Studiehandledning på modersmål - en bro mellan två språk

Transkript

1 Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Studiehandledning på modersmål - en bro mellan två språk Tutoring in mother tonguea bridge between two languages Maha Alwan Lärarexamen 270 hp Lärarutbildning 90 hp HT 2010 Examinator: Haukur Viggòsson Handledare: Björn Lundgren

2 بسم هللا الرحمن الرحيم

3 Sammanfattning Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och intervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Resultaten av undersökningen pekar på att studiehandledning har stor betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Nyckelord: identitet, kunskap, modersmål, nyanlända elever, språk, studiehandledning.

4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte och problemställning Syfte Problemställning Frågeställningar Modersmålets roll i kunskap och språkutveckling Vem kan få modersmålsundervisning? Studiehandledning på modersmål Vem kan få studiehandledning? Nyanlända elever Förberedelseklass IVIK Vad säger forskningen? Metod Urval Datainsamlingsmetoder Bearbetning Etik Resultat, analys och diskussion Utvärderingsblanketter Blankett 1: Blankett 2: Blankett 3: Enkätundersökning Intervjuundersökning Intervju med modersmålslärare Intervju med studiehandledare Intervju med ämneslärare Intervju med elever Slutsats och diskussion Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

6

7 1 Inledning Jag har valt att fördjupa mig inom studiehandledningens roll i undervisning eftersom det numera i varje skola och i varje kommun finns många nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har brister i det svenska språket 1. Elever kommer således att behöva stöd i form av studiehandledning, som sker på elevens språk i syfte att stödja undervisningen i olika ämnen så att eleven kan följa undervisningen i klassen 2. Frågan om studiehandledningens roll i undervisningen väcktes under de olika VFT 3 -perioderna, samt i mitt arbete som modersmåls/studiehandledningslärare. Där har jag stött på många FBK 4 - och IVIK 5 -lärare som hävdar att studiehandledning på modersmål har positiv inverkan på elevens språk och kunskapsutveckling. 2 Syfte och problemställning 2.1 Syfte Syftet med det här arbetet är att undersöka om studiehandledning på modersmål gynnar elevens språk- och kunskapsutveckling. Då det finns olika faktorer som kan påverka språkutvecklingen, vill jag även ta reda på hur nyanlända elever upplever den svenska skolan. Jag kommer också att ta reda på hur samarbetet fungerar mellan klass/ämneslärare och studiehandledningslärare. 1 Skolverket, Skolverket, Verksamhetsförlagd tid. 4 Förberedelseklass. 5 Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program. 1

8 2.2 Problemställning Mina två döttrar började lära sig svenska språket i skolåldern, de var bara 9 och 11 år när vi flyttade från vårt hemland. Skolan tog ingen hänsyn till att mina barn hade haft en regelbunden och gedigen skolgång i hemlandet. När de började i en reguljär klass efter några veckor fick de ingen studiehandledning på deras modersmål, vilket jag anser skulle ha underlättat förståelse av de olika ämnena. Skolverket lyfter fram vikten av att unga med utländsk bakgrund får tillgång till studiehandledning på sitt modersmål 6. Skolverket anser att elever med ett annat modersmål än svenska, där så är möjligt, bör erbjudas undervisning på sitt eget språk 7. Dessutom upplevde mina barn att FBK-klassen var exkluderad och utanför skolan, precis som de flesta nyanlända elever som jag undervisar. När man själv jobbar som modersmål/studiehandledningslärare förstår man vikten av samarbete mellan klass/ämneslärare och modersmål/studiehandledare.. 3 Frågeställningar 1. Gynnar studiehandledning på modersmål elevens språk- och kunskapsutveckling? 2. Hur upplever nyanlända elever svenska skolan? 3. Hur fungerar samarbetet mellan klass/ämneslärare och studiehandledningslärare? 4 Modersmålets roll i kunskap och språkutveckling Jag har använt mig av begreppet modersmål som definieras i skolverkets rapport enligt följande: Modersmål: Det språk som barn lär sig först, förstaspråk 8. 6 Skolverket, Ibid. 8 Ibid. 2

9 Modersmålläraren har ansvaret att i sin undervisning utveckla elevens första språk genom Läsning, skrivande och samtal. modersmål syftar till att ge elever med ett annat modersmål än svenska möjligheter att tillsammans med andra vidareutveckla sina kunskaper i modersmålet. 9 Men det finn andra syften som utgör att modersmålet anses som en bro till det svenska språket. Att läsa sitt modersmål är viktigt för elevens utveckling mot aktiv tvåspråkighet och identitetsutveckling. I kursplanen ämnets syfte och roll, betonas modersmålets roll i kunskap och språkutveckling, Utbildningen i modersmål syftar till att främja elevernas utveckling till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet. Lärande är starkt förknippat med modersmålet och att befästa kunskaper i det egna språket är en väg till att lära också på svenska. Ämnet har därför det viktiga uppdraget att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling Vem kan få modersmålsundervisning? Enligt Uppsala kommuns riktlinjer har barn med aktivt modersmål i hemmet rätt till modersmålundervisning, Om en eller båda av elevens föräldrar har ett annat språk än svenska som modersmål och eleven har grundläggande kunskaper i språket och använder språket i hemmet varje dag, har eleven rätt att läsa sitt modersmål. 11 Anmälandet är frivilligt, eleven anmäler till sin skola, som sedan anmäler eleven vidare till Språkskolan Skolverket, Skolverket, Uppsala kommun, Ibid. 3

10 5 Studiehandledning på modersmål Begreppet studiehandledning beskrivs i skolverkets rapport så här: Studiehandledning på modersmål: Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket 13. Arja Paulin betonar att syftet med studiehandledning är att stödja undervisningen i olika ämnen och stimulera utvecklingen av språket, Studiehandledning är varken undervisning i hemspråksämnet eller i andra ämnen utan just handledning på hemspråket 14. Studiehandledaren har ansvaret att hjälpa eleven att: få kunskaper i olika ämnen, lära sig ord och begrepp på två språk, lära sig studieteknik, utveckla både sitt modersmål och svenskan Vem kan få studiehandledning? Enligt skollagen 1 kap. 2 I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd 16 I 4 kap. 1 andra stycket skollagen, föreskrivs att Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 17. Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn 18. Skolverket anser att elever med ett annat modersmål än svenska bör erbjudas undervisning på sitt eget språk, Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är effektiva redskap för eleverna kunskapsutveckling 19. Uppsala kommun framhåller att: 13 Skolverket, Paulin m.fl., Paulin m.fl., Skollagen, Ibid. 18 Ibid. 19 Skolverket,

11 Elever som inte kan svenska tillräckligt bra för att följa undervisningen i olika skolämnen kan få hjälp via sitt modersmål studiehandledning. Studiehandledning beställs av skolan och ges så länge skolan anser att eleven behöver det. 20 Att befästa de olika termer och begrepp som används i ämnesundervisningen både på elevernas modersmål och på svenska språket gynnar kunskapsutvecklingen 21. Att eleverna ska ha goda språkkunskaper är inte bara mål i sig utan också ett medel för att utveckla kunskaper i andra ämnen. Dessutom anser de olika forskare i skolverket rapport Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever att undervisning i olika ämnen på elevens modersmål är ett sätt att förbättra elevens resultat och framtida studiemöjligheter Nyanlända elever Begreppet nyanlända elever används i Skolverkets rapport Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever enligt följande, Om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska 23. Nyanlända elever har olika skolbakgrund, en del har goda skolerfarenheter, andra har ingen eller splittrad skolgång. Många av dessa elever placeras i FBK eller IVIK beroende på åldersgrupp, där språknivå och undervisning anpassas till deras behov. Andra får studera i en reguljär klass och där får de individuellt anpassat stöd för att kunna följa undervisningen 24. I artikeln Brister i undervisningen för nyanlända elever står det att undervisningen för nyanlända elever i grundskolan organiseras på två sätt 25. Antingen går eleven direkt in i den reguljära klassen eller så organiseras undervisningen i särskilda grupper, så kallade förberedelseklasser. 20 Uppsala kommun, Ibid. 22 Skolverket, Skolverket, Ibid. 25 Skolverket, 2007b 5

12 5.3 Förberedelseklass I Skolverkets rapport Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever definieras förberedelseklass så här: Förberedelseklass: Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Begreppet förberedelseklass finns inte i författningarna. 26 Dessa barn brukar gå i förberedelseklasser mellan ett eller två år för att lära sig språket. Tiden beror på barnets förmåga att lära sig språket. Elever i förberedelseklasser har rätt till studiehandledning vilken ska anpassas efter elevernas behov. Målet är att studiehandledningen skall integreras med ämnesundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk. För att det här ska funka så skall resurserna finnas i samma utsträckning som för reguljär klasser IVIK Begreppet IVIK enligt Skolverkets rapport Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever beskrivs som: Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program. Begreppet IVIK finns inte i författningarna. 28 IVIK ska ge eleven grundläggande kunskaper i svenska språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna. Det som avgör hur länge en enskild elev ska vara placerad i IVIK måste utgå ifrån elevens individuella behov och förutsättningar Skolverket, Ibid. 28 Skolverket, Ibid. 6

13 6 Vad säger forskningen? Myndigheten för skolutveckling hävdar att cirka 12 % av eleverna i svenska grundskolan har ett annat modersmål än svenska 30. Dessa elever är mycket ojämnt fördelade över landet. De elever med annat modersmål än svenska har genomsnittligt sämre skolresultat än elever med svenska som modersmål 31. För att elever med utländsk bakgrund ska kunna få likvärdiga möjligheter i skolan, Måste alla lärare vara medvetna om och kunna hantera de särskilda förhållanden som gäller för elever från flerspråkiga och flerkulturella miljöer. 32 Skolverkets rapport hävdar att inte alla flerspråkiga barn klarar sig lika bra i den svenska skolan, utan vissa presterar riktigt dåligt jämfört med sina svenska klasskamrater 33. En förklaring kan vara att modersmålsundervisningen, det som tidigare kallades hemspråksundervisning, har minskat i alla skolformer de senaste tio åren. 34 En annan anledning är bristen av möjligheter att möta elevernas olika behov på grund av sparande och nedskärningar i skolan 35. Rapporten fastställer att skolorna som satsar och koncentrerar sig på att lära invandrarbarnen endast svenska gör fel, eleverna kommer inte att nå bättre resultat på det sättet. Forskningen i samma rapport tyder på att undervisning på modersmålet ökar måluppfyllelsen i skolan om eleverna får stöd i språkutveckling på deras modersmål. Eleverna får då bättre resultat även i andra ämnen Myndighet för skolutveckling, Ibid. 32 Ibid. 33 Skolverket, Ibid. 35 Skolverket, Ibid. 7

14 Skolverket lägesbedömning betonar också behovet att knyta modersmålsundervisningen närmare till ämnesundervisningen som stöd så att elever med annat modersmål än svenska kan tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen 37. Vidare betonar rapporten att, Studiehandledning på annat modersmål än svenska och undervisning i svenska som andraspråk bör utvecklas och erbjudas elever med svårigheter i studierna. 38 Rapporten Flera språk- Fler möjligheter visar på att vissa skolor ser på nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter som en tillgång för skolan och därför brukar dessa skolor se till att så snabbt som möjligt ge de nyanlända eleverna chansen att delta i den vanliga undervisningen genom ett anpassat stöd 39. I rapporten föreslår Skolverket att de nyanlända elevernas utbildningsbehov tas med i arbetet med den nya skollagen och gymnasiereformen 40. Samma rapport belyser att den internationella forskningen tyder på att också undervisning på elevens språk och inte bara i språket fungerar bäst. Forskarna Thomas & Collier har kommit fram till att språket som talas i landet där barnen bor är grundförutsättningar att gå vidare till gymnasiet och akademiska studier 41. Enligt Thomas & Collier är det allra effektivaste att språkstudierna integreras med andra ämnen, så att eleverna undervisas på två språk av två lärare parallellt 42. Modersmålsläraren och ämnesläraren ska samarbeta i alla ämnen och modersmålsläraren ska ses som resurs i undervisningen. Vidare redovisar samma rapport liknande resultat från tvåspråkighetsforskare världen över 43. Skolverkets rapport visar att skolan inte tar tillvara de flerspråkiga elevers kunskaper och språk 44. Samtliga studier i denna rapport pekar på att, Elevens kognitiva utveckling, lärande och identitetsutveckling främjas av undervisning på båda språken Skolverket, Skolverket, Skolveket, Ibid. 41 Ibid. 42 Ibid. 43 Skolveket, Ibid. 45 Ibid. 8

15 De svenska forskarna Kenneth Hyltenstams och Veli Tuomelas forskningsresultat stöder andras resultat 46. Hyltenstams & Tuomelas menar att utvecklingen av både modersmålet och svenska språket är väsentlig för kunskapsinhämtningen och för utvecklingen av trygg, etnisk identitet 47. Skolverkets rapport har också visat att det finns flera orsaker till skillnader i resultat mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund 48. En av orsakerna är språket och därför strävar skolverket efter en ökad tillgång till modersmålet som en naturlig del i skolans verksamhet. Detta skulle vara positivt för de flerspråkiga eleverna och resultera i bättre måluppfyllelse för fler elever. Enligt skolverket så går det snabbt att lära sig tillräckligt bra svenska som nyanländ för att klara vardagen, men däremot kan det ta flera år för en elev som är född utomlands att lära sig språket så bra att han eller hon kan ta till sig skolundervisningen på samma villkor som en svenskfödd elev 49. Vidare lyfter samma rapport fram vikten av att unga med utländsk bakgrund får tillgång till studiehandledning på sitt modersmål. Idag är det bara en liten del av alla elever i behov av det som faktiskt får studiehandledning på modersmålet - trots att de enligt skollagen har rätt till det. För att vara ett stöd behöver modersmålsundervisningen knytas närmare till ämnesundervisningen 50. Det kräver ett tätare samarbete mellan skolan och modersmålslärarna än idag. Idag äger den här undervisningen ofta rum efter skoltid och lärarna finns inte på skolan. Uppsala kommuns undersökning belyser att forskningen som gjordes både i Sverige och i andra länder om två- och flerspråkiga barn/elever pekar på att den viktigaste aspekten när man ska lära sig ett nytt språk är tiden 51. Vidare pekar Undersökningen att (Cummins 1996 m.fl.) konstaterar att det kan ta fem till åtta år, innan man kan ett andraspråk i sådan utsträckning att man kan tillgodogöra sig ämnesundervisning på det språket fullt ut 52. Tiden varierar med olika åldrar och beroende på barnets språk- och skolbakgrund. En annan slutsats från Uppsala kommuns undersökning är att Thomas och Colliers forskning konstaterat att utveckling av modersmålet under hela förskole- och skoltiden har mycket stor betydelse för identitetsutveckling, 46 Skolveket, Ibid. 48 Skolverket, Skolverket, Skolverket, 2007a 51 Uppsala kommun, Ibid. 9

16 kunskapsutveckling och även för utvecklingen av andraspråket 53. Modersmålsundervisningen bidrar då till fortsatt begreppsutveckling, Thomas & Colliers studie betonar vikten av att elever med annat modersmål än svenska får stödjande undervisning på sitt modersmål 54. Grunden i det resonemanget är att en avstannad utveckling i ett förstaspråk innebär ett avbrott i begreppsutvecklingen, vilket är förödande för kunskapsinhämtningen eftersom det tar mycket lång tid att komma igång med en fortsatt begreppsutveckling i ett nytt språk. Om ett barn redan har utvecklat sitt begreppsförråd på ett språk, så blir andraspråksinlärningen till stor del bara att sätta nya språkliga etiketter på redan kända begrepp 55. Skolverket fastställer att de elever som tidigare inte alls gått i skolan har självklart mycket att ta igen 56. Ytterligare bekräftar det som finns i andra rapporter att kunskaperna hos elever som har en bra skolgång bakom sig tas inte tillräckligt tillvara i den svenska skolan. Fokus ligger på svenska språket och det kan ta flera år innan övriga teoretiska ämnen återupptas. Då har eleverna missat mycket. Rapporten betonar den viktiga rollen som både ämneslärarens och studiehandledaren spelar. Dessutom framhåller rapporten skolans skyldighet att ge eleven studiehandledning på modersmålet vid behov för att stödja ämnesundervisningen via det språk eleven talar 57. Artikeln Brister i undervisningen för nyanlända elever belyser att undervisningen för nyanlända elever i grundskolan organiseras på två sätt. Antingen går eleven direkt in i den vanliga klassen eller så organiseras undervisningen i särskilda grupper, så kallade förberedelseklasser 58 Fördelen med förberedelseklasser är att de erbjuder en trygg och överskådlig miljö och en anpassad undervisning i svenska som andraspråk. Nackdelen är att eleverna tenderar att bli kvar för länge där. Det finns ofta ett motstånd från lärare i de vanliga klasserna att ta emot dessa elever innan de kan följa undervisningen utan extra stöd 59. Skolverkets Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever konstaterar att de problemen som nyanlända elever träffar handlar i stora drag om att skolor koncentrerar sig för mycket på de 53 Uppsala kommun, Myndigheten för skolutveckling, Ibid. 56 Skolverket, Ibid. 58 Skolverket, 2007a 59 Ibid. 10

17 nyanlända elevernas brister i det svenska språket och för lite på de kunskaper de har med sig i övriga ämnen 60. Som tidigare studier från skolverket har visat får många nyanlända elever inte studiehandledning på modersmålet, en stödåtgärd de har rätt till. Det finns även brister i modersmålsundervisningen och i ämnet svenska som andraspråk 61. I Lpo 94 1 kap. 2 betonas en likvärdig utbildning och elevens rätt att delta i samhällslivet Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov 62 samt att alla elever, enligt de demokratiska principerna, ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig i, och att Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleven för att aktivt delta i samhällslivet. 63 Illeris nämner lärandets tre dimensioner, han påpekar att samspel dimensionen som handlar om individens samspel med den sociala och materiella omgivningen, kommunikation och samarbete främjar den enskildes integrering i relevant sociala sammanhang, samt utvecklar socialitet som omfattar förmågan att fungera i olika former av socialt samspel mellan människor 64. Enligt Uppsala kommuns undersökning, (Cummins m.fl.) betonar vikten av att undervisning miljön ska vara sociokulturellt stödjande 65. Ett interkulturellt synsätt samt en positiv attityd från lärarna har stor betydelse för elevers motivation och självförtroende. Man måste visa elevernas att kunskap och färdigheter de har är betydelsefulla istället för att betrakta svenska som det normala 66. Cederberg betonar vikten av den sociala omgivningen som har stor betydelse för elevers identitets och språkutveckling 67. Hon framhäver att inställningen till svenskar och det svenska språket ökar respektive minskar motivationen till en framgångsrik andraspråksinlärning. Vidare 60 Skolverket, 2007b 61 Ibid. 62 Ibid. 63 Lpo Illeris, Uppsala kommun, Ibid. 67 Cederberg,

18 framhåller Cederberg vikten av interaktion med elever med svensk bakgrund och dess betydelse för en framgångsrik skolkarriär. 7 Metod Jag har valt att använda en kvalitativ metod där jag har använt mig av både enkäter och intervjuer för att genomföra min undersökning. Enkäter använde jag för att skaffa basfakta om hur IVIK elever upplever studiehandledning. Intervjuerna var en bra källa för att ta reda på lärarnas och elevernas inställning till studiehandledning som instrument för språk och kunskapsutveckling. Bell betonar vikten av intervju metoden för att veta hur människor upplever sin värld, Forskare som anammar ett kvalitativt perspektiv är mer intresserade av att ta reda på hur människor upplever sin värld. Deras mål är snarare insikt än statistisk analys Urval Jag har valt för min undersöknings syfte att intervjua elever och lärare, samtliga informanter kände jag inte sen tidigare för att garantera att de ska uttrycka deras synpunkter och åsikter så fritt som möjligt. Eftersom studiehandledning inte är begränsad till en viss grupp elever eller en viss nivå, så var jag tvungen att intervjua elever från olika klasser, både klass- och ämneslärare, samt modersmålslärare och studiehandledare. För att få ett övergripande underlag till min undersökning har jag intervjuat 15 elever och 10 lärare, fem elever går i IVIK 2-4, fyra elever i FBK-klass och sex elever går i vanlig svensk klass, årskurs 8 och 9. Intervjun med eleverna var på språken svenska och arabiska, vilket beror på att IVIK- och FBK-elever inte klarade av att uttrycka sig eller förstå frågorna på svenska medan elever i reguljär klass helst ville prata svenska. Därför valde jag att ha frågorna på båda språken för att underlätta för eleverna. Jag har intervjuat två modersmålslärare som inte jobbar med studiehandledning, två modersmållärare/studiehandledare som jobbar mest med studiehandledning på olika nivå 68 Bell,

19 (grundskola, högstadiet och gymnasiet). Jag har intervjuat lärare från olika skolor; två FBK 1-6 klasslärare (grundskola), en FBK 7-9 klasslärare (Högstadiet), en IVIK- lärare (gymnasiet) och en SO-lärare en NO-lärare (högstadiet). 7.2 Datainsamlingsmetoder Syftet med en kvalitativ forskningsintervju är att förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv 69. Genom att göra semistrukturerade intervjuer med lärare och elever, vill jag ta reda på om de tycker att studiehandledning på modersmålet gynnar eleverna. En semistrukturerad intervju innebär att informationssamlingsfasen hamnar mellan den helt strukturerade och den helt ostrukturerade intervjun 70. att lämna en viss frihet för respondenten att prata om det som är viktigt för honom eller henne (snarare än det som intervjuaren är intresserad av) är förstås av stor betydelse 71. Jag vill med denna metod bevara en viss kontroll över intervjusituationen för att kunna få svar på alla ämnesområden som intresserar mig och som är viktiga för att genomföra undersökningen, samtidigt som jag vill att den intervjuade får möjlighet att utrycka sina synpunkter, utveckla sina tankar och svara så fritt som möjligt. Frågorna formulerade jag med enlighet med frågeställningar och syftet. Jag har även använt mig av enkätundersökning med syfte att få många besvarade frågor och fler åsikter från elever. Jag har gjort mina enkätundersökningar på en högstadieskola i två olika klasser, där en av klasserna är mina. Jag var noga att berätta för eleverna att inte skriva namn på enkäterna för att garantera anonymitet 72. Enkäterna uppdelades och samlades under rastens tid. Jag blandade ihop enkäterna för att förhindra att resultatet påverkas av min kännedom till eleverna. Enkäterna uppdelades till 19 elever i två olika IVIK- klasser från nivå 3 och 4. Eleverna är 16 och 17 år gamla. Enkäterna vänder sig till IVIK- elever som får studiehandledning på 69 Kvale, Bell, Ibid. 72 Kvale,

20 modersmål. Samtliga elever har besvarat enkäten. Nackdelen med enkäterna var att en del elever inte orkade med öppna frågor av typ Tycker du att studiehandledningen hjälper dig med olika ämnen? På vilket sätt då? 73. Jag har också använt språkskolans utvärderingsblankett 74, vilken jag anser är relevant för syftet med mitt arbete, utvärderingsblanketterna visar om studiehandledningen gynnar elevernas kunskap och språkutveckling samt hur fungerar samarbetet mellan klass/ämneslärare och studiehandledaren. Studiehandledningsläraren delar ut blanketten en gång per termin för att bedöma om studiehandledningen på modersmålet ger önskat resultat. I blanketten står: skolan, elevens namn, klass, hur länge eleven har haft studiehandledning, antal timmar per vecka och i vilka ämnen. Blanketten fylls i både av klass/ämnesläraren och av modersmålsläraren som ger studiehandledning. Syftet med blanketten är att bedöma om eleven presterar bättre efter att hon/han har fått hjälp av studiehandledning samt hur samarbetet mellan klass/ämnesläraren och modersmålläraren fungerar. Dessutom fylls blanketten i av eleven där han eller hon svarar på om eleven anser sig haft nytta av studiehandledning eller inte. 7.3 Bearbetning En användbar form av kvalitativ undersökning innebär att man gör en enkätundersökning där man analyserar svaren 75. Eftersom jag har spelat in alla intervjuer, kunde jag lätt lyssna på de flera gånger för att analysera och bearbeta svaren. Kvale beskriver hur pass noggrann man ska vara vid utskrift av intervjuer 76. Utskrivaren kan antingen återge hela intervjun ordagrant eller sammanfatta de delar som inte innehåller så mycket information av värde 77. På grund av att det är ett stort antal personer jag intervjuade samt att intervjuerna var ganska långa valde jag att analysera och sammanfatta dem. En del intervju frågor och svar var på elevernas modersmål vilket innebär att de meningar som intervjupersonerna uttryckt och står som citat är min översättning. Men jag tycker inte att tolkning eller sammanfattning av intervjuerna har påverkat 73 Bilaga 6 74 Bilaga 7 75 Stukát, Kvale, Ibid. 14

21 resultaten på något sätt, även om Kvale hävdar att en del data går förlorad när man bearbetar informationen Etik Stukát betonar vikten att upplysa undersökningsgruppen om anonymitetsskydd 79. Därför var jag noga med att undersökningen var anonym för deltagarna. Deltagarna hade en tydlig information om undersökningens syfte och metoder. Deltagarna fick ställa frågor som jag svarade ärligt på. 8 Resultat, analys och diskussion 8.1 Utvärderingsblanketter Som jag har nämnt tidigare så har jag använt mig av språkskolans utvärderingsblanketter. Det enda sättet att bedöma om studiehandledningen gynnar eleven eller inte är de här blanketterna. Studiehandledningsläraren delar ut blanketten för att bedöma om studiehandledningen på modersmålet gett önskat resultat. Här ska jag presentera resultaten från tre utvärderingsblanketter från två olika skolor som visar att studiehandledningen har gynnat elevernas språk- och kunskapsutveckling. Utvärderingsblanketter visar att: - Klass/ämnesläraren tycker att elever presterar bättre efter studiehandledning. - Modersmålläraren tycker att eleven klarar sig bättre med skolarbetet efter studiehandledning. - Klass/ämnesläraren tycker att samarbetet är bra när eleven eller modersmålläraren tar 78 Kvale, Stukát, 2005 initiativet att arbeta med det eleven behöver. 15

22 - Tiden är knapp för ett riktigt bra samarbete. - När eleven får studiehandledning i flera ämnen, finns inte möjlighet att modersmålläraren träffar alla ämneslärare. - Studiehandledaren får ofta inte materialet i förväg, vilket försvårar ett bra arbete med eleven. UTVÄRDERINGSBLANKETT STUDIEHANDLEDNING på modersmål 80 - Ifylls av klass/ämnesläraren 1. Tycker klass/ämnesläraren att eleven presterar bättre efter att ha fått hjälp i sitt skolarbete på studiehandledningen? Precisera. 2. Hur fungerade samarbetet med din kollega modersmålläraren? - Ifylls av modersmålläraren 1. Tycker klass/ämnesläraren att eleven presterar bättre efter att ha fått hjälp i sitt skolarbete på studiehandledningen? Precisera 2. Hur fungerade samarbetet med din kollega - klass/ämnesläraren? - Ifylls av eleven Tycker Du att du har fått nytta av studiehandledningen? Mycket Lite Blankett 1: Eleven är 11 år, går FBK 1-6. Kom till Sverige i början av terminen. Eleven får studiehandledning 3 gånger/veckan à 60 minuter. Klass/ämnesläraren skrev: - Ja, eleven behöver kontinuerligt stöd i sitt skolarbete på sitt hemspråk vilket gör att inlärningen går lättare. - Mycket bra, ( ) är en god pedagog och tar initiativ till vad eleven behöver arbete med. 80 Bilaga 7 16

23 Modersmålläraren skrev: - Ja, eleven får tillräckligt med hjälp på modersmålet som hjälper honom att klara olika uppgifter, främst i matte. - Mycket bra! Eleven markerade Mycket rutan Blankett 2: Eleven är 14 år, går FBK 7-9 och har varit i FBK ett och ett halvt år och började få SO och HK med en reguljär klass 8. Eleven får studiehandledning två gånger/veckan à 60 minuter med två andra elever. Klass/ämnesläraren skrev: - Ja, eleven tar själv initiativ till att få hjälp med det hon behöver. Hon får också hjälp att gå vidare i sina egna ämneskunskaper inom SO. - Mycket bra, men tiden är knapp. Modersmålläraren skrev: - Ja, eleven får ofta jobba med aktuella arbetsområden för att få förförståelse som hjälper henne att delta i undervisningen i klassen. - Bra! Mer tid behövs. Eleven markerade Mycket rutan Blankett 3: Eleven är 15 år, har varit i Sverige i tre år, och går i klass 9. Eleven får studiehandledning två gånger/veckan à 60 minuter. Klass/ämnesläraren skrev: - Ja, studiehandledningen är en förutsättning för ett lyckat skolarbete för eleven. Han får stöd och hjälp med skolarbetet och blir pushad att lägga mer arbetet på skolarbete. - Bra, fast tiden är knapp! Modersmålläraren skrev: - Ja, eleven behöver mycket stöd med olika ämnen särskilt inför prov, vi jobbar mycket med repetition för att eleven ska kunna klara sig i olika ämnen. - Bra! Fast önskar träffa andra ämneslärare och får material i förväg. Eleven markerade Mycket rutan. 17

24 8.2 Enkätundersökning Alla elever har besvarat samtliga frågor. Svaren i de öppna frågorna varierade, en del skrev mycket, andra svarade kortfattat eller bara med nej/ja. Resultaten av enkätundersökningen visade att eleverna hade vissa svårigheter antingen med ämnet eller med språket. Eleverna som deltog i den här undersökningen hade positiv inställning till studiehandledningen. Min undersökning visar att: - De flesta hade en viss grad av svårigheter. - Skillnaden i skolsystemet jämfört med hemlandets förvirrar eleverna och försvårar inlärningen. - Den sociala isolering de känner påverkar eleverna psykiskt och hämmar deras språkutveckling. - Vissa hade mer svårigheter när det gällde språket och andra hade svårigheter på grund av att de tyckte själva ämnet var svårt. - Ofta får de hjälp från ämneslärare, men de får ingen hjälp när de ska arbeta med ett självständigt skolarbete. - De flesta tycker att det är lättare att förstå ämnet på sitt eget språk. - De flesta elever var nöjda med studiehandledningshjälp och kände att repetition och bearbetning av olika ämnen gynnar deras inlärningsresultat. - De flesta tycker att studiehandledaren förstår dem och hjälper dem att förstå det svenska samhället och det nya skolsystemet. - De flesta tycker att 60 min/vecka inte räcker. - Alla elever får hjälp med mer än ett ämne. Enkäterna blev besvarade av 19 elever från IVIK 3 och 4. I varje tabell står antal elever i respektive svar. Så här såg deras svar ut: 1: Finns det några svårigheter som du brukar träffa på vid dina studier? Ja 9 Nej 2 18

25 Svar: Ibland 8 - Om det finns vilka är det då? Vi får läsa och jobba med olika ämnen själva, vi är inte vana vid att jobba självständigt, i hemlandet är det läraren som har ansvar att förklara allt. Vi känner oss isolerade i skolan, vi kan inte få svenska kompisar som vi kan prata svenska med. Då blir det svårt att utveckla språket om vi inte använder det. 2. Har du svårighet på grund av ämnet eller språket? Språket 6 Ämnet 5 Båda två 8 Svar: Mest har vi svårighet på grund av språket, det är ganska många nya ord i varje text vi läser. NO-ämnen och matte är svåra ämnen och det är värre med alla termer och begrepp som vi inte förstår. 3. Brukar du få den hjälp som du behöver av ämnets lärare? Svar: Ja 6 Nej 6 Ibland 7 Ofta får vi hjälp men ibland hinner inte läraren med alla i klassen. Ibland får vi jobba självständigt, då får man ingen hjälp. 4. Tycker du att studiehandledningen hjälper dig med olika ämnen? - På vilket sätt då? Ja 12 Nej 2 Ibland 6 19

26 Vi får mycket hjälp, det är lättare att förstå ämnet på det egna språket än på svenska. Vi lär oss ämnets begrepp på eget språk. Vi får mycket hjälp när vi har prov, läraren går genom det viktiga som vi ska kunna för att klara provet. 5. Tycker du att studiehandledningen hjälper dig med annat? - På vilket sätt då? Ja 8 Nej 3 Ibland 8 Ibland behöver vi hjälp att förstå det svenska samhället eller hur det svenska skolsystemet funkar. Det känns bra att kunna prata med någon som förstår oss om olika problem och svårigheter vi har i skolan. 6. Vad anser du, räcker det med 60 min/vecka för studiehandledningen? Svar: Nej Absolut inte Ofta inte Ja 2 Nej 13 Ibland 4 Svar: 7. Tycker du att det räcker att ha studiehandledning bara en gång per vecka? Ja 2 Nej 13 Ibland 4 - I så fall hur många gånger tycker du att ni ska ha? 20

27 Nej det räcker inte, vi är två olika grupper i samma klass, ofta hinner inte läraren med alla frågor vi har. Helst två gånger i veckan, gärna bara en grupp i klassen. 8. I hur många ämnen får du studiehandledning? Ett 0 Mer än två 13 Alla ämnen 6 - Vilka ämnen då? Svar: Vi får studiehandledning i alla ämnen förutom engelska. 8.3 Intervjuundersökning Intervju med modersmålslärare Här kommer jag att redovisa modersmållärarnas svar på mina frågor som finns i (Bilaga 1). Intervjuerna med modersmålslärarna visade att de tycker att modersmålsundervisning gynnar elevernas språkutveckling eftersom syftet med ämnet är att utveckla tvåspråkiga individer. Vidare konstaterar lärarna att kunskap om sin egen kultur utvecklar elevens personlighet, självkänsla och identitet. Lärarna var mycket kritiska till skolpersonalens negativa attityder, de tror att låg status på skolorna främst beror på bristande kunskap om den viktiga rollen modersmålslärare spelar. Annan kritik rör sig kring praktiska problem liksom tider, lokaler och grupper. Eftersom modersmålsundervisningen ligger efter skolans tid bruka eleverna vara trötta och orkar inte vara med. Modersmålläraren får ofta sitta i en liten lokal som inte avsedd för undervisning, där det ofta saknas tavla, overhead eller andra läromedel. Eleverna i samma grupp har ofta helt olika nivåer, ibland har man bara en elev i gruppen som gör det svårt att utveckla elevens kommunikationsfärdigheter. 21

28 Samarbete med klassläraren saknas nästan totalt, fastän det kan gynna elevens tvåspråklighetsutveckling. Modersmålslärare bruka ha cirka 100 elever i sin lista som kan vara uppdelat i mer än 20 skolor över hela Uppsala. Tiden är knapp för att kunna, eller orka planera någon form av samarbete med klasslärarna som inte har visat viljan att göra det heller. Men samarbete dyker dock upp när FBK-klasslärare begär en språkdiagnos för nyanlända elever som hjälper att upptäcka språkliga störningar som till exempel dyslexi. Elevens situation diskuteras enbart när eleven har vissa svårigheter som klassläraren behöver hjälp med. Modersmålläraren vet inte mycket om elevens bakgrund, resultat eller utveckling. Hon vet bara det som eleven själv berättar, eller när hon själv tycker att det behövs och frågar klassläraren. Modersmålslärare i skolan är inte enbart för språkutveckling. De ser på sig själva som en viktig resurs som känslomässigt stöd då många elever har svåra erfarenheter bakom sig och behöver någon som de kan lita på, förstår och lyssnar på deras problem. I dagens läge finns det inte mycket utrymme för förbättring hos eleven eller ämneslärare. Modersmålsläraren tycker att hela systemet borde förändras där modersmålsundervisning är en del av skolschemat och integrerar med andra ämnen Intervju med studiehandledare Här kommer jag att framföra studiehandledarnas svar på mina frågor som finns i (Bilaga 2). De båda lärarna var övertygade om att studiehandledning gynnar elevernas språkutveckling och kunskapsutveckling, och att den hjälper eleverna att fördjupa sina kunskaper så att de kan föra resonemang kring ämnet på sitt modersmål. Enligt lärarna studiehandledning är en bro mellan två kulturer som förstärker elevens självkänsla samt identitetsutveckling. Det finns ofta kontakt mellan klass/ämneslärare och studiehandledaren vilket beror på att denne behöver ämneslärarnas hjälp för att deras elever ska kunna utvecklas. Kontakten inträffar ofta direkt före studiehandledningslektionerna eller direkt efter, men tiden är ofta knapp för båda parterna. 22

29 Studiehandledare har ofta ingen kontroll på kursens innehåll, men kan ibland ta initiativet att välja ämnet och arbetssätt efter elevens behov. Ofta får inte studiehandledningslärare kursplaneringen eller läromaterialet. Kursplanering är viktig så att eleverna som får studiehjälp inte ska missa något. Studiehandledarna skulle vilja ha mer samarbete men det är tid och resurser som inte räcker till, eftersom ämnesläraren oftast saknar tid för att träffas och reflektera över hur det har gått för eleven. För att kunna använda begrepp och termer som eleven redan kan i hemspråket, är det extra viktigt för studiehandledaren att veta vilken nivå eleven ligger på, det vill säga vilken skolgång eleven har från hemlandet och vilka förkunskaper eleven har. Svaret jag fick på sista frågan Har du några idéer på hur eleven och ämneslärare kan förbättra sig? var Vänd på skolsystemet upp och ner, eller be politikerna sluta med sparande och nedskärningar i skolor Intervju med ämneslärare Här kommer jag att presenter ämneslärarnas svar på mina frågor som finns i (Bilaga 3). FBK 1-6 klasslärare, FBK 7-9 klasslärare, IVIK- lärare som har direkt kontakt med studiehandledare och jobbar mest med elevernas språkutveckling tyckte att både modersmålsundervisning och studiehandledning är mycket viktigt för nyanlända elever som har börjat lära sig svenska först i skolåldern. De tycker att modersmålet det bästa instrumentet för att utvecklas vidare även i andra ämnen. Samtliga konstaterade att modersmål och studiehandledningslärare har stor betydelse för elevens identitetsutveckling och självkänsla, i synnerhet för nyanlända elever som har bytt land och känner sig mycket osäkra i den nya miljön, vilket leder till identitetsförvirring. Då är modersmål/studiehandledningslärare bästa stödet där eleverna får utrycka känslor och tankar på sitt eget språk, samt fungera som moraliskt stöd. Läraren blir som en förebild för eleverna. SO-lärare och NO-lärare som inte har lika mycket kontakt med studiehandledningslärare och ingen alls med modersmålslärare var osäkra på hur stor roll modersmål/studiehandledare spelar i elevers språkutveckling. Däremot tyckte de att elever som får studiehandledning presterar mycket bättre, fast i olika grad, i sitt skolarbete. Eleverna visar att de kan och deltar bättre i olika 23

30 undervisningssituationer. Elevernas kunskapsutveckling märks och därmed blir dem mer självsäkra och nöjda med sig själv. FBK-läraren har ofta kontakt med modersmålsläraren när en ny elev börjar i klassen, då är det viktigt att veta vilka kunskaper nyanlända elever har i modersmålet. Språkdiagnosen ger förklaringar om eleven eventuella svårigheter, beteende samt reaktioner inför vissa moment i undervisningen. Samarbetet med modersmålsläraren kan också dyka upp om eleverna har problem i skolan. Då vänder sig klassläraren till modersmålsläraren eller studiehandledaren. IVIK-lärarna har bara kontakt med studiehandledaren via ett möte som skolan anordnar en gång per månad för alla lärare som jobbar med IVIK-elever och i olika språk, men läraren tyckte inte att mötet ger något verkligt samarbete. Samarbetet mellan modersmålslärare/studiehandledare och andra lärare är inte alltid lätt, eftersom det finns minst tio studiehandledningslärare i olika språk som kommer på olika tider, därför finns det inte tillräckligt med tid för alla. Klassläraren och en del ämneslärare bestämmer vilka texter eller ämnesområden eleven ska jobba med. Andra tycker att det räcker med att eleven bestämmer vad han eller hon behöver jobba med. Lärarna hade inget förslag eftersom de tycker att de har tillräckligt med ansvar i skolan, planering, mentor och arbetslag möten, utvecklingssamtal, rätta prov med mera och inte har råd tidsmässigt med fler ansvarsområden Intervju med elever Som jag nämnde tidigare var elevernas frågor på svenska och på modersmålet (Bilaga 4 & 5). Här redogör jag elevernas svar med citrater från denna intervju. Eleverna hade olika åsikter om den svenska skolan, läraren, undervisningen och studiehandledningen beroende på hur länge de har varit i Sverige och deras skolbakgrund. IVIK- och FBK-elever som var ganska nöjda med undervisningen hade ganska splittrad skolgång eller ingen alls, men de tyckte att själva undervisningen går lite långsamt. FBK-elever som hade gedigen skolbakgrund var missnöjda med undervisningen och att läraren inte tar till vara på deras tidigare erfarenheter och kunskap. 24

31 - Jag har varit i FBK i ett och ett halvt år, jag tycker att jag klarar att läsa matte i en reguljär klass, och även andra ämnen som jag redan har läst i hemlandet, men läraren tycker att jag måste lära mig mer svenska först. Högstadieelever som varit i reguljär klasser mindre än två år, samt IVIK-elever jämförde mellan skolsystemet i hemlandet och i Sverige. Ibland har de svårt att lära sig ämnen och språk samtidigt som man försökte anpassa sig till nya klassituationer och ett nytt arbetssätt. - Vi måste jobba mycket självständigt, man är van vid att läraren har ansvar för att förklara allt som står i boken, - Jag är inte van vid att argumentera och reflektera över det man lärde sig, i hemlandet brukar man kunna allt utantill och sen skriva som det står i boken, - Vid prov om man skriver exakt som det står i boken får man dåligt betyg för att man har skrivit av från boken - Jag tycker att redovisning är sämst, det är pinsamt att stå framför hela klassen särskilt när man pratar dålig svenska med brytning. Alla elever från IVIK beskrev hur det känns att vara utanför det svenska samhället och även vara isolerade i skolan. De tyckte att bristen på kontakt med svenska elever hämmar kommunikationsspråksutvecklingen, - Vi läser svenska hela tiden, men vi har nästan ingen chans att praktisera språket eftersom vi inte har några svenska kompisar. En del som går IVIK 4 hade svårigheter på grund av språket. De som hade svårighet med själva ämnet var de elever som hade för lite skolbakgrund i det landet de kom ifrån. Nästan alla elever på IVIK och FBK, och även de fyra elever som intervjuades från reguljära högstadieklasser tyckte att studiehandledning hjälper dem ganska mycket att förstå alla ämnen och lära sig termer och begrepp som behövs. De säger dock att, - En timme per vecka är inte alls tillräckligt, de har önskat minst 2-3 gånger i veckan för att kunna klara alla ämnen. - Vi förstår ämnet mycket bättre när det förklaras på eget språk, och ännu bättre när vi läser texten i förväg. Då har vi möjligheter att delta i diskussionen i klassrummet. - Ibland känner vi oss helt utanför när vi inte vet vad lektionen handlar om. 25

32 Ämneslärare som matte och fysik kan hjälpa eleverna genom bra samarbete med studiehandledare, och att överlämna planering och material i förväg. Flera elever som får studiehandledning i ett eller två ämnen som SO, NO eller matte vill ha det i fler eller alla ämnen. - Jag har svårigheter med språket, jag får studiehandledning bara i SO-ämnet, men jag behöver förstå alla ämnen på mitt eget språk för att klara skolan. Däremot finns andra elever i högstadiet som får studiehandledning fast de är antingen födda i Sverige eller flyttat när de var små barn och kan mycket bättre svenska än arabiska. - Jag har svårigheter med matte, men inte på grund av språket, jag behöver stöd i matte men istället fick jag studiehandledning, jag känner mig besviken eftersom jag fattar ingenting av mattebegreppen på arabiska. Det finns många elever som tar skolan på allvar. De läser och studerar mycket och gör sitt bästa i skolan för att få bra betyg, men oavsett hur mycket jag jobbade så fanns svårigheterna kvar. De brukar ha svårt ibland att förstå frågorna på prov. De tycker att läraren inte tar hänsyn till deras situation och tänker inte på att eleverna inte har varit länge i Sverige och inte behärskar språket så bra. Jag frågade då på vilket sätt de ville att lärarna ska ta hänsyn till deras problem med språket. Svaret var, att det minsta som en ämneslärare kunde göra var att försöka välja lätta ord och synonymer så att eleverna förstår frågorna på ett prov. 9 Slutsats och diskussion Syftet med arbetet var att undersöka framförallt om studiehandledning på modersmål gynnar elevens språk- och kunskapsutveckling. Jag ska börja med att presentera resultaten av modersmålsundervisnings betydelse för elevers språk- och identitetsutveckling. Forskarna från skolverket olika rapporter och utvärderingar anser att de flerspråkiga eleverna ska få modersmålsundervisningen parallellt med svenskan för att de ska kunna fortsätta att utvecklas i båda språken. Kursplanen betonar modersmålsundervisnings betydelse för att främja elevernas 26

33 utveckling till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet 81. Myndigheten för skolutveckling understryker att modersmålsundervisningen har betydelse för fortsatt begreppsutveckling 82. Ändå visade intervjun med modersmålslärare att modersmålsläraren har låg status på skolorna. Praktiska problem som har med tider, lokaler och grupper att göra påverkar undervisningen negativt. Modersmålslärarna tycker att tiden är knapp för att kunna samarbeta med klass/ämnesläraren. Skolverket lägesbedömning visar att många elever med utländsk bakgrund inte når målen i skolan 83. I min undersökning kom jag fram till att de flesta nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund har en hel del svårigheter i skolan i första hand på grund av språket. Enkätundersökningen och intervjuerna med eleverna bekräftar detta faktum. Även i de fall där eleverna hade svårigheter på grund av att själva ämnet var svårt, hade språket betydelse eftersom nya termer och begrepp försvårar förståelsen av ämnet. Thomas & Colliers forskning som nämns i flera skolverkets rapporter tyder på att de elever som inte fått någon undervisning i och på sitt modersmål har betydligt sämre skolresultat i senare skolår än majoritetsspråk elever 84, vilket framhäver vikten av studiehandledning för elevens språk och kunskapsutveckling. Inger Lindberg betonar i sin diskussion om hur dagens skola tenderar att betrakta flerspråkiga elever i första hand som elever med problem och brister 85. Egentligen skulle ett annat modersmål än majoritetsspråket kunna, med rätt stöd, vara en resurs i kunskapsinhämtningen snarare än en brist 86. Utvärderingsblanketterna i min undersökning samt intervjuerna med samtliga lärare pekar på svårigheter för nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund i främst språket. Det är viktigt att ge dessa elever hjälp och stöd redan från början, annars följer svårigheterna mycket troligt med dem från år till år. Dessutom var alla eniga om att studiehandledning på modersmål är en förutsättning för ett lyckat skolarbete, eftersom den främjar elevernas språk och kunskapsutveckling. Klass/ämneslärare tycker att eleverna presterar bättre efter 81 Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Skolverket, Uppsala kommun, Lindberg, Ibid. 27

34 studiehandledning, inlärningen går lättare och den hjälper eleverna att fördjupa sina ämneskunskaper och förstärker därmed elevens självkänsla och identitetsutveckling. Ju mer studiehandledning eleven får desto bättre blir skolresultaten. Elevernas enkätundersökning och intervju visade att de flesta var nöjda och tycker att studiehandledning på eget språk underlättar ämnesförståelsen och att de klarar sig bättre med skolarbetet efter studiehandledning. De flesta tycker inte att 60 min/vecka räcker. Som flera studier från skolverket visar får många nyanlända elever inte studiehandledning på modersmålet, en stödåtgärd de har rätt till 87. Jag tycker att det är skolans skyldighet att eleverna får den undervisning och stöd de behöver. Det är många språklärare i dagens skola kan se dessa problem och ge eleven rätt hjälp och stöd för att fortsätta och till och med förbättra deras språkutveckling. Men det finns också fler som inte gör det antingen på grund av bristande kunskap om studiehandledningens roll i språk och kunskapsutveckling, eller brist på resurser och pengar. Hur upplever nyanlända elever svenska skolan? Resultaten visade att en del av problemen som nyanlända elever träffar på i stora drag handlar om att skolan koncentrerar sig för mycket på de nyanlända elevernas brister i det svenska språket och för lite på de kunskaper de har med sig i övriga ämnen. Det är uppenbart att skolans fokus på elevernas brister påverkar elevers självbild negativt. Cederberg fastslår att om man har negativ bild om sig själv brukar negativa reaktioner bli en bekräftelse, Negativa reaktioner från signifikanta andra tenderar att förändra beteende hos människor med i grunden positiv självbild, eftersom dessa reaktioner är inkongruenta. För dem som redan har en negativ självbild brukar negativa reaktioner inte bli något än en bekräftelse på det han redan vet om sig själv att hon är en dålig människa 88. Många FBK- och IVIK- elever känner sig exkluderade och utanför skolan och det svenska samhället. Det får de att känna att de inte är lika välkomna i skolan eller Sverige. De har stort behov att ha svenska kompisar för att lära känna, integrera och få kontakt med det svenska samhället och för att kunna använda språket. Att kunna möta svenska språket i realistiska och vardagliga situationer gör det 87 Skolverket, Cederberg,