Industrin en del av lösningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Industrin en del av lösningen"

Transkript

1 Hotet mot vår miljö Industrin en del av lösningen HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 1

2 Layout/original: Olle Sjöstedt Information AB Illustrationer: Ann-Sofie Marminge. Omslagsfoton: Morphic Technologies AB och SKF Sverige AB. Tryckning: Sandvikens tryckeri AB/3 000 ex/ HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

3 Förord Industrin står inför nya utmaningar i miljöfrågan. Användningen av fossila energikällor måste minska till förmån för förnybara energikällor. Ytterligare energieffektiviseringar av processer och produkter behövs. Vi måste hantera naturens resurser mer varsamt och sparsamt. IF Metalls aktiva medlemmar, på knappt industriarbetsplatser, arbetar i företag som på olika sätt utmanas av en mer offensiv miljöpolitik. Medlemmarna arbetar såväl i företag som bidrar till växthuseffekten, som i företag där man utvecklar teknik för att på olika sätt bemästra problemen. Ofta handlar det om samma företag. Industrins tillverkning av varor är en ofrånkomlig del av det moderna samhället. Hur löser vi behoven av ny teknik och förändrade beteenden, samtidigt som vi bevarar en konkurrenskraftig industri som grund för fortsatt välfärd? Rapporten beskriver hur tolv företag arbetar för att minska sin påverkan på miljö och klimat. Den visar också på faktorer som gör anpassningen mer långsam än vad som är önskvärt. En slutsats är att företag har olika förutsättningar för omställning, en annan att olika miljömål ibland står i kon ikt med varandra. Industrijobben förutsätter inte en försämrad miljö IF Metalls medlemmar drabbas precis lika mycket som alla andra av miljöhoten. Sverige kan och ska gå före på miljöområdet! Det innebär både sysselsättning, tillväxt och chans till en bättre miljö. Vi tror dock inte på en utveckling där svenska företag missgynnas i konkurrensförutsättningar mot andra länders industri. En sådan strategi leder snarare till att vi avhänder oss nödvändiga resurser för att möta miljöproblemen. Rapporten har utarbetats av Ann-Britt Bern vid IF Metalls utredningsenhet. Stockholm i februari 2008 Ola Asplund utredningschef HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 3

4 4 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

5 Innehåll Förord 3 Inledning 9 Hur arbetar industrin med miljöfrågor? 9 Nya utmaningar för industrin 10 Kostnaden för klimatförändringarna kan bli stor 13 Vårt beroende av fossila energikällor 14 Industrins energianvändning 14 Sveriges utsläpp av växthusgaser 15 Industrins utsläpp av växthusgaser 16 Möjliga konsekvenser för sysselsättningen 20 Industrin kan vara en del av lösningen 21 Vår rapport 22 Ekonomiska och politiska styrmedel 24 Socialdemoktratins inflytande 25 Sverige tar en ledande roll 27 Alliansregeringens hållning 28 EU måste satsa mer på forskning och utveckling 30 Utmaningar för EU 31 Så fungerar utsläppshandeln 32 EU:s grönböcker 33 En politik för miljövänligare transporter 35 Mer biodrivmedel 36 Industrins tekniska lösningar 39 Alfa Laval 39 Viktigt samband mellan forskning och produktion 39 Energipriset driver försäljningen 40 Rening av vätskor 40 SKF 41 Energibesparingar 41 Minskar sina koldioxidutsläpp 42 Eka Chemicals 43 Elintensiv produktion 43 Blekmedel har minskat sin miljöpåverkan 44 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 5

6 Innehåll Specialprodukter 44 Preem 45 Utvecklingen av drivmedel 46 Lägre koldioxidutsläpp än genomsnittsanläggning 46 Nyinvesteringar 47 Oljeraffinaderierna kan minska sina koldioxidutsläpp 48 Lantmännen Agroetanol 48 Bygger ut produktionen 49 Saab Automobil 50 Konkurrenskraftig utveckling av motorer 50 AB Volvo 52 Dieselmotor i fokus 53 Hybridlösning ger lägre bränsleförbrukning 54 Höga utvecklingskostnader 54 Produktion fri från koldioxid 54 SSAB Oxelösund 55 Störst miljöpåverkan har produktionen 55 Miljövänligare produktion av stål i framtiden 56 Svensk tillverkning miljövänligare än i andra länder 57 Energiintensiv industri 57 Cementa AB 58 Sänkning av koldioxidutsläpp 58 Elintensiv produktion 59 För- och nackdelar med alternativa bränslen 60 Brytning av kalktäkt 60 Nya industrier på nya tekniker 62 Cellulosaetanol 62 Bränsleceller 62 Vindkraft 63 6 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

7 Solenergi 64 Sekab 66 Fler anläggningar planeras 66 Flera etanolprodukter 67 Morphic Technologies AB 68 Vindkraft 68 Utveckling av bränsleceller 69 Nytt energisystem 69 Solibro AB 70 Utvecklingen beroende av stöd från industrin 70 Produktion hamnar i Tyskland 71 Industrins möjligheter till omställning Olika förutsättningar för anpassning Det måste finnas en ekonomi och en marknad för tekniken 75 Elcertifikat som incitament för utveckling 76 Tullhinder skapar en marknad 76 Uteblivna ekonomiska skalfördelar Takten i omställning 78 Omställning för bilindustrin Trots energieffektivisering ökar användningen Konsekvenser av en restriktiv miljöpolitik 84 Lösningen är inte sämre villkor för industrin i Sverige Betydelsen av forskning och utveckling 87 Några ord om framtiden 88 Litteratur i urval 92 Muntliga källor 93 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 7

8 8 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

9 Inledning Hur arbetar industrin med miljöfrågor? Industriföretag påverkar miljön genom utsläpp, luktproblem, buller, utvinning av råvaror och transporter. Fokus för olika miljöåtgärder varierar med tiden. Regionala och lokala utsläpp har historiskt varit föremål för åtgärder, till exempel ämnen som bidrar till försurning. Under senare år har fokus för yttats till utsläpp som har en internationell och global påverkan, inte minst växthusgaser. Av miljödebatten kan man ibland få intrycket att industrin i Sverige inte värnar om miljön. Det är förståeligt då det för en enskild person kan vara svårt att se vad industrin gör för att minska sin påverkan på miljön. Ett sätt att utvärdera industrins arbete med olika miljöfrågor är att se på utvecklingen av utsläpp. Enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet, Några miljöindikatorer för svenskt näringsliv (2007), har utsläppen till luft av svaveldioxid, kväveoxider, koldioxid, yktiga organiska ämnen och partiklar minskat påtagligt sedan 1970-talet. Från 1990 visar detaljerade trendstudier på fortsatta minskningar för alla ämnen, utom utsläpp av koldioxid som i stort sett varit konstant eller svagt ökande. Industrins bidrag till stora minskningar kom i samband med modernare produktionsprocesser. Industrins totala svavelutsläpp, som bidrar till försurning av mark och vattendrag, har enligt Ångpanneföreningens energi- och miljöfakta minskat med nästan två tredjedelar sedan Kväveoxid bidrar till försurning, övergödning och marknära ozon. De främsta källorna till kväveoxid är stationär förbränning och fordonstra kens förbränning. Näringslivets processutsläpp hade 1990 minskat från ton till ton kväveoxider och enligt IVL:s rapport fortsätter minskningarna. Flyktiga organiska ämnen bidrar till marknära ozon. Industrin har även på detta område minskat utsläppen genom exem- HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 9

10 Inledning pelvis minskad användning av organiska lösningsmedel vid rengöring och för ytbehandling. Likaså har utsläppen av yktiga organiska ämnen från bensindrivna bilar minskat genom katalytisk avgasrening. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen har i stort sett varit konstant sedan Utsläpp från stationära källor 1 har dock minskat sedan mitten av 1970-talet. Det kan bland annat förklaras med en ökad användning av kärnkraft i stället för olja som energikälla, en ökad användning av biobränslen samt stora investeringar i energieffektivisering. Det nns samband mellan förekomsten av partiklar och sjukdomar. Förbränning är en stor källa och industrin arbetade intensivt med partikelfrågan under och 80-talen. Numera är utsläpp i allmänhet långt under de nivåer som fanns då. Industrin i Sverige använder mycket vatten, framför allt kylvatten som är rent från föroreningar. Rening av processvatten sker oftast i egna reningsanläggningar. Utsläpp av näringsämnen och vissa metaller till vatten från större tillståndspliktiga industrier har minskat kraftigt sedan 1970-talet 2. Avfall från industrin har minskat sedan talet, inte minst genom ökad återvinning. Nya utmaningar för industrin Vi kan konstatera att industrin minskat utsläppen av ertalet miljöfarliga ämnen under de senaste trettio åren. 1. Stationära källor är exempelvis fasta förbränningsanläggningar. Exempel på mobila källor är utsläpp som orsakas av förbränning inom sjöfart, yg och vägtransporter. 2. Statistiken berör enbart de utsläpp som inte passerar ett kommunalt reningsverk. Värt att notera är att det enligt IVL nns begränsat med statistik som enhetligt och långsiktigt beskriver olika verksamheters belastning på haven. 10 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

11 Inledning Industrin kan dock inte slå sig till ro med detta utan står inför nya utmaningar i sitt miljöarbete i och med växthusgasernas effekt på klimatet. Växthuseffekten påverkar strålningsbalansen, det vill säga balansen mellan inkommande strålning från solen och utgående värmestrålning. Växthusgaserna hindrar en effektiv värmeutstrålning. Det medför att en del av värmestrålningen strålas tillbaka till jorden och temperaturen höjs. Det nns naturliga variationer i klimatet. Skillnaden nu är att ökningen i temperatur sker i en snabbare takt än vad som kan förklaras med naturliga förändringar. Forskare har konstruerat olika modeller, så kallade klimatmodeller, för att kunna förutspå framtida temperaturhöjningar. Enligt FN:s klimatpanel 3 kan vi vänta oss en fortsatt global 3. Klimatpanelen består av drygt forskare från 150 länder. HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 11

12 Inledning höjning av medeltemperaturen med mellan 1,4 5,8 grader fram till För närvarande är det världens utvecklade länder, i-länderna, som står för de största utsläppen av växthusgaser, inte minst koldioxid. Efter 2020 bedöms dock utsläppen från utvecklingsländerna överstiga utsläppen från den utvecklade världen på grund av den ekonomiska utveckling som sker i ertalet utvecklingsländer. Många utvecklingsländer som har de sämsta ekonomiska förutsättningarna att hantera konsekvenserna av växthuseffekten kommer dock att drabbas hårdast av de klimatförändringar som konsumtionen och produktionen i västvärlden till stor del orsakat fram tills nu. Exempelvis kan områden kring ekvatorn, där en stor del av världens befolkning bor, enligt scenarier i olika klimatmodeller möta utbredd hetta och torka vilket leder till dåliga skördar och svält. Havsytan väntas också fortsätta att stiga, låglänta kusttrakter och öar kommer oftare att hamna under vatten. I Sverige kommer, enligt klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007, klimatförändringarna bland annat innebära följande: varmare klimat som ger minskat behov av uppvärmning, men som även ökar påfrestningarna för äldre i värmeböljor ökad nederbördsmängd som fyller på vattenmagasinen i kraftverken men som även orsakar er översvämningar och mer jorderosion skogen växer snabbare och odlingszonerna i jordbruket sträcker sig längre norrut, odlingssäsongen blir längre. Även om alla utsläpp av växthusgaser skulle upphöra i dag, så skulle det fortsätta ske en ökning av medeltemperaturen under hela detta sekel. Det beror på att atmosfären har lagrat de utsläpp som vi redan gjort och det tar lång tid innan gaserna försvinner ut ur atmosfären. 12 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

13 Inledning Kostnaden för klimatförändringarna kan bli stor Det nns olika beräkningar över vilka kostnader som kan komma som en följd av klimatförändringarna. En rapport som fått stor uppmärksamhet är den så kallade Sternrapporten, The economics of climate change från På uppdrag av den brittiske nansministern Gordon Brown ledde nationalekonomen Nicholas Stern ett arbete som beskriver de potentiella ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna. Av rapporten framkommer det att situationen är allvarlig. Utvecklade länder med stora investeringar i infrastrukturen kommer att få ökade kostnader för reparation av vägar, broar, dammar och hus. Ekonomiska förluster av exempelvis översvämningar i Europa kan stiga från nuvarande dryga 70 miljarder svenska kronor till drygt 840 miljarder svenska kronor om året vid sekelskiftet 4. I Indien och Sydostasien kan kostnaderna innebära en minskning av ländernas bruttonationalprodukt (BNP) med mellan 9 till 13 procent år 2100, jämfört med en värld utan klimatförändringar. Sternrapporten har mötts av kritik kring att underlagen för beräkningarna är för osäkra. Oavsett detta säger den så kallade försiktighetsprincipen, som nns inom internationell och europeisk miljörätt, att avsaknad av full vetenskaplig visshet inte får användas som ett skäl för att skjuta upp åtgärder för att förebygga miljöförstöring. Sternrapporten är viktig då den visar på möjliga ekonomiska konsekvenser av de klimatförändringar som FN:s klimatpanel alltmer samstämmigt rapporterar om. 4. Siffrorna förutsätter att Europa inte vidtar några åtgärder för att förhindra framtida översvämningar utöver vad som redan är planerat. En del av ökningen kan hänföras till ökad ekonomisk tillväxt under perioden vilket leder till ökade investeringar i exempelvis vägar och hus. Ju er vägar och hus, desto större förluster. Omräknat till kronor utifrån $10 = 70 kronor. HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 13

14 Inledning Vårt beroende av fossila energikällor Forskarna talar om att höjningen av medeltemperaturen främst har orsakats av människans aktiviteter. När Förenta Nationernas klimatpanel publicerade sin första rapport 1990, var forskarna inte helt eniga om i vilken grad de mänskliga aktiviteterna bidragit till den globala uppvärmningen. Säkerheten kring människans bidrag har ökat för varje rapport. I klimatpanelens syntesrapport, som kom i november 2007, slår klimatpanelen fast att det är mycket sannolikt att människans aktiviteter har bidragit till uppvärmningen. Det är det starkaste ställningstagandet hitintills från klimatpanelen. Att människans aktiviteter driver på växthuseffekten hör samman med att användningen av fossil energi för exempelvis industriella processer, uppvärmning och el till våra bostäder samt senare som drivmedel till våra fordon började öka i och med industrialiseringen. Fossila energikällor släpper ut koldioxid och andelen koldioxid i atmosfären har ökat med 35 procent sedan mitten av 1800-talet. Koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till förstärkningen i växthuseffekten. I dag består drygt 80 procent av världens energiförsörjning av fossila bränslen (olja, kol och naturgas). I Sverige är andelen tillförd fossil energi drygt 40 procent. Andelen tillförd energi i form av fossilfri vattenkraft och kärnkraft är på samma nivå. Olja och kärnkraft är de största energikällorna med cirka 200 TWh tillförd energi vardera. Industrins energianvändning Industrins energianvändning uppgår till cirka 40 procent av Sveriges totala användning av energi. En förklaring till den höga energianvändningen inom industrin i Sverige är utvinning, bearbetning och vidareförädlingen av råvaror som exempelvis järnmalm och skog. Det ger en högre energiåt- Faktaruta Energi Energi är effekt x tid. Effekt mäts i enheten watt (W). Ett effektuttag på 1000 watt under en timme (h) innebär energiförbrukning på en 1 kilowattimme (1KWh) Wh = 1 KWh (Kilowattimme) 1000 KWh = 1 MWh (Megawattimme) 1000 MWh = 1 GWh (Gigawattimme) 1000 GWh = 1 TWh (Terawattimme) 14 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

15 Inledning gång än för företag som baserar sin verksamhet på redan förädlade insatsvaror. Industrins användning av olja som energikälla har minskat kraftigt sedan 1970 och i stället ersatts av en ökad användning av el, som i nuläget uppgår till drygt 40 procent av den totala användningen av el i Sverige. De viktigaste energibärarna för industrin är el och biobränsle som båda har en andel på vardera drygt 30 procent 5. Sveriges utsläpp av växthusgaser Av Sveriges rapportering till FN: s klimatpanel under 2006 framgår att det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige, uttryckt i koldioxidekvivalenter 6, var cirka 70 miljoner ton EU har satt som mål att totalt minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent fram till De globala utsläppen av växthusgaser måste ha minskat med hälften senast Detta kräver minskningar i de utvecklade ländernas utsläpp med mellan 60 till 80 procent 7. Minskningarna i utsläpp är beräknat på år I januari 2008 kom från EU förslag på ett nytt klimatpaket där det framgår vad varje land ska uppnå i utsläppsminskningar för att EU: s mål ska kunna nås. Lagarna föreslås träda i kraft Källa: Energiförsörjningen i Sverige, kortsiktsprognos , Energimyndigheten. 6 I statistik över utsläpp av växthusgaser nämns ppm (parts per million) och koldioxidekvivalenter. Bakgrunden till detta är att de sex olika växthusgaserna (koldioxid, metan, lustgas och de uorerande gaserna HFC, FC och SF6) ska vara jämförbara. En ppm är en miljondel. Utsläppen av de olika växthusgaserna multipliceras även med vad som kallas GWP (Global Warming Potential) för att utsläppen ska kunna uttryckas i koldioxidekvivalenter, oavsett vilket växthusgas som det handlar om. Ett ton koldioxid motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter. 7 Källa: Att begränsa den globala klimatförändringen till 2 grader celsius vägen framåt 2020 och därefter. EU. KOM (2007) 2 slutlig. HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 15

16 Inledning Av förslaget framgår bland annat att Sverige ska uppnå 49 procent förnybar energi av den slutliga energianvändningen till år Sveriges andel idag ligger kring 40 procent vilket placerar Sverige i toppen bland EU: s medlemsländer när det gäller användningen av förnybar energi. Andelen förnybar energi inom transportsektorn ska vara lägst 10 procent för alla medlemsstater. Utsläppen av växthusgaser från sektorer som inte ingår i utsläppshandeln 8 ska ha minskat med 17 procent till år 2020, jämfört med En minskad användning av fossila energikällor är en förutsättning för att minska växthusgaserna. Det kommer dock att ta lång tid att ställa om energisystemet. EU räknar med att världens energiförsörjning från fossila energikällor kommer att ha ökat från nuvarande 80 procent till 90 procent år Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid, har varit stark under hela industrialiseringen. Världen står inför den stora utmaningen att minska utsläppen av växthusgaser utan att hindra den ekonomiska utvecklingen. Sverige tillhör de länder som visar att detta samband kan brytas. Under perioden har utsläppen legat under 1990 års nivå med i genomsnitt 4,5 procent. Samtidigt har landets BNP växt med i genomsnitt cirka 3 procent per år 9. Sådan statistik omfattar dock inte utsläpp som orsakats i andra länder genom import av varor och tjänster. Industrins utsläpp av växthusgaser Klimatstrategin i Sverige har varit förenlig med en fortsatt god industriell utveckling. Industriproduktion orsakar dock utsläpp av växthusgaser. Utsläppen uppstår vid förbränning och från processer i produktionen. Prognosen i dia- 8 Jordbrukssektorn, bostadssektorn, transportsektorn och avfallssektorn. 9 Källa: Naturvårdsverket. 16 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

17 Inledning grammet nedan visar på att de totala utsläppen av växthusgaser, exklusive utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning och skogsbruk, stabiliseras i vårt land fram till 2010, jämfört med senaste årens nivåer. Efter 2010 bedöms utsläppen öka något och 2020 bedöms de totala utsläppen av växthusgaser vara 2 procent lägre än basåret Historiska och prognostiserade utsläpp av växthusgaser per sektor Kiloton koldioxidekvivalenter El- och värmeproduktion Bostäder, service med mera Industri Inrikes transporter Övrig energi Sektor Källa: Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2007 Prognoser för utsläpp av och upptag av växthusgaser 10. Lösningsmedel Jordbruk Avfall Totala utsläpp 10 I bostäder ingår även energianvändning inom jordbruk, skogsbruk och ske. I industri ingår utsläpp från industrins förbränning, industriprocesser och ourerande växthusgaser. I övrig energi ingår utsläpp från raf naderier, tillverkning av fast bränslen (främst koksverk), diffusa utsläpp (fackling) samt övrigt (främst militära transporter). HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 17

18 Inledning Industrin 11 stod 2005 för cirka 26 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, bara transportsektorn orsakar större utsläpp. Enligt den gemensamma rapporten från Naturvårdsverket och Energimyndigheten utvecklas utsläppen på olika sätt inom olika sektorer. Alla jämförelser är med basåret Utsläpp av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion (inklusive masugnsgas och koksugnsgas) väntas öka med 43 procent till På grund av en förväntad ökad industriproduktion väntas utsläppen från industrins förbränning och processer öka med 11 procent till Utsläpp från inrikestransporter bedöms att öka med 18 procent till Vägtra ken står för den största delen av utsläppen inom transportsektorn. Ökningen i utsläpp från vägtransportsektorn beror främst på att en ökad industriproduktion medför er tunga transporter och därmed en ökad dieselanvändning. Utsläpp från uppvärmning av bostäder och service, avfallsdeponier och jordbruk minskar. Utsläpp av växthusgaser från industriprocesser kommer främst från järn- och stålindustrin, mineralindustrin, och kemiindustrin. Järn- och stålindustrin och kemiindustrin har till exempel ofta energikrävande processer som med dagens teknik behöver energirik kol, olja eller gas som släpper ut växthusgasen koldioxid. I mineralindustrin ingår bland andra cement och kalkföretag som har en huvudråvara, kalksten, som släpper ut koldioxid när kalkstenen bearbetas i processen. Utsläppen från förbränning väntas öka främst inom kemisk industri och verkstadsindustri i och med ökad produktion. Det innebär en högre energiåtgång och i prognosen antas det att naturgas som energikälla ökar i användning. 11 Här ingår utsläpp från industrins förbränning, industriprocesser och ourerande växthusgaser. 18 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

19 Inledning Möjliga konsekvenser för sysselsättningen Industrin står inför en omställning av sin produktion och sina produkter som innebär att påverkan på miljön minskar ytterligare. Hur pass väl industrin klarar detta kommer att vara avgörande inte bara för klimatet och miljön utan även för vår ekonomiska och sociala välfärdsutveckling. IF Metall organiserar aktiva medlemmar på nästan arbetsplatser. Många av våra medlemmar arbetar inom företag som möter stora utmaningar från den nya offensiva klimatpolitik som blir nödvändig i spåren av klimatförändringarna. Vi har också många medlemmar som arbetar i företag som bidrar, och än mer kan bidra, med lösningar på miljö- och klimatproblemen. Energieffektivare produkter, ny teknik för produktion av el och värme samt nya fordon, är exempel på tekniker och produkter som måste utvecklas för att minska utsläppen. Statistik från Swentec 13 visar också att omsättning och export inom miljötekniksektorn har ökat, med 36 respektive 75 procent sedan Sysselsättningen har ökat med 13 procent sedan Miljötekniksektorn sysselsätter idag drygt personer. Europafacket (ETUC) och Social Development Agency publicerade under 2007 en rapport, Climate change and employment, om klimatförändringar och sysselsättning. Klimatförändringar leder till striktare reglering kring utsläpp och energianvändning. Kunskapen om vilka konsekvenser regleringarna kan få på sysselsättningen i särskilt utsatta 13 Svensk Miljöteknik i siffror Siffrorna gäller för både den primära och sekundära miljötekniksektorn. Primär sektor är när företagets huvudsakliga verksamhet är inom miljö. Sekundär sektor är när en del av företagets produktion/tjänster nns inom miljösektorn men det är inte företagets huvudsakliga verksamhet. HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 19

20 Inledning branscher är av naturliga skäl begränsade då effekterna av detta kommer att visa sig först i ett senare skede. I stället har författarna av rapporten utgått ifrån att koldioxidutsläppen inom EU har minskat med procent år Därefter har författarna värderat konsekvenserna av att regeringar inte vidtar några extra åtgärder riktat mot klimatoch energifrågan, alternativt att regeringar vidtar åtgärder genom att exempelvis energieffektivisering, kärnkraftsutbyggnad och utökad utsläppshandel blir högt prioriterat. Resultaten visar på en total positiv inverkan på sysselsättningen med 1,5 procent år 2030 i de fyra industrisektorer som granskats: energiproduktion (elektricitet och olja), stål- och cementindustrin som är energiintensiva, transportsektorn samt byggindustrin. Dock kommer det att ske en omfördelning av jobb inom de olika sektorerna. Raf neringsindustrin väntas exempelvis förlora arbetstillfällen som en följd av minskad användning av olja som energikälla medan produktion av förnybar energi som vindkraft ger er arbeten. Utvecklingen inom transportsektorn tros bli positiv genom att europeisk fordonsindustri antas komma att ligga i framkant i utvecklingen av miljövänligare bilar. Särskilt utsatta för förändringar är järn- och stålindustrin som kan ha förlorat tiotusentals arbeten år Det beror enligt rapporten på en möjlig utökad lokalisering av produktion till länder utanför EU, alternativt att investeringar i uteblir i Europa till fördel för produktion i länder som inte omfattas av striktare reglering av koldioxidutsläpp. Samma förhållanden gäller för cementindustrin. Det är vanskligt att göra beräkningar av förändringar i sysselsättningen utifrån olika antaganden och prognoser. Vad rapporten framför allt visar på är att vi måste vara medvetna om vilka sociala konsekvenser nya regleringar på 20 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

21 Inledning miljöområdet kan få i termer av sysselsättning och därmed även social välfärd. En ökad medvetenhet i dessa frågor medför en bättre beredskap kring att hantera omställningar i arbetslivet som en del av våra medlemmar kan drabbas av framöver. Industrin kan vara en del av lösningen Faktum är att industrin i Sverige har konkurrensfördelar jämfört med många andra länder. Sedan länge nns en stor medvetenhet om verksamhetens inverkan på miljö vilket medfört stora utsläppsminskningar. Det nns även en bred kunskap om energiomvandling och energieffektivisering bland industriföretagen. Den tillväxtökning som sker i ertalet utvecklingsländer, inte minst i Asien, är också förenad med ökade miljö- och klimatproblem. Många av de stora industriföretag som är verksamma i Sverige är även verksamma i dessa länder och kan sprida kunskap och teknik inom energi- och miljöteknikområdet. Teknik som utvecklats inom industrin utifrån andra utgångspunkter än miljö kan även vara drivande för utvecklingen. Genom exempelvis lättviktsmaterial minskar både vikt och energiförbrukning. Separeringsteknik som en gång i tiden utvecklades inom mejeriindustrin kan nu användas för rening av avfall. På så vis är den traditionella industrin en del av lösningen till en hållbar ekonomisk tillväxt. Sverige har i era avseenden bra förutsättningar för utveckling och tillväxt inom den primära miljötekniksektorn. Till den primära sektorn räknas företag där mer än 50 procent av verksamheten består av att förebygga, mäta, begränsa, minimera eller återställa miljöförstöring. Några av Sveriges styrkefaktorer är att vi har en etablerad industri direkt riktad mot miljöteknik för till exempel vattenrening och HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 21

22 Inledning avfallshantering. Andra länders intresse för den utveckling som pågår inom förnybar energi i Sverige visar även att det nns potential för export av vår kunskap och teknik till marknader i såväl utvecklingsländer som västvärlden. Vår rapport IF Metall har länge arbetat med frågor som rör industriell utveckling för att säkra sysselsättningen för våra medlemmar. Vi ser att ifall industrin kan anpassa sig till striktare utsläppskrav och en annan energianvändning så kan det leda till att industrijobben i Sverige på sikt ökar. Företag har olika förutsättningar för anpassning till en mer hållbar utveckling. Vi har hämtat exempel från svensk industri som visar hur de arbetar för att minska sin påverkan på miljö och klimat samt hur de utvecklar produkter som bidrar till minskad belastning på miljön. I den här rapporten fokuserar vi på några av IF Metalls branschområden. Vi har även talat med några företag som är verksamma med utveckling inom den primära miljötekniksektorn. Sådant arbete kan vi nna både inom traditionell verkstadsindustri och i nya företag. Här nns med rätt förutsättningar en avsevärd potential för nya industrijobb. Med den här rapporten vill IF Metall visa på industrins bidrag för att minska miljö- och klimatproblemen, men även åskådliggöra begränsningarna i möjligheter till anpassning som industrin upplever att de har. 22 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

23 Inledning Rapporten inleds med en beskrivning av ett urval av olika ekonomiska och politiska styrmedel som syftar till en hållbarare utveckling. Därefter beskrivs hur några industriföretag arbetar med olika tekniska lösningar. Rapportens sista del handlar om företagens möjligheter till miljöanpassning av produktion eller produkter. HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 23

24 Ekonomiska och politiska styrmedel Världens naturresurser räcker inte till för att tillgodose alla behov och önskemål som vi människor har. Det har medfört ett överutnyttjande av naturresurser som orsakat miljöskador. De politiska målsättningarna på såväl svensk som europeisk nivå handlar i dag om ökad konkurrenskraft i näringslivet i samklang med högt ställda miljö- och klimatmål. Regeringar har olika verktyg för att främja en sådan utveckling. I den svenska miljöbalken har en mängd olika lagar inom miljöområdet förts samman till ett lagverk. All företagsverksamhet påverkar miljön mer eller mindre. Inom miljöbalken nns klassi ceringen miljöfarlig verksamhet. Med detta menas all användning av mark, byggnader eller anläggningar som ger utsläpp till mark, luft eller vatten och som kan vara skadlig för människors hälsa eller miljö. För dessa företag behövs tillstånd för att påbörja eller utöka verksamheten. I tillståndsprövningen vägs verksamhetens miljöpåverkan mot enskilda och allmänna intressen. I tillståndsprövningar strävar man efter utsläppsminskningar som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och miljömässigt motiverade. Tillståndsansökan inleds med en samrådsprocess. Syftet med samrådsprocessen är att verksamhetsutövaren ska få in synpunkter från myndigheter, organisationer och allmänheten så att eventuella problem i ett tidigt skede uppmärksammas. En samrådsprocess leder idealt till att kunskapsnivån och acceptansen för fattade beslut i miljöprövningsärenden blir högre om de berörda intressenterna upplever att deras synpunkter tagits i åtanke. Företaget lämnar även in en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I den beskrivs indirekta och direkta effekter som den planerade verksamheten kan få på människor, djur och natur. MKB ska även redogöra för hushållningen med material, råvaror och energi. 24 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

25 Förutom att via lagstiftningsvägen reglera verksamheter och deras utsläpp kan regeringar även använda sig av ekonomiska styrmedel. Ekonomiska styrmedel används för att påverka beteendet hos olika aktörer. Miljöbilspremie och bensinskatt är exempel på ekonomiska styrmedel. Energi- och koldioxidskatt är inom miljö- och energipolitiken de viktigaste ekonomiska styrmedlen. Den tillverkande industrin, växthusnäringen samt jord-, skogs- och vattenbruk betalar ingen energiskatt på fossila bränslen och inte heller full koldioxidskatt. Hushåll betalar olika energiskatt på el i norra respektive södra Sverige. Styrmedel påverkar företagens verksamhetsvillkor. Härnäst beskriver vi ett urval av styrmedel som både har påverkat och påverkar industrin. Socialdemokratins inflytande Den avgående socialdemokratiska regeringen hade i september 2006 suttit tolv år och har därmed under lång tid haft en avgörande inverkan på utformningen av en politik för en hållbarare utveckling. Att ge en fulltäckande bild av åtgärder under den långa perioden låter sig inte göras på några sidor, här är några få exempel: mål, strategier och åtgärder för att få ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp miljö- och energitekniksektorn ses alltmer som framtids branscher kärnkraftsverket Barsebäck stängs vårt beroende av olja ska brytas (Oljekommissionen) Miljöpolitiken kring kretslopp har bland annat medfört att det ställs högre krav på industrin att tänka på miljön från den första muttern till dess att produkten skrotas. Industrin arbetar aktivt med återvinning och resurssnålhet. HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 25

26 Ekonomiska och politiska styrmedel Miljö- och energitekniksektorn är framtidsbranscher. Ny teknik för att minska vår belastning på miljö och klimat ska generera nya företag och er arbetstillfällen. I Sverige levererar kärnkraften ungefär hälften av vårt behov av el, drygt 70 TWh per år. Stängningen av Barsebäck aktualiserade debatten om tillgång och efterfrågan på el då den kraft som går förlorad i och med stängningen behöver ersättas. Delvis ersätts de stängda reaktorerna med en uppgradering av kraften i de reaktorer som nns kvar, men den effektökningen är inte tillräcklig för att täcka samhällets efterfrågan på el. När utbudet på el inte kan möta vår efterfrågan så stiger elpriset. Ökade energieffektiviseringar är ett annat sätt att möta ett minskat utbud på energi och el. Utbyggnaden av andra energikällor, såsom vindkraft, är andra åtgärder för att möta efterfrågan på energi och el. Användningen av el är ur klimatsynpunkt ren men ger indirekta utsläpp om elen produceras av fossila energikällor som exempelvis kolkraft. I Sverige nns inga kolkraftverk, men när vi har underskott i vår effektbalans så importerar vi energi från länder där energin kan ha producerats via kolkraft. Marginalerna i den svenska effektbalansen inför vintern 2007/2008 bedöms av Svenska Kraftnät bli mindre än vintern 2006/2007 samtidigt som importmöjligheterna av energi bedöms minska. Bildandet av Oljekommissionen syftade till att forma en politik som ska bryta Sveriges beroende av olja fram till Oljekommissionen bestod bland annat av företrädare från AB Volvo, LRF, Chalmers, Formas och Metalls förre ordförande Göran Johnsson. Enligt kommissionens konsensusrapport kan vårt beroende av olja bland annat brytas genom energieffektiviseringar, mindre fossila bränslen i fordonsparken, mer bioenergi från skog och jordbruk samt mer vindkraft. 26 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

27 Ekonomiska och politiska styrmedel Rapporten från oljekommissionen var inte okontroversiell. Remissinstanser pekade till exempel på avsaknad av kostnadsredovisning och konsekvensanalyser, resonemang kring att minskad oljeanvändning i vissa fall leder till ökad användning av el samt farhågor kring att biologisk mångfald hotas av ökad användning av åker- och skogsmark för drivmedelsproduktion. En av kommissionens ledamöter, professor Christian Azar på Chalmers, hade också ett särskilt yttrande i rapporten. Azar ifrågasatte bland annat kommissionens satsningar på inhemsk produktion av biodrivmedel, att oljekommissionen inte tagit ställning i frågan om tullfri import av etanol från länder utanför EU samt att efterfrågan på bioenergi kan innebära betydande problem för miljöskydd och naturvärden. Sverige tar en ledande roll Kyotoprotokollet till FN:s klimatkonvention antogs i december Det var ett viktigt steg som visade på en vilja bland världens länder att ta itu med klimatförändringarna. Industriländerna ska enligt protokollet minska sina utsläpp av växthusgaser med 5 procent under perioden , jämfört med den utsläppsnivå som fanns Medlemsstaterna i EU åtog sig att under samma period minska sina utsläpp med 8 procent. Sverige står för 0,2 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Den förra regeringen var tydlig med att Sverige skulle ha en ledande roll i det internationella klimatarbetet. Sverige ck tillåtelse att öka sina utsläpp av växthusgaser med 4 procent. Skälet till denna extra tilldelning av utsläpp av växthusgaser beror, enligt Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), bland annat på Sveriges tidigare gjorda utsläppsminskningar. Regeringen lät dock meddela att Sverige inte skulle tillgodoräkna sig denna möjliga utsläppsökning. I stället meddelar regeringen att Sverige gör ett ensidigt åtagande att i stället minska sina utsläpp av växthusgaser med HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 27

28 Ekonomiska och politiska styrmedel ytterligare 4 procent. Regeringen motiverade detta bland annat med att det kan ge upphov till en ny våg av tekniska innovationer och investeringar som gynnar tillväxt och sysselsättning. Regeringen ville understryka vikten av att tidigt möta den utmaning som hotet om klimatförändringar är. Nationalekonomen Peter Bohms beräkningar visade i rapporten Den svenska klimatpolitikens kostnader och betydelse (2004) att regeringens ensidiga åtagande minskar de globala utsläppen av växthusgaser med 0,00016 procent. Alliansregeringens hållning I september 2006 ck Sverige en ny regering. Eftersom energi- och miljöpolitik måste vara långsiktig för att industrin ska våga investera i ny miljövänligare teknik, kommer den nya regeringen vara delvis bakbunden av vad den förra regeringen åstadkom på miljöpolitikområdet under perioden Av regeringsförklaringen den 6 oktober 2006 framgår att regeringen ser miljöfrågorna som avgörande för utvecklingskraften i Sverige. Miljöutmaningarna ska nyttjas som en ekonomisk hävstång då grön teknik kommer att efterfrågas när energi- och transportsystem ställs om. För industrin kan det enligt regeringen bli en kommersiell framgångsfaktor att vara framsynt i miljöfrågan. Statsminister Reinfeldt har dock ifrågasatt den samhällsekonomiska nyttan av Sveriges ambitioner att leda utvecklingen i utsläppsrättshandeln. När statsministern i december 2006 presenterade regeringens planer för klimatarbetet, menade han att det är viktigare att de stora miljöutsläppen i till exempel Kina och Brasilien minskar, än att ytterligare åtgärder sätts in i Sverige. Denna hållning modi erades något under EU-nämndens stenogra ska anteckningar 14 refererar statsminister Reinfeldts position: 28 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

29 Ekonomiska och politiska styrmedel En viktig utgångspunkt för en trovärdig klimatpolitik är våra nationella insatser, som tyvärr inte har någon större global påverkan om de inte också samtidigt följs av insatser för att samla världen till gemensam handling. Under valrörelsen 2006 nådde allianspartierna en överenskommelse om energipolitiken. Den innebar att centerpartiet bröt den energiuppgörelse som centern hade med socialdemokraterna och vänsterpartiet. Överenskommelsen innebar bland annat att partierna inom alliansen under mandatperioden inte ska ta beslut om en fortsatt avveckling av kärnkraften. Uppgörelsen medförde även att inga beslut ska fattas under mandatperioden om byggande av nya reaktorer. Slutdatumet för elcerti katsystemet fastslogs till år Energipolitiken står inför omförhandlingar mellan allianspartierna inför mandatperioden Den nya regeringen ck både under valrörelsen och vid tillträdet kritik för bristande miljö- och klimatpolitik. Inrättande av en kommission för hållbar utveckling, där klimatfrågan blir huvudtemat under kommissionens första år, kan ses som ett svar på den förra regeringens Oljekommission. Under 2007 har den nya regeringen bland annat välkomnat EU:s mer restriktiva tilldelning av utsläppsrätter inför perioden Den gröna skatteväxlingen har avskaffats. Regeringen har också infört miljöbilspremie samt förlängt stödet för att bygga ut biogasmackar. I budgetpropositionen för 2008 föreslås bland annat en höjning av kväveoxidavgiften, ökade satsningar på pilot och demonstrationsprojekt för andra generationens drivmedel, höjd koldioxidskatt i transportsektorn samt ökat skydd för biologisk mångfald. 14 Information och samråd inför möte med Europeiska rådet den 21 och 22 juni, 2007 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 29

30 Ekonomiska och politiska styrmedel Regeringen beslutade under hösten 2007 om tilldelningen i utsläppshandeln för perioden Antalet utsläppsrätter minskas inom hela EU. Regeringen i Sverige har beslutat att be ntliga anläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn inte kommer att tilldelas några utsläppsrätter under handelsperioden. Det innebär att energisektorn hänvisas till marknaden för att köpa utsläppsrätter som motsvarar utsläppen. Anläggningar med bränslerelaterade utsläpp inom industrin får en något minskad tilldelning än tidigare. EU måste satsa mer på forskning och utveckling I EU: s strategi för en hållbar utveckling framhålls det att priser på varor och tjänster ska spegla kostnader för miljö och samhälle. Detta ska leda till en marknad med mer miljöanpassad konsumtion, produkter och produktion. Det måste nnas en efterfrågan från marknaden på miljövänligare teknik. Därför ska EU även satsa på information till medborgarna för att ändra konsumtionsmönster och synen på exempelvis förnybar energi och miljövänligare fordon. Av EU: s handlingsplan för miljöteknik framgår bland annat att utveckling och bättre utnyttjande av miljötekniken kommer att bidra till teknisk innovation, öka Europas konkurrenskraft och skapa nya kvali cerade arbeten. EU anser att mer investeringar behövs i forskning och teknisk utveckling inom hållbar utveckling. En rapport från FN: s miljöprogram 2007, Global trends in sustainable energy investment, visar att EU i jämförelse med USA och Japan investerar mindre i forskning kring förnyelsebar energi. En förklaring till detta är en jämförelsevis låg investeringsnivå i forskning och utveckling från den privata sektorn inom EU. Näringslivet står för drygt hälften av all forskning inom EU, jämfört med 64 procent i USA och HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

31 Ekonomiska och politiska styrmedel procent i Japan. EU har större offentliga och universitetsbaserade satsningar på forskning än USA och Japan. Utanför EU nns ett mer kommersiellt förhållningssätt till forskning och utveckling. Den politiska medvetenheten inom EU om klimatproblemen medför att politik blir ett verktyg för att lösa klimatproblemen. Det behöver dock inte betyda att EU: s lösningar är effektivare än mer kommersiella lösningar. Till exempel har USA, enligt FN-rapporten, en gynnsam miljö för innovationer. Detta har medfört att USA är den största marknaden för globalt riskkapital där riskkapitalets nansiering av forskning och investeringar i förnybar energi inte är obetydlig. Utmaningar för EU Strategin för att bekämpa klimatförändringar står inför viktiga utmaningar. Det handlar om riskerna med klimatförändringen och den politiska viljan att göra något åt detta internationellt. Det handlar om ländernas anpassning till effekterna av klimatförändringarna samt att få fram innovationer för att förändra tillverkningsindustrin och energianvändningen. EU har satt som mål att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent fram till Kyotoprotokollet blir ett viktigt verktyg för EU. Förutom att protokollet reglerar mängden utsläpp av växthusgaser så har industriländer som har fastlagda åtaganden för utsläpp rätt att delta i ett system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. En sådan handel kan ske såväl mellan regeringar som mellan företag eller andra juridiska personer. Handeln har pågått på försök under perioden Den första förbindelseperioden är mellan Omkring industri- och energianläggningar i EU omfattas av systemet. I Sverige omfattas drygt 700 anläggningar som har utsläpp som motsvarar 40 procent av Sveriges totala utsläpp. HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 31

32 Ekonomiska och politiska styrmedel De esta är förbränningsanläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn. De största utsläppskällorna i industrisektorn nns inom järn- och stålindustrin, mineraloljeraf naderier och cementindustrin. Så fungerar utsläppshandeln Om företagen släpper ut mindre koldioxid än vad de har tillåtelse till kan de sälja sina överskottskvoter. Har de brist på utsläppskvoter tvingas de köpa kvoter på en börs. Priset på utsläppsrätter ska vara så högt att det blir mer ekonomiskt fördelaktigt med investeringar som minskar utsläppen. Priset på utsläppsrätter påverkar även priset på el. Syftet med utsläppshandeln är att priset på el som framställs genom fossila energikällor som kol och olja ska bli högre, därigenom ska energi från förnyelsebara energikällor gynnas prismässigt. Men den marginalprissättning som normalt råder på en marknad medför att kraftbolag kan ta ut prishöjningen även på den billigare och koldioxidfria vatten- och kärnkraftsproduktionen. EU bestämmer hur många utsläppsrätter som ska delas ut till respektive land. Varje land bestämmer sedan i sin tur fördelningen av utsläppsrätter på de olika sektorer som ingår i utsläppshandeln. EU minskar successivt tilldelningen av utsläppsrätter. Under handelsperioden sker en neddragning av utsläppsrätter i Sverige från 24,9 till cirka 22,5 miljoner ton koldioxid. Tilldelningen av utsläppsrätter har hittills varit gratis för alla sektorer. Den svenska regeringen har beslutat att be ntliga anläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn i Sverige inte ska tilldelas några fria utsläppsrätter under handelsperioden På sikt är det troligt att er handlande sektorer mister sin fria tilldelning av utsläppsrätter. 32 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

33 Ekonomiska och politiska styrmedel EU avser även att öka samarbetet med utvecklingsländerna genom att bland annat överföra klimatvänliga tekniker. Detta kan till exempel ske genom Kyotoprotokollets två andra verktyg, gemensamt genomförande samt ren utveckling. Investeringar som företag gör i klimatvänlig teknik i exempelvis utvecklingsländer leder till utsläppsminskningar, ofta till en lägre kostnad och med större effekt än om investeringen hade gjorts i det egna landet. Dessa utsläppsminskningar kan företaget till viss utsträckning tillgodoräkna sig i utsläppsåtaganden som företag har hemma. Handeln med utsläppsrätter omfattar i nuläget enbart koldioxidutsläpp från förbränning, energisektorn, mineraloljeraf naderier, järn- och stålindustri, mineralindustri (till exempel cement och kalk) samt massa- och pappersindustri. Kommissionen har börjat undersöka möjligheterna att införa ett system för handel med utsläppsrätter som omfattar växthusgaserna kväveoxider och svaveldioxid. Det nns även funderingar på att transportsektorn ska införlivas i utsläppshandeln. EU: s grönböcker När den europeiska kommissionen vill ha in synpunkter på idéer så ger kommissionen ut en så kallad Grönbok. Efter att synpunkter kommit in kan kommission utveckla idéerna till mer formella förslag för åtgärder och lagstiftning. Under 2006 kom EU med en Grönbok om energi, En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning. Inom EU har energifrågorna under lång tid ansetts vara medlemsländernas nationella angelägenhet. Nu ökar ständigt Europas beroende av importerad fossil energi. Under mars 2007 togs på EU:s toppmöte mellan stats- och regeringschefer (Europeiska rådet) långtgående, bindande beslut på energiområdet. Andelen förnybar energi ska till år 2020 vara 20 procent för hela EU. Mixen av olika HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN 33

34 Ekonomiska och politiska styrmedel energislag ses som en nationell angelägenhet då varje medlemsland har olika förutsättningar till omställning beroende på exempelvis tillgången av vattenkraft eller gynnsamma vindförhållanden för vindkraft. Europeiska rådet tog i mars 2007 också beslut om att energieffektiviseringar ska ske och att man till 2020 ska minska energiförbrukningen med 20 procent, jämfört med prognostiserad energiförbrukning. EU ska gå mot en gemensam inre marknad för energi, bland annat för att trygga energiförsörjningen. Detta förutsätter att medlemsländerna avreglerar sina elmarknader och öppnar upp för konkurrens. Avregleringen av elmarknaden har kommit olika långt inom EU. Många marknader är fortfarande huvudsakligen nationella och dominerade av några få företag. Det nns stora skillnader mellan medlemsstaternas åtgärder för att öppna elmarknaderna. En utbyggnad av överföringskapaciteten av energi mellan länderna är en förutsättning för att en gemensam marknad ska bli verklighet. Samtidigt kan utbyggnaden av överföringskapaciteten medföra att en del länder inte bygger ut den egna kapaciteten för energiproduktion i tillräcklig utsträckning utan förlitar sig på import från andra länder. EU konstaterar också att betydande investeringar krävs under de kommande tjugo åren för att bygga ut kapaciteten för elproduktion. År 2001 beslutade EU att 21 procent av den el som förbrukas 2010 ska komma från förnybara energikällor. Under 2007 kom EU: s grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken, Grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och andra närliggande politikområden. I den inleder EU en diskussion om hur användningen av styrmedel kan främjas i gemenskapen. En förenkling och utveckling av direktivet om energibeskattning är ett av era områden som tas upp. Ett förslag är att dela upp EU:s minimiskattenivåer i en energiskatt och en miljöskatt (utsläppsskatt). Enligt resonemanget i grönboken 34 HOTET MOT VÅR MILJÖ. INDUSTRIN EN DEL AV LÖSNINGEN

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNA KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet av energi ökar i takt med att världens befolkning

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Större delen av jordens länder har skrivit på Kyotoavtalet dock inte USA. Vilken kommentar har ni till detta?

Större delen av jordens länder har skrivit på Kyotoavtalet dock inte USA. Vilken kommentar har ni till detta? Valet närmar sig och vi har förstås kontaktat riksdagspartierna och ställt dem mot väggen. Förhoppningen är att våra frågor och inte minst partiernas svar skall leda oss väljare till ett bättre resultat.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer