Miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten. Redovisning av ett regeringsuppdrag"

Transkript

1 Miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten Redovisning av ett regeringsuppdrag Rapport 5292 juni 2003

2

3 Miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten Redovisning av ett regeringsuppdrag

4 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: (växel) E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2003 Elektronisk publikation

5 Förord Naturvårdsverket fick i samband med regleringsbrevet för år 2000 i uppdrag att utveckla miljökvalitetsnormer för ett antal ämnen i vattenmiljö, däribland miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten. Uppdraget skulle ursprungligen redovisas den 31 december 2002, men har efter regeringsbeslut per den 19 juni 2002 ändrats till den 15 augusti Uppdraget har även förändrats vad gäller innehåll efter regeringsbeslut per den 19 juni 2002 samt den 18 juni Med avseende på uppdraget att utveckla miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten får detta till följd att ett generellt normkoncept har tagits fram men att miljökvalitetsnormer ej rekommenderas i nuläget. Anledningen till detta återfinns i de förändringar av kringliggande förutsättningar som har skett under åren efter att regeringsuppdraget formulerades. Erfarenheter kring instrumentet miljökvalitetsnormer har erhållits, nya riktlinjer och regler från såväl svensk sida som EU har fått allt större betydelse. Framförallt gäller detta arbetet med att genomföra direktiv 2000/60/EG, ramdirektivet för vatten, som i princip ställer samma krav på miljökvalitet, kontroll och åtgärder som en miljökvalitetsnorm för flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten. Flertalet av de metoder som i dag finns för att bestämma ekologiskt hållbara flöden har heller ännu inte hunnit utvärderas tillräckligt för att de ska kunna användas som bas för en miljökvalitetsnorm. Detta ställer därför regeringsuppdraget i ny dager. Att föregripa det pågående utredningsarbetet med ramdirektivet för vatten och redan idag föreslå ett nytt omfattande verktyg för flödesproblemen är mindre lämpligt. I föreliggande rapport redovisas därför endast en sammanställning av befintlig kunskap och möjliga utformningar av en miljökvalitetsnorm. Uppdraget att utveckla konkreta miljökvalitetsnormer eller andra styrmedel för flöden/nivåer i rinnande vatten föreslås istället tas upp till förnyad bedömning i samband med Naturvårdsverkets arbete kring genomförandet av ramdirektivet för vatten. Peter Askman, Lars Klintwall, Helena Sabelström och Jenny Sandahl har ansvarat för underlaget till denna rapport. Henrick Blank, Länsstyrelsen i Jönköpings län, har utgjort expertstöd. Uppdrag för projektets räkning har utförts av SwedPower AB. Stockholm i juni 2003 Naturvårdsverket 1

6 Innehållsförteckning Förord 1 Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 4 Uppdraget 4 Vattendrag i Sverige idag 4 Hantering av flödesproblematiken idag 5 Möjligt normkoncept 6 Slutsatser 7 Ordlista 9 1. Inledning Uppdraget Miljökvalitetsnormer Inriktning, syfte och avgränsning Arbetssätt Omvärldsanalys Vattendrag i Sverige hotbild och problemdimensionering Styrmedel Framtidsutsikter för hantering av flödesproblematiken Metoder för bestämning av ekologiskt hållbara flöden Karakterisering av flödesförhållanden med bestämning av minimala flöden Ekologiskt hållbara flöden Översikt av olika metoder för bestämning av ekologiskt hållbara flöden Hantering av flödesproblem i andra länder Diskussion kring metoder att bestämma ett ekologiskt hållbart flöde Genomförande av eventuella miljökvalitetsnormer för flöden i vattendrag Kontroll- och genomförandeprocess Möjliga normkoncept Urval av vattendrag Kontroll 59 2

7 4.5 Säkerställande av miljökvalitetsnormer genom tillsynsverksamhet Upprättande av åtgärdsprogram Slutsatser 66 Litteraturförteckning 69 Bilaga 1 71 Miljöbalken 5 kap. 71 Bilaga 2 74 Sammanfattning av de mest tillämpade beräkningsmodellerna 74 3

8 Sammanfattning Uppdraget Följande rapport utgör redovisning av ett regeringsuppdrag som Naturvårdsverket erhöll i samband med regleringsbrevet för år I regeringsuppdraget ingick att ta fram miljökvalitetsnormer för olika ämnen och parametrar i vattenmiljö, däribland flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten. Uppdraget motiverades framförallt med de stora problem som sommartid uppstår i mindre vattendrag på grund av alltför omfattande bevattningsuttag. Miljökvalitetsnormer infördes i samband med miljöbalken 1999 som ett instrument för värnande av miljökvaliteten på olika områden samt att kunna komma till bukt med problem relaterade till miljökvalitet. Med anledning av verktygets juridiska kraft ställs höga krav på vetenskaplig noggrannhet vid fastställande av normnivåer. Denna omständighet har när det gäller normarbetet med vattenrelaterade frågor inneburit vissa problem på grund av den komplexitet som vattenmiljöer bjuder på i form av kemiska, fysikaliska och biologiska orsakssammanhang. Under arbetet med att utveckla miljökvalitetsnormer för flöden i vattendrag har insikten ökat om den brist på kunskap som i dag råder beträffande olika flödens effekter på biota. Att förena den noggrannhet och de krav på vetenskaplighet som krävs vid framtagandet med de starka juridiska krav en miljökvalitetsnorm medför skapar sålunda svårigheter för flödesrelaterade miljöproblem. Detta i kombination med det faktum att genomförandet av ramdirektivet för vatten kommer att medföra i stort sett samma krav på miljökvalitet, kontroll och åtgärder som en miljökvalitetsnorm, gör att uppdraget via en framställan till regeringen har övergått till att omfatta en redovisning av kunskapsläget, tänkbara alternativ till miljökvalitetsnormer samt en möjlig utformning av en norm, dock inget konkret normvärde. Vattendrag i Sverige idag Samtliga vattendrag i Götaland och Svealand torde idag vara antropogent påverkade ur någon aspekt. Det handlar framförallt om påverkan genom alltför omfattande bevattningsuttag i jordbruksbygder. Uttagen är främst koncentrerade till sommarperioden då även naturliga lågflöden inträffar. Merparten utgörs av vattenuttag av olika slag, t.ex. bevattning av jordbruksmark, uttag av dricksvatten och processvatten. I de fall där flödesregimen i dessa vattendrag även påverkas av andra faktorer som t.ex. vattenkraftreglering, estetiska dammar, uträtning av vattendrag, dikning, dränering, erosion, direkt fysisk påverkan och rensning måste givetvis även sådant beaktas i syfte att säkerställa ett tillräckligt flöde. I en enkät som besvarats av länsstyrelserna angav samtliga av dem som svarat att de identifierat flödesrelaterade problem i länet. Bland de jordbruksintensiva länen i söder var jordbruksbevattning en viktig bakomliggande faktor. Andra betydande källor till 4

9 flödesproblem som framhölls var uttag av processvatten för industri, utdikningar och kanaliseringar samt reglering för andra ändamål än modern kraftproduktion, t.ex. estetiska dammar och gamla sågverks- och kvarndammar. Låga flöden påverkar vattendrags ekologi negativt, det är dock oklart vid vilket flöde olika negativa effekter uppstår. Liksom i andra biotoper finns det i vattendrag olika arter som interagerar med varandra. Vad som påverkar en viss art negativt kan därför i förlängningen påverka även en annan art som i sin tur får effekt på en tredje. Flödesnivåer måste därför sättas utifrån den känsligaste artens behov. Utöver krav på lägsta lågflöde kan även krav på tillfälliga högflöden eller andra flöden behövas, med tanke på de arter som är i behov av sådana för t.ex. reproduktion och födotillgång. Hantering av flödesproblematiken idag Det finns idag trender som tyder på att förutsättningarna för att åtgärda de flödesrelaterade problemen i jordbrukslandskapet håller på att öka. Anledningen till detta är att söka i de nya styrmedel som utvecklats under de senaste åren. Det handlar dels om miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, där åtgärdsprogram ska tas fram för särskilt skyddsvärda natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i, eller i anslutning till, sjöar och vattendrag. Åtgärdsprogram ska även tas fram för restaurering av skyddsvärda vattendrag eller vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda samt för hotade arter. Samtliga åtgärdsprogram ska vara framtagna senast år Vidare har miljöbalken gett ökade möjligheter till omprövning av gamla vattendomar som i dagsläget omfattas av mycket generösa uttagsrätter. Dessa omprövningar skulle troligtvis underlättas i ett läge med miljökvalitetsnormer, men förutsättningarna har som sagt alltjämt ökat i och med miljöbalkens tillkomst. En förutsättning torde dock vara att de regler om ersättningskrav som idag är förknippade med omprövningen förändras. En av de största förändringarna svarar genomförandet av ramdirektivet för vatten för, där den grundläggande målsättningen är att senast år 2015 ha skapat god ytvattenstatus i allt ytvatten förutom i ytvattenförekomster som klassificerats som Highly Modified Water Bodies (HMWB), för vilka god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus ändå ska uppnås. För vattendragens vidkommande innebär direktivet således att flöden i ytvattenförekomster inte ska avvika mer från det naturliga än att god ekologisk status kan uppnås. Enligt ramdirektivet ska varje avrinningsdistrikt vara kartlagt och karakteriserat senast år Direktivet ställer även krav på att hydrologin och kontinuiteten hos vattendrag ska säkerställas så att de biologiska kvalitetsfaktorerna uppnår god status till år Vilken juridisk status dessa krav ska få är i dagsläget oklart. Många av de krav som skulle ställas i ett läge med miljökvalitetsnormer kommer dock även att krävas i och med genomförandet av ramdirektivet. Vid sidan av de juridiska styrmedlen återfinns olika former av frivilliga överenskommelser. Det handlar om t.ex. vattenhushållningsplaner och beredskapsplaner. Syftet med en vattenhushållningsplan är att reglering, magasinering och vattenuttag samordnas så att vattnet används rättvist och med så liten inverkan på miljön som möjligt. Beredskapsplaner har bör-status och är således beroende av de olika verksamhetsutövarnas goda vilja. I 5

10 enskilda fall kan dock länsstyrelsen meddela begränsningar eller förbud mot fortsatt vattenuttag. Vid diskussioner med företrädare för kommuner och länsstyrelser har framkommit att det finns stora behov av ett verktyg för att komma tillrätta med flödesrelaterade problem. Verktyget behöver dock inte nödvändigtvis utgöras av miljökvalitetsnormer, utan skulle kunna vara riktlinjer av annat slag, men som ändå utgör mått på vad som innebär ett bra tillstånd för ett skyddsvärt vattendrag där utnyttjandegraden är för stor. Sammantaget ger detta att det även i ett läge utan miljökvalitetsnormer torde finnas relativt goda möjligheter att framöver kunna hantera lågflödesproblematiken. Detta förutsätter dock någon form av särskilda riktlinjer för låga flöden i mindre vattendrag samt en ökad tillsyn av efterlevnaden av dessa. I ett kortare perspektiv kan även åtgärder behöva vidtas i form av ökad tillsyn och informationskampanjer riktat mot icke tillståndspliktiga vattenuttag. Möjligt normkoncept Det finns en flertal olika sätt att bestämma flöden i vattendrag. Metoderna skiljer sig något mellan olika länder och regioner beroende på skilda förutsättningar vad gäller flödestillgång, nationella regelverk etc. Gemensamt för de flesta är dock att de saknar koppling till ekologiska effekter i vattendraget. De senaste åren har fastställandet av ekologiska flödesnivåer emellertid rönt stort intresse internationellt och ett flertal länder arbetar med att finna en lösning på problemet. Med ett ekologiskt hållbart flöde avses i denna rapport det antal kubikmeter vatten per sekund som behövs för att uppnå god ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten. God ekologisk status definieras i ramdirektivet som att värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer uppvisar små av mänsklig verksamhet framkallade störningar, men avviker endast i liten omfattning från de värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhållanden. Vilket flöde detta innebär exakt för respektive vattendrag måste utredas separat med hjälp av någon av de metoder och modeller som finns tillgängliga. Vid fastställandet av ekologiska flödesnivåer för ett vattendrag instämmer vi med många forskare om vikten av att så långt som möjligt försöka efterlikna den naturliga flödesregimen i ett vattendrag. Motivet är att de växt- och djurarter som koloniserat vattendraget sedan lång tid anpassat sig till dess specifika karaktär. Antropogena förändringar av flödesregimen t.ex. uttag av vatten för bevattning, industriproduktion och vattenkraft, ändrar däremot det naturliga mönster av hydrologiska variationer som byggts upp under lång tid och ger upphov till förhållanden som den befintliga biotan kan ha svårt att anpassa sig till. Fastställande av den naturliga flödesregimen kräver dock mätningar och observationer över flera år. Utöver detta krävs vanligtvis att man använder sig av en metod eller modell för att bearbeta insamlad data. De metoder och modeller som har en viss koppling till ekologiska effekter kräver dock ofta stora insatser, i form av såväl arbetstid som pengar. Exempelvis skulle det kosta ca kr att med hjälp av modellering ta fram ett lämpligt flöde för ett enstaka vattendrag. Resultatet från detta vattendrag kan då heller inte appliceras på andra vattendrag utan gäller endast för vattendraget i fråga. Ett sådant komplicerat och dyrt system riskerar att användas i mindre 6

11 utsträckning och även kräva så stora kostnader att dessa kan komma att överstiga den uppnådda miljönyttan. Ett alternativ till dessa avancerade metoder är att välja ett mer lätthanterligt och ekonomiskt rimligt tillvägagångssätt. För vissa mindre vattendrag i södra och mellersta Sverige, där jordbrukens bevattningsuttag utgör den främsta orsaken till det låga flödet, skulle en miljökvalitetsnorm som utgick från ett minimiflöde, t.ex. medellågvattenföringen, eventuellt kunna uppnå de krav som ställs på miljökvalitetsnormer i miljöbalken. På grund av de vetenskapliga krav som ställs på en miljökvalitetsnorm skulle en norm som utgick från ett flöde som i stort sett sammanföll med vattendragets naturliga flödesregim vara att föredra i de flesta fall. För ett vattendrag med ett tydligt påverkat flöde krävs dock att det finns historiska data för vattenföring från tiden innan påverkan att tillgå och ca tio år tillbaka i tiden. I de vattendrag där sådana data ej finns tillgängliga kan dessa tas fram via en hydrologisk modellering. Alternativt kan data från ett liknande men i stort sett opåverkat vattendrag i närheten användas (s.k. referensvattendrag). För att i möjligaste mån undvika skador på vattendragets biota samt intilliggande ekosystem är det lämpligt att ett åtgärdsprogram redan i ett tidigt skede upprättas i förebyggande syfte. I detta bör det tydligt framgå vilka åtgärder som ska vidtas, vem som ansvarar för respektive åtgärd och vilken prioritering som gäller. Det är även viktigt att åtgärdsprogrammet anger en säkerhetsmarginal så att åtgärderna träder i kraft vid en lämpligt vald nivå innan flödet nått ner till den aktuella normnivån. Det finns annars risk för att normen underskrids trots att alla tänkbara åtgärder vidtas. Slutsatser Utredningen har givit en entydig bild av att låga eller kraftigt förändrade flöden utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden i och kring många av våra vattendrag. Svaren i den enkät som besvarats av länsstyrelserna pekar även tydligt på behovet av ett verktyg för att förbättra den nuvarande situationen. Miljökvalitetsnormer för flöden i utvalda vattendrag skulle kunna utgöra ett sådant verktyg. Miljökvalitetsnormer skulle även kunna bidra till att uppfylla miljömålet Levande sjöar och vattendrag samt säkerställa en god ekologisk status för de mindre vattendrag som eventuellt inte kommer att omfattas av ramdirektivet för vatten. Miljökvalitetsnormer är emellertid ett mycket kraftigt verktyg som ställer stora krav på vetenskapligt underbyggd kunskap beträffande vid vilken nivå man med säkerhet kan säga att påtaglig olägenhet råder. I dagsläget saknas en tillräckligt väl underbyggd kunskap om olika arters behov av flöden. Den litteraturstudie som genomförts visar även att det i dagsläget inte finns några tillvägagångssätt för att bestämma flödet med en tillräcklig koppling till de biologiska effekterna. Det som ur miljöhänseende i dagsläget skulle vara den mest tillfredsställande nivån för en miljökvalitetsnorm är att så gott det går efterlikna den naturliga flödesregimen. Problemet är att det är svårt att hitta små påverkade vattendrag i södra Sverige där det finns historiska data från en i stort sett opåverkad period eller att hitta ett liknande opåverkat referensvattendrag. Dessutom torde en norm baserad på den naturliga flödesregimen i många fall vara svår att genomföra från 7

12 ett samhällsekonomiskt perspektiv då det i många fall skulle innebära stora inskränkningar i de pågående verksamheterna utmed vattendraget. Att införa miljökvalitetsnormer under dessa förutsättningar skulle därför kunna underminera förtroendet för verktyget. Eventuella rättsprocesser skulle även kunna försvåras genom att bevisföringen försvagas av det bristande kunskapsläget. Kravet på vetenskapligt underbyggd kunskap kräver även omfattande inventeringar. Detta samt den kontroll som krävs enligt 5 kap. gör att verktyget även blir mycket resurskrävande. Detta gäller i synnerhet ifall modelleringar i varje enskilt vattendrag krävs för att få en koppling till effekten av normvärdet. Av svaren från enkäten framgår också att det i första hand är ett enkelt och resurssnålt verktyg som efterfrågas. Även om problemet med låga flöden är stort, framförallt i södra Sveriges odlingsbygder, så finns idag en del tecken som tyder på att förutsättningarna för att angripa problemet har ökat. Nya drivkrafter har tillkommit, t.ex. ramdirektivet för vatten och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, som skulle kunna leda till att frågan får högre prioritet och att åtgärder vidtas. Slutsatsen är att det trots förbättrande förutsättningar finnas behov av att vissa vattendrag i Götaland och Svealand får ett ökat skydd. Hur detta skydd ska se ut bör dock avgöras först efter att man sett vilka effekter ramdirektivet för vatten samt andra styrmedel får. Den alternativa hantering som ligger närmast till hands att föreslå är att man inväntar de kunskapshöjande åtgärder inom området som pågår i samband med arbetet med ramdirektivet för vatten samt att man därefter gör en förnyad bedömning av hur man lämpligen går vidare. Detta arbete införlivas lämpligen med Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om genomförande av direktiv 2000/60/EG, ramdirektivet för vatten. I avvaktan på att befintliga styrmedel ska få verkan kan lokala åtgärder behöva vidtas i form av ökad tillsyn och informationskampanjer riktat mot icke tillståndspliktiga vattenuttag. 8

13 Ordlista Avbördningskurva; kurva som visar vattenföringen som funktion av vattenståndet. Avrinningsområde; avgränsat område varifrån vattnet avrinner genom en tvärsektion i ett vattendrag; skiljs från angränsande områden av vattendelare. Basflöde; det vattenflöde i bäckar, åar m.m. vilket inte kan hänföras till enskilda nederbördstillfällen. Bestämmande sektion; sektion i ett vattendrag vars form bestämmer relationen mellan vattenstånd och vattenföring. Dygnsvärde; medelvärdet på vattenföringen under dygnet. Ekologiskt hållbart flöde; I denna rapport definierat som det antal kubikmeter vatten per sekund som behövs för att uppnå god ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten. God ekologisk status definieras enligt direktivet i sin tur som att värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer uppvisar små av mänsklig verksamhet framkallade störningar, men avviker endast i liten omfattning från de värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhållanden. Evapotranspiration: avdunstning från växter, mark- och vattenytor. Flygel; det vanligaste instrument för mätning av strömhastighet; består av propeller eller rotor och räkneverk. Flöde; se vattenföring. Flödestopp; den högst uppmätta vattenföringen (flödet) i ett vattendrag under ett år. Flödestoppen sker oftast i samband med snösmältningen. Hydrograf; diagram som visar variationerna med tiden av tex. observerade vattenståndseller vattenföringsdata. Karakteristisk vattenföring: avser statistiska vattenföringsvärden som beskriver flödesvariationerna i en sektion i ett vattendrag. Karakteristiska vattenföringar baseras normalt på dygnsvärden från en 50-årsserie. Andra tidsserier förekommer också, det beror till stor del på syftet med mätserien. Följande benämningar används bland annat: Högsta högvattenföring, HHQ; högsta registrerade (dygns)värdet på vattenföringen under mätperioden. 9

14 Medelhögvattenföring, MHQ; medelvärdet av varje års högsta värde på vattenföringen under mätperioden. Medelvattenföring, MQ; medelvärdet på vattenföringens under mätperioden. Medellågvattenföring, MLQ; medelvärdet på de enskilda årens lägsta värden på vattenföringen. Lägsta lågvattenföring, LLQ; lägsta (dygns)värdet på vattenföringen under mätperioden. Mindre vattendrag; Avrinningsområde som är mindre än 200 km 2. Naturlig flödesregim; Ett av människan ej påverkat flöde som följer vattendragets naturliga variationer under året uttryckt som månadsmedeltal under en längre följd av år. Pegel; ett instrument för mätning av vattenstånd. Recessionskurvor; beskriver hur vattenföringen avtar i ett vattendrag när ingen ny nederbörd tillförs. Referenspegel; separat pegel för kontroll av registrerande dito. Timvärde; vattenföringens timmedelvärde används ibland där variationerna under dygnet kan vara stora. Regleringsgrad; anger hur stor del av årsvattenföringen som kan sparas i ett regleringsmagasin. Vattendelare; höjdrygg eller annan geologisk bildning som skiljer ett avrinningsområde från ett annat Vattenföring; flöde av vatten genom en sektion i ett vattendrag; anges som volym per tidsenhet t.ex. m 3 /s eller l/s. Vattenstånd; vattenytans nivå i förhållande till ett bestämt horisontellt jämförelseplan. 10

15 1. Inledning 1.1 Uppdraget I regleringsbrevet för år 2000 fick Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå miljökvalitetsnormer för bland annat flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten. Motivet är det miljöproblem som regionalt utgörs av låga flöden i vattendrag. En norm för flöden syftar enligt författningskommentarerna till miljöbalken, prop. 1997/1998:45, att i första hand skydda naturmiljön från skador till följd av ytvattentäkter för bevattning. Naturvårdsverket ges i uppdrag att föreslå miljökvalitetsnormer för nitrat i grundvatten, tungmetaller och fosfor i utvalda sjöar, tungmetaller i utvalda vattendrag, flöden/nivåer i utvalda rinnande vatten, miljögifter i utvalda sjöar, vattendrag och andra naturtyper. Dessutom skall verket analysera i vilken utsträckning bioindikatorer kan användas som miljökvalitetsnormer. Naturvårdsverkets förslag bör lämnas i delar i den takt verket anser är lämpligt. Det sista förslaget skall lämnas senast den 31 december Utdrag ur regleringsbrevet till Naturvårdsverket för år 2000 Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kap. miljöbalken och ska ange de föroreningsnivåer och störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Under projektets gång har insikten ökat angående den bristande kunskap som i dag finns beträffande olika flödens effekter på biota. Att förena den noggrannhet och de krav på vetenskaplighet som krävs vid framtagandet med de starka juridiska krav en miljökvalitetsnorm medför skapar sålunda svårigheter för flödesrelaterade miljöproblem. I dagsläget saknas tillräcklig kunskap om vid vilken nivå man med vetenskaplig säkerhet kan säga att påtaglig olägenhet råder. Den alternativa hantering som ligger närmast till hands är att invänta de kunskapshöjande åtgärder som pågår i samband med arbetet med ramdirektivet för vatten samt att man, om frågan bedöms som viktig, delar ut riktade forskningsmedel eller på annat sätt löser de kunskapsbrister som finns. Det finns även anledning att se om det är möjligt att få den lagstiftning som finns att fungera på ett mer tillfredsställande sätt. Projektet har av ovanstående skäl genom en framställan till regeringen bedömt det som mer lämpligt att göra en avrapportering av uppdraget där vi sammanställer befintlig kunskap, redovisar tänkbara alternativ till en norm och föreslår ett sätt på vilket en norm skulle kunna utformas. Vi föreslår dock inget konkret normvärde. Denna framställan godkändes av regeringen den 18 juni Nytt datum för slutredovisning är efter regeringsbeslut fastställt till

16 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer utgör ett rättsligt styrmedel som kan användas för att genomföra internationella, nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål. De kan även användas för att operationalisera de EG-direktiv som vi är ålagda att genomföra. Systemet med miljökvalitetsnormer regleras genom 5 kap. miljöbalken. För närvarande finns två förordningar om miljökvalitetsnormer; förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft och förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Nedan ges en kortfattad beskrivning av verktyget miljökvalitetsnormer. I bilaga 1 återges lagtexten i 5 kap. miljöbalken. Utöver detta hänvisas för fylligare resonemang kring miljökvalitetsnormer till Naturvårdsverkets rapport Utveckling av miljökvalitetsnormer som rättsligt instrument, NV rapport Vad är miljökvalitetsnormer? Enligt 5 kap. 1 miljöbalken är miljökvalitetsnormer föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Dessa kan gälla för vissa geografiska områden eller för hela landet. De kan även omfatta vissa typer av områden. 2 Den halt eller nivå som fastställts för en miljökvalitetsnorm får inte över- alternativt underskridas efter en viss angiven tidpunkt. Miljökvalitetsnormerna är således juridiskt bindande och ställer även krav på uppföljning och upprättande av åtgärdsprogram för att uppnå den satta normen. Åtgärdsprogram ska upprättas då det behövs för att uppfylla en miljökvalitetsnorm eller om det krävs av EG-rätten. För genomförande av miljökvalitetsnormer som föreskrivits till följd av EG-rätten krävs alltid åtgärdsprogram i den omfattning som anges i direktivet. Beträffande nationellt initierade normer är regeringen endast skyldig att upprätta åtgärdsprogram om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska uppfyllas. Enligt 5 kap. 3 miljöbalken är kommuner och myndigheter skyldiga att säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls. Detta ska ske vid alla former av tillståndsprövning, tillsyn, meddelande av föreskrifter samt vid planläggning och planering. Tillämpningsområden koppling till flöden i vattendrag Vad en miljökvalitetsnorm skall innehålla enligt miljöbalken regleras på ett tämligen detaljerat sätt i 5 kap. 2 miljöbalken. I lagrummets första stycke fastslås att miljökvalitetsnormer skall ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I andra och tredje stycket finns en i princip uttömmande uppräkning av vad en norm kan ange. Miljökvalitetsnormer kan således föreskrivas gällande förekomst [ ] av kemiska produkter eller biotekniska organismer, buller, skakning, ljus, strålning eller annan sådan störning samt vattenstånd eller flöde respektive så kallade bioindikatorer. 2 Se prop. 1997/98:45 del 2 s

17 Avsikten med miljökvalitetsnormer för vattenstånd eller flöde är enligt Miljöbalksutredningen i första hand att skydda naturmiljön från skador till följd av ytvattentäkter för bevattning. Det anses bl.a. att en tillämpning av normer på nivåer för vattenstånd eller flöde i vattendrag bör kunna ersätta en stor del av tillståndsprövningen av bevattningsuttag och bör kunna underlätta tillsynen av sådan typ av vattenverksamhet. I syfte att säkerställa ett tillräckligt flöde måste i de fall det behövs även uttag av process- och dricksvatten, regleringsdammar, dikning, dränering m.m. beaktas. Det finns dock, enligt vår bedömning, inga principiella hinder för att en miljökvalitetsnorm för flöden även skulle kunna införas i större vattendrag där t.ex. vattenkraftutbyggnad utgör det huvudsakliga problemet för flödet. Det bör i sammanhanget även noteras att miljökvalitetsnormer även kan utfärdas i förebyggande syfte att säkerställa opåverkade vattendrag vilka företrädesvis är belägna i norra Sverige. 1.3 Inriktning, syfte och avgränsning Vi har i vårt arbete utgått ifrån en problembild där ett lågt flöde utgör det huvudsakliga problemet i mindre vattendrag. Uppdraget motiverades framförallt med de stora problem som sommartid uppstår i mindre vattendrag på grund av alltför omfattande bevattningsuttag. Förutom att mindre vattendrag generellt sett är känsligare än större har det, enligt regeringens proposition (1997/98: 45, del 1), under den senaste tioårsperioden varit extremt torra och nederbördsfattiga somrar i södra Sverige med bl.a. grundvattensänkning, fiskdöd och ett stort bevattningsbehov som följd. Samtidigt under perioden har uttag för bevattning av t.ex. jordbruksgrödor generellt ökat i omfattning. Länsstyrelserna i södra Sverige har, med anledning av detta, vid olika tillfällen begärt att vattenlagen skall ses över. Det är främst effektiva och verkningsfulla instrument för att komma till rätta med olagliga bevattningsuttag under torrperioder som har efterfrågats, bland annat genom den enkät som skickades ut till samtliga länsstyrelser i Sverige den 2 oktober 2001 (se avsnitt 1.4). Miljökvalitetsnormer skulle kunna vara ett sådant instrument. Det normkoncept som beskrivs utgår från ett regionalt miljöperspektiv. Utgångspunkten är att länsstyrelserna skulle kunna välja ut vattendrag i behov av en flödesnorm och sedan i en samverkansprocess med berörda nyttjare föreslå en lämplig norm för dessa. Vi har utgått från vattendragets flöde och inte nivån på grund av att det är det begrepp som är vedertaget såväl nationellt som internationellt samt att de flödesmätningar som utförs i svenska vattendrag anges med detta mått. 1.4 Arbetssätt Uppdraget med att ta fram förslag för miljökvalitetsnormer för flöden i utvalda vattendrag har bedrivits i projektform. Projektet har tidigare redovisat förslag till miljökvalitetsnormer för luft samt förslag till en miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten. För arbetet med miljökvalitetsnormer för flöden i utvalda vattendrag har projektet samarbetat med 13

18 intern expertis samt anlitat en extern konsult, SwedPower, som för projektets räkning bistått med framtagande av bakgrundsmaterial. För att få en nationell bild av flödesrelaterade problem skickades en enkät ut den 2 oktober Enkäten skickades först ut per brev till samtliga länsstyrelser och sedan via e-post till länens miljövårdsdirektörer och länsfiskekonsulenter. Av Sveriges 21 län har 19 län besvarat enkäten. Trots att svar saknas från två län gav enkäten en god bild av nationella flödesproblematiken och inställningen till en eventuell miljökvalitetsnorm för flöde. 14

19 2. Omvärldsanalys 2.1 Vattendrag i Sverige hotbild och problemdimensionering Låga flöden och dess effekter på biota Flödet styr vattendragets storlek, dess plats och riktning. Det påverkar dock inte bara vattendraget i sig utan har även betydelse för våtmarker och landområden i dess närhet. Växter och djur i såväl vattendraget som i dess omgivningar har under en lång tid anpassat sig till de flödesvariationer som finns vid naturliga flödesregimer. I så gott som samtliga vattendrag i Götaland och Svealand är emellertid den naturliga flödesregimen antropogent påverkad på ett eller annat sätt. Detta ger i sin tur upphov till olika hotbilder mot vattendragens ekologi som sammanhänger med vattenföring och vattenstånd. I vissa fall är vattendragen i princip torrlagda under sommarens lågflödessäsong. Förutom flödet i sig är vattendragets ekologi även beroende av flödets variation i tid och rum. De höga flöden som i ett opåverkat vattendrag förekommer vid olika tillfällen är ett exempel på detta. Dessa utgör t.ex. en förutsättning för naturlig växtzonering, fågelrika översvämningsmarker vilka också är rika på groddjur samt undvikande av igenslamning av lekbottnar. I syfte att upprätthålla eller återställa den biologisk mångfald i vattendragen är därför viktigt att så långt det går eftersträva en så naturlig flödesregim som möjligt. En hög biologisk mångfald skulle i detta sammanhang t.ex. kunna innebära följande: Livskraftig öringstam Livskraftigt bestånd av flodpärlmussla Livskraftig stam av utter Livskraftig strandvegetation med naturlig zonering Livskraftig bottenfauna Livskraftiga stammar av andra skyddsvärda organismer (t.ex. kungsfiskare, storlom, strömstare och flodkräfta) Att låga flöden orsakade av vattenuttag för bevattning eller dylikt kan påverka ett vattendrags ekologi negativt har påvisats i flera sammanhang och är egentligen en självklarhet. Skadorna vid låga flöden uppstår inte heller vid en viss gräns, utan varje flödesminskning under den torra och varma perioden medför ökad utslagning av växtoch djurlivet. Vad som däremot ej har konstaterats är vid vilket flöde detta inträffar samt hur stora de negativa effekterna blir. Rent allmänt påverkas givetvis mängden och typen av habitat i och kring ett vattendrag negativt av ett minskat flöde. Dessa habitat är i sin tur viktiga födo-, lek- och yngelplatser för en mängd arter. De växter och djur som drabbas hårdast av ett lågt vattenflöde är de som lever i sträckor med hög hastighet på vattnet. Det är dessa partier som vid torka minskar till ytan eller får mycket små vattendjup. Lägre djur som snäckor och groddjur klarar ofta en kortare torrläggning genom att söka upp mindre vattensamlingar medan högre djur som fisk, kräldjur och vattenlevande 15

20 däggdjur tvingas söka sig till biflöden, där så är möjligt. Förutom minskningar i mängd av habitat utgör vattenreglering och låga flöden ett hinder för vandringsfiskar som lax och öring. Ett alltför lågt flöde innebär även svårigheter för fiskarna att hitta tillbaka till sin hemälv. Förutom att låga flöden begränsar antalet habitat för de vattenknutna arterna samt deras möjlighet att förflytta sig i vattendraget, så förändras även syrehalten, temperaturen samt vattendragets förmåga att späda ut föroreningar. Öring, lax, flodpärlmussla, utter och strömstare är några av de arter som i dag hotas av för låga flöden i vissa vattendrag. Precis som i andra biotoper finns det i vattendragen en väv av interaktioner mellan olika arter. Bland annat finns det, via laxen och öringen, en koppling till den hotade flodpärlmusslan (sårbar) eftersom mussellarven lever som parasit på fisken. Fisken möjliggör också spridning och genetisk kontakt med andra musselbestånd. Genom stadiet på fisk motverkas även den drift nedströms som sker för varje generation. Låga flödens påverkan på fysiska och kemiska processer i vattendrag Vattentemperatur och syrehalt Såväl vattentemperaturen som syrehalten kommer att svänga hastigare om man reducerar vattenföringen. Den återstående vattenmassan värms upp men kyls också av inom kortare tid än den ursprungliga större volymen. En ökning av vattentemperaturen kan t.ex. påverka tidpunkten för laxfiskarnas lekperiod. Om vattenföringen sjunker dramatiskt kommer också bottensubstratet att ha en helt annan temperaturregim än naturligt. Under vintern kan det i sådana situationer uppstå en ökad risk för bildning av bottenis. Bottenis förekommer också oftare om vattenståndet är lågt. Även syrehalten är avgörande för att djurlivet i vattnet ska må bra och särskilt lax och öring är mycket känsliga för låga syrehalter. Erosion, transport och deposition Alla de tre processer, som har betydelse för utvecklingen av ett vattendrags morfologi, dvs. erosion, transport och deposition, beror av vattnets hastighet, vilken i sin tur påverkar de hydrauliska förhållandena, samt storleken och formen hos transporterat material. I ett naturligt vattendrag alternerar sträckor med övervägande erosion och övervägande deposition. Övergången mellan dessa utgörs av transportsträckor. En minskning av vattenföringen innebär att erosions- och transportförmåga sjunker och att depositionen ökar på den berörda sträckan. Det betyder också att på en efterföljande sträcka ökar flödeshastigheten eftersom vattenmassan är mer omättad med sediment, varför erosionen ökar jämfört med tidigare. Sedimentets struktur har stor betydelse för vattenlevande organismer och det optimala substratet varierar för olika arter. En ackumulation av finpartiklar på botten kan leda till en förändring av substratet och påverka organismer negativt. Dessa partiklar kan stanna i bottensubstratet eller spolas iväg beroende på vattenströmmens karaktär. En ökad sedimentation kan leda till lägre syrehalt på botten och medföra ökad dödlighet hos djur eller livsstadier som ej har möjlighet att undfly dessa ogynnsamma förhållanden t.ex. 16

21 fiskägg, musslor, kräftor och insektspuppor. För laxfiskar som kräver grusbotten vid lek reduceras antalet lekområden vid sedimentation vilket leder till minskad reproduktion. Sedimentation av finpartiklar innebär att habitaten för bottenfaunan förändras vilket kan leda till vissa arter av evertebrater försvinner och ger upphov till ett skifte i artsammansättningen. Detta kan indirekt påverka fiskar genom att födotillgången minskar. Såväl låga som höga flöden är följaktligen viktiga för att kontinuerligt förstöra och återskapa olika habitat och på så vis säkerställa upprätthållandet av ett brett spektrum av lämpliga habitat i och kring vattendraget. Höga flöden har, som tidigare nämnts, även en viktig upprätthållande funktion i att hindra lekbottnar från att slamma igen. Vattenkemi/kvalitet I områden där människans aktiviteter är små, blir vattnets kemiska kvalitet under högflödesperioder, såsom snösmältning, åtminstone präglad av ämnesdepositionen från atmosfären. Vid lågvattenflöde domineras vattnets sammansättning av kemiska substanser som läcker från jorden och berggrunden som följd av vittring i de jordlager, som mark- och grundvattnet genomströmmar. Om reglering, vattenuttag eller något annat ingrepp minskar flödet i ett vattendrag kan betydelsen av utströmningen av grundvatten antingen öka eller minska, beroende på nerströmsliggande tillflödens karaktär. Intensiv markanvändning, t.ex. förekomst av gödslad jordbruksmark eller dränage av urbana miljöer, kan då också ha väldigt stor påverkan på vattenkvalitet. Utsläpp i vattendrag eller lokala förekomster av rörliga ämnen i marken (t.ex. från varphögar och andra deponier) har över huvud taget stor betydelse för vattenkvalitet vid låga flöden. Ett vattendrags normala funktion som recipient (även av naturligt bildade nedbrytningsprodukter) kan alltså försämras om man minskar vattenflödet eftersom utspädningseffekten då blir mindre och syresättningen av vattnet kan reduceras. Låga flödens påverkan på övrig användning av vattendrag Det är inte bara ekosystemen i och intill ett vattendrag som kan vara i behov av ett ökat flöde. Tillräckligt flöde är även en förutsättning för rekreation och turism. Ofta är även de verksamheter som själva påverkar flödet, som bevattningsuttag till jordbruk, dricksvattenförsörjning och vattenkraften i behov av ett högre eller åtminstone oförändrat flöde. Inte alltför sällan hamnar olika verksamheters behov i konflikt med varandra. Exempelvis kan ett bevattningsuttag uppströms orsaka för låga flöden för ett kraftverk nedströms. Här finns ett tydligt incitament att samordna och fördela flödet så effektivt och rättvist som möjligt för att utnyttja vattendraget på ett långsiktigt hållbart sätt (se även om vattenhushållningsplaner i avsnitt 2.2). Gamla vattendomar kan i detta sammanhang eventuellt utgöra ett hinder för en genomtänkt och hållbar planering av vattenutnyttjandet. Orsaker till låga flöden En del av de hotbilder som nämnts i föregående avsnitt är kopplade till alltför liten vattenmängd på grund av vattenuttag medan andra hänger samman med regleringar och andra ändringar av vattenregimen. Utgångspunkten för rapporten har varit att föreslå en möjlig utformning av miljökvalitetsnormer som motverkar för låga flöden (icke 17

22 ekologiskt hållbara flöden) i mindre vattendrag. Arbetet har därför i huvudsak fokuserats på vattendrag där flödesproblematiken till största del är orsakad av vattenuttag av olika slag, t.ex. bevattning av jordbruksmark, uttag av dricksvatten och processvatten. Lokalt kan även bevattning av golfbanor, idrottsanläggningar, kyrkogårdar, villatomter, parker samt timmer ytterligare bidra till flödesproblematiken i ett vattendrag. I de fall där flödesregimen i dessa vattendrag även påverkas av andra faktorer som reglering, estetiska dammar, uträtning av vattendrag, dikning, dränering, erosion, direkt fysisk påverkan och rensning måste givetvis även sådant beaktas i syfte att säkerställa ett tillräckligt flöde. Detta gäller även icke flödesrelaterade faktorer som t.ex. avsaknad av beskuggning utmed vattendraget. Omvänt orsakar ett minskat flöde förhöjda risker för övergödning, försurning samt övrig förorening. Nedan följer en sammanställning av de verksamheter som anses ha störst påverkan på flöden i Sverige. Vattenuttag Vattenuttag görs för en mångfald verksamheter, exempelvis industriell verksamhet, kommunal vattenanvändning, jordbrukets bevattning och djurhållning m.m. SCBs vattenanvändningsstatistik för 1995 redovisar vattenanvändning för användargrupperna industri, hushåll, jordbruk och övrigt (SCB 2002). Denna statistik täcker ca industrier, ca jordbruksföretag, ca 7,5 miljoner individer anslutna till kommunal vattenförsörjning, medan glesbygdsbefolkningen uppgår till ca 1 milj. Vidare anges att det finns drygt vattenreningsverk. I Figur 2.1 och Tabell 2.1 redovisas statistiken översiktligt. Norrland Svealand Götaland Figur 2.1 Vattenanvändningen per län. Cirkelns storlek motsvarar användningens storlek. Färger förklaras i tabellen nedan. 18

23 Tabell 2.1 Vattenanvändningen i Sverige år 1995 Vattenanvändning i miljoner m 3 Region Hushåll (svart) Jordbruk (mellangrå) Industri (mörkgrå) Övrig användning (ljusgrå) Norrland Svealand Götaland Totalt Värdena i figuren och tabellen baseras på SCB:s officiella vattenanvändningsstatistik Som framgår av statistiken från SCB är den industriella användningen den volymmässigt största följt av hushåll och jordbruk som den tredje största användningen. De mellangrå cirkelsektorerna visar att jordbrukets behov är som störst i södra delarna av landet. Påverkan av vattenuttag på den naturliga vattenregimen är generellt sett betydligt större i södra Sverige, där vattenresurserna är mer begränsade och vattenbehovet relativt stort, än i norra delen av landet, där vattenresurserna är stora och behovet av vatten mindre. Dessutom sammanfaller som tidigare nämnts jordbrukets behov av bevattning med de naturligt låga flöden som inträffar under sommarens vegetationsperiod. Några avrinningsområden med avsevärda vattenuttag är t.ex. Kävlingeån i Skåne och Emån i Småland. Jordbruk Jordbrukets påverkan på hydrologiska förhållanden har varit mångfaldig. Stora arealer har dikats, sjöar och våtmarker har torrlagts och vattendrag rätats ut och kulverterats (Bergström 1994). Bakom invallningar ligger idag stora odlingsarealer på nivåer som är lägre än vattennivåerna i närliggande sjöar och vattendrag. De avvattnas och/eller bevattnas idag med hjälp av pumpstationer. Som när det gäller skogsbruket verkar aktiviteter inom jordbruket i olika riktningar och med variationer i tiden, som beror på lokala förhållanden. Ytvattenavrinning fördröjs och infiltration ökar på plöjd mark. Vissa grödor har stort vattenbehov. Ändringar i markanvändningen vid till exempel övergång från spannmåls- till energiskogodling kan betyda sänkningar av redan låga flöden p.g.a. energiskogens stora vattenbehov (Iritz m.fl. 1996). De här faktorerna påverkar vattenföringen i dämpande riktning. Däremot verkar dräneringen åt motsatt håll, dvs. förstärker sambandet mellan avrinning och vattentillskott vid regn och/eller snösmältning. Avrinningen ökar således hastigare vid dränering än under naturliga förhållanden när regn och snösmältning har startat. Förlusterna till avdunstning blir mindre eftersom vattnet infiltreras snabbt. Dräneringens betydelse för låga vattenflöden beror på omständigheterna. Den naturliga magasineringskapaciteten i marken mellan ytan och dräneringsrören är kraftigt reducerad. Dräneringen avleder snabbt regn och/eller smält snö och grundvattennivån sjunker kring dräneringsrören. Efter långa perioder av torka sjunker grundvattnet ytterligare. När regn faller höjs grundvattennivån till dräneringsrören och avrinningen kommer snabbt igång. Avrinningen avtar emellertid lika snabbt efter regnet. Resultatet blir att antalet små flödestoppar minskar 19

24 under sommaren i jordbruksbygder och att flödesnivåerna grafiskt sett ger upphov till en jämnare och mer komprimerad kurva. Skogsbruk Skogsbruket är den areellt sett mest omfattande näringen i landet. Skogsbruket omfattar ett flertal olika aktiviteter som kan påverka vattendragen. Dikning är en skogsbruksåtgärd som inriktas direkt för att påverka vattenförhållandena i skogsmarken. Dikningars syfte är att minska grundvattennivån och därmed främja skogstillväxten. Det har utförts omfattande dikningsarbeten i Sverige och en lång rad undersökningar har varit inriktade på att klargöra dikningars effekter på det hydrologiska kretsloppet (Iritz m. fl. 1999). Det är inte lätt att dra generella slutsatser från dessa studier, eftersom effekterna har visat sig bero på lokala förhållanden som i sig varierar mycket. Rent generellt kan man dock konstatera att de minsta flödena tenderar att bli ännu lägre efter dikning. Orsaken är att dikning medför snabbare tömning av den del av grundvattenmagasinet som fylls på av regn och/eller snösmältning och som annars skulle ha avvattnats under torra perioder. Till följd av dikningen har dessa avrinningsområden därför mindre grundvattenresurser i början av torra perioder. Vattenflödet i bäckar sjunker under det som skulle råda under naturliga förhållanden. En annan ändring i bäckarnas regim är att även tillfälliga flödestoppar i samband med regn, som observerats före dikningen, numera uteblir. Orsaken är att grundvattenytan efter dikning snabbt sänks till dräneringsnivåns nedre gräns och att avdunstning därefter ytterligare sänker grundvattenytan. Det behövs därför mer regn för att grundvattnet ska nå en höjd där avrinningen börjar. Det är viktigt att framhålla att effekter av dikningsföretag bara kan påvisas i små avrinningsområden upp till några km 2. Anledningen till att man har svårt att belägga effekter i större områden är att andelen dikad mark vanligen är liten i stora avrinningsområden. Om ett avrinningsområde bara är dikat på en relativt liten del minskar förändringarnas inflytande på den totala flödesmängden så att de hamnar inom mätningarnas felmarginal. Undersökningar av kalhuggningars hydrologiska effekter har varit föremål för omfattande rapportering i facklitteratur (Brandt m.fl. 1988). Trots detta är det svårt att ge entydiga svar på frågan hur flödet ändras i bäckar när skogen avverkas. Problemet är att flera processer deltar och verkar i olika riktningar. Vissa undersökningar bekräftar att skogar ger jämnare vattenföring. Snösmältningen blir t.ex. mindre intensiv och infiltration av regn utgör en dämpande effekt i skogslandskap. Efter avverkningen kan ytavrinningen bli mer intensiv; infiltration till grundvatten därmed mindre samtidigt som evapotranspirationen minskar. Den sammanlagda effekten av dessa fenomen kan kompensera varandra. Ändringar i det hydrologiska kretsloppet är små och kan observeras bara i mycket små avrinningsområden. Skogstillväxten har varit kraftig i Sverige under de senaste decennierna. Den ökade biomassan medför större avdunstning och i sin tur minskad vattentillgång i vattendrag. En rad undersökningar har gjorts för att studera detta fenomen, men effekterna har varit svåra att påvisa. Orsaken till att effekterna är kamouflerade kan, som när det gäller avskogning, bero på att delprocesser verkar i motsatta riktningar och att förändringar ligger inom felmarginalen med tillgängliga undersökningsmetoder. 20

25 Vattenreglering småskalig vattenkraft Vattenkraften har som ett av sina främsta syften att producera el under den kalla delen av året när behovet av energi är störst. Därför sparas vårflodens vatten och tappningar från dammar minimeras under sommaren och hösten. Typiska skillnader mellan reglerade och naturliga flöden illustreras i Figur 2.2. Figuren avser reglerad och simulerad naturlig vattenföring i Luleälven som på grund av sin storlek och karaktär inte prioriteras i denna rapport men ändå får tjäna som illustration. Figur 2.2 Reglerad och simulerad naturlig vattenföring i Luleälvens nedre lopp (Bergström, 1994) Vattenreglering för vattenkraftändamål medför stora ingrepp i flödesregimen om regleringsgraden är hög. Regleringsgraden anger andelen av medelårsavrinningen som ryms i tillrinningsområdets regleringsmagasin. Den torde kunna utnyttjas som ett index på den ändring av den naturliga flödesregimen som regleringen utgör. De två älvarna med högst regleringsgrad vid mynningen är Lule- och Skellefteälven i norra Sverige med 72 respektive 60 %. Vattenkraftutbyggnaden och regleringsgraden minskar i omfattning söderut. I Ljusnan och Ljungan är regleringsgraden 22 respektive 20 %. I södra Sveriges vattendrag är regleringsgraden ännu lägre. Det handlar här ofta om småskalig vattenkraft, så kallade minikraftverk. Sedan 1960-talet har många minikraftverk tagits ur drift på grund av höga driftskostnader, anläggningarna finns dock i flera fall kvar. Enligt Småkraftverkens Riksförening finns ungefär små vattenkraftverk fördelade över hela landet, som tillsammans bidrar med ca 2 TWh per år. Detta kan ställas i relation till Sveriges totala elproduktion som år 2001 uppgick till ca 158 TWh, varav den totala vattenkraften svarade för ca 78,5 TWh. Föreningen räknar med att det finns ytterligare nedlagda kvarnar, sågar och kraftverk som kan rustas upp och ge ett ungefärligen lika stort tillskott på el. På talet infördes ett statligt investeringsstöd för effektivisering av befintliga anläggningar, idrifttagning och återuppbyggnad av nedlagda kraftanläggningar och anläggningar i befintliga regleringsdammar. Bidraget, som uppgår till max 10 % av investeringskostnaden, lämnas främst för upprustning och ombyggnad av små vattenkraftverk med en installerad effekt mellan 100 och kw. Bidrag lämnas dessutom företrädesvis till 21

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet:

BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet: Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Flöden i vattendrag Bakgrundsrapport

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Emån Dricksvatten KLIMAT För mycket eller för lite vatten EU direktiv Miljöbalken mm EMÅN Natur och kulturmiljö Processer i vattendraget hydrologi och morfologi Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Industri

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10 Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2011-02-22 532-298/2011 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2010-11-24 537-6013-10 1(5) Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Markavvattning och aktuell lagstiftning Markavvattning och aktuell lagstiftning Norra Sandsjö Bygdegård 26 september Charlotta Carlsson, Jordbuksverkets vattenenhet 2012-09-26 Vattenenheten Vattenenheten finns på tre platser Linköping Jönköping

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 MI0902

Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 MI0902 RM/REN 2007-08-21 1(7) Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 MI0902 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för fosfor i sjöar

Miljökvalitetsnormer för fosfor i sjöar Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Miljökvalitetsnormer för fosfor i

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 2 Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer