Vattenverksamhetsutredningen konsekvensanalyser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattenverksamhetsutredningen konsekvensanalyser"

Transkript

1 APRIL 2014 Vattenverksamhetsutredningen konsekvensanalyser Översiktlig utredning av potentiella risker med damm utrivningar och upphörande av markavvattning som en följd av Vattenverksamhetsutredningen

2 Författare: Johan Linnarsson, Sweco Energuide, med flera

3 Förord Den statliga Vattenverksamhetsutredningen lämnade hösten 2013 ett delbetänkande om hur en framtida reglering av vattenverksamheter borde se ut, Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69). Utredningens förslag innebär att verksamheter med tillstånd som meddelats före miljöbalkens ikraftträdande eller som grundas på äldre rättigheter ska genomgå en ny prövning enligt miljöbalken. Vilka konsekvenser ett generellt krav på ny prövning av verksamheter skulle få för samhället, infrastrukturen och miljön har emellertid varit oklart. Teknikkonsult företaget Sweco har därför haft i uppdrag att genomföra en översiktlig studie av vilka effekter som kan uppkomma om utredningens förslag skulle genomföras. Denna rapport är en redovisning av det uppdraget. Följande personer har bidragit till rapporten: Uppdragsledare: Johan Linnarsson, Sweco Energuide GIS-analys: Viktor Kalén, Sweco Position Produktionsbortfall: Jakob Helbrink, Sweco Energuide Fysiska effekter av dammutrivning: Sebastian Irminger Street, Sweco Environment Biologiska effekter av dammutrivning: Peter Rivinoja, Sweco Environment Fysiska effekter av upphörande av markavvattning: Olof Persson, Sweco Environment Granskning: Erik Brydolf, Sweco Environment AB Rapporten har finansierats av Svenskt Näringsliv och LRF. Stockholm april 2014 Nicklas Skår Svenskt Näringsliv Ulf Wickström LRF 1

4 Sammanfattning I Delbetänkande av Vattenverksamhetsutredningen (Statens Offentliga Utredningar, SOU 2013:69) föreslås ett system med nyprövning av de tillstånd som har meddelats före miljöbalkens ikraftträdande och av de äldre rättigheter som alltjämt har rättskraft. Enligt utredningens bedömning är det nödvändigt att åstadkomma ett system som möjliggör för tillsynsmyndigheterna att ställa krav på att alla äldre anläggningar och verksamheter bedrivs i enlighet med gällande rätt. Sweco har genomfört en översiktlig utredning som fokuserar på att beskriva möjliga konsekvenser av ett generellt nyprövningskrav för verksamheter som givits tillstånd enligt äldre vattenrättslig lagstiftning. Genom att jämföra SMHI:s dammregister med data från Naturvårdverket har de dammar som ligger i eller direkt anslutning till naturreservat eller Natura 2000 områden identifierats. Majoriteten av dessa dammar används dock inte till kraft produktion. Natur reservat och Natura 2000-områden överlappar i viss mån varandra varför den totala produktionen som påverkas är något mindre än summan av de tre. Om man summerar de unika kraftstationerna som ligger i eller i direkt anslutning till dessa områden motsvarar de en normalårsproduktion på 9,9 TWh, eller ca 15 % av vattekraftproduktionen i Sverige. Naturreservat Natura 2000 SCI Natura 2000 SCA Total Antal dammar (% av total) 400 (4.3 %) 943 (10.3 %) 91 (1 %) (12.5 %) Antal kraftstationer som påverkas (% av 98 %-percentilen) Energivolym som påverkas [GWh] (% av 98 %-percentilen) 19 (5.7 %) 34 (10.2 %) 5 (1.5 %) 45 (13.5 %) (7.2 %) (8.8 %) 493 (0.8 %) (15.3 %) Av de drygt befintliga dammar som finns i SMHI:s dammregister ligger drygt 1 100, eller 12 %, inom vattenområden som omfattas av Riksintresse för Kultur miljövården enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Dammarna kan generellt sett förmodas vara en bidragande orsak till de kulturhistoriska värden som föranleder att ett vattenområde utpekas som riks intresse. En utrivning av befintliga dammar sannolikt skulle innebära ökade översvämningsrisker i samhällen längs med idag reglerade vattendrag (om inte dammarna ersätts med någon annan typ av översvämningsskydd). Även en ökad risk för skador på infrastruktur som löper parallellt eller tvärs reglerade vattendrag är att vänta. Sådan skadlig påverkan kan exempelvis vara skadade eller underminerade bro fästen eller erosion av vattendragens slänter som leder till sättningar eller ras i vägar och järnvägar. Om dammarna rivs ut kommer grundvattennivån uppströms dammarna på många platser att sjunka. En sjunkande grundvattenyta kan påverka etablerad växtlighet negativt. Sjun kande grundvattennivåer kan även leda till exempelvis sinande brunnar, sättningar i marken som påverkar byggnader eller infrastruktur eller jordskred. 2

5 Många gånger är ambitionerna med dammutrivning att återställa vattendragen till dess ursprungliga skick, vilket dock kan vara svårt eller nästintill omöjligt att åstadkomma beroende på andra mänskliga förändringar av miljön. Det kan vara svårt att konkret förutsäga vad som händer biologiskt efter utrivning av dammar då dammens tidigare funktion som sedimentationsbassäng upphör vilket kan leda till en ökad frisättning av sediment, som i sin tur kan skada djur och växtliv nedströms. Erfarenheter från Nissan visar en signifikant minskning av vissa djurgrupper efter damutrivning nedströms. Dessa minskningar ansågs vara beroende på ökad sedimenttransport efter dammutrivning vilket innebar att forna livsmiljöer på nedströmssträckan påverkades negativ. Vattenverksamhetsutredningens avsikt är att behandla markavvattning mera ingående i slutbetänkandet. Enligt delbetänkandet av Vattenverksamhetsutredningen kommer ny prövningar av gamla markavvattningstillstånd med syfte att fortsätta bedriva markav vattning kommer att kräva ansökan om dispens från det generella markavvattnings förbudet. Utebliven markavvattning kommer utöver att påverka jord- och skogsbruk negativt, även drabba tätorter och infrastruktur negativt genom översvämningar. Sam tidigt som stort arbete idag läggs ner i syfte att återställa delar av Skånes våtmarker ser Jordbruksverket ett behov av ökade markavvattningsåtgärder, då effekterna av ökad exploatering av åkermark och effekterna av de förväntade klimatförändringarna tas i beaktande. Det framhålls även i regeringens klimat- och sårbarhets utredning att odlings landskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet. 3

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar GIS-analys Underlagsdata Databearbetning Resultat Produktionsbortfall för elproduktion via vattenkraft Analysresultat Konsekvenser av utrivning av dammar Översvämning Grundvattennivå Sättningar och skred Kulturmiljö Bevattningsuttag Våtmarker Spridning av fosforhaltiga sediment Fisk, bottenfauna och växtlighet Konsekvenser av upphörande av markavvattning Möjliga fortsatta utredningar Referenser...24 Bilaga 1 De tre största kraftstationerna per scenario

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Delbetänkande av Vattenverksamhetsutredningen (Statens Offentliga Utredningar, SOU 2013:69) föreslås ett system med ny prövning av de tillstånd som har med delats före miljö balkens ikraftträdande och av de äldre rättigheter som alltjämt har rättskraft. Enligt utredningens bedömning är det nödvändigt att åstadkomma ett system som möjlig gör för tillsynsmyndigheterna att ställa krav på att alla äldre anläggningar och verksamheter be drivs i enlighet med gällande rätt. Förslaget omfattar i nuläget inte all vattenverksamhet, utan endast tillståndspliktiga vattenregleringar, vattenbortledningar och vattenöverledningar samt för sådana verksamheter utförda vattenanläggningar. 1.2 Syfte Sweco har genomfört en översiktlig utredning som fokuserar på att beskriva möjliga konsekvenser av ett generellt nyprövningskrav för verksamheter som givits tillstånd enligt äldre vattenrättslig lagstiftning. Utredningen har enligt förfrågan fokuserat på potentiella risker med dammutrivningar och upphörande av mark avvattning. Delutredningen om potentiellt produktionsbortfall som en följd av Vatten verksamhetsutredning har fokuserat på elproduktion via vattenkraft, och delutredningen tar inte upp frågan om potentiellt produktionsbortfall inom andra näringar som kan komma att påverkas, såsom jord- och skogsbruk. Positiva effekter av dammutrivningar och upp hörande av markavvattning, främst för växt- och djurliv, är utförligt beskrivna i delbetänk andet av Vattenverksamhets utredningen, och att beskriva dessa effekter har inte ingått i föreliggande uppdrag. 1.3 Avgränsningar Utredningen fokuserar på att kvalitativt och översiktligt beskriva fysiska och bio logiska effekter av dammutrivningar och upp hörande av markavvattning. Att beskriva de faktiska konsekvenserna för ett enskilt objekt kräver omfattande utredningar, till exempel i form av modellberäkningar. I föreliggande rapport har potentiella risker belysts på övergripande nivå men det kommer att finnas ett behov av att i varje enskilt fall utreda vilka miljökonsekvenser, negativa såväl som positiva, som en eventuell åtgärd kommer att medföra. I detta uppdrag ingår inte att bedöma eventuella affärs mässiga konsekvenser för verksamheter som är beroende av uttag av energi ur vatten, uttag av vatten för bevattningsändamål eller beroende av dikningsprojekt och av vattningar för en viss verksamhet. Det förefaller uppenbart att ett nyprövningsförfarande kommer att kräva omfattande tekniska och ekologiska detaljutredningar i anslutning till befintliga anläggningar vilka i sig kommer att vara kostsamma. Utöver det bedöms att omfattande förändringar av produktions förutsättningarna kan komma att krävas som hänsyn till följd av villkor i eventuella nya tillstånd. Detta bedöms kunna slå hårt mot verksamhetsutövare som har pressade marginaler i sin verksamhet redan idag. Det kan exempelvis röra sig om förändrade tappningsrutiner med mindre vatten genom turbinerna som följd eller jordbruksmark som går förlorad för produktion till följd av upphörande av markavvattning. Avgränsningarna har skett för att möjliggöra utredningarna inom den snäva tidsram som fanns att tillgå för projektet. Det finns ett flertal utredningsområden i rapporten som kan fördjupas (se vidare under kapitel 6). 5

8 2 GIS-analys Förkortningen GIS står för geografiska informationssystem och avser datoriserade informationssystem för hantering och analys av lägesbundna data. Enkelt uttryckt kan GIS sägas vara en kombination av kartor och tabellinformation som lagras och hanteras i dator, och genom att sammankoppla tabelldata med kartobjekt kan man illustrativt presentera olika egenskaper eller analysera stora datamängder geografiska data. I föreliggande uppdrag har en GIS-analys som räknar hur många av Sveriges befintliga dammar som ligger inom områden utpekade som Natura 2000-områden, naturreservat eller Riksintresse för kulturmiljövården genomförts. 2.1 Underlagsdata Data om Sveriges dammar har hämtats från SMHI:s dammregister, en del av Svenskt Vattenarkiv (SVAR) (SMHI, 2013). I dammregistret finns 9228 dammar klassade som befintliga. Data om Sveriges Natura 2000-områden har hämtats från Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2013). Data om Sveriges naturreservat och Riksintresse för kulturmiljövården har hämtats från Länsstyrelserna (Länsstyrelserna, 2013). 2.2 Databearbetning I ett omfattande dataset likt dammregistret är det sannolikt att noggrannheten på dammarnas lägesangivelser varierar beroende på insamlingsmetod och dataursprung, något som bekräftas av att flera dammar ligger utanför närmaste vattendrag när deras koordinatangivelser läses in på satelitbilder. Även skyddsområdenas exakta lägen är föremål för osäkerhet beroende på hur områdena har digitaliserats. Dessa osäkerheter medför en risk att dammar och områdesgränser som har hamnat några meter fel leder till att en damm som egentligen ligger inom ett skyddsområde hamnar några meter utanför gränsen, och därmed inte tas med om rådata analyseras direkt. Taget ovan i beaktande gjordes alla analyser på två sätt. Dels genom att räkna antalet dammar som faller innanför de olika skyddsområdena vid en analys av rådata, dels genom att räkna antalet dammar som ligger inom 100 m från en områdesgräns (så kallad bufferanalys). I datasetet för Natura 2000 finns kategorier gällande gränser samt förslag på nya gränser. Enligt kontakt med ansvarig handläggare på Naturvårdsverket utgör båda kategorierna gällande Natura 2000-områden, och har inkluderats i analysen (Stenman, A., personlig kontakt). Då viss diskrepans förekommer mellan områdesgränser kan en överskattning av antal dammar i Natura 2000-områden ske, dock bedöms denna överskattning som försumbar. 6

9 2.3 Resultat Totalt ligger 3 % (268 stycken) av dammarna inom ett naturreservat. Om en buffert zon på 100 m läggs kring dammarna ligger 4 % (400 stycken) inom ett naturreservat. Den senare siffran är sannolikt den mest korrekta. Totalt 6 % (569 stycken) av dammarna ligger inom Natura 2000-områden (SPA och/ eller SCI). Om en buffertzon på 100 m läggs kring dammarna ligger 11 % (1034) inom ett Natura 2000-område. Den senare siffran är sannolikt den mest korrekta. Totalt 7 % (654 stycken) av dammarna som ligger inom Natura 2000-område och/ eller naturreservat (viss överlappning mellan Natura 2000-områden och naturreservat finns). Om en buffertzon av 100 m läggs kring dammarna ligger 12 % (1150 stycken) inom Natura 2000-område och/eller naturreservat. Totalt 12 % (1118 stycken) av dammarna ligger inom ett område som utgör riksintresse för kulturmiljövården. Om en buffertzon på 100 m läggs kring dammarna ligger 13 % (1201 stycken) inom ett kulturmiljövårdsområde. 7

10 3 Produktionsbortfall för elproduktion via vattenkraft I Sverige finns idag mer än 16 GW installerad kapacitet av vattenkraft, fördelat på ca kraftstationer. Den totala normalsårsproduktionen av vattenkraft är kring 66 TWh. Detta motsvarar knappt hälften av den årliga totala svenska elefterfrågan. Bortsett från att tillgodose efterfrågan av elektricitet så bidrar den svenska vattenkraften till att reglera förändringar i momentan elefterfrågan (reglering, samt frekvensreglering), p.g.a. dess goda förmåga att relativt enkelt och billigt reglera produktionen jämfört med andra kraftslag. Kraftproduktionen kan påverkas på olika sätt beroende på vilka begräsningar som sätts på vattenföringen. Störst inverkan får naturligvis en utrivning av dammen då all produktion försvinner. Andra tänkbara restriktioner kan vara ökad minimitappning, begränsningar i magasinsnivåer samt begränsningar i hur snabbt man får ändra magasinsnivå eller flöden. Minimintappning påverkar produktionen direkt genom att man spiller vatten som annars skulle kunna generera el. Det ger även en viss påverkan på reglerförmågan då andra begränsningar ihop med en ökad mintappning kan påverka hur kraftverket körs. Begränsningar magasinsnivåer påverkar långtidsregleringen, dvs. hur man kan optimera produktionen mellan veckor och månader, genom man inte kan spara inflöden i samma utsträckning. Detta kan också leda till minskad produktion då större mängder vatten behöver spillas exempelvis under vårfloden. Begränsningar i hur snabbt man får ändra flöden och magasinsnivåer får en inverkan på den kortsiktiga reglerförmågan hos vattenkraften. Den snabba och relativt billiga regler förmåga som vattenkraften tillför har medfört stabila priser med små svängningar över dygnet jämfört med situationen på kontinenten. Med en förväntad ökning av inter mittent produktion, främst vindkraft, så kommer reglerbehovet att öka. 3.1 Analysresultat Från GIS analysen så identifierades vilka dammar som ligger inom respektive områdes skydd. Tre olika områdesskydd analyserades; Natura 2000 SCI, Natura 2000 SCA samt Naturreservat. SCI är ett områdesskydd avsatt för art- och habitatdirektivet och SCA är ett områdesskydd avsatt för fågeldirektivet. Naturreservat har som syfte att bevara naturen i identifierade och utvalda områden. Antalet dammar som ligger inom de olika områdena framgår av Tabell 3 1. Det kan ses från Figur 3 1 att de områden som identifierats i vardera klassificeringen varierar över Sverige. Inom område SCI har 943 stycken olika dammar identifierats via GIS-analysen, detta motsvarar ca 10,2 % av de totala dammarna. Då de flesta dammar som finns i Sverige inte används till kraftproduktion så gjordes en analys av produktionsbortfallet. Att precist kvantifiera det exakta produktionsbortfallet är svårt, om inte omöjligt, varför vi har väljer att presentera den totala energivolymen som påverkas av ändrade vattendirektiv. I extremfallet så kommer dessa 8

11 kraftstationer att tas bort, dvs. 100 % produktionsbortfall bland de identifierade kraftstationerna. Alltså skall resultaten för denna analys tolkas som ett övre tak på produktionsbortfallet, snarare än en absolut sanning. Figur 3 1. Dammar som ligger i Natura 2000-områden. Data som använts för denna analys är primärt hämtad från hemsidan vattenkraft, 1. Från denna källa extraherades koordinater, estimerad normalårsproduktion, installerad kapacitet samt ytterligare information. För några särskilt utvalda större kraftstationer har ägarnas hemsidor om den enskilda kraftstationen använts, utöver Kuhlins hemsida. De kraftstationerna i Sverige som inkluderats i analysen illustreras i Figur 3 2. Den största delen av installerad kapacitet av vattenkraft återfinns i norra Sverige, även om en del kraftstationer återfinns i den södra delen av Sverige. Generellt återfinns de största kraftstationerna (med avseende på installerad kapacitet och årsproduktion) i norra delen av Sverige. Kraftstationer med reglermagasin ligger ofta i närheten av regleringsdammen. De riktigt stora kraftverken kan vara så långt ifrån som km från reglerdammen, dock så ligger kraftstationen oftast närmare än så. I Figur 3 2 nedan kan Sveriges kraft stationer samt dammar liggande i Natura 2000 SCI beskådas. 1 Hemsidan vattenkraft.info drivs sedan många år tillbaka av privatpersonen Leif Kuhlin. Hemsidan är ansedd som mycket utförlig, och används av fackmän inom branschen. För att verifiera riktigheten så jämfördes såväl total installerad kapacitet (MW) samt normalårsproduktion (GWh) med andra källor (Svensk Energi). URL: 9

12 Figur 3 2. En karta som visar kraftstationer motsvarande 98 % av årsproduktionen (blå markör) och dammar inom Natura 2000 SCI (röd markör). Analysen var en kombination av beräkningar och visuell granskning. Metodiken var att alla magasin som låg inom en 15 km radie från en kraftstation var potentiella kraftdammar. Orsaken till att denna klassificering gjordes var att underlaget från Länsstyrelsen visserligen inkluderade verksamhetsområde per damm, men att det inte ansågs inkludera alla dammar som direkt, eller indirekt, var inkluderade i kraftproduktion. Varje potentiell kraftdamm analyserades visuellt, och en bedömning gjordes huruvida kraftproduktionen skulle påverkas av en eventuell förändring av nuvarande vattendom till följd av de eventuella ändringarna av vattendirektiven. Antalet kraftstationer som påverkas varierar för de olika områdesskydden. Flest kraftstationer som ligger i Natura 2000 SCI, minst kraftstationer påverkas av Natura 2000 SCA (fågeldirektiv). 10

13 Figur 3 3. Damm samt kraftstation som påverkas av förändrade vattendom och vattendirektiv. Dammen på illustrationen är Sourva (röd markör) i närheten av nationalparken Sarek och Stora sjöfallet. Kraftstationen är Vietas i Luleåälven (blå markör). Normalårsproduktionen från Vietas är ca 1,1 TWh. Värt att nämna är att Vietas tappar vatten från två magasin, Sourva samt Satisjaure (total volym Mm 3 ). Tabell 3 1. Sammanställning av antal dammar, kraftstationer samt produktionsvolym som på verkas av eventuella förändringar i olika skyddsområden. Den relativa påverkan (%) för antal samt energivolym är relaterat till de 98 % största kraftverken (med avseende på normalårsproduktion). Totalkolumnen är mindre än summan av de tre scenarierna då vissa dammar återfinns i mer än ett scenario. Naturreservat Natura 2000 SCI Natura 2000 SCA Total Antal dammar (% av total) 400 (4.3 %) 943 (10.3 %) 91 (1 %) (12.5 %) Antal kraftstationer som påverkas (% av 98 %-percentilen) Energivolym som påverkas [GWh] (% av 98 %-percentilen) 19 (5.7 %) 34 (10.2 %) 5 (1.5 %) 45 (13.5 %) (7.2 %) (8.8 %) 493 (0.8 %) (15.3 %) För de olika scenarierna är den totala påverkade energivolymen primärt driven av en eller ett fåtal stora kraftstationer. De tre största för respektive scenario är presenterade i bilaga 1. Eftersom en stor del av den påverkade energivolymen kommer från kraftstationer med stor normalårsproduktion så är lokala bestämmelser och förutsättningar viktiga för den totala eventuella påverkan. Ett exempel är kraftstation Trollhättan (Olidan & Hojum) med en normalårsproduktion motsvarande 1,3 TWh. Denna ligger strax utanför skyddsområdet, men inom 100 m från skyddsområde. I fall som detta så är det mycket osäkert hur stor en eventuell produktionspåverkan kan vara. En del av kraftstationerna finns med i mer än ett scenario. Det gör att den totala produktionen som påverkas inte kan summeras för de tre olika scenarierna då det skulle leda till att samma dam räknades med flera gånger. Om enbart de unika kraftstationerna summeras så blir den totala påverkan 9,9 TWh för de tre olika scenarierna, vilket motsvarar ca 15 % den totala årsproduktionen från vattenkraft. 11

14 4 Konsekvenser av utrivning av dammar 4.1 Översvämning I vattendrag med dammar och flödesreglering minskar generellt sett risken för översvämningar och efterföljande skador på infrastruktur och samhällen jämfört med situationen i oreglerade vattendrag. Den minskade översvämningsrisken beror i första hand på att vattenmassor vid högflödessituationer tillfälligt kan magasineras i dammen, och att flödet i vattendraget därmed kan reduceras under högflödesperioden. När flödet i vattendraget sedan minskar kan vattenmagasinen successivt tömmas, utan att orsaka skador på samhällen eller infrastruktur. I vattendrag där isbildning är vanlig kan vårens islossning leda till kraftigt ökad risk för översvämning. Den ökade översvämningsrisken kommer sig av att drivande isflak lätt klumpas samman och fastnar, och därmed skapar isdämmen som tvingar vattnet att stiga eller söka nya flödesvägar. I reglerade vattendrag kan denna översvämnings risk reduceras genom att dammarnas magasin håller kvar en del av vårfloden, och flödestoppen förskjuts framåt i tiden. Att flödestoppen inträffar senare på året innebär generellt att isflaken som transporteras med flödestoppen är svagare till följd av längre exponering för solstrålning. Svagare isflak innebär att de lättare slås sönder, vilket minskar risken för dämning. I exempelvis Torne älv, ett vattendrag med stora islossnings problem och låg grad av reglering, har SMHI föreslagit reglering av biflöden som en av de sju mest prioriterade tekniska lösningarna för att minska översvämningsproblem i samband med islossning (SMHI, 2012). Även dammar som saknar aktiv reglering har, liksom naturliga sjöar, generellt sett en utjämnande effekt på flödet så att flödestopparna blir lägre och förskjuts i tiden. Utjämningen kommer sig av att vattendragets geometri generellt sett breddas på uppströmssidan av en damm, vilket gör att vattennivån vid dammen stiger långsammare än vad som vore fallet med ett smalare vattendrag. Eftersom utflödet från en oreglerad damm/sjö är beroende av vattennivån i dammen kommer den minskade höjningen av vattennivån även att innebära att utflödet från dammen blir lägre än tillflödet. Differensen mellan ut- och inflöde magasineras uppströms dammen, trots att inte någon aktiv reglering sker. Ju bredare vattendraget är uppströms dammen, desto mer påtaglig blir den magasinerande effekten. I vissa fall kan även ökad infiltration eller evaporation under tiden som vattnet befinner sig i dammen leda till att flödet ut från dammen sänks ytterligare. Sammanfattningsvis kan sägas att en utrivning av befintliga dammar sannolikt skulle innebära ökade översvämningsrisker i samhällen längs med idag reglerade vattendrag (om inte dammarna ersätts med någon annan typ av översvämnings skydd) (Figur 4 1). Även en ökad risk för skador på infrastruktur som löper parallellt eller tvärs reglerade vattendrag är att vänta. Sådan skadlig påverkan kan exempelvis vara skadade eller underminerade brofästen eller erosion av vattendragens slänter som leder till sättningar eller ras i vägar och järnvägar. 12

15 Figur 4 1. Utrivning av befintliga dammar kommer sannolikt att medföra ökade översvämningsrisker i samhällen längs med idag reglerade vattendrag. 4.2 Grundvattennivå Dammar innebär generellt sett att vattennivån på uppströmssidan dammen ligger högre än vad som vore fallet om vattendraget vore oreglerat. Om höjningen har varit långvarig så kan det inom dammens närområde även ha skett en höjning av grundvattennivån. Om dammarna rivs ut kommer grundvattennivån uppströms dammarna på många platser att sjunka. En sjunkande grundvattenyta kan påverka etablerad växtlighet negativt efter som kraven på växternas rötter förändras, och därmed även deras konkurrenssituation på platsen. Sjunkande grundvattennivåer kan även leda till exempel vis sinande brunnar eller sättningar i marken, se vidare under kapitel 4.3. Figur 4 2. Vid dammutrivning kommer grundvattennivån uppströms dammarna på många platser att sjunka. En sjunkande grundvattenyta kan påverka etablerad växtlighet negativt, innebära att brunnar sinar eller leda till sättningar i marken. 4.3 Sättningar och skred Det är sannolikt att det finns en förhöjd grundvattenyta kring många av Sveriges dammar. Eftersom många dammar är flera decennier eller århundraden gamla är det rimligt att anta att ny bebyggelse har byggts ovanpå områden där grundvattenytan hålls uppe av dammarna på ett flertal ställen i Sverige. Om dammarna skulle tas bort leder det till en sänkning av grundvattennivån, vilket i sin tur kan påverka markens 13

16 bärande egenskaper negativt. En sänkning av grundvattennivån kan således medföra risk för sättningar i befintlig bebyggelse eller infrastruktur, vilka i sin tur kan orsaka kostsamma konstruktionsskador eller i värsta fall kollaps. I ett kortare tidsperspektiv efter utrivning av en damm innebär också sjunkande grundvattennivåer ett stabilitetsproblem då känsliga jordarter får förändrade portryck vilket kan leda till skred. 4.4 Kulturmiljö Svenska vattendrag har länge använts som flott- och transportleder, som källor till mekanisk kraft att driva kvarnar, sågar och andra maskiner eller som källor för vatten uttag. Människans historiska nyttjande av vattendragen syns än idag i de många tusen vattenanläggningar med stort kulturhistoriskt värde som finns i svenska vatten drag. Det kulturhistoriska värdet hos vattenanläggningarna grundar sig i möjligheten att följa orters, regioners och hela landets samhälleliga utveckling mot ökad mekanisering och industrialism genom att följa utvecklingen i dammarnas anläggningsmetoder och använd ningsområden. Det kulturhistoriska värdet kan således inte till fullo bevaras endast genom att bevara ett fåtal dammar med hög elproduktion. Även dammar med låg elproduktion, eller ingen elproduktion alls, kan besitta stora kultur historiska värden, i vissa fall större än de mer kraftproducerande dammarna. För att bevara möjligheterna att beskåda den kronologiska samhällsutvecklingen via historiska dammar, krävs att dammar från olika tider och med olika användningsområden bevaras. Utrivningar av vattenanläggningarna har i studier från bland annat Länsstyrelsen i Norrbotten län (2010), Länsstyrelsen i Västerbotten län (2008) och Vattenmyndigheten Södra Östersjön/Länsstyrelserna (2013) beskrivits som ett hot mot kulturhistoriskt viktiga anläggningar och områden. Av de drygt 9200 befintliga dammar som finns i SMHI:s dammregister ligger drygt 1100, eller 12 %, inom vattenområden som omfattas av Riksintresse för Kulturmiljövården, 3 kap. 6, miljöbalken. Dammarna kan generellt sett förmodas vara en bidragande orsak till de kulturhistoriska värden som föranleder att ett vatten område utpekas som riksintresse. Många svenska dammar är klassade som fornlämningar, vilket innebär att de omfattas av Kulturminneslagen. En fritextsökning av ordet damm på Riks antik varie ämbetets databasverktyg Fornsök gav 1165 träffar (Riksantikvarieämbetet, 2013). Kulturmiljöns skyddsvärde uttrycks specifikt i de svenska miljömålen. Miljökvalitetsmålet för Levande sjöar och vattendrag slår fast att både natur- och kulturmiljövärden ska värnas. De kulturhistoriskt värdefulla dammarna är främst belägna i mellersta och södra Sverige, det vill säga tvärt emot var de mest elproducerande dammarna ligger. I Figur 4 3 visas de dammar som ligger inom Riksintresse för Kulturmiljövården. Även åtgärder för flottning (rensningar, flottledsarmar med mera) kan representera kultur historiskt intressanta miljöer. 14

17 Figur 4 3. Dammar som ligger inom områden som omfattas av RI kulturmiljövård. Sammanfattningsvis kan sägas att dammar i svenska vattendrag spelar en viktig kultur historisk roll som hjälper oss att förstå samhällens utveckling under de senaste år hundradena. Om utrivning av dessa dammar skulle ske i stor skala kommer det att medföra negativa konsekvenser för den svenska kulturmiljön. 4.5 Bevattningsuttag Dammar har historiskt använts bland annat för att säkerställa en källa för bevattnings vatten. Om sådana dammar rivs ut kommer agrara näringar som är beroende av bevatt ningsdammarna att påverkas negativt (Figur 4 2), och måste tillgodose sitt bevattnings behov på annat sätt, till exempel via direkta ytvattenuttag ur vattendrag eller via grund vattenuttag. Både dessa sätt att tillgodose ett vattenbehov innebär potentiell negativ miljöpåverkan som kan undvikas med dammar. 4.6 Våtmarker I anslutning till dammar kan våtmarksområden skapas uppströms dammen av den permanenta höjning av vattennivån som dammen leder till. Våtmarksområden har högt skyddsvärde, vilket inte minst beskrivs inom miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Utrivning av dammar kan påverka denna typ av våtmarksområden negativt (Figur 4 2). Detta kan förväntas påverka såväl fåglar som amfibier negativt samt leda till ökad näringsämnesbelastning i sjöar, vattendrag och havsmiljöer. Detta strider också mot intentionerna i Baltic Sea Action Plan. 15

18 4.7 Spridning av fosforhaltiga sediment I vattendrag med höga fosforhalter är det vanligt att fosfor binder till sedimentpartiklar. Då dammar i viss mån fungerar som sedimentfällor finns det sannolikt gott om sediment bundet fosfor uppströms flera av de svenska dammarna, särskilt i södra Sverige. Om dammarna rivs ut så finns det risk att fosforrikt sedimenten sprids okontrollerat och leder till övergödningseffekter (Figur 4 4) (se vidare under kapitel 4.8 om sedimentspridning vid dammutrivningar). Figur 4 4. Fosforhaltiga sediment riskerar spridas som en följd av dammutrivning. 4.8 Fisk, bottenfauna och växtlighet Det är allmänt vedertaget att fördämningar och vattenreglering kan ge upphov till nega tiva effekter på den lokala miljön i vattendrag och leda till försämrad konnektivitet (till exempel Malm-Renöfält et al., 2010). Under de senaste decennierna har utrivning av dammar blivit en allt mer frekvent metod som använts i syfte att förbättra miljön i på verkade system (ICF, 2005). De effekter som dammutrivningar kan få på den biologiska miljön har dock ofta varit bristfälligt dokumenterade och allmänt sett verkar tillgängliga resultat vara svåra att generalisera (ICF, 2005). I Sverige och övriga norden har endast ett begränsat antal studier belyst ämnesområdet (se till exempel Renöfält et al., 2013) medan merparten av forskningen härrör från USA där man framförallt har belyst effekterna av dammutrivning på olika fiskarter (Pess et al., In press) Allmänna effekter av dammar i vattendrag Dammar och annan typ av vattenreglering kan påverka de längsgående, vertikala, laterala och tidsmässiga utbytet av organismer, materia och energi i vattendrag. För akvatiska organismer kan de negativa effekterna grovt sammanfattas i hindrad vandring/spridning (barriärer), förändrade strömförhållanden (vattenhastigheter och djup), för ändrad erosions- och sedimentationsdynamik (näringstillförsel, morfologi), minskad strandvegetation (skuggning, förändrad temperaturdynamik i vattenmassan) 16

19 samt sänkta syrehalter i bottenmiljön. Sammantaget kan dessa effekter orsaka skiften i ursprunglig artsammansättning av fisk, bottenfauna och vegetation. Grovt sett kan både små och stora dammar anses ha likartade effekter på vattendragens miljö, dock är de specifika effekterna relaterade till lokala förhållanden och beroende av dammtekniska parametrar såsom magasineringskapacitet, regleringsamplitud, fördämningsgrad och flödesmängd. Detta i sin tur resulterar i att den miljöpåverkan som uppstår av olika dammar är områdesspecifika (Rivinoja et al., 2010a) Generell respons på vattendrag vid utrivning av dammar Relativt få studier har direkt belyst de övergripande biologiska effekterna som kan för väntas uppstå efter utrivning av dammar i vattendrag och ännu färre har fokuserat på förändringar över tiden (ICF, 2005). Många gånger är ambitionerna med dammutrivning att återställa vattendragen till dess ursprungliga skick, vilket dock kan vara svårt eller nästintill omöjligt att åstadkomma beroende på andra mänskliga förändringar av miljön (Rivinoja et al., 2010b). I en litteratursammanställning som fokuserade på forskning kring avlägsnandet av dammar med en höjd understigande 7,5 m i USA konstateras samtidigt att utrivningar kan orsaka skada på vattendrag (ICF, 2005). Även om dammutrivningar oftast anses gynna ett flertal komponenter i vatten systemen kan de negativa effekterna relaterade till ökade grumlig och sedimentation ibland vara direkt förödande (ICF, 2005). Generellt sett tillskrivs sediment som frigörs efter dammutrivningar kunna skada både nedströmslevande flora och fauna, men huruvida dessa skador endast förblir tillfälliga eller kan förväntas vara mer permanenta förefaller outrett (ICF, 2005). Som poängteras av Nilsson et al. (2013) kan frigjort sedimentet påverka vattendraget i två steg där en första påverkan kan uppstå genom att syretärande organiskt material frigörs och skapar en ogynnsam miljö, medan det andra steget är orsakat av att oorganiskt material transporteras nedström och sedimenterar längs vattendragets botten vilket försämrar bottnarnas kvalitet (Figur 4 4). Som påpekas av ICR (2005) kan en partiell damm borttagning och/eller anläggande av fiskpassager i vissa fall kan vara bättre alternativ till att återskapa konnektivitet inom vattendrag än total dammutrivning Tänkbar respons på fiskfauna vid utrivning av dammar För närvarande saknar många av regleringsdammarna i Sverige effektiva fiskvägar vilket tillsammans med flödesförändringar kan begränsa utvecklingen av strömlevande fisk populationer (referenser i Rivinoja et al., 2010a). För många fiskar är vandringar av central betydelse och för arter som kräver både sötvatten och hav är vandringarna essentiella för att fullfölja sin livscykel (Lucas & Baras, 2001). Som påpekas av Kemp & O Hanley (2010) bör ett flertal faktorer vägas in vid prioritering av åtgärder för restaurering av vandringsvägar eller kring borttagande av dammar i vattendrag. Bedömningsmetodiken för fisk har främst riktat sig mot ekonomiskt viktiga fiskarter och baseras ofta på simningskapacitet för uppströmsvandrande vuxna laxfiskar, vilket inneburit att de sällan innefattat andra livsstadier, icke laxartad fisk, nedströms migration och beteendemekanismer (Kemp & O Hanley 2010). Generellt sett leder en total dammutrivning till att allt vatten passerar via den ursprungliga fåran, vilket medför att en naturlig strömsträcka kan återskapas. Detta förväntas gynna strömlevande fiskarter, medan sjölevande arter kan missgynnas (Degerman et al., 2013). 17

20 4.8.4 Tänkbar respons på bottenfauna vid utrivning av dammar Studier har indikerat att mindre dammar inte tvunget har någon direkt negativ påver kan på bottenfaunasammansättning (Renöfält et al., 2013) även om dammkonstruktioner generellt sett anses missgynna strömlevande evertebrater i både den uppdämda miljön och nedströms (Degerman et al., 2013). Efter utrivning av dammar har varierande resultat uppmätts, men ofta förefaller det som effekterna kan skilja sig åt mellan upp- och nedströmssträckor (referenser i Renöfält et al., 2013). I Nissan noterades efter dammutrivning signifikanta minskningar i täthet för vissa djurgrupper tillsammans med ett minskat totalt individantal av djur. Samtidigt tenderade även antalet djurgrupper till att ha minskat (Renöfält et al., 2013). Dessa minskningar ansågs vara beroende på ökad sedimenttransport efter dammutrivning vilket innebar att forna livsmiljöer på nedströmssträckan påverkades negativt. Efter några år skedde en delvis återgång för vissa djurgrupper vilket dock inte var fallet för fåborst maskar, bäcksländor, nattsländor och skalbaggar som fortsatt visade lägre tätheter, samtidigt som det totala antalet djurgrupper hade blivit signifikant lägre än innan utrivning. Författarna drar slutsatserna att negativa effekter av dammutrivning kan vara långsiktiga på artnivå och då även liknande resultat har påvisats i andra delar av världen tolkar författarna resultaten som att man bör mana till försiktighet vid dammutrivning Tänkbar respons på växtlighet vid utrivning av dammar Uppdämningar leder allmänt till att sjöliknande förhållanden uppstår ovan dammar vilket orsakar en övertäckning av den tidigare strandzonen och leder till ökad sedimentation, samtidigt som växtspridning nedströms kan försvåras (referenser i Isaksson, 2010). Studier redovisade av Malm-Renöfält (2012) åskådliggör att artrikedomen hos vegetationen i två forna magasin, det ena i södra och det andra i norra Sverige, redan året efter utrivning hade ökat signifikant och återgått till referensförhållanden. På nedströmssträckorna minskade dock artantalet, med en signifikant minskning noterad på sträckan i norra Sverige. ICF (2005) har sammanställt ett flertal studier ifrån USA som belyst dammutrivningseffekter på vegetation, och merparten av resultaten harmonierar med Malm-Renöfält (2012), det vill säga i före detta reservoarer förväntas floran återgå till ursprungligt skick inom bara några år, medan det i nedströmsliggande sträckor kan ske en försämring på obestämd tid Generella reflektioner på biologisk respons vid utrivning av dammar Generellt sett kan man förvänta sig positiva effekter på biotan efter dammutrivningar, även om de effekter som dammutrivningar kan få på den biologiska miljön ofta har varit bristfälligt dokumenterade. Vid vissa, och framförallt äldre dammar, kan dock stora mängder organiskt och minerogent sediment ha ackumulerats i uppströmsområden som vid borttagande av damm frigörs. Detta orsakar en ökad grumlighet och sedimentation i områden nedströms. Beroende på sediment typ, vattenhastighet och djup kan en del partiklar transporteras lång väg i vattendragen innan de sedimenterar. Både partikel transport och sedimentation kan leda till ogynnsamma förhållanden för akvatiska organismer och bör i möjligaste mån minimeras (Rivinoja & Larsson, 2001). Generellt sett gynnar en dammutrivning främst strömlevande arter, medan sjölevande arter kan missgynnas (Degerman et al., 2013). 18

21 5 Konsekvenser av upphörande av markavvattning I följande kapitel kommer Skåne att användas för att illustrera möjliga konsekvenser av att upphöra med den markavvattning som sker i landskapet. Markavvattningsbegreppet är omgärdat av flera gränsdragningsproblem. Vattenverksamhetsutredningens avsikt är att behandla markavvattning mera ingående i slutbetänkandet. Under slutet av 1800-talet och fram till runt 1980-talet arbetade man mycket aktivt med att genomföra markavvattningsåtgärder i Sverige för att öka produktionen inom jordbruk och skogs bruk. Nyskapande av denna typ av markavvattning förekommer i stort sett inte idag. Nya markavvattningsprojekt sker huvudsakligen för att förbättra mark inför utbyggnad av nya bostadsområden, vägar eller annan samhällsbyggnad. Mer än hälften av den svenska åkerarealen är beroende av fungerande markavvattnings anläggningar (Jordbruksverket, 2013). Markavvattning är åtgärder som utförs för att avvattna mark (främst dikning), för att sänka eller tappa ur ett vattenområde (vattenavledning) eller för att skydda mot vatten (invallning) om åtgärderna syftar till att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Markavvattning kräver tillstånd och dispens. Sedan 1994 råder ett generellt för bud mot markavvattning för stora delar av södra Sverige, inklusive hela Skåne. Prövnings gången av markavvattning har varierat sedan 1800-talet. För de olika prövnings processer som har gällt historiskt redogörs i kapitel 6.7 i delbetänkandet av Vatten verk sam hetsutredningen (SOU 2013:69). I Sverige finns cirka legaliserade markavvattnings företag av varierande storlek, varav mer än två tredjedelar är diknings företag. Av dessa finns över i Skåne. Dessa är mer eller mindre samtliga prövade enligt äldre vatten rättslig lagstiftning. För Skåne finns den skånska rekognosceringskartan att tillgå. Kartan med till hörande beskrivningar sammanställdes i början av 1800-talet ( ) av Fältmätningsbrigaden efter studier i fält. Man infordrade dessutom kompletterande uppgifter från prästerskap, magistrater och fögderipersonal (kronofogdar och länsmän). Kartan visar alltså de förhållanden som rådde i Skåne innan den storskaliga markavvattningen genomfördes under slutat av 1800-taler och 1900-talet. Ett av syftena med kartan var att sammanställa fuktiga områden i terrängen så att dessa områden skulle kunna undvikas vid förflyttning av militär personal. I Figur 5 1 visas Skåne med dess vatten, vattenvägar och tätorter idag samt Skåne med dess tätorter idag samt dess vatten och vattenvägar i början på 1800-talet enligt den skånska rekognosceringskartan. Det kan konstateras att dagens skånska tätorter och infrastruktur i stor utsträckning är beroende av de markavvattningsåtgärder som genomförts historiskt för att undvika översvämning av bebyggda områden. Detta förhållande illusteraras ytterligare i Figur 5 2, där båtnadsområden för Skånes dikningsföretag visas. Med båtnadsområde avses det område som har haft nytta av de markavvattningsåtgärder som genomförts. Fastighetsägare inom dessa områden 19

22 har en rättighet och ett ansvar för att en vattenanläggning underhålls så att dess funktion upprätthålls. Generellt innebär denna nytta att marker som tidigare varit våta numera är tillräckligt torra för att bedriva jord- eller skogsbruk. Med andra ord, upphörande av markavvattning skulle innebära att dessa marker på sikt återgår till att vara våta områden. Det Skåne vi känner idag har vuxit fram i ett avvattnat samhälle. Det innebär att många tätorter och mycket infrastruktur har vuxit och kommit till i områden som utan aktiv markavvattning skulle utgöra våtmarker. Som nämnt ovan råder det idag ett generellt förbund mot markavvattning i stora delar av södra Sverige. Av förarbetena till Miljöbalken framgår att dispenser från markavvattnings förbudet ska ges restriktivt (Naturvårdsverket, 2009). Möjligheten att meddela dispens är avsedd att utnyttjas restriktivt. Som förutsättning för dispens skall gälla att området som berörs av markavvattning i princip saknar betydelse från naturskyddssynpunkt. Vid bedömningen får bl.a. beaktas att ett av huvudsyftena med bestämmelsen i balken är att kraftigt begränsa eller upphöra med markavvattning i de delar av landet som redan starkt utarmats på våtmarker. Avslås en dispensansökan är det därefter inte möjligt att få tillstånd till markavvattningen. Dispens bör alltså endast medges då det är fråga om begränsade åtgärder för att möjliggöra vissa arbeten och naturvärdena inte försämras ytterligare genom åtgärderna. Nyprövningar av gamla markavvattningstillstånd med syfte att fortsätta bedriva mark av vattning kommer alltså att kräva ansökan om dispens från det generella markavvattnings förbundet. Utgången av eventuella ny prövningar bedöms som högst osäker då det generellt ska gälla begränsade åtgärder för att dispens från mark avvattningsförbudet ska beviljas. Storskalig markavvattning av ett jordbruks landskap kan knappast anses vara en begränsad åtgärd. Utebliven markavvattning skulle enligt ovan, utöver att påverka jord- och skogsbruk negativt, även drabba tätorter och infrastruktur negativt. Samtidigt som stort arbete idag läggs ner i syfte att återställa delar av Skånes våtmarker ser Jordbruksverket ett behov av ökade markavvattningsåtgärder, då effek terna av ökad exploatering av åkermark och effekterna av de förväntade klimat för ändringarna beaktas (Jordbruksverket, 2009). Det framhålls även i regeringens klimat- och sårbarhets utredning att odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet. En förändring har skett i miljömålssystemet, där en ny bisats förts in i generationsmålet; utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Konsekvensen av att inte kunna bedriva konkurrenskraftigt jordbruk inom Sveriges gränser har direkt negativ bäring på detta miljömål, då den matproduktion vi är beroende av då måste ske utomlands. Samtidigt uppskattar OECD/FAO att jordbruksproduktionen globalt sett måste öka med 60 % till år 2050, för att kompensera för befolkningsökning och ökad levnadsstandard (OECD/FAO, 2012). 20

23 Figur 5 1. Skåne idag (överst) samt Skåne i början av 1800-talet (nederst). 21

24 Figur 5 2. Båtnadsområden för Skånes dikningsföretag markerade med blått. 22

25 6 Möjliga fortsatta utredningar Ett flertal av ovanstående utredningsområden skulle kunna utredas mer i detalj. Att kvantifiera de olika möjliga konsekvenser som kvalitativt har beskrivits i föreliggande rapport. Till exempel skulle påverkan på översvämningar kunna utredas mer i detalj genom hydraulisk modellering av vattendrag. En sådan fördjupad utredning skulle kunna ske genom att välja ut ett antal typvattendrag/typområden för att illustrera de möjliga konsekvenserna av dammutrivning eller upphörande av markavvattning. Att fördjupa den grova GIS-analys som skett inom uppdraget. Man skulle här kunna förfina analysen till exempel genom att kartlägga vilka skyddsvärden som föreligger inom olika skyddsområden (Natura 2000 samt naturreservat) samt utreda hur dessa skyddsvärden förhåller sig till olika typer av anläggningar (gynnas eller missgynnas ett specifikt skyddsvärde av till exempel en damm utrivning?). Detta skulle kunna ge värdefull information för att kunna uppskatta vilken effekt ett nyprövningskrav skulle få för en viss verksamhet. Att fördjupa den grova utredningen avseende potentiellt produktionsbortfall, till exe mpel genom att göra olika antaganden avseende nyprövningar. Detta skulle kunna resultera i produktionsbortfall enligt olika möjliga scenarier. Produktionsbortfall kan utöver att drabba elproduktion via vattenkraft komma att drabba flera andra näringar, såsom jordbruk och skogsbruk. Att bedöma de ekonomiska konsekvenserna för sådana verksamhetsutövare som kommer att åläggas ansvar för nyprövningar enligt Vattenverksamhetsutredningens förslag. 23

26 7 Referenser Bain MB & Wine ML. (2010): Testing predictions of stream landscape theory for fish assemblages in highly fragmented watersheds. Folia Zoologica 59(3), Calles O. (2006): Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers. Karlstad University studies, 2005: p. Degerman E, Calles O, Näslund I & Wickström H. (2013): Påverkan på ström levande fisk av anlagda lugnvatten Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft. Havs- och vattenmyndigheten Rapport 2013:15, ISBN p. Dynesius M & Nilson C. (1994): Fragmentation and flow regulation of river systems in the northern 3 rd of the world. Science 266, Harby A, Olivier JM, Merigoux S & Malet E. (2007): A mesohabitat method used to assess minimum flow changes and impacts on the invertebrate and fish fauna in the Rhone River, France. River Research and Applications 23, Heggenes J & Roed KH. (2006): Do dams increase genetic diversity in brown trout (Salmo trutta)? Microgeographic differentiation in a fragmented river. Ecology of Freshwater Fish 15, ICF (2005): A Summary of Existing Research on Low-Head Dam Removal Projects. ICF Consulting, 33 Hayden Ave. Lexington, MA USA 781/ In association with Woodlot Alternatives, Inc. September, Report for NCHRP Project 25-25, Task 14, National Cooperative Highway Research Program, Transportation Research Board. 179 p. Isaksson M. (2010): Response of riparian vegetation to removal of the Kuba dam in Nätraån. Degree Thesis in Biology 30 ECTS Master s Level. Umeå Universitet. 28 p. Jordbruksverket (2009): Klimatförändringarna och dikningsföretaget. Mars Artikelnummer OVR168. Jordbruksverket (2013): Jordbrukets markavvattningsanläggningar i ett nytt klimat. Rapport: 2013:14. Kemp PS & O Hanley JR. (2010): Procedures for evaluating and prioritising the removal of fish passage barriers: a synthesis. Fisheries Management and Ecology, 17, Lucas MC & Baras E. (2001): Migration of freshwater fishes. Malden, MA: Blackwell Svience. Länsstyrelsen i Västerbotten län (2008): Historiska dammar i våra levande sjöar och vattendrag. Meddelande Länsstyrelsen i Norrbotten län (2010): Historiska dammanläggningar i Norrbottens län, Länsstyrelsens rapportserienr 9/

27 Malm-Renöfält B, Jansson R & Nilsson C. (2010): Effects of hydropower generation and opportunities for environmental flow management in Swedish riverine ecosystems. Freshwater Biology 55, Malm-Renöfält B. (2012): Ekologiska effekter av dammrivningar. Älvräddaren Strömmande vatten Levande landskap. 32 p. Available at: se/assets/files/alvraddaren_pdf/alvraddaren2012.pdf Naturvårdsverket (2009): Markavvattning och rensning Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i 11 kapitlet i miljöbalken. Augusti Handbok 2009:5. Nilsson N, Sjöstrand P & Lindvall P. (2013): Uppföljning av dammavsänkningar och dammutrivningar i Knipån, Hökesån och Tabergsån. Jönköpings Fiskeribiologi AB. FAKTA från Vätternvårdsförbundet Nr 3: p. OECD/FAO (2012): OECD-FAO Agricultural Outlook , OECD Publishing and FAO. Pess GR, Quinn TP, Gephard SR & Saunders R. (In press): Re-colonization of Atlantic and Pacific rivers by anadromous fishes: Linkages between life history and the benefits of barrier removal. Reviews in Fish Biology and Fisheries. Raddum GG, Fjellheim A & Velle G. (2008): Increased growth and distribution of Ephemerella aurivillii (Ephemeroptera) after hydropower regulation of the Aurland catchment in Western Norway. River research and applications 24, Renöfält BM, Lejon AGC, Jonsson M & Nilsson C. (2013): Long-term Taxonspecific Responses of Macroinvertebrates to Dam Removal in a Mid-sized Swedish Stream. River research and applications 29, Riksantikvarieämbetet (2013): Fornsök databas. fornsok/search.html. Rivinoja P, Calles O, Karlsson S & Lundström S. (2010a): Effects of small scale hydropower on aquatic fauna. Report Department of Wildlife, Fish, and Environ mental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Umeå, Sweden. 21 p. Rivinoja P, Calles O, Thorfve S, Lundqvist H & Leonardsson K. (2010b): Assessment of potential passage probabilities and reproduction areas for Atlantic salmon (Salmo salar L.) in the fragmented regulated River Ljusnan A baseline of hypothetical scenarios for eco-eco analyses. Report Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Umeå, Sweden. 16 p. Rivinoja P. & Larsson S. (2001): Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande vatten En litteratursammanställning. (In Swedish). Department of Aqua culture, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), S Umeå, Sweden. Report p. Rivinoja P. (2005): Migration problems of Atlantic salmon (Salmo salar L.) in flow regulated rivers. PhD-thesis, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Umeå, Sweden 2005: p. SMHI, 2012, Islossning i Torneälven, publicerad i Hydrologi 118, ISSN: Södra Östersjön/Länsstyrelserna, (2013), Vad har vi gjort och hur har det gått Sammanfattande utvärdering och resultatredovisning för Projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson UPPDRAG Åbyfors Tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1300884000 UPPDRAGSLEDARE Karin Alenius UPPRÄTTAD AV DATUM 09 PLATS Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö DATUM 2013-12-17 TID 13.00-15.30 NÄRVARANDE Jan

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag Vad vi skall gå igenom! Några allmänna begrepp Historiskt perspektiv Markavattningsföretag Hitta markavvattningsföretag Praktiskt och ibland

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar

Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar 2015-05-18 2015/955 ANVISNING Blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering - anvisningar och exempel Nedan följer anvisningar och kommentarer till respektive fält i blanketten Konsekvensutredning

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och bevattningen Hur påverkas bevattnings - anläggningarna? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående 1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sv Dagbladet 6/10 2013 Debatt (totalt 4 artiklar) Vattenverksamhetsutredningens förslag hotar satsningarna på ett fossilfritt energisystem och riskerar

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 DAGENS PROGRAM 10.00 - Syfte med dagen - Referensgruppen, presentation - Presentation

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer