Miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten. Redovisning av ett regeringsuppdrag"

Transkript

1 Miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten Redovisning av ett regeringsuppdrag Rapport 5292 juni 2003

2

3 Miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten Redovisning av ett regeringsuppdrag

4 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: (växel) E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2003 Elektronisk publikation

5 Förord Naturvårdsverket fick i samband med regleringsbrevet för år 2000 i uppdrag att utveckla miljökvalitetsnormer för ett antal ämnen i vattenmiljö, däribland miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten. Uppdraget skulle ursprungligen redovisas den 31 december 2002, men har efter regeringsbeslut per den 19 juni 2002 ändrats till den 15 augusti Uppdraget har även förändrats vad gäller innehåll efter regeringsbeslut per den 19 juni 2002 samt den 18 juni Med avseende på uppdraget att utveckla miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten får detta till följd att ett generellt normkoncept har tagits fram men att miljökvalitetsnormer ej rekommenderas i nuläget. Anledningen till detta återfinns i de förändringar av kringliggande förutsättningar som har skett under åren efter att regeringsuppdraget formulerades. Erfarenheter kring instrumentet miljökvalitetsnormer har erhållits, nya riktlinjer och regler från såväl svensk sida som EU har fått allt större betydelse. Framförallt gäller detta arbetet med att genomföra direktiv 2000/60/EG, ramdirektivet för vatten, som i princip ställer samma krav på miljökvalitet, kontroll och åtgärder som en miljökvalitetsnorm för flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten. Flertalet av de metoder som i dag finns för att bestämma ekologiskt hållbara flöden har heller ännu inte hunnit utvärderas tillräckligt för att de ska kunna användas som bas för en miljökvalitetsnorm. Detta ställer därför regeringsuppdraget i ny dager. Att föregripa det pågående utredningsarbetet med ramdirektivet för vatten och redan idag föreslå ett nytt omfattande verktyg för flödesproblemen är mindre lämpligt. I föreliggande rapport redovisas därför endast en sammanställning av befintlig kunskap och möjliga utformningar av en miljökvalitetsnorm. Uppdraget att utveckla konkreta miljökvalitetsnormer eller andra styrmedel för flöden/nivåer i rinnande vatten föreslås istället tas upp till förnyad bedömning i samband med Naturvårdsverkets arbete kring genomförandet av ramdirektivet för vatten. Peter Askman, Lars Klintwall, Helena Sabelström och Jenny Sandahl har ansvarat för underlaget till denna rapport. Henrick Blank, Länsstyrelsen i Jönköpings län, har utgjort expertstöd. Uppdrag för projektets räkning har utförts av SwedPower AB. Stockholm i juni 2003 Naturvårdsverket 1

6 Innehållsförteckning Förord 1 Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 4 Uppdraget 4 Vattendrag i Sverige idag 4 Hantering av flödesproblematiken idag 5 Möjligt normkoncept 6 Slutsatser 7 Ordlista 9 1. Inledning Uppdraget Miljökvalitetsnormer Inriktning, syfte och avgränsning Arbetssätt Omvärldsanalys Vattendrag i Sverige hotbild och problemdimensionering Styrmedel Framtidsutsikter för hantering av flödesproblematiken Metoder för bestämning av ekologiskt hållbara flöden Karakterisering av flödesförhållanden med bestämning av minimala flöden Ekologiskt hållbara flöden Översikt av olika metoder för bestämning av ekologiskt hållbara flöden Hantering av flödesproblem i andra länder Diskussion kring metoder att bestämma ett ekologiskt hållbart flöde Genomförande av eventuella miljökvalitetsnormer för flöden i vattendrag Kontroll- och genomförandeprocess Möjliga normkoncept Urval av vattendrag Kontroll 59 2

7 4.5 Säkerställande av miljökvalitetsnormer genom tillsynsverksamhet Upprättande av åtgärdsprogram Slutsatser 66 Litteraturförteckning 69 Bilaga 1 71 Miljöbalken 5 kap. 71 Bilaga 2 74 Sammanfattning av de mest tillämpade beräkningsmodellerna 74 3

8 Sammanfattning Uppdraget Följande rapport utgör redovisning av ett regeringsuppdrag som Naturvårdsverket erhöll i samband med regleringsbrevet för år I regeringsuppdraget ingick att ta fram miljökvalitetsnormer för olika ämnen och parametrar i vattenmiljö, däribland flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten. Uppdraget motiverades framförallt med de stora problem som sommartid uppstår i mindre vattendrag på grund av alltför omfattande bevattningsuttag. Miljökvalitetsnormer infördes i samband med miljöbalken 1999 som ett instrument för värnande av miljökvaliteten på olika områden samt att kunna komma till bukt med problem relaterade till miljökvalitet. Med anledning av verktygets juridiska kraft ställs höga krav på vetenskaplig noggrannhet vid fastställande av normnivåer. Denna omständighet har när det gäller normarbetet med vattenrelaterade frågor inneburit vissa problem på grund av den komplexitet som vattenmiljöer bjuder på i form av kemiska, fysikaliska och biologiska orsakssammanhang. Under arbetet med att utveckla miljökvalitetsnormer för flöden i vattendrag har insikten ökat om den brist på kunskap som i dag råder beträffande olika flödens effekter på biota. Att förena den noggrannhet och de krav på vetenskaplighet som krävs vid framtagandet med de starka juridiska krav en miljökvalitetsnorm medför skapar sålunda svårigheter för flödesrelaterade miljöproblem. Detta i kombination med det faktum att genomförandet av ramdirektivet för vatten kommer att medföra i stort sett samma krav på miljökvalitet, kontroll och åtgärder som en miljökvalitetsnorm, gör att uppdraget via en framställan till regeringen har övergått till att omfatta en redovisning av kunskapsläget, tänkbara alternativ till miljökvalitetsnormer samt en möjlig utformning av en norm, dock inget konkret normvärde. Vattendrag i Sverige idag Samtliga vattendrag i Götaland och Svealand torde idag vara antropogent påverkade ur någon aspekt. Det handlar framförallt om påverkan genom alltför omfattande bevattningsuttag i jordbruksbygder. Uttagen är främst koncentrerade till sommarperioden då även naturliga lågflöden inträffar. Merparten utgörs av vattenuttag av olika slag, t.ex. bevattning av jordbruksmark, uttag av dricksvatten och processvatten. I de fall där flödesregimen i dessa vattendrag även påverkas av andra faktorer som t.ex. vattenkraftreglering, estetiska dammar, uträtning av vattendrag, dikning, dränering, erosion, direkt fysisk påverkan och rensning måste givetvis även sådant beaktas i syfte att säkerställa ett tillräckligt flöde. I en enkät som besvarats av länsstyrelserna angav samtliga av dem som svarat att de identifierat flödesrelaterade problem i länet. Bland de jordbruksintensiva länen i söder var jordbruksbevattning en viktig bakomliggande faktor. Andra betydande källor till 4

9 flödesproblem som framhölls var uttag av processvatten för industri, utdikningar och kanaliseringar samt reglering för andra ändamål än modern kraftproduktion, t.ex. estetiska dammar och gamla sågverks- och kvarndammar. Låga flöden påverkar vattendrags ekologi negativt, det är dock oklart vid vilket flöde olika negativa effekter uppstår. Liksom i andra biotoper finns det i vattendrag olika arter som interagerar med varandra. Vad som påverkar en viss art negativt kan därför i förlängningen påverka även en annan art som i sin tur får effekt på en tredje. Flödesnivåer måste därför sättas utifrån den känsligaste artens behov. Utöver krav på lägsta lågflöde kan även krav på tillfälliga högflöden eller andra flöden behövas, med tanke på de arter som är i behov av sådana för t.ex. reproduktion och födotillgång. Hantering av flödesproblematiken idag Det finns idag trender som tyder på att förutsättningarna för att åtgärda de flödesrelaterade problemen i jordbrukslandskapet håller på att öka. Anledningen till detta är att söka i de nya styrmedel som utvecklats under de senaste åren. Det handlar dels om miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, där åtgärdsprogram ska tas fram för särskilt skyddsvärda natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i, eller i anslutning till, sjöar och vattendrag. Åtgärdsprogram ska även tas fram för restaurering av skyddsvärda vattendrag eller vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda samt för hotade arter. Samtliga åtgärdsprogram ska vara framtagna senast år Vidare har miljöbalken gett ökade möjligheter till omprövning av gamla vattendomar som i dagsläget omfattas av mycket generösa uttagsrätter. Dessa omprövningar skulle troligtvis underlättas i ett läge med miljökvalitetsnormer, men förutsättningarna har som sagt alltjämt ökat i och med miljöbalkens tillkomst. En förutsättning torde dock vara att de regler om ersättningskrav som idag är förknippade med omprövningen förändras. En av de största förändringarna svarar genomförandet av ramdirektivet för vatten för, där den grundläggande målsättningen är att senast år 2015 ha skapat god ytvattenstatus i allt ytvatten förutom i ytvattenförekomster som klassificerats som Highly Modified Water Bodies (HMWB), för vilka god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus ändå ska uppnås. För vattendragens vidkommande innebär direktivet således att flöden i ytvattenförekomster inte ska avvika mer från det naturliga än att god ekologisk status kan uppnås. Enligt ramdirektivet ska varje avrinningsdistrikt vara kartlagt och karakteriserat senast år Direktivet ställer även krav på att hydrologin och kontinuiteten hos vattendrag ska säkerställas så att de biologiska kvalitetsfaktorerna uppnår god status till år Vilken juridisk status dessa krav ska få är i dagsläget oklart. Många av de krav som skulle ställas i ett läge med miljökvalitetsnormer kommer dock även att krävas i och med genomförandet av ramdirektivet. Vid sidan av de juridiska styrmedlen återfinns olika former av frivilliga överenskommelser. Det handlar om t.ex. vattenhushållningsplaner och beredskapsplaner. Syftet med en vattenhushållningsplan är att reglering, magasinering och vattenuttag samordnas så att vattnet används rättvist och med så liten inverkan på miljön som möjligt. Beredskapsplaner har bör-status och är således beroende av de olika verksamhetsutövarnas goda vilja. I 5

10 enskilda fall kan dock länsstyrelsen meddela begränsningar eller förbud mot fortsatt vattenuttag. Vid diskussioner med företrädare för kommuner och länsstyrelser har framkommit att det finns stora behov av ett verktyg för att komma tillrätta med flödesrelaterade problem. Verktyget behöver dock inte nödvändigtvis utgöras av miljökvalitetsnormer, utan skulle kunna vara riktlinjer av annat slag, men som ändå utgör mått på vad som innebär ett bra tillstånd för ett skyddsvärt vattendrag där utnyttjandegraden är för stor. Sammantaget ger detta att det även i ett läge utan miljökvalitetsnormer torde finnas relativt goda möjligheter att framöver kunna hantera lågflödesproblematiken. Detta förutsätter dock någon form av särskilda riktlinjer för låga flöden i mindre vattendrag samt en ökad tillsyn av efterlevnaden av dessa. I ett kortare perspektiv kan även åtgärder behöva vidtas i form av ökad tillsyn och informationskampanjer riktat mot icke tillståndspliktiga vattenuttag. Möjligt normkoncept Det finns en flertal olika sätt att bestämma flöden i vattendrag. Metoderna skiljer sig något mellan olika länder och regioner beroende på skilda förutsättningar vad gäller flödestillgång, nationella regelverk etc. Gemensamt för de flesta är dock att de saknar koppling till ekologiska effekter i vattendraget. De senaste åren har fastställandet av ekologiska flödesnivåer emellertid rönt stort intresse internationellt och ett flertal länder arbetar med att finna en lösning på problemet. Med ett ekologiskt hållbart flöde avses i denna rapport det antal kubikmeter vatten per sekund som behövs för att uppnå god ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten. God ekologisk status definieras i ramdirektivet som att värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer uppvisar små av mänsklig verksamhet framkallade störningar, men avviker endast i liten omfattning från de värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhållanden. Vilket flöde detta innebär exakt för respektive vattendrag måste utredas separat med hjälp av någon av de metoder och modeller som finns tillgängliga. Vid fastställandet av ekologiska flödesnivåer för ett vattendrag instämmer vi med många forskare om vikten av att så långt som möjligt försöka efterlikna den naturliga flödesregimen i ett vattendrag. Motivet är att de växt- och djurarter som koloniserat vattendraget sedan lång tid anpassat sig till dess specifika karaktär. Antropogena förändringar av flödesregimen t.ex. uttag av vatten för bevattning, industriproduktion och vattenkraft, ändrar däremot det naturliga mönster av hydrologiska variationer som byggts upp under lång tid och ger upphov till förhållanden som den befintliga biotan kan ha svårt att anpassa sig till. Fastställande av den naturliga flödesregimen kräver dock mätningar och observationer över flera år. Utöver detta krävs vanligtvis att man använder sig av en metod eller modell för att bearbeta insamlad data. De metoder och modeller som har en viss koppling till ekologiska effekter kräver dock ofta stora insatser, i form av såväl arbetstid som pengar. Exempelvis skulle det kosta ca kr att med hjälp av modellering ta fram ett lämpligt flöde för ett enstaka vattendrag. Resultatet från detta vattendrag kan då heller inte appliceras på andra vattendrag utan gäller endast för vattendraget i fråga. Ett sådant komplicerat och dyrt system riskerar att användas i mindre 6

11 utsträckning och även kräva så stora kostnader att dessa kan komma att överstiga den uppnådda miljönyttan. Ett alternativ till dessa avancerade metoder är att välja ett mer lätthanterligt och ekonomiskt rimligt tillvägagångssätt. För vissa mindre vattendrag i södra och mellersta Sverige, där jordbrukens bevattningsuttag utgör den främsta orsaken till det låga flödet, skulle en miljökvalitetsnorm som utgick från ett minimiflöde, t.ex. medellågvattenföringen, eventuellt kunna uppnå de krav som ställs på miljökvalitetsnormer i miljöbalken. På grund av de vetenskapliga krav som ställs på en miljökvalitetsnorm skulle en norm som utgick från ett flöde som i stort sett sammanföll med vattendragets naturliga flödesregim vara att föredra i de flesta fall. För ett vattendrag med ett tydligt påverkat flöde krävs dock att det finns historiska data för vattenföring från tiden innan påverkan att tillgå och ca tio år tillbaka i tiden. I de vattendrag där sådana data ej finns tillgängliga kan dessa tas fram via en hydrologisk modellering. Alternativt kan data från ett liknande men i stort sett opåverkat vattendrag i närheten användas (s.k. referensvattendrag). För att i möjligaste mån undvika skador på vattendragets biota samt intilliggande ekosystem är det lämpligt att ett åtgärdsprogram redan i ett tidigt skede upprättas i förebyggande syfte. I detta bör det tydligt framgå vilka åtgärder som ska vidtas, vem som ansvarar för respektive åtgärd och vilken prioritering som gäller. Det är även viktigt att åtgärdsprogrammet anger en säkerhetsmarginal så att åtgärderna träder i kraft vid en lämpligt vald nivå innan flödet nått ner till den aktuella normnivån. Det finns annars risk för att normen underskrids trots att alla tänkbara åtgärder vidtas. Slutsatser Utredningen har givit en entydig bild av att låga eller kraftigt förändrade flöden utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden i och kring många av våra vattendrag. Svaren i den enkät som besvarats av länsstyrelserna pekar även tydligt på behovet av ett verktyg för att förbättra den nuvarande situationen. Miljökvalitetsnormer för flöden i utvalda vattendrag skulle kunna utgöra ett sådant verktyg. Miljökvalitetsnormer skulle även kunna bidra till att uppfylla miljömålet Levande sjöar och vattendrag samt säkerställa en god ekologisk status för de mindre vattendrag som eventuellt inte kommer att omfattas av ramdirektivet för vatten. Miljökvalitetsnormer är emellertid ett mycket kraftigt verktyg som ställer stora krav på vetenskapligt underbyggd kunskap beträffande vid vilken nivå man med säkerhet kan säga att påtaglig olägenhet råder. I dagsläget saknas en tillräckligt väl underbyggd kunskap om olika arters behov av flöden. Den litteraturstudie som genomförts visar även att det i dagsläget inte finns några tillvägagångssätt för att bestämma flödet med en tillräcklig koppling till de biologiska effekterna. Det som ur miljöhänseende i dagsläget skulle vara den mest tillfredsställande nivån för en miljökvalitetsnorm är att så gott det går efterlikna den naturliga flödesregimen. Problemet är att det är svårt att hitta små påverkade vattendrag i södra Sverige där det finns historiska data från en i stort sett opåverkad period eller att hitta ett liknande opåverkat referensvattendrag. Dessutom torde en norm baserad på den naturliga flödesregimen i många fall vara svår att genomföra från 7

12 ett samhällsekonomiskt perspektiv då det i många fall skulle innebära stora inskränkningar i de pågående verksamheterna utmed vattendraget. Att införa miljökvalitetsnormer under dessa förutsättningar skulle därför kunna underminera förtroendet för verktyget. Eventuella rättsprocesser skulle även kunna försvåras genom att bevisföringen försvagas av det bristande kunskapsläget. Kravet på vetenskapligt underbyggd kunskap kräver även omfattande inventeringar. Detta samt den kontroll som krävs enligt 5 kap. gör att verktyget även blir mycket resurskrävande. Detta gäller i synnerhet ifall modelleringar i varje enskilt vattendrag krävs för att få en koppling till effekten av normvärdet. Av svaren från enkäten framgår också att det i första hand är ett enkelt och resurssnålt verktyg som efterfrågas. Även om problemet med låga flöden är stort, framförallt i södra Sveriges odlingsbygder, så finns idag en del tecken som tyder på att förutsättningarna för att angripa problemet har ökat. Nya drivkrafter har tillkommit, t.ex. ramdirektivet för vatten och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, som skulle kunna leda till att frågan får högre prioritet och att åtgärder vidtas. Slutsatsen är att det trots förbättrande förutsättningar finnas behov av att vissa vattendrag i Götaland och Svealand får ett ökat skydd. Hur detta skydd ska se ut bör dock avgöras först efter att man sett vilka effekter ramdirektivet för vatten samt andra styrmedel får. Den alternativa hantering som ligger närmast till hands att föreslå är att man inväntar de kunskapshöjande åtgärder inom området som pågår i samband med arbetet med ramdirektivet för vatten samt att man därefter gör en förnyad bedömning av hur man lämpligen går vidare. Detta arbete införlivas lämpligen med Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om genomförande av direktiv 2000/60/EG, ramdirektivet för vatten. I avvaktan på att befintliga styrmedel ska få verkan kan lokala åtgärder behöva vidtas i form av ökad tillsyn och informationskampanjer riktat mot icke tillståndspliktiga vattenuttag. 8

13 Ordlista Avbördningskurva; kurva som visar vattenföringen som funktion av vattenståndet. Avrinningsområde; avgränsat område varifrån vattnet avrinner genom en tvärsektion i ett vattendrag; skiljs från angränsande områden av vattendelare. Basflöde; det vattenflöde i bäckar, åar m.m. vilket inte kan hänföras till enskilda nederbördstillfällen. Bestämmande sektion; sektion i ett vattendrag vars form bestämmer relationen mellan vattenstånd och vattenföring. Dygnsvärde; medelvärdet på vattenföringen under dygnet. Ekologiskt hållbart flöde; I denna rapport definierat som det antal kubikmeter vatten per sekund som behövs för att uppnå god ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten. God ekologisk status definieras enligt direktivet i sin tur som att värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer uppvisar små av mänsklig verksamhet framkallade störningar, men avviker endast i liten omfattning från de värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhållanden. Evapotranspiration: avdunstning från växter, mark- och vattenytor. Flygel; det vanligaste instrument för mätning av strömhastighet; består av propeller eller rotor och räkneverk. Flöde; se vattenföring. Flödestopp; den högst uppmätta vattenföringen (flödet) i ett vattendrag under ett år. Flödestoppen sker oftast i samband med snösmältningen. Hydrograf; diagram som visar variationerna med tiden av tex. observerade vattenståndseller vattenföringsdata. Karakteristisk vattenföring: avser statistiska vattenföringsvärden som beskriver flödesvariationerna i en sektion i ett vattendrag. Karakteristiska vattenföringar baseras normalt på dygnsvärden från en 50-årsserie. Andra tidsserier förekommer också, det beror till stor del på syftet med mätserien. Följande benämningar används bland annat: Högsta högvattenföring, HHQ; högsta registrerade (dygns)värdet på vattenföringen under mätperioden. 9

14 Medelhögvattenföring, MHQ; medelvärdet av varje års högsta värde på vattenföringen under mätperioden. Medelvattenföring, MQ; medelvärdet på vattenföringens under mätperioden. Medellågvattenföring, MLQ; medelvärdet på de enskilda årens lägsta värden på vattenföringen. Lägsta lågvattenföring, LLQ; lägsta (dygns)värdet på vattenföringen under mätperioden. Mindre vattendrag; Avrinningsområde som är mindre än 200 km 2. Naturlig flödesregim; Ett av människan ej påverkat flöde som följer vattendragets naturliga variationer under året uttryckt som månadsmedeltal under en längre följd av år. Pegel; ett instrument för mätning av vattenstånd. Recessionskurvor; beskriver hur vattenföringen avtar i ett vattendrag när ingen ny nederbörd tillförs. Referenspegel; separat pegel för kontroll av registrerande dito. Timvärde; vattenföringens timmedelvärde används ibland där variationerna under dygnet kan vara stora. Regleringsgrad; anger hur stor del av årsvattenföringen som kan sparas i ett regleringsmagasin. Vattendelare; höjdrygg eller annan geologisk bildning som skiljer ett avrinningsområde från ett annat Vattenföring; flöde av vatten genom en sektion i ett vattendrag; anges som volym per tidsenhet t.ex. m 3 /s eller l/s. Vattenstånd; vattenytans nivå i förhållande till ett bestämt horisontellt jämförelseplan. 10

15 1. Inledning 1.1 Uppdraget I regleringsbrevet för år 2000 fick Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå miljökvalitetsnormer för bland annat flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten. Motivet är det miljöproblem som regionalt utgörs av låga flöden i vattendrag. En norm för flöden syftar enligt författningskommentarerna till miljöbalken, prop. 1997/1998:45, att i första hand skydda naturmiljön från skador till följd av ytvattentäkter för bevattning. Naturvårdsverket ges i uppdrag att föreslå miljökvalitetsnormer för nitrat i grundvatten, tungmetaller och fosfor i utvalda sjöar, tungmetaller i utvalda vattendrag, flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten, miljögifter i utvalda sjöar, vattendrag och andra naturtyper. Dessutom skall verket analysera i vilken utsträckning bioindikatorer kan användas som miljökvalitetsnormer. Naturvårdsverkets förslag bör lämnas i delar i den takt verket anser är lämpligt. Det sista förslaget skall lämnas senast den 31 december Utdrag ur regleringsbrevet till Naturvårdsverket för år 2000 Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kap. miljöbalken och ska ange de föroreningsnivåer och störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Under projektets gång har insikten ökat angående den bristande kunskap som i dag finns beträffande olika flödens effekter på biota. Att förena den noggrannhet och de krav på vetenskaplighet som krävs vid framtagandet med de starka juridiska krav en miljökvalitetsnorm medför skapar sålunda svårigheter för flödesrelaterade miljöproblem. I dagsläget saknas tillräcklig kunskap om vid vilken nivå man med vetenskaplig säkerhet kan säga att påtaglig olägenhet råder. Den alternativa hantering som ligger närmast till hands är att invänta de kunskapshöjande åtgärder som pågår i samband med arbetet med ramdirektivet för vatten samt att man, om frågan bedöms som viktig, delar ut riktade forskningsmedel eller på annat sätt löser de kunskapsbrister som finns. Det finns även anledning att se om det är möjligt att få den lagstiftning som finns att fungera på ett mer tillfredsställande sätt. Projektet har av ovanstående skäl genom en framställan till regeringen bedömt det som mer lämpligt att göra en avrapportering av uppdraget där vi sammanställer befintlig kunskap, redovisar tänkbara alternativ till en norm och föreslår ett sätt på vilket en norm skulle kunna utformas. Vi föreslår dock inget konkret normvärde. Denna framställan godkändes av regeringen den 18 juni Nytt datum för slutredovisning är efter regeringsbeslut fastställt till

16 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer utgör ett rättsligt styrmedel som kan användas för att genomföra internationella, nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål. De kan även användas för att operationalisera de EG-direktiv som vi är ålagda att genomföra. Systemet med miljökvalitetsnormer regleras genom 5 kap. miljöbalken. För närvarande finns två förordningar om miljökvalitetsnormer; förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft och förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Nedan ges en kortfattad beskrivning av verktyget miljökvalitetsnormer. I bilaga 1 återges lagtexten i 5 kap. miljöbalken. Utöver detta hänvisas för fylligare resonemang kring miljökvalitetsnormer till Naturvårdsverkets rapport Utveckling av miljökvalitetsnormer som rättsligt instrument, NV rapport Vad är miljökvalitetsnormer? Enligt 5 kap. 1 miljöbalken är miljökvalitetsnormer föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Dessa kan gälla för vissa geografiska områden eller för hela landet. De kan även omfatta vissa typer av områden. 2 Den halt eller nivå som fastställts för en miljökvalitetsnorm får inte över- alternativt underskridas efter en viss angiven tidpunkt. Miljökvalitetsnormerna är således juridiskt bindande och ställer även krav på uppföljning och upprättande av åtgärdsprogram för att uppnå den satta normen. Åtgärdsprogram ska upprättas då det behövs för att uppfylla en miljökvalitetsnorm eller om det krävs av EG-rätten. För genomförande av miljökvalitetsnormer som föreskrivits till följd av EG-rätten krävs alltid åtgärdsprogram i den omfattning som anges i direktivet. Beträffande nationellt initierade normer är regeringen endast skyldig att upprätta åtgärdsprogram om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska uppfyllas. Enligt 5 kap. 3 miljöbalken är kommuner och myndigheter skyldiga att säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls. Detta ska ske vid alla former av tillståndsprövning, tillsyn, meddelande av föreskrifter samt vid planläggning och planering. Tillämpningsområden koppling till flöden i vattendrag Vad en miljökvalitetsnorm skall innehålla enligt miljöbalken regleras på ett tämligen detaljerat sätt i 5 kap. 2 miljöbalken. I lagrummets första stycke fastslås att miljökvalitetsnormer skall ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I andra och tredje stycket finns en i princip uttömmande uppräkning av vad en norm kan ange. Miljökvalitetsnormer kan således föreskrivas gällande förekomst [ ] av kemiska produkter eller biotekniska organismer, buller, skakning, ljus, strålning eller annan sådan störning samt vattenstånd eller flöde respektive så kallade bioindikatorer. 2 Se prop. 1997/98:45 del 2 s

17 Avsikten med miljökvalitetsnormer för vattenstånd eller flöde är enligt Miljöbalksutredningen i första hand att skydda naturmiljön från skador till följd av ytvattentäkter för bevattning. Det anses bl.a. att en tillämpning av normer på nivåer för vattenstånd eller flöde i vattendrag bör kunna ersätta en stor del av tillståndsprövningen av bevattningsuttag och bör kunna underlätta tillsynen av sådan typ av vattenverksamhet. I syfte att säkerställa ett tillräckligt flöde måste i de fall det behövs även uttag av process- och dricksvatten, regleringsdammar, dikning, dränering m.m. beaktas. Det finns dock, enligt vår bedömning, inga principiella hinder för att en miljökvalitetsnorm för flöden även skulle kunna införas i större vattendrag där t.ex. vattenkraftutbyggnad utgör det huvudsakliga problemet för flödet. Det bör i sammanhanget även noteras att miljökvalitetsnormer även kan utfärdas i förebyggande syfte att säkerställa opåverkade vattendrag vilka företrädesvis är belägna i norra Sverige. 1.3 Inriktning, syfte och avgränsning Vi har i vårt arbete utgått ifrån en problembild där ett lågt flöde utgör det huvudsakliga problemet i mindre vattendrag. Uppdraget motiverades framförallt med de stora problem som sommartid uppstår i mindre vattendrag på grund av alltför omfattande bevattningsuttag. Förutom att mindre vattendrag generellt sett är känsligare än större har det, enligt regeringens proposition (1997/98: 45, del 1), under den senaste tioårsperioden varit extremt torra och nederbördsfattiga somrar i södra Sverige med bl.a. grundvattensänkning, fiskdöd och ett stort bevattningsbehov som följd. Samtidigt under perioden har uttag för bevattning av t.ex. jordbruksgrödor generellt ökat i omfattning. Länsstyrelserna i södra Sverige har, med anledning av detta, vid olika tillfällen begärt att vattenlagen skall ses över. Det är främst effektiva och verkningsfulla instrument för att komma till rätta med olagliga bevattningsuttag under torrperioder som har efterfrågats, bland annat genom den enkät som skickades ut till samtliga länsstyrelser i Sverige den 2 oktober 2001 (se avsnitt 1.4). Miljökvalitetsnormer skulle kunna vara ett sådant instrument. Det normkoncept som beskrivs utgår från ett regionalt miljöperspektiv. Utgångspunkten är att länsstyrelserna skulle kunna välja ut vattendrag i behov av en flödesnorm och sedan i en samverkansprocess med berörda nyttjare föreslå en lämplig norm för dessa. Vi har utgått från vattendragets flöde och inte nivån på grund av att det är det begrepp som är vedertaget såväl nationellt som internationellt samt att de flödesmätningar som utförs i svenska vattendrag anges med detta mått. 1.4 Arbetssätt Uppdraget med att ta fram förslag för miljökvalitetsnormer för flöden i utvalda vattendrag har bedrivits i projektform. Projektet har tidigare redovisat förslag till miljökvalitetsnormer för luft samt förslag till en miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten. För arbetet med miljökvalitetsnormer för flöden i utvalda vattendrag har projektet samarbetat med 13

18 intern expertis samt anlitat en extern konsult, SwedPower, som för projektets räkning bistått med framtagande av bakgrundsmaterial. För att få en nationell bild av flödesrelaterade problem skickades en enkät ut den 2 oktober Enkäten skickades först ut per brev till samtliga länsstyrelser och sedan via e-post till länens miljövårdsdirektörer och länsfiskekonsulenter. Av Sveriges 21 län har 19 län besvarat enkäten. Trots att svar saknas från två län gav enkäten en god bild av nationella flödesproblematiken och inställningen till en eventuell miljökvalitetsnorm för flöde. 14

19 2. Omvärldsanalys 2.1 Vattendrag i Sverige hotbild och problemdimensionering Låga flöden och dess effekter på biota Flödet styr vattendragets storlek, dess plats och riktning. Det påverkar dock inte bara vattendraget i sig utan har även betydelse för våtmarker och landområden i dess närhet. Växter och djur i såväl vattendraget som i dess omgivningar har under en lång tid anpassat sig till de flödesvariationer som finns vid naturliga flödesregimer. I så gott som samtliga vattendrag i Götaland och Svealand är emellertid den naturliga flödesregimen antropogent påverkad på ett eller annat sätt. Detta ger i sin tur upphov till olika hotbilder mot vattendragens ekologi som sammanhänger med vattenföring och vattenstånd. I vissa fall är vattendragen i princip torrlagda under sommarens lågflödessäsong. Förutom flödet i sig är vattendragets ekologi även beroende av flödets variation i tid och rum. De höga flöden som i ett opåverkat vattendrag förekommer vid olika tillfällen är ett exempel på detta. Dessa utgör t.ex. en förutsättning för naturlig växtzonering, fågelrika översvämningsmarker vilka också är rika på groddjur samt undvikande av igenslamning av lekbottnar. I syfte att upprätthålla eller återställa den biologisk mångfald i vattendragen är därför viktigt att så långt det går eftersträva en så naturlig flödesregim som möjligt. En hög biologisk mångfald skulle i detta sammanhang t.ex. kunna innebära följande: Livskraftig öringstam Livskraftigt bestånd av flodpärlmussla Livskraftig stam av utter Livskraftig strandvegetation med naturlig zonering Livskraftig bottenfauna Livskraftiga stammar av andra skyddsvärda organismer (t.ex. kungsfiskare, storlom, strömstare och flodkräfta) Att låga flöden orsakade av vattenuttag för bevattning eller dylikt kan påverka ett vattendrags ekologi negativt har påvisats i flera sammanhang och är egentligen en självklarhet. Skadorna vid låga flöden uppstår inte heller vid en viss gräns, utan varje flödesminskning under den torra och varma perioden medför ökad utslagning av växtoch djurlivet. Vad som däremot ej har konstaterats är vid vilket flöde detta inträffar samt hur stora de negativa effekterna blir. Rent allmänt påverkas givetvis mängden och typen av habitat i och kring ett vattendrag negativt av ett minskat flöde. Dessa habitat är i sin tur viktiga födo-, lek- och yngelplatser för en mängd arter. De växter och djur som drabbas hårdast av ett lågt vattenflöde är de som lever i sträckor med hög hastighet på vattnet. Det är dessa partier som vid torka minskar till ytan eller får mycket små vattendjup. Lägre djur som snäckor och groddjur klarar ofta en kortare torrläggning genom att söka upp mindre vattensamlingar medan högre djur som fisk, kräldjur och vattenlevande 15

20 däggdjur tvingas söka sig till biflöden, där så är möjligt. Förutom minskningar i mängd av habitat utgör vattenreglering och låga flöden ett hinder för vandringsfiskar som lax och öring. Ett alltför lågt flöde innebär även svårigheter för fiskarna att hitta tillbaka till sin hemälv. Förutom att låga flöden begränsar antalet habitat för de vattenknutna arterna samt deras möjlighet att förflytta sig i vattendraget, så förändras även syrehalten, temperaturen samt vattendragets förmåga att späda ut föroreningar. Öring, lax, flodpärlmussla, utter och strömstare är några av de arter som i dag hotas av för låga flöden i vissa vattendrag. Precis som i andra biotoper finns det i vattendragen en väv av interaktioner mellan olika arter. Bland annat finns det, via laxen och öringen, en koppling till den hotade flodpärlmusslan (sårbar) eftersom mussellarven lever som parasit på fisken. Fisken möjliggör också spridning och genetisk kontakt med andra musselbestånd. Genom stadiet på fisk motverkas även den drift nedströms som sker för varje generation. Låga flödens påverkan på fysiska och kemiska processer i vattendrag Vattentemperatur och syrehalt Såväl vattentemperaturen som syrehalten kommer att svänga hastigare om man reducerar vattenföringen. Den återstående vattenmassan värms upp men kyls också av inom kortare tid än den ursprungliga större volymen. En ökning av vattentemperaturen kan t.ex. påverka tidpunkten för laxfiskarnas lekperiod. Om vattenföringen sjunker dramatiskt kommer också bottensubstratet att ha en helt annan temperaturregim än naturligt. Under vintern kan det i sådana situationer uppstå en ökad risk för bildning av bottenis. Bottenis förekommer också oftare om vattenståndet är lågt. Även syrehalten är avgörande för att djurlivet i vattnet ska må bra och särskilt lax och öring är mycket känsliga för låga syrehalter. Erosion, transport och deposition Alla de tre processer, som har betydelse för utvecklingen av ett vattendrags morfologi, dvs. erosion, transport och deposition, beror av vattnets hastighet, vilken i sin tur påverkar de hydrauliska förhållandena, samt storleken och formen hos transporterat material. I ett naturligt vattendrag alternerar sträckor med övervägande erosion och övervägande deposition. Övergången mellan dessa utgörs av transportsträckor. En minskning av vattenföringen innebär att erosions- och transportförmåga sjunker och att depositionen ökar på den berörda sträckan. Det betyder också att på en efterföljande sträcka ökar flödeshastigheten eftersom vattenmassan är mer omättad med sediment, varför erosionen ökar jämfört med tidigare. Sedimentets struktur har stor betydelse för vattenlevande organismer och det optimala substratet varierar för olika arter. En ackumulation av finpartiklar på botten kan leda till en förändring av substratet och påverka organismer negativt. Dessa partiklar kan stanna i bottensubstratet eller spolas iväg beroende på vattenströmmens karaktär. En ökad sedimentation kan leda till lägre syrehalt på botten och medföra ökad dödlighet hos djur eller livsstadier som ej har möjlighet att undfly dessa ogynnsamma förhållanden t.ex. 16

21 fiskägg, musslor, kräftor och insektspuppor. För laxfiskar som kräver grusbotten vid lek reduceras antalet lekområden vid sedimentation vilket leder till minskad reproduktion. Sedimentation av finpartiklar innebär att habitaten för bottenfaunan förändras vilket kan leda till vissa arter av evertebrater försvinner och ger upphov till ett skifte i artsammansättningen. Detta kan indirekt påverka fiskar genom att födotillgången minskar. Såväl låga som höga flöden är följaktligen viktiga för att kontinuerligt förstöra och återskapa olika habitat och på så vis säkerställa upprätthållandet av ett brett spektrum av lämpliga habitat i och kring vattendraget. Höga flöden har, som tidigare nämnts, även en viktig upprätthållande funktion i att hindra lekbottnar från att slamma igen. Vattenkemi/kvalitet I områden där människans aktiviteter är små, blir vattnets kemiska kvalitet under högflödesperioder, såsom snösmältning, åtminstone präglad av ämnesdepositionen från atmosfären. Vid lågvattenflöde domineras vattnets sammansättning av kemiska substanser som läcker från jorden och berggrunden som följd av vittring i de jordlager, som mark- och grundvattnet genomströmmar. Om reglering, vattenuttag eller något annat ingrepp minskar flödet i ett vattendrag kan betydelsen av utströmningen av grundvatten antingen öka eller minska, beroende på nerströmsliggande tillflödens karaktär. Intensiv markanvändning, t.ex. förekomst av gödslad jordbruksmark eller dränage av urbana miljöer, kan då också ha väldigt stor påverkan på vattenkvalitet. Utsläpp i vattendrag eller lokala förekomster av rörliga ämnen i marken (t.ex. från varphögar och andra deponier) har över huvud taget stor betydelse för vattenkvalitet vid låga flöden. Ett vattendrags normala funktion som recipient (även av naturligt bildade nedbrytningsprodukter) kan alltså försämras om man minskar vattenflödet eftersom utspädningseffekten då blir mindre och syresättningen av vattnet kan reduceras. Låga flödens påverkan på övrig användning av vattendrag Det är inte bara ekosystemen i och intill ett vattendrag som kan vara i behov av ett ökat flöde. Tillräckligt flöde är även en förutsättning för rekreation och turism. Ofta är även de verksamheter som själva påverkar flödet, som bevattningsuttag till jordbruk, dricksvattenförsörjning och vattenkraften i behov av ett högre eller åtminstone oförändrat flöde. Inte alltför sällan hamnar olika verksamheters behov i konflikt med varandra. Exempelvis kan ett bevattningsuttag uppströms orsaka för låga flöden för ett kraftverk nedströms. Här finns ett tydligt incitament att samordna och fördela flödet så effektivt och rättvist som möjligt för att utnyttja vattendraget på ett långsiktigt hållbart sätt (se även om vattenhushållningsplaner i avsnitt 2.2). Gamla vattendomar kan i detta sammanhang eventuellt utgöra ett hinder för en genomtänkt och hållbar planering av vattenutnyttjandet. Orsaker till låga flöden En del av de hotbilder som nämnts i föregående avsnitt är kopplade till alltför liten vattenmängd på grund av vattenuttag medan andra hänger samman med regleringar och andra ändringar av vattenregimen. Utgångspunkten för rapporten har varit att föreslå en möjlig utformning av miljökvalitetsnormer som motverkar för låga flöden (icke 17

22 ekologiskt hållbara flöden) i mindre vattendrag. Arbetet har därför i huvudsak fokuserats på vattendrag där flödesproblematiken till största del är orsakad av vattenuttag av olika slag, t.ex. bevattning av jordbruksmark, uttag av dricksvatten och processvatten. Lokalt kan även bevattning av golfbanor, idrottsanläggningar, kyrkogårdar, villatomter, parker samt timmer ytterligare bidra till flödesproblematiken i ett vattendrag. I de fall där flödesregimen i dessa vattendrag även påverkas av andra faktorer som reglering, estetiska dammar, uträtning av vattendrag, dikning, dränering, erosion, direkt fysisk påverkan och rensning måste givetvis även sådant beaktas i syfte att säkerställa ett tillräckligt flöde. Detta gäller även icke flödesrelaterade faktorer som t.ex. avsaknad av beskuggning utmed vattendraget. Omvänt orsakar ett minskat flöde förhöjda risker för övergödning, försurning samt övrig förorening. Nedan följer en sammanställning av de verksamheter som anses ha störst påverkan på flöden i Sverige. Vattenuttag Vattenuttag görs för en mångfald verksamheter, exempelvis industriell verksamhet, kommunal vattenanvändning, jordbrukets bevattning och djurhållning m.m. SCBs vattenanvändningsstatistik för 1995 redovisar vattenanvändning för användargrupperna industri, hushåll, jordbruk och övrigt (SCB 2002). Denna statistik täcker ca industrier, ca jordbruksföretag, ca 7,5 miljoner individer anslutna till kommunal vattenförsörjning, medan glesbygdsbefolkningen uppgår till ca 1 milj. Vidare anges att det finns drygt vattenreningsverk. I Figur 2.1 och Tabell 2.1 redovisas statistiken översiktligt. Norrland Svealand Götaland Figur 2.1 Vattenanvändningen per län. Cirkelns storlek motsvarar användningens storlek. Färger förklaras i tabellen nedan. 18

23 Tabell 2.1 Vattenanvändningen i Sverige år 1995 Vattenanvändning i miljoner m 3 Region Hushåll (svart) Jordbruk (mellangrå) Industri (mörkgrå) Övrig användning (ljusgrå) Norrland Svealand Götaland Totalt Värdena i figuren och tabellen baseras på SCB:s officiella vattenanvändningsstatistik Som framgår av statistiken från SCB är den industriella användningen den volymmässigt största följt av hushåll och jordbruk som den tredje största användningen. De mellangrå cirkelsektorerna visar att jordbrukets behov är som störst i södra delarna av landet. Påverkan av vattenuttag på den naturliga vattenregimen är generellt sett betydligt större i södra Sverige, där vattenresurserna är mer begränsade och vattenbehovet relativt stort, än i norra delen av landet, där vattenresurserna är stora och behovet av vatten mindre. Dessutom sammanfaller som tidigare nämnts jordbrukets behov av bevattning med de naturligt låga flöden som inträffar under sommarens vegetationsperiod. Några avrinningsområden med avsevärda vattenuttag är t.ex. Kävlingeån i Skåne och Emån i Småland. Jordbruk Jordbrukets påverkan på hydrologiska förhållanden har varit mångfaldig. Stora arealer har dikats, sjöar och våtmarker har torrlagts och vattendrag rätats ut och kulverterats (Bergström 1994). Bakom invallningar ligger idag stora odlingsarealer på nivåer som är lägre än vattennivåerna i närliggande sjöar och vattendrag. De avvattnas och/eller bevattnas idag med hjälp av pumpstationer. Som när det gäller skogsbruket verkar aktiviteter inom jordbruket i olika riktningar och med variationer i tiden, som beror på lokala förhållanden. Ytvattenavrinning fördröjs och infiltration ökar på plöjd mark. Vissa grödor har stort vattenbehov. Ändringar i markanvändningen vid till exempel övergång från spannmåls- till energiskogodling kan betyda sänkningar av redan låga flöden p.g.a. energiskogens stora vattenbehov (Iritz m.fl. 1996). De här faktorerna påverkar vattenföringen i dämpande riktning. Däremot verkar dräneringen åt motsatt håll, dvs. förstärker sambandet mellan avrinning och vattentillskott vid regn och/eller snösmältning. Avrinningen ökar således hastigare vid dränering än under naturliga förhållanden när regn och snösmältning har startat. Förlusterna till avdunstning blir mindre eftersom vattnet infiltreras snabbt. Dräneringens betydelse för låga vattenflöden beror på omständigheterna. Den naturliga magasineringskapaciteten i marken mellan ytan och dräneringsrören är kraftigt reducerad. Dräneringen avleder snabbt regn och/eller smält snö och grundvattennivån sjunker kring dräneringsrören. Efter långa perioder av torka sjunker grundvattnet ytterligare. När regn faller höjs grundvattennivån till dräneringsrören och avrinningen kommer snabbt igång. Avrinningen avtar emellertid lika snabbt efter regnet. Resultatet blir att antalet små flödestoppar minskar 19

24 under sommaren i jordbruksbygder och att flödesnivåerna grafiskt sett ger upphov till en jämnare och mer komprimerad kurva. Skogsbruk Skogsbruket är den areellt sett mest omfattande näringen i landet. Skogsbruket omfattar ett flertal olika aktiviteter som kan påverka vattendragen. Dikning är en skogsbruksåtgärd som inriktas direkt för att påverka vattenförhållandena i skogsmarken. Dikningars syfte är att minska grundvattennivån och därmed främja skogstillväxten. Det har utförts omfattande dikningsarbeten i Sverige och en lång rad undersökningar har varit inriktade på att klargöra dikningars effekter på det hydrologiska kretsloppet (Iritz m. fl. 1999). Det är inte lätt att dra generella slutsatser från dessa studier, eftersom effekterna har visat sig bero på lokala förhållanden som i sig varierar mycket. Rent generellt kan man dock konstatera att de minsta flödena tenderar att bli ännu lägre efter dikning. Orsaken är att dikning medför snabbare tömning av den del av grundvattenmagasinet som fylls på av regn och/eller snösmältning och som annars skulle ha avvattnats under torra perioder. Till följd av dikningen har dessa avrinningsområden därför mindre grundvattenresurser i början av torra perioder. Vattenflödet i bäckar sjunker under det som skulle råda under naturliga förhållanden. En annan ändring i bäckarnas regim är att även tillfälliga flödestoppar i samband med regn, som observerats före dikningen, numera uteblir. Orsaken är att grundvattenytan efter dikning snabbt sänks till dräneringsnivåns nedre gräns och att avdunstning därefter ytterligare sänker grundvattenytan. Det behövs därför mer regn för att grundvattnet ska nå en höjd där avrinningen börjar. Det är viktigt att framhålla att effekter av dikningsföretag bara kan påvisas i små avrinningsområden upp till några km 2. Anledningen till att man har svårt att belägga effekter i större områden är att andelen dikad mark vanligen är liten i stora avrinningsområden. Om ett avrinningsområde bara är dikat på en relativt liten del minskar förändringarnas inflytande på den totala flödesmängden så att de hamnar inom mätningarnas felmarginal. Undersökningar av kalhuggningars hydrologiska effekter har varit föremål för omfattande rapportering i facklitteratur (Brandt m.fl. 1988). Trots detta är det svårt att ge entydiga svar på frågan hur flödet ändras i bäckar när skogen avverkas. Problemet är att flera processer deltar och verkar i olika riktningar. Vissa undersökningar bekräftar att skogar ger jämnare vattenföring. Snösmältningen blir t.ex. mindre intensiv och infiltration av regn utgör en dämpande effekt i skogslandskap. Efter avverkningen kan ytavrinningen bli mer intensiv; infiltration till grundvatten därmed mindre samtidigt som evapotranspirationen minskar. Den sammanlagda effekten av dessa fenomen kan kompensera varandra. Ändringar i det hydrologiska kretsloppet är små och kan observeras bara i mycket små avrinningsområden. Skogstillväxten har varit kraftig i Sverige under de senaste decennierna. Den ökade biomassan medför större avdunstning och i sin tur minskad vattentillgång i vattendrag. En rad undersökningar har gjorts för att studera detta fenomen, men effekterna har varit svåra att påvisa. Orsaken till att effekterna är kamouflerade kan, som när det gäller avskogning, bero på att delprocesser verkar i motsatta riktningar och att förändringar ligger inom felmarginalen med tillgängliga undersökningsmetoder. 20

25 Vattenreglering småskalig vattenkraft Vattenkraften har som ett av sina främsta syften att producera el under den kalla delen av året när behovet av energi är störst. Därför sparas vårflodens vatten och tappningar från dammar minimeras under sommaren och hösten. Typiska skillnader mellan reglerade och naturliga flöden illustreras i Figur 2.2. Figuren avser reglerad och simulerad naturlig vattenföring i Luleälven som på grund av sin storlek och karaktär inte prioriteras i denna rapport men ändå får tjäna som illustration. Figur 2.2 Reglerad och simulerad naturlig vattenföring i Luleälvens nedre lopp (Bergström, 1994) Vattenreglering för vattenkraftändamål medför stora ingrepp i flödesregimen om regleringsgraden är hög. Regleringsgraden anger andelen av medelårsavrinningen som ryms i tillrinningsområdets regleringsmagasin. Den torde kunna utnyttjas som ett index på den ändring av den naturliga flödesregimen som regleringen utgör. De två älvarna med högst regleringsgrad vid mynningen är Lule- och Skellefteälven i norra Sverige med 72 respektive 60 %. Vattenkraftutbyggnaden och regleringsgraden minskar i omfattning söderut. I Ljusnan och Ljungan är regleringsgraden 22 respektive 20 %. I södra Sveriges vattendrag är regleringsgraden ännu lägre. Det handlar här ofta om småskalig vattenkraft, så kallade minikraftverk. Sedan 1960-talet har många minikraftverk tagits ur drift på grund av höga driftskostnader, anläggningarna finns dock i flera fall kvar. Enligt Småkraftverkens Riksförening finns ungefär små vattenkraftverk fördelade över hela landet, som tillsammans bidrar med ca 2 TWh per år. Detta kan ställas i relation till Sveriges totala elproduktion som år 2001 uppgick till ca 158 TWh, varav den totala vattenkraften svarade för ca 78,5 TWh. Föreningen räknar med att det finns ytterligare nedlagda kvarnar, sågar och kraftverk som kan rustas upp och ge ett ungefärligen lika stort tillskott på el. På talet infördes ett statligt investeringsstöd för effektivisering av befintliga anläggningar, idrifttagning och återuppbyggnad av nedlagda kraftanläggningar och anläggningar i befintliga regleringsdammar. Bidraget, som uppgår till max 10 % av investeringskostnaden, lämnas främst för upprustning och ombyggnad av små vattenkraftverk med en installerad effekt mellan 100 och kw. Bidrag lämnas dessutom företrädesvis till 21

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet:

BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet: Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Flöden i vattendrag Bakgrundsrapport

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Nya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och bevattningen Hur påverkas bevattnings - anläggningarna? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 3123-05 KLAGANDE 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg 2. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPART

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 B 2882-02 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART IG Offentlig försvarare och ombud: advokaten LB SAKEN Vållande till miljöstörning

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Vad vi skall gå igenom! Några allmänna begrepp Historiskt perspektiv Markavattningsföretag Hitta markavvattningsföretag Praktiskt och ibland

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer