Gällivare-Tysfjord. Samverkan för tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gällivare-Tysfjord. Samverkan för tillväxt"

Transkript

1 Gällivare-Tysfjord Samverkan för tillväxt

2 SAMMANFATTNING I föreliggande utredning har vi undersökt förutsättningar för ett utökat samarbete mellan Tysfjords och Gällivare kommuner. Vi har kartlagt näringslivet i Gällivare, Tysfjord och Jokkmokk och vi har undersökt förutsättningarna för samverkan mellan företag. Speciellt har vi då beaktat turismens utvecklingsmöjligheter. Därutöver har vi undersökt möjligheterna att förlänga Ritsemvägen fram till norska kusten och olika alternativa vägsträckningar och tekniska lösningar har diskuterats. Vi har då utgått från att E 6 kommer att byggas om i en östligare sträckning förbi Tysfjorden. Konsekvenserna för de olika alternativen har undersökts och vi har särskilt beaktat vägens inverkan på natur, rennäring och turism. I samband härmed har vi även undersökt möjligheter att exploatera vattenkraft, vindkraft och mineraler i vägens närområde. Vi har då identifierat och undersökt fyra tänkbara vattenkraftsobjekt. De olika alternativa vägsträckningarnas betydelse för vägens tillgänglighet/ framkomlighet har diskuterats och vi har funnit att vägen bör gå fram längs stora Luleälvs dalgång och korsa gränsen väster om Sårgåjávrre. Strax innan gänsen ska den gå in i tunnel som på norsk sida utmynnar på Eidryggen mellan Grunnfjord och Mannfjord, därefter in i ny tunnel som utmynnar i Råna vid Grunnfjorden varefter den följer tidigare anlagd väg fram till Tjårnes. Trafikunderlaget är litet och det blir en förhållandevis omfattande investering. Det ekonomiska utfallet visar ett samhällsekonomiskt underskott på åtminstone 1,6 miljarder SEK. Om man som en följd av vägbygget även tillvaratar möjligheterna att exploatera vattenkraften i området minskar underskottet till 1,2 miljarder SEK. Då ska observeras att beloppen inte inkluderar kostnaden för intrånget i tidigare orörd natur och inte heller kostnaden för störningar på rennäringen. 2

3 1 Bakgrund Rapporten Projektets organisation Syfte Metod Avgränsning Områdets Naturmiljö Geologi Topografi Områdets vegetation Djurlivet i området Områdets Kulturmiljö Historik med arkeologisk översikt Reindrift i Nordland Naturgrunnlaget TYSFJORD Rennäringen i Sverige Renen Andra markanvändare Samebyarna i Sverige Sörkaitums sameby Sirges sameby Baste sameby Girjas sameby Reinbetesdistrikten i Norge Frostisens reinbetesdistrikt Stájggo-Hábmer reinbetesdistrikt Samebyarnas markanvändning i området Områdets energitillgångar Vattenkraften i Luleälven. Historik Nu aktuella vattenkraftsobjekt Kraftstationen vid Sievgokjavrre Kraftstationen vid Sårgåjávrre Energikonsumtionens miljökonsekvenser Vattenkraftens miljökonsekvenser Vattenkraftsutbyggnadens effekter på befolkning och lokalsamhälle Utbyggnad av Sievgoks kraftstation Utbyggnad av Sårkåjåhkå kraftstation Vindkraft Vindkraftens miljöeffekter

4 5.5 Mineraltillgångar Mineraltillgångar på norsk sida Turismen Turismen i Sverige Norsk turismen i Norrbotten Turismen i Norge Turismen i Gällivare Turismen ijokkmokk Utvecklingsmöjligheter Vägen Västerut Världsarvet Laponia Handel och näringsliv Handel på svensk sida Handeln i Gällivare Scenario för en möjlig handelsutvecklin i Gällivare Näringslivet i Gällivare förutom handel Allmänt om arbetsmarknaden Handel och näringsliv på Norsk sida Områdets kommunikationer Sjöfarten Sjöfarten på svensk sida Sjöfarten på norsk sida Järnvägsnätet Flygtrafiken i Sverige Kiruna Luleå Arvidsjaur Gällivare Pajala Flyget i Norge Vägnätet Vägnätet på svenska sidan Vägnätet på norska sidan Planerad ny infrastruktur Planerad infrastruktur på svensk sida Vägalternativ Vägalternativ Vägalternativ Planerad ny infrastruktur på norska sidan Vägens inverkan på de samiska näringarna Övergripande betesmässiga förutsättningar Effekter för rennäringen av en ny väg Vägens effekter på norsk befolkning och lokalsamhälle Vägens betydelse för vattenkraftsexploateringen Sievgoks Kraftstation Sårkåjåhkå Kraftstation Vägens betydelse för mineralexploateringen

5 9.7 Vägens betydelse för Turismen Informationskällor som är viktiga för turismen Följdinvesteringar i samband med vägbygge Vägens betydelse för näringsliv och handel Vägens betydelse för framtida näringsliv och handel Utvecklingen i Arjeplog och Arvidsjaur Vägens betydelse för näringsliv och handel Fiske og havbruk Industriprodukter Kjøpsvik Havn Andre kulturbaserte næringer Vägens miljöpåverkan Samhällsekonomiska konsekvenser av vägförbindelsen Samhällsekonomiska kalkylers användningsområden Samhällsekonomisk kalkylering i byggsektorn Samhällsekonomisk kalkylering för infrastrukturinvesteringar Vägars samhällsekonomiska kostnader Skatter i samhällsekonomiska kalkyler Driftskostnader Miljöpåverkan och barriäreffekter Olyckor Fordonskostnader Tidskostnader Samhällsekonomiska intäkter Samhällsekonomiska kalkyler för aktuellt vägprojekt Anläggningsutgiften Driftskostnad för vägen på svensk sida Miljöpåverkan och barriäreffekter Olyckskostnader Samhällsekonomiska intäkter av den nya vägen Reducerad restid Ny Trafik Förbättring av den befintliga Ritsemvägen Utbyggnad av vattenkraft Vindkraft Förbättrade elnät och bredband Turismen och näringslivet Godstransporter Kalkyl Uppnådda resultat Kritisk granskning och analys Referenser

6 1 BAKGRUND Redan 1969 inleddes arbetet i Gällivare kommun med att få till stånd en vägförbindelse till Norge. Frågan aktualiserades i samband med vattenkraftsutbygganden i Ritsem och regleringen av Sitasjaure vilket bl a medförde en vägförbindelse mellan Ritsem och Sitasjaure och en kraftledning på norra sida Sitasjaure till Norge. Den vägsträckning som varit aktuell är således sträckningen Sitasjaure i Sverige till Skjommen i Norge. En översikt över politisk aktivitet visar att 1972 väcktes frågan i Nordiska Rådet som dock bedömde att frågan inte hade ett sådant allmänt intresse att den skulle bli föremål för allmänna vägmedel övervägde Gällivare kommun tillsammans med Jokkmokks kommun och Vattenfallsverket att hos regeringen begära att särskilda medel skulle disponeras för byggande av en väg svarade Bostadsdepartementet som i proposition avstyrkte vägen med hänvisning till naturvårdsintressen. Riksdagen avstod från att ta ställning i avvaktan på att förutsättningarna utretts tillskriver flera samebyar regeringen och kräver att vägen inte får byggas motioneras i Gällivare kommunfullmäktige om vägen. Det övervägs om den föreslagna vägen ska tas med ii den kommunala översiktsplaneringen vilket kan innebära att en prövning av tillåtligheten kommer att ske både regionalt och nationellt svara Gällivare kommun på kommunikationskommitténs betänkande och anför betydelsen av en ny mellanriksväg motionerar norrbottniska riksdagsmän i Sveriges Riksdag om en ny mellanriksväg. motionen lämnas utan åtgärd behandlar Gällivare kommunfullmäktige en motion innebärande att fortsatt utredning om en mellanriksväg skulle göras har kommunerna Tysfjord och Gällivare samarbetat om Biblioteksprojekt, Interreg Atlas, Saddje och Gränsleden/ Rajdebalges. Dessa projekt har stöttats av Interreg Nordkalotten. År 2002 tecknade kommunerna avtal och blev vänorter. år 2005 inleddes samarbetet kring den luesamiska bokbussen. Kommunerna har också haft utbyte och samverkan mellan skolor, museum och kulturverksamheterna. Dessa samverkansarbeten ledde fram till den gemensamma diskussionen om en ny mellanriksväg, dock med en ny sträckning. Kommunerna bedömde att en sträckning mellan Ritsem, längs Akkajaure in i Norge och ansluta till vägnätet i Tysfjordsområdet på ett bättre sätt skulle tillgodose befolkningens behov och ge bättre utvecklingsmöjligheter. I 6

7 samverkansarbetet kunde man också konstatera att de tidigare insatserna inte undersökt förutsättningarna för en väg och att man inte tagit ett brett grepp över utvecklingsmöjligheterna i regionen. Dessa gemensamma diskussioner och samverkan med andra parter som Sörkaitums Sameby och Vattenfall ledde fram till en gemensam Interregansökan och denna rapport. 7

8 2 RAPPORTEN 2.1 PROJEKTETS ORGANISATION Initiativtagare och projektägare till denna utredning har varit Gällivare och Tysfjords kommuner samt Sörkaitum Sameby. Projektets har från svensk sida finansierats av Gällivare kommun, Vattenfall AB, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Vägverket region Norr samt EU:s europeiska regionala utvecklingsfond interreg III A Nord. Finansiärer för den norska delen av utredningen har varit Tysfjords kommune, Innovation Norge, Nordlands fylkeskommune samt EU:s europeiska regionala utvecklingsfond interreg III A Nord. Varje medförfattare har skrivit på sitt eget språk och vi har inte ansett att det varit nödvändigt med någon översättning. För det löpande arbetet har Gällivare kommun köpt konsulttjänster av Staffan Johansson som samtidigt varit projektledare och koordinator för de bägge ländernas gemensamma arbete. Utvecklingssekreterare Bernt Wennström på Gällivare kommun har deltagit i planering och utredningsarbete och samtidigt varit den som haft det ekonomiska ansvaret för den svenska delen av projektet. På norsk sida har Stig Erikssen på Tysfjords kommune haft motsvarande funktion men även planchefen Tor-Svein Skogstad har tagit aktiv del i utredningsarbetet. Ola Pittsa har genomfört den del av utredningen som berör de samiska frågorna på ömse sidor av gränsen. Lars Börge Myklevold vid Museum Nord -Tysfjords museum har svarat för den historiska beskrivningen av den samiska befolkningen i området. På svensk sida har Staffan Johansson och Ola Pittsa tillsammans med Bernt Wennström gjort huvuddelen av utredningsarbetet men Vattenfall och Vägverket har svarat för de delar av rapporten som berört deras respektive områden. Christina Allard vid Luleå tekniska universitet har svarat för den juridiska genomlysningen av vägbyggnadsprojektet och Britt- Mari Persson Gällivare kommun har genomfört intervjuer hos 21 utvalda företag inom kommunen. Hon har även sammanställt och bearbetat intervjusvaren. Ingrid Inga Jokkmokks kommun har använt samma frågor som enkät till företagarna i Jokkmokk. Den norska delen av projektet har organiserats på så sätt att man köpt externa utredningar. Kjell Heggelund på Transportutvikling i Narvik har utrett de delar som avser handel turism och kommunikationer på norsk sida. Kjell har även varit med vid planeringen av projektet och tagit aktiv del i dess utformning. Vägsträckning och teknisk utformning av vägen på norsk sida har utretts av Björn Bostad och Tor Gunnar Pedersen på AT Consult i Narvik. Utredning om naturmiljö och belysning av de regelverk som reglerar exploatering av mark i orörd naturmiljö har gjorts av Catrine Amundsen och Edvard Bring. 2.2 SYFTE Föreliggande utredning ska kartlägga förutsättningarna att utveckla näringslivsprojekt för Gällivare och Tysfjords kommuners gemensamma nytta. I projektet ingår att utreda förutsättningarna för samarbete mellan kommunerna för att främja näringslivet i Gällivare och Tysfjords kommuner, samt att utreda förutsättningar för och konsekvenser av att upprätta en ny vägförbindelse över fjällkedjan så att E6 på norsk sida knyts samman med E 45 på svenska sidan. 8

9 2.3 METOD Utredningen ska göras gemensamt av Gällivare och Tysfjord kommuner i samverkan med företrädare för de samiska intressena. Utveckling av de samiska näringarna ska utredas och möjligheterna till utvinning av naturresurser ska utredas i samråd med berörda myndigheter i respektive länder. Information och synpunkter ska även inhämtas från övriga intressentgrupper, verk och myndigheter och de legala aspekterna på vägbygget ska utredas. Med beaktande av synpunkter från alla berörda ska de samhällsekonomiska konsekvenserna av ny vägförbindelse beräknas varvid även alternativa vägstandards diskuteras. 2.4 AVGRÄNSNING Rapporten bygger huvudsakligen på sammanställning av redan kända fakta i bägge länder och utgår från den situation som gäller i dagsläget. Utifrån detta görs ett rimligt scenario gällande prisutveckling, näringslivsutveckling och förväntad trafikutveckling om aktuell vägförbindelse upprättas. Den nya vägsträckningen planeras översiktligt som möjlig korridorer där anläggnings och underhållskostnader beräknas med utgångspunkt från tidigare vägbyggnad i fjällterräng. I kalkylen ingår även kostnader för uppgradering av befintlig väg Vietas-Ritsem så att den kan överföras till det allmänna vägnätet. 9

10 3 OMRÅDETS NATURMILJÖ 3.1 GEOLOGI För 500 miljoner år sedan var den skandinaviska berggrunden nednött till stora slättområden, sk peneplan, som bara avbröts av enstaka låg bergformationer. Hav täckte stora delar av den skandinaviska halvön därmed följde en ganska rikt utvecklad djurvärld med kräftdjur, trilobiter och koraller. Deras skal och skelett sjönk till bottnen och bildade så småningom kalksten. Processen pågick under hundratals miljoner år och under tryck omvandlades sand och lera på bottnarna till sandsten och lerskiffer. I havet utanför nuvarande Norges kust väster om nuvarande Lofoten bildades en svaghetszon i jordskorpan, bottnen sjönk in och bildade en stor trågliknande sänka som fylldes med sediment. Lagren blev allt tjockare och det blev dessa lagrade bergarterna som så småningom kom att bilda byggmaterialet till Kaledoniderna, den skandinaviska fjällkedjan, (Lindberg, H. Rask, L. 1965). Processen startade mellan 430 och 380 miljoner år sedan när kontinentalplattan Laurentia (nuvarande Nordamerika) kolliderade med kontinentalplattan Baltica. (Öberg 2006). Havet som före kollisionen låg mellan plattorna trycktes samman. Sedimenteringen i havet och de skandinaviska (förskandinaviska) floderna hade då fört ut sediment västerut i havet och fyllt upp sänkan med sedimentbergarter av meters tjocklek. Denna havsbotten, öarna, kontinentalsocklarna och kustområdena veckades nu samman, restes på kant och försköts flera hundra kilometer österut över den skandinaviska kontinentskorpan. De sammanpressade lagren av sten, sand lera och sediment veckade sig och bildade därmed sk skållor. Dessa kan variera i tjocklek från något tiotal meter till flera hundra meters tjocklek. Ur geologisk synpunkt är området intressant därför att det är ett av de få områden där man kunnat fastställa hur långt skållorna transporterats vid kollisionen mellan kontinentalplattorna. Vid Ritsem finns skollor som man konstaterat kommer från ett område som ligger 58 mil väster om den plats där de nu hamnat. De har alltså bildats i havet väster om nuvarande Lofoten. De understa skållorna som därmed även är de äldsta sträcker sig längst mot öster och når i Luleälvsområdet ner till Stora sjöfallet. Där tar också skollberggrunden slut. De översta och därmed yngsta skållorna finner man längst i väster. Skållorna sluttar svagt mot väst eller nordväst men i öster avslutas skållberggrunden ofta med ett brant parti den sk Glinten (Melander 1976). Den fjällkedja som därmed bildades beräknas ursprungligen ha nått en höjd av meter. Den har därefter under tidens gång eroderats av is, regn och frost och vind för att åter höjas i nya geologiska processer i flera omgångar. De understa partierna i skollberggrunden, de som ursprungligen bildades i en omvandlingsprocess långt under markytan har nu kommit i dagen (Laufeld 1980). De yngre västligaste skållorna bär spår av havsbotten med stort inslag av kalkhaltiga bergarter. Det är gott om mjukare bergart som glimmerskiffer vilken varierar starkt i sammansättning med innehåll av marmor och grafitskiffer. Längre i öster, i den mellersta och östliga skollberggrunden dominerar magrare urbergsarter som syeniter, graniter och hårdskiffer. Berggrunden i Suorvadalen längre mot öster och på lägre höjd består av röd kvartsit som är en mycket hård bergart och följaktligen starkt resistent mot nednötning. 10

11 Längs Áhkájavrre och i dalgångens förlängning fram till norska gränsen rör man sig på det mellersta lagret av skollberggrunden. Här är stora delar av den övre skollberggrunden borteroderad och här dominerar hårda bergarter som granit och syenit (Melander 76). Figur 1 Bilden visar den något karga miljön uppe på Stuor-Seukok I den västliga delen av dalgången, sydväst om Sårgåjávrre ligger ett urbergsområde med granit, syenit och gabbro 1. Söder därom men även norr om dalgången kommer bergsområden med yngre skållor i dagen. I området som ligger norr om de tre sjöarna Upmas, Gättsak och Sievgokjávrre och söder om Sitojaure går den så kallade Seve-köliskållan i dagen. Bergarterna vid fjället Rávdoajvve och vid Gálavárddo Márggo massiven domineras således av glimmerskiffrar med ett större sammanhängande område av den mycket hårdare och motståndskraftigare bergarten amfibolit insprängt bland glimmerskiffrarna söder om Kåbråjaure. Väster därom vid Skuogetjåhkkå och västerut mot gränsen ligger ett större sammanhängande område med gnejsbergarter. Förutom dessa något så när sammanhängande större områden ligger insprängt även mindre områden med andra bergarter. I västra ändan av Sievgokjávrre och ner mot Áhkájávrre ligger ett område med hårdare bergart som kvartsit och hårdskiffrar. Samma bergart omger i en bård den norra stranden av Ubmasjaure och den västligaste delen av urberget som ligger sydväst om Sårgåjávrre. I dalgången finns även ett mindre område med kalksten längs sydsluttningen 1 Granit, syenit och gabbro är eruptiva bergarter som bildats djupt ner, svalnat långsamt och därför bildat stora kristaller. Gabbro som även kallas grönsten är basisk. Graniten är sur och syeniten ligger i surhetsgrad mellan de två övriga. 11

12 av fjället Gálavárddo (Kalavarta) som ligger sydöst om sjön Sårgåjávrre. Samma bergart återfinns även insprängt som två mindre körtlar norr om sjön Gättsaks (Kätsaks) östra ände. Det finns även och ett litet område av kalksten insprängt i ett område av glimmerskiffer, söder om den östra ändan av samma sjö. Figur 2 Berggrundskarta över området mellan Ritsem och norska gränsen. Källa Melander Områdets naturvärden har klassificerats från geomorfologisk synpunkt (Melander 1976). Norr och nordväst om Ritsem har sjön Siiddasjávri (Sitasjaure) högt skyddsvärde på grund av att terrängen medger en rekonstruktion av den ursprungliga Sitasjaureissjön så att den blir en av de bäst dokumenterade issjöarna i de norra fjälltrakterna. Området väster om Áhkájavrre utmärks inte av några speciellt skyddsvärda formationer och vid Ritsem och vid Áhkájavrre stränder är terrängen så påverkad av vattenkraftsexploateringen att den inte länge bedöms som intressant ur geomorfologisk synpunkt. Vid mitten av 1970-talet inventerades området av Melander (Melander 1976) och speciellt skyddsvärda områden (klass 1) som är av betydelse för den geovetenskapliga 12

13 naturvården inom hela fjällkedjan markerades med mörk färgton. Inom det område som visas av kartan i fig 3 finns endast ett område av denna skyddsklass och det är de sk Akkaterasserna. Det är de stora glacifluviala terrasserna mellan Akka och Sjnjuftjutis som ligger i nedre kant av kartbilden Områden med något lägre skyddsklass är av regional betydelse för den geovetenskapliga naturvården (klass 2) markerades i något ljusare färgton. Områden med ännu något lägre skyddsklass, (klass3) markerades i ytterligare ljusare färgton. De är enligt Melander av lokal betydelse för den geovetenskapliga naturvården. De skyddsvärda områdena framgår av karta fig 3. Där framgår även var den mänskliga påverkan varit som störst i området. Av kartan framgår att stränderna runt Áhkájavrre men även dalgången från Ritsem upp mot Sitasjaure var utsatta för kraftig mänsklig påverkan redan i mitten av 1970-talet. 13

14 Figur 3 Områden med olika grader av skyddsbehov enligt Melander Klass 1-område Klass 2-område Klass 3-område Område starkt påverkat av mänsklig aktivitet Område påverkat av mänsklig aktivitet Område med ännu ej färdigställt exploateringsföretag Melander gör bedömningen att området som helhet är tåligt mot extensiv markanvändning som renskötsel, jakt och rörligt friluftsliv men att man måste vara uppmärksam på risken för markskador på myrmark och glacifluviala avlagringar. 2 2 Avlagringar som bildats av glaciärernas smältvatten 14

15 3.2 TOPOGRAFI Lule älv som är ett av landets största vattenflöden består i sitt övre lopp av två grenar, stora och lilla Lule älv. De bägge grenarna flyter samman i Vuollerim och fortsätter ner mot havet som ett vattendrag. Den norra grenen, Stora Luleälv, kommer från Sjön Áhkájavrre ca 100 km väster från Porjus. På platsen där den nuvarande sjön Áhkájavrre nu ligger fanns tidigare sjökedjan Suorvajaure-Alemusjaure-Luoktanjarkajaure-Råtjajaure (Melander 1976). De sjöarna har överdämts i etapper. Den första påbörjades 1919 då vattenytan höjdes 8,5 meter. Därefter har dämningshöjden ökat i tre omgångar så att regleringshöjden efter den senaste regleringen år 1972 uppgick till 30 meter. Den sjö som då bildades ligger ungefär 450 meter över havet och är mer än 60 km lång. Den är samtidigt vattenmagasin för kraftverket vid Stora Sjöfallet. Den är näst Vänern landets största vattenmagasin, och amplituden mellan högsta och lägsta dämningsgräns kan som framgått fluktuera 30 meter. Dalgången har här en sydostnordvästlig riktning vilket är den vanliga orienteringen för nordsvenska älvdalar med ursprung i den skandinaviska fjällkedjan. Den norra sidan av sjön är förhållandevis brant och randbergen går mestadels ända fram mot vattnet. På den södra sidan ligger randbergen lite längre från vattnet och ger på några ställen utrymme för viss platåbildning. I sitt nedre lopp är sjön smalare och stränderna över lag brantare. I den övre delen av sjön, från ungefär 40 km väster om utloppet i Stora Sjöfallet vidgas sjön från ca 4 km bredd till 7 km för att åter smalna av i den översta delen. På södra sidan av sjön och väster om den vidgade delen ligger de flackaste partierna med en bredd av ca 5 km mellan sjön och omgivande randberg. Det flacka partiet fortsätter i sjöns förlängning västerut med en bredd av ca 5 km. Detta förhållandevis flacka parti av den övre älvdalen omfattar sjön Sårgåjávrre som skulle kunna betraktas som Áhkájavrres källsjö. Den förhållandevis flacka terrängen sträcker sig från Áhkájavrres västra ända och västerut nästan fram till norska gränsen. På Áhkájavrres norra sida går randbergen fram till sjön i nästan hela dess sträckning, från utloppet i Suorva och västerut fram till ca 10 km väster Ritsem. Det västligaste av randbergen, Stuor Sievgok faller brant i sin västligaste del och på den flackare terrängen väster och norr om Stuor Sievgok ligger tre större sjöarna, Ubmas, Sievgokjávrre och Gätsak som samtliga avvattnas i Áhkájavrre. Sjöarna ligger ca 100 meter högre än Áhkájavrre. Väster om de tre sjöarna, och nordväst om Áhkájavrre ligger fjället Gálavárddo (Kalavartta) och här stiger landet vid pass 200 meter till ca 700 meters höjd. På den nivån har man överskridit trädgränsen och helan sträckan ligger terrängen västerut fram till norska gränsen ligger i sin helhet ovanför trädgränsen. 15

16 Figur 4 Kartutsnitt som visar dalgången väster om Áhkájavrre (Akkajaure) I den västligaste delen av dalgången, på ett avstånd av ett par km från gränsen mot Norge stiger emellertid terrängen brantare. Från ca 500 meter till ca 700 på en distans av ungefär 2 km. På bilden figur 5 nedan kan man se den flacka terrängen och även de brantare gränsfjällen längst i väster 16

17 Figur 5 Utloppet från Sårgåjávrre (Sårkåjaure). I bildens bakgrund gränsfjällen mot Norge. Sammantaget kan man säga att älvdalen i sin västligaste del är förhållandevis flack för att vara fjällterräng. Norra stranden av Áhkájavrre visserligen är brant med kalfjäll till 1 à 2 km från sjöstranden men branten är inte värre än att björkskog kan växa i hela sluttningen mellan kalfjäll och vatten. Sluttningen av Stuor-Seukok ner mot Áhkájavrre är delvis storblockig på samma sätt som sluttningarna ner mot Áhkájavrre i området närmast öster om Ritsem. 17

18 Figur 6 Nordvästra stranden av Áhkájavrre (Akkajaure) väster om Ritsem. Utsikt mot väster 3.3 OMRÅDETS VEGETATION. Området öster om den svenska fjällkedjan är ju den västligaste utlöparen av jordens största sammanhängande barrskogsområde, den sibiriska Tajgan. Den inträffar i Luleå lappmark vanligen på meters höjd över havet (Lindberg, H. Rask, L. 1965). Det finns stora lokala variationer beroende på skillnader i det lokala klimatet. Ovanför barrskogen breder fjällbjörksregionen ut sig med en vertikal utbredning av meter. Fjällbjörken upphör att bilda slutna bestånd på meters höjd över havet och därefter övergår terrängen successivt till fjällhed. I flacka områden som vid Stora Luleälv kan fjällbjörkskogen täcka mycket stora arealer. Ovanför fjällbjörkskogen vidtar fjällheden som kan ha en vertikal utbredning på uppemot meter. Man brukar dela in fjällheden i de tre växtzonerna låg, mellan och högfjällbältet. Vegetationen består av köld och torrhetshärdiga växter som kräver mycket ljus. Hur floran är sammansatt beror främst av markens kalkhalt. Det område som avvattnades av Stora Luleälv via Stora sjöfallet bestod ursprungligen av nästan km 2 och inom området fanns ursprungligen 589 sjöar (Hammar, J). Eftersom denna dalgång är djupt nedskuren har barrskogen här kunnat tränga länge upp mot den alpina zonen jämfört med vad som är fallet i övriga delar av fjällkedjan. Vegetationen i området domineras på samma sätt som i övriga delar av de svenska fjällen av klimat, topografi, bergrund och jordart. Till följd av att berggrunden domineras av hårda svårvittrade bergarter så har den generellt sett mager vegetation. Innan man helt dämde över dalgången fanns emellertid smärre områden med rik vegetation. Sålunda kunde Björkman (Björkman 1939) lokalisera inte mindre än 532 arter av växter i området. Då hade han ändå inte räknat med alla artvarianter och hybrider. 18

19 Det går en skiljelinje mellan två klimattyper genom den svenska fjällkedjan. Väster om fjällen råder maritimt klimat med hög fuktighet, milda vintrar och svala somrar. Östra delen av fjällkedjan har däremot kontinentalt klimat med motsatt klimattyp. Avgörande för var och hur de olika klimattyperna dominerar beror på avståndet till Atlanten och bergskedjans höjd. I området väster om Stora Sjöfallet har den maritima klimattypen stark inverkan. Fjälltopparna på norska sidan når ca 1000 meter över havet och det är inte tillräckligt för att avskärma de västliga luftströmmarna. Dessutom är det nära till Atlantkusten. Där Norge är som allra smalast, vid Hellemofjordbotten är det inte mer än 6 km mellan havet och svenska gränsen. Den rika nederbörden är gynnsam för ängsmark som också förekommer rikligt i områdets västligaste delar. I låglandet inom björkskogsregionen förekommer även en hel del myrmark till följd av den rika nederbörden. Myrmarkernas vegetation är emellertid sparsam och den dominerande vegetationen är gräs, halvgräs och starr med inslag av buskvegetation. Terrängen är lättframkomlig eftersom jordtäcket mestadels är tunt. Våtkärr med svårframkomlig vegetation finns i området bara längs Valdajåhkås dalgång. Vegetationen längs ständerna av Áhkájavrre och dalgångens förlängning väster om Áhkájavrre består i huvudsak av björkskog och mager rished. Närmast vattennivån fjällbjörk och där ovanför rished med dvärgbjörk, en, blåbär, lappljung och i svackorna snölegevegetation med dvärgvide. Väster om Áhkájavrre upp mot Sårgåjávrre är fjällbjörkskogen förhållandevis reslig (Öberg 2006) men björkskogen ödelades vid senaste sekelskifte av björkmätarlarver. Förekomsten av örter är sparsam beroende på berggrundens sammansättning med hårda svårvittrade mineraler. Björken, som är det trädslag som når högst över havet når i dalgångens östliga delar upp till meter över havet i öst och sydsluttningar. I den västliga delen av dalgången där den maritima klimattypen dominerar går inte trädgränsen högre än m ö h. Till följd av den pågående klimatförändringen har men emellertid kunnat notera att trädgränsen börjat röra sig uppåt. SMHI har sen 1948 vid sin nordligaste mätstation, Naimakka konstaterat en ökning av medeltemperaturen sommartid med 0,6 o C. Om medeltemperaturen stiger med 3 o C skulle det ge samma effekter för det biologiska livet som en förskjutning av latituden med 60 mil. Trädgränsen skulle då krypa 300 m högre än vad den gör idag och områdets hela karaktär skulle förändras. Att medeltemperaturen höjts med 0,6 o C på 60 år behöver inte betyda att det tar 300 år innan den stigit med 3 o C. Om förändringen beror på växthuseffekten kan det gå mycket snabbare än så. Högre upp på fjället där berggrunden är kalkhaltigare och jordlagret tjockare finns rikare vegetation. Här kan man hitta fjälltorta, smörboll, kvanne, midsommarblomster och ormbunkar. På myrmarker med kalkrik berggrund finns orkideer som jungfru marie nycklar och brudsporre. På torrare marker med kalkrik berggrund sk dryashedar 3 finns en rikare örtbestånd. Förutom fjällsippa kan man här hitta lapsk alpros, fjällglim, purpurbräcka, kantljung, fjällklocka, flera olika spiror och orkideer. Den här vegetationstypen återfinns i området på fjällhedarna uppe på Gálavárddo (Kalavartta) 3 Benämningen Dryashed har uppkommit av att fjällsippan (Dryas ocopetala) är vanlig på dessa kalkhaltiga terrängavsnitt 19

20 Figur 7 Vegetationskarta som visar västra delen av Áhkájavrre (Akkajaure) med omgivningar. 3.4 DJURLIVET I OMRÅDET Även om djurlivet tidvis och temporärt kan vara rikt på individer så föreställer man sig i allmänhet fjälltrakterna som tämligen artfattiga. Insektslivet är ju definitivt rikligt under vissa perioder och det gäller inte enbart blodsugarna. Närmare av landets skalbaggsarter har påträffats i fjällen och av dessa finns ca 50 arter enbart där. I området förekommer även de flesta av fjällens djur. Älg vistas i här framförallt under sommar och höst. Den föredrar örtrik vegetation i fjällbjörksskogen men går gärna upp på kalfjället, förmodligen då för att få omväxling i dieten. Sommartid kan den även behöva ta sin tillflykt ovan trädgränsen för att komma från värsta insektsplågan. Björn förekommer regelbundet i området i ungefär samma lokaler som älgen. Den söker sig gärna till fjällbranterna framförallt då sydsluttningar på vårarna för att beta kvanne och tolta. Sensommaren/hösten söker den sig gärna upp på fjällhedarna för att äta kråkbär och hjortron, och längre ner i sluttningarna blåbär. Björnen är ju i likhet med älgen främst ett skogslevande djur men den kan mycket väl klara sig i ren fjällterräng. Som den allätare den är försummar den inget tillfälla att ersätta den vegetariska kosten med kött. 20

21 Järv och lo har fasta stammar i områdets nordligare del och givetvis förekommer här också rödräv, hare och flera sorter av smågnagare, bland annat fjällämmel. Varg förekommer inte annat än möjligen som sporadisk besökare. Det går inte att förena förekomst av varg med aktiv renskötsel inom samma område. Alla de fyra stora rovdjuren som förekommer i fjällen har tidigare jagats hårt och vissa av dem har balanserat på gränsen till utrotning. Rovdjurstammarna har nu återhämtat sig och spritts till områden där de inte funnits på mycket länge varför utrotningshotet för björn och lo för närvarande kan anses undanröjt. Vargen har ju kommit igen i andra delar av landet men dess ankomst har inte väckt någon odelad entusiasm i de områden där den är mest talrik. Vargstammens framtid är inte lika säker som för björn och lo. Den genetiska basen är smal och den är beroende av gentillförsel utifrån. Största frågetecken gäller dock för järven. Den sprids inte geografiskt på samma sätt som lo och björn eftersom den är starkt bunden till fjällterräng. Den art som nu kanske är mest hotad av fjällens däggdjur är fjällräven. Den har alltid jagats för sitt vackra skinn och med de långskjutande gevären som kom vid 1900-talets början blev jakten förödande effektiv. Särskilt vintern dödades ett stort antal fjällrävar. Därefter minskade stammen markant och priserna steg dramatiskt. Ett skinn kunde betalas med upp till 1000 kronor vid mitten av 1920-talet och fjällräven jagades därför näst intill total utrotning innan den fridlystes Antalet överlevande fjällrävar var då så få att stammen trots fridlysningen aldrig har återhämtat sig. Om det nu förekommer tjuvjakt på fjällräv så är den förmodligen försumbar men det finns andra och värre hot. Färre rovdjursdödade renar uppe på kalfjället innebär mindre födotillgång för fjällräven vintertid. Stapelfödan fjällämmel förekommer inte så rikligt nu som tidigare och dessutom har den starkare rödräven i allt större utsträckning inkräktat på fjällrävens territorium. Den konkurrerar framgångsrikt om födan och dessutom är den en av fjällrävens farligaste predatorer. Den dödar fjällrävsvalpar men kan även döda vuxna fjällrävar eftersom den är ungefär dubbelt så stor som denna. Förutom denna direkta predation finns även risk att rödräven för rävskabb vidare till fjällräven. Sorkbestånden fluktuerar ju drastiskt mellan olika perioder och detta cykliska förlopp förorsakar matbrist bland deras predatorer under de år bestånden kraschat. Då drabbas även nästa nivå i näringspyramiden och hårdast slår det mot arter som är starkast specialiserade på smågnagare. Sådana år kraschar bestånden av fjälluggla och fjällräv eftersom föryngringarna kan utebli helt. Särskilt tydliga blir dessa variationer i fjällen eftersom faunan visserligen kan vara individrik ändå är artfattig i jämförelse med skogs och ängsmark. Normalt är det en ganska regelbunden periodicitet i gnagarförekomsten och sådana år kan fjällräven föda upp till 16 ungar. Det finns till och med uppgifter om att det förekommit 22 ungar i samma kull (Projekt fjällrävens hemsida 2007.) Det har emellertid inträffat någon förändring som gjort att de regelbundet återkommande toppåren av gnagare har upphört i den norra delen av fjällkedjan. Där har inte förekommit något toppår för gnagarna sen De år då det blir fjällrävsföryngring så sker det alltid i fjällterräng och eftersom fjällräven blivit så sällsynt finns det inte särskilt många yngelplatser kvar. Ett av de områden där föryngring sker är emellertid fjällterrängen i området mellan Áhkájávrre dalgång och norrut upp mot Sitasjaure (Angerbjörn). Sommaren 2007 har man konstaterat 23 fjällrävsföryngringar i Sverige men bara två av dessa i Norrbotten. De rapporter som nu inkommit tyder emellertid på att valparna i den ena kullen har dött i brist på föda. 21

22 I den höglänta terrängen ovan odlingsgränsen finner man fåglar som fjällripa, snösparv stenskvätta och här hittar man även jaktfalken som främst livnär sig på fjällripor. Snäppor och pipare hittar man på högplatåerna och även vid vattendragen nedanför kalfjället. I örtrik vegetation på fuktig dvärgbjörksluttning förekommer även häckning av dubbelbäckasin. I fjällbranterna häckar korp, kungsörn och fjällvråk och här finner man även den svarta ringtrasten. Havsörn förekommer frekvent i området men den häckar inte här. Den är beroende av grovgrenig tallskog för att häcka och sådan skog finns bara längre mot öster, nedanför den egentliga fjällkedjan. En annan mindre vanlig fågel som sporadiskt påträffas i de här trakterna är fjällugglan. Innan vattenkraftsutbyggnaden fanns i Stora Luleälvs dalgång ett stort antal sjöar varav några var helt fisktomma. Sådana sjöar har speciellt insektsliv och där kunde man finna bestånd av sim och vadarfåglar som var särskilt beroende av god insektstillgång. Bland annat häckade tidigare här alfågel. Figur 8 Fjällräv. Foto Edvin Nilsson Naturmiljön på den norska sidan finns beskriven i bilaga 6 22

23 4 OMRÅDETS KULTURMILJÖ 4.1 HISTORIK MED ARKEOLOGISK ÖVERSIKT Området bär spår av gammal samisk bosättning och man har bland annat gjort fynd i Hellemobotten som visat sig vara 4000 år gamla. Från järnålderstid finns ett antal fyndplatser av samiska bosättningar och övriga lämningar längre ut mot fjordmynningen. Däremot är det få fynd i det inre av fjordarna vilket antas bero på att fyndplaterna varit svåra att finna. Från något senare datum finns däremot fyndplatser. Bland annat har det funnits en samisk bosättning i Tjårnes med fynd från medeltiden. Samisk bosättning med jordbruk och fiske har alltså under mycket lång tid samexisterat med samisk renskötsel i fjällområdet. Först under relativt sen tid, 1800-talet inträder en mer markant förnorskning av Tysfjordområdet. Se vidare bilaga REINDRIFT I NORDLAND Nordland reinbeiteområde følger litt andre grenser enn Nordland fylke. Kommunene nord for Ballangen og Narvik ligger i Troms reinbeiteområde. I sør ligger tre av kommunene i Nord- Trøndelag delvis innenfor Nordland reinbeiteområde. Bortsett fra et par mindre øyer samt Lofoten og Andøya betraktes hele Nordland fylke som reinbeiteområde. Fire av reinbeitedistriktene i Nordland har også tilgang på vinterbeiter (konvensjonsbeiter) i Sverige. Til gjengjeld blir ni områder i Nordland benyttet til sommerbeite for svensk rein. Totalt dekker Nordland reinbeiteområde 34 kommuner fordelt på 12 reinbeitedistrikt Naturgrunnlaget De kystnære områdene har milde vintrer med stadig skifte mellom mildvær og frost. Dette gjør at beitene er utsatt for nedising ("låste beite"). Mye nedbør og varierende topografi fører også til store lokal variasjoner i snøforholdene. Dette betyr ustabile vinterbeiteforhold for reinen langs kysten. Viktige unntak er de ytterste kystområdene og øyene hvor snøen i liten grad legger seg om vinteren. Bortsett fra Skjomen består grunnfjellet i Nordland av kambrosilurske bergarter. Dette er bergarter som er næringsrike, forvitrer lett og gir et fruktbart jordsmonn. Sammen med mye nedbør gir dette forhold for rik grønnvegetasjon. I Skjomen kommer grunnfjellet fram. Grunnfjellet består av sure bergarter som gir et jordsmonn som er fattig på næringsemner for grønne planter. Denne berggrunnen gir derimot gode vekstvilkår for lav og dermed gode vinterbeiter Flyttemønster og beitebruk Tradisjonelt har flyttemønsteret i Nordland variert med reinbeitedistriktenes tilgang på vinterbeiter ved kysten eller i fjellområdene i grensetraktene mot Sverige. Dagens reindrift har opprettholdt hovedtrekkene i dette mønsteret. Reinbeitedistriktene som har tilgang til kystnære vinterbeiter flytter vanligvis vestover, ofte ved hjelp av bil og ferge. Distriktene som ikke har tilgang på kystbeiter flyttet innover i landet mot svenskegrensen. De to nordligste reinbeitedistriktene har en mer stasjonær driftsform med korte flyttinger mellom årstidsbeitene. Distriktene som har vinterbeiter i Sverige bruker biltransport ved flyttingen. Dette fordi det er lange avstander mellom sesongbeitene, men også på grunn av inngrep og forstyrrelser i de tradisjonelle flyttleiene. 23

24 Driftsformer Reindriften har siden 1960-årene gjennomgått betydelige driftsmessige endringer. En stor del av endringen skyldes omfattende mekanisering. I Nordland gjelder dette først og fremst økt bruk av snøscootere og barmarkskjøretøy, men også helikopter. Mekanisering og strengere hygienekrav har også ført til at den tradisjonelle reinslaktingen er endret. De nye kravene har gjort det nødvendig å bygge nye slakteanlegg i flere distrikt. Av andre tekniske installasjoner i reindriften er det behov for gjeterhytter og gjerdeanlegg i forbindelse med flytting, merking og slakting Arealkonflikter Økt hyttebygging er et av de største problemene for mange av distriktene i Nordland. Hytter og hytteområder beslaglegger viktige beitearealer og fører til større ferdsel i utmarka. De siste ti årene har det vært en eksplosiv økning i bruk av snøscootere. Når snøscooterløypene legges gjennom vinterbeiteområder hindres den naturlige bruken av beitene. Dette øker behovet for samling og driving av reinen i en periode hvor dyrene er spesielt sårbare for påkjenninger (seint på vinteren og vår). Økt trafikk i utmarka fører også til flere konflikter med løse hunder Reindriften i kommuneplanleggingen Reindriften i Nordland er arealkrevende. Alle distriktene bruker beiteland i flere kommuner. Arealinngrep i en kommune fører derfor ofte til omlegging av arealbruken i en annen. Det er fortsatt en del kommuner i Nordland som ikke har vedtatt arealdelen av kommuneplanen. Når dette arbeidet er sluttført vil det bli enklere for næringen å forutsi arealbruken i kommunene og være med å påvirke beslutningsprosessene. I kommuner hvor arealdelen er vedtatt har saksbehandlingen blitt enklere og kommunikasjon mellom næringen og kommunene blitt bedre. Tabell 1 Oversikt over reinbeitedistriktene i Nordland og tilhørende kommuner. Reinbeitedistrikt Kommuner med reinbeite Voengelh-Njaarke Nærøy 1, Leka 1, Namsskogan¹ Bindal, Brønnøy, Grane Jillen-Njaarke Bindal, Sømna, Brønnøy, Vevelstad, Alstadhaug, Vefsn, Grane, Hemnes, Hattfjelldal Byrkije Grane, Hattfjelldal, Røyrvik 1 Røssåga/Toven Hemnes, Vefsn, Leirfjord, Alstadhaug, Dønna, Herøy Hestmannen/Strandtindene Radøy, Lurøy, Nesna, Meløy, Rana Ildgruben Rana Saltfjellet Rana, Saltdal, Beiarn, Gildeskår, Bodø, Skjerstad, Meløy, Balvatn Saltdal, Fauske Storskog/Sjunkfjell Fauske, Sørfold, Bodø Stájggo - Hábmer Sørfold, Hamarøy, Steigen, Tysfjord Frostisen Tysfjord, Ballangen Skjomen Ballangen, Narvik Kilde: Reindriftsforvaltningen i Norge TYSFJORD Reindriftsforvaltningen har et regionskontor for Nordland på Fauske med 4 ansatte. Ing-Lill Pavall er fungerende reindriftsagronom i 2008 i anledning Harald Rundhaugs permisjon. Det pågår et forhandlingsarbeid med reindriftskonvensjonen mellom Norge og Sverige. Dette arbeidet sies å være snart sluttført. 24

25 Tysfjord kommune er delt inn i to reinbeitedistrikt Stájggo-Hábmer (Tysfjords vestside mot Hamarøy) og Frostisen (Tysfjords østside mot Ballangen). Distriktsleder for Stájggo-Hábmer er Mahtte Ande Eira, Saursfjord i Leinesfjord og Distriktsleder for Frostisen er Per Olav Sara i Ballangen. Isak Vars har drevet reindrift noen år på Hulløy i Tysfjord. Denne siidaandelen har nå flyttet til Skarbergtraktene denne enheten har helårsdrift i Frostisdistriktet og vinterbeite rundt Skarberget. Det er 6 siida andeler på Tysfjord vestside / Hamarøy, tilknyttet Labba-familien. Det er om lag dyr i Tysfjord totalt sett. Reinen flyttes vår og høst. Kyststrøkene er i bruk som vinterbeiteområde, mens deler av de høyereliggende områdene benyttes til sommerbeiteområde. Vinterbeiteområde på Tysfjord vestside / Hamarøy er i hovedsak knyttet til ytre deler av beitedistriktet. Det er store tap av dyr hvor rovdyr er kilden til tapet i begge distriktene men særlig knyttet til Stájggo-Hábmer distriktet. Det har vært gjort enkelte forsøk med å ha reinen mer stasjonær på vinterbeiteområdet for å redusere reintapet. Når det gjelder arealkonflikter mellom reindrift og annen virksomhet i disse to distriktene er antall konfliktområder få i antall. I Efjord i Ballangen pågår det et arbeid med hyttebygging noe som skaper problemer for reindriften. I forbindelse med arbeidet med Drag Aktivitetspark i Tysfjord ble det klart at et av trekkledene til rein går tvers igjennom Drag sentrum. Dette kan medføre noen utfordringer når det gjelder stedsutvikling i sentrum av Drag. Det er for øvrig ellers få konfliktområder mellom reindrift og annen drift. For ytterligere informasjon kan man gå inn på Reindriftsforvaltningens hjemmeside eller kontakte det regionale Reindriftskontoret på Fauske. 4.3 RENNÄRINGEN I SVERIGE Renskötsel bedrivs i 51 samebyar från Karesuando i norr till Idre i söder. Av samebyarna är 33 stycken fjällsamebyar vilka har sina åretruntmarker ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen och sina vinterbetesmarker nedanför odlingsgränsen eller utanför renbetesfjällen. Tio av samebyarna är skogssamebyar som har sina året-runt-marker ovanför lappmarksgränsen och sina vinterbetesmarker nedanför denna gräns. Åtta av samebyarna är koncessionssamebyar vars gränser och fortsatta renskötsel fastställs av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Inom samebyarna finns ett varierande antal renskötselföretag och varje företag består i sin tur av en eller flera renägare. Totalt fanns år 2000 ungefär 900 renskötselföretag. Antalet renägare var samma år cirka varav var samiska renägare och renägare var fastighetsägare i koncessionsområdet. Antalet renar i vinterhjorden var cirka Renantalet har dock under hela 1900-talet kännetecknats av variationer mellan och i årsintervall. Renskötseln är beroende av stora betesarealer. Renskötseln bedrivs genom att renskötaren utifrån renens naturliga vandringsmönster och beteskrav väljer betesområden genom att ta hänsyn till faktorer som påverkar renens bete, t.ex. vegetation, terräng, väderförhållanden och störningar, för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för renarna att beta. För renens vandringar eller flyttningar mellan olika betesmarker nyttjas flyttleder som använts sedan gammalt. I anslutning till lederna kan finnas mindre betesområden, rastbeten där renarna kan beta och vila under flyttningen. Den tillväxt av renhjorden som betet ger tas tillvara genom slakt. Under slaktsäsongen 2000/2001 slaktades knappt renar, men slakten har tidvis varit det dubbla. Den del av tillväxten som är möjlig att slakta påverkas också av det antal renar som rivs av rovdjur. Rovdjursutredningen (SOU 1999:146) bedömde att mellan och renar årligen rivs av rovdjur. Renskötselföretagarna kan också påverka 25

26 renhjordens tillväxt eller avkastning genom att förändra det renantal som finns på en viss betesareal och genom att förändra hjordstrukturen dvs. renhjordens köns- och ålderssammansättning Renen Renen är ett hjortdjur som lever i flockar i de nordliga delarna av Europa, Asien och Nordamerika. Renen är anpassad till att leva i en miljö som präglas av stora skillnader mellan sommar och vinter. Det finns olika underarter av ren men det är bara den eurasiska tundrarenen som har domesticerats av människan. Renen är liksom andra hjortdjur en idisslare. Det innebär att den har en särskild förmåga att med mikroorganismers hjälp smälta eller bryta ner växter som den betar. Nackdelen är att den har svårt att klara snabba byten av föda eller perioder av svält. Renen strövar omkring när den betar och söker selektivt späda växtdelar i vegetationen. Renens nedbrytning av gröna växter är störst när växterna är späda och lättsmälta. Samtidigt ökar födans hastighet genom mag-tarmkanalen. Sammantaget innebär detta att renens förmåga att tillgodogöra sig näring under den korta sommaren är god. Jämfört med andra idisslare har renen en unik förmåga att bryta ner och tillgodogöra sig energiinnehållet i lavar. Frånvaro av lav i betet måste kompenseras med större mängder av andra växter, men deras näringsmässigt sämre kvalitet under vintern begränsar renens totala konsumtionsförmåga. Även om renen har tillgång till ett gott lavbete innehåller inte lav tillräckligt mycket protein för renen. Det innebär att den, för att klara vintern behöver utnyttja det förråd av protein i musklerna som den byggt upp under sommaren. Renar har fysiologiskt stor säsongsbundenhet både vad gäller tillväxt och näringshushållning. Renens födointag sommartid är två till tre gånger så stort som under vintern. Under sommaren bygger renen upp fettdepåer och muskler. De unga renarna utnyttjar energi och protein för att växa och vajorna för att ta hand om sina kalvar. Det innebär att tillväxt, mjölkproduktion till kalven och uppbyggnad av egna kroppsreserver av fett och protein sker under en kort tid på sommaren. Övriga tider på året är renen inställd på liten eller ingen produktion. Det minskar renens aptit och därmed stressen att finna föda. Betesintaget kan på grund av yttre omständigheter vara så lågt att renen tvingas förbruka kroppsreserver av fett och protein för att klara sin överlevnad. Barmarksbetet har därför större betydelse för renhjordens tillväxt eller avkastning än vinterbetet, förutsatt att vinterbetet täcker renens minimibehov för överlevnad. En renkalv väger 4-6 kg när den föds och ökar i vikt till mellan 35 och 55 kg under sommaren. Hondjuren, vajorna är fullvuxna vid 4-7 års ålder och har då en levande vikt av 60 till 90 kg på hösten. Vikten varierar över året och vajorna förlorar ofta upp till 15 procent av sin vikt under vinter och vår. Vuxna handjur, sarvar kan väga upp till 150kg levande vikt före brunstperioden. Under brunsten i september tappar sarvarna i vikt och de behöver en period av betesro efter brunsten för att överleva en besvärlig vinter Renen och betet Renens bete varierar både över året och från region till region beroende på klimat och vegetation. För att fylla sina behov behöver renarna beta selektivt och växla mellan olika betestyper, vilket för med sig att renskötseln kräver stora betesarealer. Betesmarkerna har skilda egenskaper som gör dem värdefulla för renskötseln vid olika tider på året. Under sommaren är områden med späda gröna växter betydelsefulla. Under vintern är lavbetesområden med ett stabilt vinterklimat en förutsättning för renarnas överlevnad. Renarnas samlade behov kan göra att ett område som bara används någon dag om året eller något enstaka år kan vara viktigt i ett större sammanhang. En väl fungerande och långsiktigt hållbar renskötsel är beroende av ändamålsenliga kalvningsland, fungerande flyttleder med rastbeten och sammanhängande säsongbetesområden för varje årstid. 26

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Rennäringen i Sverige

Rennäringen i Sverige Rennäringen i Sverige Rennäringen i Sverige Rennäringen är en näring som är beroende av stora betesarealer. Den bedrivs genom att renarna strövar eller drivs mellan olika betesmarker. Betesmarkerna har

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Samiska traditioners roll i svensk rätt

Samiska traditioners roll i svensk rätt Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15 Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Tilläggsplan för vindkraft

Tilläggsplan för vindkraft Tilläggsplan för vindkraft Storuman och Sorsele kommuner Erika Arklöf Bakgrund Syftet med projektet var att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft i Storumans och Sorsele kommuner.

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för nationalparkerna/ suoddjimpárkajda Muddus/Muttos, Padjelanta/ Badjelánnda, Sarek och Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke;

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Ansökan om flyttning eller avlivning av varg inom Sirges sameby

Ansökan om flyttning eller avlivning av varg inom Sirges sameby BESLUT 2002-10-29 Dnr 411-5527-02 Anders Bjärvall Förvaltningsenheten Tel 08-698 1366 Fax 08-698 1402 Anders.Bjarvall@environ.se Sirges sameby Att. Bertil Kielatis Västergatan 24 962 33 JOKKMOKK Ansökan

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924

Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924 Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924 Efter det att järnvägen invigts i Storlien 1882 hade Dr Ernst Westerlund sin sommarpraktik här. Han insåg tidigt Storliens lämplighet som luftkurort.

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Grundad 1999 Ett 40-tal medlemskommuner i skogslänen Föreningens syfte Föreningens syfte är att skapa opinion för att vattenkraftskommunerna får del i det värde

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren

Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren Åke Aronson och Håkan Sand D en skandinaviska vargstammen är idag större än på 100 år. Det är dock inte mer än ca 30 år sedan den betraktades

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer