NTFs pedagogiska verktyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NTFs pedagogiska verktyg"

Transkript

1 NTFs pedagogiska verktyg Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande 1

2 Kursstarten viktig Att gå på kurs innebär ofta att ge sig ut på okänt vatten, träffa nya människor och utsätta sig för att kanske inte riktigt veta om man kommer att förstå allt, kunna delta i diskussioner och grupparbeten som man egentligen vill etc. Försiktighet och osäkerhet är vad många känner vid kursstarten. Samtidigt vet vi att det är med engagemang och öppen dialog deltagare sinsemellan och mellan lärare och deltagare som lärandet stimuleras som mest. Kursstarten är därmed väldig viktig både för att skapa trygghet och öppna upp för nyfikenhet om det som ska ske under kursen/utbildningen. Presentationsövningarnas mål Ju längre tid det tar innan man får prata och hitta en kontaktyta med andra kursdeltagare desto större är risken att man är tyst under lång tid av kursen. Att inleda kursen med s k presentationsövningar har som mål att öppna för kontakt mellan kursdeltagarna, få de första osäkerhetskänslorna att försvinna och att möjliggöra för ett aktivt deltagande under resten av kursen. Det handlar om enkla aktiviteter, som ibland kallas islossare eller starters, som snabbt skapar sorl och aktivitet bland deltagarna. Olika övningar för olika situationer Även om alla övningar har samma mål så måste de trots allt anpassas till varje kurssituation. Kurser och kursdeltagare är olika. En bra presentationsövning ska passa för just den unika kursgruppen och kursen. Det ska alltså vara så att kursdeltagarna (= vilka personer), innehållet och kursuppläggningen är det som fäller avgörandet när man väljer presentationsövning. Som utbildare/kursarrangör är det därför viktigt att samla på sig många olika övningar för att kunna välja ut den mest lämpliga inför varje kurstillfälle. Ibland ska man ha en övning som bara tar 2-3 min och öppnar för kontakt mellan människor två och två, medan ett annat tillfälle ger utrymme för kanske min inledning med aktivitet i grupp om 6-8 personer för att lära känna varandra djupare. 2

3 Exempel på presentationsövningar Här presenteras tre olika exempel på övningar med tips om var de kan passa bäst och hur de genomförs. Kompassen Vem är vem? Lämpligast: När kurstillfället är kort ½-1 dag och tidsutrymmet för presentation är litet, men samtidigt viktigt att deltagarna får en snabb överblick över varandra. Kan locka till skratt. Tidsomfattning: 3-5 minuter Genomförande: Alla kursdeltagare står upp. Utbildaren/läraren ger instruktion om att rummet delas in i kompassens fyra riktningar. Väggarna benämnes norr, söder, väster och öster. Eventuellt kan skyltar sättas upp för tydlighetens skull. Deltagarna skall sedan ta ställning till ett antal påståenden och rent fysiskt förflytta sig i det vädersträck som har det påstående som stämmer in på dem själva. Förslagsvis genomför man övningen med de första påståendena mer generella, medan de senare innehåller något mer personliga ställningstagande. Påståendeexempel: Alla villaägare i Norr, bostadsrättsinnehavare i Söder. Ni som föredrar vin i Norr, öl i Öster och vatten i Väster. Ni som alltid har cykelhjälm i Norr, ibland i Söder och aldrig i Väster. Bollen Lämpligast: När det kan vara en fördel att deltagarna lär sig varandras namn för att få bra kontakt under kursen. Tidsomfattning: vid grupp om 10 eller 20 st uppdelade på två grupper ca 10 min. Genomförande: Fri yta i rummet för att kunna ställa upp deltagarna i ring. Redskap - tennisboll eller liknande. Alla deltagarna ställer sig i en ring. Bollen kastas till valfri person som då säger sitt namn. Bollen kastas runt ett antal varv tills alla har haft den minst tre gånger. Man kan öka den personliga kännedomen genom att varje person utöver sitt namn skall lägga till något typiskt för henne/honom. Lasse, jag dansar gärna bugg. Lisa, jag samlar frimärken. När personen får bollen nästa gång nämner hon/han en annan egenskap. Lasse, jag har en vinprovarklubb. Efter en liten stund. Som ett test på att deltagarna kan varandras namn. Kan man göra så här: När bollen fångas skall man istället för att säga sitt eget namn tala om vem man fick bollen av. Jag fick bollen av Tore. 3

4 Vad är jag idag? Lämpligast: När det är viktigt att kursdeltagarna behöver få djupare kontakt med varandra under kursen för att diskussioner och övningar ska generera bästa inlärningsresultat. Kräver att deltagarna har viss vana att prata om sig själv inför andra. Tidsomfattning: vid 20 deltagare, uppdelade i grupper om fem ca min. Genomförande: Man samlas i grupp stående eller sittande runt ett bord. Samtliga deltagare i gruppen får en minut på sig att fundera igenom följande frågeställning. Om jag var ett djur, vilket djur skulle jag då vara? Sedan går man laget runt och ger varje deltagare sekunder att beskriva vilket djur han/hon valt och varför. Vilka egenskaper har djuret som stämmer in på mig? Varför valde jag just detta djur idag? Några minuters avslutningsdiskussion i gruppen om likheter-olikheter, i vilka situationer egenskaperna är en stor tillgång etc? Fyra rutor Lämpligast: När kursdeltagarna är helt nya för varandra och man vill att varje deltagare ska visa många sidor av sig själv. Tidsomfattning: En grupp på 20 personer, cirka 45 minuter. Genomförande: Deltagarna är uppdelade två och två och utrustade med varsitt blädderblockspapper eller liknande. Varje person delar upp sitt papper i fyra rutor där han eller hon ritar händelser/personer som hör ihop med den person man är i par med. Exempel: Ruta 1 ska beskriva personens familj, ruta 2 personens arbete, ruta 3 personens drömresmål och ruta 4 personens framtidsdrömmar. När alla deltagare ritat varandras rutor presenterar varje par varandra genom att gå igenom rutorna inför resten av gruppen. Låt kroppen tala Lämpligast: När man på ett enkelt sätt vill förena en presentationsövning med fantasi och samtidigt slippa använda andra attribut än deltagarna själva. Passar bäst där personerna är vana att tala inför grupp. Tidsåtgång: En grupp på 20 personer, cirka 30 minuter. Genomförande: Deltagarna är uppdelade två och två. Varje deltagare berättar om sig själv utifrån olika delar på kroppen. Exempelvis: Fötterna symboliserar vilken motionsform man gillar, ögonen vilken favoritfilm man har, öronen vilken musik man helst lyssnar på och så vidare. Varje par ställer sig sedan framför gruppen och presenterar varandra genom att peka på kroppens delar och berätta vad de symboliserar. 4

5 Bakgrundsfakta för dig som vill veta mer Jag, Vi och Det Amerikanskan Kay Tift har doktorerat i gruppdynamik. Enligt henne pågår tre samtal samtidigt på olika plan. Nämligen Jag, Vi och Det. Jag handlar om hur jag just nu mår och har det. Vi handlar om hur vi har det tillsammans. Hur vi uppträder mot varandra i gruppen. Det handlar om vår gemensamma uppgift. Vad vi gör tillsammans. Särskilt i en ny grupp är det viktigt att ge mycket tid för Jag och Vi -frågorna. Gör vi det kommer gruppen att kunna fokusera på Det och bli en högpresterande grupp. Däremot om vi rationaliserar bort och slarvar över inledningsfasen med presentationer och avstämning av förväntningar riskerar vi att Jag och Vi ligger under ytan och tar kraft från Det. FIRO-teorin En amerikansk psykolog vid namn Will Schutz utvecklade FIRO-teorin (Fundamental Interpersonal Relationship Orientation). Han fann vid sin forskning, i samband med en studie för US Navy, att en grupp genomgår tre huvudfaser i sin utveckling mot enighet och effektivitet. TILLHÖRA Får jag komma ombord i båten? ROLLSÖKNING Vem styr båten? ÖPPENHET Vem sitter jag närmast? En grupp som strävar mot målen samhörighet och effektivitet måste genomgå faserna i nämnd ordning för att lyckas. Per-Arne Spiik Ejert Seijboldt Med tillägg av Cecilia Palmsätet, NTF 5

6 Utvärdering av utbildningar/kurser inom en idéburen organisation Dokumentation vid Utbildningsdag Bosön 20 september 2005 Inledning Att utvärdera utbildning och lärande kan innehåller många olika perspektiv. Detta PM belyser det konkreta utvärderingsarbetet för de utbildningsinsatser man som idéburen organisation arrangerar inom ramen för sin verksamhet. Metodik för utvärdering Att utvärdera är att utläsa och bedöma resultat. I det här sammanhanget - genomförda utbildningsinsatser och kurser. Har utbildningen nått utbildningsmålet, deltagarna upplevt utbildningen givande/nyttig? Grundsyftet är enkelt dra lärdom av resultatet för att i framtiden återupprepa bra genomförande eller hitta brister som måste åtgärdas till nästa utbildningstillfälle. Utvärderingsarbetet sker i praktiken i flera steg. Nedanstående sex steg ger en heltäckande utvärdering för att kunna dra slutsatser om förklaringar till framgång eller kvalitetsbrister i planeringen och/eller genomförandet av utbildningen/kursen. Arbetssteg 1. Insamling av deltagarnas synpunkter om upplevelsen av utbildningen/kursen 2. Sammanställning av deltagarnas synpunkter 3. Samtal med lärare/föreläsare om deltagarnas enkätsvar 4. Slutsatser efter analysen med lärare/föreläsare 5. Kompletterande utvärdering 6. Slutbedömning om eventuella förändringar inför kommande kurser 6

7 Steg 1. Insamling av kursdeltagarnas synpunkter Att samla in kursdeltagarnas synpunkter på utbildningen är den viktigaste informationskällan för att kunna bedöma resultatet av utbildningen/kursen. För att allas synpunkter ska framgå i helhetsbedömningen är den effektivaste metoden insamling via enkätformulär. Det går snabbt och enkelt att fylla i och med givna svarsalternativ går det snabbt att sammanställa ett samlat resultat. Nackdelen med enkätmetodik är att man kan ha svårt att tolka orsaker/förklaringar om svaren är skiljer sig mycket från varandra. För att då kunna dra en tydlig slutsats kan man behöva komplettera med samtal med mer fördjupade/klargörande frågor. Frågorna ska belysa deltagarnas upplevelse av: kursuppläggningen innehållsmässigt och metodiskt lärarens/föreläsaren kunnande och förmåga att förmedla ämnet aktiviteten under kursen ramfaktorer runt utbildningen (lokal, utrsutning, mat etc) d.v.s. alla de delar som samverkar för att skapar lärmiljön. Ett exempel på ett enkätformulär som täcker in ovanstående perspektiv och samtidigt är enkel att både fylla i och sammanställas bilägges. Steg 2. Sammanställning av enkätsvaren Svaren bör sammanställas rent statistiskt för att möjliggöra en överblick av helhetsresultatet och eller för att se tydliga avvikelser. Steg 3. Samtal med lärare föreläsare om deltagarnas enkätsvar Innan slutsatserna kan dras av deltagarnas gillande eller ogillande och varför dom tyckt som dom gjort måste det kopplas ihop med lärarens/föreläsarens uppfattning utbildningens/kursens genomförande. Har han/hon/dom en likartad uppfattning som deltagarna? Kan läraren/föreläsaren ge en förklaring till deltagarnas ställningstaganden? Resultatet av utvärderingen antingen det är väldigt positivt eller ev negativt, hänger ju samman med dels hur planeringen av utbildningen/kursen försökt täcka in de pedagogiska grundparametrar som man idag vet måste uppfyllas för ett bra lärande ska äga rum, dels lärarens/föreläsarens förmåga att omsätta detta i praktiken. Med utgångspunkt i forskningen kring vuxnas lärande (bl a via Siv Thier) finns kriterier för att bedöma hur väl planering av läromiljön uppfyllts; Motivation För att vuxna ska lära krävs vilja/engagemang. Vuxna vill ha svar på frågan Varför? Många vuxna är (redan) kompetenta och det är inte självklart att de vill lära mer/nytt. På vilket sätt berikas mitt liv och jag själv? Vilka eftersträvansvärda effekter och möjligheter ger lärandet? 7

8 Mål Detta hänger ihop med motivationen (viljan). Vad har jag för nytta av det? Finns det något mål? Tid Vuxna behöver tid för att reflektera, diskutera, tvivla, lägga till rätta, precisera och fråga. Måste vägas in vid schemaläggningen. Helheter och konkretisering För den vuxne underlättas oftast lärandet om han/hon får möjlighet att koppla samman den nya kunskapen med de gamla erfarenheterna och i konkreta exempel pröva och omtolka. Koppling till tidigare erfarenheter Den största skillnaden i jämförelse med barns sätt att lära är att den vuxna människan har erfarenheter som ny information måste prövas gentemot. Ny fakta kan accepteras, dels om de presenteras av en upplevd auktoritet på det aktuella området, dels genom vad Siv Their kallar inre dialog, dvs ett eget inre prövande mellan det nya och det gamla. Tankekedjor Medan barnet lär genom att imitera så behöver den vuxne en pedagogik som följer den logiska förmågan att tänka i sekvenser, t ex att följa orsak och verkan-samband eller att föreställa sig konsekvenser. Möjlighet att påverka En vuxen människa som är van att ta ansvar (i arbete och i familj) kan ha svårt när hon hamnar i en lärsituation som hon inte har möjlighet att påverka alls. Det gäller att ge möjlighet att påverka både innehåll och form för lärande. 8

9 Återkoppling Vuxna tycks konstant behöva förstärka upplevelsen av framsteg. Hur långt har jag avancerat? Vad har jag lärt? Hur syns mina ansträngningar? De ovanstående kriterierna blir vägledande för samtalet med följande frågor: Hur var motivationen hos deltagarna? Hur hade utbildningen presenterats? Låg utbildningen rätt i tid? Målet med utbildningen/kursen var det tydligt? Fanns målet angivet i inbjudan, presenterat vid kursstarten? Tid. Var schemat tidsmässigt anpassat efter deltagarnas behov av reflektion, frågeställande etc? Hur hade lärarens/föreläsaren lyckats med att vara konkret i sina ämnesgenom gångar, anknyta till deltagarnas verklighet och summera diskussioner kring hur saker hänger samman, fungerar i praktiken etc? Hur tillgodosågs deltagarnas behov av att tycka, ifrågasätta, kanske till och med påverka som var viktigast att ägna tid åt? Steg 4. Slutsatser efter analysen Deltagarnas sammanställda bedömningar och analysresultatet tillsammans med föreläsare/lärare ger därmed en slutsats om var kursen blev som den blev. Har det upptäckts brister bör ju diskuteras i form av åtgärder som skall vidtas för att detta inte skall återupprepas vid kommande utbildningar/kurser. 9

10 Steg 5. Kompletterande utvärdering En utbildning som arrangeras av organisation för befintliga och/eller nya medlemmar/ resurspersoner gör ju detta för ett mer övergripande mål än att kursdeltagarna ska få en personlig uppmuntran eller utveckling. Syftet för organisationen som utbildningsarrangör är ju att ge kursdeltagarna kunskaper och färdigheter som ska omsättas i verksamheten. För att fler ska kunna göra mer eller att nya kunskaper ska göra verksamheten framgångsrikare. Ur ett verksamhetsperspektiv handlar utbildning därmed om nytta. Nyvunna kunskaper för individen som gör att hon/han känner kan göra nytta för organisationen. Och organisationen att den fått fler personer med kunskap som bidrar och gör nytta. Denna nyttoeffekt går inte att mäta direkt vid kursslutet. Det är ju först när jag som kursdeltagare är tillbaka i verksamheten jag kan känna efter om det kursen gav mig är till nytta. I detta perspektiv kan uppfattningen om utbildningen/kursen ge förstärkande intryck eller också bli reviderad. Denna bild är alltså också viktigt för arrangören av utbildningen/kursen att fånga in. En enkel kompletterande enkät till deltagarna 3-6 månader efter kursen är därmed en sista pusselbit för en heltäckande utvärdering. Ett exempel på en kompletterande enkät bilägges. Steg 6. Slutbedömning om eventuella förändringar Med underlaget från analysen och den kompletterande utvärderingen kan ett slutgiltigt omdöme om utbildningen/kursen göras. Har utvärderingen utmynnat i ett positivt resultat vet man efter analysen vad som bidragit till detta och kan därmed säkerställa att vävs in i planering och genomförande vid kommande utbildningar/ kurser. Har analysen och slutbedömningen pekat ut brister bör ju dessa översättas i åtgärder och ställningstaganden som gör att detta inte återupprepas i framtiden. 10

11 Utvärdering i samband med kursavslutning Kursens namn: Kursplats och datum: För att kunna bedöma utbildningens/kursens resultat och kvalitet vill vi, som arrangerar utbildningen, att du ger oss återkoppling på din uppfattning och synpunkter på förbättrings- åtgärder. Du kryssar i den ruta som du anser stämmer bäst med din uppfattning och fyller med egna ord i motiveringar och slutfrågorna. 1. De förväntningar jag hade inför kursen uppfylldes Min motivering: 2. Målen för utbildningen (se inbjudan/kursprogrammet) uppfylldes Min motivering: 3. Jag kommer att ha stor nytta (= användningen i trafiksäkerhetsarbetet) av det jag lärt mig/tränat på under utbildningen Min motivering: 11

12 4. När det gäller utbildningens/kursens uppläggning a) har blandningen av faktaavsnitt och praktiska avsnitt/övningar varit bra Min motivering: b) den totala omfattningen (de olika avsnitten och totala tiden) väl avvägd Min motivering: c) känns kursdokumentation bra för att kunna friska upp minnet efter kursen Det jag skulle vilja ändra/förbättra när det gäller kursens uppläggning är följande: 12

13 5. När jag tänker på oss deltagare och hur vi varit under utbildningen/kursen har vi varit aktiva och engagerade Kommentar: 6. När det gäller vår/a lärare/föreläsare anser jag att han/hon/de a) varit kunnig/a i ämnet Kommentar: b) haft förmåga att presentera ämnesinnehållet på ett förståeligt och tydligt sätt Kommentar: c) låtit oss deltagare få komma till tals (ställa frågor, ha synpunkter, tillåtit diskussion) på ett bra sätt Kommentar: 13

14 7. Kursplatsen (lokal/hjälpmedel, mat etc) har uppfyllt kraven för att bidra till en bra läromiljö Kommentar: 8. Det jag tycker bör ändras eller skulle kunna förbättra utbildningen/kursen 9. Annat jag vill framföra Tack för dina synpunkter! PS. Du kommer om ett par månader att få en kompletterande utvärdering per post eller via e-post. Vi vill höra hur du då funderar kring utbildningen/kursen. Vi hoppas att du också tar dig några minuter för att fylla i svaren och skicka tillbaka blanketten. Allt för att vi ska kunna skapa så bra utbildningar som möjligt. 14

15 Utvär ärdering 2 Du gick på kursen i månad 200 För att kunna bedöma den nytta, som NTF hoppas att all utbildningen/alla kurser skall ha för att stärka och bidra till ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete, vill vi gärna att du besvarar nedanstående påståenden och frågor. Du kryssar i den ruta som du anser stämmer bäst med din uppfattning samt ger kompletteringar med egna ord. 1. Jag känner att jag haft nytta av det jag lärde mig på kursen 2. Med distans till kursen tycker jag att b) den hade rätt innehåll och omfattning Om du svarat varken eller eller instämmer inte ge en kort motivering till ditt ställningstagande: c) den pedagogiskt (balansen mellan teori-praktik, diskussioner och grupparbeten) var rätt genomförd 3. Så här efteråt tycker jag att kursen: Tack för att du hjälper oss att göra NTFs utbildning ännu bättre! 15

NTF-organisationens Handbok för utbildning

NTF-organisationens Handbok för utbildning NTF-organisationens Handbok för utbildning 2009-06-22 1 Förord NTF har ambitionen att all utbildning som arrangeras inom organisationen ska genomföras med hög kvalitet. En hög kvalitet kan säkerställas

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla Tema: Vad betyder ordet självkänsla egentligen? Är det något viktigt som vi vuxna kan påverka? Är det något medfött som mer finns i vår personlighet? Varför används begreppet så ofta idag? Till detta tema

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND Utbildningsprogrammet Adaptivt ledarskap ger deltagarna en ökad möjlighet att leda sig själv och en förmåga att på ett flexibelt sätt möta den allt snabbare

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Välkommen att känna sig inkluderad!

Välkommen att känna sig inkluderad! Välkommen att känna sig inkluderad! Lärgruppsplan Välkommen att känna sig inkluderad! Denna lärgruppsplan hör ihop med kortfilmen Välkommen att känna sig inkluderad! En film framtagen av SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

företagsamma förvaltningen

företagsamma förvaltningen INNEHÅLL Företagsamma Målsättning och syfte Målgrupp Definition av entreprenörskap Pedagogik/metodik Utbildningens upplägg Genomförare Investering Utvärdering Plats Bilaga 1 Fyra grundprinciper Bilaga

Läs mer

Extern utvärdering av projekt Den Goda Arbetsplatsen, genomförd av Mikael Håkansson, European Minds Sweden AB. Utvärdering Lärande / ex ante

Extern utvärdering av projekt Den Goda Arbetsplatsen, genomförd av Mikael Håkansson, European Minds Sweden AB. Utvärdering Lärande / ex ante 1 Den Goda Arbetsplatsen Ledarskapsutbildning 2009 Innehållsförteckning sidan 2 Projektorganisation sidan 3 Bakgrund sidan 4-5 The Human Element sidan 6 Utvärdering Lärande/ex ante; frågeställningar och

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Den sociala interaktionen mellan föräldrar

Den sociala interaktionen mellan föräldrar Den sociala interaktionen mellan föräldrar En observationsstudie över föräldrars möte i samband med aktivitetskvällar på Camp Timsbo Ett samarbete med Ovanåkers föräldrakraft och Svenska kyrkan Aktivitetskvällarna

Läs mer

Så får vi det bra på jobbet

Så får vi det bra på jobbet Så får vi det bra på jobbet Ett studiematerial som utvecklar arbetsgruppen Innehåll Övning 1 Vad är en bra arbetsgrupp? 4 Studera FIRO en teori om gruppers utveckling 5 Övning 2 Hur fungerar vår egen arbetsgrupp?

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Drogpolicy i föreningen

Drogpolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en drogpolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni har beslutat om, men det går också lika

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB Mia Börjesson Auk socionom Fil mag. i socialt arbete Grundläggande Psykoterapeututbildning Diplomerad lösningsfokus korttids terapeut Handledare/veiledare Certifierad Coach ICF Mia Börjesson +46703058952

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva Bengt Kallenberg Vi kommer att prata om... - Grupp och team, vad och varför? - Nycklar för att lyckas - Ledarskapet - Sammansättningen - De olika faserna,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar

samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar 1 samtalshandledning inledning inledning När ingen lyssnar blir jag både arg och ledsen. Då gömmer jag mig. Men om ingen kommer så gömmer jag mig på

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

GRUNDORSAKSANALYS RCA

GRUNDORSAKSANALYS RCA GRUNDORSAKSANALYS RCA RCA (Root Cause Analysis) handlar om att hitta händelsens underliggande orsaker. Metoden används för att kartlägga händelseförloppet vid en eller flera händelser. Det kan beröra både

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Sociala relationer och laganda, problemlösning

Sociala relationer och laganda, problemlösning 22720 Imita Nyttigt för: Sociala relationer och laganda, problemlösning Språkutveckling genom beskrivning av föremål och djur, härmning av ljud från föremål och djur, kommunikation Grovmotorik genom pantomimisk

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer

Uppgift 3 B. Pedagogiskt inslag

Uppgift 3 B. Pedagogiskt inslag Uppgift B. Pedagogiskt inslag Inledning Syftet med min mini-kurs var att lära ut hur man i Word 00 kan arbeta med bilder som man själv fotograferat och sen sparat i datorn. Moment som ingick var: Infoga

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

Bra mat. för unga idrottare

Bra mat. för unga idrottare Inledning Riksidrottsstyrelsen har antagit en strategisk plan för idrottsrörelsens folkhälsoarbete som bygger på riksdagens antagna folkhälsomål. Inom området goda matvanor och säkra livsmedel vill idrottsrörelsen

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Visions medlemsutbildning

Visions medlemsutbildning Visions medlemsutbildning Inledning Syftet med detta körschema är att ge dig som kursledare vägledning kring ämnesavsnitt, metoder, övningar och tidsangivelse. Du ska utgå från körschemat och utbildningsmaterialet

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ACT- Att hantera stress och främja hälsa ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Fri lek, styrda aktiviteter, avkoppling, dataspel och TV Det finns många saker att fylla fritiden med. Hur ser våra barns fritid ut? Ska det vara styrda aktiviteter

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer