ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI"

Transkript

1 ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige , 30 1(20)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD OCH MATERIAL... 4 Vidare arbete fas Vidare arbete fas Beslutsprocess... 5 SÄTERS KOMMUN OCH KLIMATUTMANINGEN... 5 Klimat... 5 Klimatpåverkan... 5 Vision... 6 Övergripande mål Mål Mål Åtgärder... 7 ENERGI... 8 Användning av energi... 8 TILLFÖRSEL OCH ANVÄNDNING AV ELENERGI Elproduktion i Säter Vattenkraftverk El från biobränsle Vindkraft/Vindkraftutbyggnad i Säter Miljöpåverkan från elproduktionen Miljömärkt el Elanvändning i kommunens verksamhet Elanvändning i kommunala fastigheter TILLFÖRSEL OCH ANVÄNDNING AV VÄRMEENERGI Värmeproduktion i Säters kommun (20)

3 Värmeanvändning i kommunens verksamhet Värme i kommunala fastigheter Energi i privata villor Miljöpåverkan från värmeproduktionen TRANSPORTER OCH FORDON Privatpersoner Kollektivtrafiken Kollektivtrafik i Säter Kommunens transporter Miljöpåverkan från transporter Summering transporter LIVSMEDEL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (20)

4 Inledning Energi- och klimatstrategin ska vara ett verktyg för genomförandet av ett aktivt arbete med energi- och klimatfrågor i Säters kommun. Strategin ska tydligt visa hur Säters kommun vill minska sin klimatpåverkan och ta ansvar för framtiden. Utgångspunkten i arbetet är lokala mål och åtgärder, men den är även utformad för att samspela med befintliga regionala, nationella och internationella klimatmål. Energi- och klimatstrategins primära uppgift är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle. För att uppnå detta behövs visioner, långsiktiga mål och kunskapsförmedling. Klimatförändringarna både lokalt och globalt blir alltmer påtagliga och klimatforskare världen över är på de flesta plan ense om människans inverkan, utan att de naturliga variationerna i klimatet helt behöver åsidosättas. Säters kommun har en tydlig centralort med småstadskaraktär omgiven av en stark och livskraftig jordbruksbygd och närhet till större bebyggelsecentra. Genom detta läge har Säter goda förutsättningar att vara ett föredöme för hur en kommun kan fungera ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthålligt med liten klimatpåverkan. Förutsättningen är givetvis en klok och framåtsiktande politisk planering. Energi- och klimatstrategin ska fungera som en vägvisare mot en klimatsmart framtid. Kommunen har en förhållandevis stor produktion av livsmedel inom sitt geografiska område. Därför är andra klimatgaser än koldioxid exempelvis metan- och lustgasutsläpp från djurhållning och gödsellagring viktiga att hantera i energi- och klimatstrategin. Kommunen är en viktig aktör på lokal nivå med möjlighet både att inspirera näringslivet och kommuninvånarna och att verka som offentlig aktör, fastighetsägare och tillsynsmyndighet. Att kommunen agerar som förebild är en förutsättning för att vara en trovärdig aktör i energioch klimatfrågor. En energi- och klimatstrategi möjliggör ett strukturerat och målinriktat arbetssätt med dessa frågor i kommunen som helhet. Syfte Syftet med denna energi och klimatstrategi är att skapa goda och väl genomtänkta arbetsrutiner, så att Säter kan reducera sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och därigenom minska sin klimatpåverkan. Metod och material Säters kommun presenterar i denna energi- och klimatstrategi en vision samt övergripande mål att uppnå till 2011, 2015 respektive Genom detta ska kommunen dra sitt strå till stacken för att uppnå de regionala, nationella och internationella klimatmålen. Arbetet enligt energi- och klimatstrategin ska årligen följas upp och redovisas i Säter kommuns miljöbokslut. Strategin revideras och uppdateras varje mandatperiod. Den redovisade statistiken kommer att utgå från basåret 2009 där inget annat anges. Strategins grundtankar kommer att fördjupas och konkretiseras genom ett vidare arbete med åtgärdsplaner dels för kommunens interna arbete för en klimatmässigt hållbar kommun och dels vidgat gentemot företag, medborgare och övriga aktörer. 4(20)

5 Vidare arbete fas 1 Denna del fokuserar på arbetet i kommunens verksamheter. Varje förvaltning och arbetsgrupp känner sin verksamhet bäst, så för att få ett bra resultat och en god förankring av Energi- och klimatstrategin arbetar varje förvaltning/avdelning fram sina specifika mål och delmål. För att veta om dessa mål är tillräckliga för att Säters Kommun som helhet ska uppnå de övergripande målen finns en arbetsgrupp som agerar bollplank i uppdraget för fortsatt diskussion. Vidare arbete fas 2 Denna del fokuserar på delaktigheten hos alla kommuninnevånare, samt företag och övriga aktörer i Säter som geografiskt område. För att göra energi- och klimatfrågan till en självklar del av medborgarnas vardag måste frågan öppet diskuteras mellan alla inblandade. Kommunen ska vara en lyhörd samarbetspartner och kan dessutom inspirera genom exempelvis goda exempel, seminarier och andra kommunikationsinsatser. Beslutsprocess Beslut i Miljö- och byggnämnden Beslut i KSAU , 16 eller 23 Beslut i KS Beslut i KF Säters kommun och Klimatutmaningen Klimat Stora mängder energi strömmar ständigt från solen mot vår planet. Den mer kortvågiga solstrålningen omvandlas vid kontakten med markytan till mer långvågig värmestrålning. Denna tränger inte lika lätt tillbaka ut i den omgivande rymden och följden blir att jordens atmosfär värms upp. Denna process är i grunden samma fenomen som sker i ett växthus och den brukar därför kallas för växthuseffekten. Denna effekt i sig är inget problem, utan tvärsom en grundförutsättning för livets existens på jorden eftersom medeltemperaturen som nu ligger på ca +15 C annars skulle vara runt -18. Problematisk är däremot mänsklighetens klimatpåverkan genom en ökad växthuseffekt. Användningen av fossila bränslen som kol och olja för uppvärmning och transporter leder till ett frisläppande till atmosfären av kol som under lång tid bundits i jordens djupare lager. Koldioxiden som släpps ut vid denna förbränning förstärker den naturliga växthuseffekten och är en huvudfaktor bakom den bild vi ser idag med storskalig mänsklig påverkan på jordens klimat. Många andra gaser som exempelvis vattenånga, lustgas och metan är också betydelsefulla växthusgaser. I detta sammanhang är utformningen av vår livsmedelshantering allt från gödselhantering i djurhållningen till tillagning och avfallshantering i hushållen väsentliga faktorer. Det globala klimatet är ett mycket komplicerat system som vi gradvis lär oss överblicka. Klimatpåverkan Våra livsstilar ger stor skillnad på hur mycket vi påverkar klimatet. Den största klimatpåverkan kommer enligt Naturvårdsverket från resor och boendet tillsammans med vilken mat vi äter. Den privata konsumtionen dominerar drygt 80 procent av de konsumtionsrelaterade utsläppen kommer från privat konsumtion och knappt 20 procent från den offentliga. 5(20)

6 Figur 1. Generell fördelning mellan olika aktiviteters betydelse för utsläpp av klimatgaser (källa: Naturvårdsverket) Utifrån detta måste matens väg mellan jord och bord kortas och vi konsumenter måste lära oss att välja rätt livsmedel utifrån säsong. Vi måste skapa ett hållbart transportsystem där kollektivtrafik fungerar som ett reellt alternativ för vardagens resor. Nya bostadsområden måste planeras så att energibehovet för uppvärmning och transporter blir så litet som möjligt. Vision Visionen är en långsiktig, säkerställd och trygg energiförsörjning med minsta möjliga miljöoch klimatpåverkan. All energianvändning i kommunen ska uteslutande utgå från förnyelsebara energislag. Innevånaren i Säters kommun är väl insatt i energi och klimatfrågor och väl medveten om att det jag gör spelar roll. Övergripande mål 2020 Säters kommun ska minska sina koldioxidutsläpp med 25 %. Kommunen ska vid tillsyn, information och rådgivning aktivt verka för åtgärder som minskar utsläpp av såväl koldioxid, lustgas, metan och andra växthusgaser. Mål 2015 Säters kommun visar vägen och uppmuntrar till energiomställningen genom goda exempel i den egna verksamheten. Kommunens verksamhet ska i sina lokaler inte nyttja energi från fossila energikällor. Kommunen som organisation ska främja hållbar och lokal energiproduktion. Kommunen ska uppmuntra privat småskalig energiproduktion Varje nämnd energieffektiviserar med 2,5 % per år. Elanvändningen i kommunens lokaler ska minska med minst 10 %. Alla kommunala politiker och tjänstemän nyttjar kollektivtrafik för tjänsteresor när detta är möjligt. Kommunen utreder möjligheten att klimatkompenserar de bilresor som ändå görs. 6(20)

7 Mål 2011 Säters Kommuns fordonspark består av minst 90 % miljöfordon enligt definition i gällande förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor ( ). Webb- och telefonbaserade mötesformer ökar och möjliggör minskat resande. Personal och politiker som är verksamma inom Säters kommun avsätter minst 3 timmar per år för energi- och klimatkunskap. Såväl kommunens anställda som innevånare uppmuntras och inspireras till en hållbar livsstil, vilket även avspeglar sig i hälsotal. Enbart ekologiska drycker serveras i den egna verksamheten där sådana alternativ finns. Andelen ekologiska livsmedel i kommunen ska öka med minst 5 procentenheter per år. Den lokala och hållbara livsmedelsproduktionen i kommunen uppmuntras. Detta ska även återspegla sig i upphandlingar och näringslivssatsningar. En energi- och klimatstrateg engageras för att leda arbetet med kommunens energi- och klimatstrategi, samt samordna och underlätta förvaltningarnas åtgärder inom området. Förvaltningar ska arbeta aktivt med att förankra energi- och klimatstrategin i sin verksamhet. Respektive nämnd ansvarar för upprättande av handlingsplaner för hur verksamhetsanpassade mål, aktiviteter och åtgärder ska planeras och genomföras. Resultatet av genomförda åtgärder redovisas i kommunens miljöbokslut. Vid all ny- och tillbyggnation, inom såväl kommunens verksamhet som privata hushåll, ska energienergieffektivisering uppmuntras och energienergieffektiva metoder och material förordas. Vid korta resor inom kommunens verksamheter undviks motorfordon. Upplysningsaktioner om energi- och klimatfrågor genomförs kontinuerligt för kommuninvånare, företag, föreningar och organisationer i kommunen. Åtgärder För att nå målen måste kraftfulla åtgärder vidtas inom alla samhällssektorer. Arbetet ska vara en helhetsbedömning av det kommunala energisystemet och dess klimatpåverkan och leda vidare till åtgärdskataloger med förankrade förslag till förbättringar. Samordningsvinster skall identifieras, både de som reducerar kostnaderna för att nå uppställda energi- och klimatmål och de vinster som finns i samarbeten mellan olika energiaktörer. 7(20)

8 Energi Användning av energi Energi finns i en rad olika former och används i alla våra mänskliga aktiviteter. Historiskt har uppvärmning av bostaden och matlagning varit våra mest energiintensiva aktiviteter. I det gamla bondesamhället var i våra trakter veden den helt dominerande energikällan om än i bruksnäringen i förädlad form som träkol. Senare tillkom utbyggnaden av vattenkraft för belysning och särskilda industriprocesser, samt förbränning av olja för uppvärmning. I takt med det moderna samhällets framväxt har transporternas och industrins andel av den totala energianvändningen vuxit. I hushållen har också användningen av elenergi stigit kraftigt i takt med att antalet eldrivna apparater ökat. När vi pratar om olika typer av energi måste vi hålla isär begreppen så att jämförelserna inte blir missvisande. Även om vi strävar efter att förbättra den tekniska verkningsgraden i systemen, är varje skede av produktion, transport respektive konsumtion av energi förenat med olika grad av förluster. Primär energi är den energi som levereras från energiproducent till kund. Levererad energi är den energi som kunden tar emot. Nettoenergi är den energi som hushållet gör av med. Figur 2. Schematisk beskrivning av olika energibegrepp. Energi i kommunen I diagrammen nedan framgår schematiskt ursprunget till den energi som används i kommunen samt hur denna används för olika samhällssektorer. Ett par tydliga trender är att mängden fossila bränslen för uppvärmning tydligt minskar, liksom den samlade energi som åtgår inom bostads- och servicesektorn. 8(20)

9 Slutanvändning energi Energi (GWh) Fossil energi Biobränsle El-energi Fordonsbränsle År Figur 3. Slutanvändning av energi i Säter Observera att data för biobränsle saknas Källa: SCB Energianvändning Använd energi (GWh) Hushåll Transporter Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Övriga tjänster År Figur 4. Användning av energi per samhällssektor i Säter Observera att data för Industri- och byggverksamhet saknas Källa: SCB (20)

10 Tillförsel och användning av elenergi Elproduktion i Säter Elproduktionen i kommunen varierar relativt mycket framför allt beroende på skillnader i väderförhållanden och nederbörd mellan åren, vilket påverkar uttagsmöjligheterna i vattenkraftverken. I kommunen produceras dock betydligt mer elenergi än vad som används. Vattenkraftverk De av Fortum drivna Långhag respektive Stora Skedvi kraftverk är de stora elproducenterna i kommunen. Till dessa kommer sedan ett antal mindre anläggningar i Ljusterån (Säterdalen), Nyängsån (Lövåsen + Arkhyttan) och i Tunaåns vattensystem (Ulvshyttan + Bråfall). Tillsammans producerar dessa anläggningar ca GWh/år. El från biobränsle Inom en snar framtid kommer Hedemora Energis biobränsleeldade panna för fjärrvärmeproduktion vid värmeverket i Bergbacken att byggas om, så att den även kan leverera el. Hur stor denna produktion kan komma att bli är ännu oklart. Vindkraft/Vindkraftutbyggnad i Säter Enskilda kommersiella vindkraftverk eller småskalig vindkraftproduktion för enskilt bruk har bra förutsättningar att fungera och kommunen hoppas mycket på att teknikutvecklingen medför att många fler kommer att nyttja denna energikälla. Säters kommun har i de hittills gjorda vindmätningskarteringarna inga utpekade områden som passar för kommersiell produktion av vindkraft i form av större vindkraftparker. Kommunen ser dock positivt på kommersiell vindkraftsproduktion om det skulle visa sig möjligt. Miljöpåverkan från elproduktionen All elproduktion inom kommunen består idag av vattenkraft. Vattenkraften leder inte till några större utsläpp till mark, luft eller vatten vid driften av anläggningarna. Ur det perspektivet är vattenkraften en ren energikälla. Däremot leder vattenkraftsutbyggnad till skador i form av förstörda livsmiljöer vid anläggandet och påverkan på den biologiska mångfalden då de naturliga fluktuationerna i vattendragen påverkas. Inom kommunen har utbyggnaden av allt att döma lett till exempelvis förlust av älvnära slåtter- och betesmarker, försämrade eller omöjliggjorda lekvandringar för fiskar och försämrade förhållanden för exempelvis lavar då den s.k. forsdimman kring strömpartierna försvunnit. Särskilt stor påverkan på den biologiska livsmiljön, liksom på turism- och upplevelsevärden kopplade till vattendragen, har naturligtvis reglering som skapar torrfåror uppströms kraftverket. Så är idag fallet vid exempelvis Säterdalens kraftverk. Produktionen av el från biobränsle får ses som fördelaktig ur klimatsynpunkt, då hanteringen, borträknat energiåtgång för tranporter och övrig hantering, får ses som neutral ur koldioxidsynpunkt. Samtidigt leder naturligtvis biobränslehanteringen till miljöeffekter i andra led; alltifrån risk för minskad biologisk mångfald genom förlust av död ved och äldre träd i skogen till utsläpp av sotpartiklar, kolväten m.fl. ämnen med hälso- och miljöeffekter. 10(20)

11 Miljömärkt el Elproduktionen i Säter är att betrakta som grön eftersom den produceras i våra vattenkraftverk. När elen väl distribueras kan vi inte med säkerhet veta att det är just den elen som vi får i våra ledningar, men det ger en klar och tydlig signal till elproducenterna att vi värnar om och värdesätter el med lägre miljöpåverkan. För att driva på utvecklingen mot förnybara energikällor inom företagande används skatten som styrmedel för så kallade elcertifikat, vilka har samma effekt som att privatpersoner köper miljömärkt el. Säters kommun har idag inte gjort någon specifik upphandling för att få tillgång till den lokalt producerade och gröna elen. Elanvändning i kommunens verksamhet Elanvändning i kommunala fastigheter Diagrammen nedan visar elförbrukningen i kommunens fastigheter under Det framgår tydligt att det är vissa enskilda fastigheter som står för en mycket hög andel av elanvändningen. Ishallens och Skönvikshallens höga energiförbrukningar är i grunden en följd av att det rent fysikaliskt åtgår mycket energi för att tillverka is respektive värma badvatten. Samtidigt har man dock genom byte av uppvärmningslösningar i ishallen med kringutrymmen kunnat spara elektricitet motsvarande Rådhusets förbrukning. Total elförbrukning i kommunens lokaler Elförbrukning (MWh) År Figur 5. Elanvändning i kommunens lokaler Källa: Säterbostäder. 11(20)

12 Elförbrukningen i kommunens fastigheter MWh Bikupan 3 (Folkets hus) Bikupan 6-7 (Yxfabriken) Druvan 10 (Brandstationen Säter) Enbacka 13:1 (Enbacka skola) Enbacka 19:47 (Konvaljen) Fäggeby 1:16 (Fäggeby skola) Hembygdsgården 2 (Åsgårdarna) Idun 1-2 (Rådhuset, Storgatan) Junkern 6 (Tekniska kontoret) Jätten 3 (Gatuförrådet) Kronan 1 (Klockarskolan) Kungsgården 1 (Bryggerihuset) Kungsgården 1 (Jumbo) Kungsgården 1 (Kungsgårdsskolan) Mora 13:35 (Mora IP) Mora 13:67 (Förskola) Mora 44:2 (Brandstationen Gustafs) Myran 4 (Förskola gamla delen) Oket 1 (Bergsgården) Oliven 1 (F d Yrkesskolan) Orgeln 1 (Gruppboende Kaplansvägen) Skedvi Kyrkby 34:1 (Kyrkbyns skola) Skönvik 1:1 (Skönvikshallen) Storhaga 16:2 (Vårdcentralen Gustafs) Säter 2:1 (Ishallen) Säter 3:5 (Säterdalen) Säter 3:5 (Säterbygdens Ridklubb) Säter 4:5 (Prästgärdsskolan) Säter 4:5 (Sockenstugan) Säter 4:5 (Turistbyrån) Ålen 4 (Varggropsvägen) Figur 6. Elförbrukning i kommunens lokaler Källa: Säterbostäder. Tillförsel och användning av värmeenergi Värmeproduktion i Säters kommun Kommunens gemensamma lösningar för uppvärmning av lokaler domineras av Hedemora Energis biobränsleeldade värmeverk i Bergbacken. Bolaget driver även kompletterande anläggningar på Åsen och vid Skönvik. Vid sidan av dessa anläggningar finns även närvärmeanläggningar i Gustafs och Stora Skedvi, vilka producerar värme främst för skolornas och äldreboendenas behov. Slutligen sker visst utnyttjande av spillvärme från Vikabröd i närliggande fastigheter i Stora Skedvi. Värmeanvändning i kommunens verksamhet Värme i kommunala fastigheter Kommunens fastigheter i själva Säter värms idag nästan uteslutande med fjärrvärme eller via värmepump. Miljövinsterna av detta är naturligtvis stora. I förskolan i Stora Skedvi och Enbacka skola används fortfarande en viss mängd eldningsolja som komplement till 12(20)

13 pelletsanläggningarna. Åtgärder för att helt kunna eliminera detta är naturligtvis önskvärda. Nedanstående diagram visar också att energiåtgången för uppvärmningen av exempelvis flera skollokaler är fortsatt relativt hög och även ökande. Av allt att döma finns brister i isolering och annat tekniskt utförande i enskilda byggnader som förklarar den avvikande höga värmeåtgången i exempelvis Klockarskolan. Fjärrvärme i kommunens lokaler MWh Bikupan 3 (Folkets hus+kenda) Bikupan 6-7 (Yxfabriken) 0 Druvan 10 (Brandstationen Säter) Idun 1-2 (Rådhuset, Storgatan) Junkern 6 (Tekniska kontoret) Kronan 1 (Klockarskolan gymnastik) Kronan 1 (Klockarskolan) Kungsgården 1 (Bryggerihuset) Kungsgården 1 (Jumbo) Kungsgården 1 (Kungsgårdsskolan) Myran 4 (Förskola gamla delen) Myran 4 (Förskola nya delen) Oket 1 (Bergsgården) Oliven 1 (F d Yrkesskolan) Orgeln 1 (Gruppboende Kaplansvägen) Skedvi Kyrkby 34:1 (Kyrkbyns skola) Skönvik 1:1 (Skönvikshallen) Säter 2:1 (Ishallen) Säter 4:5 (Prästgärdsskolan) Säter 4:5 (Turistbyrån) Ålen 4 (Varggropsvägen) Figur 7. Förbrukning av fjärrvärme i kommunens lokaler Källa: Säterbostäder. 250 Energi för uppvärmning - Stora Skedvi förskola MWh Pellets Olja Figur 8. Energianvändning för uppvärmning, Stora Skedvi förskola Källa: Säterbostäder. 13(20)

14 Energi för uppvärmning - Enbacka skola MWh Pellets Olja Figur 9. Energianvändning för uppvärmning, Enbacka skola Källa: Säterbostäder. Energi i privata villor I takt med att eldningsoljan stigit i pris har andelen villor med oljeeldning minskat stadigt under senare år. Ofta sker konvertering till fjärrvärme, värmepump eller pelletseldning i samband med ägarbyten. I många fall sker också övergångar från vedeldning till andra uppvärmningslösningar, då vedhanteringen ses som alltför arbetskrävande Eldningsolja ( ) och värmepumpar ( ) i Säters kommun Eldningsolja Värmepumpar 70 Eldningsolja (MWh) Anmälda värmepumpar (antal) Figur 10. Användning av eldningsolja samt antal anmälda värmepumpar i geografiska kommunen Säter Källa SCB (olja) samt Miljö- & byggnämndens register. Miljöpåverkan från värmeproduktionen Alla uppvärmningslösningar har sina specifika miljö-, klimat- och hälsoeffekter exempelvis ger vedeldning utsläpp av partiklar med negativ hälso- och miljöpåverkan och värmepumpar bidrar till användning av nedsmutsande kol- och oljebaserad elproduktion under kalla vinterperioder. Sett ur samlad miljösynpunkt är rimligen biobränslebaserad fjärrvärme det 14(20)

15 bästa alternativet. Detta förutsätter dock en god reningsgrad och att bränsleuttaget sker på ett sådant sätt att det inte ger alltför stor påverkan på den biologiska mångfalden. Exempelvis måste andelen lövträd bibehållas och gamla/grova träd sparas. Transporter och fordon Privatpersoner I Säters kommun fanns personbilar i trafik. Majoriteten av dessa var bensindrivna och ägda av män. Diagrammen nedan visar hur bilparken fördelar sig på ägarkategorier och drivmedel. Personbilar 2008 Säter Riket Personbilar/1000 inv Bensinförbrukning/person x år (l) Dieselförbrukning/person x år (l) Körsträcka/bil x år (mil) Fordonsslag i Säters kommun Personbilar Lastbilar Bussar Motorcyklar Mopeder, klass I Traktorer Terrängskotrar Släpvagnar Figur 11. Fordonsslag i Säters kommun Källa: SCB Ägare av personbilar Kvinnor Män Juridiska personer (20)

16 Figur 12. Ägare av personbilar i Säters kommun Källa: SCB Drivmedel 2009 Säter Bensin Diesel Etanolhybrid Natur-/biogas Övriga hybrider 5355 Figur 13. Drivmedel hos personbilar i Säters kommun Källa: SCB Kollektivtrafiken Antalet resor med kollektivtrafik och samhällsbetalda resor har ökat med 11 % i Sverige mellan åren Att så skulle varar fallet i Säters kommun är inte troligt. Med förbättring av järnvägens spårkapacitet och antalet avgångar, projektering av nytt resecentrum m.fl. förbättringsåtgärder för de kollektiva transporterna bör vi dock ha goda utvecklingsmöjligheter. Figur14. Totalt antal resor med kollektivtrafik och samhällsbetalda resor i Sverige Källa: SCB. 16(20)

17 Kollektivtrafik i Säter Kommunen genomkorsas idag av tre järnvägslinjer i de centrala delarna av Dalabanan mellan Dalarna och Stockholm, i den nordligaste delen av sträckan Falun-Gävle och i de västligare delarna av linjen Borlänge-Ludvika. Järnvägens utbyggnad har varit av stor betydelse för stadens och bygdens utveckling, exempelvis vid anläggandet av Säters sjukhus. Idag är Säters station den enda kvarvarande. Vid en framtida utveckling av spårkapaciteten kan dock en återupptagen pendlingstrafik med tågstopp i Mora by vara en vision att sikta mot. Att på ett smidigt sätt kunna ta med cykeln på tåget skulle också vara en önskvärd möjlighet i vår kollektiva resa mot det fossilfria samhället. Den reguljära busstrafiken i kommunen sker i Dalatrafiks försorg. Den samlade årliga körsträckan är 17,1 miljoner km, vilket med en förbrukning av knappt 7 miljoner liter bränsle, varav 13,2% E85 ger ett nettoutsläpp av koldioxid på 1028 ton. Om dessa resor istället skulle ha företagits med nya personbilar (medelutsläpp 174 g/km 2008) skulle det samlade utsläppet bli ca 2975 ton koldioxid. Med den idag existerande bilparken skulle utsläppen naturligtvis ha blivit ännu högre. Utöver Dalatrafiks busslinjer passerar även Swebus linjer mellan Dalarna och Stockholm kommunen. Dessutom sker skolskjutstrafik via Hysta buss AB och Stora Skedvi buss AB. Kommunens transporter Kommunens resepolicy från 2004 föreskriver att tjänsteresor skall ske på ett sådant sätt att de innebär minsta möjliga kostnad för kommunen och därtill låg miljöbelastning. Kommunens olika verksamheter genererar varje år transportkostnader för åtskilliga miljoner. Ett rimligt antagande är att medarbetarna i tämligen hög grad åker kollektivt vid längre resor, men att bilen av slentrian blir det naturliga valet exempelvis vid resor inom länet. I många fall sker också onödigt korta bilresor, vilka med fördel skulle kunna ersättas med cykel. Inköpssamarbetet med Borlänge bör å andra sidan innebära en minskning av transporter för åtminstone livsmedel. Det är av stor vikt att kommunen även i framtiden planerar sina upphandlingar och inköp på ett kreativt sätt med grundtanken om att nå visionen om så låg klimat- och miljöpåverkan som möjligt. Miljöpåverkan från transporter För att minska klimatpåverkan från kommunmedarbetarnas egna resor behöver rimligen en rad olika åtgärder vidtas; vi måste lära oss att avstå från onödigt resande och en minskning av miljöpåverkan från de resor som måste vidtas är nödvändig. Exempelvis bör webb- och telefonbaserade mötesformer kunna minska det egentliga resebehovet och utbildning i s.k. EcoDriving, eller sparsam körning för anställda bör kunna minska bränsleförbrukningen med ca 10 %. Med dagens tekniska lösningar borde kanske också en utveckling av samåkandet mellan de kommunanställda vara möjligt. För närvarande pågår också ett utvecklingsprojekt med målet att utforska möjligheterna till en lokal biogasproduktion baserat på lokala råvaror som exempelvis avloppsslam, biprodukter från jord- och skogsbruk, hushållsavfall etc. Summering transporter Antalet personbilar i Säters kommun är över 100 fler per 1000 invånare än landet i övrigt vilket kan förklaras med att kommunen är vidsträckt landsbygd med begränsad möjlighet till kollektivttrafik. Den höga utpendlingen till arbetsplatser i omgivande kommuner bidrar antagligen också till att många familjer ansett sig tvingade till innehav av flera bilar. En annan 17(20)

18 förklaring kan vara att det finns en tradition och kultur av motorsport där personbilar mer kan antas vara ett fritidsintresse vilket gör siffrorna lite missvisande. Oavsett vilket är bilparken stor men också en nödvändighet för många att leva och verka i bygden. Livsmedel Livsmedelshanteringens betydelse för klimatet glöms ofta bort. I praktiken kommer minst 20 % av Sveriges totala bidrag till växthuseffekten från den svenska livsmedelsproduktionen. Till detta bör naturligtvis också läggas klimatbelastningen från importerad mat, transporter hem från butiken, förvaring i hemmet och tillagning. Den samlade påverkan på klimatet vårt ätande medför är svår att beräkna, då statistiken för importerade livsmedel är bristfällig. Mycket kan sägas om mat och klimat. Några kortfattade enkla råd för att minska livsmedelshanteringens klimatpåverkan kan vara: Ät upp! Vi slänger varje år mat motsvarande utsläppen från bilar. Vi måste lära oss köpa lagom mycket, lita på våra sinnen om vad som går att äta och att göra en fest av en rest. Välj mat efter säsong! Säsongens mat är ofta mer närodlad och exempelvis odlad på friland istället för i oljeuppvärmda växthus. Ät mer grönt! Vegetariska produkter är generellt mindre klimatbelastande än animaliska. Samtidigt är det stor skillnad mellan olika köttbitar beroende på produktionssätt. Köp närodlat! Det borde vara en självklarhet att inte i onödan transportera mat som kan framställas nära konsumenten. Se dock upp för energiintensiv växthusproduktion av sådant som egentligen inte är i säsong. I den kommunala organisationen är tillvaron lite mer komplicerad än för den enskilde konsumenten. Upphandlingsbestämmelserna gör att kommunen inte fritt kan välja mellan producenter utifrån exempelvis avstånd. Med de upphandlings- och transportlösningar man valt tillsammans med Borlänge kommun har dock mycket redan gjorts för att undvika onödiga transporter. Miljökonsekvensbeskrivning Tanken med en energi- och klimatstrategi är naturligtvis att de mål och åtgärder som föreslås ska vara positiva ur ett samlat natur- och miljöperspektiv. Samtidigt är det viktigt att förstå att såväl de naturliga kretsloppen och ekosystemen, som de samhälleliga strukturerna är mycket komplexa system. Ogenomtänkta energisparåtgärder kan riskera att ge andra oönskade effekter. Nedan ges därför en översiktlig genomgång av hur en strategi av detta slag kan tänkas påverka miljökvalitetsmålen. Begränsad klimatpåverkan Det är strategins grundsyfte att medverka till en minskad påverkan på klimatet av hur vi i Säters kommun väljer att utforma den kommunala verksamheten. Frisk luft En ökad andel fjärrvärme och minskad oljeeldning ger positiva effekter på luftkvaliteten både ur lokalt perspektiv och i en större skala. En ökning av alternativa drivmedel som etanol, biogas och el för fordonstrafiken bör ge likartade effekter. Samtidigt kan vedeldning i 18(20)

19 stadsmiljö vara ett potentiellt problem kanske främst för särskilt känsliga personer som allergiker och astmatiker. Bara naturlig försurning En minskad användning av fossila bränslen, liksom minskning av onödiga bilresor och övergång till kollektivtrafik bör vara positivt ur försurningssynpunkt, då utsläppen av svaveloch kväveoxider (vilka omvandlas till syror i kontakt med vatten) minskar. Ett ökat uttag av biobränsle ur skogen kan dock på sikt leda till ett behov av återföring av askan för att kompensera uttaget av näringsämnen. Giftfri miljö Om konsumenterna gör genomtänkta val i mataffären (exempelvis mer närodlat, ekologiskt samt mat i säsong) bör behovet av kemiska bekämpningsmedel kunna minska. En minskad användning av fossila bränslen leder till minskad olycksrisk vid transporter och hantering av petroleumprodukter. Samtidigt kan dock eldning av biomassa i sig leda till utsläpp av partiklar med påverkan på hälsa och miljö. En minskad övergödning (genom exempelvis lägre utsläpp av gödande kväveoxider från trafiken) kan också i vissa miljöer ge sämre utspädning av metaller eller bekämpningsmedelsrester i biomassan. Skyddande ozonskikt Förmodligen ingen större påverkan. Säker strålmiljö Nya elproduktionsanläggningar (exempelvis större vindkraftverk) skapar behov av nya kraftledningar. Dragningen av dessa kan kräva en viss eftertanke från ett strålningsperspektiv. Ingen övergödning Läckage av näringsämnen från jordbruket är en stor källa till övergödningen av våra vatten. Förändrade köpvanor respektive produktionssätt kan därför påverka övergödningssituationen. Det är däremot svårt att överblicka vilken förändring i naturen detta kan leda till. Utsläppen av gödande kväveoxider minskar när användningen av fossila bränslen avtar och kollektivtrafikens andel av resandet ökar. Samtidigt kan återföring av aska från biobränsleeldning kräva hänsyn i anslutning till vatten för att inte leda till gödningseffekter. Levande sjöar och vattendrag Förändringar i hur vår mat produceras och vad vi väljer att köpa påverkar sekundärt våra vatten på vilket sätt är däremot svårare att avgöra. En minskning av användningen av fossila bränslen är positivt på flera sätt (minskad försurning respektive övergödning, lägre risk för oljeläckage etc.). Samtidigt innebär en ökad satsning på mer koldioxidneutral elproduktion ofta en stor användning av vattenkraft. Man måste då ha i åtanke att en utbyggnad av ett vattendrag innebär stora och permanenta skador på flora, fauna och geologi. Grundvatten av god kvalitet När de fossila bränslena får en mer marginell roll minskar risken för oljeläckage, vilket naturligtvis är positivt. Samtidigt kan ökningen av bergvärme vara en riskfaktor om borrningarna inte utförs på rätt sätt. 19(20)

20 Hav i balans samt levande kust och skärgård Minskad övergödning av sjöar och vattendrag genom minskning av NOx från transporter, samt eventuellt också som en följd av förändringar i jordbruket, ger positiva effekter även på havsmiljön. Minskade oljetransporter ger också minskad risk för oljeläckage. Myllrande våtmarker Torvbrytning för energiändamål ger stor påverkan på flora, fauna och geologiska värden och är att jämställa med ett byte av ekosystem. Levande skogar Uttag av biobränsle ur skogen kan ge förlust av värdefulla biotoper. Ofta är det biologiskt värdefulla karaktärer som torrakor, högstubbar, lövskogar och liknande som först försvinner. Användning av s.k. grot (grenar och toppar) kan i längden också riskera att ge störningar i markkemin om inte askan återförs till systemet. En eventuell vindkraftsutbyggnad kräver också mark för såväl själva verken som nya vägar respektive kraftledningar. Ett rikt odlingslandskap Klimatsmarta matval där vi väljer lokalproducerade varor och köper säsongens råvaror är en god grund för att uppnå ett rikt odlingslandskap. Ett ökat intresse för biobränsle bör kunna vara en möjlighet till fortsatt öppethållande av jordbruksmarker vilka annars skulle ha en osäker framtid. Energiskog kan å andra sidan ses både som ett hot och en möjlighet, beroende på val av fokus. Storslagen fjällmiljö Förmodligen ingen större påverkan (från Säters kommun). God bebyggd miljö En ökad biobränsleproduktion kan skapa mer transporter lokalt. Vindkraftsproduktion kan också skapa problem med buller, skuggor etc. Det är därför viktigt att sådana anläggningar ges en genomtänkt placering. Ett rikt växt- och djurliv En efterfrågan på det lokala jordbrukets produkter är en grundförutsättning för att vårt jordbrukslandskap ska kunna hållas öppet. Ett klimatsmart ätande är därför också ett sätt att bevara storspovar, sånglärkor och tofsvipor. Biobränsleuttag kan innebära en stor risk för störningar av växt- och djurliv genom påverkan på känsliga biotoper i skogen. Samtidigt skulle det rätt utformat kunna ha positiva effekter då möjligheterna till öppethållande av jordbrukslandskapet förbättras. Vindkraft måste ges en god placering för att inte utgöra en kollisionsrisk för fåglar och fladdermöss. Förändringar i väg- och järnvägsnät kan naturligtvis också få store effekter genom biotopförluster och barriäreffekter. 20(20)

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer