Konsten att finna nycklar (II)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsten att finna nycklar (II)"

Transkript

1 Luppen kunskapscentrum ÄO Arbetsrapport 2004:4 Äldreomsorg och äldrevård Konsten att finna nycklar (II) - handledning i att arbeta för kulturella och sociala aktiviteter inom äldreomsorgen FoU-cirkel hösten 2003 och våren

2 Innehåll Förord Sophia Alexandersson...3 Upplägg och arbetsmodell...5 Presentationer...7 Att tala inför grupp...17 Handledning...19 Kommunträffarna...23 Slutsatser och reflektioner...33 Idésidor...35 Referenser...38 Bilagor

3 Förord Den här rapporten är resultatet av ett försök eller snarare ett experiment. Bakgrunden till den här cirkelns utformning är den diskussion som ägde rum våren 2003 när den första kulturcirkeln i Luppens regi (När KulTure flyttade in på hemmet) hade avslutats. Diskussionen handlade om förhållningssätt till kultur, möjligheter men också svårigheter med att arbeta med kultur inom äldreomsorgen. Hur skulle en fortsättningscirkel utformas och var det egentligen rätt väg att gå genom att satsa på en cirkel när så få kan delta och behovet är så mycket större än så? Tankar vändes och vreds i olika riktningar och slutligen utkristalliserades en bärande idé. Nästa cirkel skulle kunna utformas som en handledarcirkel med syftet att deltagarna själva skulle anordna träffar i sina hemkommuner. Den grundläggande idén var att cirkeldeltagarna med sin lokalförankring och kännedom om vardagens arbetsvillkor inom äldreomsorgen har de allra bästa förutsättningarna för att möta kollegor och annan personal i samtal och idédiskussioner om hur man gemensamt kan sätta kulturen i fokus. Cirkeln har pågått under hösten 2003 och våren 2004 och är nu avslutad. Det går att både konstatera och förvånas över att deltagarnas enskilda aktiviteter på hemmaplan har bidragit till att delvis osynliga resurser har synliggjorts. Kanske finns det ett samband mellan att synliggöra och möjliggöra. När det som redan finns lyfts fram och synliggörs är det som om det samtidigt öppnas dörrar för nya möjligheter. Tack Paula, Anna och Rose-Marie för kloka ord och bra idéer. Tack Lisa och Lena på Luppen för suverän support. Och inte minst - ett speciellt tack till cirkeldeltagarna som inte tvekade att ge sig ut i det okända, utan satsade helhjärtat. Läs, lyssna och inspireras av deltagarnas erfarenheter och idéer! Gränna, september 2004 Sophia Alexandersson Cirkelledare 3

4 4

5 Upplägg och arbetsmodell FoU-cirkeln startade i oktober 2003 och avslutades i maj Deltagarna kom från följande kommuner: Gislaved, Jönköping, Tranås, Vaggeryd och Vetlanda. Upplägget har inneburit både gemensamt och enskilt arbete. Inför uppstarten av cirkeln hade det framkommit förslag på olika teman och föreläsningsrubriker, som borde ingå i den förberedande delen. Handledning och att tala inför grupp var två önskemål som blev fördjupningsområden. Deltagarna har mötts vid sammanlagt sju tillfällen under året. Höstens arbete bestod av tre heldagar som genomsyrades av förberedelser och planering inför de sk. kommunträffarna. Föreläsningar under förmiddagen varvades med praktiskt arbete under eftermiddagarna. Vid den första sammankomsten föreläste Karin Renblad från Luppen kunskapscentrum om kommunikation och konsten att tala inför grupp. Detta följdes upp de kommande gångerna med att alla fick förbereda och göra ett anförande på ca tre minuter, för att bl.a. ta reda på vilken tidsuppfattning man har när man talar inför en grupp och hur relationen mellan tid och innehåll kan påverkas av t.ex. anspänning. Förväntningarna på cirkeln ringades in genom diskussion av rubriken vad ska finnas med i påsen, dvs. vad ville var och en ha med sig i bagaget inför starten av kommunträffarna. Olika tänkbara målgrupper i respektive kommun diskuterades och analyserades. Den andra sammankomsten innehöll fördjupning kring temat handledning. Åsa Paulsson från Hälsohögskolan medverkade med föreläsning, samtalsdiskussioner och gav olika litteraturtips inom ämnesområdet. Arbetsmodellen började struktureras alltmer med bl.a. rubriksättning och ett detaljerat upplägg för varje samling. En gemensam inbjudan att utgå ifrån formulerades. Tredje sammankomsten innehöll bl.a. grundläggande workshopmetodik och konsten att skapa en grupp. Den enkät som togs fram under den tidigare FoU-cirkeln När KulTure flyttade in på hemmet omarbetades för att passa personal. Vårterminens första sammankomst blev en första utvärdering av arbetsmodellen. Vad hade hänt? Hade några problem uppstått och vilken respons blev det? De allra flesta hade mött sin grupp på hemmaplan och det blev ett intensivt erfarenhetsutbyte. Ett gemensamt intryck i gruppen var att responsen från deltagarna hade varit väldigt positiv. De följande två gångerna hade ett liknande upplägg med utvärdering, förberedelser inför kommande träffar samt skrivande och diskussioner kring cirkelns arbetsrapport. Sammanlagt var det tre halvdagar med cirkeln, parallellt 5

6 6 med att var och en genomförde tre träffar i hemkommunerna. Avslutningsvis träffades cirkeldeltagarna under en heldag som ägnades åt utvärdering, reflektion och rapportskrivande.

7 Presentationer FoU-cirkeln Konsten att finna nycklar - handledning i att arbeta för kulturella och sociala aktiviteter inom äldreomsorgen pågick under hösten 2003 och våren 2004 med Sophia Alexandersson som cirkelledare. Deltagarna bestod av följande personer: Gunnel Andersson, Gislaveds kommun Monika Andersson, Vetlanda kommun Tommy Fransson, Jönköpings kommun Ann-Sofie Linderum, Vaggeryds kommun Anna Nyberg, Vaggeryds kommun Gerd Wallin, Jönköpings kommun Eva Åkerö, Tranås kommun Överst från vänster: Sophia Alexandersson, Eva Åkerö, Gerd Wallin, Ann-Sofie Linderum, Tommy Fransson, Anna Nyberg, Monika Andersson och Gunnel Andersson. Närmast följer en presentation av varje deltagare samt en beskrivning av hur en vanlig arbetsdag kan se ut för dem, i form av dagboksanteckningar. 7

8 Anna Nyberg Jag arbetar som arbetsterapibiträde på Furugården, ett äldreboende i Vaggeryds kommun. Mina arbetsuppgifter är att aktivera och träna pensionärerna så att de bibehåller de funktioner de har och förhoppningsvis även blir rörligare. Något jag tycker känns meningsfullt är ADL-träning, alltså träning av det dagliga livets olika aktiviteter. Att ombesörja boklån till pensionärerna är också en av mina uppgifter som känns viktiga. Att kunna läsa en bok eller lyssna på en inläst bok är något som många uppskattar. Vi behöver få komma bort från många och svåra tankar som följer en förändrad livssituation som många hamnar i på grund av sjukdom. Vardagen behöver fyllas av sådant som också är lustfyllt, som t.ex. att få vara med i en sång- och musikgrupp. Det gäller att hitta aktiviteter som känns meningsfulla samtidigt som de fungerar som träning. Förutom detta är min arbetsdag fylld av andra arbetsuppgifter, men det jag har berättat om här är sådant som känns extra betydelsefullt för mig. Dagboken Började dagen med att spola garn samt såg över så att vävarna var klara för dagens arbete. Idag har vi sång- och musikgrupp så jag förberedde vår träff. Plockade fram sångblad, bryggde kaffe samt ordnade med platser till alla. Ringde Almedahls angående garnprover som vi väntar på. Fått information om att två av våra pensionärer har avlidit i helgen. Mötte anhöriga till den ena. Det känns alltid bättre om man så snart som möjligt får tillfälle att prata med dem. Ju längre det dröjer desto svårare blir det, tycker jag. Naturligtvis är det inte alla anhöriga som man lär känna, men vissa träffar man oftare och det blir en naturligare relation med dem. Gjorde ett schema till en pensionär som inte är så lätt att engagera i sysselsättningen och sjukgymnastiken. Hon kommer hit på en korttidsplats och är här en begränsad tid och behöver då hjälp med att komma igång. Idag var vi många på vår sångstund. Det känns bra när man ser att de flesta deltar med liv och lust i sångerna. Vi har några deltagare som inte deltar i sången, men jag tror ändå att stunden betyder något för dem. Inte minst så är elva-kaffet uppskattat. Från början hade vi tänkt ha denna aktivitet för de pensionärer som vi inte kunde aktivera på annat sätt, men vi märkte snart att vi behövde ha några sångfåglar som lyfte gruppen. Jag tror att avdelningspersonalen tycker att det är bra att de pensionärer som inte kan göra så mycket också får sin del tillgodosedd. Efteråt plockade jag i ordning och diskade. Detta var en halv dag av min arbetstid. 8

9 Monika Andersson Jag jobbar som aktiveringsledare på Österlidens äldreboende i Vetlanda kommun. Min utbildning bygger på följande: sjukvårdsbiträde, arbetsterapibiträde, 5 poäng rehabilitering samt 5 poäng gerontologi. Min bakgrund: 3 år inom arbetsterapin på Eksjö lasarett, 12 år som hemmafru, 10 år på ett äldreboende i Eksjö kommun och snart 3 år på ett äldreboende i Vetlanda kommun. Dagboken En ganska vanlig dag på dagcentralen. Tisdag Taktil beröring, träning (arm) Maria. Sven har ej stigit upp (bädda). Läser samtliga rapportböcker. Kaffe Taktil beröring (hand och fot) Bodil. Går igenom min post. Matar fiskar Dagcentralen öppen, tre pensionärer utifrån kommer. Vi kokar pumpamarmelad. Åtta pensionärer. Vi dricker kaffe. Lotta kommer och cyklar på manopeden. En man tuppar av (tia-attacker). Kontaktar distriktssköterska och sonen. Mannen piggnar till senare Tisdagsmöte. Intervju från folkhögskolan, 14 dagar, angående julfirandet på Österliden. Servar vid lunch. LUNCH Ute -pensionärer åker hem. Efterarbete, förbereder för att varpa. Kontorsarbete. Visar kompismassage (ryggen) på APT. Konrad cyklar på manopeden och går med gåbord. Kontorsarbete. 9

10 Gunnel Andersson Arbetsterapibiträde på Hemgården i Gislaved. Bakgrund: Textiltekniker, vårdbiträde, diplomerad taktil beröringspedagog. Jag har arbetat i textilbutik med inköp, skyltning och försäljning i nio år. Kom till Hemgården Inom aktivering/rehab är vi ett arbetslag på fyra personer. Vi har ett mycket väl fungerande samarbete och en trivsam arbetsmiljö. I mitt jobb möter jag de boende både i grupp och enskilt. Jag planerar och genomför aktiviteter tillsammans med övrig personal och de boende. Ja, tillsammans plockar vi fram de små guldkornen i vardagen helt enkelt. Mina specialintressen är: sång och musik, skaparglädje och taktil beröring. Mitt motto är: Ju mer man ger desto mer får man tillbaka! Bästa egenskap på jobbet: glad, positiv och engagerad. Sämsta: glömmer bort att jag har lovat att fixa saker ibland. Dagboken En vanlig dag på arbetsterapin, Hemgården. Min dag börjar kl I dag är jag lite tidigare på jobbet för jag hade inga barn att lämna till fritids och skola. I korridoren in till terapilokalen möter jag Barbro som jobbar i tvätten. Hon vill handla hårinpackningsolja. Vi går igenom vad hon skall ha ute i korridoren och när det är klart är det bara att köra igång för dagen. Mina kollegor Betty och Gisela är igång med att öppna upp lokalen, hämta tidning, plocka ur diskmaskinen och förbereda morgonkaffet som vi har gemensamt med våra områdeschefer, kanslister och sjuksköterskor. Idag kl har vi planeringsmöte, vilket vi har ca en gång i veckan. Jag går igenom torsdagens möte med Luppen med Betty och Gisela. Vi förbereder frågor som vi ska ta upp på vårt samverkansmöte senare i veckan. Vid 9-tiden kommer Petra och leder en stunds pausgympa för oss personal som vill och har möjlighet att vara med. Det känns skönt att få sträcka ut ordentligt innan vi kör igång dagens första aktivitet för pensionärerna. Men först har vi morgonfika förstås. Kl kommer våra boende från alla håll i huset. Vid skaparglädjen, som vi kallar denna förmiddag, brukar ett 15-tal vara sysselsatta med att skapa något, för sin egen skull eller på beställning av någon. Idag trycks det dukar, broderas långstygnstavlor, vävs i vävstolarna och virkas grytlappar. Vi springer mellan borden och servar alla så gott vi kan. Vi pratar och skrattar mycket åt roligheter vi berättar för varandra. Det finns en ofantlig skatt av berättelser att ösa ur våra boende, det får vi exempel på varje dag. Det kommer särskilt fram när de samtidigt arbetar med händerna, har vi märkt. Under förmiddagen serverar vi saft. Vi har kiosken öppen och när det ringer i vår vällingklocka har vi kunder att hjälpa. Idag handlar många frukt och hygienartiklar. 10

11 Efter kl kör vi hem våra boende, det tar en stund för vi har ett stort hus med många krokar. Vi gör i ordning efter skaparglädjen, diskar mallar, färg och stämplar, kollar vävarna, torkar borden m.m. Vid lunchen blir terapiköket personalmatsal för den grupp jag nämnde tidigare. Det är skönt att bara sitta i lugn och ro en stund. I eftermiddag blir det musikcafé. I vår samlingssal skall vi duka upp till kaffekalas och få besök av en sånggrupp från kyrkans verksamhet. Vår elev och jag, vi hjälps åt att duka fint med koppar och blåa servetter som skall matcha de nya dukarna som en av våra pensionärer har vävt till samlingssalen. Vällingklockan ringer. Det är Caroline som vill ha hjälp med att få en sårläkande olja tillblandad åt en av sina boende. Tillbaka till dukningen; vår elev kämpar med att få servetterna att ligga vackert som de ska. Våra glada sångare och en pianist kommer strax före tre. Då har vi hunnit servera kaffe och dagen till ära en smarrig rulltårtsbakelse. När samlingen är slut är det dags att hjälpa alla hem, det brukar bli ett 50-tal som ska ha hjälp, så även det tar en liten stund. Idag får vi det extra stressigt för klockan fem skall det vara en ny samling i lokalen. En avdelning ska ha anhörigträff med en liten matbit till. Så vi kör hem alla, dukar av, torkar rent och dukar nytt i rasande tempo. Ja, så är det bara disken kvar då. När vi har ställt in allt som kunde få plats lät vi resten stå till morgondagen och det är ju en annan dag! Eva Åkerö Jag heter Eva Åkerö och jobbar på en social dagverksamhet för äldre som bor hemma i Tranås kommun. Gästerna kommer en till två gånger per vecka till oss. Min yrkesbana började som sömmerska ca elva år innan jag skolade om mig till vårdbiträde. Jag har jobbat på ett gruppboende för dementa och inom hemtjänsten innan jag blev omplacerad till en dagverksamhet för ca fem år sedan. Min främsta uppgift är att se till att gästerna trivs och blir lagom stimulerade med olika aktiviteter och att de kan hjälpa till med det mesta efter egna förmågor. Det får ta tid och vi ska inte behöva jäkta med vad vi ska göra. Jag anmälde mig till FoU-cirkeln Konsten att finna nycklar i oktober 2003 för att vidga mina kunskaper om kultur. Första dagen kändes jobbig, jag tyckte inte att jag passade in bland de andra kursdeltagarna. Några hade varit med tidigare, andra inte. Vi hade olika yrkeserfarenheter, men efter ett tag kände jag det som en utmaning istället. 11

12 Dagboken Så här kan en dag på dagverksamheten se ut: Jag börjar arbeta kl När jag kommer innanför dörren ringer telefonen. Det var en gäst som inte skulle komma idag och därför får jag ringa till bussen och meddela att de inte ska hämta henne. Tar upp bröd ur frysen och hinner byta till rätt dag i almanackan innan telefonen ringer igen. Det visar sig att en gäst var sjuk så det var bara att ringa till bussen igen och även till sjukgymnasten som skulle ha hjälpt oss med ett toalettbesök. Plockar fram kaffekoppar, skedar och socker, samt lägger ut tallriksunderlägg på bordet. Sätter på kaffe och plockar in stöppelmallar och penslar från föregående dagar. Stöpplar om en mall som blev fel i går. En vikarie kommer in och undrar när hon ska komma till oss idag. Blandar juice och häller upp kaffe på termos. Plockar fram material till gästerna som kommer under dagen. Monterar mallar på dukar, handdukar, toarullhållare och flaskförkläde. Efter en stund kommer en arbetskamrat. Vi sätter oss med en kopp kaffe och går igenom dagens program. Vi diskuterar de vikarier vi behöver för en månad framöver. En av gästerna kommer kl Hon går hit själv, telefonen ringer och de andra kommer med bussen så vi åker upp med hissen till första plan för att möta upp med en rollator. När vi kommer tillbaka till lokalen tar gästerna av sig ytterkläderna innan vi sätter oss vid kaffebordet. Alla hjälper efter förmåga till att duka fram, medan vi plockar fram från kylskåpet och serverar kaffe. Vi sitter en stund och småpratar runt kaffebordet. En av gästerna går regelbundet till gymnastiken på sysselsättningen. En av gästerna pratar om en sten i rymden som hans pappa hittat på en åker. Vi var på Erikbergs museum för en vecka sedan. Då var stenen inte framme för visning för allmänheten, men vi fick se den. Jag tycker att vi kan förvara den hos oss på dagverksamheten och ringer ett par samtal för att ta reda på om det går, men det gör det ju inte. Jag plockar bort från kaffebordet, torkar av underläggen. Sköljer av disken och sätter mig med lite pappersarbete medan en personal och gästerna spelar bingo. Går upp till matsalen och talar om att vi var två mindre till maten. Möter vaktmästaren som kom med en toalettstol som jag inte visste om att vi skulle ha, men tar hand om den. Skriver ett protokoll sedan förra mötet och under tiden får jag hjälpa till att ge ögondroppar och titta på en testcykel som inte fungerar ordentligt. Går till sysselsättningen och pratar om cykeln och lämnar protokollet. Pratar om en mon- 12

13 ter, men de var inte intresserade så vi får avvakta. Ger middagsmedicin till en gäst. Går igenom vikarielistan med en personal innan byte av personal. Sjukgymnasten kommer med ett handtag till toa som vi mäter ut var det ska sitta. Pratar även om cykeln; han lovar att fixa den. Förbereder till gymnastiken medan det läses högläsning. Jag har hand om gymnastiken. Serverar lite juice till gästerna innan vi kastar boll. Ca kl går vi upp till matsalen, där jag hjälper till att servera middagen medan personal gick igenom vikarietiderna. Efter middagen läser vi lite frågor innan bussvärden ringer och säger att de är på väg att hämta gästerna. Följer med upp till bussen innan vi städar toaletten, diskar, signerar listor, sopar golvet och plockar undan innan vi slutar kl Denna dag var lite rörig. Jag hade ingen rast under dagen, men vi fick hjälp med vikarietiderna som var viktigt att vi hade klart till nästa vecka. Anne-Sofie Linderum Jag heter Anne-Sofie Linderum och arbetar som arbetsterapeut i Vaggeryds kommun. Mitt arbete innebär att sprida kunskap till vårdpersonalen om vardagsrehabilitering och förflyttningsteknik. Jag utför också olika typer av bedömningar för att sedan träna upp nedsatta funktioner eller hitta nya lösningar för att hjälpa pensionärerna att klara av vardagen. Tillsammans med rehabiliteringsassistenterna på servicehusen försöker jag hitta aktiviteter för att träna upp funktioner och öka livskvaliteten för pensionärerna som bor hos oss. Jag ordinerar även tekniska hjälpmedel till pensionärerna, men också till kommunens personal för att underlätta i deras arbeten. Min del av kommunens område omfattar två servicehus, ett gruppboende för dementa och en nystartad dag och korttidsverksamhet för dementa. En dag i veckan arbetar jag också med dagrehabilitering. Dagboken Började dagen kl med att låsa upp i lokalen, tända lampor och hämta tidningen. Lyssnade av telefonsvararen och mobilen sedan igår. Har varit borta två dagar på kurs. Mina två kollegor är lediga idag, så om det händer något på deras område hamnar det på mitt bord. Det blir en lista med ärenden som ska klaras av under dagen. Läser även e-posten och besvarar de ärenden som kräver svar. Går ner i källaren och gör i ordning en del hjälpmedel som vaktmästaren ska köra ut under dagen och skriver ett meddelade till honom om vart de ska. Ber honom ta kontakt om det blir problem med att leverera dem idag. Nu har sjukgymnasten kommit. Pratar med henne om eftermiddagens möte med socialchefen, primärvårdschefen samt rehabteamet på primärvården. Vi ska redovisa vårt ansvars- 13

14 14 område inom rehabiliteringen med flödesschema, statistik, antal tjänster m.m. Det mesta har vi gjort tidigare, men vissa delar måste justeras och kopieras till overheadfilm. Vi tar itu med detta. Av och till ringer telefonen, så vi får avbryta det vi håller på med. Vissa saker går att lösa via telefon, andra saker hamnar på dagens lista eller en lapp till nästa vecka. Kl är det morgonkaffe. En härlig stund med tillfälle att lösa världsproblemen och få sig ett gott skratt. Kl är väskan packad och färden går söderut mot Skillingaryd och servicehuset där. En ny kvinna har flyttat in, jag har sedan tidigare ordnat med de hjälpmedel som troligen skulle behövas. Hälsar på henne och pratar en stund. Följer upp så att hjälpmedlen fungerar som de ska med henne och personalen. En annan kvinna har tendens till sittsår, byter sittdyna i rullstolen och anpassar luftmängden efter hennes vikt. Pratar med sjuksköterska och personal vad vi mer kan tänka på för att förebygga sår i hennes fall. Personalen behöver hjälp med förflyttning från säng till rullstol/toalett. Kvinnan har ont i sitt ben och vill inte stödja på det. Provar och lämnar ut en vridplatta med handtag samt ett vårdbälte. Går igenom förflyttningen med personalen. En annan undersköterska undrar var man köper halksockar för vuxna, till dem som kliver ur sängen utan att ta på sig inneskor. Tipsar om det. Nu är det dags för en man att övningsköra med sin el-rullstol utomhus. Det är lite kallt, men uppehåll. Vi kör ca 30 minuter, det går riktigt bra, men det behövs mer träning i trafik innan han kan köra själv. När vi kommer tillbaka håller sjukgymnasten på att behandla en kvinna med axelsmärta. Vi pratar om orsaken till smärtan. Jag tror att det kan bero på att hon förflyttas med stålyft, men borde förflyttas med en personlyft. Hon står inte bra på sina ben längre och det ökar trycket på hennes armar vid förflyttningen. Har inte möjlighet att åtgärda detta i nuläget. Första prioritet till nästa vecka. Åker tillbaka till Furugården i Vaggeryd och värmer lite mat. Äter på en kvart och samlar ihop de papper som ska med till eftermiddagens möte på vårdcentralen. Mötet håller på till kl , förhoppningsvis kan det leda till något bra i slutändan. Besöker ett demensboende på vägen tillbaka till Furugården. Lämnar ut en toastol med hjul och en duschpall som vaktmästaren har kört dit. Plockar bort en fast toalettförhöjning. Pratar med personalen om en ny kvinna som flyttar in i helgen. De har också problem med förflyttning av två boende som har blivit sämre och inte kan hjälpa till så mycket själva. Ger dem lite enkla tips, så att de klarar helgen och lovar att komma tillbaka på måndag. Kl åker jag tillbaka till kontoret på Furugården. Lyssnar av telefonsvararen igen och skriver ner ärenden till måndag. Plockar ihop lite papper, skriver ner lite minneslappar, så jag inte glömmer något till nästa vecka. Hinner inte skriva journaler idag, skriver ner lite stödord för dokumentation i nästa vecka. Alla andra har gått hem. Stänger av datorn, släcker och låser. Det är hög tid att gå hem och fira helg.

15 Tommy Fransson Tommy Fransson, född 1946 i Jönköping anställdes jag som vikarie på Vilhelmsro som då var ett sjukhus för epileptiker. - Skötarutbildning :e skötarutbildning fick jag en tjänst som socioterapeut. Socioterapins ledstjärna för habil- och rehabilitering var att ta vara på det friska fick socioterapin i uppdrag att bedriva verksamhet på landstingets långvård. Under åttiotalet kom arbetet för alla yrkeskategorier inom långvården att präglas av och starkt utvecklas med begreppet kultur i vården talet präglades av ädelreformen från 1992, då kommunerna fick huvudansvaret för äldreomsorgen och socioterapin blev kultur- och fritidsenhet. Mitt arbete består idag av, att med kulturen som röd tråd, bygga och utveckla kontakter och samverkan mellan äldreomsorgen, organisationer, föreningar, församlingar samt enskilda personer i det lokala området, så att omsorgstagarens sociala behov tillfredsställs. Dagbok för måndagen den 9 augusti i punktform - Uppdatera planeringen för internprogram för sju äldreboenden vinter/ vår 2005 och ta kontakt med de tänkta programhållarna. - Förbered morgondagens träff med PRO:s besöksgrupp beställ fika. - Kontakta Lena T. för att kolla att allt fungerar som vi planerat inför starten av åtta grupper med temat Färgglädje för alla start 17 augusti. - Kontakta kollegorna inför de tre planerade utbildningsdagarna för personalen i ett nytt program sittande mjukgympa för äldre (samverkan med Korpen). - Diskutera med hemtjänsten (Råslätt/Barnarp) om vilket datum som är bäst för vårt gemensamma höstkafé boka träff med gruppen, boka lokal. - Kolla om affischer för Anna M. interna allsångsprogram gått ut. - Planera datum och sök samverkanspartner för två externprogram med Thérèse Juel i v Sänd in fakturor. 15

16 Gerd Wallin Jag, Gerd Wallin, arbetar sedan elva år som terapibiträde på Kärrhöken, ett av Jönköpings tre äldreboenden på Råslätt. Jag trivs väldigt bra och har ett relativt fritt och omväxlande arbete. Jag bor i Norrahammar, är 59 år, har man, fyra vuxna barn och sex barnbarn. Så huset blir fullt när alla är hemma med sina respektive. På fritiden vill jag gärna vara ute i naturen och jag tycker om att resa till främmande länder. Får jag tid över sitter jag gärna vid vävstolen eller läser en bok. Dagboken En vanlig tisdag med Gerd på Kärrhöken. Börjar arbetsdagen kl Efter påskledigheten är det lite trögt att komma igång, men vi ska börja förmiddagen med sittande gymnastik, så det är bara att sätta fart och röja undan bord, sätta ut stolar och plocka fram musikanläggningen. Hinner vattna krukväxterna och tömma diskmaskinen innan min arbetskompis Sussie kommer. Vi sitter ner en stund och ser över veckoschemat och konstaterar att det blir fullt upp. Innan gymnastiken har vi tre gångträningar och två andra rörelseövningar att hinna med uppe i huset. Vi möts av glada tillrop, både av pensionärer och vårdpersonal. Kul att alla saknar oss när vi är lediga några dagar. En kort fikapaus tillsammans med all personal, rapport från påskhelgen och ny information av sjuksköterskan. Tillbaka till våra lokaler. Några pensionärer har redan kommit och intagit sina platser. Allt fler infinner sig och snart är det fullt hus. Gympan är populär och de flesta jobbar på efter bästa förmåga. Det gäller att få ögonkontakt med den som helst låter armar och ben vila. Ett glas saft smakar gott efteråt, vi pratar om helgen som gått och våra guldgossar i HV 71. Några rundor med ärtpåsekastning får avsluta dagens övningar. Så ska då alla hjälpas hem till respektive våning, det tar en bra stund, men vi hinner bära tillbaka bord och stolar innan Sussies korta arbetsdag är slut och jag ska ha middagsrast. Det får bli en kort promenad för att få lite frisk luft. I eftermiddag är det månadsmöte med rehabteamet och behovsbedömaren. Innan de kommer hinner jag med lite pappersarbete och beställer varor från köket. En dam behöver hjälp i vävrummet; det är ingen risk att man växer fast på stolen. Det hann bli en stund övertid i dag också. 16

17 Att tala inför grupp Karin Renblad från Luppen kunskapscentrum pratade om det livsviktiga talet, vikten av att lyssna, att läsa och att öva. När det gäller åhörarna är det viktigt att analysera målgruppen. Man måste börja förbereda sig i tid. Innehållet ska vara intressant för målgruppen och man kan använda sig av sju frågeord som stöd vad, vem, varför, när, var, hur och med hjälp av vad? Det aktiva lyssnandet är störst i början och i slutet, därför är det bra att i avslutningen repetera lite av vad man har sagt tidigare. Språket bör vara klart och enkelt. Använd nyanser och språkets rikedom, ge exempel i form av liknelser. Improvisera utifrån ett manus och ge utrymme för en frågestund. Det är en konst att bjuda på sig själv genom bl.a. personliga berättelser. För att komma över nervositet och rädsla är det viktigt att slappna av och peppa upp sig själv. De första minuterna är värst. Kommunikation är delaktighet, gemenskap och samspel. Vad kan störningar och brus i kommunikationen bero på? Det krävs tre saker för att lyckas med sitt framförande: - att man har något intressant att säga - att man vill ha kontakt med åhörarna - att man har förberett sig noga. Reflektioner Lite funderingar efteråt: mycket av detta använder jag i mitt jobb och min fritid redan. Men jag fick lite mer tips. Det som är viktigt i mitt dagliga arbete är att lyssna på, se och tala till alla, men också språket, rösten, ögon- och kroppsspråket, mina kläder samt att improvisera och hålla frågestund. Vem minns väl inte skolans obligatoriska föredrag då kinderna blossade, tungan satt klistrad i gommen och rösten var försvunnen. Karin berättade och gav oss kloka råd och tips om hur ett lyckat föredrag bör förberedas och vad det bör innehålla. Hon nämnde vikten av att både klä sig lagom iögonfallande och hålla lyssnarnas intresse vid liv genom att använda rösten rätt. Kunskap kommer sällan av sig själv, utan också här gäller att övning ger färdighet, så öva, öva. Alla kan bli en, om inte fulländad, så i alla fall bättre talare. 17

18 Plötsligt står jag där inför en grupp människor på en anhörigträff. Min chef hade några dagar tidigare bett mig berätta om mitt arbete och tankar om taktil beröring, som är en mycket uppskattad tjänst bland de boende att ha tillgång till. De anhöriga var såklart nyfikna och hade frågor och funderingar. Då, när jag lovade, tänkte jag inte så mycket mer på det taktil beröring var ju något självklart för mig. Jag håller ju på med det varje dag. Att bli tillfrågad bara någon dag innan bekymrade mig inte heller så mycket. Det ordnar sig nog, tänkte jag och glömde bort att planera min lilla föreläsning. När jag då stod där inför alla blev jag plötsligt medveten om att jag inte alls hade klart för mig vad jag skulle säga, hur jag skulle inleda, vilka faktauppgifter som var lämpliga i sammanhanget och hur personlig jag skulle vara? Det hela blev naturligtvis ett inre kaos i min hjärna. Tankarna bara virvlade runt och jag visste inte vad jag egentligen sa. Jag glömde till och med att presentera mig. Ja, detta var en av mina personliga erfarenheter av att tala inför grupp. Vad hände sen och vad lärde jag mig av detta? Jo, det dröjde mycket länge innan jag talade inför en sådan grupp igen. Mitt självförtroende var dåligt och jag skämdes lite. Jag förstod så väl att jag helt enkelt borde ha förberett mig bättre. Jag hade mod att stå där, jag hade kunskap om ämnet - men jag hade inte övat! Det är dock trösterikt att veta att: Ingen är en perfekt talare. Alla kan bli en bättre talare och ett tal blir sällan som man tänkt sig. I vårt arbete talar vi inför en grupp människor nästan varje dag. Vi bjuder på oss själva, vi förmedlar vår kunskap aktivt genom samtal. Men vi använder också hela vår kropp när vi talar. Ett exempel är valet av färger på våra arbetskläder, som i sig förmedlar olika stämningar. Vill du att gruppen skall lyssna på vad du säger skall du använda blå diskreta kläder. Vill du bli sedd och förmedla glädje och kärlek - välj då rött. När vi talar är det viktigt att anpassa röstläget efter gruppens förutsättningar. Det är mycket viktigt att ha ett mjukt men tydligt tal när vi talar med glömska personer och att använda enkla ord som passar in i sammanhanget. Avslutningsvis: att tala till alla och se varje människa är nog det viktigaste. Det är en stor och svår konst att (våga) tala inför en grupp. Det största motståndet kommer från de stora krav man ställer på sig själv och den rädsla man känner för att göra bort sig. Det enda man kan använda för att övervinna och motverka detta är mod, teknik och övning (lätt som en plätt). 18

19 Handledning Åsa Paulsson från Hälsohögskolan berättar att handledning är en kunskapsutvecklande process; ett möte och en dialog. Olika användningsområden: yrkesmässig handledning, att lära ny arbetsmetod/arbetsuppgift, att bearbeta en svårhanterlig händelse på arbetsplatsen, för teamutveckling, för konfliktlösning, att leda studenter under utbildning och för att få förståelse för hur verksamheten fungerar. Nyckelord inom handledning: kreativitet, konfrontation, empati, respekt, accepterande, stöd, bekräftelse och struktur. Handledning innebär att: - Den handledde får använda sina styrkor och resurser samt stimuleras till utveckling inom yrket. - Den handledde förstår sina egna, medarbetarnas och vårdtagarnas reaktioner. Handledningens struktur består av inledning, arbetsfas och avslutning. Det är viktigt att tydliggöra handledarens roll, vilken är att hålla samman gruppen och inte att vara ledare och ansvara för allt. Åsa berättade också om olika handledningsmodeller, om hur samtalen utvecklas och om förhållningssätt. Reflektioner När det gäller handledarens roll är det viktigt att vara tydlig med att handledaren ska hålla samman gruppen och inte bara vara ledare och ansvara för allt som sker. Då man planerar behöver man tänka igenom vilka kvalifikationer handledaren behöver ha. Vad är målet med handledningen och hur länge ska den pågå? Vilka personer skall ingå i gruppen och hur väljer man ut dessa? Det kan finnas olika behovstillfällen för handledning. Någon kan komma utifrån, varför inte en expert på sitt område t.ex. en psykolog eller präst. Den vanligaste formen tror jag ändå är att man på en arbetsplats tar upp saker som man har gemensamt, men som man kanske ser på olika sätt. I vardagslivet på min arbetsplats skulle jag kunna tänka mig en handledning i hur vi skall förhålla oss till en särskild patient som försöker spela ut personalen mot varandra för egen vinning. Då skulle jag få hjälp med att observera och reflektera kring både mig själv och patienten. Därefter skulle jag värdera, dra slutsatser, förändra mitt beteende, få en ny strategi i att 19

20 bemöta patienten och därefter agera på bästa sätt. Jag tänker mig också att jag skulle bli stärkt i mina egna resurser och styrka samt stimuleras till utveckling inom mitt yrke. Handledning kan användas i många sammanhang. I mitt arbete handlar det om att lära ut en ny arbetsmetod/arbetsuppgift eller att leda studenter under utbildning. Ibland tror jag att man säger att man handleder, men egentligen handlar det om utbildning. Några nya tips fick jag med mig. Lite funderingar efteråt var att man handleder oftare än vad man tänker på. Man vill tro att handledning är när någon elev går bredvid. Men jag använder mig av handledning mer eller mindre varje dag. Det mesta är viktigt i mitt arbete, därför är det svårt att välja ut någon punkt. Jag tog fasta på definitionen att handledning är ett möte, en dialog och en kunskapsutvecklande process. När hemtjänstens arbete verkligen står i fokus i den framtida äldreomsorgen och självklart ska betraktas som ett kvalificerat relationsarbete, anser jag att det viktigaste är nära handledning för och av dem som utför basarbetet i hemtjänsten. Det borde finnas möjlighet för all vårdpersonal att under handledning få reflektera, prata av sig eller få ur sig sina arga eller ledsna känslor. Det kan vara i samband med ett dödsfall eller då man upplever både otacksamhet och ilska hos boende och anhöriga. Personalen är nyckeln. Man sätter sig in i den boendes situation, synsätt och behov. Den boende har all rätt att kräva inflytande, han/hon betalar för sin service. Men ibland krockar vi och motsättningar uppstår mellan t.ex. anhöriga och personal. Vi som ska hantera detta har ett mycket krävande uppdrag. Vi ska ha en hög vårdkompetens. Vi ska förstå, inse och leva upp till det. Vi testas varje dag, varje timme. Men vad gör man då av alla känslorna? Vilken kanal använder vi när vi inte har någon handledning? Det kan inte vara realistiskt att inte visa några känslor alls. Ofta har man internt i sin grupp en tuff jargong som kan skrämma slag på vilken utomstående som helst. Galghumorn blir en väg ut för de känslor som behöver komma ut. Bristen på ledning gör att gruppen själv skapar sina ledare. Det finns ingen som sammanfattar och slutför idéer. Man säger inte till om man märker att något gått snett. Utan handledning utvecklas inte gruppen. Man behöver regelbunden handledning som är välplanerad och som tar upp ämnen som arbetsmetoder samt bemötande av boende och anhöriga. Det skall vara ett forum där man får ventilera upplevelser och känslor som arbetet ger. Då kanske vi utvecklar en hög vårdkompetens, en bra arbetsmiljö och en bra arbetssituation för var och en. Målet ska vara att vi mår bra och känner engagemang i enskilda boende och anhöriga. Att jag 20

21 känner mig sedd, hörd och uppskattad som professionell. Att jag blir inspirerad och vill lära mig mer. 21

22 22

23 Kommunträffarna Vaggeryd - Ann-Sofie och Anna Bakgrund Varför vill vi arbeta med ett kulturcafé? Många av pensionärerna på våra äldreboenden har sin dagliga träning och aktiviteter på arbetsterapin och fysioterapin. Men räcker det till för att få den dagliga dosen av kultur? Svaret blir troligtvis nej på den frågan. Vad finns det då att erbjuda för extra tillägg? Vem ser vad som behövs och hur kan vi erbjuda det? Det som saknas mest hos oss är aktiviteter för män. Bland övrig personal finns med all säkerhet många som har blick för vad som behövs och som säkert också gör vad de kan för att våra pensionärer ska få sin beskärda del av kultur. Ibland kan det vara så att någon behöver uppmuntran för att få bekräftat att det de gör för pensionärerna är viktigt. Vi har genom Luppens FoU-cirkel fått tillfälle att arbeta med de här frågorna och kommer här att redogöra för hur vi tänkte, vad vi planerade, hur det genomfördes och vad resultatet blev. Vår målgrupp var vårdpersonal inom äldrevården. För att få dem engagerade behövde vi förbereda jordgrunden i vår åker. Till att börja med bokade vi in en träff med husets områdeschef. Vi berättade om meningen med vårt kulturcafé och bakgrunden till valet av målgrupp samt mål. Vi visste hur väl avdelningspersonalen känner pensionärerna, därför kändes det naturligt att vi riktade oss till den personalgruppen. Målet var att kunna stimulera och väcka intresse för kulturen i vardagen samt att praktiskt göra någon kulturaktivitet tillsammans med de boende. Vi började med att gå ut på månadsmötena i huset med information om att vi skulle hålla ett kulturcafé. Det var svårt att förklara vad vi skulle göra, för vi visste knappt själva vad det skulle innebära. Den skriftliga anmälningen gav dåligt resultat. Efter sista anmälningsdagen fanns endast en personal anmäld. Det resulterade i att Anna fick göra ännu en reklamkampanj för vårt projekt. Det gav bättre resultat och vi fick åtta anmälningar till. Äntligen kunde vi starta upp det som vi länge hade planerat. 23

24 Träff 1 - Kultur - själslig hälsa Vi började förbereda med en vacker duk, fin musik och ljus på bordet. Anna läste en dikt. Det var bra, personalen slappnade av från sitt stressiga morgonarbete precis som det var tänkt. Efter det presenterade vi oss, trots att de flesta kände varandra. Var och en fick säga sitt namn och berätta om något personligt intresse. Det blev spontant och isen bröts. Efter det informerade vi om bakgrunden till att träffarna kom till. Sedan började vi prata om vad kultur är och betydelsen av sambandet mellan kultur och hälsa. Var och en fick göra ett collage om vad kultur är för dem. Sedan satte vi upp dem på väggen och pratade om vad var och en tyckte att kultur kunde vara. När vi hade gjort det, fikade vi. Anne-Sofie läste berättelsen Livsansikten ur ett tidigare Luppenarbete (Konsten att finna nycklar - om rätten till kultur inom äldrevården, arbetsrapport 4:2003). Den talade om hur viktigt det är att se varje individ för vad den är och vad som är viktigt för var och en. Personalen fick fylla i intresseenkäten som tagits fram i ovan nämnda Luppen-arbete, sedan avslutade vi med en reflektion om hur de tyckte att det hade varit. Alla var positivt överraskade och tyckte att det hade varit roligt. Gruppen fick i läxa till nästa gång, att fundera över vad vi har för kultur runt hörnet. Träff 2- Små nära ting När deltagarna kom hade vi soft musik på och dukat med en vacker duk, tulpaner och ljus. Anna läste två dikter; en som handlade om vintern och en om att bli sedd. Deltagarna hade sett fram emot den andra träffen. Anne-Sofie redogjorde för stapeldiagrammet som gjorts utifrån svaren på pensionärernas intresseenkäter. I topp var blommor, tidningsläsning, promenader och trädgård. Anna redogjorde för intresseenkäten som gruppen fyllt i. Det var slående hur lika intressena var hos pensionärerna och personalen. Vi pratade lite om hur man kan koppla samman dessa. Vi gjorde en presentation om vår vardag. Hur kan en dag se ut på arbetsterapin? Vi samtalade om varför det kan vara bra att skriva ner det man verkligen gör under en dag. Deltagarna fick i uppgift att skriva ner sin dag till nästa träff. Tanken var att öka förståelsen mellan avdelningarna och yrkesgrupperna. Efter detta tog vi fikapaus. Sedan pratade vi om kulturen runt hörnet. Var och en fick skriva ner olika förslag på saker vi kunde göra eller personer vi kunde ta hjälp av för att prata om något tema. Träff 3 - Tillsammans i vardagen För att få lite vårstämning hade vi en pärlhyacint på bordet vid denna träff. Anna läste dikten Lyckodagar ur boken Livskraft (Konsten att finna nycklar - om rätten till kultur inom äldrevården, arbetsrapport 4:2003). Vi började med att prata om vad personalen skulle vilja hinna med under 24

25 en dag. Många gemensamma tankar kom fram. Alla var överens om att det var viktigt att se varje individ och försöka hinna med att göra något speciellt tillsammans med var och en. En deltagare valde att läsa upp hur hennes arbetsdag såg ut. De andra kände igen sig i allt. Vid förra tillfället inventerade vi kulturen runt hörnet. De olika förslagen hade vi satt upp på väggen, så att alla kunde se dem. Under tiden vi fikade (kaffe och budapestlängd!), pratade vi om de olika förslagen och om vi hade fler saker som vi hade funderat på sedan sist. Deltagarna fick välja något av förslagen för att arbeta vidare med dessa i sk miniprojekt. Tanken är att det ska bli mindre träffar i olika delar av huset. Det blev sex miniprojekt som kommer att startas upp under hösten. Vi beslöt att träffas minst en gång under hösten för att fortsätta arbetet. Miniprojekten var hembygden, gamla bilar, rekryten (inom det militära), möbelindustrin samt andra kulturer. Slutsatser, resultat och utvärdering För att i framtiden kunna genomföra några av dessa aktiviteter känner vi att båda behöver finnas med för stöd och vi tror nog att personalen räknar med vårt stöd i miniprojekten. Men tanken är att de ska känna att kulturen i vardagen är något som är betydelsefullt för de äldre och att de själva har mycket att tillföra. Det är också viktigt att husets områdeschef får ta del av vårt resultat och våra planer för framtiden. Till sist några personliga reflektioner från oss. När man står inför en uppgift och inte har något färdigt koncept kan det vara lätt att bara se det stora berget framför sig. Det är lätt att missa de olika stigarna som går snett över berget. Vi två som har arbetat med detta i Vaggeryd har känt att vår grupp inom Luppen har betytt mycket för oss. Inspirationen har flödat och vi har känt att det är både roligt och meningsfullt. Personalen som varit med har uppskattat träffarna. En annan fördel har varit att vi som olika personalgrupper har mycket gemensamt och på det viset får en större förståelse för våra olika arbetsuppgifter. Vi arbetar för samma pensionärer och samma mål; att de ska få en meningsfull vardag. Vi har insett att det är viktigt att se varje individ och att det är tillåtet att göra en aktivitet i en liten grupp. Våra träffar har nu lett till att vi fortsätter med några miniprojekt, som kommer att genomföras i mindre grupper ledda av våra deltagare i Cafégruppen. Underlaget till miniprojekten bygger på enkätsvaren från intresseenkäten som alla våra boende har fått fylla i. De nya projekten kommer att gå under namnet Kulturen runt hörnet. Det syftar till att ta tillvara de förmågor som finns i vår närhet. Än kan vi inte säga om vi har uppnått vårt mål, men vi är vid gott mod och tror på vårt projekt. Att arbeta i grupp tillsammans med vårdpersonalen tror vi är en bra modell för att lära sig av varandra. Säkert går det att använda i många olika sammanhang. 25

26 Tranås - Eva Bakgrund Inför träffarna om kultur för personal på dagverksamheterna och sysselsättningen inom vård och omsorgsförvaltningen började jag med att prata med min arbetsledare (enhetschef) om upplägget. Sen kontaktade jag två enhetschefer till som var berörda. En av enhetscheferna ville ha information om vad träffarna skulle innehålla innan hon pratade med berörd personal. Jag kopierade den stomme som vi på FoU-cirkeln har format. På arbetsplats- och gruppträffar informerade jag berörd personal. Mitt beslut att välja kollegor motiverar jag med att vi redan jobbar med kultur i stor utsträckning, men kan lära oss mer av varandra. Målen med träffarna är att utbyta tankar och idéer samt tipsa varandra om meningsfull aktivitet för gästerna. Jag ville också bilda ett nätverk mellan dagverksamheterna och sysselsättningen, som skulle kunna träffas en gång per kvartal för att hitta på nya aktiviteter och dela med sig av sina erfarenheter till varandra. Jag hade tre träffar på en och en halv timme per gång. Tiden för träffarna var lagd så att de passade verksamheterna. Deltagare var tio av elva inbjudna. Jag blev mycket förvånad, jag trodde inte att så många skulle ställa upp. Träff 1 Vi började med att lyssna på Morgonvandring med fågelsång med Jan Lindblad. Därefter gjorde vi en liten namnpresentation. Samtliga deltagare gick igenom dagens träff och lite om kommande träffar. Vi diskuterade hur viktig kultur är för äldre och för hälsan. Jag presenterade med hjälp av bilder och text mitt arbete om den verksamhet som jag arbetar i. Var och en fick fylla i en enkät om vilka intressen som ska sammanställas till nästa träff. De fick också i uppgift att intervjua några gäster om deras intressen till nästa gång. Lite idéer och tankar för våra verksamheter utbyttes. Några frågor som vi diskuterade var: Vad är kultur? Hur kan man arbeta med kultur i vardagen? Det fanns många olika synsätt på kultur, från konst till att det är något tråkigt. Att vi jobbar med kultur i vår vardag var det inte många som hade tänkt på. Vi pratade även om kultur och själslig hälsa. Under tiden hann vi fika. Träff 2 Började med att presentera personalens intresseenkät. Den var inte helt klar, resten av enkäterna kom in senare. Deltagarna undrade hur personalens och gästernas intressen slår mot varandra. Vi delade upp oss i tre grupper och sammanställde gästernas enkäter. Gjorde en liten jämförelse 26

27 med båda enkäterna och det blev en diskussion. På personalens tio-i-topplista kom familjeliv, resor, promenader, blommor, trädgård, tidning, baka, humor, tv m.m. Gästernas lista var blommor, resor, tidning, böcker, laga mat, promenera, humor, korsord, allsång m.m. Jag läste en berättelse om en kvinna på ett äldreboende som vi samtalade om. Deltagarna fick skriva ner på en lapp vad de tänker på först när de hör ordet kultur. Utifrån dessa lappar hade vi en diskussion om olika tolkningar av ordet kultur. Samvaron avslutades med tänkvärda ord. Vi var tio personer denna träff. Träff 3 Träffen började med att deltagarna gick ett ljusspår (en slags tipspromenad, men med tänkvärda ord istället för frågor och med tända ljust längs med vägen). Pratade lite om ljusspårets innebörd. Gick igenom vad vi har för kontakter i kommunen avseende underhållare på våra verksamheter. Tillsammans upprättade vi en lista. Jag ska se till att det görs en mapp på datorn så att alla kan komma åt den och lätt hitta tips. Pratade om hur vi ska gå vidare med nätverksträffar och vad som ska göras på dessa. Personalen på dagverksamheter och sysselsättningen ska försöka träffas fyra gånger per år, den första gången i maj Till första träffen ska det inventeras vad vi har för material på de olika verksamheterna som t.ex. böcker, filmer, spel m.m. En tanke är att göra en mapp även för material. Man kan gå igenom material som t.ex. garner, vävar m.m. och sätta pris på detta så att alla verksamheter kan använda det. I de fall som material har förbrukats, kan det köpas in nytt. Vi diskuterade hur vi kan söka pengar för att kopiera gamla tidskrifter m.m. som kan användas på verksamheterna. Till sist funderade deltagarna på vad som är viktigt för dem att göra varje dag på arbetet, t.ex. att se alla, att ta i hand och att låta alla skratta en gång etc. Denna gång var en enhetschef och en arbetsterapeut med, vi var tio stycken med mig. Deltagarna har varit aktiva under träffarna och vi tror på en fortsättning. Genom att vi har möjlighet att diskutera med varandra kan vi ge våra vårdtagare mer varierande och innehållsrika stunder på våra verksamheter. Slutsatser, resultat och utvärdering Som en rapport från mina träffar valde jag att göra ett kompendium på 17 sidor om vad vi har gjort och pratat om. Kompendiet har delats ut till berörda enhetschefer, deltagare och andra personer som har anknytning till verksamheterna. Till sista träffen bad två enhetschefer att få vara med för att lära känna personal. Jag hade pratat med en arbetsterapeut om vidare samarbete mellan boendeenheten, dagverksamheterna och sysselsättningen. Det slutade med att vi startade ett nätverk i maj Till dess hade vi gjort en inventering av böcker, spel och pussel som finns på våra verksamheter. Vi ska också göra en mapp på datorn så att personalen 27

28 vet var sakerna finns att låna. Vaktmästarna har lovat att transportera material om det behövs. Vi ska försöka träffas fyra gånger per år i nätverksträffar. Redan nu har ringarna på vattnet spridit sig och personal på ett boende vill vara med oss. Det ska inte vara en börda att jobba med kultur, utan roligt för all personal, gäster och boende. Jag har fått positiva reflektioner från olika håll, t.ex. Jag är så glad över ditt intresse att höja kvalitén på dagverksamheten. Jag har väntat på detta länge. Jag har även blivit erbjuden att deltaga i olika projekt framöver. Jönköping Tommy och Gerd Bakgrund Vi valde att bjuda in all aktiveringspersonal på område söders sju äldreboenden för att få stor spridningseffekt. Våra överordnade från områdeschefen och nedåt gav klartecken och var positiva till planerna. En skriftlig inbjudan sändes ut och till vår stora glädje tackade alla ja. Vi fick åtta deltagare. Målet med träffarna var som rubriken på inbjudan beskrev Små smulor är också bröd om att hitta guldkorn i vardagen för äldre. Lokal och plats var densamma för alla tre träffarna och vi välkomnade deltagarna med stillsam musik och tända ljus för att anslå en tillåtande lugn och kreativ grundton. Vi bjöd också på kaffe med gott bröd. Träff 1 Vid första träffen och innan vi informerade om träffarnas bakgrund och avsikt, bad vi deltagarna att en kort stund fundera över hur de skulle vilja utforma sin önskejul och varför och sedan presentera den för oss. Det blev mycket spännande, bl.a. rekommenderades catering av julmaten. Deltagarna fick som uppgift att fundera över vilka tankar rubriken Kultur själslig hälsa väcker hos dem. Med hjälp av tidningar, sax och klister fick de sedan, två och två, gestalta detta i ett collage och därefter presentera och samtala om vad kultur var för dem. Under fikapausen fick alla fylla i en intresseenkät. Hemuppgiften till nästa träff blev att be två pensionärer på sitt äldreboende att anonymt besvara en liknande intresseenkät. Träff 2 På andra träffen fick deltagarna fundera över rubriken Kulturen runt hörnet - vad finns det runt hörnet?, illustrera detta i ett collage, samtala om och beskriva vad de hittade runt hörnet. Efter det tittade vi på och jämförde enkäterna. Vi fann att intressena var väldigt lika för deltagarna (aktiverings- 28

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 Den här ekorren Kurre längtar efter sommar, sol, värme och färska nötter att käka. Ha en trevlig sommar önskar redaktionen och Kurre. Hanna BABBEL

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Elineberg Uppdaterad 2010-03-17 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna åldras i trygghet med värdighet.

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig. Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Verksamhetsplan för Fritidshemmet

Verksamhetsplan för Fritidshemmet Verksamhetsplan för Fritidshemmet För Karlskrona Språkskola 2015/2016 2015-06-15 Innehåll Organisation... 3 Personal... 3 Rutiner... 3 Värdegrund... 4 Mål för 2015/2016... 5 Bilaga 1- Vikarieinfo... 8

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Solgården vårdbostad och hemvård

Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård i Gemla Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Målinriktade arbetsplaner

Målinriktade arbetsplaner Målinriktade arbetsplaner Rubrik: Målinriktad arbetsplan Personnummer: Namn: Klarar: Behov: Hjälpmedel: Datum: 2008-11-10 Kontaktperson: Klarar sin hygien med påminnelser. Värma sin mat i mikron. Behöver

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Välkommen till Persgården särskilt boende

Välkommen till Persgården särskilt boende Välkommen till Persgården särskilt boende Rev sep -15 Persgården är ett särskilt boende med 32 lägenheter. På Persgården arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn, trygg och förtroendefull hemmiljö.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN

VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN 1 (8) Åsliden - juni 2009/bi VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN 090603\t:\soc\birgitta\båstad-ö.karup\välkomen till åsliden, 090602.doc\b 2 (8) VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN Vi som arbetar på Åsliden vill hälsa dig varmt

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Vårt arbete med brukarna

Vårt arbete med brukarna Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

L a t h u n d. för hallvärdskapet i Wallenstamhallen, Mölnlycke IH och Café Redfox

L a t h u n d. för hallvärdskapet i Wallenstamhallen, Mölnlycke IH och Café Redfox L a t h u n d för hallvärdskapet i Wallenstamhallen, Mölnlycke IH och Café Redfox Vad innebär hallvärdskapet och vad är syftet med det? Pixbo Wallenstam har ett avtal med kommunen som ger oss rätt att

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar

Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar Min dag med Agneta Hägg den kulturälskande läraren med gröna fingrar Agneta Hägg är 57 år och jobbar som mellanstadielärare i klass 5B i Norsjö. Hennes föräldrar är från Norsjö men hon växte upp i Vännäs.

Läs mer