Rapporteringssystem för energieffektiviseringsstödet - lathund

Transkript

1 EM2000 W-4.0, Datum Rev Version (24) Rapporteringssystem för energieffektiviseringsstödet - lathund Denna lathund vänder sig till dig som ska rapportera uppgifter i e-kanalen avseende din kommuns/ditt landstings arbete med energieffektiviseringsstöd. Lathunden innehåller information om vad som ska följas upp och rapporteras inklusive kommentarer och förtydliganden, samt information om när rapporteringen ska vara Energimyndigheten tillhanda. OBS! att lathundens anvisningar och förtydliganden är mer korrekta och av senare datum än de korta formuleringarna i e-kanalen. Rapportering sker i e-kanalen All rapportering inom energieffektiviseringsstödet sker i e-kanalen, på olika flikar t.ex. byggnader, transporter och åtgärder. Du som rapporterar måste ha en egen personlig inloggning till e-kanalen. Personlig inloggning söks på Välj E-tjänster till vänster på sidan och sedan e- kanalen rapportering. Projektledarbyte För att ansöka om personlig inloggning i e-kanalen måste du först stå som projektledare för din organisations projekt. Gör du inte det idag så ansök hos Energimyndigheten om projektledarbyte. Ansökan om byte av projektledare görs till eestod@energimyndigheten.se Vad används uppgifterna till? Alla uppgifter som rapporteras in ligger till grund för olika indikatorer/nyckeltal som visar på hur kommunens/landstingets energiförbrukning förändras över åren. Indikatorerna går att följa för varje år genom en flik i e-kanalen. Box Eskilstuna BesöksadressKungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

2 2 (24) Exempel på indikatorer är: INDIKATOR MÅTT inköpt energi bostäder/yta bostäder A temp kwh/m 2, år inköpt energi lokaler/yta lokaler A temp kwh/m 2, år total energikostnad/antal invånare kr/pers, år Andel förnybar energi till personbilar respektive till kollektivtrafiken % fordonskilometer med personbil/antal årsanställda km/pers total energianvändning/kilometer personbil (ej privatbilar) kwh/km Indikatorer från rapporteringen presenteras i nyckeltalsrapporter som tas fram i samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Senaste rapporten Nyckeltal energi och klimat 2013 hittar du på sidan under Externa länkar. Nyckeltalen presenteras även på Justeringar av tidigare inrapporterad energianvändning inför publicering av nyckeltal görs via Projektledare får inbjudan dit från SKL. Även retroaktiva justeringar är önskvärda för att få jämförbara tidsserier. Ev. justerade värden och önskan om mejl för inloggning mejlas till eestod@energimyndigheten.se. Däremot kan inga justeringar göras i E-kanalen. Vad ska följas upp och rapporteras? Kommuner och landsting som har beviljats stöd ska vid första rapporteringstillfället, som sker året efter ansökan och beslut om stöd, rapportera: Sin fastställda strategi för energieffektivisering inklusive nulägesanalys, mål och handlingsplan. De uppgifter som är obligatoriska att redovisa i nulägesanalysen anges i Energimyndighetens föreskrifter STEMFS 2010:5 7 punkt 1-3 samt syns i lathunden. Utöver dessa uppgifter kan kommunen/landstinget även välja att redovisa fler uppgifter, dessa finns att rapportera under fliken frivilligt. Hur stödet har använts under det första året (ekonomisk redovisning). De åtgärder enligt förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter som avses genomföras.

3 3 (24) Vid efterföljande rapporteringstillfällen (t.o.m. 31 mars 2015) ska kommun och landsting rapportera: Eventuellt reviderad strategi för energieffektivisering, om t.ex. mål eller handlingsplan förändrats sedan tidigare rapportering. Samma kvantitativa uppgifter som rapporterades som nuläge för basåret (dessa anges 7 punkt 1-3 i föreskrift STEMFS 2010:5 samt syns i lathunden). Uppgifterna jämförs sedan i systemet med basåret i form av olika indikatorer som finns tillgängliga i e-kanalen för organisationen. En redovisning över hur stödet använts (dvs. en ekonomisk redovisning). En redovisning över vilka åtgärder i handlingsplanen som kommunen/landstinget har genomfört alternativt som pågår. Detta gäller både för de 1-6 EU-åtgärderna som är obligatoriska att välja två utav samt för organisationen egna valda åtgärder i handlingsplanen. Redovisning sker genom att bifoga ifylld excelmall som tillhandahålls av Energimyndigheten, i fritext i e-kanalen eller på eget valt likvärdigt sätt. En beskrivning och exemplifiering av hur man genomför(t) några av ovan nämnda åtgärder eller kort om dess resultat, både EU-åtgärder och kommunens egna valda åtgärder. T.ex. hur många som deltagit i en utbildning, vilka faser i ett EPC-projekt som genomförts eller för vilken typ av transporter där ruttoptimering genomförts. Man ska även beskriva hur man uppfyller de åtaganden som anges i Riktlinjer för statligt stöd till energieffektivisering för kommuner och landsting - Tolkning av åtgärd 1-6 enligt förordning 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter avseende de två åtgärder man valt att arbeta med. Dessa beskrivningar anges i löpande text på e-kanalens flik Åtgärder alternativt som eget bifogat dokument om så önskas. På varje flik i e-kanalen finns möjlighet för kommunen/landstinget att lämna kommentarer till sin rapportering, det går även att bifoga egna valfria dokument i systemet, t.ex. kvalitativa beskrivningar av arbetet eller goda exempel. Vid flertalet av fälten i e-kanalen finns det möjlighet att klicka på en informationsruta för tydligare instruktioner om vad som ska rapporteras i det aktuella fältet. Dessa förklaringar finns också angivna i lathunden på kommande sidor.

4 4 (24) När ska rapportering vara Energimyndigheten tillhanda? Det finns två olika datum för rapportering av strategi beroende på när på året som man ansökt om stödet: De som lämnat in sin ansökan till Energimyndigheten under perioden januari juni ska göra den första rapporteringen senast den 31 mars året efter att ansökan gjorts. De som ansökt om stöd under perioden jul-december ska göra den första rapporteringen senast den 30 september året efter att ansökan skickats in. För de efterföljande åren sker en rapportering varje år senast den 31 mars. Detta gäller oavsett när på året ansökan lämnades in. Energimyndigheten får besluta att inte längre betala ut stöd om mottagaren av stödet inte följer upp och rapporterar sitt arbete. Om kommun/landsting inte lämnar in rapporteringen i tid så kan de bli återbetalningsskyldiga eftersom de inte uppfyllt de åtaganden som kommun/landsting godkände när de sökte stödet.

5 5 (24) 1. Fliken Strategi Strategi för energieffektivisering Generell information Strategin för energieffektivisering redovisas vid första rapporteringstillfället och framöver enbart om delar av strategin reviderats under året. Strategin ska omfatta kommunens eller landstingets förvaltning samt hel- och majoritetsägda bolag. Delägda bolag kan omfattas om det passar organisationen. Strategin ska innehålla en nulägesanalys, mål och handlingsplan för energieffektiviseringsarbetet och minst omfatta kommunens/landstingets egna byggnader och transporter. Det finns dock inget hinder för att sätta mål för fler områden. Parametrar att redovisa i e-kanalen under fliken strategi

6 6 (24) Antal årsarbetare Antal årsarbetare rapporteras in årligen och utgör bl.a. underlag för indikatorn fordonskilometer med personbil/antal årsarbetare. Detta räknas fram med hjälp av den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade. Årsarbetare anger hur många anställda kommunen/landstinget inklusive deras bolag skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summeras till heltidsanställningar. För timavlönade beräknas årsarbetarsiffran utifrån antal arbetade timmar månaden före mätmånaden dividerad med 165, som är en schablon för heltidssysselsättning för en månad. (läs mer om Sveriges kommuner och landstings definition.) Antal invånare Antal invånare rapporteras in årligen och ligger till grund för stödets storlek samt utgör underlag till indikatorn energikostnad per invånare för lokaler/bostäder. Siffran avser antalet invånare i kommunen/länet den 31 december året före rapporteringstillfället. Måls för energieffektivisering Målen för den energieffektivisering som kommuner eller landsting avser att uppnå är obligatoriskt att ange vid första rapporteringstillfället. Därefter rapporteras inte den uppgiften om inte målen förändrats. Målen ska vara uttryckta utifrån kommunens nuvarande storlek, som om kommunen varken växer eller krymper. Målen till och med år 2014 samt 2020 ska omfatta byggnader och transporter i den egna verksamheten och utgå från energianvändning som identifierats i nulägesbeskrivning för basåret. Basåret utgörs av det kalenderår som föregår kommunens eller landstingets ansökan om stöd. Målen ska anges i MWh per år samt som en procentuell minskning av energianvändningen mellan basåret och år 2014 samt Det är fritt att utöver vad som nämns ovan ange mål på andra sätt, på fliken frivilligt kan mål anges i relation till kvadratmeter för byggnader och årsarbetare för transporter. Har strategi reviderats sedan senaste rapportering? Om ja, fyll i passade kryssruta enligt nedan: o Ja, strategi o Ja, mål o Ja, handlingsplan

7 7 (24) Bifoga dokument Strategi för energieffektivisering ska endast bifogas om den är nytillkommen eller ändrad i förhållande till tidigare inrapporteringar. Under rubriken kan även andra dokument utöver strategi bifogas, t.ex. Energimyndighetens mall för redovisning av pågående/genomförda åtgärder alternativt annan likvärdig bilaga för att redovisa arbete med åtgärder. Mallen finns att hämta på vår webbplats, ingång Offentlig sektor och Statligt stöd för energieffektivisering i kommuner och landsting. Energimyndighetens mall ser ut enligt nedan. I fälten anges en kort beskrivning av hur mallen är tänkt att användas. Pågående el genomförd åtgärd/aktivitet Pågående åtgärd Avslutad åtgärd Förhållande till handlingsplan Mål för energieffektivisering som åtgärd syftar till att uppfylla Sätt kryss för vilket mål åtgärden ryms inom EU-åtgärd som åtgärd syftar till att uppfylla Sätt kryss för vilken EU-åtgärd (som ni valt minst 2 av) som EU-åtgärden ryms inom, dvs de som beskrivs i förordning 2009:893. Beskriv/namnge åtgärder som ni arbetat med under året, oavsett om de pågår eller är klara. Ange en åtgärd per rad Kryssa om det är en åtgärd som pågår (X) Kryssa om det är en åtgärd som är avslutad föregående år (X) Ange hur åtgärder ligger till i tid i förhållande till strategins handlingsplan (åtgärd före plan/i tid/försenad) Byggn ader (X) Trans porter (X) Eget mål (X) EU1 (X) EU2 (X) EU3 (X) EU4 (X) EU5 (X) EU6 (X) Användbara länkar för strategiarbete Vägledning för en lyckad strategi, Energimyndigheten Klimatkommunernas lathund för inventering (välj flik ee-stöd) Kommunala energiindikatorer, ET 2010:30 Förordning 2009:1533 om statligt stöd för energieffektivisering Föreskrifter och allmänna råd 2010:5 om statligt stöd för energieffektivisering

8 8 (24) 2. Fliken Byggnader Parametrar att redovisa i e-kanalen under fliken byggnader Ange total area för lokaler och bostäder För lokaler och bostäder används generellt ett flertal olika begrepp för att beskriva ytor, t.ex. BOA/LOA, BRA och BTA. Här efterfrågas total yta för kommunens eller landstingets bostäder respektive lokaler, enbart i måttet A temp A temp avser all golvarea som kommer att värmas till mer än 10 C, begränsade av klimatskärmens insida (m²). Arean för varmgarage ska räknas bort. Tvärsnittsarean av lägenhetsskiljande väggar ingår. Tvärsnittsarean av tjocka innerväggar eller schakt ingår. Golvareor med reducerad höjd ingår.

9 9 (24) Uppgiften om A temp kan hämtas från genomförd energideklaration, mätas upp i byggnaden eller mätas på ritningar. Den kan också beräknas med hjälp av Boverkets nyckel för omräkning från äldre areabegrepp. Boverket har beslutat om omräkningsfaktorer för beräkning av A temp utifrån BOA, LOA, BRA och BTA. Dessa är: A temp = 1,25 * (BOA+LOA) för flerbostadshus med uppvärmd källare över 10 C A temp = 1,15 * (BOA+LOA) för flerbostadshus utan uppvärmd källare över 10 C A temp = BRA A temp = 0,9 * BTA Vilka byggnader ska inkluderas Grundregeln är att alla byggnader som ägs av kommunen/landstinget eller av dess majoritetsägda bolag ska inkluderas, för vilka kommunen/landstinget har uppvärmningskostnader eller kostnader för el. All köpt/tillförd uppvärmning och el till dessa byggnader och byggnadernas ytor skall medräknas. Om kommunen har uppgifter om inköpt hushållsel till bostäder kan den elen räknas bort direkt. I annat fall ingår denna uppgift i inköpt el och räknas sedan bort schablonmässigt av systemet genom att kommunen anger den andel av bostadsarean där hushållsel ingår i hyran/inköpt el (se nästa sida). Följande rekommenderas för gränsfall och undantag: Byggnader som helt saknar energianvändning och ouppvärmda parkeringshus/ parkeringsgarage bör inte ingå. Byggnader som uppförts, rivits, sålts eller köpts under året eller av annan anledning inte har ett helt kalenderårs energianvändning bör inte ingå. Alternativt bör uppgifterna justeras till helårsvärden, så det speglar den mer genomsnittliga byggnadsstocken och dess energianvändning över tid. Udda fastigheter där kommunen inte har anledning att bedriva energieffektiviseringsarbete behöver inte ingå. Det kan t.ex. gälla arrendegårdar som kommunen är på väg att avyttra. Kultur- och fritidsanläggningar ska i princip ingå, trots att det här finns byggnader med mycket extrem energianvändning, som exempelvis badhus och ishallar. Utomhusbelysning av större omfattning bör om möjligt räknas bort från byggnadernas energianvändning. Bostadsrättsföreningar som kommunen äger ska inte ingå Inköpt/använd energi avseende lokaler och bostäder per energibärare. Total använd energi anges avseende lokaler respektive bostäder för följande energibärare:

10 10 (24) Olja (m 3 /år) Naturgas (Nm 3 /år) Biogas (Nm 3 /år) Biobränsle (MWh/år) Fjärrvärme (MWh/år) Fjärrkyla (MWh/år) El (MWh/år) Stadsgas (Nm 3 /år) Bio-olja (m 3 /år) OBS! Var uppmärksam på vilken enhet som efterfrågas i rapporteringen! Siffrorna ska inte vara graddagskorrigerade, det sker per automatik i e-kanalen. För de byggnader som inhyser både bostäder och lokaler och som inte har separat mätning av värme och el, ska i första hand kommunens egen fördelning av ytor och energi mellan de båda byggnadstyperna användas, i andra hand den byggnadstyp som utgör majoriteten av arean anges. Energianvändning för VA-verksamhet eller andra mer industriella processer ska inte inkluderas. Däremot kan VA-verksamhet rapporteras under fliken Frivilligt. Även energianvändningen som ej avser själva byggnaderna och de däri ingående verksamheterna bör om möjligt uteslutas, t.ex. omfattande utomhusbelysning. OBS! uppföljningens viktigaste syfte är att följa resultatet över tid. Ändringar i avgränsningen för rapporteringen bör därför även göras för tidigare inrapporterade år. (Se sid 2 om nyckeltalsarbetet.) Uppgifter för schablonberäkning av hushållsel och verksamhetsel Uppgifterna ersätter den tidigare parametern Bedömd el som hyresgäster köper. Syftet med uppgiften är att ge underlag för att beräkna mer jämförbara uppgifter för fastighetsel exklusive hushållsel samt för verksamhetsel. Ingående hushållsel kan därmed räknas bort schablonmässigt av systemet, medan verksamhetselen schablonmässigt kan räknas upp till att omfatta all lokalarea. Uppgifterna ersätter den tidigare parametern Bedömd el som hyresgäster köper. För bostäder anges i procent: andel av bostadsarean där hushållsel ingår i inrapporterade uppgifter om inköpt el (till följd av att el ingår i hyran). OBS! I de flesta fall ligger värdet nära noll procent. För lokaler anges i procent: andel av lokalarean där verksamhetsel ingår i inrapporterade uppgifter om inköpt el (till följd av att el ingår i hyran). OBS! I de flesta fall ligger värdet nära 100 procent. Ta hjälp av definitionerna nedan.

11 11 (24) Verksamhetsel (hushållsel), definition Den el (eller annan energi) som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, disk, tvätt och andra hushållsmaskiner och dylikt. Motorvärmare, utomhusbelysning och gemensam tvättstuga redovisas som verksamhetsel och inte fastighetsel. Även annan typ av energi än el kan räknas till verksamhetsel, till exempel viss del av varmvattenanvändningen till ett bageri. 1 Fastighetsel, definition Den el (eller annan energi) som används för att driva de centrala systemen i byggnaden som krävs för att byggnaden ska kunna användas på avsett sätt. Exempel på detta är elanvändningen för fläktar, pumpar, hissar, fast installerad belysning, avfrostning avhängrännor och dylikt. Förbrukning av bränsle, el och värme för produktion av den fjärrvärme och fjärrkyla som anges ovan Energianvändningen redovisas uppdelat i el, förnybar energi, fossil energi och övrigt. El: el som används i värmepannor, värmepumpar eller kylmaskiner. Redovisa använd el som % av levererad fjärrvärme/fjärrkyla. Förnybar energi: biobränslen, spillvärme, upptagen värme i värmepumpar, solvärme, rökgaskondensering samt deponi- och rötgas. För fjärrkylan anges frikyla och nyttogjord kyla (netto) i kylmaskiner/värmepumpar här. Fossila bränslen: bränslen (fasta, flytande och gasformiga) av fossilt ursprung inkl. fossila avfallsfraktioner (t ex kol, eldningsolja, gasol, naturgas och fossila fraktioner av hushålls- och verksamhetsavfall). Obs: torv ingår inte i denna kategori. Övrigt: torv, torvbriketter Med biobränslen avses bränslen (fasta, flytande och gasformiga) av biologiskt ursprung inkl. biogena avfallsfraktioner (t ex trädbränsle, flis, tallbecksolja, bioolja, biogas, biogena fraktioner av hushålls- och verksamhetsavfall) Obs: torv ingår inte i denna kategori. 1 Boverket 07.09, Bl 1189 utg 1

12 12 (24) Avfall fördelas, som framgår ovan, på förnybar och fossil energi utifrån avfallets sammansättning i energimängder. Plast m.m. utgör den fossila delen. Köpt hetvatten fördelas om möjligt på sitt ursprung förnybart/spill eller fossilt enligt ovan, annars rapporteras det som Övrigt. Spillvärme rapporteras i detta sammanhang alltid som förnybart. Förnybartdirektivet ger inte klart besked om hur spillvärme ska klassificeras. Kontakta kommunens fjärrvärmebolag och begär in siffror, i procent, för hur energianvändningen fördelas vid produktion av fjärrvärme och fjärrkyla. Förnybar el till byggnader inköpt och egenproducerad Med förnybar el avses här el producerad från vindenergi, solenergi, havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. El från kraftvärme vid avfallsförbränning får räknas som förnybar till den andel som motsvarar den förnybara delen av avfallsenergin. Har kommunen/landstinget avtal med elhandlare om produktionsspecificerad förnybar el, t ex vind- eller vattenkraft, ska mängden sådan el anges i denna ruta. Då kommunen/landstinget har avtal med elhandlare som inte avser någon specificerad produktionskälla anger man värdet noll i denna ruta. OBS! Även egenproducerad el från ägda solceller eller vindkraftverk som används av kommunen utan att köpas bör medräknas här. I de fall det rapporterats mer förnybar el än använd el i byggnader antas andelen förnybar el i byggnader vara 100 %. Egen energiproduktion av förnybar energi från solceller, vindkraft samt solvärme. Årlig produktion inom kommunen eller landstinget avseende förnybar el eller värme. Detta omfattar el från ägda solceller, vindkraftverk respektive solvärme. Även andelsvindkraftverk och kooperativa vindkraftverk samt alla anläggningar som ägs utanför kommungränsen omfattas. Vid delägande och kooperativt ägande får kommunen/landstinget relatera sitt procentuella ägande till den producerade mängden. Även egenproducerad el från ägda solceller eller vindkraftverk samt solvärme som säljs vidare till annan användare bör medräknas här. Siffran anges i MWh/år.

13 13 (24) Ange total energikostnad Här avses kommunens eller landstingets kostnader för el, värme och kyla till byggnader. Kostnaden anges inklusive skatt och nätavgifter, men exklusive moms. Anges i kr/år exkl. moms.

14 14 (24) 3. Fliken Transporter Parametrar att redovisa i e-kanalen under fliken transporter Personbilstrafik Det som rapporteras under personbilstrafik är antal fordon körda km/år, samt årsförbrukning av drivmedel Med personbilar avses lätta fordon, alltså vanliga personbilar, minibussar samt lätta lastbilar. Observera att ambulanser och brandbilar räknas till specialfordon och därmed inte ska inrapporteras, varken i antal, körda km el i förbrukning av drivmedel.

15 15 (24) Uppgifter om antal personbilar och lätta lastbilar samt andelen av dessa som klarar motsvarande miljöbilskrav kan även hämtas från Miljöfordon Syd. De uppgifter som publiceras i den årliga energinyckeltalsrapporten hämtas direkt från Miljöfordon syd/miljöfordonsdiagnos (MfD) och baseras på uttag ur vägtrafikregistret vid årsskiftet. Detta görs för att få uppgifter som är framtagna på ett likartat sätt med bred täckning. Kvaliteten i MfD kan dock förbättras genom att kommunen på granskar och justerar sina uppgifter för aktuella bolag, avställda fordon, specialfordon och fordon i operationell leasing/hyrfordon. Ändringar görs i januari-februari om de ska komma med i publicering av MfD på våren och energinyckeltalen på hösten. Ett informationsmail har gått till alla kommuner om inloggning och ändringar. Kontakta pernilla@miljofordonsyd.se om ni behöver mer hjälp. I fälten i e-kanalen anges antal fordon samt körda kilometer per år för följande kategorier: Leasingbilar Förmånsbilar i tjänst Kommun- eller landstingsägda bilar Anställdas privata bilar i tjänst (inte antal, enbart km/år) I det fall kommunen/landstinget saknar uppgifter för antal körda fordonskilometer kan man kontakta transportstyrelsen och beställa in körda kilometer för kommunens fordon mellan de två senaste besiktningarna. Årsförbrukning av drivmedel ska även anges. Detta gäller för drivmedlen Bensin (m 3 ) Diesel (m 3 ) Etanol (m 3 ) vid beräkning av etanol används den totala mängden köpt E85, hänsyn till inblandning ska inte tas Biogas (Nm 3 ) vid beräkning av biogas/naturgas ska mängden redovisas. Om gasen består av en blandning ska man försöka ta reda på denna. Om det inte går, uppskatta blandningen. Naturgas (Nm 3 ) vid beräkning av biogas/naturgas ska mängden redovisas. Om gasen består av en blandning ska man försöka ta reda på denna. Om det inte går, uppskatta blandningen. RME (m 3 ) El (MWh) Övrigt (MWh) om något anges i denna ruta så bör det även specificeras vilket bränsle i kommentarsrutan för att det ska vara möjligt att räkna fram andel förnybart drivmedel. OBS! Var uppmärksam på vilken enhet som efterfrågas i rapporteringen!

16 16 (24) Kollektivtrafik Under kollektivtrafik anges antal personresor per år samt årsförbrukning av drivmedel, på samma sätt som under personbilstrafik. Uppgifterna är obligatoriska att fylla i enbart om kommunen/landstinget är heleller majoritetsägare av kollektivtrafiken. Ansvarig organisation för kollektivtrafiken ska fylla i uppgifterna. Exempel: Stockholmskommunerna ska inte rapportera in uppgifterna då det är Stockholms läns landsting som är helägare. Etanol (m 3 ) avser här den totala mängden köpt ED95. Miljöfordon Ange antal personbilar och lätta lastbilar som uppfyller kraven för att definieras som miljöbil. Från och med 2014 års rapportering, avseende år 2013, rapporteras antal miljöbilar köpta efter den 1 januari 2013 enligt både tidigare och nuvarande definition på miljöbil. Uppgifter om antal personbilar och lätta lastbilar samt andelen av dessa som klarar motsvarande miljöbilskrav kan du hämta från Miljöfordon Syd, som Energimyndigheten delfinansierar. Läs mer på s.15. Tidigare definition på miljöbil Som miljöfordon räknas här bilar som uppfyller kraven enligt förordning (TSFS 2009:140 och skattelagstiftningen 2006:227 kap 2 11a ) och/eller den tidigare förordningen om miljöbilspremie (2007:380). Kraven för lätta lastbilar är samma som för vanliga personbilar. Förordningarna innebär följande: Bensin-, diesel- och elhybridmodeller som tillhör miljöklass 2005 och släpper ut mindre än 120g CO 2 per km klassas som miljöbil. För dieselbilar finns ett tilläggskrav att inte släppa ut mer än 5 mg (0,005 g) partiklar per km samt tillhöra miljöklass 2005 PM. Bilar som tillhör miljöklass 2005 och drivs med bio- och naturgas eller etanol och inte har en förbrukning högre än motsvarande 9,2 liter bensin per 100 km, 8,4 liter diesel per 100 km eller 9,7 Nm 3 gas per 100 km. (Fordon med automatväxel tillåts en högre förbrukning om det finns en motsvarande manuellt växlad modell som klarar förbrukningskravet.) Elbilar som tillhör miljöklass El och har en maximal energianvändning av 37 kwh per 100 km. Vi godkänner även fordon med fordonsår 2001 eller yngre som i övrigt uppfyller alla krav utom/saknar uppgift om miljöklass för etanol-, gas- och bensinfordon.

17 17 (24) För ett dieselfordon måste det dock finnas uppgift om partikelutsläpp om det saknas uppgift om partikelfilter (2005PM). Nuvarande definition på miljöbil, from 1 januari 2013 Från och med 1 januari 2013 är kraven för miljöbil olika beroende på fordonets tjänstevikt. Redovisa alla bilar köpta efter 1 januari 2013 enligt både gammal och ny miljöbilsdefinition. Du räknar den nya definitionen så här: Ta bilens tjänstevikt minus Multiplicera med 0,0457. Lägg sedan till 95 för ett bensin- eller dieseldrivet fordon. Om fordonet kan drivas med biodrivmedel (till exempel etanol eller gas) lägger du istället till 150. Bensin och diesel: 95+0,0457*(tjänstevikt-1372) Gas och etanol: 150+0,0457*(tjänstevikt-1372) Jämför bilens koldioxidutsläpp, gram/kilometer (enligt uppgift i registreringsbeviset), med det uträknade värdet. Om bilens koldioxidutsläpp ligger under det uträknade värdet klassas som miljöbil.

18 18 (24) 4. Åtgärder Det är obligatoriskt att redovisa genomförda samt pågående åtgärder inom områdena fastigheter och transporter. Därutöver kan på frivillig basis fler områden som passar organisationen väljas. Redovisning av genomförda/pågående åtgärder sker enklast genom att fylla i Energimyndighetens mall för redovisning av åtgärder, som finns på vår webb. Mallen bifogas på fliken Strategi och beskrivs i lathunden under kapitel 1. Om ni inte använder mallen måste uppgifterna redovisas på likvärdigt sätt, t.ex. genom att årligen bifoga uppdaterad handlingsplan med aktuell status för varje åtgärd. Parametrar att redovisa i e-kanalen under fliken åtgärder Ett krav är att välja och arbeta med minst två av de sex åtgärder som anges i förordning 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Åtgärderna har beslutats av EU och gäller för all offentlig sektor. Energimyndigheten har tagit fram en tolkning av åtgärderna där ytterligare information kan hämtas.

19 19 (24) De två valda åtgärderna redovisas på fliken Åtgärder enligt nedan, men med fördel även i excelmall för redovisning av åtgärder. Först finns en krysslista där ni ska kryssa i vilka två av sex obligatoriska åtgärder ni kommer (om det är första rapporteringen) eller har arbetat med. Utöver den rapporteringen finns två fritextfält där ni beskriver och ger exempel på hur genomförande av åtgärder har skett (gäller inte vid första rapporteringen). Exempel på hur genomförande har skett (max 1000 tecken): Här ger ni exempel på aktiviteter och genomförande som visar hur er organisation arbetar med ovan valda åtgärder 1-6, samt hur genomförande förhåller sig till Energimyndighetens riktlinjer. Texten är ett komplement till redovisad excelmall. Beskriv övriga genomförda åtgärder i handlingsplanen (max 1000 tecken) Här ger ni exempel på aktiviteter och genomförande som visar hur er organisation arbetar med övriga, eget valda, åtgärder i handlingsplanen. Texten är ett komplement till redovisad excelmall.

20 20 (24) 5. Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning ska ske avseende kommunens eller landstingets strategiska arbete med energieffektivisering i den egna verksamheten. Detta innebär att lönekostnader och/eller konsultkostnader för strategiskt arbete som syftar till att uppfylla de åtaganden gjorts inom t.ex. fastighets- och transportområdet eller andra områden som strategin omfattar ska redovisas. Parametrar att redovisa i e-kanalen under fliken Ekonomisk redovisning Ekonomin redovisas på fem poster (obs att kostnader redovisas exklusive moms): Löner Konsultkostnader Information Utbildning Övrigt kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år För kommunens egna löner räknas en schablonkostad på 550 kr/h, alternativt verklig kostnad. Konsultkostnader redovisas efter faktiska upparbetade kostnader.

21 21 (24) Information kan vara material till skolelever, hyresgäster i kommunala bostäder/lokaler m.m. Utbildning kan vara fastighetsskötarutbildning, eco-drivingutbildning, studiebesök m.m. Stödet omfattar inte kostnader för hyra eller kontorsutrustning. Observera också att stödet inte får användas till investeringar eller operativt arbete. Det får dock användas till förberedelse och planering av åtgärder, eventuellt via konsulttjänster, i genomförandefasen, t.ex. för att formulera krav för upphandling, genomföra utbildning och för information. Pengar kan flyttas mellan åren under hela perioden till och med En mindre summa får reserveras till 2015, och användas för att slutrapportera projektet. Inga åtgärder kan dock bekostas under Kostnader som redovisas ska kunna styrkas vid förfrågan från Energimyndigheten. Myndigheten avser att årligen genomföra ekonomisk uppföljning av ett antal organisationer.

22 22 (24) 6. Frivilligt Alla uppgifter under fliken frivilligt är just frivilliga att rapportera om organisationen önskar. Redovisningen bör göras på samma sätt från år till år för att göra den jämförbar. Nedan syns exempel från fliken.

23 23 (24) 7. Övrigt På fliken övrigt kan organisationen beskriva sitt arbete utöver de parametrar som redovisats kvantitativt. Markera de alternativ som stämmer och ge en översiktlig beskrivning av arbetet i respektive fritextfält. Alternativ är t.ex. Kommunen eller landstinget har en antagen och införd policy eller riktlinjer avseende krav på energieffektivitet vid upphandling. Ge en översiktlig beskrivning av policyns eller riktlinjernas innehåll. Kommunen arbetar aktivt för att integrera energifrågor i översikts- och detaljplanering. Ange översiktligt hur det görs.

24 24 (24) 8. Kontroll På fliken kontroll ser du att alla fält som är obligatoriska är ifyllda. Detta krävs för att du ska kunna skicka in ansökan. Status klar respektive ej klar syns för respektive flik. 9. Insändning Observera att du måste klicka på knappen Sänd in längst ner på sidan för att rapporteringen ska vara inskickad och Energimyndigheten tillhanda. 10. Indikatorer På den sista fliken kan organisationen grafiskt följa sin utveckling i form av olika indikatorer som jämförs över åren. Dokumentet går att skriva ut. Frågor? Kontakta i första hand aktuell handläggare på din länsstyrelse. Energimyndigheten kontaktas på eestod@energimyndigheten.se