Våga Vara Ett generellt föräldrastöd till en riktad grupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våga Vara Ett generellt föräldrastöd till en riktad grupp"

Transkript

1 Våga Vara Ett generellt föräldrastöd till en riktad grupp Lina Larsson Sammanfattning I Söderköping har kommunen utvecklat ett generellt föräldrastödsprogram Våga vara med hjälp av Jana Söderberg. Materialet ska stärka självkänslan hos barn och föräldrar och är uppbyggt kring nio träffar. Träffarna innebär förberedelsearbete, en text och några frågor eller praktiska övningar att göra i hemmet med de egna barnen och därefter diskussioner under mötet. Detta program har under våren 2011 använts i en existerande stödgrupp för mammor vars barn uppvisat någon form av problem. Mammorna träffades varannan vecka och hade då två timmars träff, inklusive tid för fika. Syftet med studien är att undersöka Våga vara - materialet som föräldrastöd i en existerande kommunal verksamhet, en stödgrupp för mammor till barn med problem. Studien baserar sig på analys av utbildningsmaterialet, och föräldrastödet så som det gestaltats vid närvaro och bandinspelning av fyra träffar, gruppintervju med fem av tolv mammor och parintervju med gruppledarna. Deltagarna menar att mammagruppen är något som positivt bidrar till deras föräldraroll genom att de blir gladare och genom att de inte känner sig så ensamma i sitt föräldraskap och sina problem. Både mammor och ledare berättar att barnen uppskattar mammagruppen. Mammagruppen innebär två sorters stöd, dels en möjlighet att tala om sin situation och dels en möjlighet att knyta kontakter med andra mammor och därmed vidga sitt kontaktnät. Våga vara materialet är en utbildning i en så kallad metodik. Den skolar deltagarna i ett sätt att reflektera över sig själv och kommunicera med sitt barn. Ledare och kursdeltagare anser att Våga vara är ett bra material. Mammorna lyfter fram att övningarna strukturerar tanken och att det är positivt därför att det kan ge nya sätt att resonera i förhållande till barnen. Ledarna lyfter fram att det är positivt att materialet inte är lika strukturerat som COMET och FosterPRIDE, utan att det finns mer utrymme att möta deltagarna i deras aktuella känslor och livssituation. Kursdeltagarna menar att innehållskraven vid de enskilda träffarna ger färre möjligheter att tala om aktuella händelser. Ibland kan de ha ett behov av att tala om gränssättning när kursens ämne är istället är relationer. En annan nackdel de lyfte fram var att träffarnas struktur medförde att det blev mindre tid för s.k. rundor. Det innebar att mammorna visste mindre om varandras situation än de gjort tidigare, innan träffarna strukturerats av Våga vara -materialet. Det bidrog i sin tur till att relationerna blev mer beroende av informella kontakter, och att möjligheten att visa omtanke om alla gruppmedlemmar blir beskuren av strukturen. Som en följd av den begränsningen blev möjligheten att etablera nya vänskapsrelationer mindre. Mammagruppen är en kvinnlig gemenskap, gruppens enkönade struktur lyfts fram som något positivt av mammorna. Flera av dem säger att de inte skulle vara intresserad om gruppen var en föräldragrupp, med både mammor och pappor, istället för en 1

2 mammagrupp. Även detta är intressant att lyfta som en möjlig lärdom. Eftersom dessa mammor är exempel på mammor som man vill nå kan det vara meningsfullt att organisera föräldrastödsverksamhet i mamma- och såväl som särskilda pappagrupper. Sammanfattningsvis: Erbjud föräldrar möjlighet att tala med andra med liknande problem för att minska skammen över att barnet mår dåligt minskar och göra föräldern mer handlingsbenägen och mindre depressiv Beakta att även relativt fria manualer kan upplevas som för styrda av föräldrar vars barn har problem Det är viktigt att erbjuda möjlighet till mammagrupper, eftersom den enkönade gruppen innebär en trygghet för mammor med problematiska relationer till barnets pappa och andra män. Det finns fördelar med en bredare definition av föräldrastöd, eftersom möjligheten till möten ofta värderas högre än utbildningsmaterial. Inledning År 2008 lanserades en nationell utredning och strategi för föräldrastöd. SOU 2008:131, Föräldrastöd-en vinst för alla: Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, lyfter fram föräldrastöd som en viktig del i att skapa ett bättre samhälle. Detta då familjen betonas som den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn. I SOU: n betonas vikten av generella stödprogram som riktar sig till alla föräldrar. Det kan tyckas som en god strategi att koncentrera det förebyggande arbetet på de barn som redan har olika problem (indikerad prevention) eller på barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla problem (selektiv prevention). Givetvis ska man rikta verkningsfulla insatser till dessa barn och deras föräldrar men om man försummar att också arbeta med universellt förebyggande och stödjande insatser missar man många barn som senare kommer att utveckla ohälsa i olika former. Det beror på att det inte går att förutsäga vilka barn som i ett senare skede kommer att utveckla problem. Genom att satsa på universella förebyggande insatser har vi möjlighet att minska den andel av befolkningen som senare skulle ha utvecklat problem om inga insatser görs (sid 53f) Citatet lyfter fram argumentationen kring det generella stödprogrammet. En viktig del är föreställningen om barndomen som något möjligt hotfullt som är avgörande för framtiden. En aspekt av detta diffusa hot är att även barn som är utanför riskzonen kan komma att utveckla problem. Eftersom föräldrar definierats som grundläggande i ett förebyggande arbete så riktas stödet inte bara till föräldrar till barn med nu synliga problem utan också till föräldrar till barn som inte uppvisar problem. Föreställningen om föräldrar som med viss hjälp kan vara tillräckligt goda föräldrar för att bli skyddsfaktorer för sina barn är en mycket viktig bakgrund till den nationella satsning på föräldrastöd som senare gjorts. Satsningen motiveras även med ekonomiska motiv, som att sjukdom och kriminalitet kan undvikas. Men också med ett argument om att ett generellt stöd kan minska risken för att riktat stöd kan få en utpekande effekt som motverkar stödets syfte. Stödjande insatser som enbart riktas till familjer med tydliga problem i föräldraskapet, löper också risk att få en stigmatiserande effekt medan erfarenheterna från 2

3 insatser till en bred målgrupp visar på att dessa också attraherar föräldrar med problem i föräldraskapet. (sid 54) En förutsättning för ett generellt familjestöd är tanken på att det inte går att förutsäga vilka barn som kan utveckla exempelvis missbruk och kriminalitet, och att det därför bör erbjudas stöd till fler än de som tydligt befinner sig i en riskzon. Ett symmetriskt antagande blir då att det inte heller går att förutse vilka skyddsfaktorer som är de avgörande för barn i riskmiljöer eller riskfamiljer. I Föräldrastöd- en vinst för alla lyfts familjen upp som den viktigaste skydds- eller riskfaktorn. De skriver: En nära och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar med balans mellan tydliggränssättning och kärlek/värme är en viktig skyddsfaktor. Tydliga normer och förväntningar, god anknytning samt att uppmärksammas för positiva handlingar är ytterligare exempel på skyddsfaktorer. Bristande tillsyn, föräldrar som är positiva till normbrytande beteenden, till exempel alkohol och droger, allvarliga konflikter mellan föräldrar eller mellan barn och föräldrar är exempel på riskfaktorer. (SOU 2008:131 sid 52) I citatet lyfts endast trygga familjerelationer, och frånvaro av riskfaktorer som stora familjekonflikter och normbrytande beteenden fram som viktiga skyddsaspekter. Det är inte operationaliserade begrepp eftersom den familj som ska stödjas genom ett generellt föräldrastöd inte har en entydig form. Det är inte en familj utan en mängd familjer som ska aggregeras upp till en problembild. Dessa vagt definierade problem med vagt definierade lösningar innebär att generaliteten blir diffus. Denna odefinierade familj en viktig bakgrund till att förstå vad ett generellt föräldrastöd kan innebära. Det ska vara tillräckligt generellt för att vara till hjälp i många olika situationer och för många sinsemellan olika personer. För att bygga detta bättre samhälle behövs även forskning om vilken sorts stöd som är mest verkningsfullt, samt hur stöd kan nå ut till så många som möjligt. Här har folkhälsoinstitutet spelat en viktig roll. Folkhälsoinstitutet(FHI) har som ett led i sin satsning på föräldrastöd bidragit med pengar till utveckling, forskning om och samverkansprojekt kring föräldrastöd. Detta projekt härrör ur denna satsning och kan sägas bidra till två av de delmål som FHI satt upp, Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar samt Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Det är samverkan mellan universitet och kommun för att utvärdera existerande föräldrastöd. Tema Barn har som en del av nätverksarbetet kommit att undersöka arbetet med ett föräldrastödsmaterial, Våga vara som Söderköpingskommun utvecklat. Arbetet med föräldrastödsmaterialet är ett exempel på en hälsofrämjande arena där föräldrar (i det här fallet mammor) kan mötas och tillsammans främja ett positivt föräldraskap. Det är föräldrar som självmant, eller till följd av någon situation sökt stöd i sin föräldraroll. Det är mycket intressant att beforska som ett exempel på hur ett generellt föräldrastöd tas emot av en grupp föräldrar vars stödgrupp kan betraktas som selektiv eller t.o.m. indikerad prevention. Söderköpings kommun vill veta mer om vad deras föräldrastödssatsning Våga vara kan innebära för Söderköpings föräldrar. De vill ha vad de kallar en kunskapsbaserad analys av materialet, men vill även veta hur det används. Materialet kan betraktas som ett led i ett arbete med en viktig kommunal målsättning angående barns välmående i Söderköping Ett övergripande mål är att stödja alla barn till att utveckla god självkänsla (Söderköping, 2011). Min tolkning är att Söderköpings kommuns vill att projektet ska undersöka om föräldrar känner att de får större trygghet i föräldrarollen av att arbeta med materialet, och om de själva tror att detta påverkar deras föräldraroll. 3

4 Bakgrund: Föräldrastöd och indikerad prevention Projektet har fokuserat på en existerande grupp aktiv i Söderköping. Mammagruppen är en grupp med elva mammor som arbetar med Våga vara -materialet. Gruppen föregick arbetet med Våga vara, men materialet har förändrat formen för deras träffar. De är en frivillig grupp som möts genom att alla kommit i kontakt med Nexus, en samtalsmottagning för barn med problem och deras familjer. Nexus är öppenvård för barn och ungdomar, genom nätverksarbete stödjer och hjälper Nexus barn och ungdomar mellan 0 och 20 år som har det trassligt i skolan, i hemmet eller på fritiden. Nexus bedrivs i samverkan mellan socialtjänst, skola och fritidsverksamhet. (Söderköpings hemsida). Nexus är öppet även för barn med lättare problem och för föräldrar som själva söker hjälp. Nexusanknytningen betyder att barnens föräldrar upplever sig, eller har upplevts ha barn med problem. Det är alltså inte ett exempel på universell prevention, utan selektiv eller kanske i vissa fall indikerad prevention. Det är en av de grupper som satsningen på föräldrastöd särskilt syftar till att nå. Därför är det extra intressant hur dessa föräldrar ser på materialet samt vilket föräldrastöd de säger sig vilja ha. Anknytningen till Nexus gör att deltagarnas möjligheter att framställa sig själva som goda föräldrar sker under lite andra förutsättningar än många andra situationer. Det finns inte möjlighet att framställa det egna barnet som idealbarnet. Eftersom alla är medvetna om att de mötts till följd av att någon aspekt av barnets beteende eller situation uppfattats som problematiskt. Detta ger möjlighet till en annan, möjligt rikare, förståelse av hur arbetsmaterialet kan vara en del i föräldrastöd, och hur föräldrar (mammor) gör föräldraskap tillsammans. Det ger också en möjlighet att undersöka vilka möjliga antaganden om föräldraskap som finns i materialet. Materialet är ett abstrakt generellt stöd, i bemärkelsen tänkt att rikta sig till alla föräldrar i Söderköping. Men nu används det som mer personligt stöd till specifika individer som, liksom alla andra, är människor med en särskild historia och en särskild livssituation. Kvinnorna i mammagruppen är därför ett exempel på människor som när de använder materialet möter antaganden om föräldraskap baserat på en mer abstrakt förälder. Därför är det intressant om Våga vara -materialet, som ett exempel på generellt föräldrastöd lyfts fram som något positivt, hur gruppen talar om materialet och vad de lyfter fram som behov som fylls eller inte fylls av arbetet med hjälp av materialet. Syfte och frågeställningar Syftet med rapporten är att undersöka Våga vara -materialet som föräldrastöd i en existerande kommunal verksamhet, en stödgrupp för mammor. Syftet kan konkretiseras i ett antal frågeställningar: Hur gestaltas föräldrastöd i Våga vara -materialet? Vad säger deltagare och ledare om materialet? Hur använder deltagare och ledare materialet? Vilken sorts stöd ger mammagruppen och hur talar deltagare och ledare om detta stöd? Disposition Rapporten har två empiriska delar, en beskrivning av materialet, och en analys av hur materialet används. I beskrivningen av materialet utgår jag från min tolkning av det skrivna materialet. Socialarbetarna arbetar med materialet i en föräldrastödsgrupp, en grupp för mammor kallad Mammagruppen. I analysen av hur materialet används utgår jag från en 4

5 gruppintervju med mammorna i Mammagruppen, en intervju med socialarbetarna och de träffar där jag medverkat. I avslutningen diskuteras sedan, med hjälp av litteratur, vad föräldrastödet i den aktuella insatsen innebär och hur den gestaltningen förhåller sig till materialet och mötespraktiken. Material Våga vara materialet består av föräldrautbildningsmaterial, ett häfte för barn 0-8 eller ett häfte för barn 9-18 samt ett handledningsmaterial. Jag har analyserat materialets uppbyggnad och innehåll. Innehållsligt har jag sökt efter vad föräldrar antas vara i exempel och råd. Det är ett försök att se ett exempel på vilka antaganden som kan finnas i ett generellt föräldrastöd. Jag har också undersökt vad lärdomarna i materialet är. Om deltagarna följer kursen, vad är det då de har möjlighet att lära sig. Det är i första hand Söderköpings eget material jag studerat, men jag har även använt Jana Söderbergs (2005) bok Våga vara och hennes hemsida för att få en bredare kontext till materialet. Jag har intervjuat de två socialarbetare som leder gruppen. Intervjun har rört både Mammagruppen och Våga vara materialet. Jag har även varit med på fyra möten med gruppen och slutligen intervjuat några av mammorna i anslutning till ett möte. Även den intervjun handlade om Mammagruppen och Våga vara materialet. I gruppen ingår tolv kvinnor. På de möten jag deltagit har det aldrig varit full uppslutning, utan någon har vanligen arbetat och någon annan har varit sjuk eller tagit hand om sjukt barn. Socialarbetarna och deltagarna beskriver mammorna, gruppdynamiken och materialet på liknande sätt. Deras beskrivning stämmer också väl överens med min upplevelse av gruppen från möten. Men mötesmaterialet skiljer sig ändå från intervjumaterialet. Det finns skillnader i själva samtalet, i gruppens möte är mammagruppen en närvarande process som de agerar i och endast ibland reflekterar över. I intervjuerna är reflexionerna i centrum. I intervjun med socialarbetarna framställs mammagruppen som en del i ett socialt arbete och i intervjun med mammorna är mammagruppen en del i ett identitetsarbete. Det har påverkat hur materialet har använts i studien. Jag har mött dessa mammor efter att de varit med i gruppen en längre tid. Gruppen tar in nya medlemmar när ledarna ser ett behov hos en mamma de är i kontakt med. Under den period som jag deltog tillkom endast en ny person, och hon hade varit med tidigare och kände därför en majoritet av mammorna. Min upplevelse av mammorna är att de är starka kvinnor som aktivt försöker göra sitt bästa, fast det ibland är svårt att orka. Flera mammor har fysisk smärta, några har egen erfarenhet av fosterhemsplaceringar i barndomen, och flera har erfarenhet av att ha levt med missbrukande män. De flesta av mammorna är ensamstående och flera har två kullar barn. Flertalet saknar högre utbildning och de tjänar inte mycket pengar. Men utan att vara en entydig grupp så framstår de alla som starka. I gruppen så är gemensamma nämnare att kvinnorna hittar punkter av glädje när det är svårt; de yrkesarbetar med omsorg om andra; de försöker ordna för sina barn så att de ska få det bra; de tar sig tid och kraft att engagera sig i varandra; och de ger inte upp. Deltagarna har varit tillfrågade om jag får spela in möten, informerade om när jag sätter på bandspelaren och har haft möjlighet att säga att jag inte får vara med. De har också accepterat att jag fört sporadiska anteckningar för att minnas placering och tema för mötet. Gruppen uttryckte ett önskemål, eller krav, för min närvaro. Jag skulle sitta med dem i ringen av stolar och inte sitta vid sidan av och betrakta dem och ta kontinuerliga anteckningar. Mitt tillvägagångssätt var därför att jag ritade av ringen med placeringen, skrev upp temat men lade sedan ifrån mig blocket i knät eller på golvet. Någon enstaka gång skrev jag ned 5

6 ytterligare något aspekter som var visuellt tillgängliga då och som inte skulle höras på band. Detta kan exemplifieras med de ting som någon gång användes för att hjälpa igång diskussioner. Jag var en passiv deltagare som deltog i parövningar när de var ojämnt antal och sa något vid rundor men inte sökte ordet aktivt. Rollen som passiv deltagare är en accepterad samtalsroll vid mötet. Mammorna har inget krav på aktivt deltagande och flera mammor har uttryckt att det ibland är skönt att bara sitta med och lyssna. Mötet är en form av hybridsamtal. Det sker inom institutionella ramar med ledare och agenda och är på så sätt ett institutionellt samtal. Men det är många fler mammor än ledare, vilket medför att samtalet inte alltid domineras av den institutionella agendan utan formmässigt ibland närmar sig samtal i informella grupper. Eftersom gruppen funnits en längre tid så kan den informella aspekten få större plats än den skulle fått i en nyare grupp. Deltagarna uttrycker en uppriktig önskan om att få veta mer om varandras liv, inte i terapeutiskt syfte utan som medmänsklig nyfikenhet. Våga vara -materialet skulle kunna bidra till en annan form av institutionellt samtal, som mer liknade en utbildningssituation (se vidare under rubriken Våga varamaterialet ). Min bedömning är att gruppens tidigare existens gör att det blir mindre av en kurs än det skulle kunna vara om deltagarna varit okända för varandra. Även saker i rummets utformning, som att deltagarna sitter i ring snarare än i rader gör att det blir en betoning av det informella lärandet. Intervjun med mammorna skedde i direkt anslutning till ett möte men i ett annat rum. Efter mötets slut gick jag under uppbrottsstunden, när deltagarna hämtade sina kläder, till det rum där intervjun skulle genomföras. Detta för att inte min närvaro skulle vara ett socialt krav på frivilligt deltagande. I rummet genomförde jag en gruppintervju som fem mammor deltog i. Eftersom mammagruppen håller på mellan fem och sju inleddes intervjun ganska sent. Tiden och att det faktum att intervjun föregicks av mötet bidrog troligen till att intervjun blev pratig. Pratig betyder här lite ofokuserad och utdragen med hög grad av överlappande tal och mycket talstöd. Min roll som intervjuare blev till stor del mer inriktad på att vara moderator och återföra samtalet än att ställa frågor. Jag har valt att i första hand använda intervjuerna för citat eftersom deltagarna där aktivt svarar på frågor för att beskriva sätt att se på och attityder till gruppen. Mötena används i första hand till att beskriva vad de gör, och min tolkning av arbetet. Jag använder alltså inte min inspelning av möten i rapporten. Det valet gör jag för att jag bedömer det som etiskt problematiskt om en gruppdynamisk identitetsprocess med känsligt material lyfts fram i excerpt. I gruppen är deltagarnas syfte inte att generera forskningsmaterial. Det är en stödgrupp och deltagarna berättar om sina barn och liv därför att de behöver göra det för sin eller varandras skull. Även om en ekologisk validitet går förlorad genom att jag inte använder material från mötena så uppvägs det av personskyddet. Men eftersom jag varit med vid mötena så vet jag att det sätt deltagarna talar i gruppintervjun liknar hur de talar i de friare delarna av gruppträffarna. Mammagruppens erfarenheter av att vara föräldrar till barn med problem kan generera fler eller i alla fall andra berättelser och diskussioner om föräldraskap än en annan population. Det finns bland annat mammor med utagerande barn, mammor med barn med självskadebeteenden och mammor med barn som har missbruksproblem. Alla mammor har minderåriga hemmavarande barn. Åldern på barnen är varierande, några mammor har två kullar så att deras äldsta barn är vuxna med egna barn. Det yngsta barnet i gruppen var endast några månader. Bredden och möjligheten för andra samtal om föräldraskap än de vanligast förekommande gör att jag betraktar gruppen som empiriskt intressant att undersöka. Det innebär också att jag ser en etisk problematik i deras möjliga utsatthet. Detta har jag hanterat 6

7 genom att inte ta med material jag bedömer som känsligt och att inte fokusera på individer utan på gruppen. Gruppen betraktas som en instans av föräldrastöd och i fokus för intresset är materialet och hur gruppen använder det. Jag har valt att inte använda namn på mammorna, eftersom även fiktiva namn kan användas till att sammanfoga information om personer. Eftersom kommunen är liten och namngiven i materialet är det extra angeläget att försvåra identifiering. För att vara konsekvent i min textbehandling av personer har jag valt att inte heller använda namn på de socialarbetare som leder mammagruppen. I den mån citaten innehåller namn så är dessa givetvis fingerade, efter principen barn får namn som börjar med B och mammor får namn som börjar på M och ledarna får namn som börjar på S. När någon talar om barnet med könade pronomen som hon eller han har jag valt att genusneutralisera det till hen för att försvåra igenkänning. Jag har även valt att ersätta min dotter eller min son med mitt barn. Miljön och mötets gång Mötet sker i Nexus lokaler. Det börjar klockan fem och slutar klockan sju. Det ligger i en gammal villa, en charmig och lite sliten miljö. Mötet sker på övervåningen i ett stort rum som är synbart utformat för terapeutiska samtal. Det ger intryck av att vara en offentlig lokal, för större möten, men är ändå ganska hemtrevligt. Rummet har två delar, en alkov med fåtöljer och en stor matta med stolar. När deltagarna kommet till mötet har ledarna förberett rummet inför det. Till höger står stolar uppställda i en ring, med en stol till varje deltagare som ej meddelat frånvaro. Rakt fram från dörren betraktat står ett bord med något ät och drickbart. Det ätbara växlar från träff till träff. Ledarna gör vanligtvis smörgåsar inför träffen. När det är enklare smörgåsar som ostmackor så finns de uppställda på en bricka på serveringsbordet, men när de arbetat mer och exempelvis gjort räkmackor tar de in dem från köket vid fikat. På bordet finns också någon sötsak som godis eller en kaka. Det finns koppar och termosar med kaffe och thé framdukat. Det är alltid märkbart iordninggjort, inte bara framställt, utan ordnat med servetter och mjölk upphälld i kanna och blommor eller ljus. Till vänster finns det fåtöljer och ett lägre bord. Mammorna kommer lite innan fem, de droppar in från kvart i och framåt. När de första mammorna kommer in sätter de sig i fåtöljerna. När det kommit fler än det finns fåtöljer till så står de upp eller börja sätta sig i ringen. De småpratar fram till dess att mötet börjar, frågar varandra hur det är och berättar om dagen som varit eller om vad som hänt sedan sist de träffats. Vid fem när det är dags att börja flyttar de över till den större ringen. Deltagarna har inte bestämda platser, utan sitter bredvid olika personer, men oftast sitter de i samma kvadrant av rummet. Mötet inleds med närvaro, och ledarna går igenom de som inte är närvarande och varför de är frånvarande, om de arbetar, är sjuka eller har någon särskild aktivitet som gör att de inte kan komma. Ibland står en stol tom utan att någon frånvaro meddelats. När det finns personer som inte träffat varandra tidigare presenteras de för varandra innan mötet inleds. Oftast har deltagarna redan presenterat sig själva innan ledarna introducerar dem för varandra. Mötet börjar med en rekapitulering av vad gruppen gjort förra gången. Och efter den tillfrågas mammorna om de reflekterat mer över detta. Ibland leder det till diskussioner och berättelser. Därefter presenterar ledarna dagens Våga vara-tema. Temat inleds med en övning som ledarna har tänkt ut utifrån målsättningen med dagens diskussion. Det är endast vid ett tillfälle en övning som finns föreslagen i materialet, i övrigt är det övningar ledarna tänkt på för att konkretisera teman för dagen. Exempelvis använde de föremål som cigaretter, choklad och träningsväska för att diskutera ersättningsstrategier och bilder och föremål som 7

8 fick representera olika roller, och grupperingsövningar för att diskutera träffen med namnet Nätverk. Efter övningen talar de lite mer om temat och mammorna berättar vad övningen fick dem att tänka på. Övningen tar en timme och efter den serveras fika. Den resterande tiden sitter alla samlade runt fåtöljerna, de som inte får fåtöljer drar dit stolar, och så förs samtalet mer informellt. Samtalet blir då friare och lämnar ibland helt temat. Ledarna brukar en eller två gånger återföra samtalet till agendan genom att läsa ett kort stycke ur materialet, föra fram en tanke de uppskattade i materialet, eller ställa en temaanknuten fråga. Mammorna brukar däremot inte försöka återföra samtalet till Våga vara -temat. Samtalens innehåll Föräldrastöd i Våga vara -möten handlar om att få plats att berätta om sina erfarenheter och sina upplevelser. En fördel är att få möjlighet att svara på frågor och därmed genom den reflexiva situationen få höra sig själva säga kloka och genomtänkta saker, något som hjälper till att leva livet annorlunda. En grundförutsättning är en tilltro till att samtal har en förmåga att förändra hur man gör sedan. Egna berättelser, egna reflexioner över hur människor är, och hur de själva gör i sin situation. Diskussionerna handlar ofta om de barn som föräldrarna är oroliga för. Ofta är det barnet som gett upphov till stödet, men nästan lika ofta kan det vara syskonen. Mammorna är ofta rädda för att inte räcka till för det barn som inte är lika tydliga i sina behov. Eftersom syskonet kräver mycket så kanske den som är lugnare inte får den uppmärksamhet och det stöd som hon/han behöver. Det finns i huvudsak tre sätt som mammorna pratar om barnen på. Barnen omtalas i informell ton som en del av saker som händer. Det är det vanligaste sättet att prata innan mötet formellt satt igång. Det är också vanligt när mötet är i en friare fas där deltagare och ledare är mindre fokuserade på de temaanknutna mötesuppgifterna. Det kan exempelvis vara någon som berättar om att hon varit och handlat med sitt barn och då träffat en person som tidigare var med i mammagruppen. På det sättet kan barnen även figurera i berättelser som har ett annat huvudsakligt fokus. Ett annat sätt som mammorna pratar om barnen är att det är jobbigt att vara mamma, det kan vara ett sätt att tala om vardagliga saker som att det är tungt att tjata. Eller mer direkt kopplat till materialet, att det är svårt att få tid för sig själv för den som är ensamstående utan fungerande delad vårdnad. Ibland handlar det även om att det är svårt att vara mamma till ett extra krävande barn. När det inte handlar om familjerelationen kan diskussionen istället vara berättelser om den egna barndomen, eller om arbetssituationen. Ibland handlar diskussioner om hur mönster går igen i jobb och föräldrarollen. De som har varit sjukskrivna berättar exempelvis hur sjukdomssituationen gjort att de orkat mindre i hemmet och att barnen därför uppmärksammat vilket arbete de tidigare lagt ned och hur motsvarande situation funnits även på jobbet. Sätter jag mig ned så blir det inte gjort. Föräldrar och mammor För att förstå det som händer i gruppen är det två ämnen som behöver lyftas fram, moderskap och modersskuld (Motherblaming). Moderskapet är starkt ideologiskt laddat och kommer belysas genom några olika beskrivningar av moderskap. Det finns en kraftfull samhällelig föreställning om att föräldrar är viktiga för barnen. Det syns även i argumentationen i SOU:n Föräldrastöd- en vinst för alla ( SOU 208:131). Men föräldraskapet är inte jämt fördelat i dessa samhälleliga föreställningar, pappor behöver ofta bara vara närvarande för att vara en skyddsfaktor, medan mammor kan vara närvarande och ändå inte hindra sina barn från att bli 8

9 exempelvis kriminella. Detta är det fenomen som kallas modersskuld. Jag kommer göra en kort beskrivning av moderskap och modersskuld eftersom båda dessa begrepp är viktiga för att belysa hur gruppen är ett föräldrastöd, vilka aspekter av föräldraskapet som får stöd i gruppens arbete. Huffer(1998) menar att modersbilden präglas av en patriarkal nostalgi. Det betyder att mamman är det efterlängtade och saknade. Det är mannens längtan efter sin mamma. Nostalgin och föreställningen om den goda modern hänger samman med en binär opposition, som reducerar kvinnan till moder. Det är även denna längtan som präglar mannens heterosexuella strävanden. Den omhändertagande mamman blir vad kvinnan ska vara i första hand. Hon tar hand om mannen och möjliggör på så sätt hans frihet och skapande. Modern är med andra ord i den nostalgiska versionen det som definieras som Den andra, 1 en position som objekt/kropp när mannen är subjekt/skapande. Denna moder och denna moderskärlek inte är den reella kvinnan som utfört modrande uppgifter utan istället en idealiserad tvåsamhet på en persons villkor. Det i sin tur handlar om att modern som idé inte finns i sig själv, utan bara är en binär opposition, en längtan efter det andra. Idealmoder och moderserfarenhet Pramling Samuelsson och Sheridan (2009) lyfter fram att moderskap beskrivs på två delvis olika sätt i intervjuer. Om det handlar om moderskap generellt så lyfts känslor, ansvar och förmågan att tona in som centrala aspekter av vad moderskap är. Detta förmodas vara en bild av modern som liknar en ideal-moder. När det handlar om det egna moderskapet lyfts vardagens realitet och hur den förhåller sig till idealen fram. Det är intressant för den här rapporten som en bakgrund till att moderskapet som inte förläggs i det specifika och konkreta tenderar att vara en ideal-moder som få, om någon, kan identifiera sig med. Det är däremot möjligt att identifiera sig med berättelser om konkreta modrande handlingar som att hämta, natta och trösta barn. Utan att vara en dikotomi så är det en viktig skillnad mellan Jag-sommamma och hur-en-mamma-borde-vara. Mamman som idé beskrivs av Mona Franséhn (2004). Hon skriver om moderskapets diskurser, som överlappande och motstridiga diskurser som påverkar synen på hur en mamma bör vara. Hon menar att bilden av den goda modern, den självuppoffrande och madonnalika kompletteras av andra modersdiskurser. Dels har hon alltid samexisterat med sin skugga den onda modern. Franséhn fokuserar på de bilder av moderskap som härstammar ur psykoanalysen. Hon talar om tre huvudstråk, som utan att vara strikt temporalt ordnade eller historiska ändå hör samman med en utveckling i samhället. Hon talar om moderscenterering som bidragit till föreställningen att mamman är avgörande för barnets utveckling; moderskapets decentrering som medfört fokus på myten om den goda modern; samt slutligen det reflexiva moderskapet att de modrande arbetsuppgifterna inte måste utföras av en kvinna. (Franséhn, 2004, sid 24-41) 1Den Andre/Andra är ett begrepp som används i många olika kontexter, feminism, orientalism. Det har sin grund i kritik av strukturalismen eftersom den som inte är EGO är det andra. Det finns två sätt som den andra kan förhålla sig till normen(a) som A eller som a, dvs som negation av normen, eller en mindre värd version. Det betyder att den Andra definieras i relation till något mer än att vara en faktisk position. 9

10 Individueringsteorin med betoningen av valfrihet som en viktig del av den senmoderna människans livsvillkor är en annan beskrivning av hur människor förhåller sig till sitt föräldraskap. I den svenska kontexten har det bl.a. lyfts fram av Bergnéhrs (2008) och Roman och Petterson (2011). De menar att föreställningen om det fria valet är mer formerande än det fria valets faktiska utbredning. Diskrepansen mellan föreställningar om det goda livet, med tydlig egen agens, och de faktiska traditionsbundna och arbetsmässiga begränsningarna gör att reflexiviteten får en viktig överbryggande roll som ett sätt att forma berättelser om sitt liv i termer av livsval. Roman och Peterssons och Bergnéhrs informanter skiljer sig radikalt från mammorna i min undersökning. Informanterna i deras studier är inte positionerade som representanter för familjer med tydliga problem. I Bergnéhrs studie anges inte så mycket om informanternas bakgrund, men mer än hälften av informanterna studerar eller har studerat vid högskola eller universitet. Roman och Pettersons studie är det uttalade syftet att undersöka exceptionell indiviuerade familjer, med föräldrar med karriärer i ITbranschen. Brembeck (1998) har genom djupintervjuer undersökt mödraskap. Brembeck tolkar i en av sina analyser tystnaden och stumheten i intervjuerna med några av kvinnorna med arbetarklassbakgrund som att deras hermeneutiska reflexivitet är mer betonad än den estetiska eller kognitiva. Brembeck beskriver det som tre aspekter av moderskap, där den hermeneutiska är den som endast är synlig genom gemensamma praktiker, den estetiska reflexiviteten är en dissekerande som dekonstruerar moderskapet och den kognitiva reflexiviteten är en mer berättelsen om det egna jaget och det egna moderskapet. Hon menar att den hermeneutiska reflexiviteten är en del av ett arbetarklassarv (Brembeck, 1998). I en samtalsgrupp betonas reflexiviteten, och det är inte en tyst reflexivitet, synlig i handlingar, utan en artikulerad reflexivitet. Begreppet modersskuld Det finns ett begrepp som kallas Mother Blame/Mother blaming (Modersskuld). Begreppet hänförs till Caplan (1989). Det är ett begrepp som i första hand finns i texter från åttiotalet. Det är ett feministiskt, kritiskt begrepp som lyfter fram ett fenomen som finns i studier av barn med problem. Begreppet tydliggör att det finns en s.k. sexistisk syn på föräldraskap eftersom samhället ställer olika könsberoende krav på mäns och kvinnors insatser för att vara goda föräldrar. Mammor får därför ofta oproportionellt stor skuld på sina axlar. När stora mängder artiklar i medicinska, psykologiska artiklar och socialvetenskapliga artiklar har analyserats med hänseende på beskrivning av föräldrar och deras ansvar för barnets tillstånd så har motherblaming lyfts fram som ett återkommande tema (ex. Cassano et. Al. 2006; Caplan & Hall-McCorquodale, 1985) Mother Blaming är en samhällelig tendens också, inte bara något som finns i vetenskaplig litteratur, mammor uppfattar ofta att de blir kritiserade som mammor när det går fel för deras barn. Begreppet har också använts för att diskutera det historiskt situerade moderskapet, eftersom betoningen av relationen till modern inte är något självklart och konstant. Sommerfeld (1989) lyfter fram hur modern blev någon som kunde hållas ansvarig för hur barnet växer, utvecklas och beter sig. Hon menar att det finns en viktig koppling mellan utvecklingen av barnets och barndomens värde och betoningen av moderns skuld i det som kan betraktas som en olycklig utveckling för barnet. För den här rapporten är det accentueringen av moderns roll under 1900-talet med den efterföljande betoningen av psykologiska förklaringsmodeller som är mest relevant. Vander Ven och Vander Ven (2003) går igenom vetenskaplig litteratur om anorexia nevrosa i syfte att undersöka hur kvinnors förändrade ställning påverkat hur mödrar beskrivs. Det är ett sätt att förhålla modersskuld till ett visst fenomen, vars 10

11 förklaringsmodeller betonat mammans roll i barnets psykiska ohälsa. De menar att bilden av personligheten hos de anorexiasjukas mammor inte förändrats särskilt radikalt, de beskrivs som dominanta, emotionellt distanserade, frustrerade och egocentriska. Men det som ändå har förändrats är förståelsen för och förklaringen till personligheten. Modersskulden är en seglivad företeelse, men förståelsen för mammans handlade kan växla, även om hon fortfarande hålls ansvarig för barnets upplevelse. Jackson och Mannix (2004) undersöker skuldbeläggande av mödrar (mother blaming) och hur det påverkar mödrar som utsatts för det. De menar skuldbeläggande av mödrar är en övergripande diskurs med samhälleliga, vetenskapliga och en mer vardaglig interaktionell tolkningsram. Författarna menar att den skuldbeläggande attityden försämrar mödrarnas möjligheter att verka för sina barn, eftersom självkänslan blir sämre av skuld och skamkänslor; deras handlingskraft försvagas av självtvivel; och de drar sig undan social interaktion eftersom de har svårt att tala med vänner och bekanta om barnens problem. Ett likande resonemang förs fram av Pun, Ma och Lai (2004). De lyfter fram hur skuldtyngt moderskap kan bli lättare genom processsyn. De har i en intervjustudie undersökt upplevelser, förhållningssätt och acceptans i situationer av möjlig Mother blaming. I sin studie undersöker de kinesiska mödrar vars barn har psykiska och ibland även fysiska problem. Kvinnorna lever i en kultur där barnen är en källa till stolthet eller skam för sina föräldrar. Barnets beteende anses spegla (i första hand) moderns agerande. Därför är det problematiskt med barn med psykiska problem. Mödrarna kämpade med att bli skuldbelagda av andra, sin egen skam och att barnet ofta krävde ovanligt mycket. De som förmådde glädjas åt det friska och se sina barn i en pågående utvecklingsprocess lärde sig vanligen att acceptera situationen. För den här rapporten är det upplevelsen av och beskrivningen av problematiken som tredelad som är central: den egna skuldkänslan, den pålagda skulden och barnet som kräver mer än många andra barn och hoppet som finns i en process syn. Om barnet inte betraktas som statiskt, eller redan dömd utan istället kan vara på väg mot en möjligt bättre framtid så är arbetet med barnet inte ett Sisyfosarbete, utan en meningsfull uppgift som gör skillnad. Genom gruppens diskussioner får mammorna kanske lättare att se sina handlingar som en del i en process att vara mammor till barn som förändras. Mother Blaming är därför en viktig bakgrund till att förstå varför den aktuella insatsen är så positiv. Den är motsatsen till Mother Blaming, en positiv och välfungerande föräldrastödsinsats där det handlar om att lyfta det som fungerar istället för att kritisera och skuldbelägga mammor för situationer som de kanske inte har full kontroll över. Moderskap är på så sätt både diskurs och praktik. Nästan alla människor har erfarenheter av en egen och andras verkliga mammor, utöver en föreställning om vad en mamma är och bör vara. Det finns en diskrepans mellan de praktiska modrande uppgifterna och den abstrakta goda och onda modern. Det påverkar vad barnen kan vara. Diskrepansen mellan den ideala modern och den verkliga modern är en viktig del av modersskulden. Föreställningen om en kärlek som inte kräver något i gengäld är bisarr, eftersom denna brist på respons bara gäller för det lilla, lilla barnet. Det blir extra komplext i ett samhälle där barn är beroende av sina föräldrar under exceptionellt lång tid. Det är en del av barndomen som föreställning, att utan kraven på barnet så blir barndomen utdragen och förlängd. Modersskulden blir därmed också förlängd. Det som formerar en person blir längre och längre. Men i verkliga handlingar och artikulationer av hur människor gör föräldraskap så är otillräcklighet mer begränsad, och tillräcklighet mer uppnåelig- och därmed också lättare att sträva mot. Föräldraskapet är ett nu av handlingar snarare en framtid av krav som inte kan tillfredställas. Det gör också att möjligheten till möte med barnet blir större. 11

12 Halldén (1992) talar inte specifikt om modersskuld, men hon beskriver att föräldrar som kännetecknas av en projektsyn ofta ser sin roll som den som ska ge allt, en gränslös allgivare, som samtidigt ska styra sitt projekt, barnet. Hon menar att det är ett synsätt som bäddar för skuld. Disciplinering och kontroll Davies och Allen (2005) lyfter fram hur stöd kan påverka modrande praktik. I sin kontext diskuterar med hjälp av Foucaults begrepp övervakning och disciplinering övervakningens möjligt positiva relation till föräldraskapet. De studerar hur psykiskt sjuka kvinnor upplever föräldrastöd. Det är en helt annan kontext än den jag undersökt, men det jag vill lyfta fram är att institutionens disciplinering och kontroll kan ha en positiv inverkan på mammors upplevelse av sitt liv samt deras identitetsarbete. Davies och Allen lyfter fram institutionens övervakning som en möjligt positiv erfarenhet för mammorna i studien. Övervakningen upplevdes som positiv därför att kvinnorna fick hjälp att skilja sin sjukdom från sitt moderskap. Övervakningsrelationen bidrog både med disciplinering i form av stressreduktion och konkreta råd samt mer handgriplig hjälp gentemot andra institutioner som inte hade förståelse för att sjukdomen inte invaderade hela livet och gjorde dem till inkompetenta mödrar. Det är en helt annan problematik än i Söderköping, där det inte alls är mammorna som uppvisat problem, utan barnen. Likheterna finns i att det är en form av indikerad prevention, där någon som bedöms vara i en riskabel situation får stöd i sitt föräldraskap för att reducera risker för barnen och stress för mammorna. Ytterligare en likhet finns i att stödet i föräldraskapet i båda fallen kan minska modersskulden, när problemen genom bekräftelse och stöd blir mer isolerade, och de modrande handlingarna får stöd. När de modrande handlingarna aktualiseras så medför det en syn på moderskapet som en pågående process snarare än en fix identitet. Socialpsykologerna Gausel & Leach (2011) gör skillnad mellan andras dom och den egna domen av något som personen själv betraktar som ett moraliskt misslyckande. Andras dom ger anledning att försvara sig själv. Den egna domen är olika beroende på om det betraktas som en övergripande skam, eller en specifik skam. Vid generaliserad och övergripande skam så är utfallet mindervärdeskänslor. I den specifika skammen finns istället önskan att bli bättre och därmed må bättre även socialt. Resultat: Våga vara materialet Materialet är ett häfte, ett häfte på ungefär 50 sidor, lite olika utformat beroende på om det riktar sig till föräldrar med mindre barn (0-8 år) eller till föräldrar med äldre barn (9-18 år). Det finns även ett handledarmaterial 2. Materialet betraktas av skaparna som en vägledning till att arbeta med både barnets och förälderns självkänsla. Materialet beskrivs både som ett koncept och en metod. Så här inleds förordet till föräldrar: Våga Vara är ett koncept för att stärka barns och vuxnas grundtrygghet och självkänsla, metoden är framarbetad av Jana Söderberg. (Söderberg, sid 4) 2 Som en del av kommunens material finns även ett material för skolämnet livskunskap, men det omfattas inte av denna rapport. 12

13 Materialet är uppbyggt kring träffar som alla har ett tema, de är alla tänkta att vara viktiga för barnets eller förälderns självkänsla. Träffarna heter Värdegrund, Bekräftelse och konstruktiv kritik, Känslor- ilska och glädje, Känslor- sorg och rädsla, Dina, mina och våra behov, Roller och relationer, Parrelation och nätverk, Kommunikation, konflikt och argumentation och Drömmar och visioner. (Söderberg, 2011a & b). Materialen för äldre och yngre barn har samma teman och samma upplägg och är till stor del ordagrant lika för föräldrar med barn i olika åldrar. Det som skiljer materialen åt är att exemplen är lite åldersanpassade (även om exempelvis lämning vid förskolan finns med även i materialet för föräldrar till 9-18 åringar), så att exempelvis rädsla för det större barnet illustreras med nationella prov medan rädslan för det lilla barnet belyses med monster under sängen. Våga vara materialet kommer att beskrivas genom att först träffens struktur och sedan träffarnas tema kort beskrivs. Därefter kommer jag att diskutera något om premisser i materialet. Först beskriver jag hur deltagarna förväntas lära med hjälp av materialet, d.v.s. vilken kunskap materialet lär ut. Därefter kommer jag diskutera förväntad identitet som en premiss för kunskapen. I materialet finns antaganden om vad deltagarna förväntas vara, och därmed vad de förväntas behöva lära sig. Uppbyggnad av träffar Varje tillfälle är upplagt med en eller t.o.m. två sidors Kunskapsruta, knappt en halv sidas Frågeställningar, lite mer än en halv sida Tips, samt rubriksatta tomma utrymmen Egna anteckningar, Min överenskommelse med mig själv, därefter följer en i tryck formulerad Hemuppgift och en rubriksatt men annars tom sida med huvudrubriken Utvärdering och underrubrikerna Glädje, Lärdom och Eftertanke. Kunskapsrutan Kunskapsrutan är den första delen av materialet till träffarna. Den är visuellt markerad genom att ha grå bakgrund istället för vit som resten av materialet. Den innehåller inte kunskap i innebörden referenser till forskningsresultat eller namngivna teoretiker, kunskapen skulle istället kunna beskrivas som en betraktelse av hur föräldrars situationer och relationer kan se ut. Tonen i materialet kan exemplifieras med två inledningar. Kunskapsrutan inleds ofta med en igenkänningssituation som från den sjunde träffen om Parrelationer och nätverk : Kommer du ihåg den första utflykten med din bebis? Främmande människor tittade i vagnen och bekräftade Oh, vad söt hon/han är. (Söderberg sid 32). En alternativ inledning är en reflexion över samtiden som i inledningen till träffen Känslor- ilska och glädje : I en tid då lyckopiller säljs som aldrig förr och ecstacy har blivit rumsren kan vi ställa oss frågan vad som egentligen är meningen med våra känslor som sorg, rädsla och ilska? Jagandet efter glädje- och lyckoupplevelser verkar ha blivit livets syfte från allra första början. (Söderberg, sid 14). Kunskapsrutan avslutas ofta med någon form av uppmaning till hur föräldraskap bör vara, som det avslutande stycket i Känslor sorg och rädsla. Nedan kommer ett citat, ett avslutande stycke som i materialet följer som en evaluering av en berättelse. Berättelsen handlar om sätt att möta barns mörkerrädsla efter mardrömmar. Först presenteras ett sätt som är att tända lampor och tillsammans titta under sängen. Sedan presenteras ett alternativt tillvägagångssätt, att istället för visa att det inte finns monster under sängen möta och respektera barnets rädsla genom att fråga om barnet vill sova hos sina föräldrar. Sedan följer utvärderingen och lärdomen: Att ta emot ditt barn utan att ifrågasätta är en fantastisk gåva. Om barnet är berett att prata om det, kan ni ha ett samtal om drömmen nästa morgon. Berätta gärna också 13

14 om egna drömmar och hur verkliga de kan kännas ibland när du vaknar. Men känn försiktigt in hur mottagligt barnet är. Äldre barn kan ibland känna skam på morgonen över sin egen rädsla. (Söderberg, 2011a, sid 19). Det är ett exempel på den ton som hålls i materialet, med konkreta råd om situationer som här sätt att hjälpa barnet att få berätta om sina känslor och upplevelser. Det uppfostrande anslaget är tydligt i denna evaluering, genom det praktiska rådet och beskrivningen av vad som händer, och hur föräldern bör känna och agera. Föräldern ska samtala med sitt barn och vara lyhörd och tacksam över kommunikationen. En fantastisk gåva betyder exempelvis vanligen en källa till glädje. Föräldern förväntas vilja tala med barnet om barnets och sina egna drömmar, men förväntas också vara lyhörd för barnets känsloläge. Det är inte ett kontroversiellt förhållningssätt som presenteras i materialet, men det går att ge argument för andra former av föräldrastrategier. Exempelvis vore det möjligt att argumentera för att förälderns maktposition gör att barnets integritet måste värnas, och att den möjliga fristaden för undermedvetet behandlande av vardagen som drömmen kan innebära inte ska kolonialiseras och pedagogiseras av föräldrar. Det är alltså inte den enda möjliga logiken som presenteras utan en närhetsivrande föräldraroll, d.v.s. den är inte problematisk men heller inte neutral. Frågeställningar Under rubriken frågeställningar finns en rad frågor som ska mana till eftertanke. De är grupperade, med en huvudfråga och delfrågor. Jag förstår det som att frågorna i allafall i viss mån är tänkta till gruppdiskussioner även om vissa frågor verkar vara för egen reflexion. Diskussionsinriktningen kan exemplifieras med fråga sex under Känslor sorg och rädsla : Vilken roll spelar barnets kön för olika känslouttryck? Finns det manliga och kvinnliga känslor? (Söderberg, 2011a, sid 20). Ett exempel på en fråga som kanske mer är för egen reflexion är fråga två på träffen Värdegrund : Vad har ni för värdegrund i familjen? Vilka traditioner är ni mest stolta över? Vad hoppas du att dina barn kommer att föra vidare till nästa generation? (Söderberg, 2011b, sid 7). Det är frågor som inte har ett exakt svar, utan frågor ställda för att bidra till en större reflexivitet hos föräldern. Tips Tipsen har olika utformning och olika grad av konkretisering. Ibland ryms under rubriken förslag till diskussioner, men det kan också vara allmänna iakttagelser/lärdomar, och även goda råd i utformade som uppmaningar. Under rubriken Roller och relationer finns bl.a. ett tips som uppmanar till diskussion: Resonera med barnet om sina roller i olika vänskapsrelationer. Berätta i ett passande ögonblick om dina observationer utan att döma eller värdera barnets beteende. T.ex. När Alice är hos oss, så upplever jag ofta att du bestämmer vad ni leker. Är det likadant i skolan? Eller När du kommer hem från Tom så har du ofta en mycket tuffare ton mot oss. Är det något du beundrar hos Tom och försöker kopiera?. (Söderberg, 2011a, sid 29). Tips i form av iakttagelser kan exemplifieras med ett tips från Dina, mina och våra behov : Ett av våra starkaste behov hela livet är längtan efter bekräftelse, dvs. vi vill känna oss trygga i känslan att vara behövda, omtyckta och sedda. För att stärka vår inre trygghet och vårt självvärde (självkänsla) behöver vi även bekräftelse bortom prestationer för den vi är. (Söderberg, 2011b, sid 25). Uppmaningstipset kan exemplifieras med ett av tipsen från Bekräftelse och konstruktiv kritik : Vänta inte med att utrycka det lilla som du ofta tänker men inte säger! Stanna oftare upp. Fundera över vad du skulle sakna mest om du var tvungen att åka ifrån ditt barn en längre period- och säg det då! (Söderberg, 2011b, sid 11). 14

15 Hemuppgifter Hemuppgifter är konkreta uppgifter som förhåller sig till temat. De kan exemplifieras med uppgiften för föräldrar till större barn vid träffen Kommunikation, konflikt och argumentation : Nästa gång ditt barn uttrycker en önskan, en dröm eller framför sina argument i en konfliktsituation försök att lyssna på barnet först innan du reagerar. (Söderberg, 2011b, sid 39) Generellt för hemuppgifterna är att de inte är helt specifika i beskrivningen av ursprungssituationen. Detta syns i citatet ovan där förälderns barn uttrycker en önskan, en dröm eller framför sina argument i en konfliktsituation. Det är ganska olika situationer, och lyssnandet ställer därför olika krav. Men barnets önskan, dröm eller argument är inte konkretiserade. Detta är en stark kontrast till situationerna i kunskapsrutan där exemplen innehåller exempelvis tröjor i en viss färg, resor till ett namngivet ställe eller barn som framför repliker som Titta på mig mamma (Söderberg, 2011a & b). Det är mycket specifikt och konkret, för att skapa en mer anekdotisk förståelse. Min tolkning är att hemuppgifterna är generellt hållna för att deltagarna ska känna sig inkluderade och förstå att de verkligen ska göra uppgiften i sitt specifika liv. Träffar Jag kommer i beskrivningen av träffarna att utgå från handledarmaterialet, där syftet med varje träff är tydligare definierat än i föräldramaterialet. Därefter kommer jag ge exempel på texten i föräldramaterialet, för att ge ytterligare en inblick i hur texten vänder sig till föräldern på kursen samt ge mer bakgrund till min beskrivning av kunskapen i materialet. Värdegrund Träffen värdegrund är den första träffen, och ett huvudsyfte är att gruppen ska få förtroende för varandra och våga prata med varandra. De tänkta ämnena för eftertanke är deltagarens egen uppväxt samt uppväxtfamilj och reflexioner kring hur den nuvarande familjen fungerar och vad den värdesätter med sig själv. (Söderberg, 2011c, sid 8) I kunskapsrutan till träffen står det bl.a. En värdegrund ska vara dynamisk. Den ska leva och anpassas efter familjens behov. (Söderberg, 2011a & b, sid 6) Ett förslag i materialet är att familjen efter en diskussion om värdegrund formulerar vad det ska betyda i familjen, konkreta överenskommelser. Dessa konkreta överenskommelser exemplifieras i tonårsmaterialet med Att lita på varandra kan handla om att lita på att tonåringen håller överenskomna tider på lördag kväll. Gemensamma måltider kan betyda att inte svara i telefon under måltider eller att stänga av tv:n. (Söderberg, 2011a & b, sid 6). Bekräftelse och konstruktiv kritik Enligt handledarmaterialet är det viktigaste med träffen Bekräftelse och konstruktiv kritik att alla deltagare blir bekanta med ett sätt att ge bekräftelse, Situation Beteende Inverkan (SBI-metoden). Deltagarna ska berätta om en situation de positivt uppmärksammat hos sina barn och hur det inverkat på dem att se detta positiva beteende. Utöver denna metod är syftet att deltagarna ska förstå hur viktig bekräftelse är, och att kritik av barnen ska handla om handlingar och inte om personlighet. (Söderberg, 2011c, sid 10) I kunskapsrutan står det bl.a. När vi tänker oss bekräftelse som ett mått som ska fyllas för att vi ska må bra, så behöver kärlet påfyllning från två olika håll. Vi behöver bekräftelse för den vi är och för det vi gör. (Söderberg, 2011a & b, sid 10) 15

16 Känslor- ilska och glädje I den tredje träffen Känslor- ilska och glädje ska deltagarna förstå att alla känslor är viktiga. Det handlar till stor del om att sig se ilska som en positiv kraft och låta den komma till uttryck på ett konstruktivt sätt. (Söderberg, 2011c, sid 11). Detta uttrycks i kunskapsrutan. Ilskan hjälper oss att säga STOPP, att sätta gränser och att ge uttryck för vår integritet. Den ger oss kraften vi behöver för att ändra riktningen i vårt liv när vi hamnat fel. (Söderberg, 2011a & b, sid 14) Känslor- sorg och rädsla Träffen om sorg och rädsla syftar till att deltagarna ska se sorg och rädsla som konstruktiva delar av livet, som för människans utveckling framåt. Sorg och rädsla är inte uppgifter för föräldrar, utan något som ska respekteras som barnets egna erfarenheter som andra bara kan lyssna på. (Söderberg, 2011c, sid 14). I kunskapsrutan för större barn står det Låt barnet sätta ord på sin oro. Ställ frågor om konsekvenser och hjälp barnet att tömma sin oro och rädsla utan att argumentera emot. Efter några minuter kan du fråga barnet om det vill höra vad du tycker. Sedan kan du berätta dina tankar. Det handlar inte om att lösa rädslan på en gång utan att bemöta känslan med respekt för att hjälpa den andra att själv få perspektiv genom egna insikter. (Söderberg, 2011b, sid 19) Dina mina och våra behov Träff nummer fem om Dina mina och våra behov handlar om vikten av att utrycka grundläggande behov, så att de inte omvandlas till något annat och möjligt destruktivt. (Söderberg, 2011c, sid 15). Söderberg tar upp flyktstrategier och offerroll som exempel på vad som kan hända om människor inte uttrycker sina behov utan istället ersätter dem. I kunskapsrutan exemplifieras denna ersättningsstrategi med ett inköp av en tröja och en längtan efter en löneförhöjning. Ersättningsstrategier efterlämnar en tomhet när målet blir uppnått. Förklaringen kan i så fall vara att du försökte ersätta dina verkliga behov med något annat- en strategi som tyvärr bara har kortsiktig effekt. Kanske kände du dig just då väldigt stressad på jobbet och saknade utrymme för dig själv. (Söderberg, 2011a & b, sid 24) Roller och relationer Den sjätte träffen Roller och relationer framställer roller som överlevnadsstrategier och uttryck för behov. Träffen syftar till att deltagarna får hjälp att reflektera över och helst också vidga sina och sina barns rollrepertoarer. (Söderberg, 2011c, sid 16). I kunskapsrutan står det bl.a.: Alla har en genetisk uppsättning i sin personlighet. Men vi styr valet och utvecklingen av våra roller till stor del utifrån våra personliga behov samt den individuella situationen vi befinner oss i. T.ex. ett barn som inte får tillräcklig kroppskontakt kanske blir den bråkige i klassen och börjar knuffas, sparkar eller slåss för att tillfredsställa sin längtan efter beröring. (Söderberg, 2011a & b, sid 28) Parrelation och nätverk Den sjunde träffen handlar om att se vilka kontaktytor barnet och föräldern har för stöd, glädje och rekreation, och det verkar som om ett syfte också är att göra det lättare att be människor i sin närhet, kanske t.o.m. de andra kursdeltagarna om hjälp med avlastning. Avlastningen betonas som något för föräldern och för föräldrarna som par. Materiealet till träffen lyfter även upp behovet av diskussioner och av att göra det lättare att tala om sina barn med andra föräldrar. (Söderberg, 2011c, sid 17). Kunskapsrutan säger bl.a.: Köper vi bil, så tar vi körkort. En DVD-spelare säljs naturligtvis med en tjock bruksanvisning. När vi får barn, så ska allt bara rulla på. (Söderberg, 2011a & b, sid 32) 16

17 Kommunikation, konflikt och argumentation Träffen Kommunikation, konflikt och argumentation uppges framför allt ge konkreta tips på hur deltagarna kan förändra konfliktkulturen i sina hem och skapa nya samtalsrutiner. (Söderberg, 2011c, sid 19). I tipsen ges flera förslag på samtalsstrategier i konfliktsituationer, egen konflikt med barnet, syskonkonflikter och barnets egna konflikter. Ett antagande är att många är konflikträdda, men skulle gynnas av att ha fler konflikter. Konflikter med barn lyfts upp som något som handlar om gränser, inte om föräldern som person. Om gränssättning i kunskapsrutan. Gränssättning kan betraktas som en investering i framtiden. Det är barnens rättighet att inte behöva förstå våra gränser. Målet är att få dem att respektera våra gränser med en förhoppning om förståelse några år senare. (Söderberg, 2011a & b, sid 36) Drömmar och visioner Den sista träffen Drömmar och visioner handlar om att deltagarna ska formulera visioner för sitt föräldraskap, samt reflektera över hur de kan stödja barnen i att behålla och skapa egna drömmar och visioner. I materialet antas det att drömmar och visioner behövs för att sätta upp mål som går att nå. De ger det emotionella stöd som behövs för att nå målet. I kunskapsrutan står det detta om att fantisera om målbilder. Det är i dessa ögonblick dina mål får en känslomässig förankring. Det är just i drömstadiet vi alldeles för ofta hoppar över i strävan efter att vara effektiva. Vi tror att det räcker med att sätta konkreta mål och sedan är det bara att köra på. (Söderberg, 2011a & b, sid 40) Kunskapen i Våga vara Våga vara är ett föräldrautbildningsmaterial. Därför blir det intressant att fundera på vad föräldrar lär sig genom att arbeta med Våga vara -materialet. Våga vara -materialet är skrivet för att vara lätt att tillgodogöra sig, enkelt och tillgängligt. Det är meningen att det ska vara ett generellt föräldrautbildningsmaterial för Söderköpings föräldrar. Det ska passa alla oavsett utbildningsnivå och familjesituation. Materialet avslutas med en lista över Tips på var ni kan lära er mer, med rubrikerna Litteratur, Kontaktnätverk och Länkar. De sju böckerna i litteraturlistan är i vid sidan av Söderbergs egna böcker, barnböcker som Snäll av Ann-Madeleine Gelotte, och handböcker som Mia Thörnbloms bok Mera självkänsla. Kontaktnätverket är kontaktinformation till kommunal och frivillig verksamhet riktad till unga eller föräldrar i Söderköping och närområdet. Bland länkarna finns bl.a. en fritidsgård, en grupp för ungdomar med beroendesjukdomar, BRIS och den öppenvårdsmottagning som Mammagruppen är knuten till, Nexus. Länkarna är till Söderköping, föräldraforum på Internet och en sida om Giraffspråket 3, (Söderberg, 2011a & b, sid 45) Tipsen om var föräldrarna kan lära sig mer är ganska talande för vad materialet är, det visar på en blandning av generella goda råd, och mer specifika råd som troligen är grundade i praktisk erfarenhet av arbete med föräldrar. Kontaktnätverket är en blandning av institutioner och organisationer, generella som ungdomsgården eller specialiserade på specifika problem som våld eller barn med en förälder i fängelse. De finns i Söderköping eller i de större näraliggande städerna, Norrköping och Linköping. 3 D.v.s en strategi för att uppnå icke-aggressiv kommunikation vid möjliga konfliktsituationer. Det bygger på metaforen giraffer och vargar- giraffer står över angrepp men blottar sin hals, vargar anfaller. 17

18 Vissa påståenden i kunskapsrutan, som att det skulle vara rumsrent att ta ecstacy, är kanske inte riktigt välgrundade. Det är snarare en emotionell argumentation i syfte att frammana en känsla som har fått författaren att skriva det, än ett empiriskt belagt faktum. Även exemplet med att människor skulle ha en genetisk uppsättning i sin personlighet (Söderberg, 2011a & b, sid 28) är lite empiriskt tvivelaktig då personlighet och människors genetiska kodning är olika förklaringsmodeller på helt olika nivåer, människor respektive proteiner. En genuppsättning är inte kompatibel med en personlighet, d.v.s. ett psykologiskt begrepp. Det är istället ett biologiskt begrepp. Att tala om en genetisk uppsättning i sin personlighet kan betraktas som väl slarvigt uttryckt, men den vardagliga, överförda innebörden i gener och personlighet förmedlar ändå ett budskap. Det är också möjligt att den empiriska bristen på exakthet bidrar till en kaffebordsstämning, d.v.s. en atmosfär där det inte ställs krav på förkunskaper eller välgrundade argument. Min tolkning är att kunskap i materialet inte alls är propositionell utan något praktiskt som åstadkoms. Det handlar inte om att lära föräldrarna fakta om föräldraskap utan det är kunskap som föräldrarna får genom att agera. Det stämmer överens med att det även kallas för utbildning i en metodik, Våga Vara -metodiken. Jag uppfattar det som att det är reflexiviteten som är kunskapen, snarare än ett specifikt innehåll. Idealen är troligen hämtade från föreställningar om det frigörande samtalet. Den tolkningen grundar jag på att Jana Söderberg på sin hemsida lyfter fram att hon är utbildad i s.k. psykosyntes. (Söderberg, 2011). Psykosyntes kan utifrån den information som finns på psykosyntesutbildnignarna beskrivas som en form av lite mer nyandlig samtalsterapi. (Psykosyntesakademin, 2010; HumaNova) Om min tolkning stämmer, d.v.s. att samtalandet ses som grundläggande i lärprocessen, så fyller även mer ogrundade påståenden en viktig funktion. Troligen har Söderberg en stor praktisk erfarenhet av att sätta igång samtal mellan många, sinsemellan olika, människor. Materialet är då tänkt att vara allmänt och därmed engagerande för en vagt definierad mottagarförälder. Denna vagt definierade förälder byggs upp genom antaganden, snarare än exempelvis forskningsrön om hur en normal svensk familj lever. Denna generella mottagarförälder är intressant i egen rätt men också ur ett vidare perspektiv som en spegling av föräldern som mottar generellt föräldrastöd. Antaganden om materiell standard Den förälder som målas upp i materialet, mottagaren för utbildningen är givetvis inte absolut vem som helst. Nästa aspekt som ska diskuteras är hur antaganden om livsstil, ageranden och värderingar framträder i materialets berättelser, tilltal och tänkta lärdomar. Detta kommer att exemplifieras med två aspekter av förväntan, materiell standard, och kön/genus hos föräldrar. Kön och genus kommer att fördjupas med hjälp av träffen som handlar om roller. Det finns också antaganden om materiell standard i materialet. Föräldern antas ha ganska stora möjligheter till konsumtion. Handlingen att neka barnet vad det önskar sig skrivs fram på ett sådant sätt att det framgår med stor tydlighet att föräldern antas ha ett val, att ge eller inte ge saker. Det mest extrema exemplet på antaganden om ekonomiska villkor är att det lyfts fram som problematiskt att ge ett barn en resa till Disneyland för att trösta vid en skilsmässa. Det kanske inte riktigt speglar den ekonomiska situationen vid en skilsmässa hos flertalet svenskar. Det finns ett återkommande tema om att se till att inte ersättningsstrategier (att godis eller ting inte får ersätta omsorg) används. Ett återkommande exempel (som även finns med i boken Våga vara ) är att om saker önskas för att barnet ska känna sig tillhörig och inte utanför så kanske det går att bjuda hem barnets kamrater för att tillsammans laga pizza. Detta exempel förutsätter flera saker, både om familjens ekonomi och om familjens sätt att vara. Det förutsätter att det finns ekonomiskt underlag till att bjuda hem kamrater på mat, att 18

19 familjen bor på ett sådant sätt att det är möjligt att låta kamrater komma hem. Det förutsätter också att tillagning och ätande av mat är ett positivt sätt att umgås. Kön/genus hos föräldrar Materialet säger sig vända sig till föräldrar, och till stor del används könsneutrala begrepp som i familjen och föräldrar eller du i Hur gör du när du utrycker dina behov-är du tydlig eller kommunicerar du mellan raderna?, och diskussionsfrågor där både mammor och pappor lyfts upp, som Känner du dig ifrågasatt som mamma/pappa? Men på några ställen i materialet finns antaganden om att den som går på kursen är en mamma. Detta stämmer troligen mer erfarenheter från faktiska föräldragrupper, men är ändå värt att notera. I kapitlet om bekräftelse finns exempel på det lilla barnet som säger Titta på mig mamma (sid ), och i värdegrund Du kanske inte ville bli som din mamma. Men utan egen vision om hur du vill vara istället är det lätt hänt att du går i din mammas fotspår. (sid ). Motsvarande pappaexempel finns inte. Det finns flera exempel som är neutralt formulerade men som har en version av en kvinnoroll som resonansbotten. I diskussion om självkänsla och självförtroende finns ett längre stycke om människor som söker prestationsbekräftelse. Det avslutas med en igenkänningsfråga. När de får andras positiva feedback, så vågar de oftast inte riktigt tro på det. De svarade förläget Inga problem! eller Det var ju tack vare alla andras hjälp. Känner du igen det?. Motsvarande förväntade igenkänning finns även i första stycket i kapitlet roller och relationer, där föräldern förväntas vara den som praktiskt ordnar med familjens logistik och sociala evenemang. Har du någonsin funderat över hur det kommer sig att det alltid är du som packar alla picknickkorgar, har alla pass när ni reser på semester, kommer ihåg släktens födelsedagar och barnens kompisars namn. Vi kan kalla det för fixaren inom dig. Även om pappor också kan känna igen sig i det beskrivna, så är det exempel på arbetsuppgifter och ansvarsområden som ofta betraktas som kvinnliga. Det är omsorgsbetonat och obetalt arbete som fortfarande i högre grad utförs av kvinnor (SCB, 2010). Materialet, som inte är framställt för föräldrar med särskilda behov, kan betraktas som en iscensättning av den planerande, preventiva föräldern (mamman). Våga vara - materialet präglas av en uppriktig önskan att människan ska utforska sig själv för att utveckla sin reflexivitet. Genom reflexionen, samtalet och utforskandet av de egna värderingarna förväntas materialets användare bli en annan sorts förälder än den icke-reflexiva kan vara. Detta betraktar jag som en kommunikativ och handlingsinriktad människosyn, där deltagare faktiskt kan vara sinsemellan olika. I den olikheten finns en öppenhet för att människor utmärks av det särskilda snarare än någon generell kulturyttring. På så sätt är Våga vara ett föräldrautbildningsmaterial väl anpassat för vilken förälder som helst, en generell förälder. Samtidigt finns även förväntningar om hur ett föräldraskap ska gestaltas emotionellt och praktiskt, genom bl.a. vissa sätt att föra samtal, umgås och agera. Dessa kan betraktas som påtagligt normativa och därmed icke-reflexiva i bemärkelsen ej grundade i den enskilda människans reflexion över sitt eget liv. Resultat och analys intervjumaterialet Intervjuerna består av en gruppintervju med fem av de mammor som deltar i mammagruppen samt en parintervju med de två socialsekreterare som leder gruppen. Båda intervjuerna kännetecknas av att deltagarna ger varandra mycket samtalsstöd och fyller i varandras meningar. Jag hade en intervjuguide med teman som skulle behandlas, men samtalet flöt på utan att jag ställde särskilt många frågor. 19

20 Jag är intresserad av hur deltagare och ledare beskriver Mammagruppen, främst hur den påverkar mammornas egna liv och deras barns liv. Därefter lyfter jag hur mammorna och ledarna talar om Våga vara -materialet Mammornas syn på föräldrastödet i gruppen Mammorna betonar att Mammagruppen är viktigt för dem, både i intervjun och under möten samt i för- och eftersnack till mötet. Det har även synts när ledarna frågat om de vill fortsätta även nästa år, alla utom en person tänkte då göra det. Det är också så att många varit med länge i gruppen och när de talar om hur det vore utan grupp så beskriver de det som att det vore en sorg. En ledare försökte spontant, utan att ha talat med sin kollega innan, under ett möte undersöka om de kunde tänka sig att fortsätta utan stöd från dem. Det mötte stora protester, och mammorna förhöll sig till det mer som om det var ett hot än en fråga. Mammorna lyfter fram fördelarna med att få möta andra som också befinner sig i en liknande livssituation. De berättar att gruppen fungerar som en viktig referenspunkt och plats där anspänning kan släppa. Mammorna återkommer till att de inte blir dömda i mammagruppen och att det är en emotionell fristad därför att de sällan kan tala om sitt liv och sina barn utan att det känns som en prövning. En mamma talar så här om deltagarna i gruppen: Men liksom, på nått vis, man har en närhet utav att förstå att det finns liksom variationer, vi hör inte till den här perfekta lilla ramen utav människan, utan vi har problem. Vi har inte samma problem, men man kan ändå acceptera varandra på ett annat sätt, det gör man inte ute i samhället rakt över lag om man säger så. Utan man ska följa ramen. Är man inte i ramen då är man farlig. I princip Hon pekar på hur en egen erfarenhet av problem ger en större förståelse för att människor inte är lika, och inte alltid kan framställa sig så i ramen utan förställning. Hennes val av ordet närhet är intressant, eftersom det de talar om i gruppen är familjerelationer och de egna barnen. Denna närhet är en både emotionell och intellektuell erfarenhet och beredskap att möta andra människor som de är, även om de inte är perfekta. Denna autencitet, att acceptera varandra på ett annat sätt och möjlighet till möte ställs i relation till samhället som ställer krav på likriktning hos individer för att de ska bli accepterade. För mig säger citatet något om krav som kan finns på människor, och hur lätt det är att inte passa in, att inte vara normal inom den perfekta lilla ramen utav människan. Användningen av ordet farlig är en viktig formulering, både därför att den speglar att alla inte är önskvärda i ett samhälle och att alla sätt att leva inte är önskvärda. Ordet farlig i relation till en ram blir en metafor som visar på en relation mellan samhället och normer i form av fasta ramar. Den som inte passar i den alltför lilla ramen kan få den att spricka. I samtalet var detta med farligheten en inledning av en berättelserunda, en av de berättelser som kom tidigast var när en mamma lyfte fram hur hennes barn fått byta skola i första klass för att barnet bedömts som problematisk. I berättelsen finns en sensmoral som överensstämmer med sensmoralen i citatet. Det finns en möjlighet att barnet inte alls hade behövt bli betraktad som problematisk om det funnits större förståelse för att alla människor inte är likadana och gör och vill lika. Om det är farligt med den som inte är perfekt så är det många som tystas. Mammagruppen kontrasterad mot andra Även i dialogen som följer lyfts känslan av att vara accepterad och att ha ett sammanhang där det egna perspektivet inte är tystat. Mammorna lyfter fram att en av de viktigaste funktionerna med gruppen är möjligheten att tala om sina barn utan självcensur och utan att bemötas av förakt eller förminskande: 20

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende ( På Qulan byggs liv Qvinnoqulan började som en liten, ideell mötesplats för kvinnor med beroendebakgrund på Söder i Stockholm. Besökarna började

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Den rytande mannen & Bittertanten

Den rytande mannen & Bittertanten Den rytande mannen & Bittertanten Osäkerhet och dålig självkänsla kan ta sig olika uttryck. För att den rytande mannen ska känna sig lugn och trygg måste saker och ting ske på hans sätt. Han har en väldigt

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer