ALLSVENSKAN TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

Transkript

1 Tävlingsbestämmelser ALLSVENSKAN TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

2 Innehållsförteckning BETYDANDE FÖRÄNDRINGAR... 3 ALLSVENSKAN Spelform... 4 Att delta, reserver m m... 4 Upp- och nedflyttning... 4 Regler för delade spelorter inom en serie... 5 Regler för öppningsbud, systemdeklarationer, Alert och Stopp... 5 Arrangemang, speltid... 5 Givar och imp-över-fältet (IAF)... 6 Elitserien och div Division Resultatgivning och -rapportering... 6 Skyldigheter, försening m m... 6 Otillåten reserv... 7 WALK OVER (WO)... 7 Anmälan, avgifter... 7 Avgifter per lag... 8 Logikostnadsfördelning och Reseersättning (Elitserien och div 2-3)... 8 Priser, mästarpoäng... 8 Champions Cup... 9 Rottneros Cup... 9 Trivsel och disciplin... 9 Poängavdrag och VP-skalor... 9 Omvandlingstabell IMP-VP (24 brickor)... 9 BILAGA I ALERTERINGSREGLER BILAGA II REGLER FÖR ÖPPNINGSBUD, DEKLARATIONER M M Vilka tävlingar reglerna omfattar Prickning av och förbud mot öppningsbud Översikt Grundläggande definitioner Vilka bud regleras? Tävlings- och systemnivåer Prickning Onaturliga färgbud Onaturliga sangbud Takregler Övriga regler Tvingande Skyldighet för arrangör Upplysningsskyldighet på deklaration Särskild upplysningsskyldighet för par med A-system och par med fyrprickade öppningsbud Övrig skyldigheter för par med A-system Påföljder för par Deklarationer och förklaringar Rätt att under budgivning studera nedskrivna egna metoder Tolkningshjälp och exempel Syfte Rätten att ändra reglerna Buden pass, dubbelt och redubbelt Exempel på prickade bud Mer om pekarbud Visad styrka Naturliga sangbud TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV1.0 2 av 25 Förbundet Svensk Bridge

3 BETYDANDE FÖRÄNDRINGAR Ändring av reglerna för kostnadsersättningar i Elitserien, division 2 och division 3 FSB styrelse beslöt i maj 2009 att ersättningssystemet för Allsvenskan ska revideras inför årets upplaga. Man vill komma åt den betydande hanteringen av kvitton och reseräkningar som kansliet måste administrera efter varje avslutat allsvenskt sammandrag. I korthet innebär det en avveckling av logikostnadsersättningen på allmän basis och som kompensation en sänkning av startavgifterna. Lag som spelar på hemmaplan i dessa sammanhang har högst 10 mil till spelorten i de båda avslutande omgångarna betalar en högre avgift, eftersom de rimligen inte har samma utlägg för logi som långväga spelare. Frågor om de nya reglerna hänvisas till TK kontaktperson för indelning av de allsvenska serierna: Bernt Sigvardsson, TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV1.0 3 av 25 Förbundet Svensk Bridge

4 ALLSVENSKAN 2009 SPELFORM Det nationella seriesystemet omfattar tre divisioner med en, fyra respektive sexton serier. Speldatum framgår av det nationella tävlingsprogrammet. Elitserien och div 2 omfattas av tolv lag medan div 3 omfattas av tio. 24 brickor per match spelas. Dessa skall i Elitserien och div 2 vara desamma för alla lag oavsett om man spelar på olika spelorter se Givar och imp-över-fältet. I div 3 är det önskvärt med gemensamma brickor inom serien, men inget krav. I div 4 och lägre beslutar Distriktsförbunden (Dfb) om tävlingsform, dock minst 24 brickor/match. ATT DELTA, RESERVER M M Varje klubb inom Förbundet Svensk Bridge (fortsättningsvis benämnt Förbundet) får delta i Allsvenskan med valfritt antal lag. En spelare kan bara ha en (1) representationsklubb. Spelarens representationsklubb är den vederbörande finns registrerad för i Förbundets medlemsregister efter att ha betalt medlemsavgiften för innevarande verksamhetsår. Spelare äger fri rätt att byta representationsklubb under perioden 15 april - 15 augusti. Därefter endast om såväl avlämnande klubb och distriktsförbund som mottagande dito ger sitt godkännande samt endast en (1) gång under samma verksamhetsår. Samtliga spelare i ett lag skall representera den klubb som äger platsen i serien samt ha erlagt medlemsavgift till Förbundet för innevarande år. Det är den enskilde spelarens skyldighet att förvissa sig om att vederbörande har rätt klubbtillhörighet samt har betalt medlemsavgift för det aktuella verksamhetsåret. En spelare som inte uppfyller dessa kriterier likställs med otillåten reserv se egen rubrik. Det är obligatoriskt för varje lag att ha en e- postadress eftersom informationen om Allsvenskan sänds via e-post. Kontaktpersonen behöver inte nödvändigtvis vara lagkaptenen. I varje lag kan ett valfritt antal spelare delta, dock högst sex spelare i varje match. Laget får som mest byta två spelare i halvtid. Brott mot denna bestämmelse medför diskvalifikation av det felande laget, varvid dess resultat i redan spelade matcher stryks. Under ett spelår kan en spelare i Allsvenskan representera endast en klubb. En spelare som under säsongen vill byta lag inom sin klubb kan endast göra detta till ett lag i en högre division - dock inte i samma omgång. I div 4 avgör Dfb vilka matcher som hör till respektive omgång. Spelare som spelat i en högre division får därefter - oavsett omgång - inte spela för ett lag i en lägre division. Dispens: Dfb äger rätt att ge dispens för att en spelare, som spelat reserv i högre serie, ska få återgå och spela i div 4. UPP- OCH NEDFLYTTNING Seriesegrarna i div 2 och 3 flyttas till närmast högre division. De fyra sista lagen i Elitserien flyttas ned till div 2. De fyra sista lagen i div 2 flyttas ned till div 3. De tre sista lagen i div 3 flyttas ned till div 4. Från div 4 flyttas 48 lag till div 3, i proportion till deltagandet inom respektive distrikt. Distrikt med minst fyra lag garanteras en plats. Omkvotering sker om ett distrikt spelat med färre antal lag än som meddelats. Startavgifter återbetalas ej TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV1.0 4 av 25 Förbundet Svensk Bridge

5 REGLER FÖR DELADE SPELORTER INOM EN SERIE En series sammandrag kan spelas på en eller flera orter p g a lagens geografiska spridning. Det är FSBs strävan att så långt möjligt reducera rese- och logikostnader för inblandade lag. I de fall inte alla av en klubbs lag i serien spelar sitt sammandrag på samma ort gäller följande turordningsregler för lag som måste spela på annan ort: 1. Lag som flyttats upp ( nykomlingar underifrån ) till aktuell serie. 2. Av berörda lag det som närmast föregående säsong placerat sig sämst i serien. 3. Lag som flyttats ned ( nykomlingar uppifrån ) till aktuell serie. Dock kan en klubbs lag själva komma överens om annan inbördes fördelning, men sådan ska i så fall meddelas TK, Bernt Sigvardsson, eller kansliet snarast efter det att spelordningen presenterats på nätet och allra senast 30 april REGLER FÖR ÖPPNINGSBUD, SYSTEMDEKLARATIONER, ALERT OCH STOPP Systemregler framgår av Förbundets hemsida samt av det informationsmaterial Infomtrl Allsvenskan 2009 som distribueras till arrangörer, tävlingsledare och lagkaptener i Allsvenskan. Stopp och Alert tillämpas i samtliga Allsvenska serier. Publicerade regler för alertering tillämpas. Varje par är skyldigt att medföra två kompletta och likalydande deklarationer. Av deklarationen skall också klart framgå antalet prickar för vart och ett av öppningsbuden. ARRANGEMANG, SPELTID För Elitserien och div 2-3 utser TK (tävlingsdelen av TK) arrangörsklubbar som håller med lokal och antingen en (1) licensierad ej spelande TL eller minst tre (3) licensierade spelande TL samt en (1) särskild, ej spelande spelledare. Spelledaren ansvarar för att eventuella protester sänds till LK med hjälp av aktuell TL. Arrangörsklubben står för alla kostnader men har rätt att ta ut bordsavgift på 100 kr/lag och match. Klubb som vill arrangera någon omgång anmäler sitt intresse till kansliet. Speltiden är 1 timme och 35 minuter per halvlek vid 24 brickors matcher TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV1.0 5 av 25 Förbundet Svensk Bridge

6 GIVAR OCH IMP-ÖVER-FÄLTET (IAF) Elitserien och div 2 I Elitserien spelas gemensamma förduplicerade givar. Detta gäller även i division 2 dock inte samma givar som Elitserien. Så gäller även om spelomgången äger rum på flera spelorter. Kansliet ansvarar för framtagning av givar i elektroniskt format samt att av arrangören utsedd kontaktperson erhåller dessa givar i god tid före aktuell spelomgång. TK ansvarar, genom kansliet, för att delge kontaktpersonen information rörande sekretess och hantering av givsamlingar och fysiska brickor före och under spel. Efter avslutad match tillhandahåller arrangören givsamling i minst två exemplar per lag. IAF beräknas efter respektive centralhelgs slut. Arrangör av sammandrag i Elitserien och i division 2 ska använda Bridgemate. TK tillhandahåller specialsydda Ruterfiler med instruktioner för ändamålet. Dessa distribueras till kontaktpersonen genom kansliets försorg senast veckan före aktuell omgång. Efter genomförd centralhelg skickas Ruterfilerna och Bridgematedatabaserna via e-post till TK för central sammanställning av IAF. Adressen är: filbyter-bridge@telia.com TK kontaktperson för IAF: Carl Ragnarsson IAF presenteras på Spader via länk i respektive serie snarast efter genomförd centralhelg. TL rekommenderas att genast efter varje halvlek försäkra sig om att korrekt ifyllda IAF-protokoll, då sådana används, inlämnats från alla bord. Om matchernas starttider är förskjutna förskjutning får ske med maximalt 30 minuter jämfört med det gemensamt fastställda programmet får resultat och givar inte presenteras i Spader eller på någon hemsida förrän centralt fastställd rondtid + 30 min passerats. Division 3 Arrangören rekommenderas av TK att ha gemensamma givar inom gruppen. Detta kan ske antingen genom duplicering vid borden eller att man använder förduplicerade givar. Vid förduplicerade givar skall arrangören ta del av information rörande sekretess och hantering av givsamlingar och brickor. Det står arrangören fritt att ta fram IAF. TK tillhandahåller om arrangören så önskar speciellt utformade protokoll för ändamålet. RESULTATGIVNING OCH -RAPPORTERING Det resultat, som meddelas i samband med avslutad spelomgång, är definitivt. Protester kan endast avse otillåtna reserver. Arrangörsklubben skall snarast efter avslutad rond registrera resultaten på Förbundets hemsida med hjälp av applikationen Spader. I samband med denna registrering skall också registreras vilka spelare som deltagit i respektive halvlek, vilket utgör underlag för mästarpoängregistrering. SKYLDIGHETER, FÖRSENING M M Laget är skyldigt ställa upp på fastställd speltid. Dispens från detta kan sökas hos TK, men synnerliga skäl måste föreligga för beviljande av dispens. Till synnerliga skäl räknas exempelvis akut tjänsteförrättning, allvarlig sjukdom, nära anhörigs dödsfall etc. Ett försenat lag förlorar 1 VP per påbörjad femminutersperiod upp till 30 minuter. Längre behöver inte motståndarna vänta, men om TL bedömer det möjligt, ska matchen ändå genomföras och eventuell bestraffning utdöms av TK. Det kan bli fråga om att spela ett färre antal än 24 brickor. VP tas ändå ur omvandlingstabellen för 24 brickor. TK avgör om force majeure föreligger. WO kan endast utdömas av TK TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV1.0 6 av 25 Förbundet Svensk Bridge

7 OTILLÅTEN RESERV Sista tidpunkt för att protestera mot otillåten reserv är, för Elitserien och div 2-3 den 15 december 2009, för div 4 den 1 mars För Allsvenskans samtliga divisioner gäller att man endast får spela för en (1) klubb under säsongen. Spelare som deltagit i allsvensk match för en klubb och senare för en annan, diskvalificerar automatiskt det senare laget och dess resultat i redan spelade matcher stryks. 2. Spelare som, utan att dessförinnan under säsongen spelat för en annan klubb i Allsvenskan, ertappas med att ha deltagit i ett lag som inte är tillhörigt vederbörandes representationsklubb, ska inom 14 dagar från det att förseelsen först begicks inkomma med begäran om byte av representationsklubb till den klubb vederbörande spelade för. Därjämte ska vederbörande ha inkommit med alla nödvändiga handlingar för att få sin begäran godkänd. Om så uppfylls och begäran accepteras, utdöms ingen påföljd. I andra fall diskvalificeras laget och dess resultat i redan spelade matcher stryks. 3. Lag som i Allsvenskan ertappas med att ha haft spelare som inte erlagt medlemsavgift bestraffas med 5 VP per match i sådan där den felande spelat ena eller båda halvlekarna. Om medlemsavgiften inte kommit Förbundet tillhanda, på sätt som Förbundet bestämmer, senast 14 dagar från det att förseelsen först begicks, diskvalificeras laget och dess resultat i redan spelade matcher stryks. I de fall ett lag diskvalificeras, återbetalas ej startoch bordsavgifter. Mästarpoäng för spelade matcher delas dock ut efter spelat matchresultat. WALK OVER (WO) Om WO föreligger i en match (kan i Elitserien och div 2-3 endast utdömas av TK, i div 4 endast av Dfb) gäller följande efter skalan 25-0: Det lag (A) som lämnar WO får VP 0-25 med IMP = Det andra laget (B) får VP enligt det bästa av följande tre alternativ - avrunda alltid decimaler uppåt till närmaste heltal. IMP = minimun för aktuellt resultat. 1. Sitt snitt i övriga spelade matcher - beräknas efter seriens slut VP och 15-0 IMP. 3. Snittet av vad de lag, som mött A fått i dessa möten - beräknas efter seriens slut. Inga mästarpoäng delas ut. WO utdöms bara i yttersta nödfall. Lagen anmodas att fullfölja seriespelet. Ett lag som lämnar WO betalar böter: 300 kr för en match, 600 kr för två matcher och 1200 kr för en hel omgång (tre matcher). Lag som lämnar WO i tre matcher utesluts. Samtliga lagets resultat stryks men mästarpoäng delas ut för de matcher som spelats. Avhopp efter 1 juli räknas bötesmässigt som WO i en match, efter 1 september som två matcher och efter 15 september som hel omgång. ANMÄLAN, AVGIFTER Lagen i Elitserien och div 2-3 behöver inte anmäla vid fortsatt deltagande. Lag som vill spela i div 4 anmäler detta till respektive Dfb. Dfb ska till Förbundet anmäla antal lag i div 4 senast den 16 november Senast den 31 januari 2010 ska Dfb anmäla vilka lag som flyttas upp från div 4. Av anmälan skall klart framgå klubb, lagnamn, kontaktmannens namn, adress, telefon och e-postadress TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV1.0 7 av 25 Förbundet Svensk Bridge

8 Avgifter per lag Elitserien Division 2 Division 3 Division kr kr kr 330 kr Förbundet ersätter endast faktiska reskostnader, dock högst för avståndet från klubben till spelorten och för högst fem spelare. Ett lag kan få ersättning endast för ett färdsätt per omgång. Bilresor ersätts med 18 SEK/mil och lag se dock 40-milsregeln för hela serien. Dfb betalar kostnaden för silverpoäng i div 4 Avgifterna för Elitserien och div 2-3 regleras via klubbens ruterkonto. Avgifterna för div 4 skall betalas senast den 16 november Eventuell avgift till Dfb kan tillkomma. LOGIKOSTNADSFÖRDELNING OCH RESEERSÄTTNING (ELITSERIEN OCH DIV 2-3) Styrelsen för FSB beslöt i maj 2009 att ersättningssystemet för Allsvenskan ska revideras inför Allsvenskan TK har i enlighet med beslutet tagit fram nya regler. För att få ersättning vid annat färdsätt, som tåg eller flyg, skall Förbundets kansli kontaktas senast 6 veckor före utsatt speldatum och det önskade färdsättet först godkännas av kansliet. Varje reseersättning minskas med 100 kr/spelare vid annat färdsätt. PRISER, MÄSTARPOÄNG Serieseger ger Förbundets diplom till klubben. I Elitserien får de tre främsta lagen Förbundets medaljer i guld, silver respektive brons. Division 1 Division 2 Division 3 12 guldpoäng/match 6 guldpoäng/match 32 silverpoäng/match 1. Varje lag betalar själv sina logikostnader. Division 4 20 silverpoäng /match. 2. Varje lag betalar själv sina reskostnader upp till totalt 40 mil för hela serien, d v s 720 SEK. I kompensation sänks startavgifterna i Elitserien och i division 2, men de lag som spelar på hemmaplan som hemmaplan räknas högst ca 10 mil till spelorten i de två sista omgångarna betalar en extra avgift på SEK per omgång. Detta motsvarar en (1) logikostnad per omgång i det förutvarande systemet. Vinnarna i div 1 får dessutom 20 % bonus på inspelade guldpoäng. De två första lagen i division 3 får sina silverpoäng omvandlade till guldpoäng. Rankingpoäng baseras dock på det inspelade antalet silver- respektive guldpoäng. Lag som måste övernatta i omgång 1 samt lag med långa resvägar eller lag som måste nyttja båt eller flyg kompenseras TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV1.0 8 av 25 Förbundet Svensk Bridge

9 CHAMPIONS CUP Champions Cup är namnet på Europacupen för klubblag. Tävlingen spelas årligen någonstans i Europa under en helg i oktober eller november och de främsta nationerna vid närmast föregående EM äger rätt att representera med ett lag. För svenskt vidkommande är det den klubb som närmast föregående säsong vann Elitserien som äger platsen. Om man inte önskar delta, går förfrågan vidare till tvåan, trean o s v i berörd Elitserie. Deltagande i Champions Cup sker helt på egen bekostnad. ROTTNEROS CUP Rottneros Cup spelas jämna år (då det inte arrangeras något NM). Tävlingen äger rum på våren i värmländska Rottneros Park och är en nordisk tävling för klubblag. För svenskt vidkommande disponeras platsen i Rottneros Cup av Uttagningskommittén (UK). POÄNGAVDRAG OCH VP-SKALOR Där det enligt lagboken ges bestraffning med IMP skall vid lagtävling gälla följande: 3 IMP ersätts med 1 VP. 6 IMP ersätts med 2 VP. Omvandlingstabell IMP-VP (24 brickor) VP IMP VP IMP TRIVSEL OCH DISCIPLIN Trivselregler för Bridge, se bilaga 2, gäller. Rökförbud gäller i spellokalen. Alkoholpåverkade spelare skall omedelbart lämna spellokalen och rapporteras till disciplinnämnden. Under pågående rond/halvlek får man inte lämna bordet, förrän alla brickor spelats. Om en spelare ändå önskar lämna bordet skall TL tillkallas. Brott mot detta ger först en varning till laget, därefter -2 VP vid varje tillfälle. Om lagkamrater från olika bord kunnat utbyta information under pågående spel, skall detta bedömas som förlust med WO. Mobiltelefoner i spellokalen skall vara avstängda under pågående spel. Lag vars spelare ertappas med påslagen mobiltelefon bestraffas med 2 VP avdrag/tillfälle. Spelare som nödvändigtvis måste vara tillgänglig på mobiltelefon, skall lämna telefonen till TL för passning TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV1.0 9 av 25 Förbundet Svensk Bridge

10 BILAGA I ALERTERINGSREGLER Vilka bud ska alerteras? Själva huvudprincipen är att man skall alertera bud som motståndarna kanske inte förstår. Alla avvikelser på grund av samspelthet ska alerteras. Den som alerterar är skyldig att se till att båda motståndarna uppfattar alerteringen. Bud fr om 4-läget och uppåt ska inte alerteras, utom då man använder skärmar. Öppningsbud som kan vara mindre än 19-regeln. Antalet kort i de två längsta färgerna plus antalet hp kan vara mindre än 19. Pass som ersätter ett normalt öppningsbud eller visar något om handen. Pass som visar styrka. Bud som inte lovar 4 kort i bjuden färg förutom vid preferens eller stöd. Tänk på detta vid positiva invitbud. Sangbud som kan innehålla en obalanserad hand dock inte svarshandens avböjande 1 NT. Bud som kan innehålla annan info än bjuden färg/sang. Alla spärrande bud utom öppningsbud på 3-läget. Ex.vis 1 - D Pass; - 3 eller 1-2 (max 10 hp) och liknande. Inkliv som inte lovar minst 8 hp. Upplysningsdubbling som kan vara mindre än 11 hp eller lovar mer än 15 hp. Första dubblingen i mothand under första varvet som är straffdubbling. Dubbelt inne i budgivningen när partnern bjudit som inte är straffdubbelt. Redubbelt som inte visar styrka TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

11 BILAGA II REGLER FÖR ÖPPNINGSBUD, DEKLARATIONER M M Skapade av Daniel Auby, senast reviderade VILKA TÄVLINGAR REGLERNA OMFATTAR Dessa regler gäller endast för silver- och guldtävlingar. Arrangör av bronstävling kan på frivillig basis använda sig av reglerna, i sin helhet eller i delar därav. 2. PRICKNING AV OCH FÖRBUD MOT ÖPPNINGSBUD 2.1 Översikt Vissa onaturliga öppningsbud tilldelas mellan en och sju prickar. Man slår samman prickarna för dessa prickade öppningsbud och får en pricksumma för hela systemet. För varje tävling är det sedan bestämt på förhand av arrangören hur stor denna summa får vara. Arrangören kan även i önskad utsträckning förbjuda öppningsbud. Arrangör äger rätt att i viss utsträckning avvika från de här i avsnitt 2 givna reglerna. Se mer om detta vid ledtexten Allmänt i avsnitt TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

12 2.2 Grundläggande definitioner (Begrepp definierade i detta kapitel återges fortsättningsvis i kursiv stil öppningsbud undantaget.) Poäng Honnörspoäng (hp) Ess = 4, Kung = 3, Dam = 2, Knekt Fördelningspoäng Renons = 3, singelton = 2, dubbelton = 1 Hfp Honnörspoäng och fördelningspoäng ihop Starkt Alltid minst 15 hp eller kompenserande fördelning så att det är minst 18 hfp. Svagt Är svagare än 8 hp eller kan vara det (t.ex. 0-7 eller 7-12). Öppningsbud Första färgbud, sangbud eller starkt pass (se 4.3) som avges i budgivningen. Balanserad Fördelningarna , och Semibalanserad Fördelningarna , och Obalanserad Annan fördelning, dvs en fördelning med minst en singel eller renons. Naturliga bud 1. Bud i färg som visar minst 4 kort i färgen 2. Bud i sang som visar antingen en balanserad hand eller en hand som i en klar majoritet av fallen är balanserad men även kan vara av liknande fördelning. Budet får därutöver inte ge annan direkt information än att handen a) har viss styrka b) och/eller har minst fyra kort i en specificerad färg och i övrigt är balanserad För närmare förklaring av denna definition se 4.7. Onaturliga bud Bud som inte är naturliga. Pekarbud Pekarbuden är en del av de onaturliga buden. Det finns två typer (se även 4.5): Färgpekare Bud i sang/färg som lovar fyra kort i en specificerad färg (t.ex: 3 = spärr i ). Balanspekare Bud i färg som om det hade gjorts i sang hade uppfyllt kraven för ett naturligt sangbud. T.ex. 1 = balans TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

13 2.3 Vilka bud regleras? De bud som regleras i kapitel 2 är alla öppningsbud utom: 1. Naturliga öppningsbud 2. Starka öppningsbud och utgångskrävande öppningsbud 3. Öppningsbud efter tre pass (= i fjärde hand) 4. Öppningsbud i 3NT eller högre 5. Öppningsbud direkt bakom udda pass Ett udda pass är ett pass i öppningsposition om det kan innehålla mer än 13 hp eller om det inte innehåller alla svaga händer med Se mer om udda pass i avsnitt 4.3. Obs att om det udda passet i sig är ett öppningsbud (vilket det är om det är starkt) kan inte motståndarnas bud också vara det utan de är då inkliv och därmed automatiskt oreglerade (se överst i 2.3). Obs att dessa fem kategorier av öppningsbud såväl som inkliv, svarsbud etc således helt faller utanför vad som regleras och därmed aldrig prickas. 2.4 Tävlings- och systemnivåer Nivå Det finns fyra tävlingsnivåer att välja mellan: Nivå Rekommenderat för Maximal Förbud möjligt pricksumma A Guldtävling minst 8 brickor Obegränsad Nej B Guldtävling färre än 8 brickor och 10 * Nej silvertävling minst 8 C Silvertävling färre än 8 brickor 7 * Nej D ** Ja *) Kan höjas av arrangör **) enligt arrangörens beslut Nivå D är avsedd för de fall där arrangören inte kan få nivå A, B eller C att passa. Antalsuppgifterna i kolumn två avser antalet brickor man möter ett par på i rad, oavsett pauser. Observera att vad som står i kolumn två är rekommendationer. En arrangör av t.ex. en silvertävling för par har full rätt att klassa tävlingen som A-tävling TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

14 Allmänt Arrangör måste välja nivå för tävlingen. Om nivå D väljs måste även högsta tillåtna pricksumma för tävlingen bestämmas. Arrangören kan därutöver anpassa reglerna på följande sätt: Sänka Sänka antalet prickar för ett bud eller typ av bud. Höja Förbud Höja högsta tillåtna pricksumma i en B/C-tävling. Höja högsta tillåtna pricksumma i en B/C-tävling. Arrangör som förbjuder måste välja nivå D. Valet är enkelt att göra om någon av de fördefinierade nivåerna, A/B/C, väljs. Budsystem Olika faser Budsystemen indelas på samma sätt i A, B och C-system (begreppet D-system finns inte). A-system är system med fler än 10 prickar, B-system de med 8-10 prickar och C-system de med högst 7 prickar. Om en tävling innehåller flera faser (t.ex. kvalifikationsfaser) kan arrangören bestämma att olika regler ska gälla i olika faser. Notera: även om ett system eller ett bud är tillåtet att användas kan användandet vara förenat med vissa skyldigheter, se 3.3, 3.4 och Prickning De onaturliga öppningsbud i färg och sang som inte är befriade enligt 2.3 prickbelastas enligt nedan. Öppningsbud vars innebörd varierar med t.ex. zon eller position prickbelastas endast för den av sina variationer som uppnår flest prickar. Obs att en variation även kan uppstå om ett par spelar med ett sådant ovanligt pass som enligt reglerna inte är ett öppningsbud. Svarsbuden till ett sådant pass är nämligen inte svarsbud utan öppningsbud (se definitionen av öppningsbud i 2.2.). Observera arrangörens rätt att i enlighet med avsnitt 2.4 sänka det antal prickar ett öppningsbud får TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

15 2.5.1 Onaturliga färgbud Grunden för prickning av färgbud är att ett bud får 1-2 prickar beroende på hur många kort i öppningsfärgen det lovar. Därefter adderar man ytterligare prickar p.g.a. budets övriga egenskaper. (Exempel på hur man lägger samman prickarna ges i avsnitt 4.4.) Till slut tar man den summa prickar man kommit fram till och jämför med de s.k. takreglerna för att se om dessa överskridits. Om så skett reducerar man antalet prickar ned till taket. GRUNDEN 1 prick Man kan ha ner till tre kort i öppningsfärgen 2 prickar Man kan ha färre än tre kort i öppningsfärgen TILLÄGG 1 OBALANSERAD 1 prick Om man kan ha en obalanserad hand när man har färre än fyra kort i färgen TILLÄGG 2 1 I HÖGFÄRG 1 prick Om budet ifråga är 1 / TILLÄGG 3 SVAGA ÖPPNINGAR 2 prickar Svag 1 3 prickar Svag 1 / Onaturliga sangbud En onaturlig 1NT-öppning får två prickar såvida den inte dessutom är svag i vilket fall den får tre prickar. En onaturlig 2NT-öppning får två prickar. Observera att takreglerna nedan även gäller för sangbud Takregler Oavsett hur många prickar ett bud belastats med enligt ovan, , så får det i slutänden aldrig fler än det antal som anges nedan. Max 1 prick Max 2 prickar Max 1 prick Max 2 prickar Färgpekare Balanspekare Ett bud som är starkt eller naturligt Ett bud som är starkt eller färgpekare TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

16 3. ÖVRIGA REGLER 3.1 Tvingande Reglerna i detta avsnitt, 3 Övriga regler, är arrangör av silver- och guldtävling skyldig att tillämpa om ej annat sägs. 3.2 Skyldighet för arrangör Fatta beslut Inbjudan Vid start Arrangören skall fatta ett beslut om vilka regler om prickning av och förbud mot öppningsbud som skall gälla i tävlingen (se avsnitt 2). Om arrangören trots detta underlåter att fatta sådant beslut gäller den enligt 2.4 rekommenderade systemnivån. I tävlingar till vilka särskild inbjudan utgår skall exakt anges vilka dessa regler är. Även tävlingens nivå (A/B/C/D) skall anges. Vid tävlingens start bör TL upplysa om vilka dessa regler är och det skall av startlistan framgå vilka par som använder A-system. 3.3 Upplysningsskyldighet på deklaration Prickade öppningsbud skall vara utmärkta på deklarationskortet med angivande av antalet prickar. Om 1/2-sangöppning kan innehålla obalanserade fördelningar skall detta anges på deklarationen. 3.4 Särskild upplysningsskyldighet för par med A-system och par med fyrprickade öppningsbud För par som spelar med A-system eller som har öppningsbud med fyra eller fler prickar gäller dessutom det följande: 1. Vid Anmälan Vid anmälan skall A-systempar uppge att de använder A-system och de utan A-system men med öppningsbud med fyra prickar eller fler skall uppge att så är fallet. 2. Systemdeklarationer i förväg Om ej annat är bestämt för tävlingen gäller att: Vid tävlingar där man möter sina motståndare över fem eller fler brickor skall motståndarna ha systemdeklarationen en vecka i förväg eller, där motståndarna inte är kända så tidigt, så snart som möjligt. I annat fall, dvs när antalet brickor är färre än fem, skall systemdeklarationen finnas i spellokalen minst 30 minuter före start i så många exemplar att alla par som kan komma att möta paret kan få en kopia var TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

17 3. Informera motståndare vid bordet Innan spelet påbörjas skall paret till sina motståndare i ronden/matchen tydligt upprepa sin förklaring enligt punkt Försvarsmetoder Innan spelet påbörjas skall: a) A-systempar presentera försvarsmetoder mot öppningsbud med minst 3 prickar. b) par som inte är A-systempar presentera försvarsmetoder mot öppningsbud med minst fyra prickar om de har sådana. I båda fallen ska försvarsmetoderna presenteras skriftligen och vara användbara. 3.5 Övrig skyldigheter för par med A-system För att ett lag ska ha rätt ha använda ett eller flera A-system i ett möte med ett annat lag måste de innan mötet börjar tillkännage för sina motståndare - och TL om sådan finns att de kan komma att använda ett A-system. Gör de ej detta tappar de rätten att använda systemet i det mötet. Laget kan sedan fritt välja i vilka delar av mötet, om någon, som de verkligen kommer att använda sig av A-systemet. Tillkännagivandet skall ske senast vid den tidpunkt som arrangören bestämt och i avsaknad av sådan bestämmelse senast 15 minuter före spelstart. Om båda lagen gör ett sådant tillkännagivande gäller inga särskilda regler för rätten att välja vilket par som ska möta vilket. Men om det är enbart det ena laget som gör det så skall laget med A-system i varje del av matchen först meddela vilka par som ska spela och i vilka rum de ska sitta, därefter väljer det andra laget helt fritt vilka par de vill spela med och var dessa ska sitta. Inget hinder finns mot att samma par p.g.a. detta möts igen. Obs att det är tillkännagivandet i sig som får dessa följder, det har ingen betydelse om A-systemet sedan kommer till användning eller ej i mötet TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

18 3.6 Påföljder för par Deklaration Ofullständigt eller felaktigt ifylld deklaration skall omedelbart rättas. Prickar/förbud System som överskrider antalet tillåtna prickar eller använder ett förbjudet bud skall omedelbart rättas. Upplysningsskyldighet Om A-systempar bryter mot sin särskildupplysningsskyldighet nr 1-2 eller upprepade gånger bryter mot sin särskilda upplysningsskyldighet nr 3-4 (se 3.4), så kan TL diskvalificera paret eller förbjuda paret att spela A-system. Under samma förutsättningar kan TL diskvalificera ett icke A-systempar som spelar med öppningsbud med fyra eller fler prickar eller förbjuda dem att använda sådana öppningsbud. Korrigera poäng TL kan korrigera poängen på de brickor där förbjudet bud använts eller antalet tillåtna prickar överskridits, men endast om antingen mötet paren emellan är på högst fyra brickor eller att det felande paret ej uppfyllt sin upplysningsskyldighet. I annat fall skall resultatet på spelade brickor gälla. Rapport till TK Par som i lagtävling använder förbjudet bud eller överskrider antalet tillåtna prickar skall av TL rapporteras till Förbundet Svensk Bridges Tävlingskommitté (TK). Om TL inte finns kan motståndarna rapportera felande par till TK. TK kan även behandla förseelser i partävling. TK kan bestraffa paret och/eller laget om endera eller båda befunnits skyldiga till en sådan förseelse flera gånger TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

19 3.7 Deklarationer och förklaringar Deklaration Deklarationer skall så gott utrymmet medger ge en god bild av de av parets överenskommelser som motståndarna på förhand kan beräknas ha mest nytta av, d.v.s. främst bud under den första budronden fr.o.m. öppningsbudet. Förklaring Man skall göra sitt bästa för att i möjligaste mån ge en uttömmande förklaring av ett buds innebörd. Slutsatser som kan dras av budsekvensen skall ingå i förklaringen. Innehållslösa förklaringar, t.ex. budet betyder ingenting eller partnern bjuder det om han/hon känner för det, av andra bud än pass, accepteras ej. Om en innehållslös förklaring ges och rättelse ej sker bestraffas budet i enlighet med påföljderna för användande av förbjudna bud (se ovan). Påstående att man spelar med rent slumpmässiga bud (dvs att valet av bud på en given hand enbart bestäms genom en slumpmekanism) där enbart den som avger budet känner till budets innebörd betraktas som en innehållslös förklaring. Försök förstå Man skall försöka förstå motståndarnas problem och när frågor ställs försöka hjälpa dem att ställa lämpliga frågor. 3.8 Rätt att under budgivning studera nedskrivna egna metoder I tre situationer har man under budgivningens gång rätt att studera nedskrivna egna metoder. Dessa är: 1. När motståndarna spelar ett A-system och avger ett öppningsbud med minst 3 prickar. 2. När motståndarna inte spelar ett A-system men avger ett öppningsbud med minst 4 prickar. 3. När motståndarna direkt bakom ett naturligt öppningsbud i färg kliver in med ett färg- eller sangbud som varken är naturligt, starkt eller färgpekare. Det nedskrivna skall vara direkt riktat mot det bud eller den typ av bud som ger denna rätt. Så fort denna rätt inträffar får spelarna studera dessa metoder utan inskränkning resten av budgivningen på brickan. Spelarna får således studera metoderna även när de själva inte står i tur att bjuda och kan på så sätt avge alerteringar i rätt tid TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

20 4. TOLKNINGSHJÄLP OCH EXEMPEL 4.1 Syfte Allmänt Reglerna syftar rent allmänt till en avvägning mellan å ena sidan intresset för att använda onaturliga bud och å andra sidan motståndarnas intresse av att med hänsyn till tävlingens karaktär med en rimlig arbetsinsats kunna utarbeta försvar mot dessa bud. Prickar Antalet prickar ett onaturligt bud belastas med relateras till hur svårt och arbetsamt det är att utarbeta ett vettigt försvar mot budet. Vid bedömningen av denna fråga är det onaturligheten som är viktigast, dvs ju mer onaturligt bud desto fler prickar. Vanligheten, dvs hur vanlig en öppning eller typ av öppning är, tas det däremot mycket liten hänsyn till. Viss betydelse har fästs vid hur högt ett bud avges. Ett exempel på det senare är reglerna för extra prickar som ger svaga extra prickar. Anledningen till att 1 inte belastas på samma sätt är att det är lättare att försvara sig emot (man kan t.ex. spela med D som jag öppnar med 1 och övrigt som vanligt). Det har även betydelse om det är högfärg, lågfärg eller sang man bjuder. Att konstruera försvar mot onaturliga 1 i högfärg har bedömts som det svåraste och bedöms därför hårdast. I jämförelse med färgpekaren har balanspekaren bedömts hårdare eftersom den ej lämnar besked om någon färg som man lätt kan använda som artificiellt kravbud. Att ett bud är krav har i sig inte inneburit några lättnader eftersom även kravbud kan avpassas. Utgångskrävande bud har dock befriats och är oreglerade. Nivå+antal Det antal prickar man totalt sett skall anses tåla är högre ju högre nivå tävlingen spelas på samt högre ju fler brickor som det är i mötet med motståndarparet. Förbud Inga bud är förbjudna så länge arrangörerna följer rekommendationerna i dessa regler TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

21 4.2 Rätten att ändra reglerna För tävlingar som hör till kategori B-C äger arrangören rätt att ändra reglerna endast i befriande riktning, inte tvärtom. Anledningen till detta är att par som vet med sig att de spelar t.ex. ett C-system skall kunna vara säkra på att få spela detta system i tävlingar som utannonseras som C-tävlingar. Det betyder å andra sidan att ett par som inte vill möta t.ex. A-system, kan inte var säkert på att slippa system som liknar A-system bara för att det står t.ex. B-nivå på inbjudan. Man måste också kontrollera om och i så fall vilka tilläggsregler arrangören fastställt för tävlingen. Vid val av pricknivå för tävlingen rekommenderas följande tillvägagångssätt, i prioritetsordning: 1. Kontrollera om A/B/C-nivå passar, välj i så fall en av dessa. 2. Om B/C passar rätt väl men man vill komplettera den med regler i befriande riktning så gör så. 3. I sista hand väljes D-nivå där arrangören helt fritt väljer de pricknivåer, prickbelastningar och förbud som önskas. Anledningen till att A/B/C-nivå rekommenderas är att dessa nivåer kommer att ha en någorlunda känd innebörd för spelarna och att ett val av sådan nivå således underlättar spelarnas förståelse för vilka prickregler som gäller för tävlingen. In toto: En arrangör av silver-/guldtävling skall bestämma vilka prick- och förbudsregler som gäller för tävlingen och har i stor utsträckning fria händer vid sitt val. Om arrangören inte bestämmer något gäller de rekommenderade reglerna men detta medför att spelarna inte på förhand kommer att känna till vilka regler som gäller vilket ger grogrund för osäkerhet och otrivsel TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

22 4.3 Buden pass, dubbelt och redubbelt Pass Ett pass kan aldrig få några prickar ty endast öppningsbud kan få prickar och ett pass likställs med öppningsbud endast om det är starkt (se 2.2) och starka öppningsbud är undantagna från prickning enligt reglerna i 2.3. Observera att eftersom ett starkt pass som avges i öppningsposition betraktas som ett öppningsbud blir därmed den starke passarens partners bud svarsbud och motståndarnas bud försvarsbud, inte öppningsbud. Om ett pass i öppningsposition inte är tillräckligt starkt för att klassas som ett starkt pass men ändå är ett s.k. udda pass (se 2.3) så är motståndarnas öppningsbud efter ett sådant pass helt oreglerade enligt särskilt undantag därom (se 2.3). Vad gäller den udde passarens partners bud är dessa således öppningsbud om mellanhanden passar. Exempel Pass BAL or (Pass) 1. Passet är starkt och därmed ett öppningsbud och 1 blir därför ett svarsbud. Pass (Pass) 1. Nu är passet inte starkt, bara udda, och därför inget öppningsbud och därmed blir 1 ett öppningsbud. Dubbelt Regleras aldrig Redubbelt Regleras aldrig TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

23 4.4 Exempel på prickade bud 0 prickar Pass 0-7 alla fördelningar eller vissa fördelningar eller NT. Ingen prickbelastning, ett pass kan aldrig prickbelastas, se prick eller på en balanserad hand; s k beredskapsklöver eller bästa lågfärg med minst tre klöver. 3 kort i färgen = 1 prick. 3 Spärr i. Takreglerna för färgpekare = 1 prick. 2NT båda lågfärgerna. Takreglerna för färgpekare = max 1 prick. Notera att ytterligare information om andra lågfärgen inte spelar någon roll eller NT. Färre än tre kort i färgen = 2 prickar, men takregeln för naturligt eller starkt = max 1 prick. 2 prickar eller på en balanserad hand, s k beredskapsklöver med minst två klöver. Färre än tre kort i färgen = 2 prickar 2 Svagt med eller enda krav Färre än tre kort i färgen = 2 prickar, kan vara obalans när man har färre än fyra kort i färgen = 1 prick; totalt 3 prickar, men takregeln för starkt eller färgpekare = max 2 prickar. 3 prickar NT or 17+, dvs balanspekare eller starkt. Färre än tre kort i färgen = 2 prickar, kan vara obalans när man har färre än fyra kort i färgen = 1 prick; totalt 3 prickar , 0-1 kort i (i ett starkt klöversystem). Samma prickbelastning som ovan Marmic med okänd singelton. Samma prickbelastning som ovan TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

24 3 prickar (forts) nästan alla fördelningar Samma prickbelastning som ovan. 2 Svagt (6-10) i en högfärg eller starkt med Samma prickbelastning som ovan. 2 Svagt (5-10) i en högfärg Samma prickbelastning som ovan. 4 prickar obalans utan högfärg Färre än tre kort i färgen = 2 prickar, kan vara obalans när man har färre än fyra kort i färgen = 1 prick, onaturlig 1 i högfärg = 1 prick; totalt 4 prickar. 5 prickar nästan alla fördelningar Färre än tre kort i färgen = 2 prickar, kan vara obalans när man har färre än fyra kort i färgen = 1 prick, svag 1 = 2 prickar; totalt 5 prickar. 7 prickar nästan alla fördelningar Färre än tre kort i färgen = 2 prickar, kan vara obalans när man har färre än fyra kort i färgen = 1 prick, onaturlig 1 i högfärg = 1 prick, svag 1hö = 3 prickar; totalt 7 prickar. 4.5 Mer om pekarbud Rena balanspekare är sällsynta. De förekommer oftast som ett alternativ betydelse av ett bud. Om ett bud är flertydigt, t.ex balans eller 17+, så kallas alternativet för en balanspekare men budet i sig är för den skull inte ett pekarbud ty kravet är att ett pekarbud ska vara entydigt pekande. I det angivna exemplet vet man inte om budet pekar på den starka handen eller på den svagare. Pekarbud får även ge ytterligare information om handen utan att förlora sin status som pekare, det kan t.ex. peka på mer än en sak. Mer information gör budet lättare att försvara sig emot, inte svårare. Ex: 1 = balans med 4-5 klöver TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge

25 4.6 Visad styrka De regler som gäller styrka skall tolkas strikt, dvs reglerna om hp och hfp gäller exakt så som de står. En hand med 7 hp värderas enligt dessa regler alltid till 7 hp, oavsett antalet tior, singelhonnörer etc. Den undre gränsen i hp för starkt öppningsbud tar sikte på 16+-öppningar men är satt till 15 hp för att möjliggöra en mer flexibel handvärdering. Regelns formulering innebär att om man spelar med t.ex. 1 som 15+ så räknas detta som ett starkt bud förutsatt att uppvärderingar av händer med mindre än 15 hp endast görs om man har minst 18 hfp. 4.7 Naturliga sangbud Som framgår av definitionen av naturliga sangbud så ställs inga uttalade krav på en balanserad hand. Begreppet "en klar majoritet av fallen" innebär att i ungefär minst fyra fall av fem måste handen vara balanserad. Om frågan blir aktuell får paret beskriva vilka icke-balanserade händer som sangbudet används för och därefter får TL göra en ungefärlig bedömning av hur stor andel det är frågan om. Begreppet "liknande fördelning" syftar på dels de semibalanserade fördelningarna men även på händer utan renons om handen i övrigt har maximalt 9 kort tillsammans i de två längsta färgerna. Begreppet "direkt information" betyder att om vissa händer som rent formellt uppfyller kravet för öppningen öppnas med ett annat bud, så innebär inte den extra informationen att det andra öppningsbudet förnekar dessa händer och bara därför anses som onaturligt. Exempel: 1 / visar 5-korts högfärg. Den extra informationen innebär inte att 1NT-öppningen för den skull förnekar 5-korts högfärg och därmed anses vara onaturlig. Observera stadgandet att om sangbudet lovar minst fyra kort i en specificerad färg måste handen i övrigt vara balanserad för att uppfylla villkoren för ett naturligt sangbud. Notera också det särskilda kravet på tydlig deklaration när sangöppningen kan innehålla obalanserade händer (se 3.3) TÄVLINGSKOMMITTÉN CRA REV av 25 Förbundet Svensk Bridge