Inlärningspotential i gruppsamtalet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inlärningspotential i gruppsamtalet"

Transkript

1 Inlärningspotential i gruppsamtalet BAKGRUND Gymnasiets litteraturundervisning i svenska 1 Den inledande litteraturundervisningen på gymnasiet vilken är obligatorisk för alla gymnasieelever är SVE01, kurskoden för Svenska 1. Samtliga elever i årskurs ett på gymnasiet läser denna kurs 1 och följande gäller för den delen som litteraturundervisningen utgör av denna: Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Mot den här bakgrunden har jag valt att arbeta med ungdomsromanen i två läsprojekt, robinsonader och tonårsgraviditet. Dessa kommer att presenteras längre fram. I arbetet med litteraturen har jag utgått ifrån svenskämnets innehåll och syfte. Skolverket har delat upp svenskämnets syfte i nio punkter av vilka mina två läsprojekt i sitt arbete främst ansluter till sex av dessa: 1.Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner. 3.Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. 4.Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. 5.Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. 6.Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Litteraturarbetet i skolan förutsättningar En av de stora utmaningarna den enskilda läraren står inför, när det gäller att arbeta med skönlitterär läsning i skolan, är valet av litteratur. Valet som i mångt och mycket grundar sig i den enskilde lärarens förförståelse, det vill säga erfarenhet, kunskap och kompetens på området begränsar eller vidgar vyerna väsentligt i lärarens urval. En vanlig företeelse, när det gäller elevers skönlitterära läsning, är avvisandet. För att undgå detta fenomen torde stort 1 Alternativt SVA01, dvs svenska som andraspråk.

2 ansvar ligga på den enskilde läraren framförallt när det gäller valet av litteratur. Det som kan hjälpa läraren på traven är att på något sätt kartlägga elevernas individuella läsning. Nästa stora dilemma, efter valet av litteratur, riktar sig till den enskilda lärarens didaktiska förmåga att skapa en gynnsam miljö och gynnsamma förutsättningar för läsning. Att kunna förmedla inspiration och motivera eleverna till läsning torde kräva stort engagemang och erfarenhet från den undervisande läraren. Rosenblatt (2002) poängterar de svårigheter som kan uppstå i samband med litteraturläsningen, Det problem som läraren allra först ställs inför är alltså att skapa en situation som gynnar en genuin litteraturupplevelse. Tyvärr har många av litteraturundervisningens metoder och mycket av dess tonfall precis motsatt verkan. 2 Läsningen är inte enbart en fråga om att eleven ska vidga sina vyer och bli mer flexibla utan det handlar även om att läraren också bör ta sitt ansvar i det samma. Rosenblatt fokuserar på det faktum att läsarens erfarenheter och personlighet lyser igenom i tolkningen. Hon menar att i varje läsning så finns det något som varje läsare letar efter, enligt ett speciellt mönster vilket är direkt kopplat till läsarens erfarenhet. Varje läsning är individuell och den påverkas av personliga referensramar som bland annat har med faktorer som kön, social status och kulturell bakgrund att göra. Hon åsyftar på att det som varje läsare har med sig i sin läsning, som sedermera resulterar i en tolkning, är lika viktigt som texten själv. Rosenblatt poängterar att de olika förutsättningar som finns hos läsaren ger en individuell vinkling av texten och att texten och läsaren ses som oskiljaktiga i en slags symbios. Rosenblatts ingångsvärden med läsarens erfarenhetsbasis och den påverkan den har på läsningen, spinner jag vidare på i min undersökning. Jag vill se om eleverna delar med sig av sin erfarenhet till varandra i gruppsamtalen och om de därmed tillsammans får möjlighet att vidga sin reception. Kan det till och med vara så att det uppstår olika gruppinlärningssituationer i den kontexten? Svaret på den frågan hamnar i fokus i den empiriska delen av detta paper. SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR Det övergripande syftet för min undersökning, är att titta på om det går att urskilja gruppinlärningssituationer i elevernas skönlitterära samtal. Hur ser dessa i så fall ut? I nuläget arbetar jag tentativt med följande frågeställningar: 1) På vilket sätt kan litteratursamtal i mindre grupper vara lärande? 1b) vilken typ av gruppinlärningssituation leder samtalen till? 2 Rosenblatt, Louise (1938, 2002sv) Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, Lund: Studentlitteratur, sid 61 2

3 1c) på vilket sätt gynnas/missgynnas elevens lärande av icke lärarledda litteratursamtal? 2) Hur hanterar/använder eleverna litteraturanalytiska begrepp i litteratursamtal i mindre grupper? 2b) hur utvecklas elevernas användning av dessa litteraturanalytiska redskap successivt i läsningen av fyra romaner? I detta paper kommer fokus att ligga på första frågeställningen och de tentativa gruppinlärningssituationerna. Den andra frågeställningen som ska titta på är hur eleverna använder litteraturanalytiska begrepp och om den användningen utvecklas genom fyra lästa skönlitterära verk kommer detta paper inte att behandla. MATERIAL OCH METOD Tidigare forskning på området kommer endera från den typ av forskning som är lett av en lärare där eleverna i grupp samtalar kring det lästa. Mikael Tengberg (2011) och Staffan Thorson (2003) studerar exempelvis elevers samtal kring en läst text. Tengberg letar efter vilka läsarter som kommer fram i samtalen och vilka förutsättningar litteratursamtalet skapar. Dessutom undersöker han vilken text det är som växer fram i det formella och informella samtalet. En annan fokus ligger på lärardominansen i samtalen och betonar att litteratursamtalen ställer höga krav på den undervisande läraren såväl som eleverna. Samtidigt ser Tengberg också de stora pedagogiska möjligheterna som samtalen för med sig. Thorson tittar på textens betydelse i det kollektiva litteratursamtalet i lärarledda gruppsamtal. Läsprocessens perspektiv tillsammans med det responsestetiska textperspektivet undersöks främst enligt Wolfgang Isers teori. Thorson undersöker alltså inte lärprocessen utan läsprocessen och samtalets arena i interaktionen. Den dubbla receptionen han syftar på är läsarperspektivet och textperspektivet. Ett annat fokus ligger på mer renodlade receptionsstudier, som Caj Svensson och Gunnar Hansson genomfört. Där undersöks enskilda elevers egna beskrivningar av litteraturen i skriftlig eller muntlig form. Eleverna ska beskriva det lästa på en individuell nivå i någon eller några enstaka uppgifter. Det kollektiva sammanhangen existerar inte i analysen utan fokus ligger på den enskilda receptionen. Den här studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Undersökning kombinerar läs-, läroch lyssnaperspektivet. Interaktionen i mindre gruppers inspelade litteratursamtal, som skett utan närvarande moderator/lärare, analyseras. Samtalen initieras dock av på förhand givna diskussionsfrågor, vilka är konstruerade av läraren. Eleverna ska på egen hand tillämpa litteraturanalytiska begrepp, som de fått tillhanda i ett sammanställt material och diskutera den lästa litteraturen kring dem. Hur bygger grupperna tillsammans kunskap? Liknande undersökning har gjorts av Johan Elmfeldt (1997) som undersöker samtalen ur ett didaktiskt perspektiv. Detta gör han genom att lägga fokus på hur pojkarna och flickorna förhåller sig till 3

4 varandra i klassrummets litterära diskussioner. Temat i Elmfeldts undersökning var förhållande mellan man och kvinna, äktenskap, kärlek och relationer. Upplägg Eleverna har under ett läsår läst fyra skönlitterära verk, vilka har ingått i två olika teman: robinsonader och tonårsgraviditet. De två första verken de läste var Hungerspelen av Suzanne Collins och Flugornas Herre av William Golding. Under det andra temat, tonårsgraviditet, lästes två av följande verk; Slam av Nick Hornby, Som jag vill vara av Katarina von Bredow och The return of Hjärtans Fröjd av Per Nilsson. Genomgång av de aktuella litteraturanalytiska begreppen genomfördes av mig under lektion parallellt med läsningen av verk ett, Hungerspelen. Eleverna fick vid första undervisningstillfället ett material jag sammanställt, närläsningshäfte, i vilket de hade de litteraturanalytiska begreppen, vilka sedan implementerades i diskussionsfrågorna. Själva häftet fick eleverna instruktion om att medtaga vid varje undervisningstillfälle och gruppsamtal. Undersökningen genomfördes vid en mindre gymnasieskola i en större svensk stad. Gruppen består av strax över 30 elever och de läser på två olika gymnasieprogram, högskoleförberedande VO och naturvetenskapliga programmet. En av de sex fokusgrupperna läser SVA01, det vill säga svenska som andraspråk 1. De övriga fem grupperna läser SVE01, Svenska 1. Det insamlade materialet består av primärt av inspelade fokusgruppssamtal. Sex olika fokusgrupper har haft samtal kring fyra ungdomsromaner. Samtalen har spelats in och har skett utan en moderator. Eleverna har fått diskussionsfrågorna de samtalat kring i pappersform eller via frågekort. Den totala inspelningstiden per grupp ligger på mellan tre och fyra timmar och har skett vid femton tillfällen i vardera grupp. Inspelningarna pågick mellan augusti 2011 och maj Litteratururvalet Urvalet av litteratur har grundat sig på min erfarenhet. Den första texten, Hungerspelen, valdes med tanke på den viktiga identifikationsprocessen. Att analysera något som ligger nära kan vara lättare och göra läsningen mer lustfylld. Verkets språk, handling och struktur kan anses vara tämligen enkelt vilket innebär att när läsförståelsen inte bör vara något problem, utanfokus kan ligga på stilbegreppens introducering. Båda romanerna, framförallt Hungerspelen, kan klassas som ungdomsromaner och de ingår i genren robinsonader. Robinsonadgenren känns aktuell eftersom olika intertextuella- och multimodala kopplingar finns möjlighet att göra till denna genre för elevernas del. Än viktigare än att texterna tillhör genren robinsonader, är att de går att analysera på minst två 4

5 plan. Båda verken framför en samhälls- och civilisationskritik och grupptryck ställs mot äkta vänskap. I det andra läsprojektets ungdomsromaner har jag haft intentionen att välja litteratur som ska kunna intressera både pojkar som flickor. Av de tre verken, Slam, The return av Hjärtans Fröjd och Som jag vill vara, har de två förstnämnda en pojke i huvudrollen. Av de tre verken är två skrivna av män och ett av en kvinna. Två är svenskar och en är engelsman. Gruppsamtalens riktlinjer Instruktionen har jag formulerat och muntligt förmedlat till eleverna när det gäller användandet av frågekorten i det första läsprojektet. Den lydde; Korten, vilka är sorterade i nummerordning, placeras i en hög på bordet där fråga 1 ligger överst med baksidan upp. En elev i fokusgruppen tar översta frågekortet (no 1) i högen och läser upp frågan för de andra i gruppen. Den som sitter till höger om uppläsaren får inleda svarsdiskussionen. När denne elev känner sig klar med sitt svar, eller kanske passar, är det nästa elevs tur att fylla i och så fortsätter turordningen runt i gruppen tills alla fått möjlighet att kommentera. Därefter finns möjligheten att inleda en mer dialogisk diskussion om det behövs, eller om eleverna vill, för att utreda oklarheter eller polemik kring den specifika frågan. Anledningen till den rigida ordningen var att alla elever i fokusgruppen, på ett strukturerat sätt, frivilligt eller till och med ofrivilligt skulle komma till tals. I läsprojekt två, fick eleverna frågorna tillhanda i pappersform men reglerna/instruktionen till hur samtalen skulle gå tillväga var samma som i det första läsprojektet. Frågekorten till Hungerspelen och Flugornas Herre I skolans värld när det kommer till litteraturdiskussioner eller arbete med skönlitteratur kan läraren tillhandahålla ett frågebatteri till boksamtalet eller analysen. Detta kan göras genom att dela ut ett eller flera A4-papper med frågor, alternativt finns frågorna att tillgå i det aktuella läromedlet. Detta tillvägagångssätt har inte varit fallet i mitt första läsprojekt i min undersökning av olika anledningar. Mitt syfte med att skapa frågekorten och använda dem, är att läsförståelseförmågan eller analysförmågan inte får störas/förstöras av vad jag kallar yttre faktorer 3. Grundat på min erfarenhet som praktiserande lärare har jag försökt att undvika omständigheter, vilka jag upplever kan påverka elevernas resultat negativt. Till Hungerspelen gjorde jag 103 numrerade diskussionsfrågor, uppdelat på de tre delar romanen består av. Romanens tre delar är; del 1 Slåtterdagen, del 2 Spelet kan börja och del 3 Segraren. Eftersom eleverna var helt nya för varandra och även för mig delade jag sedermera in de tre delarna i vardera två delar, vilket totalt resulterade i sex inspelningstillfällen. Detta för att reducera eller minimera möjligheten för att deras initiala obekantskap med varandra skulle påverka resultatet negativt. Första inspelningen hamnade på runt sju minuter och detta torde vara hanterbart för eleverna i en första fokusgruppssammankomst. 3 Dessa faktorer går jag igenom i den muntliga redovisningen. 5

6 Till Flugornas Herre konstruerade jag 84 diskussionsfrågor. Romanen delade jag in i tre delar med namn efter kapitel 1, 5 och 9; del 1 Snäckan ljuder, del 2 Odjur från vattnet, och del 3 Utsikt mot en död. Till läsningen av den andra romanen, fördelade jag boksamtalen på tre inspelningstillfällen. Anledningen till att jag använde mig av ett halverat antal inspelningstillfällen, till skillnad från roman ett, berodde på att jag ansåg att eleverna kände varandra lite bättre och att de därmed skulle kunna klara av att sitta i längre diskussioner. Dessutom var förhoppningen att de var mer orienterade i de närläsningsbegrepp, vilka vi uttalat arbetade med i första romanen. Därmed torde begreppshanteringen inte behöva ta lika mycket tid i anspråk. Inför det andra temat, tonårsgraviditet, bestämde jag mig för att inte tillverka frågekort. Detta berodde på brist på tid men främst på att jag ansåg att eleverna nu väl bekanta med fokusgruppssamtalen och att de inspelade diskussionerna i det första läsprojektet flöt på bra. Yttre störande faktorer, som jag tagit hänsyn till i det första temat, ansåg jag alltså inte utgöra något större hot längre, vilket jag ville testa i detta läge. De frågor som eleverna fick tillhanda var de som var generella, det vill säga de som inte var specifika för ett visst verk. 4 Till varje verk gjordes tre inspelningstillfällen. Frågornas svårighetsgrad och komplexitet var väldigt varierande. Detta innebar att en del frågor var rena kontrollfrågor eller transportsträckor medan andra frågor krävde mer av läsarna, vilket ibland visade sig i längre eller mer analytiska diskussioner. Den pedagogiska tanken bakom detta förfarande i frågekonstruktionen kommer jag inte att diskutera i detta paper. Undersökningens design Materialet i min undersökning planerade och designade jag själv. Litteratursamtalen (fjärr)styrdes av mig genom de frågor och frågekort jag tillhandahöll inför varje inspelningstillfälle. EMPIRIN Den empiriska undersökningen kan delas in i två faser. Fas 1 fokuserar på hur eleverna bygger sin kunskap. Här kommer jag genom exempel visa på tentativa gruppinlärningssituationer. I den första delundersökningen kommer gruppernas inspelade samtal att undersökas, med exempel och transkribering från främst två av grupperna. Relevanta passager ur gruppsamtalen kommer att presenteras, för att kunna utgöra exempel för tentativa gruppinlärningssituationer. 4 Se bilaga 1. 6

7 I fas två ligger fokus på begreppsutveckling. Där kommer analysen att fokusera på om eleverna utvecklar sin förmåga att använda litteraturanalytiska begrepp. Ett senare ställningstagande blir att fundera ut hur detta möjligtvis kan mätas. Detta paper behandlar dock inte fas två. Tentativa gruppinlärningssituationer I ett initialt skede har jag kategoriserat gruppinlärningssituationerna och delat in dem i tolv grupper. Självklart finns möjligheten att gruppinlärningssituationerna utökas allt eftersom materialet gås igenom. Stor möjlighet finns även för att gruppinlärningssituationerna, på sikt, blir färre då flera av dem går in i, eller står i motsats till varandra. I en kort preliminär undersökning har hitintills tolv potentiella gruppinlärningssituationer utkristalliserats 6. Är de användbara? Jag kommer kort att presentera det samtal de har uppkommit i och önskar en diskussion kring deras vara eller icke vara. Terminologi, finns det andra begrepp för dessa? Saknas någon uppenbar gruppinlärningssituation? 1. Mellan raderna eller leerstellen Beskriv hur protagonisten ser ut. Deras diskussion sträcker sig utanför texten eller kanske egentligen mellan raderna. De drar slutsatser utöver det som står skrivet. 2. Ifyllnad Vilka speciella egenskaper har Peeta? En elev beskriver att Peeta är bra på att maskera sig men hittar inte rätt ord för det hon vill berätta om. En annan elev i grupper hjälper henne med rätt ord. 3. Ömsesidigt missförstånd Är berättelsen kronologisk? Eleverna diskuterar till en början vad kronologisk innebär och missuppfattar begreppet. Deras diskussion kring kronologin blir därför uppenbart felaktig. 4. Korrigering Till denna gruppinlärningssituation har jag inget exempel. Men jag ställer den som motsats till icke korrigeringen och därför finns den med. 5. Icke korrigering Finns det några liknelser i texten? En elev citerar ur texten en passage som hon anser vara en liknelse. Hon är den enda i gruppen som förberett uppgiften. När diskussionen hos de andra hamnar mer kring till exempelvis jämförelser och symboler, korrigerar hon inte de andra. 6 Två gruppers diskussioner har undersökts efter läsningen av det första verket, Hungerspelen. 7

8 6. Gemensam lösning Katniss är döpt efter något som visar sig kunna hjälpa henne. Vad? I denna diskussion svarar eleverna i turordning och de har två skilda svar. Det rätta svaret kommer de fram till gemensamt. 7. Icke textbunden lösning - kopplingar utanför texten Hur är protagonisten som person? En elev beskriver Katniss personlighet och utgår ifrån sig själv som jämförelse till hur protagonisten är och vad hon gör 8. Textbundenhet Vilken symbolisk betydelse har vatten? Diskussionen utvecklas inte eftersom en av eleverna, med medhåll från en annan elev i gruppen, framhåller att det inte står någonting om det i boken. Den nästkommande frågans diskussion, följer ännu mer textbundenheten. Vilken symbolisk betydelse har bröd? Diskussionen uteblir nästan helt, tre korta repliker är allt. 9. Positivt grupptryck Den här gruppinlärningssituationen visar på hur gruppen, som en inlärningssituation, hjälper individerna i den att komma fram till en lösning. En lösning som den enskilda medlemmen inte hade kunnat nå på egen hand. Typexemplet är att den enskilde eleven gett upp och gått vidare utan att ha besvarat frågan. 10. Negativt grupptryck Den här gruppinlärningssituationen uppstår när någon eller några i gruppen insisterar på att en uppgift ska hoppas över eller att en fråga inte ska besvaras. Detta många gånger trots att frågans komplexitet inte alls står över huvudet på individerna i gruppen. 11. Frågan förklaras och löses Den här gruppinlärningssituationen uppstår när någon eller några i gruppen inte förstår frågan. Det kan vara hela frågeställningen som inte förstås eller bara ett enskilt ord i frågan. Gruppmedlemmarna hjälps åt att förklara för den i gruppen som står i tur för att besvara frågan men som inte klarar av detta. När frågan är förstådd kommer den som ska besvara frågan fram till en lösning på egen hand eller så löser eleverna det tillsammans i gruppen. 12. Frågan förklaras men lösningen uteblir Den här gruppinlärningssituationen uppstår när någon eller några i gruppen inte förstår frågan. Det kan vara hela frågeställningen som inte förstås, eller bara ett enskilt ord i frågan. Gruppmedlemmarna hjälps åt att förklara frågan och när alla förstår den avslutas diskussionen. Lösningen på frågan uteblir då målet medvetet eller omedvetet förskjutits till att förstå frågan men inte så långt att frågan besvaras. 8

9 DISKUSSION I denna initiala delstudie framgår det att litteratursamtal i mindre grupper kan vara lärande. Eleverna hjälper varandra med elementär, såväl som mer komplicerad vokabulär och litteraturanalytiska begrepp i sina diskussioner. Hjälpen från de jämngamla eleverna utgår de facto från den nivå eleverna befinner sig på. Detta ter sig befrämjande för förståelsen av en förklaring i gruppen. I samtalen framgår det att eleverna hjälps åt för att komma fram till en lösning. De har genom sin textläsning tagit åt sig olika mycket av de ledtrådar och detaljer som presenteras. I samtalet innebär det, i praktiken, att de kan närma sig en lösning genom att lägga samman/presentera dessa ledtrådar. Tillsammans, i diskussionen, kommer de fram till ett godtagbart svar. Den litterära diskussionen innebär att eleverna får tillhanda varandras perspektiv och erfarenheter. Detta kan innebära att de vidgar sin egen förståelse- och reflektionsförmåga. I denna tidiga korta analys av det inspelade materialet, har hitintills tolv olika gruppinlärningssituationer framträtt. Några av dem står som motsatspar i dagsläget, för att förtydliga varje situation. Framöver kommer förmodligen paren att sammanfogas. Men i detta skede fyller det en funktion att dela upp dem. På vilket sätt gynnas/missgynnas elevens lärande av icke lärarledda litteratursamtal? Den tredje delfrågan i fas ett framträder bland annat i gruppinlärningssituationerna tre och tio. I gruppinlärningssituation tre - Ömsesidigt missförstånd innebär det att eleverna för en diskussion kring en fråga där deras ingångsvärden är uppenbart felaktiga. I exemplet handlar det om en diskussion kring kronologi, ett begrepp eleverna i gruppen missuppfattat. I avsaknaden av en moderator/lärare fortsätter diskussionen utan den handledning som är essentiell för att föra eleverna på rätt spår och därmed ge dem möjlighet att lösa uppgiften. Sammanfattningsvis kan denna tidiga studie peka på några förtjänster såväl som brister i gruppsamtalets inlärningspotential. Dessutom går det att skönja varför och hur de uppstått. Det är kanske den allra största vinningen, so far, i denna praktiknära forskning, då det finns stor möjlighet till framtida förbättring och ökad inlärningspotential. LITTERATUR Bredow, Katarina (2007) Som jag vill vara Collins, Suzanne (2008) The Hunger Games Elmfeldt, Johan (1997). Läsningens röster. Om litteratur genus och lärarskap. Eslöv: Brutus Golding, William (1954, 1959) Flugornas Herre Östlings Bokförlag Symposion. Hornby, Nick (2007) Slam Nilsson, Per (2007) The return of Hjärtans Fröjd 9

10 Rosenblatt, Louise M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur Skolverket.se ämnesplaner i svenska eskolan_2011/subject.htm;jsessionid=0e6882ef2a6db90eb93e22f68b9df394?subjectcode=sve Tengberg Michael (2011). Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Thorson, Staffan (2005) Den dubbla receptionen. Om litteratursamtal mellan elever och deras lärare. Göteborg: Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 10

11 BILAGA 1 frågorna till läsprojektet tonårsgraviditet I de samtalen har de frågor, som varit gemensamma för samtliga skönlitterära verk varit följande: Del 1 Del 2 1. I vilken genre är boken skriven? 2. Vad har hänt när romanen börjar? 3. Vad heter karaktärerna läsaren möter allra först? 4. Beskriv deras personliga egenskaper. 5. Vilka egenskaper och karaktärsdrag ger status i romanen? 6. Vilka symboler har läsaren mött hitintills? Vad betyder de? 7. Var utspelar sig romanen? 8. Ur vems synvinkel får läsaren berättelsen? 9. Vad kallas den typen av berättare vilket berättarperspektiv är det? 10. Beskriv de värderingar läsaren mött i ett initialt skede i romanen. 11. Finns det några intertextuella kopplingar ni gjort i er läsning? 12. Vad vet ni om de andra karaktärerna i romanen så här långt i läsningen? 13. Vem är protagonisten? 14. Vem eller vilka är antagonist? 15. Vilka eufemismer använder sig författaren av i romanen? 16. Vilka konflikter har ni läst om hitintills? 17. På vilket sätt beskrivs miljön? 18. Vem står för det goda respektive onda i romanen? Gå igenom karaktärerna och diskutera. 19. Berätta vilket citat ni, var och en, har valt och berätta varför ni valde det. 1. Vilka styrkor respektive svagheter har huvudpersonerna? 2. Hur är språket i romanen? 3. Beskriv den gode vårdarens roll och koppla till romanen. 4. Är berättelsen kronologisk? 5. Beskriv människosynen i romanen. 6. Vilka karaktärer sympatiserar ni med? 7. Vilka kännetecken finns på att det är en demokrati de lever i? 8. På vilket sätt, och i vilka fall har det fattats icke demokratiska beslut? 9. Vilka liknelser kan ni finna i texten? 10. Vilka kontraster är de tydligaste i romanen? 11. Har ni i läsningen gjort fler intertextuella kopplingar? 12. Vilka tidsmarkörer kan ni skönja i texten? 13. Återge en plats i romanen och beskriv den så detaljerat ni kan. 14. Vilka levande detaljer skapas av författaren? 15. På vilket/vilka sätt kränks den personliga integriteten för karaktärerna i romanen? 16. Diskutera fram vilka motiv som texten har. 17. Beskriv något tillfälle där huvudpersonen agerar osjälviskt. 11

12 Del Beskriv något tillfälle där huvudpersonen agerar själviskt. 19. Berätta vilket citat ni, var och en, har valt och berätta varför ni valde det. 20. Kan ni hitta någon bokstavlig tolkning i romanen? 21. Kan ni hitta någon bildlig tolkning i romanen? 1. Har ni som läsare ändrat uppfattning om någon av karaktärerna? 2. Vilka intertextuella kopplingar har ni gjort under läsningen? 3. På vilket/vilka sätt kränks den personliga integriteten för karaktärerna i romanen? 4. Hur är relationerna mellan personerna i romanen? Varför? 5. Finns det något/några ställen där författaren målar upp empati? 6. Beskriv hur och vad som gjort huvudpersonen till den person han är genom att titta på de färdigheter och den personlighet han har. 7. Vilka fördomar cirkulerar bland karaktärerna? 8. Vilka eufemismer använder sig författaren av? 9. Välj ut tre symboler som tillsammans betecknar hela romanen. 10. Vad krävs för att få ett förhållande att fungera i romanen? 11. Diskutera fram vilka motiv som texten har. 12. På vilket sätt försöker karaktärerna (framförallt protagonisten) nå värdighet? 13. Vilka liknelser kan ni finna i texten? 14. Finns det några seeds inplanterade i texten? 15. Vilket ögonblick i romanen påverkade dig starkast? 16. Foreshadowing/seeds får ni någonstans veta, eller får ni någon ledtråd om vad som kommer att hända?. 17. Är det en passande titel på romanen? 18. Vilka frågor skulle du vilja ha svar på som du inte fick i romanen? 19. Skulle du rekommendera romanen till någon? Vem? Till vilken ålder och kön riktar den sig till? 20. Berätta vilket citat ni, var och en, har valt och berätta varför ni valde det. 21. Vad gjorde romanen lätt respektive svår att läsa? 12

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Boksamtal i gymnasiet

Boksamtal i gymnasiet Sandra Holmgård Sandra.holmgard@helsinki.fi Våren 2014 Boksamtal i gymnasiet Under min studietid har jag reflekterat en del över litteraturundervisningen i skolan. Då jag tänker tillbaka på min egen skoltid

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen Innehållsfrågor till boken Hungerspelen 1. Beskriv Katniss Everdeen så utförligt du kan. 2. Varför är hon så duktig på att jaga? 3. Vem är Prim och varför heter hon så? 4. Berätta hur det ser ut och fungerar

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Mailadress: sandra.bookbinder@live.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Examinationen utgörs av hemtentamen där frågorna ska besvaras individuellt. Aktiv närvaro på föreläsningar och seminarier förväntas.

Examinationen utgörs av hemtentamen där frågorna ska besvaras individuellt. Aktiv närvaro på föreläsningar och seminarier förväntas. Linköpings universitet Litteraturvetenskap på lärarprogrammet Svenska (61-90 hp) (93SV51; 93SV57) Litteraturvetenskap Delkurs 1: Teorier, metoder och tolkning, 7,5 hp Lärare: Ann-Sofie Persson, ann-sofie.persson@liu.se

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Var i texten står det?

Var i texten står det? Var i texten står det? En longitudinell studie om textsamtal: Läsförståelse, lässtrategier, samtalsstrategier och metakognition 2010-2014 Ulrica Egerdal Eva Hesslow En konkurrensutsatt läsning behöver

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Samtal om skönlitteratur. Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd

Samtal om skönlitteratur. Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Samtal om skönlitteratur Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Idealet Litteratursamtal som: prövar och utvecklar den egna läsförståelsen ger möjlighet att använda och internalisera ett rikt och precist

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Ansvariga lärare: Mimi Säverman Annika Fällman Felipe Sanhueza mimi.saverman@edu.upplandsvasby.se annika.fallman@edu.upplandsvasby.se felipe.sanhueza@edu.upplandsvasby.se

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa 2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Val av skönlitterära verk och författarskap som studeras är inte reglerat.

Val av skönlitterära verk och författarskap som studeras är inte reglerat. Om ämnet Svenska Ämnet svenska utgörs av en språklig och en litterär del. Syftet med ämnet är att eleverna ska utveckla sina kunskaper om språk och litteratur, sina språkliga förmågor och sina förmågor

Läs mer

Extra material till punkt 1

Extra material till punkt 1 Punkt 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning.

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

All lära på si+ andraspråk

All lära på si+ andraspråk All lära på si+ andraspråk Språkförmågor som u+rycks i olika ämnes- och kursplaner Utveckla förmågan a+ med hjälp av olika språklig redskap läsa instruk?oner Använda för ämnet centrala begrepp, använda

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Svenska för lärare åk 7-9, 60 hp (31-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 60 hp Målgrupp

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer