Indikatorprotokoll Miljöpåverkan (EN) GRI. Version 3.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indikatorprotokoll Miljöpåverkan (EN) 2000-2006 GRI. Version 3.0"

Transkript

1 IP Indikatorprotokoll Miljöpåverkan (EN) GRI

2 G3 Indikatorprotokoll: EN IP Indikatorprotokoll: Miljöpåverkan Resultatindikatorer Aspekt: Material EN1 Materialanvändning i vikt eller volym Aspekt: Biologisk mångfald EN11 Lokalisering och storlek av ägd, hyrd och brukad mark, i eller intill skyddade områden med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddade områden. EN2 Aspekt: Energi Kärn- Kärn- Kärn- Kärn- EN3 EN4 Återvunnet material i procent av materialanvändning. Direkt energianvändning per primär energikälla. Indirekt energianvändning per primär energikälla. Tilläggs- Kärn- Kärn- Tilläggs- EN12 Beskrivning av väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter och tjänster på den biologiska mångfalden i skyddade områden, samt områden med hög biodiversitet utanför skyddade områden. EN13 Skyddade eller restaurerade habitat (livsmiljöer). Tilläggs- EN5 Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar. Tilläggs- EN14 Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent hantera påverkan på den biologiska mångfalden. EN6 Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är energieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ. EN15 Antal IUCN-rödlistade arter och nationellt skyddade arter med habitat i områden som påverkas av verksamheten Aspekt: Utsläpp till luft och vatten samt avfall EN7 Aspekt: Vatten Tilläggs- Tilläggs- Kärn- Tilläggs- EN8 EN9 Initiativ för att minska indirekt energianvändning samt uppnådd reducering. Total vattenanvändning per källa. Vattenkällor som väsentligt påverkas av vattenanvändningen. EN10 Återvunnen och återanvänd vattenvolym, i totala siffror och i procent av totalt använd volym. Tilläggs- Kärn- Kärn- Tilläggs- Kärn- Kärn- EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning. EN19 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, i vikt. EN20 NO x, SO x samt andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ. 1

3 IP G3 Indikatorprotokoll: EN EN21 Totalt utsläpp till vatten, per kvalitet och recipient. EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. EN23 Totalt antal och volym av väsentligt spill. EN24 Vikt av transporterat, importerat, exporterat eller behandlat avfall, som klassats som miljöfarligt enligt villkoren i Baselkonventionens bilagor I, II, III och VIII, samt procent transporterat avfall som transporterats internationellt. EN25 Identitet, storlek, skyddsstatus och värde avseende biologisk mångfald för vattenmassor med tillhörande habitat som väsentligt påverkas av den redovisande organisationens utsläpp av vatten samt dess avgivna avrinningsvatten. Aspekt: Produkter och tjänster EN26 Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster, samt resultat härav. EN27 Procent av sålda produkter och deras förpackningar som återinsamlas, per kategori. Aspekt: Efterlevnad EN28 Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet icke-monetära sanktioner till följd av överträdelser av miljölagstiftning och -bestämmelser. Aspekt: Transport EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/ tjänsteresor. Aspekt: Övergripande Kärn- Kärn- Kärn- Tilläggs- Tilläggs- Kärn- Kärn- Kärn- Tilläggs- Tilläggs- EN30 Sammanlagda kostnader och investeringar för miljöskydd per typ GRI

4 G3 Indikatorprotokoll: EN IP Relevans Aspekterna för indikatorerna för miljöpåverkan har struk turerats för att visa resursanvändning, organisationens resultat samt de sätt på vilka en organisation påverkar miljön. Energi, vatten och material är tre nor mala resurstyper som de flesta organisationer använ der. Denna resursanvändning ger resultat som har miljöpåverkan, vilket fångas under aspekten utsläpp till luft och vatten samt avfall. Biologisk mångfald kan också vara en resursanvändning i den utsträckning som den kan ses som en naturresurs. Men biologisk mångfald påverkas också direkt av sådant som föroreningar. Aspekterna transport samt produkter och tjänster täcker områden inom vilka en organisation kan ytterligare påverka miljön, men ofta genom andra parter såsom kunder eller leverantörer av logistiktjänster. Aspekterna efterlevnad och övergripande avser särskilda åtgärder som organisationen vidtar för att hantera sina miljömässiga resultat. Aspekterna energi, vatten, utsläpp och biologisk mångfald innehåller var och en flera indikatorer mellan vilka sambanden beskrivs mer i detalj nedan. Energiaspekten Energiindikatorerna täcker de fem viktigaste områdena av organisationens energianvändning och både direkt och indirekt energi. Direkt energianvändning avser energi som används av organisationen och dess produkter och tjänster. Indirekt energianvändning är, å andra sidan, energi som används av andra som gör tjänster åt organisationen. De fem olika typerna av energianvändning ska redovisas på följande sätt: Under EN3 redovisas organisationens direkta energianvändning, inklusive sådan energi som produceras av organisationen själv (t. ex. förbränning av gas). EN4 ger information om den energi som använts för att producera energi som köpts externt, t. ex. elektricitet. EN5 ställer frågan om energibesparingar genom sparande och effektivitetsförbättringar. EN6 handlar om utvecklingen av energieffektiva produkter och tjänster. Slutligen täcker EN7 den indirekta energianvändningen inom den redovisande organisationens aktiviteter. Att mäta energianvändningen är relevant för utsläpp av växthusgaser och klimatförändringen. När man bränner fossila bränslen för energiändamål skapas utsläpp av koldioxid (en växthusgas). För att nå målen i Kyoto-protokollet och minska risken för allvarliga klimatförändringar, behöver efterfrågan på energi minskas. Detta kan åstadkommas genom en mer effektiv energianvändning (vilket mäts i EN5 och EN6) och genom att man ersätter fossila bränslen med förnyelsebara energikällor (vilket mäts i EN3 och EN4). Förutom att minska den direkta energianvändningen är viktiga strategier att ta fram energieffektiva produkter och tjänster (EN6) och att minska den indirekta energianvändningen (t. ex. genom att välja lågenergiintensiva råvaror eller hur man använder tjänster som resor). Utsläppsaspekten Aspekten Utsläpp till vatten och luft samt avfall innefattar indikatorer som mäter sådana normalutsläpp till miljön som kan anses vara förorenande. Dessa indikatorer innefattar olika typer av föroreningar (t. ex. utsläpp till luft, utsläpp till vatten, fast avfall) som normalt behandlas i tillsynsmyndigheters ramverk (EN20 EN23, EN24). Det finns dessutom indikatorer för två typer av utsläpp som är föremål för internationella konventioner växthusgaser (EN16 och EN17) och ozonnedbrytande ämnen (EN19). EN16 kan beräknas på basis av data som redovisas under EN3 och EN4. EN18 behandlar de utsläppsminskningar som åstadkommits och initiativ för att minska utsläppen Definitioner Direkt energi Energiformer som förs in innanför gränserna för organisa tionens verksamhet. Den kan användas an tingen av organisationen inom dess gränser, eller så kan den föras ut till en annan användare. Direkt energi kan vara antingen av primär natur (t. ex. naturgas som används för uppvärmning) eller omvandlad energi (t. ex. elektricitet för belysning). Den kan vara köpt i utvunnen form (t. ex. kol, naturgas, olja), skördad (bioenergi), uppsamlad (solenergi eller vindkraft) eller tillförd organisationen på annat sätt. Utsläpp av växthusgaser (Greenhouse Gases, GHG) De sex viktigaste växthusgaserna som släpps ut är: koldioxid (CO2); metan (CH4); 3

5 IP G3 Indikatorprotokoll: EN kväveoxid (N2O); vätefluorkolföreningar (HFC en grupp bestående av flera föreningar); perfluorkolväten (PFC en grupp bestående av flera föreningar) och svavelhexafluorid (SF6). Indirekt energi Energi som produceras utanför gränserna för den redovisande organisationens verksamhet, och som används för att ge omvandlad energi för organisationens behov (t. ex. elektricitet eller värme och kyla). Det vanligaste exemplet är bränsle som används utanför organisationen för att generera elektricitet som används inom organisationens gränser. Omvandlad energi Energiformer som produceras genom att omvandla primärenergi till andra former. För de flesta organisationer är elektricitet den enda väsentliga formen av omvandlad energi. För ett fåtal organisationer kan andra omvandlade energiformer också vara viktiga, såsom ånga eller vatten som erhålls från ett regionalt värmeverk eller regional kylanläggning, eller raffinerade bränslen som syntetiska bränslen, biobränslen etc. Primär källa Den ursprungliga formen av energi som används för att möta den redovisande organisationens energibehov. Denna energi används antingen för att möta direkta behov (t. ex. uppvärmning av lokaler, transport) eller för att producera omvandlad energi, såsom elektricitet och värme. Exempel på primärenergi är kol, naturgas, olja och kärnkraft. Den innefattar också förnybara källor som biomassa, solenergi, vindkraft, geotermisk energi och vattenkraft. Primärenergi kan användas där den produceras (naturgas kan till exempel användas för att värma upp den redovisande organisationens byggnader) eller på annan plats (t. ex. naturgas som används vid kraftstationer som ger elektricitet till den redovisande organisationens lokaler). Förnybar energi Förnybar energi skapas ur naturliga processer som hela tiden fylls på. Häri ingår elektricitet och värme som skapas från sol, vind, hav, vattenkraft, biomassa, geotermiska resurser, biobränslen och väte från förnybara resurser GRI

6 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN1. Materialanvändning i vikt eller volym. Denna indikator beskriver den redovisande organisationens bidrag till bevarandet av de globala resurserna och dess arbete att reducera användningen av material och öka effektiviteten i ekonomin. Dessa är uttalade mål för OECD:s styrelse och för olika nationella hållbarhetsstrategier. För chefer på olika nivåer och andra som är intresserade av organisationens ekonomiska ställning, hänger materialanvändningen direkt samman med de övergripande kostnaderna för verksamheten. Att följa denna användning internt, antingen per produkt eller per produktkategori, underlättar uppföljningen av hur effektivt material används och kostnaden för materialflödet. Direkt material Material som finns i den färdiga produkten. Icke förnybart material Resurser som inte förnyas på kort sikt, såsom mineraler, metaller, olja, gas, kol etc. Källor för information kan vara fakturerings- och redovisningssystem och inköpsavdelningen eller motsvarande. OECD, Recommendation of the Council on Material Flows and Resource Productivity, Redovisa den totala användningen av material, inklusive material köpt från externa leverantörer och sådant som utvunnits av organisationen själv (egen produktion och utvinning). Häri kan ingå: råvaror (t. ex. naturresurser som används för att omvandlas till produkter och tjänster, såsom malmer, mineraler, trä etc.), förbrukningsmaterial för produktionen (dvs. material som behövs för pro duk tionsprocessen, men som inte utgör del av den färdiga produkten, såsom smörjmedel för produktionsmaskiner), halvfabrikat eller komponenter, inklusive alla former av material och komponenter som inte utgör råvaror och som är del av den färdiga produkten och förpackningsmaterial. 2.2 Redovisa icke förnybart och direkt material som använts. Räkna om alla mått till uppskattad vikt eller volym, beräknat som faktiskt mått i stället för torrsubstans/vikt. 2.3 Redovisa total vikt eller volym för: använt icke förnybart material och använt direkt material. 5

7 IP G3 Indikatorprotokoll: EN EN2. Återvunnet material i procent av materialanvändning. Avsikten med denna indikator är att visa den redovisande organisationens förmåga att använda återvunnet material som resurs. Användningen av sådana material bidrar till att minska efterfrågan på jungfruligt material och bidrar på så sätt till bevarandet av de globala resurserna. För chefer på olika nivåer och andra som är intresserade av organisationens ekonomiska ställning, kan användningen av återvunnet material som ersättning för jungfruligt material bidra till att minska de totala kostnaderna för organisationen. 2.1 Redovisa den totala vikten eller volymen av använt material som redovisats under EN Redovisa den totala vikten eller volymen av använt återvunnet material. (jfr rad 2 ovan återvunnet material som resurs ) Om detta behöver uppskattas, redovisa vilken metod som använts för uppskattningen. 2.3 Redovisa procentandelen använt återvunnet material genom att använda följande formel: EN2= Totalt använt återvunnet material x 100 Totalt använt material Återvunnet resursmaterial Material som ersätter jungfruligt material som köpts eller erhållits från interna eller externa källor, och som inte är biprodukt eller annat utflöde från produktionsprocessen som inte är produkter (non-product output NPO). Källor för information kan vara fakturerings- och redovisningssystemen, inköpsavdelningen eller liknande och interna handlingar om produktion och avfallshantering. OECD Working Group on Waste Prevention and Recycling GRI

8 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN3. Direkt energianvändning per primär energikälla. Den redovisande organisationens förmåga att använda energi på ett effektivt sätt kan tas fram genom att beräkna mängden energi den använder. Energianvändning har en direkt effekt på rörelsekostnaderna och påverkas av variationer i energitillgång och energipris. Organisationens miljömässiga fotavtryck skapas delvis genom dess val av energikällor. Förändringar i balansen mellan dessa källor kan ge information om organisationens arbete med att minimera dess miljömässiga påverkan. Information om förbrukningen av primära energikällor ger underlag för att bedöma hur organisationen kan komma att påverkas av framväxande miljökrav såsom Kyoto-protokollet. Förbrukningen av fossila bränslen är en väsentlig källa till utsläpp av växthusgaser och energianvändningen är direkt kopplad till organisationens utsläpp av växthusgaser. Att ersätta fossila bränslen med förnybara är väsentligt för att motverka klimatförändringen och andra miljömässiga effekter som skapas av energiproduktion. Att stödja förnybar och effektiv energiteknik minskar också den redovisande organisationens aktuella och framtida beroende av icke förnybara energikällor och hur den påverkas av möjliga fluktuationer i pris och tillgång. Denna indikator mäter den redovisande organisationens förbrukning av direkta primära energikällor. Indikatorn täcker Scope 1 av WRI/WBCSD GHG Protocol. Indikator EN4 mäter förbrukningen av primära energikällor som används för att förse den redovisande organisationen med omvandlad energi, såsom elektricitet, värme och kyla etc. 2.1 Köpta direkta energikällor Redovisa primära energikällor som köpts av den redovisande organisationen för dess egen förbrukning. Häri ingår: bränsle som destillerats från råolja, inklusive bensin, diesel, flytande petroleumgas (LPG), komprimerad naturgas (CNG), flytande naturgas (LNG), butan, propan, etan etc. direkta förnybara energikällor så som: biobränslen, etanol och väte. Obs: Biomassa räknas inte som direkt förnybar energikälla för redovisning enligt WRI/WBCSD GHG Protocol. För att få överensstämmelse med WRI/WBCSD GHG Protocol, ska direkta utsläpp av CO2 från förbränning av biomassa rapporteras separat. 2.2 Produktion av direkta energikällor Redovisa mängden direkt energi som den redovisande organisationen erhåller genom att producera, utvinna, skörda, uppsamla eller omvandla från andra energiformer i joule eller multiplar. Detta kan innefatta samma energikällor som vad som räknas upp under Sålda direkta energikällor Redovisa mängden primärenergi som förs ut utanför avgränsningen för redovisningen i joule eller multiplar. 2.4 Beräkna den totala energianvändningen i joule eller multiplar såsom gigajoule (en miljard joule eller 109 joule) med användning av följande ekvation: Total direkt energianvändning = direkt köpt primärenergi + direkt producerad primärenergi direkt såld primärenergi Se följande tabell för att omvandla volymer av primära källor till gigajoule: direkta icke förnybara energikällor som: kol, naturgas och 7

9 IP G3 Indikatorprotokoll: EN Kol GJ Råolja GJ Bensin GJ Naturgas GJ Elektricitet GJ ton (metriskt) 26,00 Fat 6,22 Gallon 0,125 Värmeenhet (therm) 0,1055 kilowatt-timme 0,0036 ton (kort) 23,59 ton (metriskt) 44,80 ton (metriskt) 44, kubikfot 1,1046 megawatt-timme 3,6000 ton (långt) 26,42 ton (kort) 40,64 Diesel 1000 kubik meter 39,01 gigawatt-timme 3600,0 ton (långt) 45,52 Gallon 0,138 MMBtu 1,055 ton (metriskt) 43,33 Oljebränsle Gallon 0,144 ton (metriskt) 40, Redovisa total direkt energianvändning i joule eller multipel per förnybar primär källa. Not: Ett långt ton motsvarar 1 016,05 kg, ett kort 907,19 kg och ett metriskt kg. 2.6 Redovisa total direkt energianvändning i joule eller multipel per icke förnybar primär källa. Förnybara resurser Resurser som kan återskapas på kort sikt genom ekologiska cykler (till skillnad från resurser som mineraler, metaller, olja, gas, kol som inte återskapas på kort sikt). Information kan erhållas från fakturor, uppmätt (eller beräknad) redovisning av bränsle för uppvärmning, uppskattningar, standardvärde etc. Mängden joule kan tas direkt eller omräknas från fakturor eller leveranssedlar. Information om vilken kombination av primära källor som använts för att skapa omvandlad energi kan erhållas från leverantörerna. The Greenhouse Gas Protocol (GHG) Initiative A corporate accounting and reporting standard (Revised Edition, 2004) of the World Resources Institute (WRI) and the World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) GRI

10 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN4. Indirekt energianvändning per primär energikälla. Den mängd och vilken primär energikälla den redovisande organisationen indirekt använder genom inköp av elektricitet, värme eller ånga kan visa vilket arbete organisationen gör för att hantera sin påverkan på miljön och minska sitt bidrag till klimatförändringen. Vilken effekt som indirekt energianvändning har på klimatförändringen beror på vilken typ av primärenergi som används för att skapa omvandlad energi. Omvandlad energi innebär energiformer som produceras genom att omvandla primärenergi till andra former. För de flesta organisationer är elektricitet den enda väsentliga formen av omvandlad energi. För ett fåtal organisationer, kan andra omvandlade energiprodukter också vara viktiga, såsom ånga eller vatten som levereras från ett regionalt värmeverk eller kylanläggning eller raffinerade bränslen som syntetiska bränslen, biobränslen etc. Denna indikator mäter hur mycket energi som används för att producera och leverera sådan köpt energi och andra omvandlade energiprodukter (som fjärrvärme) som innebär väsentlig energianvändning i ledet innan den hamnar inom organisationens redovisningsområde. Denna information gör det också möjligt att beräkna indirekta utsläpp av växthusgaser. Den täcker Scope 2 av WRI/WBCSD GHG Protocol. 2.1 Redovisa mängden omvandlad energi som köpts och använts från källor som ligger utanför den redovisande organisationens avgränsning, i joule eller multiplar, såsom gigajoule (en miljard joule, eller 109 joule). Häri ingår: omvandlad energi köpt och använd från icke förnybara energikällor på samma sätt som de räknas upp i EN3, däribland: elektricitet, värme och kyla, ånga, kärnkraft och omvandlad energi köpt och använd från förnybara energikällor däribland: sol, vind, geotermisk, vattenkraft, biomassebaserad omvandlad energi och vätebaserad omvandlad energi. 2.2 Redovisa mängden primärt bränsle som använts för att producera omvandlad energi utifrån den totala energimängd som köpts från externa leverantörer (EN3 köpt energi). För att uppskatta den bränslemängd som använts för att producera den köpta energin, använd antingen: data om bränsleförbrukning från elleverantören, om sådana data kan erhållas, standardiserade data för elektricitet och värme eller uppskattningar när det inte finns några standardmått. 2.3 På basis av data från 2.1, redovisa: total mängd använd indirekt energi uppdelad på omvandlad energi från indirekta icke förnybara källor och indirekta förnybara källor och motsvarande primärenergi som använts för att producera den omvandlade energin. Inga. Obs: Totalen av de primära energikällorna (uttryckt i joule) som använts för att producera den omvandlade energin kommer, beroende på vilka primära källor som använts, att väsentligt överstiga mängden omvandlad köpt energi (i joule) på grund av nätförluster och effektivitetsförluster i omvandling och leverans av energin. andra former av energi som levererats till organisationen. 9

11 IP G3 Indikatorprotokoll: EN De viktigaste informationskällorna för denna indikator är energileverantörer och leverantörer av tillhörande tjänster. Annan information kan man få från fakturor, uppmätt (eller beräknad) redovisning av bränsle för uppvärmning, uppskattningar, standardvärden etc. Vid sidan om standardvärden från International Energy Agency (IEA) kan information fås från de årsredovisningar som regeringar ger till FN:s Framework Convention on Climate Change (UNFCC). Dessa rapporter visar energianvändning per land och landspecifika standardvärden för tillhörande utsläpp etc. International Energy Agency s (IAE) annual publication of Energy Balances for OECD and non-oecd countries. The Greenhouse Gas Protocol (GHG) Initiative A corporate accounting and reporting standard (Revised Edition, 2004) of the World Resources Institute (WRI) and the World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Kyoto-protokollet, GRI

12 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN5. Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar Denna indikator visar resultaten av framåtriktat arbete för att förbättra energieffektiviteten genom tekniska förbättringar av processer och andra energisparande initiativ. Förbättrad energieffektivitet kan betyda kostnadsbesparingar och kan leda till konkurrensfördelar och marknadsdifferentiering. Att stödja effektiv energiteknik har ett direkt inflytande på rörelsekostnaderna och minskar den redovisande organisationens framtida beroende av icke förnybara energikällor. Effektiv energianvändning är en nyckelstrategi för att motverka klimatförändringen och andra effekter på miljön som orsakas av energiproduktion. Information kan erhållas från interna energimätningar och information från leverantörer (t. ex. energispecifikationer för nya maskiner, glödlampor etc.). Inga. 2.1 Redovisa total energi som sparats genom åtgärder för att minska energianvändningen och öka energieffektiviteten. Minskad energianvändning som beror på minskad produktionskapacitet eller outsourcing ska inte tas med i denna indikator. 2.2 Redovisa den totala sparade mängden energi i joule eller multiplar, såsom gigajoule (en miljard joule eller 109 joule). Ta hänsyn till energibesparingar som beror på: processändringar, ändringar eller uppgraderingar av maskiner och utrustningar och förändringar i personalens beteende. Energibesparingar Den minskade mängd energi som behövs för att utföra samma process eller arbetsuppgift. Begreppet innefattar inte övergripande minskningar i energianvändning på grund av minskad aktivitet i organisationen (t. ex. på grund av outsourcing av del av produktionen). Sparande och effektivitetsförbättringar Organisatoriskt eller tekniskt nytänkande som innebär att en specifik process eller arbetsuppgift kan utföras med minskad energiåtgång, t. ex. omkonstruktion, ändringar eller uppgraderingar av maskiner och utrustning (t. ex. energieffektiv belysning) eller att man tar bort onödig energianvändning genom förändrat beteende. 11

13 IP G3 Indikatorprotokoll: EN EN6. Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är energieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ. Energianvändning är en viktig faktor för klimatförändringen eftersom slutresultatet av förbränningen av fossila bränslen blir koldioxid (en växthusgas). Att använda energi på ett mer effektivt sätt är mycket viktigt för att motverka klimatförändringen, vilket är målet för Kyoto-protokollet. Att tillhandahålla energieffektiva produkter och tjänster är en viktig del av initiativen för att ta ansvar för produkter. Dessa produkter och tjänster kan ge konkurrensfördelar genom ökad produktdifferentiering och förbättrat anseende för organisationen. Energieffektiva tekniker kan också minska kostnaden för konsumentvaror. Om man jämför de olika initiativ som organisationer inom en viss sektor tar, kan man i många fall utläsa hur marknaden för en produkt eller tjänst kan komma att utvecklas. Information kan fås från interna tester och mätningar av produkter, forskning beträffande användares vanor, branschstandarder etc. Standarder för energieffektivitet och dit hörande testprocedurer kan fås från International Organization for Standardization (ISO). Standarder för energieffektivitet och dit hörande testprocedurer kan fås från International Electrotechnical Commission (IEC). 2.1 Redovisa pågående initiativ för att minska energibehoven för viktigare produkter/ produktgrupper eller tjänster. 2.2 Redovisa hur stora minskningar i energibehov för produkter och tjänster som åstadkommits under rapportperioden. 2.3 Om siffror som rör användaren används (t. ex. energibehovet för en dator), redovisa tydligt alla gjorda antaganden om de underliggande användningsmönstren eller normaliseringsfaktorerna (t. ex. 10 procent mindre användning per genomsnittlig arbetsdag, under antagande att datorn används åtta timmar med varierande processorbelastning). Hänvisa till tillgängliga branschstandarder (t. ex. bensinanvändning för bilar för en sträcka på 100 km med en fart på 90 km/timme). Inga GRI

14 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN7. Initiativ för att minska indirekt energianvändning samt uppnådd reducering. Indirekt energianvändning uppkommer genom köp av material och komponenter eller tjänster som resor, lokalresor och produktion hos underleverantörer. Med omfattande uppföljning kan indirekt energianvändning minskas på ett ändamålsenligt sätt (t. ex. genom att noggrant välja energieffektiva material, tjänster eller produktionskapacitet, eller genom att ersätta resor med telefon- och videokonferenser). Att kvantifiera användningen av indirekt energi ger underlag för att beräkna andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, vilket efterfrågas enligt EN19. Att följa och minska användningen av indirekt energi kan förbättra de övergripande livscykelegenskaperna för produkter och tjänster och kan tjäna som del av ett program för en övergripande eco-design (design-forenvironment). 2.5 Ange de underliggande antagandena och metoderna som använts för att beräkna den indirekta energianvändningen och ange också informationskällorna. Inga. Relevanta data kan hämtas från information från leverantörerna, livscykelberäkningar/uppskattningar (gjorda internt eller av forskningsinstitut) etc. International Energy Agency s (IAE) årliga publikation Energy Balances for OECD and non-oecd countries. Avslutningsvis täcker denna indikator också de energibesparingar som åstadkommits inom den redovisande organisationens verksamhets indirekta energianvändning. 2.1 För denna indikator ska indirekt energianvändning som rör inköp av omvandlade energikällor, vilket rapporteras i EN4, inte tas med. 2.2 Redovisa relevant indirekt energianvändning uppströms och nedströms inom följande fyra områden: användningen av energiintensiva material, produktion utlagd på underleverantörer, tjänsteresor och anställdas lokaltransporter. 2.3 Redovisa de initiativ som tagits för att minska indirekt energianvändning. 2.4 Redovisa kvantitetsmässigt omfattningen av hur den indirekta energianvändningen har minskat under redovisningsperioden för de fyra områden som räknas upp i

15 IP G3 Indikatorprotokoll: EN EN8. Total vattenanvändning per källa. Att redovisa den totala vattenvolymen som tagits ut från källan bidrar till att förstå den övergripande storleken av möjlig påverkan på och risker som uppstår genom den redovisande organisationens användning av vatten. Den totalt uttagna volymen visar organisationens relativa storlek och vikt som vattenanvändare och ger en grundläggande siffra för andra beräkningar som rör effektivitet och användning. En systematisk insats för att följa och förbättra effektiviteten i organisationens vattenanvändning är direkt kopplad till kostnaden för vattenanvändning. Total vattenanvändning kan också visa den risknivå som avbrott i vattenförsörjningen eller kostnaden för vatten kan innebära. Rent färskvatten blir alltmer sällsynt och kan påverka produktionsprocesser som bygger på stora vattenvolymer. I regioner med starka restriktioner över vattenkällor, kan det sätt på vilket organisationen förbrukar vatten också påverka relationerna till andra intressenter. Total uttagen vattenmängd Summan av allt vatten som införts innanför den redovisande organisationens gränser från alla källor (häribland ytvatten, grundvatten, regnvatten och kommunalt vatten) för all användning under loppet av redovisningsperioden. Information om organisationens uttag av vatten kan tas från vattenmätare, vattenräkningar, beräkningar som baseras på andra tillgängliga fakta om vatten eller (om varken vattenmätare, räkningar eller referensdata finns) organisationens egna uppskattningar. Inga. 2.1 Redovisa den totala vattenmängd som tagits ut från alla vattenkällor som antingen tagits ut direkt av den redovisande organisationen eller via mellanhänder som vattenverk. Häri inräknas vatten som tagits upp för kylningsändamål. 2.2 Redovisa den totala mängden vatten som tagits ut i kubikmeter per år (m3/år) per följande källor: ytvatten, häribland vatten från våtområden, floder, sjöar och hav, grundvatten, regnvatten som direkt samlats in och lagrats av den redovisande organisationen, spillvatten från en annan organisation och kommunalt vatten eller vatten från andra vattenverk GRI

16 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN9. Vattenkällor som väsentligt påverkas av vattenanvändningen. Uttag från ett vattensystem kan påverka miljön genom att sänka grundvattennivån, minska mängden användbart vatten eller i övrigt ändra ett ekosystems funktionsförmåga. Sådana förändringar har bredare effekter på livskvaliteten i området, inklusive ekonomiska konsekvenser. Denna indikator mäter omfattningen av den påverkan organisationens vattenanvändning har. Vad beträffar relationerna till andra användare av samma vattenresurser, ger denna indikator också möjlighet att bedöma särskilda riskområden eller förbättringar liksom hur stabila organisationens egna vattenkällor är. biologiskt mångfaldsvärde (t. ex. mångfald av arter, om arter är endemiska, antalet skyddade arter). Inga. Information om egenskaper för en vattenkälla eller ett skyddsområde kan erhållas från lokala eller nationella myndigheter med ansvar för vattenfrågor, eller från forskning, t. ex. om bedömningar av miljöpåverkan. IUCN:s rödlista över hotade arter. Ramsar Convention on Wetlands, Redogör för de vattenkällor som betydligt påverkas av de uttag av vatten som den redovisande organisationen gör. Betydande uttag uppfyller ett eller flera av följande kriterier: uttag som svarar för genomsnittligt 5 procent eller mer av den årliga volymen av en viss vattenreservoar. uttag från vattenreservoarer som personer med yrkeskunskap anser är särskilt känsliga på grund av deras relativa storlek, användning eller klassificering som sällsynt, hotat eller utsatt system (eller därför att de är väsentliga för någon särskilt utsatt växt- eller djurart) eller Alla uttag från våtmark som finns på Ramsarlistan eller från något annat nationellt eller internationellt skyddsområde oavsett mängden vatten som tas ut. Obs: Om vattnet levereras från en offentlig eller privat vattenleverantör, ska den ursprungliga reservoaren/källan anges och redovisas. 2.2 Redovisa totala antalet källor som påverkas i betydande mån per typ enligt kriterierna ovan, och visa följande: storleken på vattenkällan i kubikmeter (m3), om källan är ett skyddsområde (nationellt och/ eller internationellt) eller inte och 15

17 IP G3 Indikatorprotokoll: EN EN10. Återvunnen och återanvänd vattenvolym, i totala siffror och i procent av totalt använd volym. Andelen återvunnet och återanvänt vatten kan vara ett mått på effektivitet och kan visa hur organisationen lyckats minska totala vattenuttag och vattenutsläpp. Att öka återvinningen och återanvändningen kan leda till en minskning av kostnaderna för vattenförbrukning, -behandling och -utsläpp. En minskning av vattenförbrukningen genom återvinning och återanvändning kan också bidra till att uppfylla lokala, nationella eller regionala mål för att hantera vattentillgången. avloppsvatten som återvinns/återanvänds i en annan process, men inom samma anläggning och avloppsvatten som återanvänds vid en annan av den redovisande organisationens anläggningar. Information kan erhållas från vattenmätare, vattenräkningar, eller (om varken vattenmätare eller vattenräkningar finns) beräkningar som baseras på en vatteninventering eller en vattenrevision, eller på information från vattenleverantör. Inga. 2.1 Denna indikator mäter både vatten som behandlats innan det återanvänts och vatten som inte behandlats före återanvändningen. Grått vatten (dvs. insamlat regnvatten och avfallsvatten som kommer från hushållsprocesser som disk, tvätt och bad) ska tas med. 2.2 Beräkna mängden återvunnet/återanvänt vatten på basis av den mängd av vattenbehovet som täckts av återvunnet/återanvänt vatten i stället för ytterligare uttag. Antag t. ex. att organisationen har en produktionscykel som kräver 20 kubikmeter vatten per cykel, att organisationen tar in 20 kubikmeter vatten för en produktionscykel och sedan återanvänder det under tre cykler till. Den totala mängden vatten som återvunnits/ återanvänts för den processen är 60 kubikmeter. 2.3 Redovisa organisationens totalt återvunna/ återanvända volym vatten i kubikmeter per år (m3/år) och också som procentsats i förhållande till det totala vattenuttaget som redovisats under indikator EN8. Återvinning/återanvändning Processen att leda använt vatten/avloppsvatten genom ytterligare en cykel innan det släpps till slutbehandling och/eller släpps ut i omgivningen. Allmänt finns det tre typer av vattenåtervinning/återanvändning: avloppsvatten som återvinns i samma process eller större användning av återvunnet vatten i processcykeln, GRI

18 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN11. Lokalisering och storlek av ägd, hyrd och brukad mark, i eller intill skyddade områden och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddade områden. Genom att redovisa möjlig påverkan på mark som ligger inom, omsluter eller ligger intill områden skyddade enligt lag, samt områden med högt biologiskt mång faldsvärde utanför skyddade områden, kan en organisation identifiera och förstå vissa av de risker som sammanhänger med biologisk mångfald. Att följa vilka aktiviteter som äger rum både inom skyddade områden och inom områden med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddade områden gör det möjligt för den redovisande organisationen att minska risken för påverkan. Det gör det också möjligt för organisationen att hantera påverkan på den biologiska mångfalden eller att undvika misskötsel. Att inte hantera sådan påverkan på ett bra sätt kan leda till skada på organisationens anseende, förseningar i tillståndsprocesser och att man förlorar sin licence to operate. 2.1 Redogör för platser med verksamhet som ägs, hyrs eller brukas och som ligger i, intill eller som omsluter skyddade områden och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddade områden. Tag med platser som man formellt har tillkännagivit att man kommer att lägga verksamhet på i framtiden. 2.2 Redovisa följande information för varje plats med verksamhet som redogörelsen enligt 2.1 täcker: geografiskt läge, rättigheter till vad som finns under jordytan som kan ägas, hyras eller brukas av organisationen, läge i förhållande till skyddsområde (inom området, intill området eller omslutande delar av skyddsområdet) och område med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddsområde, typ av verksamhet (kontor, tillverkning/ produktion eller utvinning), storleken på det område där verksamheten bedrivs i km2, biologiskt mångfaldsvärde enligt följande egenskaper: Skyddsområde - de utmärkande egenskaperna för skyddsområdet och området med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddsområde (mark område, sötvatten eller marint ekosystem) och - enligt vilka bestämmelser området är skyddat (t. ex. IUCN Protected Area Management Category, Ramsarkonventionen, nationell lagstiftning, Natura 2000-område etc.). Ett geografiskt definierat område som är avsatt, föremål för regelsystem enligt lag, och som sköts för att uppfylla vissa mål för skyddet. Områden med högt biologiskt mångfaldsvärde Områden som inte är skyddade enligt lag, men som är kända hos ett antal myndigheter och organisationer för att ha viktiga egenskaper beträffande biologisk mång fald. En sådan egenskap kan vara habitat som är prioriterade för naturskyddet (ofta definierade i natio nella strategier för biologisk mångfald och handlingsplaner som upprättats enligt Convention on Biological Diversity). Dessutom har flera internationella naturskyddsorganisationer identifierat vissa områden som har högt biologiskt mångfaldsvärde. Informationskällor för de data som begärs kan innefatta inköpskontrakt, hyresavtal eller det nationella/regionala fastighetsregistret. På landsnivå kan myndigheter med ansvar för miljöskydd och naturskydd ha information om vilka områden som är nationella eller internationella skyddsområden och om områden med högt biologiskt mångfaldsvärde. Dessutom innehåller ofta nationella strategier för biologisk mångfald och handlingsplaner information om och register över skyddsområden och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde. 17

19 IP G3 Indikatorprotokoll: EN Ramsar Convention on Wetlands, UNESCO World Heritage Sites. Förenta Nationernas Biosphere Reserves. National Biodiversity Strategies and Action Plans som framtagits enligt Convention on Biological Diversity. Conservation International s Biodiversity Hotspots and Wilderness Areas. WWF s Global 200 Ecoregion. Bird Life International s Important Bird Areas. IUCN s Centres of Plant Diversity GRI

20 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN12. Beskrivning av väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter och tjänster på den biologiska mångfalden i skyddade områden samt områden med hög biodiversitet utanför skyddade områden. Denna indikator ger information om betydande direkt och indirekt påverkan som den redovisande organisationen har på den biologiska mångfalden i skyddade områden och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddade områden. Den ger också underlag för att förstå (och utveckla) en organisationsstrategi för att motverka denna påverkan. Genom att den frågar efter strukturerad kvalitativ information, ger indikatorn möjlighet att göra jämförelser mellan organisationer och över tiden av den relativa storleken, styrkan och typen av påverkan. 2.1 Redogör för betydande påverkan på den biologiska mångfalden som den redovisande organisationen har genom sina aktiviteter, produkter och tjänster, inklusive både direkt påverkan och indirekt påverkan (t. ex. via leverantörskedjan). 2.2 Redogör för typen av betydande direkt och indirekt påverkan på den biologiska mångfalden med hänvisning till ett eller flera av följande: användning eller byggnation av producerande fabriker, gruvor och infrastruktur för transporter, föroreningar (utsläpp av ämnen som inte normalt finns vid en habitat både från enskilda utsläppsställen eller allmänt), införande av utbredningsbenägna arter, sjukdomar och epidemier, utrotning av arter, omvandling av habitat och så stora förändringar i de ekologiska processerna så att de hamnar utanför normala variationer (t. ex. förändringar i salthalt eller förändringar i grundvattennivån). 2.3 Redovisa betydande direkt och indirekt positiv och negativ påverkan med hänvisning till följande: vilka arter som påverkas, omfattningen av de områden som påverkas (detta behöver inte vara begränsat till områden som formellt är skyddade och bör innefatta eventuell påverkan på buffertzoner såväl som på formellt avsatta områden av särskild vikt eller känslighet), hur länge påverkan varar och om påverkan är reversibel eller om den är irreversibel. Betydande påverkan Påverkan som kan negativt rubba tillståndet i ett geografiskt område/en geografisk region, antingen direkt eller indirekt. Detta sker genom att området/ regionen förändras i betydande grad vad beträffar ekologiska egenskaper, struktur och funktion. Förändringen gäller hela området och långsiktigt. Innebörden är att habitat, förekomsten av olika arter och/eller de särskilda arter som gör att habitaten är viktig inte längre kan upprätthållas. På artnivå innebär betydande påverkan att en population minskar och/eller att dess utbredning ändras så att den naturliga rekryteringen (fortplantning eller invandring från opåverkade områden) inte återgår till tidigare nivåer inom ett begränsat antal generationer. Betydande påverkan kan också innebära påverkan på försörjning eller kommersiell användning av resurser till den grad att användarnas välfärd över tiden påverkas. Information för denna indikator kan återfinnas i den redovisande organisationens miljöledningssystem eller andra interna handlingar. I förekommande fall kan information också fås från utredningar om miljöpåverkan och social påverkan och från andra organisationer uppströms och/eller nedströms i leverantörskedjan. Hänvisning till andra GRI-dokument: GRI Biodiversity Resource Document. 19

21 IP G3 Indikatorprotokoll: EN EN13. Skyddade eller restaurerade habitat (livsmiljöer). En strategi för biologisk mångfald innehåller en kombination av åtgärder som hänför sig till hur man förhindrar, hanterar och återställer skador på naturliga habitat som uppkommer genom organisationens verksamhet. Denna indikator mäter genomförandet av en särskild strategi för att förhindra eller återställa negativ påverkan från aktiviteterna. Att säkerställa att naturmiljöer inte rubbas kan förbättra organisationens anseende, stabiliteten i dess omgivande naturmiljö och omgivande resurser och hur organisationen ses av samhället runt omkring. Information om skyddade områden kan återfinnas i dokumentation om organisationens miljöledningssystem, områdesplaner, utvärderingar av påverkan på miljö och samhälle eller organisationens policyer. Information om återställda markområden (dvs. krav på hur markåterställning ska göras) kan återfinnas i tomträttsavtal, hyresavtal, eller köpeavtal för marken eller i utvärderingar av påverkan på miljö och samhälle eller i register över risker. Inga. 2.1 Denna indikator avser områden som har återställts eller där området skyddas aktivt (se definitioner). Områden där arbete pågår kan inräknas om de täcks av definitionen av återställd eller skyddad. 2.2 Ange områdets status på basis av situationen vid redovisningsperiodens slut. 2.3 Redovisa storleken och läget för alla skyddade habitat och/eller återställda områden (i hektar) och/eller om resultatet av återställningsåtgärderna godkänts av oberoende personer med yrkeskunskap. Om området är större än en km2, redovisa då i km Redovisa, utöver de fall där organisationen har uppsikt över eller genomför återställnings- eller skyddsåtgärder, eventuella fall där det finns samarbete med andra för att skydda eller återställa habitat. Återställt område Områden som använts för eller påverkats av verksamhet, och där återställningsåtgärder antingen har återställt miljön till ursprungligt skick eller till en nivå där miljön utgör ett friskt och fungerande ekosystem. Skyddat område Ett område som skyddas från skada medan verksamhet pågår, och miljön förblir opåverkad med ett friskt och fungerande ekosystem GRI

22 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN14. Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent hantera påverkan på den biologiska mångfalden. Vilka resultat som uppnås gentemot policyer för biologisk mångfald, mål och åtaganden beror på om man har strukturerade program på plats för att hantera påverkan. Att program finns och är strukturerade är särskilt viktigt i de fall då nationella bestämmelser inte ger några tydliga regler för hur en organisation ska planera sin hantering av frågor som rör den biologiska mångfalden. Inga. Information om program och mål kan återfinnas i interna riktlinjer eller i organisationens miljöledningssystem, utvärderingar av påverkan på miljön och samhället, policyer om samhällsansvar eller register över risker. Inga. Denna indikator ger både interna och externa intressenter möjlighet att analysera hur väl den redovisande organisationens strategier, pågående åtgärder och framtidsplaner täcker den eventuella påverkan organisationen har på den biologiska mångfalden. Kvaliteten på organisationens sätt att hantera sin påverkan på den biologiska mångfalden (så som denna beskrivs i EN11 och EN12) inverkar på sådana risker som skada på organisationens anseende, böter eller förlust av plan- eller verksamhetstillstånd. Åtgärder för att skydda eller återställa habitat och arter är av särskilt intresse. 2.1 Om de strategier, åtgärder eller planer som redovisas under denna indikator har påverkats av nationella bestämmelser, ska detta anges. 2.2 Redogör för organisationens strategi för att följa sin policy för hantering av biologisk mångfald, däribland: hur överväganden om biologisk mångfald tas med i analyser som utredningar av påverkan på miljön för en viss plats, metoder för att fastställa risker för den biologiska mångfalden, hur specifika mål sätts, övervakningsrutiner och rapportering till allmänheten. 2.3 Redogör för vilka aktiviteter som pågår för att hantera de risker för den biologiska mångfalden som angivits under EN11 och EN12 eller planer för att vidta sådana aktiviteter i framtiden. 21

23 IP G3 Indikatorprotokoll: EN EN15. Antal IUCN-rödlistade arter och nationellt skyddade arter med habitat i områden som påverkas av verksamheten, per grad av utrotningsrisk. Denna indikator hjälper den redovisande organisationen att identifiera var dess aktiviteter kan utgöra ett hot mot hotade växt- och djurarter. Genom att identifiera dessa hot kan organisationen börja ta steg för att undvika skada och förhindra utrotningen av arter. Arter på IUCN:s röda lista och motsvarande nationella listor kan ge vederhäftig information om hur känsliga habitat är inom de områden som påverkas av verksamheten och på den relativa vikten av dessa habitat ur ett ledningsperspektiv. Information om var arter på IUCN:s röda lista och på motsvarande nationella listor finns, kan erhållas från nationella och regionala naturskyddsmyndigheter, lokala myndigheter eller naturskyddsorganisationer. För organisationer som arbetar inom eller nära skyddade områden eller områden med högt biologiskt mångfaldsvärde, kan information om den biologiska mångfalden inom respektive område även erhållas från planunderlag eller annat material som använts i tillståndsprocessen. IUCN:s röda lista över hotade arter. 2.1 Redogör för var de olika habitat finns som påverkas av den redovisande organisationens verksamhet och som hyser arter på IUCN:s rödlista och på motsvarande nationella listor. 2.2 Redovisa antalet arter på habitat som identifierats som att de påverkas av den redovisande organisationen och ange också en av följande nivåer av risk för utrotning: akut hotad, starkt hotad, sårbar, missgynnad och livskraftig. Arter på IUCN:s röda lista En inventering av global överlevnadsstatus för växt- och djurarter som utarbetats av International Union for the Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) GRI

24 G3 Indikatorprotokoll: EN IP EN16. Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. Utsläpp av växthusgaser är den främsta orsaken till klimatförändringen och regleras av FN:s Framework Convention on Climate Change (UNFCC) och det efterföljande Kyoto-protokollet. Utifrån dessa siktar olika nationella och internationella bestämmelser och incitamentssystem (såsom handeln med utsläppscertifikat) till att kontrollera volymen och belöna minskningar i volymerna av utsläpp av växthusgaser. Denna indikator kan användas tillsammans med EN17 för att förklara mål för regleringar och handelssystem på internationell och nationell nivå. Kombinationen av direkta och indirekta utsläpp ger också möjlighet att förstå eventuell kostnadspåverkan på organisationen från skatte- eller handelssystem. 2.1 Olika omräkningsmetoder finns för att beräkna utsläppen av växthusgaser per källa. Redogör för vilken standard som har använts och ange vilken metod som använts för vilka data med hänvisning till följande kategorier: direkt mätning (t. ex. kontinuerlig onlineanalys etc.), beräkningar på data specifika för varje verksamhetsplats (t. ex. för analys av bränsleinnehåll etc.); beräkningar på basis av standarddata och uppskattningar. Om uppskattningar används på grund av att standarddata saknas, ange vilka data som ligger till grund för uppskattningen. Mer detaljerad information om hur data för denna indikator ska sammanställas finns i WRI /WBCSD GHG Protocol och i det IPCC-dokument som återfinns under hänvisningar nedan. 2.2 Redovisa direkta utsläpp av växthusgaser från alla källor som ägs eller kontrolleras av den redovisande organisationen, däribland: andra förbränningsprocesser som fackling, fysisk och kemisk tillverkning, transporter av råmaterial, produkter och avfall, ventilation och flyktiga utsläpp. Utsläpp från förbränningsprocesser och källor ska stämma överens med direkt primärenergi från icke förnybara och förnybara källor så som de redovisas i EN3. Observera att direkta utsläpp av CO2 från förbränningen av biomassa inte ska ingå utan ska redovisas separat enligt GHG Protocol Corporate Standard (revised edition). 2.3 Redovisa indirekta utsläpp av växthusgaser från produktionen av köpt elektricitet, värme eller ånga (detta överensstämmer med den energianvändning som redovisas under EN4). Andra indirekta utsläpp (t. ex. från organisationens resande) tas inte med här eftersom de redovisas under EN Redovisa totala utsläpp av växthusgaser som summan av direkta och indirekta utsläpp (så som de redovisats under 2.2 och 2.3) i ton CO2-ekvivalenter. Direkta utsläpp Utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av den redovisande organisationen. Direkta utsläpp från förbränning kan t. ex. uppstå från förbränning av bränsle för energiproduktion inom den redovisande organisationens gränser. Indirekta utsläpp Utsläpp som uppstår på grund av den redovisande organisationens aktiviteter, men som uppstår vid källor som ägs eller kontrolleras av en annan organisation. När det rör sig om denna indikator, avser begreppet indirekta utsläpp av växthusgaser från produktionen av elektricitet, värme eller ånga som förs in och används av den redovisande organisationen. produktion av elektricitet, värme eller ånga (som detta redovisas enligt EN3), 23

Swedesurvey AB 1 GRI Index - Hållbarhetsredovisning 2014

Swedesurvey AB 1 GRI Index - Hållbarhetsredovisning 2014 Swedesurvey AB 1 Index Hållbarhetsredovisning 2014 Rapporterad Delvis rapporterad Ej tillämplig (Samtliga sidhänvisningar refererar till Swedesurveys Hållbarhetsredovisning 2014 eller Swedesurveys Årsredovisning

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Korsreferenstabell GRI

Korsreferenstabell GRI Posten Norden Hållbarhetsredovisning 2010: Korsreferenstabell GRI Posten Nordens hållbarhetsredovisning för 2010 är upprättad enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning,

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Utfall GRI-indikator Sidhänvisning/kommentar FN:s Global Compact principer 1)

Utfall GRI-indikator Sidhänvisning/kommentar FN:s Global Compact principer 1) Global Reporting Initiative (GRI) index PostNords hållbarhetsredovisning för 2012 är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning, version 3.0. Följande

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta GRI-index Från och med verksamhetsåret 2009 följer Stockholms läns landstings miljöredovisning Global Reporting Initiative, GRI, på tillämpningsnivån C. Landstinget har för närvarande inte några planer

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Innehållsförteckning enligt GRI G3

Innehållsförteckning enligt GRI G3 Innehållsförteckning enligt GRI G3 Lernia har upprättat en hållbarhetsredovisning för 2009 i enlighet med riktlinjerna från Global Reporting Initiative, GRI G3. Redovisningen uppfyller tillämplighetsnivå

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet. Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Generella standardindikatorer Läshänvisning Kommentar

Generella standardindikatorer Läshänvisning Kommentar 1/5 GRI-INDEX Ragn-Sells redovisar hetsarbetet enligt GRI:s riktlinjer G4, nivå Core. I nedanstående tabell anges var i vår digitala hetsredovisning för 2015 information för respektive indikator finns

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

Energi & klimatredovisning 2012

Energi & klimatredovisning 2012 Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2015 Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Klimatbokslut 2015 Hösten 2016

Klimatbokslut 2015 Hösten 2016 Klimatbokslut 2015 Hösten 2016 2050 KLIMATBOKSLUT 2015 INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 VÅR IDÉ OCH VISION... 2 2015 ÅRS UTSLÄPP... 3 Fördelning per scope enligt GHG-protokollet... 6 BILAGOR (översänds på begäran):

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil

Svenska Spels GRI-profil Svenska Spels GRI-profil Standardindikatorer 1. STRATEGI OCH ANALYS Redovisas ej 1.1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare (VD, Ordförande eller motsvarande position) om 4 5, 96 relevansen

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Energi & klimatredovisning 2013

Energi & klimatredovisning 2013 Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna ICA Gruppens hållbarhetsredovisning följer den senaste versionen av GRI:s, Global Reporting Initiatives, riktlinjer (G4). Den täcker alla väsentliga principer i FN:s Global Compact och beskriver hållbarhetsfrågor

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

GRI index 2011 Om NCC:s hållbarhetsredovisning

GRI index 2011 Om NCC:s hållbarhetsredovisning GRI index 2011 Om NCC:s hållbarhetsredovisning Detta är NCC:s andra hållbarhetsredovisning och avser verksamhetsåret 2011. NCC redovisar sitt hållbarhetsarbete årligen och sedan 2010 ingår hållbarhetsredovisningen

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Energi och växthusgasutsläpp

Energi och växthusgasutsläpp Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

Miljöverktyg. ESSF05 för E-studenter 24 mars Pål Börjesson. Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Miljöverktyg. ESSF05 för E-studenter 24 mars Pål Börjesson. Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Miljöverktyg ESSF05 för E-studenter 24 mars 2015 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbar utveckling En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD Berätta för dina kollegor om värdet av att identifiera betydande miljöaspekter, att följa upp och förbättra era produkters miljöprestanda Samarbeta med dina

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor. Mattias de Woul Världsnaturfonden WWF

Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor. Mattias de Woul Världsnaturfonden WWF Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor Mattias de Woul Världsnaturfonden WWF Edward Parker / WWF-Canon Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor Hotet från de globala klimatförändringarna

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 Kompletterande GRI indikatorer 2012 Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 1 2 Personalrelaterade uppgifter MÅLUPPFYLLELSE PERSONALMÅL 2012 Område Mål Utfall Antal

Läs mer

Klimatrapport 2014. 32 rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. 32 rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 32 rum & kök AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter 32 rum & kök AB (www.32rok.se/), kontaktperson är Erika Jangbratt Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Resursanvändning - sida 1

Resursanvändning - sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Kompletterande GRI indikatorer Kompletterande information till Samhall AB:s års- och hållbarhetsredovisning 2013

Kompletterande GRI indikatorer Kompletterande information till Samhall AB:s års- och hållbarhetsredovisning 2013 Kompletterande GRI indikatorer 2013 Kompletterande information till Samhall AB:s års- och hållbarhetsredovisning 2013 Personalrelaterade uppgifter Redovisningen följer de gemensamma principer som beskrivs

Läs mer

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. G4-4 Redovisa de viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna hållbarhetsredovisning följer GRI:s, Global Reporting Initiative, riktlinjer (G4). Den täcker alla väsentliga principer i FN:s Global Compact och beskriver hållbarhetsfrågor av intresse för intressenter.

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, kontaktperson är Katarina Hagbarth Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

GRI-kod Beskrivning/indikator Hänvisning * Status Kommentar 2 3, 20, 26 29, 34 43 7 9, 48 52

GRI-kod Beskrivning/indikator Hänvisning * Status Kommentar 2 3, 20, 26 29, 34 43 7 9, 48 52 jm GRI INDEX 2012 1 JM GRIindex 2012 JM rapporterar 2012 för första gången sitt hållbarhets arbete enligt Global reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Vårt GRIindex omfattar de enligt GRI obligatoriska

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Theo Richter. Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Analys klimatbokslut 2014

Analys klimatbokslut 2014 Analys klimatbokslut 2014 Kontaktinformation: Göran Wiklund goran.wiklund@uandwe.se +46 707 682059 Summering SBAB har upprättat klimatbokslut för 2014. Det har utförts av U&We med användning av dataverktyget

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2013 Hotell Kristina AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2016 Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Klimatrapport Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6) Klimatrapport 2014 Radisson Blu Sky City Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Radisson Arlandia Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport täcker

Läs mer