Bildande av naturreservatet Berga Kulle i Nyköpings kommun

Transkript

1 1(6) Bertil Höije Bildande av naturreservatet Berga Kulle i Nyköpings kommun Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken, samt nedan angivna reservatsföreskrifter och skötselplan, förklarar länsstyrelsen det område som markerats på kartan tillhörande ärendet som naturreservat. Översiktskarta Naturreservat NATURRESERVATET BERGA KULLE Nyköpings kommun Teckenförklaring N Reservatsgräns Topografiskt kartblad: 09H SV Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post NYKÖPING Stora torget växel Organisationsnr Postgiro Bankgiro Internet

2 2(6) UPPGIFTER OM NATURRESERVATET Reservatets benämning: Naturreservatet Berga Kulle Objektnummer: Kommun: Registerområde: Lägesbeskrivning: Nyköping Tuna församling Reservatet är beläget ca 15 km väster om Nyköpings tätort och ca 2 km sydväst om Tuna kyrka. Ekonomisk karta: Topografisk karta nr: 9H Nyköping SV ID-punkt: / Gräns: Gränsen för reservatet är markerad med heldragen linje på karta tillhörande ärendet. Fastighet: Bergatuna 1:2 Markägare: Förvaltare: Areal: Produktiv skogsmarksareal: Naturtyper enligt Natura 2000: - västlig taiga (9010) Natura beteckning: Naturgeografisk region: Kulturgeografisk region: Privat Länsstyrelsen 32,2 ha, enbart land 23,3 ha 19 ha SE Nr 23, Skogslandskapet i Tiveden- Tylöskogen- Kolmården Mellanbygden

3 3(6) Andra föreskrifter som gäller för området Eftersom större delen av området utgörs av ett Natura 2000-område vill länsstyrelsen erinra om bestämmelserna i 7 kap. 28a b miljöbalken där det framgår att det krävs tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i området. Beskrivning av reservatet och skälen för beslutet Området är beläget inom en höjdplatå och dess nordsluttning ner mot Kiladalens odlingsmarker. Berggrunden i området består huvudsakligen av granit. Områdets naturvärden är främst knutna till den mycket gamla barrskogen som har en påtaglig naturskogskaraktär. På högplatån dominerar hällmarkstallskog, där vissa tallar har nått en ålder av 250 till 300 år. Inom denna platå påträffas spärrgreniga tallar med pansarbark. I många av dem påträffar man också tallticka. I området har också påträffats den rödlistade skalbaggen stor plattnosbagge på sin enda lokal i länet samt några andra sällsynta insekter som skrovlig flatbagge, asppraktbagge och mörk vedstrit. På granlågor har också grön sköldmossa påträffats, en art som ingår i habitatdirektivets lista som skall skyddas genom Natura I övrigt förekommer rikligt med torrakor med bohål samt gott om lågor av både tall och gran. I den sydvästra delen av reservatet finns ett område där jordarten till stor del utgörs av morän. Här finns också gamla grova, men betydligt längre tallar än de som påträffas i hällmarkstallskogen. Även inom detta område påträffas tallar som nått en ålder av ca 300 år. Sluttningen ner mot Kiladalen består till stor del av grannaturskog. Skogen är senvuxen och det finns därför gott om gamla och senvuxna granar, några över 250 år gamla. Lågor av tall och gran i olika nedbrytningsstadier förekommer utmed hela sluttningen. På granstammarna i sluttningen förekommer rikligt med gammelgranslav och andra epifytiska lavar knutna till gammelskog. Vedsvampar och spår av födosökande hackspettar finns på den döda veden. I början av talet avverkades delar av granskogen i området. Dessa områden börjar nu återbeskogas av främst asp och gran. I denna nordsluttning skall åtgärder inriktas på att lövskogen skall gynnas. Förutom områdets höga biologiska värden har området höga värden för friluftslivet, dels genom att området är lätt att nå, men också genom att det är mycket omväxlande med stora topografiska variationer som erbjuder goda utsiktsplatser över stora delar av Kiladalen. Området är också lämpligt för olika typer av vandringsexkursioner eller som utflykts- och äventyrsmål. Närheten till Nyköpings tätort (ca 15 km) bidrar också till att området kan komma att utgöra ett lättillgängligt utflyktsområde. Skälen till att skyddsformen naturreservat har valts för att skydda detta område är flera. Det främsta syftet är att regeringen har godkänt området som Natura 2000-område. Enligt vad som framgår av förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken skall skyddsarbetet prioriteras för sådana områden. Genom att avsätta området som naturreservat har myndigheterna bättre möjligheter att se till att gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Inom detta Natura 2000-område är det naturtypen västlig taiga som har prioriteras. Detta innebär bl.a. att arealen av denna naturtyp inte skall minska. Det är också viktigt att livsmiljöerna för grön sköldmossa (gamla granlågor) inte minskar.

4 4(6) Ett annat viktigt skäl till att avsätta området som naturreservat är att myndigheterna skall beakta vad som står i Regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik. I denna skrivelse betonas starkt värdet för folkhälsan att avsätta lättillgängliga områden som naturreservat framförallt i anslutning till större tätorter. Syftet med naturreservatet Syftet med naturreservatet Berga Kulle är att: Bibehålla och utveckla gynnsam bevarandestatus inom ett område med naturtypen västlig taiga med hällmarkstallskog, grannaturskog och barrblandskog enligt EU:s artoch habitatdirektiv. Bibehålla och förbättra gynnsam bevarandestatus för grön sköldmossa. Gynna lövskogen i reservatets nordsluttning ner mot Kiladalen genom att hålla efter granen inom vissa partier. Typiska växt- och djursamhällen och arter inom området, som är knutna till gammal barrskog som t ex mossor, vedsvampar, insekter och hackspettar skall ha gynnsamma livsbetingelser. Underlätta för besökande att hitta till området genom att t ex anlägga parkeringsplats och sätta upp informationsskyltar. Föreskrifter För att trygga syftet med naturreservatet förordnar länsstyrelsen med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 miljöbalken samt 3 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken, att nedan angivna föreskrifter samt vård- och förvaltningsbestämmelser skall gälla beträffande naturreservatet. A Föreskrifter enligt 7 kap. 5 miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden inom reservatet Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att: 1. uppföra byggnad eller anläggning 2. anlägga väg 3. anlägga luft- eller markledning, stängsel eller hägnad 4. anordna upplag 5. skada mark- eller markvegetation genom att t ex borra, gräva, schakta, utfylla, tippa, dika eller dämma 6. avverka eller utföra annan skogsvårdsåtgärd än vad som framgår av skötselplanen 7. ta bort eller upparbeta dött träd eller vindfälle

5 5(6) 8. framföra motordrivet fordon, med undantag för mindre fyrhjuling för uttransport av fällt vilt 9. använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel 10. kalka marken Utan länsstyrelsens tillstånd är det förbjudet att: 11. uppföra jakttorn Ovanstående föreskrifter skall inte utgöra hinder för de åtgärder som erfordras för reservatets vård och skötsel. B Föreskrifter enligt 7 kap. 6 miljöbalken om förpliktelser för ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheten att tåla visst intrång Ägare och innehavare av särskild rätt förpliktas tåla att följande anordningar utförs och åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med reservatet: 1. utmärkning av reservatet 2. anläggande av parkeringsplats på den plats som framgår av skötselplanen 3. uppsättning av informationstavlor vid parkeringsplatsen och på ett ställe vid reservatsgränsen samt vägvisning från parkeringsplatsen till reservatet 4. undersökning, uppföljning och dokumentation av naturreservatet C Föreskrifter enligt 7 kap. 30 miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom reservatet samt om ordningen i övrigt inom reservatet Utöver vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att: 1. framföra motordrivet fordon 2. tälta 3. elda 4. störa djurlivet t ex genom att klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter 5. bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar 6. plocka växter eller växtdelar med undantag för bär och matsvamp 7. fånga och insamla ryggradslösa djur på sådant sätt att deras biotoper eller reproduktionsmiljöer skadas eller förstörs. 8. uppsätta tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift 9. * rida * Föreskriften gäller inte den s.k. naturridning som markägaren bedriver i området.

6 6(6) Med stöd av 3 i förordningen (SFS 1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken fastställer länsstyrelsen de mål och riktlinjer som framgår av den till beslutet tillhörande skötselplanen. Förvaltare av reservatet skall vara Länsstyrelsen i Södermanlands län. Länsstyrelsen anser att beslutet går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser samt med en kommunala översiktsplanen. Ärendets handläggning Områdets höga naturvärden uppmärksammades i samband med Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering Länsstyrelsen bedömde att området borde ingå i det europeiska nätverket av skyddade områden Natura Länsstyrelsen kontaktade därför markägarnas ombud angående detta. Denne meddelade år 2000 att de inte har något att invända mot att området skyddas. Länsstyrelsen har därför föreslagit Naturvårdsverket att området skall ingå i nätverket. Naturvårdsverket har därefter föreslagit Regeringen som i sin tur föreslagit EU-kommissionen att området skall ingå i Natura Naturvårdsverket har också godkänt att området avsätts som naturreservat. Värderingen av intrångsersättningen gjordes under juni månad Lantmäterimyndigheten har under 2002 mätt in reservatsgränsen med GPS- teknik. I samband därmed gjorde de även en fastighetsrättslig utredning. Överenskommelsen om ersättningens storlek träffades under januari Förslag till beslut om naturreservatet Berga Kulle har upprättats under vintern Förslaget har därefter sänts på remiss till bl.a. Nyköpings kommun, Skogsvårdsstyrelsen, markägarna och vissa ideella organisationer. De inkomna remissvaren har i allt väsentligt varit positiva till förslaget. Markägarna har framfört en del smärre synpunkter som länsstyrelsen har beaktat. Detta beslut kan överklagas hos regeringen, Miljödepartementet. Beslut i detta ärende har fattats av länsstyrelsens styrelse. Därvid har närvarit landshövding Bo Holmberg, ordförande samt ledamöterna Hans Ekström, Benita Vikström, Marita Bengtsson, Bo Insulander, Liselott Hagberg, Hélène Rheindorf, Iha Frykman och Gustaf Wachtmeister Bo Holmberg Bertil Höije