsa. Ämnesinnehållet är idag näst intill så varierat det kan bli, och MSU borde inte gå in och detaljstyra ämnesplanen utan lämna det åt idrottslärarna själva att bestämma över sina egna lektioner. Idag finns det också redan med i ämnet att Idrott att främja den fysiska och psykiska hälsan. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen att bifalla att-sats 1 och 2 att avslå att-sats 3 och 5 att besvara att-sats 4 21

22 MOTION 4 ANGÅENDE EN FÖRBÄTTRAD SKOLMARKNAD Christopher Rydeaus MSU Östergötland I och med den svenska skolreformen 1992 blev äntligen skolmarknaden en marknad i dess rätta mening. Skolmarknaden innan 1992 var en marknad där det endast fanns kommunala skolor och elever fick inte välja vart de skulle studera. Efter skolreformen 1992 kom friskolor att konkurrera med de kommunala skolorna och elever fick möjlighet att välja vart de skulle studera. För att en marknad ska fungera måste konsumenten, alltså i detta fall eleven och dess föräldrar, kunna ta ett välinformerat beslut för att kunna avgöra vad som är bäst för dem, vilket tyvärr inte är fallet för tillräckligt många på skolmarknaden. På nästintill alla andra marknader har vi tillgång till massvis information kring den tjänst som vi vill konsumera. Vi som konsumenter har på ett enkelt sätt tillgång till massvis olika kvalitetsgranskningar inom andra branscher, till exempel i restaurangbranschen där vi har tillgång till hygienbetyg och betyg från olika matkritiker genom media, i flygbranschen får man sin verksamhet granskade av flertalet flygmyndigheter över hela världen, på internet där det vuxit fram massvis olika tjänster som betygsätter och värderar olika företag och produkter (T.ex Pricerunner) och sjukhus blir utvärderade och bedömda kring deras vårdkvalité. När vi sedan kommer till skolmarknaden finns det inget mått som Michelinguiden eller en tjänst som Pricerunner som ger ett mått eller en utvärdering av den utbildning och skola man ska välja. Ett uppenbart mått som skulle kunna användas i detta syfte är betyg och resultat på standardiserade prov såsom de Nationella proven, dessa tar dock inte hänsyn till ens socioekonomiska situation och betydelsen av att komma från ett hem med studievana. Till exempel kanske en skola i ett område där alla har god studievana i hemmet kanske får väldigt höga resultat men en skola i ett utsatt område kanske inte får lika höga resultat men den förbättringen som eleverna har gjort kanske innebär att den skolan är mycket bättre än den förra. Det finns tre olika verktyg för att utvärdera dessa SALSA, SNED och VAM. SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser) är ett verktyg som det svenska skolverket använder sig av men till skillnad från SNED är det inga ekonomiska subventioner eller belöningar kopplade till utfallet. Modellen använder meritvärdet för elever i nionde klass och relaterar det till bakgrundsfaktorer såsom föräldrars utbildning för att nå fram till ett mått på vad en skola med ett visst elevunderlag förväntas prestera. Sedan jämför man det med det faktiska meritvärdet för att avgöra om en skola underpresterar eller överpresterar på en viss skala. Man kan dock inte ta det resultatet som SALSA ger som en skola verkliga prestation då den väger in så få faktorer. Tillskillnad ifrån SALSA använder sig VAM och SNED ekonomiska incitament men fungerar ändå på ett liknande sätt. Om man bygger upp ett kvalitetsmått är det viktigt att skolor inte får incitament att höja sina elevers betyg godtyckligt endast för att höja sin egna standard. Därför är det viktigt att skolresultaten bestäms utifrån en extern examinator som antingen utgår från de standardiserade proven eller uppgifter under hela kursens gång. SALSA är inte tillräckligt omfattande och väger inte in tillräckligt mycket faktorer för att på ett rättvist sätt för skolor, därför behövs det ett allmänt och lättillgängligt kvalitetsmått för den svenska skolan så att elever och föräldrar kan ta välinformerade val kring val av skola och utbildning. att 1 att 2 att 3 Moderat Skolungdom uttalar kvalitetsmåttet som används av Skolverket måste ta hänsyn till fler aspekter än SALSA. Moderat Skolungdom verkar för att ett nytt kvalitetsmått som tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund, resultat på de nationella proven, kvalité i gymnasiearbetet och utbildningens förankring till vidare studier skapas. Moderat Skolungdom verkar för att det etableras en nationell sida som jämför skolor på ett lättförståeligt sätt. 22

23 Motionssvar Vi vill börja med att tacka motionären för en mycket viktig och bra motion. Att jämföra skolor är en idé som diskuterats på många stämmor och rikskonferenser, men diskussionen kring SALSA är ny. Vi ser givetvis positivt på att stärka kunskapen kring skolorna för att i förlängningen stärka det fria skolvalet. Val kan endast betraktas som riktiga om de innehåller tillräckligt med kunskap. Därför är fler aspekter än dagens i kombination med ett jämförelseverktyg önskvärt. Däremot ställer vi oss skeptiska till om kvalitetsmåttets faktorer ska begränsas till de som nämns i att-satsen. Det måste finnas möjlighet att ha andra - och fler - faktorer i ett sådant kvalitetsmått. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: att bifalla att-sats 1,3 att avslå att-sats 2 23

24 MOTION 5 ANGÅENDE AVSKAFFANDET AV SKOLPLIKTEN Matilda Ekeblad, Ebba Bragvad MUF Östergötland Idag har alla personer som är bosatta i Sverige som är mellan sju och sexton år skolplikt. Det innebär att man enligt lag är skyldig till att genomföra en nioårig skolgång. En av de skolor som blivit ansedd som bäst i världens är skolan i Finland. Detta trots att man i Finland inte har någon skolplikt utan istället läroplikt. Läroplikten säger att alla barn som är bosatta i Finland enligt lag är skyldiga till att inhämta den grundläggande utbildningens lärokurs. Läroplikten börjar det år man fyller sju fram till det att man slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs. Det som skiljer sig är att man enligt läroplikten inte behöver inta utbildningen i skolans lokaler utan att man ger friheten till barnen och föräldrarna att bestämma det själva. Man sätter kunskapen i fokus och inte vilken plats man befinner sig på när man intar den. Det finns inget som tyder på att skolplikten leder till att mer kunskap intas eller att bättre resultat ges. Det borde istället införas en läroplikt som är utformad efter den läroplan vi har i Sverige. Det borde inte vara upp till oss politiker att styra och ställa över hur barn och ungdomar ska inta sina kunskaper det viktiga är att den intas. Fokus ligger idag fel och är inte anpassad för att passa alla människor. Med anledning av ovanstående yrkar vi på: att 1 att 2 att 3 att 4 att 5 Moderat skolungdom uttalar att det inte är politikers uppgift att lägga sig i hur och var den grundläggande utbildningen intas. Moderat skolungdom verkar för ett avskaffande av skolplikten. Moderat skolungdom verkar för ett införande av läroplikt för den grundläggande utbildningen. Moderat skolungdom verkar för att tillåta hemundervisning Moderat skolungdom verkar för att avskaffa lärarlegitimationen Motionssvar Vi vill börja med att tacka motionärerna för en välskriven och mycket intressant motion. I frågan gällande läroplikt måste många aspekter tas i beaktande. För gymnasieelever bör det vara självklart att kunskap kommer före närvaro och att den fysiska platsen för inlärning spelar mindre roll. Så länge man hittar en individuell lösning på gymnasiet är det eftersträvansvärt att just kunskap kommer före närvaro. Vad gäller låg-, mellan- och högstadium är situationen en annan. Det är vår bestämda åsikt att skolplikten här fyller en viktig funktion. Skolan förmedlar inte bara kunskap, utan övar också elever i sociala färdigheter som inte går att ersätta. I unga år bör det alltså finnas en skolplikt. Denna skolplikt blir även viktig ur en integrationsvinkel. Givetvis vill vi se att unga nysvenskar tar del av vår skola för att snabbare lära sig språket och de sociala färdigheter vi tar för givet. Vill vi se ett samhälle som förbereder unga för arbetslivet och vidare studier är det viktigt att både bevara skolplikten och dessutom säga nej till hemundervisning. Däremot vill vi understryka vikten av att det måste finnas fall där elever kan bli undantagna från skolplikten och kraven på närvaro även i unga år. Orsaker till detta kan vara psykisk såväl som fysisk ohälsa och är en del i att varje individ ska bli sedd utifrån sina mål och förutsättningar. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: att bifalla att-sats 5 att avslå att-sats 1,2,3,4 24

25 MOTION 6 ANGÅENDE ATT KOMBINERA SINA DRÖMMAR MED STUDIER Sasha Steneram MSU Skåne Vissa drömmer om att bli elitidrottare, andra drömmer om att bli musiker. Sedan finns det även dem som drömmer om både, kanske i kombination. Att kombinera sin utbildning med elitidrott är svårt om en vill gå en skola utan idrottsinriktning. Det är problematiskt på både det sättet att den elev som vill fortsätta sina studier samt sin idrott ofta väljer ett program de kanske egentligen inte vill gå, men väljer på grund av sin passion till idrotten. När en människa tvingar sig igenom sin skolgång blir skolresultaten även sämre. Det som även händer i många idrottsgymnasium är att elever slutar på sin idrott mitt under sin gymnasiegång. Det kan bero på allt från skador till bråk med sin förening. Det gör alltså att de elever som först varit motiverade på sin sport och kanske mindre motiverade i skolan, förlorar allt. Många som tränat idrott på högre nivåer vet att det finns två alternativ inför gymnasiet. Antingen att välja ett idrottsgymnasium som kanske inte erbjuder det man vill läsa och sedan hoppas på att en inte skadar sig. Det andra alternativet är att sluta på sin idrott och läsa något en tycker är kul. Båda alternativ krossar drömmar. Idag är det väldigt få idrottsgymnasium som erbjuder exempelvis estetiskt program. Varför ska det vara problematiskt att kombinera en dröm med en annan? Det är viktigt att göra idrott lättare att kombinera med skolan, därför behöver den svenska skolan uppmuntras till att erbjuda Specialidrott på kommunala gymnasieskolor. En ung idrottare ska kunna kombinera sina idrottspass med andra drömmar. Moderat Skolungdom bör alltid ha som ambition att hitta lösningar för att skolan ska vara motiverande och lätt att kombinera sina aktiviteter, i detta fall elitidrott, med studier. Vi bör ställa kravet på kommuner att det bör finnas en arbetsgrupp för att påbörja samarbetet mellan idrottsföreningar i kommunen med kommunala skolor. Det måste vara obligatoriskt för alla kommunala skolor att erbjuda Specialidrott som kurs i individuellt val. Moderat Skolungdom talar ofta om valfriheten. Det är självklart som liberal att älska valfrihet. Men som liberal måste en även älska friheten för att få förutsättningarna att nå sin dröm. Vi diskuterar ofta hur viktigt det är att de som har förtroendeuppdrag ska kunna få kombinera skolan med det. Det vi glömmer att diskutera är att det finns andra aktiviteter vi bör tänka på också. Med denna motion yrkar jag; att 1 att 2 Moderat Skolungdom verkar för att elever ska kunna kombinera sin idrott med studier 2 Moderat Skolungdom verkar för att alla kommunala skolor ska erbjuda Specialidrott som individuellt val. Motionssvar Rikskommittén vill tacka motionären för en välskriven och viktig motion. Vi instämmer med motionären gällande att det ska vara möjligt för elever att kombinera sina studier med idrott. Idrott skapar målmedvetenhet och tävlingsinstinkt hos sina deltagare. Men vi anser inte att alla kommunala skolor i Sverige ska införa specialidrott. Snarare anser vi att det kan vara en kurs som särskilda skolor i kommun eller län erbjuder om det finns efterfrågan. Vi anser att det skulle vara bättre med en skola särskilt inriktad på specialidrott istället för ett tvång på alla skolor. Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen: att bifalla att-sats 1 att avslå att-sats 2 25

26 MOTION 7 ANGÅENDE ETT MODERNT SKOLSYSTEM Filip Wallersköld Malmö MSU, Erik Tollin Malmö MUF Med Alliansen i regeringsställning har svenska elever fått större valfrihet. Man har försvarat det fria skolvalet, samt infört nya system till fördel för individen. Däremot har man inte varit särskilt kreativa. Man sitter kvar i tänket att skolan ska se ut och fungera på samma sätt som alltid. Detta gäller ansökningar till program på skolor. I nuläget söker man sig till ett visst program, på en viss skola, men man har inte möjlighet att söka enskilda kurser på andra skolor. Detta vill vi se en förändring på. Införandet av ett enskilt kurssystem Ett enskilt kurssystem där man får möjligheten att söka kurser på andra skolor hade gynnat den svenska utbildningen. Det hade skapat möjlighet till konkurrens inte bara på program och skolor i sig, utan även på enskilda kurser. Exempelvis hade elever givits möjligheten att söka kurser på enskilda skolor som erbjuder bättre kvalitet på just den kursen, istället för att vara fast i sin egen skola. Själva ansökningsförfarandet skulle kunna ske på liknande sätt som man ansöker till högskolekurser idag. Reformen av skolsystemet hade kunnat förändra hur skolor arbetar. Ett enskilt kurssystem hade exempelvis gett nya skolor möjlighet att enbart specialisera sig på enskilda ämnen - såsom fysik, men även en grupp ämnen - såsom exempelvis fysik, kemi, biologi och matematik. Enskilda lärare hade kunnat starta skolor där de erbjuder kurser i ämnen de är särskilt insatta i, för vilka de känner att de kan erbjuda stadens bästa utbildning. Således hade enskilda lärare kunnat göra karriär genom att erbjuda den bästa utbildningen i enskilda ämnen. Högpresterande elever hade kunnat söka sig till de bästa lärarna i staden på samtliga ämnen om de så önskade, men även elever med svårigheter i skolan hade gynnats då de hade getts möjlighet att söka sig till lärare med specialförmågor att undervisa elever med andra behov och förutsättningar. Kurssystemet hade erbjudit ett individanpassat system som fokuserade på att erbjuda rätt utbildning för alla oliktänkande ambitioner och förutsättningar. Detta skulle dock innebära att man tar bort kravet på att skolor måste erbjuda kompletta gymnasieprogram. I dagsläget fyller det sin funktion, men med införandet av ett fritt kurssystem skulle det begränsa skolor som exempelvis vill erbjuda utbildning inom enbart vissa ämnen. Många kanske skulle undra över hur schemaläggningen skulle fungera om man införde detta system. Risken att flera kurser skulle krocka är självklart hög. Däremot anser vi inte att detta är ett så allvarligt problem för att det i sig skulle avskräcka från att införa det. Som elev måste man rimligen själv kunna bedöma för eller nackdelarna med att söka till vissa kurser, och begrunda huruvida det fungerar schemamässigt eller ej. Införandet av helgkurser En annan sak svensk skola har fastnat i, är hur lektionstiden ska disponeras. Exempelvis finns det inte många skolor idag som erbjuder lektioner på helgerna. Att bedriva undervisning på helger vore nämligen ett utmärkt sätt att få det enskilda kurssystemet att fungera mer flytande. Krockar lektioner i en viss kurs som är på en annan skola med ens nuvarande schema skulle man kunna ha dessa på helgen istället. Varför ska man vara ledig på just lördagar och söndagar? Införandet av lektioner på helger skulle även ge elever möjlighet att individanpassa skoldagen vill man exempelvis gå i skolan även på lördag för att få kortare arbetsdagar ska man ges denna möjlighet. Utveckling av sommarkurser För de elever som ej når skolans kunskapskrav erbjuds idag bland annat sommarskola som en form av kompensation för att hjälpa dem att komma ikapp med sina studier. Detta är någonting mycket positivt och något vi ska värna om. Dock måste sommarskola och andra utbildningar som går utöver den grundläggande utbildningen utvecklas. Vi måste möjliggöra för svenska elever att studera på en mer intensiv nivå och förbättra sina kunskaper. Detta ska inte enbart gälla elever som hamnar efter i skolan, utan även de som vill fördjupa sig i ämnen eller helt enkelt bara bli duktigare. Viktigt att komma ihåg när man behandlar denna motion är att ett enskilt kurssystem inte skulle ersätta dagens system där man kan välja att läsa en komplett utbildning. Motionen handlar om att det ska vara 26

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Vårsstämma 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar

Läs mer

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Antagna vid förbundsstämma den 24-25 maj 2013. Godkända av partistyrelsen den 6 september 2013. 1 Ändamål Partiföreningens strävan

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma. Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 för Grafisk design och kommunikations sektion Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Senast uppdaterade 2013-05-29 GDK-sektionen 2 (10) 2011-05-03 Innehållsförteckning

Läs mer

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm.

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm. STÄMMOHANDLINGAR Sida 1 av 8 Antagna: Trädde i kraft: 2015-10-23 1 Sammansättning, ändamål och verksamhetsområde Försvarshögskolans Studentkår är en demokratisk och ideell sammanslutning av studenter och

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN FÖRSLAG STADGAR MESKALIN 1 NAMN Föreningens namn är Meskalin, och har sitt säte i Kalmar. Meskalin är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. 2 SYFTE Meskalin ska representera och arbeta för

Läs mer

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04 Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...

Läs mer

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Stormöte Föreningen Energisystemteknologerna (org.nr 817606-6333) ES- sektionen, Uthgård 752 37 Uppsala

Stormöte Föreningen Energisystemteknologerna (org.nr 817606-6333) ES- sektionen, Uthgård 752 37 Uppsala Stormöte Föreningen Energisystemteknologerna (org.nr 817606-6333) ES- sektionen, Uthgård 752 37 Uppsala 18 november 2014 1 Mötets öppnande Mötet öppnades klockan 17.21 av styrelsens ordförande Emma Wennberg

Läs mer

Protokoll Sveriges Ungdomsråds kongress 2009

Protokoll Sveriges Ungdomsråds kongress 2009 Protokoll Sveriges s kongress 2009 20090313 till 20090315 - Borås Närvarande: Ombud Se röstlängd, bilaga 1 Suppleanter Se röstlängd, bilaga 1 Dagordning: 1. Kongressen öppnas 2. Val av mötesordförande

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

Republikanska föreningens ordförande Mia Sydow Mölleby hälsade alla närvarande varmt välkomna till kongressen samt förklarade densamma öppnad.

Republikanska föreningens ordförande Mia Sydow Mölleby hälsade alla närvarande varmt välkomna till kongressen samt förklarade densamma öppnad. Protokoll fört vid Republikanska föreningens kongress Lördagen den 18 april 2015 Pelarsalen, Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm 1 Kongressens öppnande Republikanska föreningens ordförande Mia

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅD KONGRESS 2014 PROTOKOLL

SVERIGES UNGDOMSRÅD KONGRESS 2014 PROTOKOLL SVERIGES UNGDOMSRÅD KONGRESS 2014 PROTOKOLL PLAST: GUDLAV BILDERGYMNASIET, SOLLEFTEÅ DATUM: 14-16 MARS 2014 Bilagor 1. Röstlängd (se bilaga 1) 2. Dagordning (se bilaga 2 sid.40) 3. Arbetsordning (se bilaga

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna Stina Studieinspiratörerna Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna Föreningen 1 Föreningens namn är Studieinspiratörerna. 2 Föreningen och dess

Läs mer

Stadgar för D 21 av Zonta International

Stadgar för D 21 av Zonta International Stadgar för D 21 av Zonta International 1 Medlemskap Zontaklubbarna i Sverige och Lettland utgör Distrikt 21. Distriktet skall vara indelat i sex områden (areas) på följande sätt: Area 01: Norrbottens,

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Förbundsmötet 2012

Förbundsstyrelsens förslag till Förbundsmötet 2012 Revidering av Gymnastikförbundets stadgar 1 Kap. Grundläggande bestämmelser 1 Ändamål Svenska Gymnastikförbundet (SvGF), i dessa stadgar benämnt Gymnastikförbundet, har till uppgift att utveckla och stödja

Läs mer

STADGAR Gymnastikförbundet Uppsvenska (region)

STADGAR Gymnastikförbundet Uppsvenska (region) STADGAR Gymnastikförbundet Uppsvenska (region) Gymnastikregionförbund (GRF) med stadgeändringar antagna av extraårsmötet 2010 1 Kap. Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Gymnastikförbundet Uppsvenska (GRF)

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund

Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund ska, enligt dessa stadgar och Svenska Volleybollförbundets stadgar, såsom

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

Key Findings Jobbiga tankar

Key Findings  Jobbiga tankar Key Findings 48 procent av Sveriges unga känner sig antingen oroliga och ångestfyllda eller ledsna och nedstämda vid tanken på framtiden. 21 procent känner inget särskilt och endast 31 procent känner sig

Läs mer

STADGAR. för GYMNASTIKFÖRBUNDET ÖST

STADGAR. för GYMNASTIKFÖRBUNDET ÖST STADGAR för GYMNASTIKFÖRBUNDET ÖST med stadgeändringar antagna av årsmötet 2013 och vid Förbundsmötet 2014 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR 3 GYMNASTIKFÖRBUNDET ÖST 4 1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 4 1

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Protokoll från Distriktsstämman 2012-03-17

Protokoll från Distriktsstämman 2012-03-17 Protokoll från Distriktsstämman 2012-03-17 A B Stämmans öppnande Björn Falk hälsade alla välkomna till distriktsstämman i Oxelösunds Folkets hus Cupan. Därefter förklarade distriktsordföranden stämman

Läs mer

1 / 5 STADGAR. 1 Namn. 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg.

1 / 5 STADGAR. 1 Namn. 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg. 1 Namn STADGAR 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg. 3 Ändamål 3.1 Föreningens syfte är att inspirera till ett ökat intresse för och öka kunskaperna i matematik

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Protokoll STHFs kongress 2014-03-29 Svenska Mässan, Göteborg

Protokoll STHFs kongress 2014-03-29 Svenska Mässan, Göteborg Protokoll STHFs kongress 2014-03-29 Svenska Mässan, Göteborg 1 Öppnande STHFs ordförande Yvonne Nyblom hälsar alla kongressdeltagare välkomna och förklarar STHFs kongress 2014 öppnad. Nyblom håller ett

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12 ! Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2014-05-13 2013-11-12 Stadgar 2(5) Kapitel I: Inledande bestämmelser 1 Definitioner FUTF: Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker F-STORM:

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål KARLEKONS STADGAR Kapitel 1 Sammansättning och ändamål 1.1 Sammansättning Karlstads ekonomistuderandes förening (KarlEkon), är en självständig ideell förening vid Karlstads universitet. KarlEkon är fackligt

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Ändamål Fritidsföreningen Nobba Brass & Nubbe (NBN) har till ändamål att stödja och främja missbrukares behov av aktiv och meningsfull

Läs mer

STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015

STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015 STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015 Bild på nya loggan KAPITEL 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Nordöstra Svealands Bordtennisförbund (SDF) skall

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Protokoll fört vid SKA Nordmarks årsmöte 2014-02-16

Protokoll fört vid SKA Nordmarks årsmöte 2014-02-16 Protokoll fört vid SKA Nordmarks årsmöte 2014-02-16 Närvarande:,, Robert Hedström, Diane Hedström, Julia Nilsson, Daniel A Johansson, Annika Nyman, Josefina Åsemyr, Robert Nydahl, Åsa Martinsson, Martin

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA - STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA BAKGRUND Svenska Karateförbund Västra (SKV) bildades som Specialdistriktsförbund (SDF) 2010-XX-XX mot bakgrund av att Svenska Karateförbundet vid Riksidrottsmötet

Läs mer

Stadga för Lok Studerandeförening på HLK

Stadga för Lok Studerandeförening på HLK Stadga för Lok Studerandeförening på HLK Kapitel 1 Loks syfte 1:1 Lok är en religiöst-, politiskt- och fackligt obunden studerandeförening för studenter på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK)

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Örebro Läns Orienteringsförbund (ÖLOF) skall främja, utveckla och samordna orienteringsidrotten i distriktet samt arbeta i enlighet

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Campus Helsingborgs vänner. Stadga

Campus Helsingborgs vänner. Stadga Campus Helsingborgs vänner Stadga 1 Innehåll Kapitel 1 Föreningen... 1 1.1 Namn... 1 1.2 Säte... 1 1.3 Föreningsform och verksamhetsår... 1 1.4 Ändamål och verksamhet... 1 Kapitel 2 Medlemmar... 2 2.1

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Motion om införande av feministiskt självförsvar som tillval i gymnasieskolan. (AU 375) KS 2014-124

Motion om införande av feministiskt självförsvar som tillval i gymnasieskolan. (AU 375) KS 2014-124 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-01-13 19 Motion om införande av feministiskt självförsvar som tillval i gymnasieskolan. (AU 375) KS 2014-124 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län. Sats Namn Kommentar 1 Föreningens Leader Söderslätt ideell förening firma 2 Ändamål Föreningens ändamål är att inom Leader Söderslätt, som omfattar

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Stadgar för Uppsala Peace and Development Students Association Antagna vid föreningens årsmöte 7/10/2014

Stadgar för Uppsala Peace and Development Students Association Antagna vid föreningens årsmöte 7/10/2014 Stadgar för Uppsala Peace and Development Students Association Antagna vid föreningens årsmöte 7/10/2014 1 Föreningens namn Uppsala Peace and Development Students Association 2 Föreningens säte Föreningens

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Stadgar Medicinska studierådet Uppsala universitet Reviderade 140519

Stadgar Medicinska studierådet Uppsala universitet Reviderade 140519 Stadgar Medicinska studierådet Uppsala universitet Reviderade 140519 1. Uppgift Medicinska studierådet är en politiskt och religiöst obunden organisation som skall tillvarata läkarstuderandes intressen

Läs mer

Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän

Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän Vanliga frågor från lärare, rektorer och tjänstemän Börja gärna med att läsa dokumentet med vanliga frågor från media och allmänhet. Där finns en beskrivning av vad skolvalen är och om Skolval 2010 som

Läs mer

Opera Estrads Föreningsstadgar

Opera Estrads Föreningsstadgar 1 Namn och säte Föreningens namn är : Opera Estrad Föreningen har sitt säte i Västra Götaland och främst i Göteborg. 2 Mål & Syfte Föreningen Opera Estrad är fristående, partipolitiskt och religiöst obunden.

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

Mötesprotokoll Ung Pirat Östra Distriktets kongress 2015. 28 februari 1 mars, Uppsala

Mötesprotokoll Ung Pirat Östra Distriktets kongress 2015. 28 februari 1 mars, Uppsala Mötesprotokoll Ung Pirat Östra Distriktets kongress 2015. 28 februari 1 mars, Uppsala 1. Mötets öppnande Distriktsordförande Erik Einarsson öppnar mötet klockan 12.15. 2. Mötets behörighet Stadgan säger:

Läs mer

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter

Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter Stadgar för FIKS, Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter 1. Namn och Syfte 1.1 Föreningen Idrottsliga KalmarStudenter (FIKS) är en ideell förening vid Linnéuniversiteti Kalmar (LNU). FIKS är en sektion

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten: Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Stadgar. LiTHe Kod. Antagna 30 september 2013

Stadgar. LiTHe Kod. Antagna 30 september 2013 Stadgar LiTHe Kod Antagna 30 september 2013 Innehåll 1 Föreningen 3 1.1 Namn............................................. 3 1.2 Säte.............................................. 3 1.3 Syfte..............................................

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

Årsmöte 2014. 19 november i Alnarp kl. 17.00-19.00 Sal 106 Alnarpsgården. Årsmöteshandlingar

Årsmöte 2014. 19 november i Alnarp kl. 17.00-19.00 Sal 106 Alnarpsgården. Årsmöteshandlingar Årsmöte 2014 19 november i Alnarp kl. 17.00-19.00 Sal 106 Alnarpsgården Årsmöteshandlingar Dagordning Styrelsekandidater Verksamhetsberättelse Verksamhetsplan Mål 2014 Dagordning årsmöte 2014-11-19 Alnarp

Läs mer

Utbildning bygger Sverige starkt

Utbildning bygger Sverige starkt Utbildning bygger Sverige starkt Inledning Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna lägger gemensamt fram en budget för fler jobb, mer kunskap i skolan, högre kvalitet

Läs mer

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND STADGAR för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND Fastställda av årsmötet den 7 september 1993 Godkända av Svenska Judoförbundet 1993 Reviderade av GJF 2006 I dessa stadgar har följande förkortningar använts: RF Riksidrottsförbundet

Läs mer

Sveriges Fotterapeuter Protokoll från Årsstämman 2005-03-19 Atrium, Uppsala

Sveriges Fotterapeuter Protokoll från Årsstämman 2005-03-19 Atrium, Uppsala Sveriges Fotterapeuter Protokoll från Årsstämman 2005-03-19 Atrium, Uppsala 1 Årsstämmans öppnande Förbundsordförande Ann Lindström hälsade alla välkomna och förklarade Årsstämman öppnad. 2 Val av ordförande

Läs mer