Transkript

1 Staden har skapat kaos i Sydväst - Nyheter - DirektPress Göteborg Sida 1 av 7 Publicerad Martin Wannholt är moderat kommunalråd med huvudfrågor miljö, stadsbyggnad och trafik. Motionen om att avveckla gatukostnadsuttagen i Göteborg skrev han eftersom han fått så många mejl om gatukostnadsuttag i Södra Lindås. Staden har skapat kaos i Sydväst NYHETER Gatukostnadsuttag leder bara till problem och ekonomiskt kaos. Det menar kommunalrådet Martin Wannholt (M) som i september förra året skrev en motion till kommunfullmäktige om att avveckla gatukostnadsuttag i Göteborg. I motionen skriver moderaten Martin Wannholt att merparten av Sveriges kommuner har valt att inte använda sig av gatukostnadsuttag vid förtätning och utbyggnad av befintliga bostadsområden. Han skriver vidare Göteborgs stad har dock valt att utnyttja möjligheten, men med mycket tveksam framgång. Det leder bara till problem och ekonomiskt kaos, och det retar upp folk otroligt, säger Martin Wannholt. Dessutom är det så att då det blir rättegångar får staden stå för kostnaderna i första instans oavsett utfall. Han menar att de resurser som krävs för att driva in gatukostnader inte är jämförbart med de intäkter man får in och att dessa processer stjäl dyrbar kompetens från att möjliggöra välbehövlig bostadsproduktion. Istället kan man lägga kostnaderna på enbart nyexploatörerna, och istället för ett gatukostnadsuttag kan man bjuda in de som vill exploatera till ett möte och skriva ett genomförandeavtal. Nolla en möjlighet Martin Wannholt säger att fastighetsnämnden fått ärva två riktigt heta potatisar, området Brevik i Näset och Södra Lindås i Sydväst. Brevik är löst nu, men vi har fortfarande 140 upprörda Lindåsbor. Staden har skapat ett kaos i Lindås genom att släppa byggloven innan gatukostnaderna är färdiga, jag får mejl från Lindåsbor varje dag. När det gäller gatukostnadsuttag finns möjligheten att nolla delaktighetstalet för de som redan bor i området och som inte ska bygga ut. Det vill säga att nyexploatörerna tar hela kostnaden och de befintliga fastighetsägarna slipper. Men det är hittills aldrig prövat i praktiken. Biträdande fastighetsdirektör Martin Öbo förklarar: Rent teoretiskt skulle det gå, framför allt om det är ett mindre område. Men det är inte ett sådant område i varken Brottkärr eller Lindås, säger Martin Öbo. Kommunerna har väldigt vida ramar för att fastställa hur gatukostnader ska tas ut. Den rättsliga grunden är att det ska ske efter rättvis och skälig grund. Men det går att göra förändringar. Kommunfullmäktige bestämmer slutgiltigt gatukostnadsutredningen och i teorin är det möjligt att göra justeringar fram till dess att kommunfullmäktige tar beslut, säger Martin Öbo. De beslutar om fördelningsområdets storlek, principerna efter hur fördelningen ska ske och vilka kostnadsposter som ska med. Är det värt det? Martin Wannholt säger att om man ska dra det till absurdum så skulle det inte kunna byggas ett enda småhus i Nordost om man skulle gå in och kräva gatukostnader från fastighetsägarna där. Och vi kan ju inte begära att man ska betala för sig här och inte i andra områden, säger Martin Wannholt. Det blir svårt att motverka segregationen med att bygga småhus och egnahemsboende i till

2 Staden har skapat kaos i Sydväst - Nyheter - DirektPress Göteborg Sida 2 av 7 exempel Nordost om man ska följa den här principen. När du skriver i din motion att man ska redovisa konsekvenserna av att avsluta alla pågående gatukostnadsutredningar inom Göteborgs stad, vad är det du vill komma åt då? För att se till Lindås, med den upprördheten som finns nu är det inte värt att driva till rättslig prövning, det är bättre att komma till avslut. De är arga på kommunen och det är vanliga familjer som nu lägger mycket tid på att strida mot de här besluten. Anta att kommunen har rätt, vilket min bedömning är att den inte har i Lindås, är det värt det? Kommunstyrelsen ska behandla motionen på nästa möte, onsdagen den 2 maj. Motionen remitterades till byggnadsnämnden som ogillade den och fastighetsnämnden som tyckte att det kunde vara motiverat att utreda olika alternativ. Jag vet inte om s-majoriteten i kommunstyrelsen har samma inställning som de hade sist, säger Martin Wannholt. Jag hoppas det, men vi får se vad som händer. Skäligt och acceptabelt Stadsledningskontoret skriver i sitt tjänsteutlåtande att regeringen den 24 november 2011 tagit fram fem initiativ för att förenkla och förtydliga planoch byggprocessen. I uppdraget ingår även att utreda frågan om gatukostnads- och exploatörsbestämmelser. Beslutet innebär bland annat följande: Tillsätta en utredning som utifrån ett helhetsperspektiv ska analysera bestämmelserna om planförfarande och föreslå de förändringar som är nödvändiga för att skapa en tydlig, effektiv och transparent genomförandeprocess där sambandet mellan olika bestämmelser om genomförandet tydligt framgår. Föreslå hur en gatukostnadsersättning kan fördelas på ett skäligt och acceptabelt sätt. Analysera exploateringsavtal samt exploateringsbestämmelserna i planoch bygglagen. Utredningen ska vara klar den 31 december RELATERAD INFORMATION FAKTA Läget i Lindås och Brottkärr Södra Lindås Stadsplanen för Södra Lindås antogs av dåvarande Askims kommun 1969 och vann laga kraft genom regeringens beslut Därefter antogs ytterligare en stadsplan för del av området som vann laga kraft i regeringen Vägarna har fram till 2009 förvaltats av Lindås Vägsamfällighet då gatorna slutbesiktigades i juni och övergick till kommunalt huvudmannaskap efter inlösen av allmän platsmark och utbyggnad av kommunala gator. Gatukostnadsutredningen har omarbetats i slutet av förra året efter att man också börjat med Brottkärrs gatukostnader och delaktighetstalen har reviderats så att befintliga villor och sommarhus som var bebyggda innan planen antogs 1972 ska få en lägre andel i förhållande till vad villor byggda efter 1972 får. Kostnaderna som ska fördelas uppgår till 16 miljoner kronor. En andel motsvarade först kronor men har arbetats om och motsvarar nu cirka kronor. Gatukostnadsuttaget är fortfarande under förhandling. Brottkärr I dag finns det cirka 110 bostäder i småhus och stora obebyggda arealer. Inom stor del av området finns utbyggt va-nät och vägar av varierande standard. Planen innebär att cirka 170 tillkommande bostäder kan byggas. Huvudmannaskapet för de allmänna platserna blir kommunalt. Genom exploateringen finns möjlighet att ytterligare förbättra tillgängligheten till omgivningen genom åtgärder på stigar och stråk som går ut i angränsande natur. Kostnaderna som ska fördelas uppgår till 47 miljoner kronor och en andel beräknas till cirka kronor. För att det skall vara möjligt att bygga ut vägar och gräva ner elledningar innan byggnation av bostäder påbörjas ges bygglov till fastigheter först 18 månader efter att planen antagits. På så sätt undviks konflikter mellan byggtrafik för olika ändamål. Den preliminära tidsplanen lyder: antagande första kvartalet 2013 och laga kraft andra kvartalet 2013 (förutsatt att detaljplanen inte överklagas) och då börjar man med att anlägga vägar med mera under 18 månader och sätter spaden i jorden för den första fastigheten tidigast oktober Om detaljplanen överklagas vilket den med största sannolikhet kommer att göras blir allting förskjutet med minst ett år.

3 Sida 1 av 7 Publicerad Planerna för Brottkärr upprör och berör NYHETER Planer på att bygga i Brottkärr har funnits sedan talet, och planerna har varit många. Nu finns ytterligare en att titta på och tycka till om. Det här är det bästa förslaget vi haft, säger Bengt Carlberg på Ryttarstigen 86. Planerna söder om Brottkärrsvägen har vunnit laga kraft och den nya Brottkärrsvägen är färdig på den södra sidan av ängen. Nu är detaljplanen för norr om Brottkärrsvägen på utställning och du kan lämna synpunkter på förslaget till och med den 24 april. Två torsdagar i rad har fastighetskontorets representanter Jeanette Strandelin och Magnus Uhrberg haft öppet hus på Askims bibliotek dit man kunnat vända sig med sina frågor om planerna. Bengt Carlberg, Arne Barkhult och Bengt Arvidsson bor alla på Ryttarstigen och är berörda av planerna. De kom till biblioteket för att få möjlighet att fråga hur man tänkt med den 5,5 meter breda vägen och hur de 24 husen hamnade uppe på berget. Jag förstår inte varför vägarna är gjorda för långtradare eller hur de tänkte när de placerade 24 fastigheter uppe på berget det känns som att de smugit in dem bara, säger Arne Barkhult. Inte kloka i Brottkärr De berättar att man från början ville bygga fler villor på ängarna och istället då lägga dem på berget, så man minskade antalet villor på ängen med 18 och placerade istället 24 fastigheter på berget. Några fler än de tog bort, men men, säger Bengt Carlberg. Alla husen som planeras smälter faktiskt in i områdets karaktär, förutom de uppe på berget som kommer att bli väldigt moderna hus i jämförelse, säger Arne Barkhult. Men de tycker ändå att detta är ett bra förslag. Det här är det bästa förslaget vi haft, säger Bengt Carlberg. Vi är väldigt nöjda. Bengt Arvidsson flyttade tillbaka till Sverige från Kanada 1994 och letade hus i Göteborg. De åkte in till stadsbyggnadskontoret för att diskutera ett hus de ville köpa. Den mannen vi träffade där sa direkt när vi visade vilket hus vi var intresserade av att till Brottkärr ska ni inte flytta, de är inte riktigt kloka där nere och bara bråkar hela tiden, berättar Bengt Arvidsson. Anders Svanberg bor inte själv i området men besöker biblioteket för att hans 95-åriga mamma Svea bor i den nordligaste delen av det berörda området. Gatukostnadsutredningen funderar jag över, jag tycker det är mycket pengar, säger Anders Svanberg. Det är tur att den inte behöver betalas förrän du styckar av din tomt. Sammanfattningsvis visar utredningen att också befintliga villaägare i området ska betala en halv andel för utbyggnaden av vägnätet. Detta för att anlägga vägar och gemensamhetsytor för där en halv andel motsvarar drygt kronor. Anna Mårtensson bor på Ryttarstigen 87, hon tog med sig barnen och åkte till biblioteket. Barnen lånade böcker medan hon pratade med fastighetskontoret om intrånget på 140 kvadratmeter av deras tomt. Hur går sånt här till? undrar Anna Mårtensson. Jeanette Strandelin berättar att en konsult kommer ta kontakt med dem och att man kommer skriva en överenskommelse med alla man behöver lösa in mark från. Om det är en del av er tomtmark kommer vi lösa in den, men det blir inte fullt tomtmarkspris utan en viss procentuell del som brukar ligga på 30 procent, förklarar Jeanette Strandelin. Oigenkännligt En annan kvinna står och tittar på ritningarna man ställt upp och konstaterar. Det är ju väldigt trevligt att bo där, så det är bra om fler får möjlighet till det. Martha och P-O Gustafson flyttade till Brottkärr 1973, de köpte sitt hus för kronor och Martha tänker nu att det kommer bli ett än mer segregerat område. Jag är orolig att det blir för mycket folk med en viss plånbok. Det blir en väldig segregation, säger hon. Det saknas också områden för barn att leka

4 Sida 2 av 7 på tycker jag, stranden kommer inte kunna svälja alla. Och så tänker jag också på att Brottkärrsskolan redan är full, förskolan bredvid har fått växa in i skolan redan nu var ska alla barn ta vägen? Hennes man P-O Gustafson tycker däremot att det är ett bra förslag och ser fram emot att det äntligen händer. Det vore bra om det kan bli av nu, det har varit så många planer fram och tillbaka. Jag kommer inte att känna igen mig i Brottkärr längre, säger Martha Gustafson. HALLÅ DÄR... Jeanette Strandelin, exploateringsingenjör på fastighetskontoret. Varför ska de som redan bor i området betala för att grannarna vill bygga bostäder? Det är plan- och bygglagens regler som säger att kommunen har rätt att ta ut gatukostnader vid utbyggnad av allmän plats där kommunen är huvudman. Det är bland annat tillämpligt för lokalgator, det vill säga att de måste tillgodose ett visst områdes behov. För huvudgator kan man inte ta ut gatukostnader. Det är detaljplanen som reglerar vad som är lokalgator och huvudgator. Detaljplanen tas fram av Stadsbyggnadskontoret. Detta kanske är årtiondets dummaste fråga enligt dig, men hur kommer det sig att befintliga fastighetsägare ska betala för en utbyggnad de inte vill ha? Det är en sådan situation som kan uppstå när man exploaterar i befintliga områden, men det handlar om likställighetsprincipen. De som använder gatorna ska också bekosta dem. Här ska man då bygga ut området, och de som har befintliga hus ska betala mindre. Vi har gjort en fördelning som säger en halv andel för befintliga fastigheter och två andelar för nytillkommande. Varför ligger inte kostnaden hos de som kommer att tjäna på utbyggnaden, alltså markägare och byggherrar? De kan i sin tur ta ut mer pengar för husen för att täcka kostnaden Alla som får rätt att bygga ska betala, till exempel ska Anna Andersson som kan stycka av två tomter då betala för sina nya byggrätter och sitt befintliga hus och även Skanska ska betala för sina byggrätter. När Coop skulle bygga butik i Sisjön och på så vis skulle dra mer trafik dit fick de bekosta ombyggnaden av Sisjömotet, varför gäller inte samma sak här? Jag är inte insatt i exploateringen i Sisjön, men normalt finns det en exploatör som bekostar utbyggnaden av allmän platsmark. Om man jämför med planområdet som heter Söder om Brottkärrsvägen, så var det en exploatör som bekostade hela utbyggnaden av vägnätet. I Söder om Brottkärrsvägen stod nämligen HSB för en väldigt stor del av utbyggnaden, cirka procent. Inom detta planområde finns bara ett fåtal lokalgator, flera av gatorna är gemensamhetsanläggningar där fastigheterna som har del i dessa får bekosta utförande och drift. HSB har frivilligt tagit på sig alla kostnader söder om Brottkärrsvägen och därmed finns inga kostnader kvar att fördela på resterande fastighetsägare. Annars hade utgångspunkten varit att ta fram en gatukostnadsutredning där med. I norr om Brottkärrsvägen står exploatörerna; Skanska, HSB och familjen Kinde med bolag tillsammans för cirka 40 procent av de tillkommande byggrätterna, de har inte så stor del. Vad har ni fått in för reaktioner från villaägarna i området hittills? Under utställningstiden har det kommit in några yttranden och reaktionerna har bland annat varit att de som redan bor där inte vill betala. Finns det möjlighet att påverka gatukostnadsutredningen? Planen och gatukostnadsutredningen är på utställning till den 24 april. Fram till dess kan man skicka in synpunkter till oss om gatukostnadsutredningen och till stadsbyggnadskontoret om det gäller detaljplanen. Vad gäller själva betalningen av gatukostnader, kan man även till exempel begära anstånd, då görs en prövning och man kan få rätt till delbetalningar, det finns några olika principer och det är kommunen som gör den prövningen. Vad säger du till de som tänker att deras hus kommer minska i värde på grund av utbyggnaden och som då dessutom ska behöva vara med och bekosta något de inte vill ha? Jag tror tvärtom att det kommer höjas i värde eftersom standarden på gatorna höjs i och med detta. Men visst, jag förstår att det är tråkigt att betala för någonting som man inte har frågat efter. Jag kan tänka mig att det kan bli överklagat, eftersom det varit så starka reaktioner. RELATERAD INFORMATION FAKTA

5 Sida 3 av 7 FAKTA Detaljplanen en kort sammanfattning I dag finns det cirka 110 bostäder i småhus och stora obebyggda arealer. Inom stor del av området finns utbyggt va-nät och vägar av varierande standard. Planen innebär att cirka 170 tillkommande bostäder kan byggas. Huvudmannaskapet för de allmänna platserna blir kommunalt. Det centrala partiet av ängen säkerställs som allmän plats, park, för lek och rekreation för alla boende i området. Bollplanen flyttas till ett nytt läge, och en mindre lekplats med sandlåda, gungor och parksoffor anläggs. Ängen genomkorsas av några enkla och smala grusade gångstigar. Tomter som under lång tid fått växa igen kommer att bebyggas och rensas upp. Vidare görs upprustning av vägar, stigar, bättre belysning med mera som bedöms ge ökad trygghet i området. För att det skall vara möjligt att bygga ut vägar och gräva ner elledningar innan byggnation av bostäder påbörjas ges bygglov till fastigheter först 18 månader efter att planen antagits. Den preliminära tidsplanen lyder: antagande första kvartalet 2013 och laga kraft andra kvartalet 2013 och då börjar man med att anlägga vägar med mera under 18 månader och sätter spaden i jorden för den första fastigheten tidigast oktober Om detaljplanen överklagas vilket den med största sannolikhet kommer att göras blir allting förskjutet med minst ett år. Detta är en utskrift från DirektPress Göteborg Postadress: Västra Frölunda Tel vxl: Fax: E-post: web@gbg.direktpress.se Staden har skapat kaos i Sydväst NYHETER sön 29/4 Gatukostnadsuttag leder bara till problem och ekonomiskt kaos. Det menar kommunalrådet Martin Wannholt (M) som i september förra året skrev en motion till kommunfullmäktige om att avveckla gatukostnadsuttag i Göteborg. Kommentera Tipsa en vän Vårstädning populärt på Sommarbo På väg upp mot skogen har förskolan tagit en gammal trädstam till sin egen och placerat ett öga på, detta är deras krokodil. Här sitter den yngsta avdelningen, Smultron, på krokodilen. NYHETER tors 26/4 Titta vad jag hittade, säger en liten tjej och håller upp två stora glasbitar. Sommarbos två avdelningar Blåbär och Smultron begav sig ut i skogen bakom förskolan för att plocka skräp och städa inför våren.