NTFs pedagogiska verktyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NTFs pedagogiska verktyg"

Transkript

1 NTFs pedagogiska verktyg Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande 1

2 Kursstarten viktig Att gå på kurs innebär ofta att ge sig ut på okänt vatten, träffa nya människor och utsätta sig för att kanske inte riktigt veta om man kommer att förstå allt, kunna delta i diskussioner och grupparbeten som man egentligen vill etc. Försiktighet och osäkerhet är vad många känner vid kursstarten. Samtidigt vet vi att det är med engagemang och öppen dialog deltagare sinsemellan och mellan lärare och deltagare som lärandet stimuleras som mest. Kursstarten är därmed väldig viktig både för att skapa trygghet och öppna upp för nyfikenhet om det som ska ske under kursen/utbildningen. Presentationsövningarnas mål Ju längre tid det tar innan man får prata och hitta en kontaktyta med andra kursdeltagare desto större är risken att man är tyst under lång tid av kursen. Att inleda kursen med s k presentationsövningar har som mål att öppna för kontakt mellan kursdeltagarna, få de första osäkerhetskänslorna att försvinna och att möjliggöra för ett aktivt deltagande under resten av kursen. Det handlar om enkla aktiviteter, som ibland kallas islossare eller starters, som snabbt skapar sorl och aktivitet bland deltagarna. Olika övningar för olika situationer Även om alla övningar har samma mål så måste de trots allt anpassas till varje kurssituation. Kurser och kursdeltagare är olika. En bra presentationsövning ska passa för just den unika kursgruppen och kursen. Det ska alltså vara så att kursdeltagarna (= vilka personer), innehållet och kursuppläggningen är det som fäller avgörandet när man väljer presentationsövning. Som utbildare/kursarrangör är det därför viktigt att samla på sig många olika övningar för att kunna välja ut den mest lämpliga inför varje kurstillfälle. Ibland ska man ha en övning som bara tar 2-3 min och öppnar för kontakt mellan människor två och två, medan ett annat tillfälle ger utrymme för kanske min inledning med aktivitet i grupp om 6-8 personer för att lära känna varandra djupare. 2

3 Exempel på presentationsövningar Här presenteras tre olika exempel på övningar med tips om var de kan passa bäst och hur de genomförs. Kompassen Vem är vem? Lämpligast: När kurstillfället är kort ½-1 dag och tidsutrymmet för presentation är litet, men samtidigt viktigt att deltagarna får en snabb överblick över varandra. Kan locka till skratt. Tidsomfattning: 3-5 minuter Genomförande: Alla kursdeltagare står upp. Utbildaren/läraren ger instruktion om att rummet delas in i kompassens fyra riktningar. Väggarna benämnes norr, söder, väster och öster. Eventuellt kan skyltar sättas upp för tydlighetens skull. Deltagarna skall sedan ta ställning till ett antal påståenden och rent fysiskt förflytta sig i det vädersträck som har det påstående som stämmer in på dem själva. Förslagsvis genomför man övningen med de första påståendena mer generella, medan de senare innehåller något mer personliga ställningstagande. Påståendeexempel: Alla villaägare i Norr, bostadsrättsinnehavare i Söder. Ni som föredrar vin i Norr, öl i Öster och vatten i Väster. Ni som alltid har cykelhjälm i Norr, ibland i Söder och aldrig i Väster. Bollen Lämpligast: När det kan vara en fördel att deltagarna lär sig varandras namn för att få bra kontakt under kursen. Tidsomfattning: vid grupp om 10 eller 20 st uppdelade på två grupper ca 10 min. Genomförande: Fri yta i rummet för att kunna ställa upp deltagarna i ring. Redskap - tennisboll eller liknande. Alla deltagarna ställer sig i en ring. Bollen kastas till valfri person som då säger sitt namn. Bollen kastas runt ett antal varv tills alla har haft den minst tre gånger. Man kan öka den personliga kännedomen genom att varje person utöver sitt namn skall lägga till något typiskt för henne/honom. Lasse, jag dansar gärna bugg. Lisa, jag samlar frimärken. När personen får bollen nästa gång nämner hon/han en annan egenskap. Lasse, jag har en vinprovarklubb. Efter en liten stund. Som ett test på att deltagarna kan varandras namn. Kan man göra så här: När bollen fångas skall man istället för att säga sitt eget namn tala om vem man fick bollen av. Jag fick bollen av Tore. 3

4 Vad är jag idag? Lämpligast: När det är viktigt att kursdeltagarna behöver få djupare kontakt med varandra under kursen för att diskussioner och övningar ska generera bästa inlärningsresultat. Kräver att deltagarna har viss vana att prata om sig själv inför andra. Tidsomfattning: vid 20 deltagare, uppdelade i grupper om fem ca min. Genomförande: Man samlas i grupp stående eller sittande runt ett bord. Samtliga deltagare i gruppen får en minut på sig att fundera igenom följande frågeställning. Om jag var ett djur, vilket djur skulle jag då vara? Sedan går man laget runt och ger varje deltagare sekunder att beskriva vilket djur han/hon valt och varför. Vilka egenskaper har djuret som stämmer in på mig? Varför valde jag just detta djur idag? Några minuters avslutningsdiskussion i gruppen om likheter-olikheter, i vilka situationer egenskaperna är en stor tillgång etc? Fyra rutor Lämpligast: När kursdeltagarna är helt nya för varandra och man vill att varje deltagare ska visa många sidor av sig själv. Tidsomfattning: En grupp på 20 personer, cirka 45 minuter. Genomförande: Deltagarna är uppdelade två och två och utrustade med varsitt blädderblockspapper eller liknande. Varje person delar upp sitt papper i fyra rutor där han eller hon ritar händelser/personer som hör ihop med den person man är i par med. Exempel: Ruta 1 ska beskriva personens familj, ruta 2 personens arbete, ruta 3 personens drömresmål och ruta 4 personens framtidsdrömmar. När alla deltagare ritat varandras rutor presenterar varje par varandra genom att gå igenom rutorna inför resten av gruppen. Låt kroppen tala Lämpligast: När man på ett enkelt sätt vill förena en presentationsövning med fantasi och samtidigt slippa använda andra attribut än deltagarna själva. Passar bäst där personerna är vana att tala inför grupp. Tidsåtgång: En grupp på 20 personer, cirka 30 minuter. Genomförande: Deltagarna är uppdelade två och två. Varje deltagare berättar om sig själv utifrån olika delar på kroppen. Exempelvis: Fötterna symboliserar vilken motionsform man gillar, ögonen vilken favoritfilm man har, öronen vilken musik man helst lyssnar på och så vidare. Varje par ställer sig sedan framför gruppen och presenterar varandra genom att peka på kroppens delar och berätta vad de symboliserar. 4

5 Bakgrundsfakta för dig som vill veta mer Jag, Vi och Det Amerikanskan Kay Tift har doktorerat i gruppdynamik. Enligt henne pågår tre samtal samtidigt på olika plan. Nämligen Jag, Vi och Det. Jag handlar om hur jag just nu mår och har det. Vi handlar om hur vi har det tillsammans. Hur vi uppträder mot varandra i gruppen. Det handlar om vår gemensamma uppgift. Vad vi gör tillsammans. Särskilt i en ny grupp är det viktigt att ge mycket tid för Jag och Vi -frågorna. Gör vi det kommer gruppen att kunna fokusera på Det och bli en högpresterande grupp. Däremot om vi rationaliserar bort och slarvar över inledningsfasen med presentationer och avstämning av förväntningar riskerar vi att Jag och Vi ligger under ytan och tar kraft från Det. FIRO-teorin En amerikansk psykolog vid namn Will Schutz utvecklade FIRO-teorin (Fundamental Interpersonal Relationship Orientation). Han fann vid sin forskning, i samband med en studie för US Navy, att en grupp genomgår tre huvudfaser i sin utveckling mot enighet och effektivitet. TILLHÖRA Får jag komma ombord i båten? ROLLSÖKNING Vem styr båten? ÖPPENHET Vem sitter jag närmast? En grupp som strävar mot målen samhörighet och effektivitet måste genomgå faserna i nämnd ordning för att lyckas. Per-Arne Spiik Ejert Seijboldt Med tillägg av Cecilia Palmsätet, NTF 5

6 Utvärdering av utbildningar/kurser inom en idéburen organisation Dokumentation vid Utbildningsdag Bosön 20 september 2005 Inledning Att utvärdera utbildning och lärande kan innehåller många olika perspektiv. Detta PM belyser det konkreta utvärderingsarbetet för de utbildningsinsatser man som idéburen organisation arrangerar inom ramen för sin verksamhet. Metodik för utvärdering Att utvärdera är att utläsa och bedöma resultat. I det här sammanhanget - genomförda utbildningsinsatser och kurser. Har utbildningen nått utbildningsmålet, deltagarna upplevt utbildningen givande/nyttig? Grundsyftet är enkelt dra lärdom av resultatet för att i framtiden återupprepa bra genomförande eller hitta brister som måste åtgärdas till nästa utbildningstillfälle. Utvärderingsarbetet sker i praktiken i flera steg. Nedanstående sex steg ger en heltäckande utvärdering för att kunna dra slutsatser om förklaringar till framgång eller kvalitetsbrister i planeringen och/eller genomförandet av utbildningen/kursen. Arbetssteg 1. Insamling av deltagarnas synpunkter om upplevelsen av utbildningen/kursen 2. Sammanställning av deltagarnas synpunkter 3. Samtal med lärare/föreläsare om deltagarnas enkätsvar 4. Slutsatser efter analysen med lärare/föreläsare 5. Kompletterande utvärdering 6. Slutbedömning om eventuella förändringar inför kommande kurser 6

7 Steg 1. Insamling av kursdeltagarnas synpunkter Att samla in kursdeltagarnas synpunkter på utbildningen är den viktigaste informationskällan för att kunna bedöma resultatet av utbildningen/kursen. För att allas synpunkter ska framgå i helhetsbedömningen är den effektivaste metoden insamling via enkätformulär. Det går snabbt och enkelt att fylla i och med givna svarsalternativ går det snabbt att sammanställa ett samlat resultat. Nackdelen med enkätmetodik är att man kan ha svårt att tolka orsaker/förklaringar om svaren är skiljer sig mycket från varandra. För att då kunna dra en tydlig slutsats kan man behöva komplettera med samtal med mer fördjupade/klargörande frågor. Frågorna ska belysa deltagarnas upplevelse av: kursuppläggningen innehållsmässigt och metodiskt lärarens/föreläsaren kunnande och förmåga att förmedla ämnet aktiviteten under kursen ramfaktorer runt utbildningen (lokal, utrsutning, mat etc) d.v.s. alla de delar som samverkar för att skapar lärmiljön. Ett exempel på ett enkätformulär som täcker in ovanstående perspektiv och samtidigt är enkel att både fylla i och sammanställas bilägges. Steg 2. Sammanställning av enkätsvaren Svaren bör sammanställas rent statistiskt för att möjliggöra en överblick av helhetsresultatet och eller för att se tydliga avvikelser. Steg 3. Samtal med lärare föreläsare om deltagarnas enkätsvar Innan slutsatserna kan dras av deltagarnas gillande eller ogillande och varför dom tyckt som dom gjort måste det kopplas ihop med lärarens/föreläsarens uppfattning utbildningens/kursens genomförande. Har han/hon/dom en likartad uppfattning som deltagarna? Kan läraren/föreläsaren ge en förklaring till deltagarnas ställningstaganden? Resultatet av utvärderingen antingen det är väldigt positivt eller ev negativt, hänger ju samman med dels hur planeringen av utbildningen/kursen försökt täcka in de pedagogiska grundparametrar som man idag vet måste uppfyllas för ett bra lärande ska äga rum, dels lärarens/föreläsarens förmåga att omsätta detta i praktiken. Med utgångspunkt i forskningen kring vuxnas lärande (bl a via Siv Thier) finns kriterier för att bedöma hur väl planering av läromiljön uppfyllts; Motivation För att vuxna ska lära krävs vilja/engagemang. Vuxna vill ha svar på frågan Varför? Många vuxna är (redan) kompetenta och det är inte självklart att de vill lära mer/nytt. På vilket sätt berikas mitt liv och jag själv? Vilka eftersträvansvärda effekter och möjligheter ger lärandet? 7

8 Mål Detta hänger ihop med motivationen (viljan). Vad har jag för nytta av det? Finns det något mål? Tid Vuxna behöver tid för att reflektera, diskutera, tvivla, lägga till rätta, precisera och fråga. Måste vägas in vid schemaläggningen. Helheter och konkretisering För den vuxne underlättas oftast lärandet om han/hon får möjlighet att koppla samman den nya kunskapen med de gamla erfarenheterna och i konkreta exempel pröva och omtolka. Koppling till tidigare erfarenheter Den största skillnaden i jämförelse med barns sätt att lära är att den vuxna människan har erfarenheter som ny information måste prövas gentemot. Ny fakta kan accepteras, dels om de presenteras av en upplevd auktoritet på det aktuella området, dels genom vad Siv Their kallar inre dialog, dvs ett eget inre prövande mellan det nya och det gamla. Tankekedjor Medan barnet lär genom att imitera så behöver den vuxne en pedagogik som följer den logiska förmågan att tänka i sekvenser, t ex att följa orsak och verkan-samband eller att föreställa sig konsekvenser. Möjlighet att påverka En vuxen människa som är van att ta ansvar (i arbete och i familj) kan ha svårt när hon hamnar i en lärsituation som hon inte har möjlighet att påverka alls. Det gäller att ge möjlighet att påverka både innehåll och form för lärande. 8

9 Återkoppling Vuxna tycks konstant behöva förstärka upplevelsen av framsteg. Hur långt har jag avancerat? Vad har jag lärt? Hur syns mina ansträngningar? De ovanstående kriterierna blir vägledande för samtalet med följande frågor: Hur var motivationen hos deltagarna? Hur hade utbildningen presenterats? Låg utbildningen rätt i tid? Målet med utbildningen/kursen var det tydligt? Fanns målet angivet i inbjudan, presenterat vid kursstarten? Tid. Var schemat tidsmässigt anpassat efter deltagarnas behov av reflektion, frågeställande etc? Hur hade lärarens/föreläsaren lyckats med att vara konkret i sina ämnesgenom gångar, anknyta till deltagarnas verklighet och summera diskussioner kring hur saker hänger samman, fungerar i praktiken etc? Hur tillgodosågs deltagarnas behov av att tycka, ifrågasätta, kanske till och med påverka som var viktigast att ägna tid åt? Steg 4. Slutsatser efter analysen Deltagarnas sammanställda bedömningar och analysresultatet tillsammans med föreläsare/lärare ger därmed en slutsats om var kursen blev som den blev. Har det upptäckts brister bör ju diskuteras i form av åtgärder som skall vidtas för att detta inte skall återupprepas vid kommande utbildningar/kurser. 9

10 Steg 5. Kompletterande utvärdering En utbildning som arrangeras av organisation för befintliga och/eller nya medlemmar/ resurspersoner gör ju detta för ett mer övergripande mål än att kursdeltagarna ska få en personlig uppmuntran eller utveckling. Syftet för organisationen som utbildningsarrangör är ju att ge kursdeltagarna kunskaper och färdigheter som ska omsättas i verksamheten. För att fler ska kunna göra mer eller att nya kunskaper ska göra verksamheten framgångsrikare. Ur ett verksamhetsperspektiv handlar utbildning därmed om nytta. Nyvunna kunskaper för individen som gör att hon/han känner kan göra nytta för organisationen. Och organisationen att den fått fler personer med kunskap som bidrar och gör nytta. Denna nyttoeffekt går inte att mäta direkt vid kursslutet. Det är ju först när jag som kursdeltagare är tillbaka i verksamheten jag kan känna efter om det kursen gav mig är till nytta. I detta perspektiv kan uppfattningen om utbildningen/kursen ge förstärkande intryck eller också bli reviderad. Denna bild är alltså också viktigt för arrangören av utbildningen/kursen att fånga in. En enkel kompletterande enkät till deltagarna 3-6 månader efter kursen är därmed en sista pusselbit för en heltäckande utvärdering. Ett exempel på en kompletterande enkät bilägges. Steg 6. Slutbedömning om eventuella förändringar Med underlaget från analysen och den kompletterande utvärderingen kan ett slutgiltigt omdöme om utbildningen/kursen göras. Har utvärderingen utmynnat i ett positivt resultat vet man efter analysen vad som bidragit till detta och kan därmed säkerställa att vävs in i planering och genomförande vid kommande utbildningar/ kurser. Har analysen och slutbedömningen pekat ut brister bör ju dessa översättas i åtgärder och ställningstaganden som gör att detta inte återupprepas i framtiden. 10

11 Utvärdering i samband med kursavslutning Kursens namn: Kursplats och datum: För att kunna bedöma utbildningens/kursens resultat och kvalitet vill vi, som arrangerar utbildningen, att du ger oss återkoppling på din uppfattning och synpunkter på förbättrings- åtgärder. Du kryssar i den ruta som du anser stämmer bäst med din uppfattning och fyller med egna ord i motiveringar och slutfrågorna. 1. De förväntningar jag hade inför kursen uppfylldes Min motivering: 2. Målen för utbildningen (se inbjudan/kursprogrammet) uppfylldes Min motivering: 3. Jag kommer att ha stor nytta (= användningen i trafiksäkerhetsarbetet) av det jag lärt mig/tränat på under utbildningen Min motivering: 11

12 4. När det gäller utbildningens/kursens uppläggning a) har blandningen av faktaavsnitt och praktiska avsnitt/övningar varit bra Min motivering: b) den totala omfattningen (de olika avsnitten och totala tiden) väl avvägd Min motivering: c) känns kursdokumentation bra för att kunna friska upp minnet efter kursen Det jag skulle vilja ändra/förbättra när det gäller kursens uppläggning är följande: 12

13 5. När jag tänker på oss deltagare och hur vi varit under utbildningen/kursen har vi varit aktiva och engagerade Kommentar: 6. När det gäller vår/a lärare/föreläsare anser jag att han/hon/de a) varit kunnig/a i ämnet Kommentar: b) haft förmåga att presentera ämnesinnehållet på ett förståeligt och tydligt sätt Kommentar: c) låtit oss deltagare få komma till tals (ställa frågor, ha synpunkter, tillåtit diskussion) på ett bra sätt Kommentar: 13

14 7. Kursplatsen (lokal/hjälpmedel, mat etc) har uppfyllt kraven för att bidra till en bra läromiljö Kommentar: 8. Det jag tycker bör ändras eller skulle kunna förbättra utbildningen/kursen 9. Annat jag vill framföra Tack för dina synpunkter! PS. Du kommer om ett par månader att få en kompletterande utvärdering per post eller via e-post. Vi vill höra hur du då funderar kring utbildningen/kursen. Vi hoppas att du också tar dig några minuter för att fylla i svaren och skicka tillbaka blanketten. Allt för att vi ska kunna skapa så bra utbildningar som möjligt. 14

15 Utvär ärdering 2 Du gick på kursen i månad 200 För att kunna bedöma den nytta, som NTF hoppas att all utbildningen/alla kurser skall ha för att stärka och bidra till ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete, vill vi gärna att du besvarar nedanstående påståenden och frågor. Du kryssar i den ruta som du anser stämmer bäst med din uppfattning samt ger kompletteringar med egna ord. 1. Jag känner att jag haft nytta av det jag lärde mig på kursen 2. Med distans till kursen tycker jag att b) den hade rätt innehåll och omfattning Om du svarat varken eller eller instämmer inte ge en kort motivering till ditt ställningstagande: c) den pedagogiskt (balansen mellan teori-praktik, diskussioner och grupparbeten) var rätt genomförd 3. Så här efteråt tycker jag att kursen: Tack för att du hjälper oss att göra NTFs utbildning ännu bättre! 15

VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus

VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus : Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Mycket bra 12 (85,7%) Ganska bra 2 (,3%) Ganska dålig 0 (0,0%) Mycket dålig

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

NTF-organisationens Handbok för utbildning

NTF-organisationens Handbok för utbildning NTF-organisationens Handbok för utbildning 2009-06-22 1 Förord NTF har ambitionen att all utbildning som arrangeras inom organisationen ska genomföras med hög kvalitet. En hög kvalitet kan säkerställas

Läs mer

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla Tema: Vad betyder ordet självkänsla egentligen? Är det något viktigt som vi vuxna kan påverka? Är det något medfött som mer finns i vår personlighet? Varför används begreppet så ofta idag? Till detta tema

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Projektgruppens utveckling

Projektgruppens utveckling Projektgruppens utveckling Sida 1 Om projektgruppens utveckling En grupp med ett gemensamt mål genomgår huvudfaserna osäkerhet, rollsökning och mognad. Mellan huvudfaserna finns de konfliktlösa övergångsfaserna

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått.

Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1. 1. Dåtid återblickar på året som gått. Förberedelsematerial för utvecklingssamtalet / M1 Som en förberedelse inför vårt utvecklingssamtal ber jag dig reflektera över frågorna. Du är inte begränsad till dessa frågor. Frågeformuläret ska inte

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr.

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr. Handledarguide Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor Tema: kärlek och mutor Beröm och belöningar är ämnen som diskuterats rätt flitigt. Är det bra? Har det ingen betydelse? Eller kan det rent av vara skadligt? Hur ser vi på kritik, behövs det? Blir det olika

Läs mer

Kursvärdering Palliativ vård - November

Kursvärdering Palliativ vård - November Kurs: VA632B - Palliativ vård Svarsfrekvens: 17/17 (100,0%) Startdatum: 2013-11-07 Slutdatum: 2013-11-15 Kursvärdering Palliativ vård - November - 2013 Hälsa och samhälles kursvärderingar är ett led i

Läs mer

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ACT- Att hantera stress och främja hälsa ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Barns lärande med barns bästa för ögonen Barns lärande med barns bästa för ögonen Lärgruppsplan Har du barnets bästa för ögonen? Det här är en lärgruppsplan till filmerna om Barns lärande med barns bästa för ögonen. Den är indelad i tre avsnitt,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN

HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Att handleda handledaren som förebild Diskussion Handledningssamtal Handledningsprocessen Tips för lyckad handledning

Läs mer

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete 1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar

Läs mer

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN STUDIEPLAN Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN Boken Pedagogik för ridlärare passar bra att läsa i studiecirkel. Därför har vi sammanställt en studieplan med diskussionsfrågor för varje kapitel.

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Lärar/vägledarinformation

Lärar/vägledarinformation Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Läsglädje med lek och musik

Läsglädje med lek och musik Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda ÖVNING: Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda I denna övning får vi möjlighet att fundera kring vad jag själv och vi som grupp kan göra för att bidra till en välkomnande och inkluderande

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Vägledning till Hör ihop - magnetspel

Vägledning till Hör ihop - magnetspel Vägledning till Hör ihop - magnetspel 1(6) Vägledning till Hör ihop - magnetspel Det här materialet kan användas dels som ett pedagogiskt övningsmaterial, dels som ett spel. När det används som övningsmaterial

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare:

Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare: Sammanställning utvärderingar MA och FA Arete Meritering erbjuder via två program: Meriteringsprogrammet Arete (MA) samt Förstelärarmeritering Arete (FA), särskilt yrkesskickliga lärare: En strukturerad

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Supportgrupper. Jessica Schmidt

Supportgrupper. Jessica Schmidt Supportgrupper Jessica Schmidt Bakgrund; Supportgrupper Sue Young, Hull i England Hur kan vi arbeta mot mobbning eller hur kan vi arbeta för vänskap? Traditionellt sätt att arbeta med mobbning har fokuserat

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Välkommen att känna sig inkluderad!

Välkommen att känna sig inkluderad! Välkommen att känna sig inkluderad! Lärgruppsplan Välkommen att känna sig inkluderad! Denna lärgruppsplan hör ihop med kortfilmen Välkommen att känna sig inkluderad! En film framtagen av SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell. Utbildningarna

D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell. Utbildningarna D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell Teknologisk Instituts uppgift här har varit att utveckla en utvärderingsmodell inklusive processer och metoder för utvärdering. Detta är en skiss över hur flödesschemat

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Utvärdering för projektdeltagare

Utvärdering för projektdeltagare Utvärdering för projektdeltagare Slutlig utvärdering av projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 10 december 2014 Sofia Barlind Brottsofferjouren Sverige Innehåll Utvärdering för deltagare i projekt

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer