MAtGlÄDje. levande arena. skogen. surfplattan. idrottsklubbarna tycker till. så ska östersund växa sig större. Känner du till våra stadsnära pärlor?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAtGlÄDje. levande arena. skogen. surfplattan. idrottsklubbarna tycker till. så ska östersund växa sig större. Känner du till våra stadsnära pärlor?"

Transkript

1 ETT MAGASIN FRÅN ÖSTERSUNDS KOMMUN # 2/2011 levande arena idrottsklubbarna tycker till så ska växa sig större skogen Känner du till våra stadsnära pärlor? surfplattan Följ med till framtidens förskola i solliden MAtGlÄDje Matlandets huvudstad sätter matgästen i fokus

2 ledare törs du? Vill du? Plocka lingon, sylta och safta, ta upp potatisen, fälla älgar och mycket, mycket annat. Är det inte höst så säg, och nu gäller det att få åt sig, som vi brukar säga i Jämtland. Få åt sig. Ett bra uttryck, tycker jag och tänker på serverhallarna. Tala om att vi har försökt få åt oss. I skrivande stund är det inte alls klart om valet faller på Östersund eller på Luleå. Men vi har sannerligen gjort vårt bästa så här långt. Min förhoppning är naturligtvis att det ska räcka ända fram. Vårt arbete med att få serverhallarna syftar ytterst till att bygga samhället och öka till växten i vår kommun. Det handlar även arenabygget om, alla förskolor vi bygger och tomter som vi planerar och färdigställer. Och mycket annat. Runt allt detta är ofta den politiska kampen hård. Jag säger bara nya arenan och jag tror att ni förstår vad jag menar. Det har ju inte direkt varit en fråga där kommunens alla förtroendevalda, oavsett politisk hem vist, gått skuldra mot skuldra. Eller, för att bli lite filmisk, under Hollywoodorkestrars smäktande ackompanjemang, med gnistrande hammare och nyladdade dragare i nävarna, skridit till verket för att förverkliga skruvprojektet. nej, minsann. Men sådan är politiken och sådan måste politiken förbli. Demokratins väg är nämligen ofta krokig och vi politiker kommer även i fortsättningen att strida och kämpa hårt för våra hjärtefrågor. Men jag hoppas att det alltid kan ske med ett samhällsbyggande tillväxt perspektiv för ögonen. Det är vad ni medborgare kan förvänta er av oss. Framtiden formas i ett spänningsfält mellan förhoppningar och farhågor. Törs vi satsa? Kan vi? Orkar vi? Har vi råd? Och kanske viktigast: Vill vi? Den som sitter på svaret är egentligen ingen annan än du som läser det här. Hur vill du att framtiden ska te sig? Välkommen att påverka vår gemensamma framtid, från att använda valsedeln vart fjärde år, till ett vidare engagemang i våra partier, föreningar och intresseorganisationer. AnnSofie Andersson, Kommunstyrelsens ordförande. efter terrordåden i norge jag har nyligen läst ÖP:s artikel från den 17 februari i år om det planerade moskébygget i Östersund. Eller i själva verket är det artikelkommentarerna på webben (160 stycken!) som jag läst. Min slutsats: Åsikterna som gav mördaren på Utöya motiv till sitt dåd finns uppenbarligen mitt ibland oss. Vi har därför ett viktigt jobb framför oss. Jag tror att vi kan börja med att prata om vädret med flyktingen som sitter på bussen. Bjuda invandrarfamiljen i grannhuset på elvakaffe nästa lördag. Vi kan kort sagt se medmänniskan, inte en främling, och med glädje räkna med det faktum att just den här medmänniskan mycket väl kan bli en vän för livet. På omslaget: Klimatsmart, kreativt och matvecka. Läs mer om vad som händer i Matlandets huvudstad, Östersund, på sidorna 23 till 25. På omslaget bjuder lilla Maj på en portion matglädje. 2 östersund Magasinet Östersund delas ut tre gånger per år till hushåll i Östersunds kommun. Du hittar alla numren på innehåll På jobbet: Hemtjänsten Valfrihet i äldreboenden Näringsliv Agenda 21 Nya arenan PRAO på nätet Lärcentrum Trådlöst nätverk i skolan Serveringstillstånd Matlandethuvudstaden Navigatorcentrum Tillgänglighetspriset Vinterfestivalen SM-veckan Sopsortera Rena nyheter VM-ansökan Framtidens förskola Skolans ekonomi Dricksvattnet REDAKTIONSANSVARIG: Kommundirektör Bengt Marsh REDAK T ION : Informationschef Eva Larsson Infobyrån, Östersunds kommun GRAFISK FORM: Mattis Karlsson TRYCK : DAUS Tryckeri, Östersund Tryckt på papper miljöcertifierat enligt PEFC och ISO OMSLAGSFOTO: Sandra Pettersson

3 Finalkalas för Magasinet För tredje året i rad har medborgartidningen Magasinet Östersund gått till final i den anrika kommunikationstävlingen Svenska Publishing Priset. Det här är ett viktigt kvitto för oss. Vi jobbar hårt med inne hållet, designen och tillgängligheten för att medborgarna ska få ett så bra magasin som möjligt. En finalplats visar att vi håller en hög nivå, säger informationschef Eva Larsson. Svenska Publishing Priset är mycket mer än bara en designtävling. Juryn granskar tävlingsbidragens grafiska form, men också innehåll, målgrupps anpassning och identitet. Finalgalan är den 18 oktober i Stockholm. Magasinet Östersund tävlar i kategorin Medborgartidningar tillsammans med Täby kommun, Kiruna kommun, Borås Stad och Göteborgs Stad. noterat Du kan läsa mer om Svenska Publishing priset på Magasinet Östersund hittar du på Nu även som taltidning! Anmäl dig som vikarie Är du intresserad av att vikariera inom hemtjänsten eller på äldreboenden? Då kan du göra en intresseanmälan på kommunens webbplats. Anmälan går direkt till Bemanningsenheten, som anlitar vikarier för samtliga hemtjänstområden och äldreboenden som drivs i kommunens regi. Intresseanmälan hittar du på Mötesplatser för äldre runt om i kommunen finns mötesplatser för äldre. Här erbjuds underhållning och olika aktiviteter några dagar i veckan. Förutom Seniorernas hus på Prästgatan 58 finns mötesplatser i Odenskog, Västervik, Hornsberg, Valla, Lit, Torvalla, Brunflo, Reveljgränd och på Tegelbruksvägen. Dessutom finns flera lunchserveringar för äldre. På vissa av dem erbjuds ibland underhållning. Mer information hittar du på I Rådhusets reception kan du också hämta en broschyr om Mötesplatser för äldre, eller ring och be att få en broschyr hemskickad. ska du bygga hus? ta gärna kontakt med Planoch byggavdelningen innan du bestämmer dig för en husmodell. Där får du bra tips om vad som är viktigt att tänka på och information om vad man får bygga. Glöm inte heller att söka bygglov när du ska glasa in balkongen eller uteplatsen. Eller planerar du att sätta in en eldstad i din bostad? Då måste du göra en anmälan till Plan och bygg. Du hittar information och blanketter på Hitta jobbet på Facebook nu ska det bli ännu lättare att hitta jobb på kommunens facebooksida Lediga jobb. Vi har lagt till funktionen Lediga tjänster i vänsterspalten. Så fort vi lägger ut en ledig tjänst hamnar den även där. Dessutom kan du söka efter yrke och befattning, berättar Victor Fors på personalavdelningen. Inom de närmaste tio åren kommer kommunen att behöva nyanställa personer för att täcka upp för bland annat pensionsavgångar. Gilla Lediga jobb i Östersunds kommun på för att hålla koll på det senaste. östersund 3

4 på jobbet Det här är världens roligaste jobb! Att jobba i hemtjänsten innebär att vara en ovärderlig medmänniska. Det kräver mognad och ansvar. Personlig utveckling är garanterad. Att det är roligt under tiden får man också räkna med. text & foto mattias eliasson Arbetsdagen inleds klockan sju med morgonmöte i hem tjänstlokalen på Tjalmargatan. Kring bordet bänkar sig för middagens fem medarbetare för att gå igenom dagens arbete. De har varsitt schema med dagens besök inplanerade. Nu görs de sista ändringarna och man berättar för varandra vad som kan vara viktigt att känna till. I dag gör Pierre sin sista dag i ett sexdagarspass. Under gårdagen fick han jobba övertid några timmar, för att följa med en brukare till akuten. Nu väntar några dagars åter hämtning. Tidigare jobbade vi tre dagar och var lediga tre dagar. Det var jättebra, men då var man ju också tvungen att lägga till extradagar ibland. Det går bra med vanligt schema också, säger Pierre. P ierre Andersson är 29 år gammal, och har redan jobbat i nio år inom hemtjänsten. Det märks att han är rutinerad och proffsig, men en annan sak som slår mig är hur väl han passar i sitt yrke. Eller är det jobbet som präglat honom? Det här är faktiskt världens roligaste jobb, men det är nog både och. Jag har alltid varit en väldigt social människa, säger Pierre. Jag började på hemtjänsten direkt efter lumpen, av en tillfällighet, och hade med mig massor av skräckhistorier om hur det skulle vara. Jag tänkte stanna över sommaren, men jag är fortfarande kvar. 4 På enheten jobbar 14 fast anställda, men även ganska många vikarier. Som vikarie i hemtjänsten bokar man hemifrån, på datorn, när man har möjlighet att arbeta. Passen blir sedan inbokade av Vård- och omsorgsförvaltningens bemannings enhet. Det funkar bra och personalen kan jobba effektivare ute på enheterna. Vi jobbar ju i första hand med vård och rehabilitering. Städning och annan service utförs av andra. Det är skönt att kunna koncentrera sig på det man är utbildad för. Men det viktigaste för många är ju ändå tryggheten i att veta att vi finns där, att vi kommer och hälsar på, och inte minst den sociala kontakten, en pratstund, helt enkelt, säger Pierre. Efter mötet bär det av ut på besök. Förmiddagen inne håller ett tiotal hållpunkter. Pierre har bilen eftersom han har larmberedskap. Annars är inte området större än att man kan cykla, eller till och med promenera. Det är bra med små enheter. Det tycker både vi och bru karna. Vi behöver sällan stressa, och människorna vi möter lär känna oss.

5 på jobbet Ögondropparna kräver en stadig hand, men också närhet och förtroende. Först ut är Gunnar. Han är en ensamstående man som sitter i rullstol. Det märks att Pierre är ett välkommet besök. Gunnar pratar och skojar medan Pierre kokar havregrynsgröt och ger medicin. Även om besöket inte tar lång tid är det tydligt att det är givande, både för Gunnar och Pierre. Jag är väldigt intresserad av historia och särskilt 1950-talet. Jag älskar designen och musiken, och genom mitt jobb har jag fått höra så mycket om hur det var att leva under den tiden. Det blir som en undervisning i levande historia, säger Pierre. Under senare tid har det blivit allt vanligare att människor bor hemma under praktiskt taget hela sitt liv. För många människor har det inneburit en enorm förbättring av livskvaliteten på äldre dagar. Det skulle vara omöjligt utan en väl fungerande hemtjänst. Det innebär ju också att vi får träffa människor som befinner sig i olika stadier av sitt liv. En del har inte långt kvar och det finns olika sätt att förhålla sig till det, säger Pierre. Ofta får vi ta emot allt som människorna bär inom sig. Det kan vara oro och rädsla, men oftare är det glädje och visdom som de delar med sig av. Att vara personlig, men ändå professionell, handlar om fingertoppskänsla. Det är väldigt utvecklande. Fotnot: Gunnar heter egentligen något annat. Det är skönt att kunna koncentrera sig på det man är utbildad för. Men det viktigaste för många är ju ändå tryggheten i att veta att vi finns där. Hitta vårdjobbet Om du är intresserad av ett jobb inom vård och omsorg kan du få mer information av Chatrin Trulsson på Eller gå in på 5

6 Valfrihet viktigt i nya äldreboenden Nu bygger kommunen för en bättre äldrevård. Två nya äldreboenden i Torvalla ska ta upp kampen mot långa köer och platsbrist. text freja erdmann hellgren foto roger strandberg O msorgen om våra unga, sjuka och äldre är en viktig fråga för Öster sunds kommun. Nu visar vårens medborgarundersökning att omdömet om äldrevården blivit sämre sedan Något som kan ha påverkat är att kom munen har haft problem med platsbrist på de äldreboenden som finns. Det har lett till stundtals långa väntetider för att flytta in till boenden och det här ska det nu ändras på. På Skogsbruksvägen i Torvalla byggs det två nya äldreboenden med tillgäng lighetsfokus, minispa och vackra inner gårdar. Jan Högberg är fastighetschef på kommunen och berättar att han har sina egna närstående i tanken när han planerar för bygget. Min mormor fick flytta från sin bondgård där hon bott hela livet, till ett litet trångt rum på ett äldreboende där hon inte trivdes. Jag vill medverka till att bygga för de boende, så att de trivs och har det bra i stället, konstaterar Jan. Varje boende kommer att ha två lättill gängliga och vindskyddade innergårdar. I lägenheterna kommer fönstren sitta 6 Här mäts området som det nya äldreboendet i Torvalla ska byggas på. Fastighetschef Jan Högberg, från vänster, och Börje Hoflin från Vård- och omsorgsförvaltningen träffar Lars Nilsson och Joakim Andersson från HP mark. lågt så att de boende alltid kan titta ut när de ligger i sina sängar. Valfrihet är viktigt för brukarna, därför blir det fyra uppehållsrum per byggnad. De äldre ska själva kunna välja det rum som de trivs bäst i. Många av idéerna är väl beprövade och har plockats från äldreboendet på Fältvägen i Ängsmon. Vi bygger efter Vård- och omsorgs förvaltningens motto: Här vill jag leva och här vill jag bo, förtydligar Jan Högberg. Äldreboendena på Skogsbruksvägen Yta: kvadratmeter. Kostnad: 125 miljoner kronor. Färdig: Den första byggnaden väntas stå klar i december 2012, den andra i juni Antal lägenheter: 28 singel bostäder och fyra parbostäder. Storlek på lägenheterna: Singel bostaden drygt 40 kvadratmeter, parbostaden drygt 80 kvadratmeter.

7 Så tycker vi om vår kommun Under våren genomförde Östersunds kommun en medborgar undersökning för att ta reda på vad vi som bor här tycker om vår kommun. text freja erdmann hellgren Resultaten visar att vi trivs i Östersund. Det är bland annat utbildningsmöjligheterna, fritidsmöjligheterna, idrotts- och motionsanläggningarna, kulturutbudet och miljöarbetet som spelar roll för vår trivsel. Där ligger vi högre än riksgenom snittet. Men det finns också negativa omdömen. Efter besvären med vattnet och alla besparingsdiskus sioner i medierna verkar det som att resultaten blivit något lägre än vid förra undersökningen hösten Men det är ändå positivt att flera områden fått statistiskt säkerställda bättre betyg, berättar Göran Qvarnström, som är verksamhets controller. En medborgarundersökning riktar sig till alla boende i kommunen, inte bara till dem som haft erfarenhet av de olika kommunala tjänsterna. Det är viktigt att ta reda på vad skattebetalarna i Öster sund tycker om sin kommun och hur deras åsikter ser ut i jämförelse med resten av landet. Vi kan använda resultaten som en grund till förbättringar, både av verksamheter och av information om kommunen, säger Göran. Medborgarundersökningen 2011 Undersökningen genomfördes av Statistiska Centralbyrån. Enkäten sändes ut till ett statistiskt urval av män och kvinnor i åldrarna år som bor på landsbygden och i staden. 553 personer, alltså 55 procent av de som fick enkäten, valde att svara. Samma enkät har använts i hela landet och 128 kommuner har varit med i senaste årets undersökningar. Du kan läsa hela undersökningen på Varför gillar du Östersund? Något som sticker ut lite i medborgarundersökningen är hur mycket vi tycker om att bo och leva i Östersund. Hela 56 procent av dem som svarat kan starkt rekommendera en flytt till kommunen. Det är långt över riksgenomsnittet, men vad är det som gör att vi gillar Östersund så mycket? text freja erdmann hellgren foto sverker berggren Namn: Marianne Olsson Ålder: 69 Bor: Östersund. Jag känner mig hemma, det är nära till fjällen och det finns gott om kultur. Sedan åker jag skidor också och det finns det bra möjligheter till här. Vad vill du förbättra? Jag kan faktiskt inte komma på något. Namn: Bosse Byström Ålder: 59 Bor: Valla, Frösön. På grund av Frösön som har världens vackraste natur! Sen är det ju nära till allt och en pittoresk stad med trevligt folk. Här finns det mesta helt enkelt. Vad vill du förbättra? Fler arbetstillfällen skulle ju inte skada. Namn: Amanda Nygren Ålder: 25 Bor: Paris, men är uppvuxen i Östersund. Det är fint med närheten till fjällen och Storsjön. Det känns säkert och människor här är vänliga. När jag ska skaffa familj så kommer jag flytta tillbaka hit. Vad vill du förbättra? Det skulle finnas mer saker att göra för ungdomarna under 18 år. Namn: Björn Thottmark Ålder: 16 Bor: Åre och Östersund. Människor här är trevliga och inte så fördomsfulla som på andra platser. Vad vill du förbättra? Jag skulle vilja ha lite mer att göra på fritiden, typ en skatepark, kanske möjligheter att hoppa trampolin. 7

8 noterat Var hamnade årets miljöpris? Varje år delar Östersunds kommun ut ett miljöpris för att belöna och uppmuntra till hållbar utveckling i kommunen. Priset är en hemlig gåva värd kronor och förra året var det ICA Kvantum som kammade hem en grön vinst. Miljöpriset kan gå till enskilda personer, företag, organisationer eller sammanslutningar inom kommunen. Vem fick miljöpriset 2011? Gå in och titta på Kommunen satsar på chefer i s kommun får intresserade medarbetare chansen att prova på chefsarbete. Sedan ett år tillbaka har ett tjugotal anställda fått testa sina chefsambitioner i ett program för tänkbara ledare. Det är viktigt för alla kommuner att trygga chefsförsörjningen. Därför har vi tagit fram ett genomarbetat program för att väcka intresse och lust till chefsjobb, säger Ann Cathrine Wasell på kommunens personalavdelning. Behovet av chefer i offentlig sektor är stort och kommer att öka. Östersunds kommun har för närvarnade behov av att rekrytera cirka chefer per år under de närmaste åren. Programmet ger inget löfte om ett chefsjobb, men ger fler medarbetare möjlighet att närma sig en sådan tjänst, säger Ann Cathrine. Dessutom har kommunen ett större ledarprogram som alla som fått en chefstjänst får gå. Alla chefer erbjuds också kompetensutveckling inom till exempel rekrytering, lönesamtal, konflikthantering och arbetsmiljö. säker mat om en månad är det dags att ordna de obligatoriska julfesterna och julmarknaderna. På kommunens webbplats hittar du tips om vad du ska tänka på för att hantera maten säkert. Du hittar informationen på Om du misstänker att du har blivit matförgiftad genom något som du har ätit på restaurang, köpt i butik, eller av dricksvattnet bör du kontakta Miljö och hälsa. De kan hjälpa till så att inte fler blir sjuka. Läs mer på Välkommen till jamtli! under hösten hittar du flera utställningar på Jamtli. I helgen har du till exempel sista chansen att se konstevenemanget Kjartan i stan. Bekanta dig med Kjartan Slettemarks verk från 1960 till 2000 tal. Mer information finns på Du har väl inte glömt att droppa in på Gamla tingshuset? tingans främsta uppgift är att skapa ett kulturutbud för kommunens invånare, främst för ungdomar, i form av bland annat musik, media, film och föreläsningar om aktuella saker som händer i samhället. Gå in och kolla Gamla Tingshuset på Facebook! 8 östersund

9 Illustration : Gustav K aape L indqvist no t er at Ska du dränera om? Vilket nummer har du? Är du nyfiken på att veta hur många som egentligen tar cykeln mellan Frösön och Östersund? Passa på att själv ta en tur över gång- och cykelbron så får du veta säkert. I september satte nämligen kommunen upp en digital tavla som visar antalet cyklister över bron. Skärmen kommer också kunna visa temperatur och olika budskap. Illustration : Gustav K aape L indqvist Viktigt att tänka på när du tvättar bilen Ju fler som tvättar bilen "hemma" desto stör re belastning blir det på sjöar och vattendrag. Tvättvattnet efter en biltvätt blir en riktig kemikaliesoppa som vi inte ska låta rinna ned i någon gatubrunn, förklarar Lina Johansson som är informatör på Teknisk förvaltning. I stället kan du åka till någon typ av tvättanläggning för en mer miljövänlig biltvätt, eftersom vattnet i tvätthallen renas innan det rinner vidare. Östersunds kommuns fordonspark har tagit fram biltvättsrutiner genom sin Miljöcertifi ering som säger hur det hela ska gå till. Gå in på för att läsa mer. Kvalitetspris i sikte För andra året i rad är Östersunds kommun med i finalen för Sveriges Kvalitetskommun. Utmärkelsen delas ut av Sveriges kommuner och landsting, Kvalitetsmässan och fackförbund. Den 15 november kommer Östersund, Kinda, Kungsbacka, Nacka och Uddevalla göra upp om titeln på Kvalitetsmässan i Göteborg. Den kommun som vinner har lyckats bäst med att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Läs mer om Kvalitetskommun på Det bästa är om dränerings ledningen kan anslutas till ledningen för dagvatten med självfall eller via pumpning. I övrigt ska du tänka på att: Anslutning av dränerings ledning och stuprör ska alltid ske via sandfångsbrunn, gärna separata brunnar. Aldrig koppla ihop stuprören med dräneringsledningen. Om du behöver koppla stuprör och gårdsbrunnar till kommunens ledningsnät för dagvatten; hör av dig till oss för information om för bindelsepunkt och anslutningshöjd. Kontakta alltid Vatten Öster sund innan du ska dränera om. Ring oss på eller , eller maila till Bygga nytt eller renovera? När du planerar att bygga ett nytt hus eller bygga om är det viktigt att du får rätt information kring din VA-anslutning. På Vat ten Östersund hjälper de dig med den information du behöver för att kunna ansluta till kommunens allmänna vatten- och avloppsan läggning. Ring Håkan Sandström på Vatten Östersund på eller surfa in på 9

10 näringsliv Företagare hjälper företagare Hej Bertil! Jag vill starta företag. Det är en vanlig fras på Prästgatan 38. Magasinet Östersund har besökt Nyföretagarcentrum och träffat coachen som ska inspirera are att ta steget mot eget. text mikaela trapp foto roger strandberg V arje år startas ungefär 700 nya företag i länet, 350 av dessa i Östersund. Bertil Alftrén är verksamhetsledare på Nyföretagarcentrum i Jämtland. Det är en ideell förening som erbjuder blivande företagare gratis rådgivning. Och råden kommer från företagare. Det är ett krav för att du ska kunna jobba som coach hos oss. Att du driver ett eget företag, säger Bertil som själv är företagare inom ekonomisk rådgivning. Det är lite mer än ett år sedan Nyföretagarcentrum drog igång sin verksamhet i centrala Östersund. Men vi är inte ensamma att erbjuda coaching för nyföre tagare i Östersund. Just nu finns det också möjlighet att gå till ALMI Företagspartner som bedriver projektet Arena för entre prenörskap. Men vid årsskiftet kommer projektet att avslutas och då kan man fortsätta hos oss. Du kan också få rådgivning från andra aktörer i Östersund som är mer specialiserade. Arbetsförmedlingen använder en konsultfirma för att granska affärsplaner inför starta egetbidrag, Coompanion riktar in sig på kooperativa företag, Ung Företagsamhet mot grund- och gymnasieskolan och på Mitt universitetet finns rådgivning till främst innovationsföretag. Men vi tar emot alla företagare, säger Bertil. Anledningen till att Nyföretagarcentrum kan erbjuda öst ersundarna gratis coaching är samarbetspartners. Vi har ett 20-tal lokala företag, myndigheter och organi sationer som sponsrar vår verksamhet, berättar Bertil. En av dessa är Östersunds kommun. Vi har stöttat Arena för entreprenörskap tidigare, men när de nu lägger ner sin verksamhet är det viktigt att försäkra sig om att det fortfarande finns kvalificerad rådgivning. Just nu är Nyföretagarcentrum störst och det är viktigt att de får en bra start, säger Örjan Wiklund på Näringslivskontoret. För att komma i kontakt med Nyföretagarcentrum ringer du eller går in på deras webbplats för att boka ett möte. Ta med din idé till oss så kan vi tillsammans få ner den i sifferform. Många är rädda för just sifferbiten, men blir också lättade när de får se den på papper. Det är först då du kan se hur allt ska bära sig. Behöver man låna? Vad vill banken veta? Vad ska företaget heta? Det är nu en affärsplan tar form, säger han och tillägger: Vårt mål är att hjälpa så många företagare som möjligt att komma igång. Så välkommen till Prästgatan 38! Nyföretagarcentrum Plats: Prästgatan 38 i Östersund. Coacher: Fem stycken. Informationsträffar: För den nyfikne hålls träffar om ny företagande under hela hösten och vintern. På Prästgatan 31 möter du Arena för Entrepre nörskap (Almi), Nyföretagarcentrum och Öster sunds kommun. Följande datum gäller: 9 oktober, 16 november, 30 november och 14 december. Alla möten börjar klockan 15 och slutar 17. Webben: eller Visste du att Bertil Alftrén jobbar på Nyföretagarcentrum och coachar blivande företagare: Vårt mål är att hjälpa så många företagare som möjligt att komma igång, säger han. 10 Under 2010 startades nya företag i Sverige, det är den högsta siffran på mer än 15 år. Enligt Nyföretagarbarometern rankas Östersund som nummer 66 bland Sveriges 290 kommuner när det gäller högst antal nyföretagare under förra året. Det är nästan 40 placeringar bättre än 2009.

11 näringsliv Strutsfarmare satsar på viltslakteri Det finns ett 20-tal strutsfarmare i Sverige och Moje på Nygårn är en av dem. text mikaela trapp foto sverker berggren I Orrviken vackert beläget ner mot Storsjöns strand ligger jordbruket Nygårn. Det är en gammal släktgård som jag tog över i slutet av 90-talet. Från början var det enbart nötkreatur och gris på gården, men jag fastnade för struts, säger Morgan Olofs son som driver företaget Moje på Nygårn. Morgan fick idén när han besökte en strutsfarm i Gerdal och under några år änd rade han inriktningen på jordbruket. Grisarna försvann och tjurarna blev färre. Istället blev strutsarna desto fler. Från början hade jag en trio med två hönor och en tupp som jag fick köpa för otroligt billiga 3,75 kronor. Annars kostar en struts runt kronor. Idag har Morgan ett 50-tal djur, men han vill ha fler. Målet är inga tjurar och cirka 200 strutsar. Det är stor efterfrågan på strutskött och du får mer betalt för en struts än en tjur. Moje på Nygårn är en av kommunens företag som använder Företagslots när de behöver hjälp in i kommunens verksamhet. Hitta rätt i byråkratin Strutsen ger dessutom biprodukter som ägg, skinn och fett. Det sista gör man strutsolja av, något som sägs vara bra mot eksem, berättar han. Men för att kunna utveckla verksamheten krävs det inte bara fler djur, det krävs också ett viltslakteri. Förra året tog Morgan kontakt med kom munens Företagslots. Jag vill kunna utveckla försäljningen av strutskött och det är mycket som ska tas reda på inför ett bygge. Från Företagslotsen fick jag smidigt hjälp med att hitta rätt väg in i kommunen när det gäller bland annat bygglov och hygienregler för slakteriverk samhet, berättar han. Idag står byggnaden klar för att inredas till ett viltslakteri. Jag hoppas att vi kan ta det i drift till hösten, säger Morgan och hälsar alla nyfikna välkomna att hälsa på hos Nygårns strutsar. Företagslots hjälper företag att hitta rätt i byråkratin. När du tar kontakt med lotsfunktionen möts du av en engagerad samordnare med nyckeln till unik kompetens. Du får hjälp med: kontakter in i kommunen kartläggning av vilka tillstånd som behövs att samordna inblandade aktörer i ditt ärende löpande information om ärendets gång tips om lediga lokaler förslag till finansieringslösningar allmän rådgivning Kontakta Företagslots på eller 11

12 Med skogen i fokus Albin Månsson arbetar som naturvårdsbiolog. Magasinet träffar honom i ett av stans unika naturområden. Lillsjön är ett välbesökt område som vi gärna ser att det blir ett naturreservat. Men det är en fråga som ligger i framtiden, säger han. Hösten är en fin tid för att ströva omkring i våra skogar. i har vi förmånen att ha naturen direkt inpå knuten. Men hur sköter vi om våra stadsnära pärlor? text mikaela trapp foto roger strandberg i Sverige finns det cirka naturreservat, elva av dessa finns i vår kommun. Naturreservat ger ett formellt skydd som tryggar miljön för framtida generationer, säger Albin Månsson som arbetar med naturvård på kommunen. idag äger s kommun hektar skog och enligt Albin är det bra. Som skogsägare har vi ansvar och möjlighet att skapa bra grönytor för rekreation och friluftsliv, säger han. Att ta hand om de stadsnära skogarna är också viktigt. De som besöker våra rekreationsområden ska känna sig trygga och då är det lämpligt att ibland till exempel gallra ur. Det handlar också om säkerhet. I dessa områden kan man inte ha döda träd längs gångvägar som riskerar att falla ner på dem som vistas där. Det gäller att balansera tillgänglighet, trygghet och biologisk mångfald, förklarar Albin. i år påbörjas arbetet med en ny naturvårdsplan för kommunen. Den ska visa vår vision för hur vi vill utveckla naturvården och våra parker i framtiden. Vi kommer att titta på hur vi ska sköta våra skogar. Hur anpassar vi oss till klimatförändringar? Att bevara stadsnära skog är också ett sätt att skydda sig mot ett allt varmare klimat. Skogen har till exempel en kylande effekt och en förmåga att rena vatten. naturvårdsplanen ska vara klar Fram till dess kommer du som medborgare också kunna vara med och påverka. Vi kommer att använda oss av bland annat kommunens webbplats för att få synpunkter, säger Albin och uppmanar medborgarna att följa frågan framöver. besök våra skyddade pärlor Symbolen för ett naturreservat är en snöstjärna på blå botten. Du hittar dem utplacerade längs områdets gräns. torvalla urskog Ett stenkast från Torvalla centrum ligger ett urskogsområde som bör besökas. Här, nästan mitt i stan, hittar du träd som är så stora och grova att du inte tror att det är sant. Ändsjön Frösöns enda sjö. Reservatet bildades för att främja friluftsliv och för att skydda fågellivet i sjön. Det är lätt att promenera runt sjön och att besöka fågeltornen. rannåstjärn En pärla i ÖSK området. Spår och stigar från ÖSK stugan leder dig till tjärnen. Under sommarhalvåret finns där ett rikt fågelliv. Fikaplats finns vid utloppet ur tjärnen. Andersön Här finns en stor del av den jämtländska historien samlad. Under 1600 talets senare hälft bodde Anders Kämpe här. Han är en av de färgstarkaste jämtarna genom tiderna. Visste du att... i år är det internationella skogsåret. Förenta Nationerna, FN, har utlyst aktiviteten runt om i världen för att uppmärksamma skogen. Under hela året pågår aktiviteter runt om i världen. Gå in på och uppdatera dig! 12 östersund

13 Anmäl dig till Vintertramparna Hoppa på s kommuns vintercykelkampanj och få nya cykeldubbdäck och en ny hjälm! I vinter arrangeras för tredje gången Vintertramparna. Vill du vara med är det säkrast att ansöka redan nu. Det har varit hårt tryck på platserna förut. Det märks att det håller på att ske en attitydförändring kring att cykla på vintern, säger Petter Björnsson på Grön Trafik. noterat Köp ny elbil och få kronor i bidrag s kommun erbjuder i samarbete med Jämtkraft och Energimyndigheten kronor, eller max 25 procent av merkostnaden, när du köper ny bil eller skriver på ett leasingkontrakt som gäller i tre år. Bidraget kan sökas av såväl privatpersoner som företag och organisationer och det är först till kvarn som gäller. Läs mer på Vi tänker grönt i trafiken Gå in på för att anmäla dig eller ta reda på mer. i är vi bra på grön bilism. Det får vi ständigt nya bevis för när kommunen placerar sig högt på olika miljörankningar. Under politikerveckan i Almedalen i somras fick kommunen ta emot Gröna Bilisters pris för bästa elbilskommun. Vi placerar oss också på topp tio listan bland Sveriges kommuner när det gäller arbetet för att miljöanpassa bilismen. Östersund ligger där på nionde plats. Dessutom har tidningen Miljöaktuellt miljörankat Östersund till en delad sjätteplats bland alla landets kommuner, delvis baserat på vårt miljöbilsarbete. Hur går det med s översiktsplan för 2040? översiktsplanen ska visa hur vi ska använda mark, vatten och hur vi ska bygga i framtiden. En tätare stad? Nya stads delar eller utspridd bebyggelse? Under hösten har förtroendevalda och tjänstemän åkt runt i kommunen och pratat om möjliga framtidsbilder. Följ utvecklingen du också på ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST ska en bli en Fairtrade City i våras bestämde sig Kommunfullmäktige för att säga ja till ett medborgarförslag om att Östersund ska bli en Fairtrade City. En rättvisemärkt stad. Det är viktigt att vi ser till att våra varor är schysst producerade, det handlar om solidaritet helt enkelt, menar Iren Karlsson Berglund som är kommunens Agenda 21 samordnare. Rättvisemärkning av en vara är en garanti för att företaget har bra arbets och levnadsvillkor. För att Östersund ska kunna kalla sig en Fairtrade City krävs det att alla hjälper till kommunen, medborgarna och handlarna. Under hösten för vi en dia log med handeln för att se om de är positiva till det. För oss gäller det sedan att informera kommuninvånarna om rättvisemärkt och uppmuntra till att det säljs mer, säger Iren. Det här är en del i kommunens Agenda 21 vision om ett hållbart Östersund. Vi ska välja ekologiskt, rättvist och närproducerat. ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST östersund 13

14 nya arenan här är vi nu i augusti presenterades tre alternativa förslag på arenautformning för de förtroendevalda. Det dyraste var kostnadsberäknat till 340 miljoner kronor och det billigaste till 270 miljoner kronor. text freja erdmann hellgren illustration gustav kaape lindqvist är projektledare för arenan. Idrottsföreträdarna, förtroendevalda och referensgrupperna kommer nu att diskutera hur projektet kan göras billigare. Men i slutändan ligger beslutet på våra politiker. Till exempel kan det bli två ishallar i stället för tre. I november kommer Kommunfullmäktige ta beslut om hur många det blir, troligtvis också om hur många åskådare läktarna ska kunna ta. Målet är att börja själva byggandet av arenan i mars 2012, berättar Bertil. Men politikerna i projektets ledningsgrupp är noga med att projektet inte får kosta mer än budgeten på 260 miljoner tillåter. Nu kommer vi att utgå från det billigaste av alternativen och se hur vi kan göra för att komma ner till 260 miljoner i stället, förklarar Bertil Åsén som tidigare har byggstarten av arenan skjutits upp, bland annat på grund av att arkitektupphandlingen överklagades. Det gjorde att det tog tre månader extra drygt. Det här är också en process som kan ta tid. Men det är inte säkert att de nya diskussionerna kommer ge några ytterligare förseningar, säger Bertil. Detta har hänt: 28 APril 2010 Kommunfullmäktige säger ja till att påbörja projektet. 18 MAj 2010 Första arbetsmötet. 12 oktober 2010 Kommunstyrelsen godkänner projektdirektiv. 16 MArs 2011 Entreprenör upphandlas. 24 MArs 2011 Upphandling av arkitekt klar, cirka tre månader senare än beräknat. 13 APril 2011 Kultur och fritidsnämnden förordar två isytor i stället för tre. 30 MAj 2011 Första skissen från arkitekten presenteras. 16 AuGusti 2011 Tre kostnadsberäknade förslag 14 östersund

15 Fem frågor till Annsofie Andersson, Kommunstyrelsens ordförande. Varför behöver vi en ny arena? Dels är det en folkhälsofråga, idrott och motion ska vara tillgängligt för alla. Men det handlar också om att göra Östersund mer attraktivt. Att det finns idrottsmöjligheter väger ganska tungt för dem som funderar på att flytta hit. Vad är viktigast att tänka på under bygget? Att vi klarar av att bygga för de pengar som vi bestämt att det får kosta. Och att vi får en arena som fungerar med idrottsföreningarnas behov. Har vi råd med en ny arena? Kommunen har en bra ekonomi och den nya arenan äventyrar inte det. Vi har råd att investera där vi ser att behoven finns. Nu och några år framöver gör vi stora och viktiga investeringar i nya förskolor, ny gymnasieby, nya äldreboenden och en ny arena. Men vi måste samtidigt ställa krav på att kommunen har en bra kvalité och är kostnadseffektiv. Vad driver dig? Att ge Östersunds ungdomar en bra idrottsanläggning där alla har möjlighet att utöva sin sport. Jag kommer ihåg en farmor jag pratade med 2006, hon berättade om sitt lilla barnbarn som så gärna ville lära sig åka skridskor. Båda föräldrarna jobbade och de enda istiderna som fanns var mellan klockan tre och fyra. Då fick farmor rycka in och skjutsa. Jag fick upp ögonen för hur trångt om istider det är och hur viktigt det är att kommunen har bra idrottsanläggningar. när blir arenan klar? Förhoppningen är att den ska vara klar vintern text freja erdmann hellgren presenteras under augusti. 15 september 2011 Kommunfullmäktige ger eventuellt klartecken för att börja markarbeten. 3 november 2011 Kommunfullmäktige beräknas ta beslut om antal ishallar och publikkapacitet. VeCKA Kalkyl och ritningar för beslut om byggstart beräknas vara färdiga. VeCKA Kommunfullmäktige beräknas ta beslut om byggstart. MArs 2012 Planerad byggstart. Hösten 2013 Arenan beräknas vara färdig. östersund 15

16 Vi vill ha en levande arena! Vad är viktigt för att Östersund arena ska bli ett lyckat projekt? Enligt idrottsrepresentanterna handlar allt om utvecklingsmöjligheter och liv. text freja erdmann hellgren foto sverker berggren Vi är inte ute efter flådiga lokaler som många tycks tro, vi vill bara ha något som funkar. Där alla får plats och istid. Idag får de allra yngsta, de som är runt sex, sju år byta om i entrén, berättar Kjell-Åke Andersson som är sportchef för hockey föreningen Östersunds IK. Han sitter tillsammans med Markus Åkerblom som är ungdomsansvarig och A-lagstränare för samma förening, och Karin Levin och Åsa Wing man som är tränare för IF Castor Konståkning, i ett litet rum ovanför isen i Z-hallen. Alla har de varit aktiva i diskussionerna och processerna kring arenaplanerna. Jag tror att vi som förening kommer att växa av en ny arena. Det gör det mer attraktivt att komma hit när det finns bra, fräscha lokaler där alla får plats. Dessutom skulle vi kunna bjuda in andra föreningar på träningsläger, tror Karin. Markus nickar och fyller i: Den dagliga verksamheten skulle hamna på en högre nivå. Det handlar om sådana självklara grejer som att erbjuda vettiga istider och duschar utan mögel. Inte minst att slippa risken att en kylanläggning ska trilla ned på en. Det har ju fak tiskt hänt, men då var det som tur var ingen som skadades, berättar Markus. 16 Nu när kostnaderna för arenabygget måste bantas kommer de fyra föreningsrepresentanterna vara med i diskussionerna om sparåtgärder. Nu får vi bygga efter förutsättningarna och se till så att det går att utveckla och bygga ut i framtiden, säger Kjell-Åke. Och han får medhåll från Åsa: Det är till exempel viktigt att se till att det finns möjligheter att bygga till en hall om det bestäms att det bara ska vara två hallar. Det är ju i grund och botten fler istider vi vill ha arenan till, menar hon. Och idéer saknas inte. Kanske kan vi dra ner på antalet omkläd ningsrum, funderar Markus.

17 Karin Levin från IF Castor Konståkning, Markus Åkerblom och Kjell-Åke Andersson från Östersunds IK och Åsa Wingman, även hon från IF Castor, ser fram emot den nya arenan. Alla evenemang som läger, matcher och cuper är beroende av att det är lätt att fixa allt som behövs runt om. Och man kan bygga en zon i stället för en hel tredje isyta om pengarna inte räcker. Stor leksmässigt skulle det bara bli en tredjedel av en hockeyplan. Där kan man köra målvaktsträning, menar Kjell-Åke. Eller träna på piruetter och skridskoteknik, inflikar Åsa. Men det är inte bara isytorna som spelar roll; restaurang, så kallade off ice-områden och andra lokaler är lika viktiga menar de. Alla evenemang som läger, matcher och cuper är beroende av att det är lätt att fixa allt som behövs runt om. Mat, någonstans att äta och boende till exempel, hävdar Karin. Men det är viktigt att inte skala bort för mycket, då försvinner möjligheterna för förening arna att skapa inkomster, menar Kjell-Åke. Då blir det inte intressant för besökare att komma dit för att vara med på matcher och läger. Det måste fungera bra med mat och trevliga miljöer. Det är då folk vill komma tillbaka. 17

18 Lättare att hitta praktikplats på nätet Peter Wildt är studie- och yrkesvägledare på Ängsmogården. Här visar han David Nordin det nya praktiksystemet. Att gå på praktik kan vara både nyttigt och roligt. Nu blir det enklare för grundskoleelever att hitta en plats där de kan trivas. Det blir enklare för eleverna att söka och de får en bättre uppfattning om alla olika yrkesval som finns. Dessutom kan företagen planera mer effektivt för att ta emot praktikanter, förklarar Peter. text freja erdmann hellgren foto roger strandberg Han berättar att förr fick alla enskilda skolor ringa upp före tag för att ordna platser till eleverna. Nu blir det i stället ett gemen samt system för alla skolor. Företagen beskriver också saker som vilka arbetskläder som krävs, hur man äter lunch, vilka arbetstider som gäller och vem som är kontaktperson. Alla elever och lärare får inloggningsuppgifter till den gemen samma databasen. Och för lärare innebär det dessutom att de nu kan boka studiebesök på nätet, berättar Peter. I september kom ett helt nytt system för att söka praktik platser inom Östersunds kommun. Det handlar om en stor databas som ska göra det lättare för grundskoleeleverna att få tag på en plats, via nätet. Det här är definitivt en vinn-vinn-situation, konstaterar Peter Wildt som är studie- och yrkesväg ledare på Ängsmo gården, Östersund och varit med och arbetat fram det nya systemet. Företagen som vill vara med lägger in när de kan ta emot praktikanter, hur många de kan ta emot och vilken typ av arbetsuppgifter det rör sig om. Sedan är det upp till eleverna, med stöd av lärare och vägledare, att söka sig fram. Skolan tjänar på att det blir lättare att handlägga så studieoch yrkesvägledarna får mer tid till att arbeta med att stödja. 18 PRAO på nätet I grundskolan ska elever ha möjlighet att gå ut på Prao (Praktisk Arbetslivsorientering) en till fem dagar per läsår från och med årskurs 8. Via PRAO-databasen kan du som elev söka praktik efter: arbetsuppgifter, bransch, företagsnamn, region, aktuella tider.

19 Vårdpersonal med nya ögon Frösö Vård- och Hälsocollege är en viktig källa för kommunen när det gäller utbildad vårdpersonal. Elisabeth Ström och Kerstin Engqvist hade lång erfarenhet inom vårdoch läraryrket när de beslutade sig för att starta en egen skola. text roger strandberg foto frösö vård - och hälsocollege Jenny Engström tillsammans med en ung patient på St. Josephs Hospital i Tanzania. exempel vara som undersköterska, skötare och boendehandledare, menar Elisabeth. F rösö Vård- och Hälsocollege arrangerar omvårdnadsutbild ning för vuxna på uppdrag av Lär centrum i Östersund. Varje år tar närmare 200 elever examen och målet är självklart: För vår del vill vi att alla ska få jobb efter utbildningen. Det är till och med så att många har jobb medan de studerar här, säger Elisabeth Ström. Det ställer krav på upplägget av studie planen. Den anpassas för varje enskild student där erfarenhet inom yrket också vägs in. Vanligtvis är ett program 50 veckor, men baserat på elevens erfaren het och kunskap kan kursen bli kortare. Vi utbildar bara potatisar hos oss, som går att använda till allt. När de kommer ut i arbetslivet ska de kunna jobba inom flera olika yrken. Det kan till Alla som fyllt 20 år kan gå omvård nadsutbildning för vuxna. Inga grund kunskaper behövs utom för de som har annat modersmål än svenska. Då krävs det att man gått Svenska För Invandrare eller har motsvarande kunskaper i svenska språket. Vi har många utlandsfödda elever hos oss. Deras berättelser och erfarenhe ter från hemlandet inspirerade oss att ska pa en påbyggnadsutbildning där man gör praktik i ett annat land. Vi valde Tanzania i Afrika eftersom Lärcentrum redan hade kontakter där, säger Kerstin Engqvist. Skolan ansökte om pengar för på byggnadsutbildningen. En av eleverna som gått den är Jenny Engström. Hon fick tillbringa tre veckor i Tanzania. Det som vi tar för givet i Sverige fun kar på ett helt annat sätt där. Bland annat var det strömavbrott hela tiden vilket löstes med att koppla in bilbatterier som reserv generatorer. De har en helt annan syn på omvårdnad också. Sjukhuspersonalen skötte bara det medicinska medan patien tens familj skötte resten, berättar Jenny. Till hösten åker Frösö Vård- och Hälsocollege tillbaka till Tanzania med nya studenter. Du kan läsa mer om utbildningen på eller 19

20 Trådlöst nätverk ger bättre skolor Nu är det dags att vi förnyar oss, vi måste utveckla IT i skolan. Det säger Mathias Larsson som är IT-samordnare för Barn- och utbildningsförvaltningen. text freja erdmann hellgren foto roger strandberg T illsammans med projektansvarige Mattias Olsson har han varit med i arbetet med att installera trådlöst nätverk i alla kommunens 26 grundskolor. Dagens skola har i grunden sett likadan ut under många år, den har inte riktigt hunnit anpassa sig efter den snabba tekniska utvecklingen. Det har funnits datorer men också en stor osäkerhet kring hur de ska användas, säger Mattias Olsson. Idag ställs det krav på att eleverna ska ha tillgång till tidsenliga verktyg. Det blir omöjligt att lösa utan trådlöst nätverk, förklarar han. Det är den nya skollagen som säger att undervisningen måste anpassas till den tekniska utvecklingen. De senaste två åren har därför Barn- och 20

21 Martin Svensson är en av lärarna på Torvallaskolan som börjat att använda den nya tekniken mer i undervisningen. där läxorna läggs ut eller där eleverna har möjlig het att göra och diskutera uppgifter med varandra. I dag upplever en del att ungdomar är lämnande lite vind för våg på nätet. Genom att öka kunskapen hos lärarna kan det ändras genom att de närmar sig elev erna på deras plattformer, förklarar han. Det öppnar också upp för digitala läromedel och aktiva skrivtavlor där datorn registrerar det som läraren skriver på tavlan och sparar det. Då blir det lättare för elever som varit sjuka att läsa ikapp och ingen riskerar att inte hänga med. Men det är inte på något vis som att datorerna kommer konkurrera ut bläddrandet i läroböcker. IT och datorer ska vara ytterligare ett verktyg för att nå kunskapsmålen inom skolan, säger Mattias Larsson. Och det är inte bara eleverna som tjänar på det. Pedagogerna får ett mer flexibelt arbete där det blir lättare att lägga upp tiden. Till exempel kan de rapportera närvaro och frånvaro direkt från klass rummet via sina datorer. Du kan använda strömman de media på ett annat sätt också titta på utbild ningsfilmer på nätet, förklarar Mathias Larsson. utbildningsförvaltningen satsat extra pengar på att stödja och utveckla informationsteknik (IT) i skolan. Trådlöst nätverk är bara första steget. Målet framöver är att alla elever dessutom ska ha tillgång till en egen dator i klassrummet, berättar Mathias Larsson. Egna datorer för elever och pedagoger med möjlig het att koppla upp sig trådlöst är en förutsättning för att IT ska bli en naturlig del i undervisningen. Mattias Olsson menar att vi nu kommer börja se en förändrad lärarroll med pedagoger som jobbar mer interaktivt med eleverna, istället för att stå framme vid tavlan och föreläsa. Som lärare kan du till exempel starta en blogg För att se till att det finns kunskap inom lärarkåren har Skolverket tagit fram en praktisk IT- och medie kompetensutbildning, PIM-utbildningen. Kommunen har bestämt att alla lärare ska läsa den för att lära sig hur de ska handskas med den nya tekniken som läromedel. En del lärare kan tycka att utvecklingen är skrämmande om de har dålig IT-kunskap. Men de som först varit ganska fientligt inställda till datorer som läroredskap har efteråt varit jättepositiva och velat sätta igång med nya metoder på en gång, säger Mattias Olsson. Den nya skollagen Den 1 juni 2011 började en ny skollag att gälla. I den står det att alla elever inte bara ska ha tillgång till böcker utan även andra tidsenliga verktyg. Med det menas verktyg som är anpassade till de senaste årens snabba tekniska utveckling. De nya kurs- och läroplanerna förutsätter att det finns tillgång till internet i studierna. Men också att det ska bli tydligt hur pedagogerna ska använda ämnesundervisningen för att ge sina elever en bra digital kompetens. Trådlöst nätverk är en grundförutsättning för att skolan ska kunna anpassa sig efter de krav som ställs på den. 21

22 Kristian Elfvendahl och Thomas Johansson tycker att det är viktigt att kunna servera högkvalitativa drycker med eller utan alkohol till sina gäster. Serveringstillstånd så funkar det Att kunna äta och dricka gott när du besöker en restaurang känns självklart. Men för att kunna servera alkoholdrycker krävs det ett tillstånd. Ett serveringstillstånd. text & foto roger strandberg T illståndet behövs för att få servera spritdrycker, starköl, vin och andra jästa alkoholdrycker. I Östersund är det Socialnämnden som beslutar om serveringstillstånd. De tar ställning till hur de som vill servera alkoholdrycker upp fyller de krav som alkohollagen ställer. Alkohollagen är i första hand en skyddslag med uppgiften att begränsa alkoholens skadeverkningar och sätta människors hälsa före ekonomiska intressen. Det finns vissa grundbestäm melser i lagen, till exempel att alkoholservering inte får bedrivas före klockan 11.00, att restaurangen även måste servera mat och att alkoholservering inte får ske till personer under 18 år. För att kunna veta att restaurangen uppfyller de krav som ställs i alkohollagen använder sig Socialnämnden av tjänste -män som arbetar med tillsyn. Nämnden har även ett sam arbete med polisen. Tillsynen görs på olika sätt. Bland annat besöker tillstånds enheten de restauranger som har tillstånd, men det handlar också om att kontrollera att skatteinbetalningar skötts, att de 22 inte har kopplingar till kriminell verksamhet och att de marknadsför sig på det sätt som alkohol lagen tillåter. T&K är en av stans nyaste restauranger. De fick sitt serveringstillstånd i somras. För att få ett serveringstillstånd måste man klara av vissa krav. Bland annat att den som söker följer lagar och regler, har ordnad ekonomi, serverar mat och att lokalen är registrerad som livsmedelsanläggning. Dessutom måste det göras ett kunskapsprov. Att söka serveringstillstånd är det krångligaste vi gjort hittills. Många myndigheter är inblandade som Miljö och hälsa, räddningstjänst, polis och skatteverket. Men jag tycker att det är positivt att det är krångligt, då blir det svårare för oseriösa att få tillstånd, säger Kristian Elfvendahl som är delägare till restaurangen. För T&K är det viktigt att kunna servera alkohol. För oss som har en renodlad restaurangverksamhet är det jät teviktigt. Alkoholen är ett komplement till maten och bidrar till den totala smakupplevelsen. Men idag finns det även ett stort utbud av alkoholfria alternativ av hög kvalitet, som våra gäster efterfrågar. Mer information om serveringstillstånd finns på

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bonusboende För ett enklare liv

Bonusboende För ett enklare liv Bonusboende För ett enklare liv Kom hem till lite extra trygghet och gemenskap Oavsett var i livet du befinner dig vill vi att du ska känna hemlängtan. Våra bonusboenden erbjuder både det och den där extra

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Starthäfte för lärare

Starthäfte för lärare Starthäfte för lärare Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. För dig som är intresserad av UF-företagande! Den här häftet är till för dig som är lärare. Vi vill på

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

TRAINEEGYMNASIET Forum, Norra Industrigatan 1 Tel. 0345-184 10 314 31 Hyltebruk Fax. 0345-712 85. Hemsida: www.traineegymnasiet.se

TRAINEEGYMNASIET Forum, Norra Industrigatan 1 Tel. 0345-184 10 314 31 Hyltebruk Fax. 0345-712 85. Hemsida: www.traineegymnasiet.se TRAINEEGYMNASIET Forum, Norra Industrigatan 1 Tel. 0345-184 10 314 31 Hyltebruk Fax. 0345-712 85 Hemsida: www.traineegymnasiet.se E-post : traineegymnasiet@hylte.se Traineegymnasiet Forum, Norra Industrigatan

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Protokoll Skolrå dets mo te 11 februåri 2015 Vålså tråskolån

Protokoll Skolrå dets mo te 11 februåri 2015 Vålså tråskolån Protokoll Skolrå dets mo te 11 februåri 2015 Vålså tråskolån Närvarande: Carina Nordberg, Jarle Petersen, Elisabeth Curtsdotter Nilsson, Leila Björk, Elisbeth Sundin, Helena Eklund- Snäll, Shna Abdulhamed,

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Beteendevetare i Lund EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Vad är BiL? BiL (Beteendevetare i Lund) är programföreningen för alla oss som läser på Lunds Universitets beteendevetenskapliga kandidatprogram,

Läs mer

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City:

Future City 2015 2016. Så här kan ditt företag delta i Future City: Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2015 2016 Guldarrangör, max sex 100 000 kr Silverarrangör, max sex 50 000 kr Bronsarrangör 25 000 kr Partner Uppsats 25 000 kr Partner Minecraft

Läs mer

Vad gör en naturvetare?

Vad gör en naturvetare? Vad gör en naturvetare? HÖGSKOLAN I Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se/set FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande

Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande Anmälan kommer att krävas till flera av nedanstående aktiviteter och vissa har även platsbegränsning. Vi skickar ut separata

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 10 Fredag 26 mars 2010. 20 nya jobb i Kalix. sälja olika saker.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 10 Fredag 26 mars 2010. 20 nya jobb i Kalix. sälja olika saker. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 10 Fredag 26 mars 2010 NORRBOTTEN 20 nya jobb i Kalix Företaget Kalix finans ska anställa tjugo personer. - Det går bra och vi behöver anställa fler, säger chefen Ingmar Rentzhog.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande Kunskap, kreativitet och nytänkande Tallbohovskolan står för kunskap, kreativitet och nytänkande. Vi tänker i nya banor, har stark idérikedom

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING BUSINESS TALK - TURNÉN 2012 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Business Talk Turnén (Arvika, Filipstad, Forshaga, Hagfors, Kristinehamn)

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Augusti 2006 Lillsjöparken sluter sig som en grön ring kring Lillsjön i Ulvsunda. Den är en omistlig del i Lillsjöns rekreationsområde och måste bevaras för framtiden.

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Marianne Ahlqvist. Annika Forslin. Birgitta Medin. Marianne Ahlqvist

Marianne Ahlqvist. Annika Forslin. Birgitta Medin. Marianne Ahlqvist Protokoll 1 (10) Plats och tid: Forsa Rehab, Fredens Kulle, kl 13:00-16:00 Förtroendevalda: Beslutande: Ej beslutande: Birgitta Medin (M) ordf Majvor Westberg-Jönsson (S) Roland Lodén (PRO) Gösta Larsson

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Nyhetsbrev Juni. Sommarvädret dök plötsligt upp! Solen skiner och värmen har anlänt. Hoppas den håller i sig ett bra tag nu!

Nyhetsbrev Juni. Sommarvädret dök plötsligt upp! Solen skiner och värmen har anlänt. Hoppas den håller i sig ett bra tag nu! Göteborg 150615 Nyhetsbrev Juni Hej! Sommarvädret dök plötsligt upp! Solen skiner och värmen har anlänt. Hoppas den håller i sig ett bra tag nu! Bifogat i detta nyhetsbrev finns senaste anteckningar från

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd Brf lomma läge Bofakta 6,2 takhöjd Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Man jobbar oftast i smågrupper så att man både kan stödja de som ligger efter och stimulera de som ligger långt före.

Man jobbar oftast i smågrupper så att man både kan stödja de som ligger efter och stimulera de som ligger långt före. BOLOGNA 22 25 september 2007 Första besöket var på en kommunal förskola med barn mellan 3-5 år som inrymdes i en skola för barn mellan 3-11 år. I den delen som hade förskola fanns 2 klasser med 25 barn

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Jag har något att berätta

Jag har något att berätta Jag har något att berätta Resenärer vill komma hem från en resa och kunna dela med sig av en fantastisk berättelse; om den överraskande goda middagen på en nyöppnad restaurang, om hur man hittade ett undangömt

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

1 (9) Välkommen. till fritidshemmen i. Boxholms kommun. Riktlinjer Avgifter 2012-11-08

1 (9) Välkommen. till fritidshemmen i. Boxholms kommun. Riktlinjer Avgifter 2012-11-08 1 (9) Välkommen till fritidshemmen i Boxholms kommun Riktlinjer Avgifter 2012-11-08 2 (9) Innehåll VÄLKOMMEN TILL FRITIDSHEMMEN I BOXHOLMS KOMMUN 3 Föräldrasamverkan 3 PLATS I FRITIDSHEM 3 I BOXHOLMS KOMMUN

Läs mer