Delegationen för migrationsstudier Kristof Tamas, Kanslichef

Transkript

1 Delegationen för migrationsstudier Kristof Tamas, Kanslichef Globala migrationsströmmar Europaforum XXII Norra Sverige, Pite Havsbad, 26 februari 2016

2 Delmis uppdrag Fördjupa underlaget för framtidens migrationspolitik. Förbättra användandet av relevant forskning och öka analys- och utvärderingskapaciteten i Sverige. Bidra med kunskap till samhällsdebatten.

3 Tematiska områden Arbetsmarknad och integration a national EHR Social och politisk integration Migration och utveckling

4 Delmis publikationer

5 Global internationell migration Totalt 244 miljoner internationella migranter, inklusive 20 miljoner flyktingar

6 Global internationell migration Migration är nu en del av FN:s mål för hållbar utveckling - Agenda2030 Mål 10: Minska ojämlikheten inom och mellan länder "facilitating orderly, safe, regular and responsible migration and mobility of people, including through the implementation of planned and well-managed migration policies. Mål 16: fredliga och inkluderande samhällen

7 Flyktingkrisen Huvuddelen av de människor som är på flykt utanför Syrien upphåller sig i närregionen, ca 4,1 miljoner Ca 4-6 % har tagit sig till Europa. Bildkälla: Puntlandi

8 Flyktingkrisen Ett sammanbrott för EU-solidariteten och Schengen?

9 Flyktingkrisen Resultatet

10 Flyktingkrisen Kostnaderna för gränskontroll och det humanitära priset

11 Flyktingkrisen Lokala och regionala åtgärder Turkiet tillåter nu i nytt regelverk (17 Jan 2016) många av de 2,5 miljoner syriska flyktingarna att ansöka om arbetstillstånd. Hittills har de flesta arbetat olagligt och fått lägre löner. Endast ca 10% bor i flyktingläger.

12 Bortom EU EU-Afrika samarbete EU-AU toppmöte i Valetta, Nov o 1,8 miljarder i stöd i fond från EU-KOM o EU och MS lovat 3,8 miljarder kan de leverera? o Samarbete kring flöden, vägar, retur, kontroll o Grundorsakerna till irreguljär migration och flykt o Regionalt samarbete inom Afrika o Partnerskap: vilka intressen, vems intressen?

13 Möjligheter Exempel på åtgärder och förslag EU:s Regionala skyddsprogram (RPPs i Östeuropa, Tanzania, Afrikas Horn, Nordafrika) och Regionala utvecklings- och skyddsprogram (RDPPs i Mellanöstern och Nordafrika) EU-Turkiet gemensam handlingsplan Fler lagliga vägar in, bl.a. en del av EU:s Migrationsdagordning Humanitära visum används av Brasilien (hittills utfärdat ca 7,400 visum för syrier som ger rätten att söka asyl).

14 Möjligheter Ökad global finansiering UNHCR:s behov 2015 av finansiering i Europa/medelhavet: $58,7 milj. Har erhållit $24,8 miljoner. Brist: 58% FN:s totala behov för Syrien och grannländer 2016: nära $8 miljarder o Givarkonferens i London i februari 2016 (Norge, UK, Tyskland, Kuwait och FN gemensamma värdar) o UNHCR-konferens om global vidarebosättning och ansvarsfördelning i Geneve i mars 2016

15 Möjligheter Ökad global ansvarsfördelning 86 % av världens flyktingar i utvecklingsregionerna 57% av världens flyktingar i endast 10 länder Vidarebosättning via Unhcr endast 73,000 år 2014 UNHCR bedömer globala vidarebosättningsbehovet till + 1,150,000 personer för 2016 och framöver

16 Flyktingkrisen Migrationsverket: upp- och nedgång i antalet asylsökande i Sverige Asylsökande år 2015: över 162, års avgjorda asylärenden: ca 58,800 bifall: ca. 32,600 Dublin: 7,300 genomsnittlig handläggningstid: 230 dgr. bifallsandel: 55% bifallsandel utan Dublin och "övriga ärenden": 77%

17 Flyktingkrisen SCB: Trender i in- och utvandring under 2015 Invandringen från Syrien: största enskilda gruppen. Återinvandrade svenskar: näst vanligaste invandrarna. Utvandringen högre än nånsin. Folkmängden ökade i 8 av 10 kommuner.

18 Beviljade uppehållstillstånd i Sverige efter grund för bosättning ( ) Familjeanknytning 2015: Skyddsskäl 2015: Arbete 2015: Studier 2015: Källa: SCB

19 Flyktingmottagande och integration Stora skillnader i det kommunala flyktingmottagandet Källa: Regeringskansliet

20 Flyktingmottagande och integration Kommunernas flyktingmottagande och övrig invandring: förväntningar om en jämnare fördelning - tvingande lag om kommunalt flyktingmottagande från 1 mars - Sekundäromflyttningar bland utrikes födda

21 Sysselsättning i Sveriges kommuner Stora skillnader i syselsättningsgrad bland utrikes födda mellan storstads- och glesbygdskommuner - Inget samband mellan förvärvsfrekvensen i den undersökta gruppen och kommunernas näringsstruktur. - Förvärvsfrekvensen lägre i kommuner där total arbetslöshet i hela befolkningen är högre.

22 Integration på arbetsmarknaden - Delmi Kunskapsöversikt 2015:3 Integrationspolitik och arbetsmarknad av Patrick Joyce En översikt av integrationsåtgärder i Sverige Forskningen har lyft fram fem faktorer till varför utrikesfödda personer klarat sig sämre på arbetsmarknaden: Skälet till invandring Humankapital Sociala nätverk Trösklarna till arbetsmarknaden Diskriminering

23 Integration på arbetsmarknaden Riksrevisionen juni 2015: Nyanländas etablering är statens insatser effektiva? Tillväxtkommuner bör ta emot en ökad andel nyanlända Det krävs förändringar inom angränsande politikområden - bostäder, utbildning, arbetsmarknadens trösklar Ett bättre mottagande Fortsätt att utveckla mottagande och etablering Röd tråd och progression i etableringsinsatserna Tydligare ansvarsfördelning mellan inblandade aktörer

24 Integration på arbetsmarknaden Förvärvsarbete bland utrikes födda som beviljats uppehållstillstånd av skyddsskäl ( )

25 Integration på arbetsmarknaden Källa: Alden och Hammarstedt (2014) Utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden, Linneuniversitetet, Växjö

26 Demografi och invandring SCB: Invandring efter ålder och kön år Födelseöverskottet senaste fem åren: /år. Under samma period har invandringsöverskottet stigit från till personer per år ( kvinnor och män) - Invandringsöverskottets andel av folkökningen har under perioden stigit från 67% till nuvarande 77%.

27 Demografi och invandring - Demografiskt underskott - andelen i arbetsför ålder minskar successivt jfr med de som ska försörjas - Ju högre demografisk försörjningskvot, desto större utmaning för välfärdsfinansieringen - Invandringen bidrar med lägre försörjningskvot Källa: J Strömbäck/reforminstitutet I nationens intresse 2015

28 Möjligheter och utmaningar

29 Möjligheter och utmaningar

30 Möjligheter och utmaningar

31 Sammanfattning 1. Flyktingkrisen löses i Syrien fredsavtal, långsiktigt stabil stat, hållbar utveckling. 2. Ansvarsfördelning och stärkt samarbete i EU och med grannregionen. 3. Långsiktigt helhetsgrepp: tillväxtregioner, bostäder, utbildning, jobbskapande, investeringar, trösklar 4. Snabbare väg från mottagande till arbete. Validering varvat med kompletterande utbildning och arbetsplatspraktik. Goda kunskaper i svenska samt individ- och yrkesanpassad sfi. 5. Kompensera för bristande nätverk på arbetsmarknaden. Bättre matchning. Arbetsmarknadens parter, civilsamhället. Stöd till företagande och tillgång till krediter. 6. Subventionerade anställningar eller beredskapsjobb en bro till arbete men bör inte tränga undan ordinarie arbeten eller låsa in personer i låglönejobb.

32 @Delmigram #Delmikunskap Användarvänligt Interaktivt

33 @Delmigram #Delmikunskap Tack! Delegationen för migrationsstudier 2013:17