Vi hör ihop 10 Utmaningen gäller mer än växthusgaser 12 Billigare att agera nu 14 Fog för optimism lösningar finns 15

Transkript

1 Innehåll För våra barnbarns skull 9 Vi hör ihop 10 Utmaningen gäller mer än växthusgaser 12 Billigare att agera nu 14 Fog för optimism lösningar finns 15 Hur gjorde vi förr i tiden? 21 Myten om det ekologiska helgonet 23 Från statisk skapelse till föränderlig planet 24 Sen upptäckt i mänsklighetens historia 26 Hållbarhet och tillväxt en ohelig allians? 30 Klimathotet några nedslag i historien 32 Begreppet hållbar utveckling och dess historia 33 Vad är det vi måste lösa? 37 Ekosystemens immunförsvar resiliens 38 Millennium Ecosystem Assessment 42 Flippade ekosystem 44 Jakten på den perfekta grödan 48 Ostburgare beroende av pollinering 52 Mångfalden viktig för att klara bakslag 52 Beroende av utländska ekosystem 54 Klimatförändringens effekter 57

2 dags för Mobilisering, men hur gör vi? 63 Hoppet växer i takt med hotet 64 Stigbundenhet försenar förändringar 65 Bra att börja i det lilla 67 Samspel mellan politiker, medborgare och företag 71 Från Folkets hus till Facebook 75 Idealister eller ekonomiska realister? 76 Ingen patentlösning för miljövänligt beteende 78 Miljövärdet måste aktiveras i vardagen 80 Se möjligheter i stället för hot 85 Tron på att kunna påverka viktig 88 Traditionsbyte på gång inom skolan 89 Värdefrågor utmanar lärare och elever 90 Kontakt med djur engagerar unga 92 Vad kan jag göra? 95 Från 12 till 2 ton utsläpp per person och år 98 Klimatsmarta middagar 99 Mer grönsaker och mindre kött 101 Energieffektiva bostäder 104 Thailandsresorna i topp bland klimatbovarna 108 Bilen vän eller fiende? 110 Mer lön, större miljöpåverkan 112

3 Lösningar för ett framtida hållbart samhälle 117 Kartor med vägval 119 Behov av helhetstänk i teknikutvecklingen 121 Mindre konsumtion en lösning? 128 Prislappar och utsläppsrätter 135 Det räcker inte med skatter och utsläppsrätter 141 Motivation genom handelsregler 145 Värdera ekosystem 146 Innovativa lösningar, lokala samarbeten 149 Från oljepanna till solpanel 153 Hur länge räcker oljan? 154 Kärnkraft avveckla eller utveckla? 156 Stor potential för solenergi 159 Vind och vatten 160 Från fossil till bio 163 Etanol en återvändsgränd? 168 Sluta slösa fokusera på energieffektivisering 170 Vem bär ansvaret för vad? 173 Allmänningens tragedi 175 Ansvar för kommande generationer 176 Historisk skuld 178 För stort hopp till tekniken? 181 Utvecklingsländerna drabbas värst 182 Vatten en nyckelfråga 183 Konflikter och samarbete 186 Klimatflyktingar 188

4 anta utmaningen 192 Attitydförändring på gång 193 Lyckade exempel 194 Tekniken är inte värdefri 197 Öppna ögonen 198 Forskningsområden 200 Ordförklaringar 205 Skribenter 208 Forskare och praktiker som medverkar i boken 209

5

6 För våra barnbarns skull Av Annika Olofsdotter FORSKARE Carl Folke professor i naturresurshushållning, Stockholms universitet, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, forskningschef för Stockholm Resilience Centre UTMANINGEN 9

7 Det är svårt att få perspektiv på vårt liv på jorden. Med hjälp av datorprogram kan vi se planeten hänga som en boll i rymden, och zooma in så nära så att vi hittar våra egna hem bland alla miljontals andra hem. Men det är svårt att få en bild över hur alla djur, växter, mikroorganismer och människor lever tillsammans i ett ständigt pågående samspel. Människan har lyckats skapa ett datorprogram som ger oss ett fascinerande perspektiv på vår plats på planeten. Men trots våra miljoner år på jorden, har vi långt ifrån full kunskap om hur våra ekosystem fungerar och vilken nytta alla olika livsformer gör. Som människor är vi en del av naturen och är beroende av att jorden förser oss med ren luft, mat, vatten och andra ekosystemtjänster. Naturen ger oss dessa tjänster gratis. Hela vår globala sociala miljö och ekonomi bygger på att ekosystemen fungerar och ger oss det vi behöver. Vi hör ihop Vi vet att vi är en del av ett myllrande nätverk av liv på jorden. Vi börjar nu också förstå att vi påverkar den i allt för stor utsträckning människans livsstil fungerar inte länge till, det måste till en förändring. Vad vi gör här i Sverige påverkar ekosystem på andra sidan planeten, en liten ögrupp mitt i Stilla havet eller en bergssluttning i Costa Rica. Människor, 10 UTMANINGEN

8 ekosystem och ekonomi världen över hör ihop. Vi är beroende av en internationell marknad för att få mat, varor och tjänster. Svenskar använder jordbruksmark, skog och hav även utomlands. Fisk som fångas utanför Chile, Spanien och Afrika transporteras till fabriker för omvandling till pellets som sedan slussas vidare över land och hav till annan plats på planeten för att bli mat till jätteräkor. Räkor som i sin tur skickas vidare ut i världen för att slutligen hamna i din stekpanna tillsammans med vitlök och chili, också de importerade. Att vi köper och äter dessa importerade godbitar, har betydelse för en mängd ekosystem, människor i arbete och pengaflöden. Men vi är sällan medvetna om vad våra val i affärernas frysdiskar innebär. Världshandeln ger oss mycket gott, påpekar Carl Folke, professor i naturresurshushållning, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och forskningschef för Stockholm Resilience Centre. Men dagens produktion av varor innebär att vi tar ut för stora resurser på en gång. I det långa loppet kommer det att ge mindre mängder vatten, mat och ekosystemtjänster för världens befolkning, som dessutom ständigt ökar. Människans påverkan på naturen är inget nytt, men i dag sker negativa störningar i större skala och i snabbare takt än tidigare. Vår tillvaro äventyras när vi tar ut för mycket resurser, släpper ut föroreningar och UTMANINGEN 11

9 påverkar ekosystemens förmåga att samspela och förändras. Utmaningen gäller mer än växthusgaser Vi vet sedan länge att utsläppen av försurande ämnen och andra luftföroreningar, gifter, ozonnedbrytande kemikalier och övergödande ämnen måste minska. Vi vet att ekosystem inom det konventionella jord- och skogsbruket och industrifisket överutnyttjas runt om i världen. Allt fler tar också till sig det forskarna säger: att det är mycket sannolikt att merparten av den globala temperaturökningen sedan 1990-talets mitt, beror på människans utsläpp av växthusgaser och att vi därför drastiskt måste minska utsläppen. Men i vår iver att komma till rätta med ett enskilt problem som den globala uppvärmningen hur komplext det än är får vi inte blunda för att det också finns andra stora utmaningar än utsläpp av växthusgaser. Debatten om klimatförändringen får inte skymma betydelsen av att våra ekosystem fungerar. Klimatförändringen är i sig ett miljöproblem med globala proportioner som måste åtgärdas, men i diskussionen får vi akta oss noga för att endast fokusera på nya energisystem. Det hjälper inte att bara minska fossila bränslen för att nå en hållbar utveckling. Den allt ökande 12 UTMANINGEN

10 globala uppvärmningen minskar av att vi övergår till alternativa fossilbränslefria energikällor, och det behövs. Men nya energilösningar kan ställa till stor förödelse om man inte tar hänsyn till världens ekosystem och människors förutsättningar, säger Carl Folke. Nya energilösningar kan inte heller lösa andra miljöproblem som utfiskningen av vissa fiskarter, utsläppen av tungmetaller i vattendrag, eller behovet av att få tillbaka insekter som pollinerar grödor till jordbruk som drivs för intensivt. Människan en nyckelspelare Hållbar utveckling är för vissa ett uttjatat begrepp, men det är ett faktum att vi måste tänka långsiktigt och mer kvalitetsinriktat. Kvalitet som håller länge. I stället för att överutnyttja ekosystemen behöver vi förvalta dem för vår egen framtida välfärd, så att också våra barnbarn ska ha näringsrik mat på bordet och rent vatten att dricka och bada i. Naturen behöver skötas och användas så att dess kapacitet och motståndskraft förbättras på lång sikt. Planeten behöver en långsiktigt hållbar utveckling när det gäller såväl ekonomisk som ekologisk och social utveckling. Vi måste sluta hävda att vi har gjort oss oberoende av naturen och att vi klarar oss med ny teknik i stället för ekosystemens arbete. Människan är en UTMANINGEN 13

11 nyckelspelare på planeten och har så stor inverkan att vi formar dess utveckling, säger Carl Folke. Vi måste börja uppskatta ekosystemens gratistjänster och vi behöver stödja detta arbete i stället för att störa det. Billigare att agera nu Forskare världen över framhåller att vi måste börja agera. Ekosystem som väl har förstörts är mycket dyra att återskapa. Om det över huvud taget går. Det är billigare att göra något åt saken från början. Den brittiske ekonomen Nicholas Stern rapporterade 2006 (Sternrapporten) att en begränsning av utsläpp av växthusgaser för att undvika klimatförändringens värsta följder, kostar ungefär en procent av världens bruttonationalprodukt (bnp) per år. Att inte göra något kan få världsekonomin att krympa med minst fem procent per år, nu och i all framtid. När man vidgar skalan av risker och följder, kan skadorna stiga till 20 procent av bnp eller mer. fn:s Human Development Report från 2006 hänvisar till forskning som räknat ut att varje dollar som investeras i vatten och sanitet i genomsnitt genererar ytterligare åtta dollar. Det handlar främst om investeringar för att undvika kostnader som förknippas med utgifter för hälsovård samt förluster i produktivitet och arbetskraft i några av världens fattigaste länder. 14 UTMANINGEN

12 Fog för optimism lösningar finns Vi tjänar på att agera nu. Men hur vi ska åstadkomma ett hållbart samhälle har forskare ibland olika åsikter om. De flesta är ense om att teknisk utveckling spelar en stor roll för framtiden, men allt fler höjer sin röst för att vi samtidigt måste ändra vårt sätt att se på livsstil, konsumtion och materiellt välstånd. Vi har inget val och vi måste nå dit med internationella och rättvisa överenskommelser. Mycket kommer att förändras, lokalt och globalt. Men hur? Vilken roll spelar vi enskilda individer och vad behöver avgöras av eu? Är det högteknologi eller politiska beslut som ska göra jobbet, eller både och? Går det att mobilisera kraft och vilja för att åstadkomma den förändring vi behöver? Och hur kan jag själv påverka? Vad vi gör med vår livsmiljö i dag har betydelse för människans fortsatta utveckling. Kanske låter det skrämmande, men det är också en möjlighet. Utmaningen nu är att utvecklas i samspel med ekosystemen. Vi måste räkna in och stärka ekosystemens kapacitet att understödja samhällets utveckling. Vi får inte låta dem kollapsa utan måste stärka ekosystemens anpassningsförmåga. Samhället behöver förändras och gå mot en ny riktning för att klara detta, säger Carl Folke. Han betonar att vi står inför ödesfrågor som handlar om våra kulturers framtid. UTMANINGEN 15

13 Om vi urholkar naturens förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas samtidigt som klimatförändringen gör jorden varmare, finns risk att ekosystemen tippar över till improduktiva tillstånd. Detta kan starta stora befolkningsströmmar av miljöflyktingar som i sin tur kan påverka världsekonomin, fn-systemet och fredsprocesser. Hur kan vi som samhälle organisera oss för att ha beredskap för sådana situationer? Regioner med brist på färskvatten lever många gånger redan i dag under konflikter om vattnet, men det finns också exempel på samarbeten som kunnat överbrygga konflikter. Även människan och våra samhällen behöver ha förmåga och social kapacitet att anpassa sig och utvecklas när invanda förutsättningar rubbas. Enligt Carl Folke behöver vi normer och regler i samhället som stärker förmågan att klara av förändringar i tider av varmare klimat och försämrade ekosystem. Kan eu:s system hantera en situation utan vattenförsörjning i Spanien och Italien under fem år? Hur agerar omvärlden om inte Himalayas glaciärer kan leverera sötvatten nedströms till Bangladesh och folk i miljontals flyttar därifrån, frågar han. Ekosystemen är inte bara någon marginell företeelse utan är grundvalen för en positiv samhällsutveckling. Vi kan nå en ekologiskt hållbar samhällsutveckling om vi ändrar vårt perspektiv och beteende. Men vår värderingsgrund och världsbild behöver 16 UTMANINGEN

14