Svenska Naturskyddsföreningen Internationellt/Klimat. En ulv i fårakläder? Vattenkraft och växthusgaser. Göran Eklöf

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska Naturskyddsföreningen Internationellt/Klimat. En ulv i fårakläder? Vattenkraft och växthusgaser. Göran Eklöf"

Transkript

1 Svenska Naturskyddsföreningen Internationellt/Klimat En ulv i fårakläder? Vattenkraft och växthusgaser Göran Eklöf

2 Författare: Göran Eklöf Tryck: EO AB, Stockholm 2006 Utgivare: Svenska Naturskyddsföreningen, Box 4625, Stockholm Tel Fax E-post: Web: ISBN: Producerad med ekonomiskt stöd från Sida. Sida har ej medverkat i utformningen av publikationen och tar ej ställning till de åsikter som framförs.

3 FÖRORD Inför kommande energiomställning för att hantera klimatförändringarna reses krav på en omfattande utbyggnad av ny vattenkraft både i Sverige och globalt för att tillgodose kommande energibehov utan att späda på den globala uppvärmningen. Vattenkraftens negativa sociala och miljömässiga konsekvenser i form av t.ex. folkomflyttningar och förstörda sötvattensekosystem anses då mer eller mindre vägas upp av att denna energikälla inte genererar några växthusgaser. Dock har på senare år flera vetenskapliga studier visat att de utsläpp av växthusgaser som vattenkraften orsakar är större än vad tidigare förmodats och allt annat än försumbara när föroch nackdelar ska vägas mot andra energislag. Svenska Naturskyddsföreningen anser att i dessa dagar, då klimatfrågorna står alltmer i fokus och det förs en livlig diskussion om olika alternativ till fossila bränslen, är det viktigt att alla konsekvenser av användning av olika energislag ärligt redovisas. Särskilt när det gäller utsläppshandeln är det av allra största vikt att vattenkraftens klimatpåverkan beaktas fullt ut. Att inte göra det skulle nämligen innebära att man låter en köpare av utsläppsrätter öka sina utsläpp, utan att det motsvaras av en lika stor minskning i andra änden. En bra modell för att bedöma klimateffekterna av ett vattenkraftprojekt har angivits i World Commission on Dams slutrapport Dams and Development, guideline nummer 8 Greenhouse Gas Emissions. Denna analysmodell borde ingå i alla beslutsprocesser inför svenska engagemang vid vattenkraftprojekt i tredje världen liksom i beräkningar av nettoutsläpp växthusgaser vid eventuell utbyggnad av Sveriges nationalälvar. Svenska Naturskyddsföreningen har bett konsulten Göran Eklöf göra en analys av aktuella studier av vattenkraftens växthusgasutsläpp och hur dessa erfarenheter tagits till vara av olika aktörer. Vi hoppas att rapporten kan bidra till en fördjupad debatt om vattenkraftens plats i framtida hållbara energisystem. Svante Axelsson Generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen - 1 -

4 INLEDNING Vattenkraften beskrivs vanligen som en energikälla som inte orsakar några utsläpp av växthusgaser, och därmed inte heller har någon negativ påverkan på jordens klimat. Den uppfattningen var länge också helt dominerande bland forskare och experter. Först 1993 publicerades en artikel som på allvar varnade för att utsläppen av växthusgaser från vattenkraftverk kunde vara betydande. Sedan dess har flera vetenskapliga studier på ett övertygande sätt visat att de utsläpp av växthusgaser som vattenkraften genererar ibland till och med är större än vad som skulle ha blivit resultatet om samma mängd energi hade producerats i kraftverk som eldas med kol eller olja. I ett extremt fall beräknas utsläppen vara mer än 50 gånger större än så. Denna rapport ger först en övergripande beskrivning av hur det kommer sig att vattenkraften över huvud taget genererar växthusgaser. Därefter presenteras det aktuella forskningsläget i olika världsdelar, med ett särskilt avsnitt om Sverige. Slutligen ges några exempel på hur den växande insikten om vattenkraftens klimatpåverkan hanteras eller ibland ignoreras av några olika institutioner och klimatpolitiska verktyg. Hur kan vattenkraftverk producera växthusgaser? Trots att det senare har visat sig att det i första hand är dammar i tropiska områden som kan utgöra betydande källor för växthusgaser, så var det en analys av förhållandena i Kanada som låg bakom den första larmsignalen. Det som av många författare anges som den första vetenskapliga artikel som uppmärksammade problemet, Are hydroelectric reservoirs significant sources of greenhouse gases?, publicerades 1993 i den svenska Vetenskapsakademins tidskrift Ambio. En grupp kanadensiska forskare hade jämfört metanproduktionen i en damm som hade översvämmat en skog med förhållandena i en naturlig sjö. Mätningarna visade en kraftigt förhöjd produktion av metan i de vattenlager där nedbrytningen av skogen ägde rum. Forskarna hade också visat att gammal lagrad torv i mossar som ställts under vatten bröts ner, istället för att ny torv ackumulerades. Inlandsskogar och torvmossar är två av de marktyperna i de områden där Kanadas km 2 vattenkraftsreservoarer är belägna, och där nya byggs. Med utgångspunkt i sina data uppskattade forskarna att nya reservoarer avger i genomsnitt g CO 2 per m 2 vattenyta under de första 50 åren, varefter merparten av nedbrytningen antogs vara avslutad. Samtidigt betonade de att de till sjöar omvandlade landområdena även fortsättningsvis skulle komma att avge mer växthusgaser än de skogs- och mossmarker som de hade ersatt. Preliminära mätningar vid en kanadensisk reservoar och två sjöar bekräftade att reservoaren avgav mer CO 2 och metan än sjöarna. Forskarna beräknade också nettoutsläppen av växthusgaser per kilowattimme producerad el vid två vattenkraftverk ett med en hög och ett med en låg elproduktion i förhållande till reservoarens yta. Utsläppen från den senare dammen uppskattades motsvara 300 till 500 g CO 2 per kwh el. Det är i samma storleksordning som för el som produceras i fossileldade kraftverk. Utsläppen från den andra dammen beräknades vara ungefär en tiondel så stora. Även om en del detaljer modifierats till följd av de gånga årens forskning och debatt, så illustrerar detta första kanadensiska exempel huvuddragen i problematiken. De läsare som inte är bekanta med hur växthuseffekten och kolflödena i naturen fungerar, rekommenderas att först läsa följande bakgrundsruta

5 Bakgrund: Växthusgaserna i naturliga kretslopp Växthusgaser kallas gaser som kan absorbera den värme som reflekteras tillbaka från jordytan efter att den värmts upp av solen. Värmebalansen på jorden är beroende på vilka halter av dessa gaser som atmosfären innehåller. Om halterna ökar, så får vi det som kallas global uppvärmning, eller ofta i dagligt tal växthuseffekten (men växthuseffekten är egentligen mekanismen, inte resultatet). Det är främst tre naturliga gaser som diskuteras i klimatdebatten: koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 )och lustgas (N 2 O). Vattenånga är också en betydande växthusgas, men av mindre intresse i debatten eftersom människans förmåga att direkt påverka halterna av vattenånga i atmosfären är små (indirekt kan de däremot komma att påverkas till följd av klimatförändringarna själva). Därutöver finns det några kraftiga växthusgaser som människan tillverkar. 1 Koldioxid och metan innehåller båda kol. Kolatomer är den viktigaste byggstenen i allt levande och organiskt material. Atmosfären innehåller ca 750 gigaton (Gt, miljarder ton) kol, nästan lika mycket är bundet i markens växter, och dubbelt så mycket i jordlagren. De största reservoarerna, nästan Gt, finns i världshaven. Omkring Gt kol finns bundet i geologiska lager. Atmosfärens kol binds i organiskt material huvudsakligen genom växternas fotosyntes, och avges igen när döda växter och djur bryts ned. Om nedbrytningen sker i miljöer där det finns syre så återförs kolet som koldioxid, men under syrefria förhållanden (exempelvis nere i torvmossar och på vissa sjöbottnar) så bildas istället metan. Vissa ekosystem är också betydande naturliga källor till lustgas, som är en ca 300 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Dit hör bland annat tropiska skogar (men också utdikad skog i exempelvis Sverige), våtmarker i floddalar och flodmynningar. För att kunna jämföra den växthuseffekt som de olika gaserna orsakar så brukar man räkna om den till koldioxidekvivalenter. Eftersom ett kilo metan anses orsaka 21 gånger mer växthuseffekt än ett kilo koldioxid i ett hundra års perspektiv så räknas ett kilo metan om till 21 kilo CO 2 - ekvivalenter. Ett kilo lustgas motsvarar ca 300 kilo CO 2. Eftersom olika natur- och vegetationstyper tar upp, producerar, lagrar och avger dessa gaser i olika takt, så innebär förändringar i vegetation och markanvändning att balansen i utbytet mellan atmosfären och biosfären förändras. Ändrad markanvändning ligger bakom en tredjedel av de utsläpp av kol till atmosfären som människan hittills har orsakat (omkring 135 av 405 Gt). Ekosystem som fångar upp mer växthusgaser än de avger kallas sänkor. Om de avger ett överskott av växthusgaser kallas de källor. Ekosystem vars upptag och utsläpp är mer eller mindre i balans kan betraktas som kollager. Mycket grovt förenklat fungerar skogar som permanenta lager för kol så länge de inte avverkas eller brinner. Utsläpp och upptag av växthusgaser är ungefär i balans. Torvmossar kan fungera som sänkor, lager eller källor beroende på balansen mellan det kol som binds i den ackumulerade torven och den kraftigare växthuseffekten från det metan (sumpgas) som bildas i mossen. Sjöar fungerar ofta som källor, till följd av att organiskt material som tillförs från avrinningsområde bryts ner i det stillastående vattnet. 1 De övriga växthusgaser som nämns i klimatkonventionen är fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid (SF 6 )

6 Dammar som källor till växthusgaser När ett vattenkraftverk byggs bildas vanligen en reservoar uppströms från dammen (undantaget är så kallade strömkraftverk, på engelska run-of-the-river). Reservoaren har den dubbla funktionen att lagra vatten till de tidpunkter då elektriciteten behövs, och att öka vattnets fallhöjd för att därmed få ut högre elektrisk effekt. När dammen fylls omvandlas tidigare vattendrag och våtmarker till sjöar, och torr mark ställs under vatten. Topografin i kombination med dammens höjd avgör hur stora arealer som berörs. Överdämningen av skog och annan vegetation är den viktigaste orsaken till att dammar producerar växthusgaser. Växtligheten kommer förr eller senare att brytas ner under vattnet, och det kol som tidigare funnits lagrat i växterna frigörs. Men för att avgöra vilken påverkan en damm har på klimatet så räcker det inte med att mäta och beräkna avdunstningen av växthusgaser som bildas genom dessa processer. Det finns flera ytterligare faktorer att beakta: För det första så tar av alla typer av ekosystem upp och avger växthusgaser i olika takt. Det enda relevanta måttet på klimateffekten av ett dammbygge är därför hur nettoutsläppet eller nettoupptaget förändras av projektet. Därför måste man också beräkna och dra bort tillskottet eller upptaget av växthusgaser från de ekosystem som försvinner. I de fall då permanenta kolsänkor t ex växande skog ersätts med dammar som är permanenta källor till växthusgaser, så betyder det att nettoeffekten är större än bruttoutsläppen av växthusgaser från dammarna. För det andra så är en damm ständigt i kontakt med ekosystem både uppströms och nedströms. Nytt organiskt material tillförs via floder, bäckar och ytavrinning. Det vatten som släpps vidare från dammen innehåller förutom organiskt material även lösta gaser som har bildats genom den nedbrytning som ägt rum i sjön. Därför måste man beräkna den samlade klimatpåverkan av en vattenkraftsdamm på hela avrinningsområdet (från de områden där vattnet först faller som nederbörd och, i princip, ända ut till havet). Jämförelser mellan vattenkraft och andra energikällor För att kunna jämföra klimatpåverkan av ett vattenkraftverk med effekterna av andra energikällor måste utsläppen av växthusgaser per producerad energienhet beräknas. De energikällor som är mest relevanta att jämföra med när man bedömer klimatpåverkan är el producerad med fossila bränslen. Kolkraftverk ligger då i topp med utsläppen på mellan 800 och 1300 g CO 2 -ekvivalenter per kwh, beroende på vilken typ av kol och anläggning som används. Olja och diesel ligger i spannet g per kwh, medan fossilgas (naturgas) som bränns i moderna verk kan ge utsläpp som ligger gott och väl under 400 g CO 2 -ekvivalenter. Det mest extrema värdet som beräknats för ett vattenkraftverk gäller Balbina-dammen i Brasilien, som tros ge upphov till mer över g CO 2 -ekvivalenter per kwh. Beräkningar gjorda på svenska dammar ligger i andra änden av spektrumet, med CO 2 -utsläpp (metan anses inte ge något tillskott under svenska förhållanden) som är mindre än en tusendel så stora, under 5 g per kwh. Vilka faktorer som ligger bakom de stora skillnaderna, och hur effekterna av ett enskilt kraftverk kan förutses, diskuteras i nästa avsnitt

7 KUNSKAPSLÄGET Upptag och utsläpp av koldioxid Växternas upptag av koldioxid ut luften balanseras i huvudsak av att det organiska materialet förr eller senare bryts ned, varvid koldioxiden återförs till atmosfären. Koldioxidhalten i atmosfären påverkas på sikt endast om en del av kolet lagras permanent i sänkor, om kolet i redan existerande sänkor frigörs igen som koldioxid. När kol från nedbrytningen av organiskt material istället återförs till atmosfären som metan ökar inte koldioxidhalten, men däremot växthuseffekten (eftersom metans klimatpåverkan är drygt 20 gånger större än koldioxidens). Det vatten som rinner ner i reservoaren innehåller varierande mängder organiskt material som stannar upp och åtminstone delvis bryts ned i dammen. Om vattnet är näringsrikt kan dammarnas växtlighet också absorbera mer koldioxid från luften än vad som avges. En del av allt detta material kommer att följa med vatten som passerar kraftverket, och brytas ned längre nedströms. Sett i perspektivet av hela avrinningsområdet är det därför mindre intressant att mäta om en vattenkraftsreservoar i sig tar upp mer koldioxid än den avger, eller vice versa. De översvämmade markerna En väsentlig del i den ekvation som avgör hur mycket växthusgaser ett vattenkraftverk ger upphov till är vegetationen och beskaffenheten hos de markområden som ställs under vatten när dammen fylls. De flesta vattenkraftverk som i olika studier har visat sig ge upphov till utsläpp av mer växthusgaser är motsvarande fossileldade kraftverk är sådana där stora arealer tropisk skog har ställt under vatten, ofta utan att några betydande mängder timmer först har avverkats. Träden har istället blivit stående, helt eller delvis under vattnet, och ruttnar sakta bort. En stående skog utgör en kolsänka. När växtlighet och annat organiskt material bryts ned så frigörs kolet. När nedbrytningen sker ovan vattnet bildas endast koldioxid. Sker den under vattnet kan det också bildas metan. Enligt Fearnside (2004) bör endast nedbrytningen av de delar som når över vattenytan räknas som ett nettotillskott av CO 2 till atmosfären, men detta är kanske en överdrivet försiktig tolkning. Stora delar av skogarna kommer dock att åtminstone periodvis stå under vatten, och där vattnets syrehalt är låg bryts de ner under anaeroba förhållanden. Klimateffekten av förlusten av kolsänkan kan då 20-dubblas genom att metan bildas istället för koldioxid. Denna effekt kan dock dämpas om bakterier hinner omvandla en del av metanet till koldioxid innan det når atmosfären. Produktionen av metan från den dränkta vegetationen kommer förr eller senare att avklinga. Det är dock inte bara befintlig växtlighet som bidrar till metanproduktionen. Variationerna i vattenståndet i en reservoar gör det möjligt för växter att etablera sig på de periodvis torrlagda strandkanterna. När växterna sedan ställs under flera meter vatten kan också de komma att brytas ner anaerobt. Den koldioxid som växterna absorberat från luften frigörs då som metan. Processen upprepas sedan år efter år. En författare kallar fenomenet för metanfabriker. 2 Inte minst från vattenkraftsindustrins sida framhålls det ofta att det också finns naturliga marker som avger stora mängder växthusgaser förutom koldioxid och metan även den starka växthusgasen lustgas, N 2 O. Det gäller bland annat våtmarker, flodslätter och deltaområden. Invändningen är förstås relevant när det är sådana områden som ställs under vatten. Då måste skillnaden mellan utsläppen från de ursprungliga ekosystemen och reservoaren beräknas. Men vattenkraftverk byggs med fördel vid forsar och i djupa raviner där utbytet i form av fallhöjd blir stort med en förhållandevis liten fördämning. I sådana miljöer är de naturtyper som avger stora mängder växthusgaser mindre vanliga. 2 Fearnside (2004)

8 Metanutsläpp vid turbiner och spillrännor Grundläggande fysiska lagar förklarar att alla gaser kan ackumuleras i högre halter vid större tryck, d v s djupare ner i reservoarerna. Gashalterna kan också bli högre vid de lägre temperaturer som ofta råder där. Att metangas faktiskt också koncentreras i dessa lager gynnas av att det skapas ett så kallat språngskikt mellan kallare vattenlager på större djup och varmare lager närmare vattenytan, som ganska effektivt hindrar att vatten från de två lagren blandas. Metan som ändå finns löst i de syrerikare ytliga lagren omvandlas lätt till koldioxid av bakterier. I naturliga sjöar är det främst när bubblor med metangas når ända upp till vattenytan som metanet frigörs till atmosfären. Men när vattnet lämnar en vattenkraftsreservoar genom turbinen eller via spillrännor kan vatten från de djupare och gasrikare lagren i reservoaren plötsligt frigöras. Philip Fearnside vid Brasiliens Nationella Institut för Forskning i Amazonas (INPA) liknar effekten vid vad som händer när man öppnar en läskedryck, då den lösta gasen (kolsyran) plötsligt bubblar fram när trycket i flaskan drastiskt minskas. Enligt Fearnside förstärks effekten dels av att temperaturen samtidigt höjs, dels av att kontaktytan mellan vatten och luft ökar (många kraftverk är designade för att extra kraftigt öka kontaktytan, i syfte att syresätta vattnet). Vid utloppet från Tucuruí-dammen i Brasilien blir resultatet, enligt Fearnsides beräkningar, att så mycket som 99,5 procent av den metangas som kan finnas löst i vattnet omedelbart frigörs. Fearnside menar därför att de mätningar som gjorts av metanutsläpp från vattenytan flera kilometer nedströms från dammar därför är meningslösa. Vad som behöver mätas för att få en uppfattning om metanavgången är istället skillnaden mellan gaskoncentrationen i de vattenlager varifrån vattnet släpps ut, och i flodvattnet en bit nedströms från dammen (Fearnside 2004). Sådana mätningar har gjorts vid Balbina-dammen i Brasilien. De visade att 43,4 procent av metanet i det vatten som passerade turbinerna omedelbart förgasades, medan ytterligare 13,6 procent frigjordes längre ner i floden. Sammanlagt nådde således ungefär två tredjedelar av metangasen från vattnet till atmosfären (Fearnside 2005). Minskad tillförsel till kolsänkor i djuphaven Omkring 80 procent av det organiska material som når haven via floder och avrinning från land bryts ner av mikroorganismer. Resten lagras i marina sediment, och därmed tas i storleksordning 100 miljoner ton kol om året ut ur kretsloppet. Fördämningen av världens floder har kraftigt minskar mängden sediment som förs med flodvattnen ut i havet. Enligt en beräkning fångas ungefär en fjärdedel av det sediment som annars skulle ha nått havet upp bakom dammarna. Att mindre näringsämnen når haven kan också bidra till att minska effektiviteten hos den biologiska pump som består i att kolföreningar från döda marina organismer lagras på havsbotten (Parekh 2004). Utanför Kinas kust har man kunnat konstatera att tillväxten av sådana marina organismer minskat kraftigt sedan bygget av jättedammen Tre Raviner på Yangtse-floden. En samlad bedömning av vattenkraftens globala miljöpåverkan Enligt ett överslag baserat på en studie av 30 dammar i tropiska och boreala områden uppgår de globala utsläppen av metan från dammar och reservoarer till ca 70 miljoner ton (Mton) per år. 3 Detta är mer än utsläppen från världens risodlingar, och marginellt mindre än metanproduktionen 3 Vincent St. Louis et. al.: Reservoir surfaces as sources of greenhouse gases to the atmosphere: A global estimate. BioScience 50:9, citerad i Flooding the Land, Warming the Earth Greenhouse Gas Emissions from Dams. International Rivers Network

9 från alla världen idisslare. Dammarna släpper också ut ca 1 miljard ton koldioxid per år, vilket motsvarar 4 procent av alla utsläpp från mänskliga aktiviteter. Sammantaget motsvarar utsläppen från dammar ca 7 procent av den växthuseffekt som orsakas av kända mänskliga utsläpp av koldioxid och metan. Ca en fjärdedel av dammarna utnyttjas för vattenkraft, som således är källan till närmare 2 procent av de globala utsläppen av dessa växthusgaser. 2 procent kanske inte låter så mycket. Men man måste då för det första beakta att man i den allmänna klimatdebatten ofta utgår från att vattenkraftens bidrag är 0. Istället är de, enligt de ovanstående beräkningarna, ungefär 10 gånger större än Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Dessutom svarar vattenkraften bara för ca 3 procent av världens energiförsörjning. Om den trots sin lilla andel ändå står för 2 procent av alla utsläpp, så betyder det att bidragen av växthusgaser från vattenkraften är nästan lika stora som genomsnittet för alla energikällor. Svensk forskning om klimateffekter av vattenkraftverk Svenska studier av vattenkraftverkens produktion av växthusgaser har begränsat sig till att analysera utsläppen av koldioxid. Enligt Mats Jansson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet, utgår man från att det metan som kan bildas i reservoarerna oxideras till koldioxid. Möjligheten att metan släpps ut vid avtappningen från dammarna tycks inte ha studerats närmare. Bergström et al (2004) har beräknat koldioxidutsläppen från vattenkraftverken i sju svenska älvar. Utsläppen av koldioxid ligger i de flesta fall kring 1 g per kwh, med en enda toppnotering på 4 g. Den främsta anledningen till de extremt låga värdena är att de flesta svenska vattendammar dämt upp och utvidgat redan existerande sjöar och ligger i höglänta skogs- och fjällområden. Därigenom har förhållandevis små områden, med lite organiskt material i jordar och vegetation, dämts över. 4 I Kanada, som refererades i inledningen av denna artikel, dämmer man däremot över stora arealer torrmarker. Johanna Egerup vid Högskolan i Kalmar har utvecklat en ansats till en matematisk modell för att beräkna de förväntade utsläppen av växthusgaser från vattenkraftsdammar. Bedömningen bygger på uppgifter om kraftverkens elproduktion, kända data om reservoarernas djup, utbredning och belägenhet (latitud), och på antaganden om reservoarernas kolinnehåll, Beräkningar utförda för 167 dammar tyder på att reservoarernas utbredning (area) är den viktigaste variabeln, medan latitud (en approximering av klimat) är av mindre betydelse. Det senare resultatet ska ses i ljuset av att tropiska dammar är underrepresenterade i urvalet. Det kan möjligen också förklaras av att jordens torrområden ligger på relativt låga latituder (förf. anm.). Björn Svensson (2005) sammanfattar Egerups resultat. Enligt Svensson tar 5 av de 167 dammarna upp mer växthusgaser än de producerar, medan tre av dammarna avger mer växthusgaser än motsvarande elproduktion från fossila bränslen med bästa teknik. Svensson konstaterar samtidigt att det krävs ytterligare analyser innan ett verktyg kan utvecklas för att förutse utsläppen av växthusgaser från nya dammar. 4 Emissions of CO 2 from hydroelectric reservoirs in northern Sweden. Bergström et. al.. Arch. Hydrobiol. 159:1, sid

10 HUR TILLÄMPAS KUNSKAPEN? Världskommissionen om dammar, WCD World Commission on Dams, WCD, en kommission med representanter för stater, industrin, enskilda organisationer och berörda folkgrupper, tillsattes på initiativ av Världsbanken och Internationella naturvårdsunionen IUCN efter en konferens Kommissionen presenterade sin rapport, som antagits genom konsensus, i slutet av år Som en del av kommissionens arbete genomfördes en sektorstudie om dammar och klimatförändringar. Ledande experter medverkade också i en workshop, där de enades om 11 punkter som det ansågs råda konsensus om. 5 Kommissionen konstaterar att stora vattenkraftsdammar har medfört utsläpp av växthusgaser, och rapporten refererar till studier som visar att artificiella reservoarer kan svara för en betydande andel av de icke-naturliga utsläppen av växthusgaser. Rapporten säger att det främst är tropiska dammar med stora, grunda reservoarer och förhållandevis liten elproduktion som kan förväntas generera utsläpp som är jämförbara med motsvarande energiproduktion från fossila bränslen. WCD konstaterar att det saknas erfarenheter av att minimera eller kompensera för sådana effekter. 6 WCDs arbete resulterade i en uppsättning enhälligt antagna strategiska prioriteringar, principer, kriterier och riktlinjer för både existerande och framtida vattenkraftsprojekt. Projektens klimateffekter behandlas under den strategiska prioritering som handlar om att noggrant bedöma alla alternativ, och principen att sociala hänsyn och miljökonsekvenser ska ges samma vikt som tekniska och ekonomiska faktorer. WCD formulerar där kravet att en tydlig bedömning av nettoutsläppen av växthusgaser ska göras för alla projekt. 7 En av WCDs 26 riktlinjer för god praxis handlar om växthusgaser. Där slås bland annat fast att goda fältstudier och modellering av förutsedda utsläpp skall vara en uttrycklig del av relevanta förstudier. Med hänvisning till resultaten av det expertseminarium som WCD organiserade sägs att nettoutsläppen skall beräknas utifrån uppskattningar av: Kol- och kvävecirkulationen (koldioxid och metan, respektive lustgas) i avrinningsområdet före uppdämning. Framtida förändringar i koltillförseln till följd av olika aktiviteter, inklusive avskogning. Egenskaper hos den planerade reservoaren och översvämningsområdena som kan påverka kolflödena i den färdiga dammen, exempelvis storlek, temperatur, djup, biologisk produktion. De kumulativa utsläppen från flera dammar i ett avrinningsområde, där sådana finns eller planeras. Slutligen konstateras att mer mätningar måste göras vid existerande dammar för att fördjupa förståelsen av utsläppen i tempererade och semiarida områden, och i områden med tät befolkning. 8 5 World Commission on Dams (2000): Dams and Global Climate Change. WCD Thematic Review, Environmental Issues II.2. 6 Dams and Development, sid Dams and Development, sid Ibid, sid

11 Sida Sidas gällande handledning för granskning miljökonsekvensbedömningar (MKB) publicerades nästan två år efter WCD-rapporten. I energiavsnittet anges att utsläppen av växthusgaser ska ingå i bedömningen av projekten, men detta konkretiseras inte vidare vare sig i det särskilda avsnittet om dammar eller om vattenrelaterade projekt. Dokumentet slår däremot fast att värderingarna i WCDs rapport i princip delas av Sida Sida bör därför så långt som möjligt följa de rekommendationer för planering, konstruktion och resettlement som WCD ger i sin rapport. 9 Man kan därför tänka sig att Sidafinansierade projekt inom vattenkraftssektorn ändå tar de specifika klimathänsyn som WCD kräver. Men enligt Sidas helpdesk vid MKB-centrum på Ultuna är det bara undantagsvis som sådana uppskattningar alls förekommer i MKB:er för dammprojekt. Sidas egna större projekt i vattenkraftssektorn under de senaste åren, exempelvis den nationella vattenkraftplanen i Vietnam, har inte heller diskuterat klimateffekterna. 10 Sidas klimatpolicy, som antogs 2004, innehåller bara en formulering där vattenkraftens klimatpåverkan antyds, samtidigt som den till synes avfärdas som ointressant: Våtmarker och vattenreservoarer, till exempel vattenkraftsdammar, släpper ifrån sig metan med växthuseffekt samtidigt som förnyelsebar energi är ett centralt element i arbetet för att minska användningen av fossila bränslen. Sidas nya energipolicy, från december 2005, framhåller att vattenkraftsprojekt kan ha betydande effekter på vatten, jord, landskap, flora och fauna, men nämner inte alls dammarnas potentiella klimatpåverkan. 11 EKN EKN utvärderar projektansökningar enligt den överenskommelse om gemensamma förhållningssätt (Common Approaches) som deltagarna i OECDs exportkreditgrupp. För projekt som klassas i kategori A-skall en MKB göras, Dessa MKB: er ska minst innehålla den information som anges i Annex 2 till OECD-överenskommelsen. Annex 2 refererar till Världsbankens OP 4.01, där det bland annat framgår att MKBn skall beakta globala miljöaspekter, däribland klimatpåverkan. Från och med den 1 december 2005 miljöbedöms, enligt en särskild överenskommelse i OECD, alla vattenkraftprojekt även utifrån andra relevanta delar i andra internationella vägledningar, i första hand Världsbanksgruppens samtliga tio standarder. Inget av de regelverk som därmed tillkommit har dock någon direkt bäring på klimatfrågorna. Vad gäller det senaste dammprojekt som EKN har behandlat, Nam Theun 2-dammen i Laos som EKN godkände 2005, så innehåller MKBn en sida om klimateffekter av dammar. Mycket lite av detta relaterar dock till det aktuella projektet, och det enda försök som görs att uppskatta utsläppen av växthusgaser från reservoaren är genom en jämförelse mellan dammens elektriska effekt och den överdämda landytan. Att frågan alls diskuteras är ett framsteg, men ansatsen ligger långt ifrån WCDs krav på tydliga bedömningar av förväntade utsläpp och den praxis med goda fältstudier som WCD förespråkar. 9 Hållbar utveckling? sid Telefonsamtal med Hans-Georg Wallentinus, MKB-Centrum, 30 mars Sustainable Energy Services for Poverty Rediction, sid 7. Sida

12 CDM Enligt IRN är Bumbuna-dammen i Sierra Leone det första CDM-projektet som erkänner behovet av att ta hänsyn till utsläppen av koldioxid och metan från dammen. IRN är samtidigt kritisk till hur detta föreslås gå till. Projektägaren ska själv utföra mätningarna, och den oberoende institution som ska verifiera utsläppsminskningarna från projektet har ingen möjlighet att kontrollera om de uppgifter som lämnas är korrekta. Metoden tar heller inte hänsyn till vilka utsläpp och upptag som sker innan dammen byggs. De mätningar som ska göras kommer därför bara att visa bruttoutsläppen/upptagen från dammarna, inte nettot av att projektet genomförs. CDMs Meth Panel, som har till uppgift att granska och godkänna de metodologier som ligger till grund för CDM-projekt, beslutade i september 2005 att bordlägga beslutet om metoden för Bumbuna-dammen. Panelen ansåg sig behöva ytterligare hjälp av experter för att avgöra hur utsläppen av växthusgaser från reservoarer ska beräknas. I februari 2006 beslutade CDM-styrelsen, på Meth Panel s rekommendation, om förenklad metod för att avgöra om vattenkraftverk kan kvalificera sig som CDM-projekt. Metoden bygger på två tröskelvärden för verkens krafttäthet, med vilket avses förhållandet mellan elektrisk kapacitet och reservoarens yta. Om det överstiger 10 W anser CDM-styrelsen att man kan bortse från reservoarens produktion av växthusgaser. Kraftverk med värden under 4 W/m 2 kan tills vidare inte godkännas. Många stora dammprojekt faller under den senare kategorin. Exempelvis har den nyligen godkända Nam Theun 2-dammen en kvot på 2,38 W/m 2. Ligger värdet däremot mellan 4 och 10 W/m 2 skall utsläppen beräknas motsvara 90 g koldioxid per kilowattimme. Det är ca 25 procent av utsläppen från ett modernt kraftverk som eldas med fossilgas

13 SLUTORD Kunskapen om att vattenkraftverk kan utgöra betydande källor till utsläpp av växthusgaser börjar, ett drygt decennium efter de första rapporterna uppmärksammade problemet, bli brett accepterad. Slutrapporten från Världskommissionen om dammar, WCD, refererar till studier som visar att dammar kan svara för en betydande andel av de samlade utsläppen, och slår fast att en tydlig bedömning av nettoutsläppen av växthusgaser ska göras för alla projekt. De nya kriterier för dammprojekt som antagits av klimatkonventionens Clean Development Mechanism, CDM, utgör ett erkännande av att utsläppen kan vara av en storleksordning som gör att de omöjligt kan anses som klimatneutrala. Med dagens CDM-regler kan vissa vattenkraftprojekt alls inte godkännas som utsläppsminskande åtgärder. Likväl brister det i både acceptansen av de nya forskningsrönen och i uppföljningen av bland annat WCDs rekommendationer. Till och med i den arbetsgrupp som följer upp arbetet med World Commissions on Dams rekommendationer i Sverige så avfärdas frågan fortfarande som irrelevant. Det finns inga belägg för att något vattenkraftsprojekt som har finansierats av svenska institutioner efter att WCD-rapporten presenterades har följt WCDs rekommendationer om beaktande av projektens klimatpåverkan. De policydokument som antagits av Sida och Exportkreditnämnden har inte heller inkorporerat WCDs slutsatser om vattenkraftens utsläpp av växthusgaser. International Hydropower Association, IHA, en intresseorganisation för vattenkraftsindustrin, bedriver ett kraftfullt lobbyarbete för att tona ner och helst förneka vattenkraftens negativa klimatpåverkan. Men ingen, utom möjligen just denna industri, är betjänt av att problemen förringas. I ett faktablad skriver IHA att vattenkraftsmotståndare lyckats skapa debatt genom att använda sig av extrema fall som Petit Saut och Balbina. Men Petit Saut och Balbina är inga dammar som några vattenkraftsmotståndare har hittat på. De finns där, och kommer att fortsätter att släppa ut växthusgaser i atmosfären i årtionden. I dessa dagar, då klimatfrågorna står alltmer i fokus och det förs en livlig diskussion om olika alternativ till fossila bränslen, är det viktigt att alla för- och nackdelar med alla energislag ärligt redovisas. Särskilt när det gäller utsläppshandeln är det av allra största vikt att vattenkraftens klimatpåverkan beaktas fullt ut. Att inte göra det skulle nämligen innebära att man låter en köpare av utsläppsrätter öka sina utsläpp, utan att det motsvaras av en lika stor minskning i andra änden. Och med en korrekt bedömning på förhand slipper vi förhoppningsvis se några nya Petit Saut och Balbina

14 Källor Bergström, Algesten, Sobeck och Jansson (2004): Emissions of CO 2 from hydroelectric reservoirs in northern Sweden. Arch. Hydrobiol. 159:1, sid Fearnside, Philip M. (2004):: Greenhouse Gas Emissions from Hydroelectric Dams. Controversies provide a springboarad for rethinking a supposedly clean energy source. Climatic Change 66: 1-8, Fearnside, Philip M. (2005): Greenhouse Gas Emissions from Hydroelectric Dams. Reply to Rosa et. al. Climatic Change, Hållbar utveckling? Handledning för granskning av miljökonsekvensbeskrivningar. Sida, november International Rivers Network (2002): Flooding the Land, Warming the Earth. Greenhouse Gas Emissions from Dams. Parekh, Payal (2004): A Preliminary Review of the Impact of Dam Reservoirs on Carbon Cycling. International Rivers Network, November Rudd, Harris, Kelly and Hecky (1993): Are hydroelectric reservoirs significant sources of greenhouse gases? Ambio Vol. 22, No. 4, sid Svensson, Björn (2005): Greenhouse gas emissions from hydroelectric reservoirs: A global perspective. Presentation på en workshop i Rio de Janeiro 8-12 augusti Telefonsamtal med: Mats Jansson Mirjam Palm, Göran Haag, Bertil Wahlund, Sida

15 Svenska Naturskyddsföreningen Box 4625, Stockholm Sweden Tel Fax Web: ISBN:

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497. EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.10.2012 PE497.932v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Eva Joly (PE497.792v01-00) Belo Monte-dammprojektet i Brasilien AM\915933.doc PE497.932v01-00 Förenade

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat. Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande KLIMATFÖRÄNDRINGAR Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011 Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande Handledare: Anna Josefsson, CFL Centrum för flexibelt lärande och

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet. Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer