BUDGET 2009 OCH VERKSAMHETSPLAN

Transkript

1 BUDGET 2009 OCH VERKSAMHETSPLAN Bild: Stenskogen Höör Kommunfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida ÖVERGRIPANDE MÅL OCH VISIONER 1 EKONOMISK STRATEGI 2 EKONOMIKONTORETS REDOGÖRELSE 3 KOMMUNENS EKONOMI 3 EKONOMISK ANALYS 3 KÄNSLIGHETSANALYS/NYCKELTAL 4 RESULTATBUDGET 5 FINANSIERINGSBUDGET 5 BALANSBUDGET 6 DRIFTSSAMMANDRAG/BUDGETRAMAR 7 INVESTERINGSSAMMANDRAG 7 MATERIAL PER NÄMND: DRIFTBUDGETEN: KOMMUNSTYRELSE 8 TEKNISK NÄMND, SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 11 TEKNISK NÄMND, AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET 13 FRITIDSNÄMND 15 KULTURNÄMND 17 BARN O UTBILDNINGSNÄMND 19 SOCIALNÄMND 25 MILJÖ O BYGGNADSNÄMND 30 INVESTERINGSBUDGETEN: KOMMUNSTYRELSE 33 TEKNISK NÄMND, SKATTEFINANSIERAD VERKS 34 TEKNISK NÄMND, AVGIFTSFINANSIERAD VERKS 35 FRITIDSNÄMND 38 KULTURNÄMND 39 BARN O UTBILDNINGSNÄMND 40 SOCIALNÄMND 44

3 EKONOMISK ÖVERSIKT Övergripande visioner och mål Visionen för Höörs kommun beskriver den önskvärda situationen år Den skall vara en övergripande, långsiktig målbild och inspirationskälla som är gemensam för samtliga verksamheter i Höörs kommun. Visionen skall också vara ett ramverk för inriktningsmålen och vara en utgångspunkt för nämndernas budgetarbete. Så här beskriver vi Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun: - unika naturkvaliteter, en levande landsbygd och ett friluftsliv av högsta klass - en trygg och omväxlande miljö att växa upp och åldras i - en storstadsnära kommun som attraherar och ger människor och företag spännande utvecklingsmöjligheter. För att kunna styra kommunen i den riktning som anges i visionen skall kommunfullmäktige dela ut uppdrag till nämnderna i form av inriktningsmål. Dessa mål är också av övergripande karaktär, men nedbrutna till respektive nämnds verksamhetsområde. Ett inriktningsmål skall vara direkt kopplat till visionens genomförande och visa på det som skall prioriteras högst av de olika nämnderna de närmaste åren. Kommunallagen kräver också att varje kommun skall utarbeta mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål skall kunna följas upp av Kommunfullmäktige, revision m.fl. Detta möjliggörs genom den målstyrningsmodell som antogs av Kf i april För att konkretisera genomförandet och göra det mätbart utarbetas ett eller flera effektmål till varje inriktningsmål. God ekonomisk hushållning Av de inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställt är följande mål av särskild vikt för begreppet god ekonomisk hushållning i Höörs kommun; Samtliga tre finansiella mål. Dricksvattnet i Höörs kommun skall vara rikligt, prisvärt och friskt utan tillsatser av klor eller andra liknande ämnen. En ökad andel elever skall få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet. Människor skall, om de så önskar, kunna bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt, med de stödinsatser detta kräver. Kommunen skall byggas ut på ett planerat sätt. Det skall i kommunens samtliga tätorter finnas tillgång till exploateringsbar mark för bostads- och verksamhetsändamål, förberedd för byggnation genom stadsplanering. Inriktningsmål kopplat till vision Tekniska nämnden: Dricksvattnet i Höörs kommun skall vara rikligt, prisvärt och friskt, utan tillsatser av klor eller andra liknande ämnen. Vattenmiljön i Ringsjön skall förbättras, bla genom att allmänna avloppsanläggningar byggs ut kontinuerligt och blir tillgängliga inom flertalet områden med tätbebyggelse. Trafiksäkerheten i Höörs kommun skall ökas genom att farliga vägkorsningar åtgärdas, genom en ombyggnad av riksväg 23, ett väl utvecklat gång- och cykelvägnät, bra ridvägar samt gator med väl underhållna beläggningar och genomförd tillgänglighet för funktionshindrade. Miljö- och byggnadsnämnden: Byggnadskulturen i Höörs kommun skall kännetecknas av en spännande blandning av välbevarade kulturella miljöer och modern, estetiskt tilltalande arkitektur. Miljö- och byggnadsnämnden skall ha ett förebyggande tillsynsarbete för att uppfylla de statliga miljökvalitetsmålen, vilket bidrar till att kommuninnevånarna upplever miljön i Höörs kommun som trygg och attraktiv. Barn- och utbildningsnämnden: En ökad andel elever skall få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet. Skolan skall involvera det lokala näringslivet i skolans arbete. Kommunens skolor och förskolor skall utveckla egna profilområden för att ge invånarna attraktiva valmöjligheter. FN.s barnkonvention skall vara vägledande för nämndens verksamhet. Valfrihet inom förskolan skall öka enligt riksdagens beslut om etableringsfrihet. Fritidsnämnden: Projekten Reservatsbildning i Stenskogen, Höör och Frostavallen/Dagstorp Centrum för friluftsliv skall utvecklas för friluftsändamål med beaktande av projektens slutrapport. Kommunens idrotts-, bad- och friluftsanläggningar skall bibehållas i gott skick samt ägas, drivas och skötas i nära samverkan med föreningar och näringsliv. Folkhälsoperspektivet skall vara en grund för nämndens verksamhet. Kulturnämnden: Nämnden skall främja barn- och ungdomskultur. Nämnden skall stödja dokumentation av kulturella och historiska miljöer. Nämnden skall stimulera till ett rikt kulturliv för invånarna. 1

4 EKONOMISK ÖVERSIKT Socialnämnden: Saklig och tydlig information beträffande individens respektive kommunens ansvar i omsorgsfrågor samt ett förebyggande arbetssätt skall ge den enskilde trygghet och möjlighet att ta ett ökat eget ansvar för sin situation. Medborgardialog och samverkan med andra aktörer inom vård och omsorg skall vara vägledande för socialtjänsten. Människor skall, om de så önskar, kunna bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt, med de stödinsatser detta kräver. FN:s barnkonvention skall vara vägledande för nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att den samlade kommunala verksamheten utvecklas i riktning mot kommunens vision och inriktningsmål. Kommunstyrelsen skall svara för att Höörs kommun förmedlar en öppen och enhetlig bild av sin verksamhet gentemot media och sina invånare. En offensiv informations- och marknadsföringsverksamhet som omfattar hela kommunen, skall utvecklas under planeringsperioden. Personalpolitiken skall utvecklas i syfte att stärka Höörs kommuns bild av en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Formerna för inflytande och delaktighet i den kommunala verksamheten skall utvecklas. I Höörs kommun har alla rätt till en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Kommunen skall byggas ut på ett planerat sätt. Det skall i kommunens samtliga tätorter finnas tillgång till exploateringsbar mark för bostads- och verksamhetsändamål, förberedd för byggnation genom stadsplanering. Naturvården skall ha en framskjuten roll i samhällsplaneringen Ekonomisk strategi Avsikten med kommunens ekonomistyrning är att uppnå balans mellan en acceptabel ekonomisk situation och ett bra verksamhetsresultat, dvs vad som faktiskt åstadkommits för pengarna. De finansiella målen skall enligt kommunallagen kompletteras med verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Denna balans definieras som god ekonomisk hushållning för Höörs kommun. Vid fastställande av ekonomisk strategi är det viktigt att även ta hänsyn till kända framtida förändringar som påverkar kommunens finansiella situation. Höörs kommun har under flera år diskuterat hur de stegrande kostnaderna för pensioner skall finansieras. kostnadsökningen. Kommunen har tagit beslut om att försälja sina verksamhetsfastigheter till det egna helägda bolaget Höörs Fastighets AB. I samband med försäljningen möjliggörs att medel avsätts till pensionsförvaltning. Denna förvaltning beräknas få till följd att pensionskostnadsökningarna kan mötas av avkastade medel samt dispositioner ur pensionskapitalet. Härigenom kan negativa effekter undvikas i form av neddragningar i verksamheterna alternativt skattehöjningar. Som en följd av att pensionskostnadsökningarna säkrats på detta sätt kan kommunens ekonomiska strategi revideras så att resultatkravet mildras. Tidigare resultatkrav präglades av ambitionen att löpande bygga upp ett pensionskapital. En resultatnivå som motsvarar 1 % av skatt och statsbidrag kan nu anses tillräcklig. Eftersom budgetprocessen tar sin början i att fastställa kommunens finansiella förutsättningar är de finansiella målen grundläggande för budget- och planeringsprocessen. Nedan följer kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål för planperioden; årets resultat skall utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld. 1 % = 5,4 mkr (lämplig nivå om pensionsskulden är säkrad) 2 % = 10,8 mkr (lämplig nivå om pensionskapital löpande byggs upp) Nyinvesteringar skall i första hand finansieras med skattemedel. Kommunens låneskuld får maximalt uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Inkomster från försäljning av anläggningstillgångar skall användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet. Balanskrav Förutom ovanstående strategiska mål för kommunens ekonomi har kommunen att ta hänsyn till kommunallagen som föranstal tar att kommunen skall ha en god ekono misk hushållning. I förarbeten till lagstiftningen anges att ett kriterium för god ekonomisk hushållning är att kommunens förmögenhet inte får minska. Den kommunala förmögenheten är specificerad till kommunens eget kapital. Gällande lagstiftning specificerar ytterligare kraven på god ekonomisk hushållning genom att ange minimikrav på ekonomisk balans i den kommunala ekonomin. Mini mikraven på ekonomisk balans är att kommunens resultat 3 skall vara positivt. Resultat 3 motsvarar förändringen av kommunens eget kapital, det vill säga re sultat efter av skrivningar, pensionskostna der och extra ordinära poster. Balanskravet gäller från och med år För att minimera de negativa effekterna för kommande skattebetalargeneration finns det ambitioner att bygga upp ett förvaltat kapital som skall bidra till att finansiera 2

5 EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomikontorets redogörelse Samhällsekonomi Den internationella konjunkturavmattning som inleddes mot slutet av 2007 och fortsatte under första halvåret i år har nu fördjupats till följd av den finansiella oron. Turbulensen på de finansiella marknaderna har fortsatt och förstärkts under de senaste månaderna och resulterat i kraftiga börsras och konkurshot. I Sverige dämpas tillväxten i år och nästa år, men efterfrågan tar åter fart mot slutet av nästa år när optimismen sakta återvänder till företag och hushåll. Den försvagade internationella efterfrågan medför att exporttillväxten saktar in. Dessutom sprider sig pessimismen allt mer bland hushållen. Trots den fortsatt expansiva finanspolitiken försvagas arbetsmarknaden ytterligare nästa år och BNP-tillväxten fortsätter att dämpas. Först 2010 tar tillväxten ordentlig fart och ökar med över tre procent. Kommunens ekonomi Resultatet i Bokslut 2007 innebar att kommunens egna kapital ökade med 11,9 Mkr. Som en följd av en kraftigt vikande konjunktur och relativt stora budgetöverskridanden visar månadsuppföljningarna 2008 på ett negativt resultat om ca 9 mkr. Jämfört med de ursprungliga planerna ligger resultatnivån betydligt under budgeterad utveckling års budgetramar innebär att verksamheterna kompenseras för löneökningar och inflation. Dessutom regleras resursfördelningen utifrån demografiska förändringar. Stora omfördelningar är framförallt kopplade till Barn och utbildningsnämndens verksamheter. Relativt sett så minskar kostnaderna inom gymnasieverksamheten men ökar något inom grundskola och barnomsorg. För att klara det lagreglerade balanskravet har planerad skattesänkning år 2009 skjutits fram i planperioden och dessutom har det varit nödvändigt att ålägga nämnderna ett besparingsbeting om 1% av nettokostnaderna. Även i ett längre tidsperspektiv påverkar den demografiska utvecklingen förutsättningarna för den kommunala ekonomin och verksamheternas innehåll och omfattning. För att klara av att bedriva verksamheterna med en god kvalitetsnivå måste genomgripande förändringar genomföras. Kommunen har inlett en strukturerad omprövningsprocess med syfte att anpassa och kostnadseffektivisera de kommunala verksamheterna. Socialnämnden har slutfört denna process och Barn- och utbildningsnämnden är mitt uppe i sin process. Budgetramarna har inte fullt ut anpassats till kommunens eko nomiska strategi. Noterbart är att trots en skattesänkning om 25 öre per år under uppnås kommunens ekonomiska strategi En förutsättning är dock att lågkonjunkturen blir kortvarig och att sysselsättningen åter utvecklas på ett positivt sätt. Den löpande verksamheten genererar en utveckling av det egna kapitalet enligt nedan med Kommunstyrelsens förslag till budget: 2009: 1,2 MKR 2010: 5,6 MKR 2011: 10,8 MKR Kommunens försäljning av verksamhetsfastigheter till det helägda fastighetsbolaget HFAB innebär att en stor realisationsvinst uppstår. I budgeten för 2009 kalkyleras denna vinst till ca 180 Mkr. Det frigjorda kapitalet skall dels användas till att stärka kommunens likviditet och dels till avsättningar till kommunens pensionsförvaltning. Genom denna avsättning kan framtida kostnadsökningar för pensioner hanteras på ett sådant sätt att belastningen på skattekollektivet inte ökar jämfört med dagens läge. Ekonomisk analys Avstämning ekonomisk strategi Det övergripande strategiska målet för kommunen är att kommunens eget ka pital inte får minska. Som tidigare nämnts regleras detta numera i kom munallagen. Nedan redovisas föränd ringen av eget kapital mellan 2007 och , , EGET KAPITAL 1, Ett riktmärke för nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är 96 %. Denna nivå är härledd ur kommunens målsättning för egenfinansiering av investeringar. Utvecklingen av detta mått redovisas nedan: 5,6 10,8

6 EKONOMISK ÖVERSIKT NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATT OCH STATSBIDRAG 95,8 96,2 97,6 96,7 96,0 Soliditeten är också ett uttryck för den finansiella styrkan i kommunen. Om soliditeten minskar är detta ett tecken på att kostnadsnivån är för hög. Under planperioden ligger soliditetsnivån fast på en nivå om 83% Kommunens likviditet har under några år fallit ner mot en hanterbar miniminivå. Från och med 2009 ökar likviditeten kraftigt. Orsaken är frigjorda medel då kommunens veksamhetsfastigheter säljs till det egna helägda fastighetsbolaget. Likviditeten beräknas uppgå till nästan 121 Mkr budgetåret Finansnettot bedöms bli positivt under planperioden. Ett positivt fi nansnetto genererar resurser till den lö pande kommunala verksamheten. Investeringsnivån, inom den skattefinansierade verksamheten, ligger i snitt på 38 mil joner kronor varje år under planpe rio den. Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor andel av våra totala tillgångar som vi själv äger, det vill säga eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. För 2009 beräknas soliditeten till 83 %. Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser i omvärlden som ofta kan vara svåra att påverka. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att tydliggöra hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation är upprättandet av en känslighetsanalys. I sammanställningen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Bland annat framgår det att varje procents löneökning innebär en kostnadsökning med 3,6 mkr. Händelse/förändring Kostnad/intäkt (mkr) Löneförändring med 1 % + - 3,6 Ränteförändring med 1 % + - 0,6 Likviditetsförändring med 10 mkr + - 0,4 Upplåning 10 mkr + - 0,5 Socialbidragsförändring med 1 % + - 0,2 Generella statsbidrag med 1 % + - 1,3 Bruttokostnader med 1 % + - 7,3 Förändrad utdebitering med 1 kr ,0 Nyckeltal Soliditet (1) Likvida medel, mkr 6,8 27,4 120,7 99,1 95,2 Skuldsättningsgrad, % Nettokostnader o finansnetto i förhållande till skatteintäkter o statsbidrag, % (exkl. avskrivningar) 95,8 96,2 97,6 96,7 96,0 Resultat inkl. e.o poster, mkr 11,9 3,3 1,2 5,6 10,8 Tillgångar, mkr Tillgångar/invånare, kr Låneskuld, mkr Låneskuld/invånare, kr Eget kapital, mkr Eget kapital/invånare, kr 504, , , , , , , , , , , , , , , Investeringar, mkr 88,4 77,6 77,1 42,9 30,5 Utdebitering, kr % 20:83 20:58 20:58 20:33 20:08 Antal invånare den 31 dec

7 EKONOMISK ÖVERSIKT RESULTATBUDGET Bokslut Budget Budget VEP VEP Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKO- STN. (Not 1) Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER SKATT O FINANS Extraordinär post reavinst FÖRÄNDRING AV EGET KAPI- TAL FINANSIERINGSBUDGET Bokslut Budget Budget VEP VEP Mkr Tillförda medel Årets resultat Avskrivningar Justering ej rörelsekap.påverkande poster Ökning av långfristiga skulder Minskn. av långfristiga fordringar Summa tillförda medel 18, Använda medel Nettoinvesteringar i inventarier och fastigh Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder Summa använda medel FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL

8 EKONOMISK ÖVERSIKT BALANSBUDGET Bokslut Budget Budget VEP VEP Tkr ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Likvida medel Övriga omsättningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital vid årets början Årets förändring EGET KAPITAL Avsättningar pensioner Långfristiga lån AVSÄTTN O LÅNGFRISTIGA SKUL- DER KORTFRISTIGA SKULDER S.A SKULDER & EGET KAPITAL Ansvarsförbindelse pensionsskuld Resultatbudget Mkr Not 1 Nämndernas nettokostnader 621,5 625,4 627,0 Avsatt för lönekostnadsökningar 10,6 21,7 Pensionskostnader 10,0 10,0 10,0 Förändring semesterlöneskuld 1,1 1,1 1,1 Anslag för oförutsedda händelser KF 0,7 0,7 0,7 Anslag för oförutsedda händelser KS 5,7 5,8 10,2 Reserverade medel exploateringskostn 1,0 1,0 1,0 Utvecklingsprojejt 2,4 2,4 2,4 Avkastning bolag - 0,4-0,4-0,4 Kapitalkostnad (intern intäkt) -28,0-29,4-29,9 Nya projekt 1,2 1,2 1,2 Avskrivningar 13,8 15,8 15,8 Summa Verksamhetens nettokostnader 629,0 644,2 660,8 Balansbudget Mkr IB 2005 Not 2 Eget kapital inkl. regleringskonton affärsdrivande verksamhet: VA-verksamhet 6,3 Elnätsverksamhet 6,7 6

9 EKONOMISK ÖVERSIKT Driftssammandrag/budgetramar Tkr Bokslut Budget Budget VEP VEP Kommunstyrelse Teknisk nämnd skattefin Teknisk nämnd avgiftsfin Fritidsnämnd Kulturnämnd Barn o utbildning Varav Gymnsieverksamheten särsk ram Socialnämnd Miljö o byggnadsnämnd TOTALT Löneökning ingår i nämndernas ramar Nämnders nettokostnad i löpande priser Investeringssammandrag Tkr TOTALT Kommunstyrelse Teknisk nämnd:skattefinansierad Miljö och byggnadsnämnd Kulturnämnd Fritidsnämnd Barn o utbildning Socialnämnd =========== =========== =========== =========== Totalt exkl avgiftsfinansierat Teknisk nämnd:avgiftsfinansierad =========== =========== =========== =========== Totalt inkl avgiftsfinansierat Totalt Snitt per år Snitt per år exkl avgiftsfinansierad

10 KOMMUNSTYRELSEN BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP INTÄKTER KOSTNADER VARAV: PERSONALKOSTNAD ÖVRIGA VERKS.KOSTNADER LOKALKOSTNAD KAPITALKOSTNAD TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL ÅRETS RESULTAT KOSTNADER NÄMND- OCH STYRELSEVERKSAMHET STÖD TILL POLITISKA PARTIER REVISION ÖVRIG VERKSAMHET GEMENSAMMA ADMINISTRATIVA ENHETER ÖVRIGA GEMENSAMMA SERVICEENHETER ÖVERGRIPANDE PERSADM. VERKSAMHET FASTIGHETSFÖRVALTNING FYSISK OCH TEKNISK PLANERING NÄRINGSLIVSFRÄMJANDE ÅTGÄRDER TURISTVERKSAMHET MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD RÄDDNINGSTJÄNST O SAMHÄLLSSKYDD BIBLIOTEK MUSIKSKOLA FÄRDTJÄNST ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER BOSTADSANPASSNING KOLLEKTIVTRAFIK INTÄKTER ÖVRIG VERKSAMHET GEMENSAMMA ADMINISTRATIVA ENHETER ÖVRIGA GEMENSAMMA SERVICEENHETER ÖVERGRIPANDE PERSADM/SOC VERKS FASTIGHETSFÖRVALTNING FYSISK OCH TEKNISK PLANERING MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD RÄDDNINGSTJÄNST O SAMHÄLLSSKYDD BIBLIOTEK MUSIKSKOLA FÄRDTJÄNST KOLLEKTIVTRAFIK

11 KOMMUNSTYRELSEN Inriktningsmål Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att den samlade kommunala verksamheten utvecklas i riktning mot kommunens vision och inriktningsmål. Kommunstyrelsen skall svara för att Höörs kommun förmedlar en öppen och enhetlig bild av sin verksamhet gentemot media och sina invånare. Effektmål För samtliga inriktningsmål finns utarbetade mätbara effektmål. Dessa skall följas upp och redovisas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under verksamhetsåret, i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunens hemsida skall utvecklas samt tillgänglighetsanpassas så att all publik information (trycksaker) som produceras om verksamheten samtidigt finns tillgänglig på hemsidan, liksom alla de blanketter som kan användas av allmänheten. En offensiv informations- och marknadsföringsverksamhet som omfattar hela kommunen, skall utvecklas under planeringsperioden. Personalpolitiken skall utvecklas i syfte att stärka Höörs kommuns bild av en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Effektmål 1: En marknadsföringsplan för Höörs kommun skall utarbetas. Effektmål 2: Ett samordnat presentationsmaterial (trycksaker, film och på hemsida) skall utformas för att marknadsföra kommunen gentemot boende, företag, nyinflyttade samt besökare. Under planperioden skall ett förslag till reviderad personalpolicy utarbetas. Formerna för inflytande och delaktighet i den kommunala verksamheten skall utvecklas. Kommunen skall byggas ut på ett planerat sätt. Det skall i kommunens samtliga tätorter finnas tillgång till exploateringsbar mark för bostads- och verksamhetsändamål, förberedd för byggnation genom stadsplanering. Se t ex under socialnämnden angående utveckling av rutiner för klagomålshantering! Arbeta fram detaljplaner för ca 100 lägenheter/ år. Ändra gällande detaljplaner eller ta fram nya detaljplaner så att det finns minst 10 tomter klara för exploatering i Tjörnarp, Snogeröd och Norra Rörum. Påbörja arbetet med översiktsplan för utbyggnadsområdet Ringsjöbandet som underlag för detaljplanering. Det ska finnas en planberedskap för verksamheter som täcker in 5 års efterfrågan, ca 10 hektar. I Höörs kommun har alla rätt till en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Räddningstjänsten skall genomföra en risk- och sårbarhetsanalys över kommunen och föreslå skadeförebyggande åtgärder för de fem största riskerna. Naturvården skall ha en framskjuten roll i samhällsplaneringeniljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas. Reservatbildning i Stenskogen slutföres. Färdigställa miljödokumentet. Miljöbokslut sammanställs. Siktdjupet i Ringsjön skall öka 9

12 KOMMUNSTYRELSEN Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för följande verksamhetsområden: Nämnd-och styrelseverksamhet som inkluderar budget och plan för Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Stöd till politiska partier. Revision. Övrig verksamhet som inkluderar allmänna val, förmyndarverksamhet, medlemsavgifter till kommunförbunden, konsumentrådgivning, bidrag till föreningar, risk & försäkring, utredningar, natur/kulturvård samt statistik och planering. Gemensamma administrativa enheter som inkluderar ledningsgrupp, kommunkansli, personal-och ekonomikontor och IT-service. Övriga gemensamma serviceenheter inkluderande reception, bilpool o centralarkiv. Övergripande personaladministration såsom personalutbildning, arbetsmiljöåtgärder, företagshälsovård och medel för fackliga företrädare. Viss fastighetsförvaltning. Fysisk och teknisk planering. Näringslivsfrämjande åtgärder. Turistverksamhet i huvudsak genom bidrag till turistföreningen. Räddningstjänst och totalförsvar. Bibliotek och Musikskola med vilka särskilda verksamhetsavtal tecknats. Färdtjänst. Arbetsmarknadsåtgärder. Bostadsanpassning. Kollektivtrafik Verksamhetsförändringar Kommunkansli Ett nytt dokument- och ärendehanteringsprogram har tagits i bruk under Arbete med att implementera programmet i kommunförvaltningen och skapa rutiner för elektronisk dokumenthantering kommer att fortsätta under Kansliet ansvarar även för samordning av arbetet kommunens nya hemsida. I juni 2009 äger val till europaparlamentet rum. Kansliet kommer att, tillsammans med valnämnden, ansvara för genomförande av detta val i Höörs kommun. EU-kontor i samarbete med andra kommuner införes from Personalkontor Under 2009 kommer påbörjas införande av ett nytt löne/personalsystem, ett omfattande arbete som kommer ta flera år att genomföra fullt ut. Det nya systemet ger ett minskat pappersflöde genom effektivare former för lönerapportering, bättre tillgång till information och utdata, verktyg för schema- och bemanningsplanering m m. Detta innebär fördelar inte minst för chefer/arbetsledare som därigenom får ett bättre stöd för planering, beslut och uppföljning. Höörs kommuns personalpolicy antogs av KF Sedan dess har skett förändringar dels i omvärlden dels i kommunens organisation som påkallar revidering. Personalkontoret kommer därför under 2009 att arbeta fram ett förslag till reviderad personalpolicy. 10 Ekonomikontor Ekonomikontoret kommer under följande planperiod att utveckla kommunens användning av elektronisk handel. Ett första steg har tagits 2008 då elektronisk fakturahantering införts. Syftet är att effektivisera hela inköpsförfarandet, från planering till fakturahantering. Vidare kommer arbetsinsatserna vad gäller vidareutveckling av metoder och rutiner för uppföljning-/ utvärdering att fortgå. Med utgångspunkt från kommunens nyligen förändrade ekonomisystem skall beslutstödsfunktioner utvecklas. IT-enheten Kraven på IT-stöd ökar och IT-enheten kommer därför att arbeta mer strukturerat för att synlig- och tydliggöra de tjänster som levereras. Arbetet utgår från ramverket ITIL och arbetssättet kommer att implementeras under 2009 med början gentemot skolan. IT-enheten strävar också efter öka samverkan med andra kommuner för att göra samordningsvinster. Planenheten Exempel på översikts- och detaljplaner under perioden. Översiktsplan Höörs kommun Fördjupning av översiktsplanen för Höörs centrum Planprogram för Ringsjöbandet Planprogram för Stenskogsområdet Fördjupning av översiktsplanen för Frostavallsområdet Översyn av översikts- och detaljplaner för Tjörnarps och Snogeröds tätorter Detaljplaner för Höör Väster Detaljplan för Sjunnerup 2:9 m.fl. fastigheter (Sågenområdet m.m.) Revidering av äldre detaljplaner Näringslivsfrämjande åtgärder Arbetet med Varumärket Höör ska intensifieras under året. Extern konsult kommer att involveras fortlöpande i arbetet. Räddningstjänsten Under 2009 skall räddningstjänsten fördjupa arbetet med internt skydd samt fortsätta med arbetet säker och trygg kommun. Vidare skall räddningstjänsten arbeta med genomförandet av de handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor som kommunfullmäktige har antagit. Under 2009 fortsätter iiordningställandet av övningsplats. Bibliotek Satsningar på att förbättra och modernisera utlåningssystem och bokningssystem för datorer fortsätter. Musikskola Inom musikskolan tas nästa steg i en utbyggnad till Höörs Kulturskola. Kommunikationer Den under 2008 genomförda utbyggnaden av trafiken konsolideras genom informationsinsatser under 2009.

13 TEKNISK NÄMND SKATTEFINANSIERADE DELEN BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP INTÄKTER KOSTNADER VARAV: PERSONALKOSTNADER ÖVRIGA VERKS.KOSTNADER LOKALKOSTNADER KAPITALKOSTNADER TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL ÅRETS RESULTAT KOSTNADER TEKNISK NÄMND TEKNISKT KONTOR O MBK-VERKSAMHET GATOR OCH VÄGAR SAMT PARKERING PARKER ENERGIRÅDGIVNING INTÄKTER TEKNISKT KONTOR O MBK-VERKSAMHET GATOR OCH VÄGAR SAMT PARKERING PARKER ENERGIRÅDGIVNING Inriktningsmål Trafiksäkerheten i Höörs kommun skall ökas genom att farliga vägkorsningar åtgärdas, genom en ombyggnad av riksväg 23, ett väl utvecklat gång- och cykelvägnät, bra ridvägar, samt gator med väl underhållna beläggningar och genomförd tillgänglighet för funktionshindrade. Effektmål Prioritera beläggningsunderhållet Gång- och cykelvägnätet och anpassningen för funktionshindrades behov skall byggas ut i den takt som den långsiktiga planeringen, med och utan bidrag från Vägverket, anger. Verksamhetsbeskrivning Tekniska nämnden har hand om och ansvarar för såväl utbyggnad som drift av gator, vägar, GC-vägar, övriga trafikytor samt grönområden och exploateringsprojekt för industrimark och bostäder. Tekniska nämnden är också remissinstans för kommunens planeringsverksamhet. Kommunens MBK- verksamhet (Mätning, Beräkning och Kartframställning) åvilar också nämnden, som även är kommunens trafiknämnd och svarar för det lokala trafiksäkerhetsarbetet. Nämnden svarar också för samordningen av renhållningsfrågor mellan renhållningsbolaget MERAB och kommunen samt för den kommunala energirådgivningen. Verksamhetsförändringar Överföringen av kommunens bebyggda fastigheter till det kommunala fastighetsbolaget kommer att få konsekvenser för tekniska nämnden. Organisationen måste ses över och nya verksamhetsramar fastställas. Mark- och exploateringsfrågorna kommer sannolikt som tidigare att politiskt sortera direkt under kommunstyrelsen medan MBK, GIS, kart- och fastighetsbildningsfrågorna, som föreslås inordnas under mark- och exploateringsenheten, fortsättningsvis har tekniska nämnden som politisk nämnd. Organisatoriskt finns mark- och exploateringsenheten inom tekniska kontoret. En ny mark- och exploateringschef får som en av sina första arbetsuppgifter att 11

14 TEKNISK NÄMND forma verksamheten för exploatering och MBK. En annan viktig uppgift för den nya tjänsten blir att fortsätta arbetet med att säkerställa fastighetsbildnings-, kart- och GISverksamheten inom kommunen. Fortsatt ökning med utbyggnader av verksamhets- och bebyggelseområden kan förväntas de närmaste åren, vilket kommer att kräva mycket arbete, både administrativt och utförandemässigt, inom alla nämndens verksamhetsområden. Inte minst gäller detta Höör Väster och det nya, stora verksamhetsområdet i norra delen av tätorten, som påbörjades under 2008 och fortsätter under den kommande planeringsperioden. Budgetramen har för den skattefinansierade driftssidan ökats med 377 tkr för en kartteknikertjänst som rekryterades Detta medför att det slutliga tillskottet av skattemedel blir tkr. De successivt ökande kapitaltjänstkostnaderna är generellt tunga posten i tekniska nämndens driftsbudget både på den skatte- och taxefinansierade sidan. Ständigt ökande energikostnader slår också hårt mot den tekniska verksamheten. Härutöver ökar även de direkta driftskostnaderna för tillkommande ytor vilket på så sätt utgör ytterligare en belastning. Automatisk kompensation för kapitaltjänstkostnader bör fortsättningsvis tillföras tekniska nämnden årligen. De ökade kapitalkostnaderna har tidigare medfört att bl.a. det löpande beläggningsunderhållet varit lägre än vad som bör accepteras. I kombination med skenande oljepris så finns en uppenbar risk att beläggningsunderhållet åter får stå tillbaka. 12

15 TEKNISK NÄMND AVGIFTSFINANSIERADE DELEN BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP INTÄKTER KOSTNADER VARAV: PERSONALKOSTNADER ÖVR VERKS.KOSTNADER LOKALKOSTNADER KAPITALKOSTNADER NETTOKOSTNAD ÅRETS RESULTAT 226 REGLERINGSKONTO KOSTNADER ELFÖRSÖRJNING VATTENFÖRSÖRJN O AV- LOPPSHANTERING INTÄKTER ELFÖRSÖRJNING VATTENFÖRSÖRJN O AV- LOPPSHANTERING Inriktningsmål Dricksvattnet i Höör skall vara rikligt, prisvärt och friskt, utan tillsatser av klor eller andra liknande ämnen. Effektmål Maximalt fem (5) klagomål från abonnenter avseende dricksvattenkvalitet/kvantitet skall förekomma. (undantag vid vattenläcka och serviceåtgärder i nät eller anläggning) Max. tre (3) kem. el. biologiska analyser med bedömningen Tjänligt med anmärkning efter omprov. Avser prov på utgående vatten i verk eller på nätet. Vattenmiljön i Ringsjön skall förbättras, bl.a. genom att allmänna avloppsanläggningar byggs ut kontinuerligt och blir tillgängliga inom flertalet områden med tätbebyggelse Utbyggnad av vatten och avlopp i ytterområden skall årligen genomföras enligt beslutad, långsiktig plan. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten inom den avgiftsfinansierade delen består av: Elförsörjning Tillhandahållande av elnät för energiförsörjning inom Höörs Energiverks koncessionsområde. Vattenförsörjning och avloppshantering genom allmän anläggning 13 Verksamhetsområdet för vatten och avlopp omfattar Höörs tätort med Sätofta och övrig tätbebyggelse kring Ringsjöarna, samt Tjörnarps, Norra Rörums och Snogeröds tätorter. Antalet fastigheter som är anslutna uppgår till ca Verksamheterna skall var för sig vara självfinansierade. Avgifter uttas efter fastställda taxor. Utjämning över åren görs via regleringsfonderna.

16 TEKNISK NÄMND Verksamhetsförändringar Det årliga arbetet med ett antal anläggningsprojekt för sanering och renovering inom de befintliga el- och vanäten kommer att fortsätta, samtidigt som utbyggnader tillkommer inom de områden som är redovisade i den långsiktiga planen för va-utbyggnad till ytterområden i kommunen. Arbetet med ovidkommande vatten i spillvattennätet måste fortsätta under åren framöver, för att minska flödet och den pumpade volymen vatten och risken för källaröversvämningar. Under 2008 och 2009 kommer ytterligare nybebyggelseområden att tas i bruk, vilket innebär att volymen arbete, med tillkommande abonnenter, kommer att fortsätta öka, både på el- och va-sidan. Under planeringsperioden förväntas det nya, stora verksamhetsområdet i norra delen av tätorten börja utvecklas, något som kommer att kräva både planerings- och utbyggnadsresurser inom de avgiftsfinansierade sektorerna. Brukarnas kostnader för el- och va-verksamheterna är vid jämförelse att anses som låga, såväl i regionalt som nationellt perspektiv. Utjämning av resultaten över åren görs via regleringsfonderna. För år 2009 bedöms regleringsfonderna för va och el att behöva utnyttjas med 800 tkr, varav 600 tkr från va-verkets fond och 200 tkr från elverkets fond, för att stabilisera det ekonomiska utfallet för året. Detta är för att kompensera för ökade kapitalkostnader genom investeringar i Ormanäsverket och va i ytterområden samt för att täcka för höjda elpriser och personalkostnader. 14

17 FRITIDSNÄMND BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP INTÄKTER KOSTNADER VARAV: PERSONALKOSTNAD ÖVRIGA VERKS.KOSTNADER LOKALKOSTNAD KAPITALKOSTNAD TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL ÅRETS RESULTAT -397 KOSTNADER FRITIDSNÄMND ALLMÄN FRITIDSVERKSAMHET IDROTTS- OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR FRITIDSGÅRDAR/FÖREBYGGANDE VERKS INTÄKTER ALLMÄN FRITIDSVERKSAMHET IDROTTS- OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR FRITIDSGÅRDAR/FÖREBYGGANDE VERKS Inriktningsmål 1. Projekten Reservatsbildning i Stenskogen, Höör och Frostavallen/Dagstorp Centrum för friluftsliv skall utvecklas för friluftsändamål med beaktande av projektens slutrapport. 2. Kommunens idrotts-, bad- och friluftsanläggningar skall bibehållas i gott skick samt ägas, drivas och skötas i nära samverkan med föreningar och näringsliv. Effektmål 1.1 Medverkan i friluftssatsningar i Stenskogen enligt projektplan. Kommunens kostnad: kr. 1.2 Genomförande av Frostavallen/Dagstorp-projektet enligt projektplan. Kommunens kostnad: : tkr. Detta är till största delen investeringskostnader Anläggningsstöd och skötselbidrag bibehålles och utvecklas i enlighet med uppgjord budget för Nya avtal kommer att diskuteras med berörda föreningar inom ramen för nuvarande budget. Projektet Höör Idrott har lett till bildandet av Höörs Föreningsallians. I detta forum kommer drift- och ägarfrågor att närmare utvecklas Driftsavtal har skrivits med Höörs Föreningsallians ang drift och skötsel av ishall och fotbollsplaner. Driften av den nya konstgräsplanen bör också innefattas i detta avtal Badplatsen vid Vaxsjön ska tillsammans med Ny Arena, Malmö, tillgänglighetsan-passas. Badbryggorna ska ses över och förnyas. 15

18 FRITIDSNÄMND Inriktningsmål 3. Folkhälsoperspektivet skall vara en grund för nämndens verksamhet. Effektmål 3.1. Motion i alla former skall uppmuntras och underlättas för både ung och äldre. Enkla motionsslingor som Hälsans stig med tipsrundor ska finnas också i de mindre orterna, om sådant önskas. Här behövs hjälp av föreningar, som då får stöd av Fritid och kultur. En stor utmaning blir också friluftssatsningarna i Frostavallen/Dagstorp Verksamheten på Älvkullen skall stimulera till goda vanor, där dans, musik och motionsidrott har sitt centrum i en drogfri miljö Drogfrihet inom idrottsrörelsen är ett krav för att få del av kommunens bidrag och tillgång till dess lokaler. Ett handlingsprogram mot droganvändning har utarbetats för föreningarna i studieförbundet SISUS regi Hälsovecka för alla ska genomföras en gång om året Deltagande i läger för inaktiva ungdomar, SKUTTläger, kommer att fortsätta i samverkan med andra kommuner. 4. Särskilt konto för vänortsutbyte har inte varit möjligt att anslå i 2009 års budget. Kostnader för nödvändigt vänortsutbyte får under 2009 lösas under andra verksamheter. Verksamhetsbeskrivning Fritidsnämnden svarar för information till föreningar och allmänheten, nämndernas administration, bidragsgivning, lotterier, anläggningsfrågor, utbildning för ledare, projektarbeten mm. Fritid tillhandahåller viss föreningsgemensam utrustning och lämnar föreningsservice genom tryckning (till självkostnadspris via vaktmästeriet) mm. Fritidsnämnden tillhandahåller inomhus- och utomhusanläggningar för idrott och motion. Både föreningar och privatpersoner har möjlighet att hyra in sig i dessa anläggningar efter de taxor, som Kommunfullmäktige har bestämt. Fritidsnämnden svarar normalt för grundläggande skötsel och materialkostnad för anläggningarna. Föreningar erbjuds nyttjande och skötselavtal som komplettering. Verksamhetsförändringar Under 2006 gjordes en uppföljande enkät på samma grunder som den från Resultatet blev följande prioriterade områden, som ska prioriteras under : Förbättra marknadsföringen: hemsida, Frostabladet, andra lokalmedia, pressinformationer, starta några projekt på Älvkullen. Stärka insatserna bland barn och ungdomar. Samarbeta med kulturnämnden och kultursekreteraren som fått i uppdrag att särskilt satsa på barn och ungdomar. Skolan, biblioteket och musikskolan är andra viktiga samarbetspartners. Satsa på badplatserna under sommaren. Öka tillsynen och tömningen av latriner och soptunnor. Göra det trevligare att bada i våra insjöar. Göra en fritidsvaneundersökning under hösten. Be besökare på anläggningarna fylla i en kort enkät. Även de som inte använder vår service måste nås. Samarbeta med kommunens förebyggande hälsovård om en hälsovecka för alla kommunens medborgare i höst. Dessa punkter kommer att utvärderas under Nämnden och verksamheten kommer under de närmsta åren att få mycket att göra med redan beslutade åtaganden: samarbete med Höörs Föreningsallians ang. ishall, konstgärs och andra anläggningar, samverkan om den nya simhallen och inte minst friluftssatsningarna i Frostavallen/Dagstorp och Stenskogen. Fritidsnämnden har ansökt om medel från EU (EFS) angående ett utbildningsprojekt för funktionshindrade och långtidssjukskrivna. Projektet är tänkt genomföras i samverkan med Simrishamns och Sölvesborgs kommuner. Tänkt arbetsplats i Höör är ett servicecentrum vid Vaxsjön i samverkan med Frostavallen Hotell ochkonferens samt Skånes Djurpark. Ett ännu inte beslutat men påbörjat ärende är förändringar av Stora salen på Älvkullen. 16

19 KULTURNÄMND BOKSLUT BUDGET BUDGET VP 1 VP INTÄKTER KOSTNADER VARAV: PERSONALKOSTNAD ÖVRIGA VERKS.KOSTNADER LOKALKOSTNAD KAPITALKOSTNAD TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL ÅRETS RESULTAT -107 KOSTNADER KULTURNÄMND ALLMÄNKULTURELL VERKSAMHET STÖD TILL STUDIEORGANISATIONER INTÄKTER ALLMÄNKULTURELL VERKSAMHET Inriktningsmål 1. Nämnden skall främja barn- och ungdomskultur. 2. Nämnden skall stödja dokumentation av kulturella och historiska miljöer. 3. Nämnden skall stimulera till ett rikt kulturliv för alla invånare. 17 Effektmål 1.1 Barn och ungdomar i skolåldern ska erbjudas kulturupplevelser och ungdomskultur stimuleras. Anslaget som kultursekreteraren och barnkulturgruppen förfogar över blir kr. 1.2 Ungdomskultur på Älvkullen och Musikskolan stimuleras genom ett särskilt projektanslag Pengapåsen under 2009 på kr. Medel söks av enskilda eller personal på dessa enheter till Kultursekreteraren Kultursekreterartjänsten är permanentad Kultursekreterartjänsten är förstärkt med en kulturassistent Befintliga museer och museisamlingar kommer att inventeras och dokumenteras både i ljud, bild och skrift. Museiföreningen kommer att ta aktiv del av detta arbete. Lokal för förvaring av museiföremål (större och mindre) har hittats. Hyreskostnad 50 tkr/år Kulturmiljöer kommer att dokumenteras med foton, kartor och skyltning. Bildarkivet kommer att uppdateras och kompletteras. Kostnad: 30 tkr Intervjuer med kända kulturprofiler kommer att genomföras och dokumenteras med ljud och bild. Kostnad: Inräknas i kostnaden för bildarkivet Kulturnämnden samverkar med miljö- och byggnadsnämnden i arbetet med ett kulturmiljöprogram i syfte att säkerställa värdefulla kulturhistoriska miljöer Kultursekreteraren under punkt 2.1 har detta som en av sina högst prioriterade arbetsuppgifter % nystartstjänst anvisas som en förstärkning särskilt till Kulturhuset Anders.

20 KULTURNÄMND Inriktningsmål Effektmål 3.3. Bidragen till kulturföreningar kommer att vara kvar på 2008 års nivå Bidragen till studieförbunden kommer att ligga kvar på kr för Ett nytt bidragssystem till studieorganisationen har arbetats fram under Nämnden väntar på att se effekterna av denna förändring Bidraget till Kulturkvarteret och aktiviteter på och kring detta kommer att anslås till kr under Det är önskvärt att föreningar och enskilda stimuleras till ökade kulturella aktiviteter med ett brett spektrum Ett särskilt stöd på kr anslås till kulturlivet för att främja litet udda och inte så vanligt förekommande evenemang. Stödet söks direkt till Kulturnämnden med avgivande av motivering. 4. Särskilt konto för vänortsutbyte har inte varit möjligt att anslå i 2009 års budget. Kostnader för nödvändigt vänortsutbyte får under 2009 lösas under andra verksamheter. Verksamhet och verksamhetsförändringar Utvecklandet av Kulturkvarteret och evenemang i samband med detta kommer fortfarande att vara en stor del i nämndens arbete. Den fortsatta utvecklingen av skolmuseet och dokumentation/inventering av kulturmiljöer kommer att kräva mycket engagemang från ledamöternas sida. Placering av museilokaler och användning samt presentation av dessa lokaler kommer att kräva mycken politisk delaktighet. Kultursekreterare och kulturassistenttjänst kommer att behövas för att bereda dessa ärenden för politiska beslut. Kulturnämnden ska tillsammans med Fritidsnämnden se över och uppdatera kommunens fritidspolitiska program. Eftersom verksamheten har fått nya inriktningsmål med medföljande ekonomiska resurser, så har en kultursekreterare anställts och ytterligare 1,5 nystartstjänster. Detta senaste som fortsättning på de plustjänster verksamheten åtnjutit de senaste två åren. Dessa nystartstjänster är inte fullt ut finansierade i 2009 års budgetförslag men kulturnämnden är i största behov av dessa tjänster för att kommunens satsningar på kulturen ska bli meningsfulla. Under året kommer Kulturkvartersdagen och Nationaldagsfirandet att arrangeras den 6 juni. Denna dag kommer också nyinflyttade att bjudas in av Kommunstyrelsen. Vid Berggrenska gården har Kulturnämnden uppfört en scen, som har färdigställts under Scenen har varit väl nyttjad och konstruktionen uppskattas mycket både av arrangörer och åskådare. Tyvärr blåste och regnade seglet sönder två gånger under säsongen. Ny 18 förstärkt takkonstruktion måste färdigställas till nästa säsong. En handikapptoalett kommer att byggas in i Pers Vagnsport, som måste förlängas med motsvarande utrymme. Medel för detta finns i investeringsbudgeten för 2007 men dessa behöver utökas. Sommararrangemang med midsommarfirande, kulturarrangemang genom Klubb 72 och Sommarkvällar med Åke Hjerpe kommer att fortsätta och utvecklas. Öppethållande och visning i Berggrenska gården och skolmuseet sköts av Klubb 72 under sommarmånaderna. Problemet med hur skolmuseet ska vara och fungera i framtiden diskuteras med inblandade parter. Hagahuset behöver enligt Kulturnämnden renoveras för att kunna fungera som kulturhus i framtiden. Ett museum måste vara ett levande utrymme med nya och spännande upplevelser för både ung och gammal. Museiföreningen har under 2008 gjort en välförtjänt insats på detta område. En lämplig lokal för förvaring av museiföremål har funnits, men finansieringen för 2009 är inte löst. Barn- och ungdomskulturverksamheten utvecklas i samarbete med skola, musikskola, bibliotek och fritidsverksamheten på Älvkullen. En särskild barnkulturgrupp finns sedan ett par år Kulturstipendier till ungdomar och övriga kommer att delas ut. Stödet till föreningar, ungdomar och barn kommer att ligga på ungefär samma nivå som under Träff med studieförbunden kommer att ske under året, där den planerade verksamheten diskuteras med uppföljning av föregående års verksamhet. Ett nytt bidragssystem gäller för En utvärdering av detta kommer att göras under 2009 och ligga till grund för en eventuell ny medelstilldelning.