LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2000"

Transkript

1 LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2000 Barn- och skolnämnd Söder Barn- och skolnämnd Öster Lantmäteri Lundafastigheter, Stadsarkitektkontoret Teknisk förvaltning Markentreprenad Utbildningsförvaltning, Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och skolnämnd Norr Kommunkontor, Drätselkontor Räddning- och Beredskapsnämnd Socialförvaltning, Miljöförvaltning VA-verken, Renhållningsstyrelsen Övrig central förvaltning, Personalförvaltning Projekt Mp Verk Konto EKEN Objekt

2 Sex år i sammandrag Sammanställd redovisning - Koncernen Resultat före skatt 62, Soliditet, % Antal tillsvidare anställda Kommunen Årets resultat 193, varav skatteþnansierad verksamhet 187, varav affärsverken 6,2 6, Resultat utan jämförelsestörande poster Budgetavvikelse nämnder, mkr SkatteÞnansierade nämnder 1) Affärsverken Nettokostn/skatteint. o generella statsbidr, % (SkatteÞnansierad verksamhet) Soliditet, exkl. pensionsskuld intjänad tom 1997, % SkatteÞnansierad verksamhet Affärsverken Soliditet, inkl pensionsskuld intjänad tom 1997, % SkatteÞnansierad verksamhet Utdebitering 2) 20:49 20:49 20:36 20:36 20:36 19:02 Antal invånare 31/ Bruttoinvesteringar, mkr 3) varav skatteþnansierad verksamhet varav affärsverken varav exploateringsverksamhet 16 Verksamhetens externa kostnader 4) Personalkostnader, mkr Låneskuld Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda ) Exkl. Lundafastigheter. 2 ) Ökningen 1996 och 1999 avser skatteväxlingen med landstinget/region Skåne. 3 ) Inkl exploateringsområden. 4 ) Exkl. avskrivningar. Från 1998 inräknas även nyintjänade pensionsförmåner. För 1995 till 1997 är dessa tillagda. Årsredovisning - Lunds kommun

3 Innehållsförteckning Sidan Lunds kommuns årsredovisning har producerats av Lunds kommuns Drätselkontor. Foto: Anders Holmqvist Redigering och layout: Drätselkontoret, Ekonomisk redovisning, Helena Nilsson Produktion: Tryckericentralen, Lunds kommun Tryckeri Bloms i Lund Vill du veta mer, kontakta kommunens Drätselkontor, tel eller resp bolag. Lars Niklasson Ekonomidirektör Kaj Persson Redovisningschef Sex år i sammandrag 3 Organisation 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse 6 Sammanställd redovisning - Resultaträkning, Þnansieringsanalys 23 - Balansräkning 24 - Noter 25 Kommunen - Resultaträkning, Þnansieringsanalys 28 - Balansräkning 29 - Noter 30 - Drift- och investeringsredovisning 35 Utveckling 37 Kostnader- och intäkter 39 Förklaringar 40 Kvalitetsredovisning 42 Nyckeltal 46 Jämförelsetal 49 Verksamhetsredovisning 50 Kommunledning - Kommunkontor 51 Kommunstyrelse - Drätselkontor 52 Kommunstyrelse - Personalförvaltning 53 Räddnings- och Beredskapsnämnd 54 Nämnden för Lundafastigheter 55 Byggnadsnämnd - Stadsarkitektkontor 56 Byggnadsnämnd - Lantmäteri 57 Teknisk Nämnd exkl. VA-verk 58 Utbildningsnämnd - Utbildningsförvaltning 16 Markentreprenad 61 Miljönämnden 62 Utbildningsnämnd 63 Kultur-/fritidsnämnd 65 Socialnämnd - Socialförvaltning 67 Vård- och omsorg 69 BSN Norr 71 BSN Söder 73 BSN Öster 75 Teknisk Nämnd - VA-verken 77 Renhållningsstyrelse 79 Lunds Energi AB 81 Lunds Kommuns Fastighets AB 83 Lunds Kommuns Parkerings AB 85 3 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

4 Lunds kommun med bolag Kommunrevision Förtroendenämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE - Kommunkontor - Drätselkontor - Personalförvaltning KOMMUNSTYRELSE - Budgetutskott - Förhandlingsutskott - Kvalitetsutskott - Miljöutskott NÄMNDER KOMMUNALA BOLAG SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Barn- och skolnämnder - Norr - Söder - Öster Vård- och omsorgsnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Byggnadsnämnd -Stadsarkitektkontor -Lunds lantmäteri Räddnings- och beredskapsnämnd Miljönämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Nämnden för Lundafastigheter Styrelsen för Markentreprenad AFFÄRSVERK Teknisk nämnd -Vattenverk -Avloppsverk Renhållningsstyrelse -Renhållningsverk ÄGARANDEL 20% ELLER MERA Lunds Energi AB (97,5 %) Lunds Kommuns Fastighets AB (100 %) Lunds Kommuns Parkerings AB (100 %) ÄGARANDEL MINDRE ÄN 20% AB Sydvatten SYSAV AB VALDA FULLMÄKTIGE Moderata samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna 8 8 Kristdemokraterna 4 1 Centerpartiet 3 4 Socialdemokraterna Vänsterpartiet 6 5 Miljöpartiet de gröna 6 6 Kommunpartiet Studenterna 1 Årsredovisning - Lunds kommun

5 Kommunstyrelsens ordförande År ny organisation År 2000 blev ett händelserikt år slutade och år 2000 började med planering och genomförande av övergången till ett nytt millennium. En ny organisation sjösattes vid årsskiftet. Tio kommundelsnämnder upphörde och ersattes med tre barnoch skolnämnder samt en vård- och omsorgsnämnd. Även inom andra nämnder och förvaltningar skedde förändringar, t ex inom socialnämndens och kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden. Lunds kommun är en stor organisation med många arbetsplatser. Stora organisationsförändringen medför nästan alltid initiala problem. Tidigt på våren 2000 kom de första tecknen på att det fanns problem i de nya nämnderna, främst ekonomiska och administrativa problem Det tog lång tid innan de nya nämnderna fann de sina rutiner och det kan konstateras att arbetsbelastningen för många blev allt för tung. Samtidigt som genomförandet av ny organisation, med nya rutiner och arbetsuppgifter skulle också ett nytt ekonomisystem och ett nytt PA-system implementeras. Detta medförde problem med både styrningen och uppföljningen av verksamheten. Barn- och skolnämnderna signalerade stora underskott vid första tertialrapporten. En analysgrupp tillsattes för att utreda problemen. Detta resulterade i att utlagda sparkrav på de tre barn- och skolnämnderna återkallades och att man Þck istället en viss resursförstärkning. En del av skolans underskott kan hänföras till minskat elevunderlag, organisationen har inte följt med och anpassat organisationen till färre elever. Analysgruppen pekar på detta men också på andra orsaker. Vård- och omsorgsnämndens budgetprognoser pekade också under året på ett underskott. Det är också den nämnd som förefallit ha de största styrproblemen. En analysgrupp har tillsatts under våren 2001 för att i likhet med analysgruppen för barn- och skolnämnderna peka på problem och orsaker till underskottet, gruppen skall lämna sin rapport i maj/juni Ekonomiskt resultat För kommunen blev resultatet trots allt mycket gott, 193,6 mkr. Det exceptionellt goda resultatet beror på att extra utdelning från Lunds Energi uppgick till cirka 230 mkr. Finansiellt mål - den ekonomiska framtiden Lunds kommuns ekonomi är god och den ekonomiska framtiden är ljus. Trots att man aldrig kan sia om framtiden känns det som att utvecklingen i Lund och regionen tillgodoser en god ekonomisk bas och att den planering och styrning vi idag har kommer att ge en långsiktig god ekonomisk planering och en god ekonomisk bas. Det är naturligt att Lunds kommun skall uppfylla kommunallagens balanskrav. För att motsvara god ekonomisk hushållning är detta dock inte tillräckligt. Jag delar drätselkontorets uppfattning att det i framtiden krävs ett resultat på mkr för att täcka uppräkningen av pensionsskulden före 1998 och att inßationssäkra avskrivningarna på gjorda investeringar. Det krävs budgeterade reserver för att täcka den osäkerhet som Þnns i skatteprognoserna och för det behov av tilläggsanslag som uppkommer under året, kanske mkr. Positivism Slutligen vill jag konstatera att årtusendets första år ger framtidstro. Planeringen och genomförandet av Lundalänken går vidare enligt planerna, detta gäller också projektet cykelkommunen. Ombyggnader har skett både på Vipeholmskolan och Vallkärra skola. Skjutsstallarna i Dalby har blivit bibliotek och medborgarkontor. Detta var ett axplock av några av de största händelserna under året. Investeringar och många andra små och stora projekt är på gång. De ßesta nämnder har egna framtidsprojekt på gång. Lunds kommun bedriver en bra verksamhet. Vi har kunnig och kompetent personal och det tillväxtklimat som Þnns i Lund bådar gott för framtiden. Christine Jönsson Kommunstyrelsens ordförande 2000 Vad har investeringar kostat. Investeringar uppdelade på verksamhetsområden under 2000 ser ut enligt följande, Gator, vägar, parker 45,3 mkr Kultur och Fritid 27,6 mkr Pedagogisk verksamhet 58,8 mkr Vård och omsorg 24,7 mkr Diverse förvaltningsfastigheter 15,8 mkr Affärsverksamhet 28,9 mkr 5 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

6 Förvaltningsberättelse Koncernen SAMMANFATTNING Resultat, Resultat för kommunen och dess företag före skatt blev 62,7 mkr. Resultat för kommunen blev 193,6 mkr, för Lunds Energi AB 99 mkr, för L K Fastighets AB 29,6 mkr och för L K Parkerings AB 1,2 mkr. Kommunen hade en koncernintern intäkt på 260 mkr som elimineras i den sammanställda redovisningen var resultatet för koncernen 1 200,8 mkr. Detta år sålde Lunds Energi aktier i Sydkraft och gjorde därigenom en realisationsvinst på 841 mkr. Soliditet Soliditeten för koncernen är 43%, vilket är i nivå med Kommunens soliditet är 67% (bland skulderna ingår då inte pensionsskuld intjänad till och med 1997 i enlighet med Kommunal Redovisningslag), Lunds Energi AB 58%, LKF 13% och Parkeringsbolaget 70%. Upplåning Den sammanlagda långfristiga skulderna uppgår till mkr. Av denna svarar LKF för den helt avgörande delen, mkr. Lunds kommun har successivt minskat sin upplåning från 1992 då den uppgick till 757 mkr till 244 mkr vid årskiftet. Minskningen har kunnat ske genom de inkomster överlåtelsen av Sydkraftaktier till Lunds Energi gett under åren från Sammanlagt har kommunen erhållit drygt 800 mkr för aktierna genom försäljningslikvid och extra aktieutdelning förra året. Lunds Energi har kunnat minska sina långfristiga skulder pga aktieförsäljningen och den uppgår nu till 305 mkr. Verksamhet/organisation Kommundelsnämnderna upphörde 1 jan Istället infördes tre barn- och skolnämnder och en samlad vård- och omsorgsnämnd. Året har i hög grad präglats av de startproblem som uppstått hos de nya nämnderna. Lunds Energi AB blev helägare till Elbolaget i Norden AB efter förvärv av TXU Europé s aktiepost för 180 mkr. Lunds Energi sålde däremot sin post i Billeberga Kraft & Energi AB till Sydkraft AB för 132 mkr. Lunds kommuns Fastighets AB har under året haft en uthyrningsgrad på 99.9 %. 34 nya lägenheter och ett äldreboende med 28 lägenheter har byggts. Stationsbyggnad med lokaler och bostäder byggs i samarbete med Parkeringsbolaget. Lunds kommuns Parkerings AB färdigställde första delen av parkeringshuset Lund Central med 178 platser i november. A - Finansiell analys Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen - information om koncernen Syftet med en sammanställd redovisning är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Informationssyftet är det viktiga. Eftersom kommunerna valt att organisera verksamheten på olika sätt och därvid lagt vissa verksamheter som bolag är den naturliga och relevanta jämförelsenivån den sammanställda redovisningen när man jämför kommunernas omsättning och balansomslutning. I en sammanställd redovisning elimineras större interna bokföringsposter mellan de ingående bolagen och mellan kommun och bolag, både beträffande kostnader/intäkter och fordringar/skulder. Resultatet Resultatet uppgår till 62,7 mkr före skatt (1 200,8). Verksamhetens intäkter uppgick till mkr (1 831) och kostnaderna till mkr (4 107). Skatteintäkterna uppgick till mkr (2 355) och generella statsbidrag till 185 mkr (225). Finansnettot uppgick totalt till 127 mkr (897). Resultat före bokslutsdispositioner, skatt och eliminering av interna vinster för de ingående enheterna: * Lunds kommun 193,6 mkr (13,3) * Lunds Energi AB 99 mkr (921,6) * L K Fastighets AB 29,6 mkr (75,2) * L K Parkerings AB 1,2 mkr (3,5) Mkr Resultatutveckling, 6 år "Koncern" Kommun Framtidsutsikter Kommunens budgeterade resultat för 2001, 2 mkr, uppfyller precis lagstadgat balanskrav. Det uppfyller dock inte kraven på god hushållning och ger dessutom inte något handlingsutrymme för att bevilja tilläggsansanslag under året eller möta eventuellt lägre skatteintäkter än budgeterat. Dessutom Þnns underliggande strukturella underskott hos främst vård- och omsorgsnämnden på mkr som inte åtgärdats. Detta kan innebära att det budgeterade resultatet kan sluta i ett underskott. I så fall måste detta täckas i nästa eller nästkommande års budget. Eftersom dessa år visar underskott enligt kommunens ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) krävs besparingar för att klara ett eventuellt underskott från Skatteintäktsprognoser i januari 2001 tyder dock på något högre skatteintäkter än vad som budgeterats. Om denna prognos År Årsredovisning - Lunds kommun

7 Förvaltningsberättelse kvarstår vid året slut kan möjligen det budgeterade resultat bestå trots underliggande strukturproblem hos vård- och omsorgsnämnden. Det helägda fastighetsbolaget anpassar sitt utbud till efterfrågan och har alla objekt uthyrda. Även de övriga aktiebolagen har god ekonomisk ställning och bra framtidsutsikter. Dock har handeln på den nordiska elbörsen i början av 2001 påverkat resultatet för Lunds Energi AB:s dotterföretag Elbolaget i Norden AB negativt. Detta har medfört att Elbolaget i Norden AB under januari och februari 2001 realiserat mycket väsentliga förluster i elhandelsverksamheten. Lunds Energi AB:s underliggande lönsamhet är dock fortsatt god.. Ekonomisk ställning Soliditeten är 43% (42). Kommunen har ingått borgensförbindelser för 250 mkr (259). Övriga borgensåtaganden från kommunen är internt mot bolagen. B - Verksamheten Verksamhet och strategi Kommunen utgör den helt dominerande redovisningsenheten i den sammanställda redovisningen. Av omsättningen svarade kommunen för 78%, Lunds Energi AB för 12% och LKF för 10%. Lunds kommun 78% Omsättning L K Fastigh.AB 9% Lunds Energi AB 22% Kommunen har två helägda bolag och ett bolag som ägs till 97,5%, Lunds Energi AB, som är det senast bildade, 1/ Räknat på omsättning är Lunds Energi AB det största bolaget. Det största bolaget räknat till balansomslutningen är det kommunala bostadsbolaget LKF AB. Därutöver Þnns ett kommunalt bolag för parkeringsverksamhet, Lunds Kommuns Parkerings AB. Företagspolicy LKF 79% Lunds kommun 9% Långfristig låneskuld Parkeringsbolag 0% Lunds Energi AB 12% Syftet med företagspolicyn är att stärka kommunfullmäktiges roll gentemot bolagen. Detta ska ske genom: * Målformulering och utvärdering av de verksamheter som företagen utför. * Offentlig insyn i de kommunala verksamheter som företagen utför enligt de regler som gäller för kommunala bolag. * Ökad samordning. En revidering av kommunens ägardirektiv (företagspolicy) har skett under hösten. De nya ägardirektiven har remitterats till bolagen och kommer att behandlas i kommunstyrelsen under Kommunstyrelsen har ansvaret för all övergripande ledning och planering i kommunen. Styrningen av bolagen sker genom långsiktiga beslut avseende: * Målsättningar och avkastningskrav etc. Beslut i dessa frågor tas av kommunfullmäktige. * Policybeslut för varje bolag. Innan bolagsstyrelsen fattar beslut i ärenden av principiell karaktär ska kommunfullmäktige yttra sig. Styrningen sker också genom: * Samråd mellan kommunstyrelsen och resp. bolagsledning. Detta är i realiteten den viktigaste ledningsformen. Som övergripande policy slås fast att ändamålet med bolagen inte ska vara att bereda vinst åt aktieägare. Bolagen ska inte heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med kommunens kompetens. De kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna ska iakttagas. Generellt gäller att verksamheten ska bedriva på affärsmässiga grunder. Det ekonomiska målet är att driva verksamheten så att Lunds kommun genom utdelning på aktiekapitalet erhåller en skälig kapitalavkastning. Därvid ska beaktas bolagens konsolideringsbehov och investeringsberedskap. Målen Lunds Energi AB * Svara för en god och allsidig energiförsörjning. * Tillgodose behovet av elenergi, naturgas, fjärrvärme och andra energitjänster. * Hög leveranssäkerhet och servicenivå. * Rimlig prisnivå med hänsyn till konsolideringsbehov och investeringsberedskap. 7 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

8 Förvaltningsberättelse * Rationell energianvändning och liten miljöpåverkan ska eftersträvas. Lunds Kommuns Fastighets AB * I samverkan med Lunds kommun tillgodose bostadsbehovet i kommunen. * Hög kvalitet, god miljö och rimlig hyra. * God service och utvecklat boendeinßytande. * Svara för sanering av äldre bebyggelse i kommunen. Lunds Kommuns Parkerings AB * Vara kommunens gemensamma och samordnande organ för civilrättslig parkering. * Genomföra lösningar för allmän parkering, boendeparkering och verksamhetsparkering på kvartersmark i samverkan med berörda kommunala myndigheter. Övrigt * Principerna för Energibolagets taxor ska godkännas av kommunfullmäktige. * Bolagens styrelser ska i förvaltningsberättelserna, utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med bolaget. * Kommunfullmäktige väljer bolagsstyrelser samt väljer och instruerar revisorer. * Kommunstyrelsen väljer och instruerar ombud till bolagsstämmorna. * Samordning mellan bolagen och kommunen ska ske där så Þnnes lämpligt och ändamålsenligt Omfattning av verksamheten Lunds Energi AB hade en energiförsäljning på 573 mkr (529) varav Värme 301mkr, El och Eldistribution 195 mkr, Gas 71 mkr och Fjärrkyla 7 mkr. Bolaget har uppnått målen om avkastning på eget kapital, soliditet och god miljö. Man har av TXU Europes förvärvat 50%- andel i Elbolaget i Norden AB för 180 mkr och man har avyttrat sitt innehavet (49,3%) i Billeberga Kraft & Energi AB för 132 mkr till Sydkraft. Lunds Kommuns Fastighets AB äger och förvaltar cirka (7500) bostadslägenheter samt affärslokaler och parkeringsytor. Bolaget har under året haft en uthyrningsgrad på 99.9%. 34 nya lägenheter och ett äldreboende med 28 lägenheter har byggts. Stationsbyggnad med lokaler och bostäder byggs i samarbete med Parkeringsbolaget. Antalet aktivt bostadssökande anmälda till Bobutiken är för närvarande 6000, en ökning med sen året innan. Därutöver Þnns passiva sökande. Man har inlett ett arbete med en hyresgästpanel. Lunds Kommuns Parkerings AB äger och förvaltar fyra parkeringshus med (953) parkeringsplatser. Därjämte har bolaget nyttjanderätt till av kommunen ägda parkeringsanläggningar för civilrättsligt reglerad, allmän parkering. Boalget färdigställde första delen parkeringshuset Lund C med 178 platser i november. Ytterligare 190 platser tillkommer i april Kommunen Sammanfattning Resultat För kommunen blev resultatet 193,6 mkr. Det exceptionellt goda resultatet beror på att extra utdelning från Lunds Energi uppgick till 228 mkr. Samtidigt belastas resultatet med kostnader på 30 mkr av engångskaraktär (avskrivning fordringar, skuldbokföring avtalspensioner mm). Av dessa redovisas 25 mkr som jämförelsestörande poster i resultaträkningen. Stabilitet /Soliditet Soliditeten, dvs andelen egenþnansiering av tillgångarna, är 67%, vilket är 3 procentenheter högre än Låneskuld Låneskulden uppgår till 243,6 mkr. Det är en minskning med 92,4 mkr. Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för den skatteþnansierade verksamheten uppgår till 102% jämfört med 100% Affärsverkens taxor Affärsverkens taxor har varit i stort sett oförändrade de senaste sex åren. Den ökning som skett av renhållningstaxan motsvaras främst av höjd servicenivå och höjda behandlingsavgifter. Personalen Antalet tillsvidareanställda är i stort sett oförändrat sen 1999 och uppgår till tillsvidareanställda och visstidsanställda. Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Främst inom vården och skolan. Verksamheten Kommundelsnämnderna upphörde vid årskiftet och ersattes med tre barn- och skolnämnder (förskola och grundskola) samt en vård- och omsorgsnämnd. Förändringar skedde också inom främst socialnämndens och kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde. Organisationsförändringen medförde initialt vissa styrproblem i de nya nämnderna. Orsakerna kan spåras till att det tog tid innan de nya nämnderna och den administrativa ledningen blev förtrogen med sina nya ansvarsområden. Arbetsbelastning var hög och det tog tid innan internbudget kunde upprättas och innan man skaffat sig tillräcklig kunskap om det nya ekonomisystemet och det nya löne- och PA-systemet. Sammantaget medförde detta problem med styrningen och uppföljningen av verksamheten. Inom de tre barn- och skolnämnderna befarades stora underskott vid första tertialrapporten. En analysgrupp tillsattes för att utreda problemen. Detta resulterade i att utlagda sparkrav på de tre barn- och skolnämnderna återkallades och att man fick en viss resursförstärkning. För vård- och omsorgsnämnden blev budgetprognoserna allt dystrare under året. Det är också den nämnd som förefallit ha de största styrproblemen. En analysgrupp Årsredovisning - Lunds kommun

9 Förvaltningsberättelse har tillsats för att söka förklara problemen och skall lämna sin rapport i maj/juni Behovet av att minska verksamheten inom barnomsorgen kvarstod under året. Konkurrensen om barn och elever från fristående skolor och daghem ställde ytterligare krav på minskningar inom den kommunala verksamheten. Planerad utbyggnad av friskolor motsvarar de närmaste åren en fördubbling av nuvarande antal platser. Detta kommer att ställa krav på anpassning av den kommunala skolorganistionen. Mkr % Resultat före resp. efter jämförelsestörande poster, 6 år Res före jämf stör. Res inkl. jämf stör. Nettokostnaderna andel av skatteintäkter och finansnetto, 6 år År Mkr Nettokostnader förvaltningsvis 786,2 249,2 314,3 202,1 236,6 1. Övriga förvaltningar 2. Utbildningsförv. 3. Kultur/Fritidsförv. 4. Socialförv. 5. Vård- och omsorgsförv. 6. BSN Norr 7. BSN Söder 8. BSN Öster 437, , INNEHÅLL - DISPOSITION Begreppet GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I 1991 års Kommunallag anges att kommuner och landsting ska driva sin verksamhet med god ekonomisk hushållning. Men vad avses med detta begrepp? Innebörden preciseras inte i lagen och förarbetena ger heller inte mycket vägledning. Det framgår dock att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna samt att förmögenheten inte får förbrukas för att täcka löpande behov. Från och med budget 2000 ska, enligt Kommunallagen, intäkterna överstiga kostnaderna i de kommunala budgetarna. Kravet på balans i budgeten omfattar enbart ett rent Þnansiellt perspektiv på verksamheten. Rimligtvis bör kravet på god ekonomisk hushållning ses och bedömas ur ett betydligt bredare perspektiv. Följande delar ingår därför i förvaltningsberättelsen: A - Finansiell analys och styrning Här ingår förhållanden som är viktiga för bedömning av resultat och ställning, ekonomistyrning samt förväntad utveckling. B - Verksamheten Kommunallagen använder begreppet verksamhetens ändamålsenlighet vilket kan beskrivas som produktivitet och effektivitet. Verksamhetens måluppfyllelse gentemot invånarna/kunderna är väsentlig. En sammanfattning av verksamheten och händelser av väsentlig betydelse lämnas i detta avsnitt. I årsredovisningen finns en särskild del som handlar om kvalitetsredovisningen inom den pedagogiska verksamheten. Varje nämnd lämnar en årsredovisning som har tre rubriker, Målanalys, Ekonomiskt resultat och Verksamhetsresultat. C - Personalekonomi Personalen utgör den avgjort största kostnadsposten (mellan 60% och 70%) i den kommunala verksamheten. Uppföljning av personalkostnaderna, uppföljning av sjukfrånvaro etc är viktiga delar. Här ingår uppgifter om väsentliga personalförhållanden. I denna del Þnns ett särskilt personalekonomiskt bokslut. D - Planering Bristfällig planering ger ofta dålig grund för god hushållning. Här redovisas de planer av större omfattning som Þnns och vad som gjorts under året. E - Miljöekonomi Den kommunala verksamheten har även den en miljöpåverkan. Detta redovisas i resp nämnds årsredovisning. Vad som gjorts på central nivå inom miljöarbete redovisas i detta avsnitt. 9 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

10 Förvaltningsberättelse A - FINANSIELL ANALYS OCH STYRNING (1999 års siffror inom parentes) Utveckling framgår av sidorna ÅR 2000 Årets resultat 193,6 mkr Kommunens resultat uppgår till 193,6 mkr (13,3 mkr), varav - skatteþnansierad verksamhet 187,4 mkr (6,7) - affärsverken 6,2 mkr (6,6). Det exceptionellt goda resultatet beror på att extra utdelning från Lunds Energi uppgick till 228 mkr. Samtidigt belastas resultatet med kostnader på 30 mkr av engångskaraktär (avskrivning fordringar, skuldbokföring avtalspensioner mm). Resultatjämförelse med andra kommuner - genomsnittet ligger på 700 kr per invånare Ur ett lundaperspektiv är resultatet exceptionellt. Om vi slår ut resultatet per invånare så kan vi jämföra det med andra kommuner. Lunds resultat uppgick till ca 2000 kr per invånare och tillhör de bättre i landet förra året. Men det var inte bäst ens i Skåne. Örkelljunga hade ett resultat som var något bättre. Lomma redvisar nästan 1500 kr per invånare och snittet för Skåne var 700 kr. Ett resultat på denna nivå skulle motsvara ca 70 mkr i totalresultat för Lund och ligger i nivå med vad Drätselkontoret bedömer vara ett resultat som når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Vid en jämförelse med de 14 kommuner Lund storleksmässigt brukar jämföras med ligger genomsnittsresultatet för dessa på nästan 700 kr per invånare. Resultatet före extraordinära poster för de kommuner Lund jämförs med i Statistisk årsbok: Visas på sid 48. Jämförelsestörande poster Extra utdelning från Lunds Energi hänförlig till försäljning av Sydkraftaktier år 1999 uppgår till 228 mkr. I bokslutet har nedskrivning skett med 10,1 mkr avseende fordringar på samverkanskommuner för gymnasieelever som går i Lund. Intjänade avtalspensioner för förvaltningschefer med visstidsanställning samt beslutade garantipensioner har beräknats och skuldförts med 15,8 mkr. Därutöver Þnns kostnadsrester från KDN-organisationen redovisade med 3 mkr. Nedskrivning av placerade pensionsmedel har skett med 5,9 mkr. Avgiftsfordringar för särskilt boende har nedskrivits med 1,4 mkr. Som intäkt redovisas likvid för parkeringsköp med nästan 9 mkr. Balanskrav - inte bara ett nollresultat Balanskravet skall uppfattas som ett golv och inte ett tak. Det behövs ett bättre resultat för att uppnå vad lagen menar med god ekonomisk hushållning. Regeringen har också tillsatt en utredning för att mer precisera vad som menas med detta begrepp. Denna kommer att lägga fram sitt förslag i slutet på året. En allmän uppfattning hos landets kommunalekonomer är att resultatet även ska täcka värdesäkringen av de pensionsåtaganden som personalen tjänat in före Kostnaden för detta pensionsåtagande var 27 mkr men tas inte upp i resultaträkningen. Dessutom bör värdesäkring ske av kommunens investeringar varför avskrivningarna borde räknas upp med inßationen. Balanskravet uppfylldes Finansiering - kraftigt ökande kostnader för kostnadsutjämningsbidrag Skatteintäkterna uppgick till netto mkr (2 356), avgifter och ersättningar till 934 mkr (911) och statsbidrag till brutto 638 mkr (639). I kostnadsutjämningsbidrag till andra kommuner lämnades 221 mkr (192). Beloppet har ökat med 25 mkr per år sedan införandet av utjämningssystemet Det första året Þck Lund lämna från sig 124 mkr. För 2001 räknar vi med att lämna 259 mkr i bidrag. I inkomstutjämningsbidrag lämnade kommunen 26 mkr (29). De sk Perssonpengarna har givit Lund ett tillskott år 2000 med 127 mkr (104) jämfört med år Låneskulden till banker och Þnansieringsinstitut minskade med 93 mkr (104) och uppgick till 244 mkr (336). Budgetavvikelser - ßera nämnder redovisar underskott Ett ßertal nämnder redovisar ett negativt utfall mot budget. Ett historiskt sett unikt budgetöverskridande för en nämnd i kommunen hade Vård- och omsorgsnämnden, som redovisar -39,6 mkr. En analysgrupp har tillsatts för att klara ut vilka åtgärder som kan vidtas för att få kontroll över kostnaderna. Två av de tre barnoch skolnämnderna visar underskott men de har i bokslutsberedningen fått kompensation för sk opåverkbara kostnader. Tekniska nämnden visar liksom 1999 ett överskott på drygt 7 mkr. Finansförvaltningen och budgeten - 48 mkr mer än budgeterat i skatteintäkter Nyintjänade pensionsförmåner uppgick till 8 mkr mer än budgeterat. Garantipensioneringar har bokförts till en kostnad som är 18 mkr högre än budget, vilket främst avser befarade kostnader för visstidsanställda. Skatteintäkterna har beräknats utifrån den rekommendation som Rådet för kommunal redovisning beslutade om Prognosen grundas på regeringens uppräkningstal, vilket innebär ett överskott mot budget på 48 mkr. De generella statsbidragen var 11 mkr lägre än budget. Finansnettot, som förutom räntor innefattar utdelning på aktier från de kommunala bolagen, uppgår till 243 mkr (4). De Þnansiella kostnaderna var 13 mkr lägre än budgeterat. Av de Þnansiella intäkterna avser 261 mkr (34) aktieutdelning från kommunala bolag, huvud-sakligen Lunds Energi AB. Resultatenheter för intern service - ett sammanlagt balanserat resultat på 146 mkr Det balanserade resultatet för resultatenheterna uppgick vid årets ingång till 128 mkr års resultat är 18 mkr, varav Lundafastigheter svarar för 12 mkr. Resultatenheterna inom Drätselkontoret och Personalförvaltningen har balanserade resultat på 11 mkr. Det är främst försäkringsverksamheten och telefonväxeln som har ackumulerade Årsredovisning - Lunds kommun

11 Förvaltningsberättelse överskott. Lundafastigheter har en balanserad vinst på 108 mkr inkl 2000 års resultat. Markentreprenad har ett balanserat resultat på 18 mkr efter ett resultat på 5,3 mkr Affärsverkens resultat 9,6 mkr bättre än budget VA-verket: Resultatet uppgår till 6,8 mkr, jämfört med ett budgeterat underskott på 0,2 mkr. Renhållningsverket: Resultatet uppgår till -0,6 mkr jämfört med -3,1 mkr i budget. Resultatöverföring, tilläggsbudgetering 2001 endast av del av budgetöverskotten Nämndernas ekonomiska resultat skall överföras till kommande år. Kommunstyrelsen beslutar om överföringen. För särskilda projekt kommer 12,5 mkr att tilläggsbudgeteras medan 9,3 mkr netto avsätts som eget kapital som får disponeras senare. I de fall det egna kapitalet är negativt skall det täckas snarast. För resultatenheterna ökar det egna kapitalet med 18 mkr. Då budgeten för 2001 endast ger ett obetydligt plusresultat har tilläggsanslagen fått Þnansieras genom att nya intäktsposter tagits fram. Avskrivning i internredovisningen har också skett av de underskott som belastade barn- och skolnämnderna samt vård- och omsorgsnämnden vid årets ingång. Underskotten uppgick till 31 mkr. Prognoser under året - för ßertalet nämnder blev det ett bättre utfall än i prognoserna Under året har tertialrapporter gjorts med tillhörande prognoser. Den senaste prognosen gjordes per den 30/11. Utfallet blev bättre än samtliga prognoser. Jämfört med majprognosen blev utfallet 62 mkr bättre och jämfört med septemberprognosen blev utfallet 30 mkr bättre. Den största avvikelsen ligger på verksamhetens kostnader. Utbildningsnämnden och de tre barn och skolnämnderna Þck ett betydligt bättre utfall än vad som angavs i majprognosen. Vård- och omsorgsnämnden hade däremot ett utfall som var 20 mkr sämre än i majprognosen. Investeringar mkr i omslutning inkl exploateringsområdena Investeringarna i fastigheter, anläggningar, inventarier och maskiner inkl exploateringsområdena uppgick till 238 mkr i utgifter och 37 mkr i inkomster, dvs nettoinvestering 201 mkr. Av nettoinvesteringarna svarar Lundafastigheter för 82 mkr (140). Affärsverken gjorde nettoinvesteringar för 28 mkr (28). Finansiella investeringar gjordes med 63 mkr varav 50 mkr för pensionsenheten och 13 mkr i Parkeringsbolaget. Större investeringar har varit (mkr): Objekt mkr Lundalänken 14,4 Cykelkommun 11,4 Vipeholmskolan 15,9 Vallkärra skola 10,5 Skjutsstallarna, Dalby, bibliotek 7,5 Nyvångskolan, upprustning 7,2 Förnyelse av ledningsnätet, VA 6,2 Brunnsbo, ålderdomshem, ombyggnad 5,5 Solhem ålderdomshem, ombyggnad 4,5 Stationsområdet 4,0 Investeringarna uppdelade på verksamhetsområden, (mkr): Gator, vägar, parker 45,3 Kultur och Fritid 27,6 Pedagogisk verksamhet 58,8 Vård och omsorg 24,7 Diverse förvaltningsfastigheter 15,8 Affärsverksamhet 28,9 Finansiering Medel från verksamheten (driftredovisningen), uppgår till 364,5 mkr (227). Förändringar i kapitalbindningen (främst minskning av leverantörsskulder) har medfört en minskning på 39,2 mkr. Efter en minskning av upplåningen med 93,2 mkr (-104) slutar Þnansieringsanalysen på en ökning av likvida medel med 31,6 mkr (18). Låneskulden 244 mkr. Den totala långfristiga skulden uppgår till 273,2 mkr (367), varav låneskuld 243,6 mkr (336). Minskning av låneskulden skedde efter aktieutdelning från Lunds Energi i maj månad. Pensionskostnaderna Kommunens sammanlagda pensionskostnader för året uppgick till 107 mkr inkl skatt. Kostnaderna består av * Utbetalning av pension till tidigare anställda 41mkr (42) inkl skatt. * Utbetalda garantipensioner 4 mkr * Intjänad pension under mkr (55) * Uppräkning av skuld för pension intjänad mkr (3) (inkl Þnansiell kostnad) Uppräkning av skulden för tid fram till 1998 belastar enligt lagen om kommunal redovisning inte längre resultaträkningen. Skuld för intjänad pension från och med 1998 ingår i balansräkningen med 137,4 mkr (134,7). Därutöver finns skuld för garantipensioner på 10,4 mkr (6,1) och som pensionsskuld för förvaltningschefer med visstidsanställning har 11 mkr upptagits. Kommunfullmäktige ha beslutat att all intjänad pension enligt avtal PFA 98 i sin helhet skall betalas ut till de anställda för individuell förvaltning från år Utbetalning har skett med 50 mkr vartill kommer löneskatt med 12 mkr. Intjänad individuell del för åren har ej utbetalats utan förvaltas i en särskild resultatenhet av kommunen. 11 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

12 Förvaltningsberättelse Borgensåtaganden - riskbedömning Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till mkr vilket är en minskning med 145 mkr från Av åtagandet avser mkr LKF, Lunds Kommunala Bostads AB och 216 mkr Lunds Energi AB, båda helt ägda av Lunds kommun. Åtagandet för LKF har minskat med 10,2 mkr, vilket motsvarar 0,6%. Kommunstyrelsen har beslutat att borgensramen för LKF ska minska med i genomsnitt 3% årligen, dock att kommunstyrelsen därutöver kan utöka borgensramen inför bolagets Þnansiering av nya investeringar. Under åren har borgensansvaret avs LKF minskat med sammanlagt 292,6 mkr vilket i genomsnitt motsvarar 3,9% per år. Det helägda fastighetsbolaget anpassar sitt utbud till efterfrågan och har alla objekt uthyrda. Även de övriga aktiebolagen har god ekonomisk ställning och bra framtidsutsikter. Dock har handeln på den nordiska elbörsen i början av 2001 påverkat resultatet för Lunds Energi AB:s dotterföretag Elbolaget i Norden AB negativt. Detta har medfört att Elbolaget i Norden AB under januari och februari 2001 realiserat mycket väsentliga förluster i elhandelsverksamheten. Lunds Energi AB:s underliggande lönsamhet är dock fortsatt god. Bland övriga borgenstagare finns föreningar som senarelagt betalningar i förhållande till amorteringsplan. Borgensansvaret för dessa föreningar uppgår till 2 mkr. Förhandlingar pågår för att lösa föreningarnas betalningsproblem. Dessa överenskommelser beräknas vara klara under våren För Veberöds Tennisklubbs lån till tennishall på klubbens fastighet Trucken 2 uppgår borgensansvaret per till 0,9 mkr. På klubbens begäran har överläggningar inletts om kommunens övertagande av tennishallen. T o m har kommunen betalat räntor och amorteringar avseende borgenslånet med 0,2 mkr. Dessa utlägg skall regleras vid förestående uppgörelse om tennishallen. Borgensansvaret och utläggen uppgår sammanlagt till 1,1 mkr. Som säkerhet har kommunen pantbrev på 1,3 mkr i fastigheten Trucken 2. Skattesatsen Den genomsnittliga skattesatsen för riket 1999 var 21:10, för länets kommuner 19:90 och befolkningsmässigt lika stora kommuner 21:10. Lunds skattesats var 20:49, dvs 59 öre högre än länet och 61 öre lägre än riket och större städer. Verksamhet i entreprenadform Kostnaden för verksamhet som köps in i entreprenadform utgör 12% av verksamhetens totalkostnad. Utvecklingen av dessa kostnader har varit följande: mkr mkr mkr Redovisningen är uppdelad på följande typer av entreprenader (mkr): Vårdplatser 109,7 Elevplatser 86,7 Förskoleverksamhet 66,0 KollektivtraÞk 57,2 LSS/LASS 25,2 Färdtjänst 16,0 Park- och trädgårdsskötsel 9,6 Vård i enskilda hem 8,3 Skolskjuts 7,6 Transport 7,2 Fritidshem/klubb 7,2 Öppen vård 7,1 Övrigt 5,3 Städning 4,0 Dagverksamhet 4,2 Matdistribution, måltider 3,6 Hemtjänst 3,2 EKONOMISKA UTSIKTER Finansiellt mål - ett resultat som bör vara mkr Det lägsta Þnansiella mål som kan uppsättas är att intäkter endast obetydligt överstiger kostnaderna. Då uppfylls kommunallagens balanskrav. För att motsvara god ekonomisk hushållning är detta inte tillräckligt. För det krävs ett resultat på mkr för att täcka uppräckningen av pensionsskulden före 1998 och inßationssäkra avskrivningarna på gjorda investeringar. Dessutom krävs budgeterade reserver för att täcka den osäkerhet som Þnns i skatteprognoserna och för det behov av tilläggsanslag som uppkommer under året på kanske mkr. Någon bestämd finansiell målsättning utöver lagstadgat balanskrav har inte fastställts. Resultatet - svårt att uppnå balans Budgeterat resultat för 2001, 2 mkr, uppfyller precis lagstadgat balanskrav. Det uppfyller dock inte kraven på god hushållning och ger dessutom inte något handlingsutrymme för att bevilja tilläggsansanslag under året eller möta eventuellt lägre skatteintäkter än budgeterat. Dessutom Þnns underliggande strukturella underskott hos främst vård- och omsorgsnämnden på mkr som inte åtgärdats. Detta kan innebära att det budgeterade resultatet kan sluta i ett underskott. I så fall måste detta täckas i nästa eller nästkommande års budget. Eftersom dessa år visar underskott enligt kommunens ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) krävs besparingar för att klara ett eventuellt underskott från Skatteintäktsprognoser i januari 2001 tyder dock på något högre skatteintäkter än vad som budgeterats. Om denna prognos kvarstår vid året slut kan möjligen det budgeterade resultat bestå trots underliggande strukturproblem hos vård- och omsorgsnämnden. Ekonomiska ramar för 2002 har beslutats av kommunstyrelsen i mars. Dessa bygger huvudsakligen på beslutad EVP i oktober 2000 men har korrigerats med pris- och löneförändringar. För att förbereda besparingskrav har en konsekvensanalys begärts från de mindre förvaltningarna på vad en halv respektive en procent besparing i verksamheten får för konsekvenser. Årsredovisning - Lunds kommun

13 Förvaltningsberättelse De avsättningar som gjorts för löneökningar under året verkar vara tillräckliga med den utveckling den centrala avtalsrörelsen har fått hittills under året. Investeringsbehov - drygt 700 mkr de närmaste tre åren En faktor att ha med i bedömningen är det investeringsbehov kommunen har de närmaste åren på grund av utbyggnad/ökad befolkning, att alltßer blir äldre och kräver vård samt andra ändringar i befolkningsstrukturen. I budgeten Þnns bland annat planerade skolinvesteringar, ålderdomshem, idrottsanläggningar och tekniska nämndens strukturinvesteringar. Nettoinvesteringarna för de tre åren uppgår till: mkr mkr mkr För 2001 ingår strukturinvesteringar med 56 mkr PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSMEDEL Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsåtaganden redovisas fr o m 1998 enligt den s k blandmodellen enligt den nya kommunala redovisningslagen. Detta innebär att pensioner som intjänats före 1998 numera redovisas enbart som en ansvarsförbindelse inom linjen. Kommunen har beslutat att de anställda fr o m år 2000 skall få placera hela årets intjänande i form av en s k individuell del. Detta innebär att det endast är pensioner som intjänats som redovisas som en avsättning i balansräkningen samt en liten del som inte omfattas av det nya pensionsavtalet (de som är födda före 1938 samt lön överstigande 7,5 basbelopp). Pensionsmedelsförvaltning Kommunfullmäktige har beslutat att årligen avsätta årets ökning av kommunens pensionsskuld till en särskild intern pensionsfond, som redovisas som en särskild balansräkningsenhet. Eftersom pension som intjänats under 2000 betalas ut som en individuell del, är det i stort sett endast den pension som intjänats under som förvaltas på detta sätt. Under år 2000 har pensionsenheten placerat 50 mkr i externa aktiefonder. Återstående medel har kommunen återlånat. Kommunen redovisar för detta en räntekostnad internt till pensionsenheten, 6,2 mkr, medan pensionsenheten belastas med den Þnansiella kostnaden, 4,8 mkr, för innevarande pensionsskuld. Målet är att den långsiktiga avkastningen skall minst motsvara statslåneräntan, vilken 2000 uppgick till i genomsnitt 5,34%.För år 2000 har pensionsenheten fått ett finansiellt underskott på 4,1 mkr, vilket beror på utvecklingen på aktiemarknaden. Värdet på pensionsenhetens aktiefondandelar har minskat med 11,7% eller 5,9 mkr. 1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser SkatteÞnansierad verksamhet 156,0 138,1 - varav garantipensioner 10,4 6,1 - varav visstidspensioner 10,8 - varav övriga pensioner 135,0 132,0 Övriga pensioner avs affärsverk 2,4 2,7 158,5 140,8 För 2000 ingår löneskatt i avsättningen med 26,8 mkr. Av avsättningsökningen utgör en del en Þnansiell kostnad, dvs en ränteuppräkning av pensionsavsättningen. Den Þnansiella kostnaden uppgår till 4,8 mkr. Nyintjänad pension utgör 5,8 mkr medan utbetalda pensioner uppgår till 1,6 mkr. Avsättningen har minskat med 6,9 mkr p g a ändrat beräkningssätt hos KPA. I resultaträkningen redovisas minskningen, -2,1 mkr, av pensionsavsättningen bland verksamhetens kostnader (se not 2), och den Þnansiella delen, 4,8 mkr, bland Þnansiella kostnader. 2. Ansvarsförbindelser SkatteÞnansierad verksamhet 1 490, ,5 Affärsverk 24,8 25,4 - varav Vattenverk 3,4 3,5 - varav Avloppsverk 5,8 6,0 - varav Renhållningsverk 15,6 15, , ,0 Ansvarsförbindelsen avser pensionsförmåner intjänade före I ansvarsförbindelsen ingår för 2000 löneskatt med 295,9 mkr. 3. Finansiella placeringar - bokfört värde Återlån till kommunen 85,0 135,0 Aktiefondandelar 44,4 Avräkningsfordran på kommunen 5,9 1,3 135,3 136,3 Aktiefondandelarna har beräknats i enlighet med lägsta värdets princip. Andelarna har beräknats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. En nedskrivning av anskaffningsvärdet har gjorts med 5,9 mkr, vilket påförts kommunens resultat. 4. Totala förpliktelser./. Finansiella placeringar (bokfört värde) Totala förpliktelser -158,5-140,8 Finansiella placeringar 135,0 136,3-23,5-4,5 Om värdet av de Þnansiella placeringarna understiger värdet av de totala förpliktelserna innebär detta att kommunen har återlånat ytterligare medel. Skillnaden för år 2000 förklaras av garantioch visstidspensioner, 21,2 mkr, samt balanserat negativt eget kapital för pensionsenheten med 2,3 mkr. Vad gäller garantioch visstidspensionerna har kommunen valt att hantera dessa utanför pensionsenheten. 13 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

14 Förvaltningsberättelse 5. Finansiella placeringar (marknadsvärde) Återlån till kommunen 85,0 135,0 Aktiefondandelar 44,4 Avräkningsfordran på kommunen 5,6 1,3 135,0 136,3 De Þnansiella tillgångarna har redovisats enligt lägsta värdets princip. På balansdagen var marknadsvärdet lägre än anskaffningsvärdet. Detta innebär att marknadsvärde och bokfört värde sammanfaller. 6. Finansiella placeringar (marknadsvärde)./. Finansiella placeringar (bokfört värde) Placeringar, marknadsvärde 135,0 136,3 Placeringar, bokfört värde 135,0 136,3 0,0 0,0 Eftersom marknadsvärdet överensstämmer med det bokförda värdet Þnns inga orealiserade vinster eller förluster. Däremot har nedskrivning av aktiefondsandelarna med 5,9 mkr skett under år 2000, vilket har påförts kommunens resultat. 7. Summan av realisationsvinster/realisationsförluster under året Realisationsvinster 0,0 0,0 Realisationsförluster -5,9 0,0-5,9 0,0 Genom nedskrivning av aktiefondsandelarna med 5,9 mkr har en förlust realiserats under år Realiserad förlust i relation till genomsnittlig Þnansiell placering Genomsnittlig Þnansiell placering uppgår till 135,7 mkr. Förlusten för år 2000 uppgår till 4,3% av den genomsnittliga Þnansiella placeringen. EKONOMISTYRNINGEN DeÞnition av ekonomistyrning Ekonomistyrning kan deþnieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån k ända spelregler/styrprinciper påverka en organisationsbeslut och beteende i riktning mot uppställda mål vad gäller resultat, effektivitet och ställning. Ekonomistyrningen i Lunds kommun 2001 Ett budgetutskott sammanträder regelbundet. Budgetutskottet träffar samtliga nämnder i februari/mars för en genomgång av årsredovisning, begäran om överföring av ekonomiskt utfall, prognos för innevarande år och synpunkter på ramar för det kommande året. Ny budgetprocess genomförs i år. Den innebär beslut om ramar i kommunstyrelsen i mars. Ramarna bygger på beslut om EVP i kommunfullmäktige från hösten Nämnderna lämnar budgetförslag i slutet av juni. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar om budgeten i oktober. Anslag ges till nämnderna som ett totalbelopp för nämndens verksamhet med rätt för nämnden att disponera om men fortfarande med beaktande av fullmäktiges direktiv i budgeten. Där det är möjligt tilldelas resurser utifrån en resursfördelningsmodell som fördelar efter behov istället för efter produktion. Detta gäller för barnomsorg och grundskola. För gymnasieskola och särskilt boende sker resursfördelning efter á-priser. För övrig verksamhet sker resursfördelning på traditionellt sätt. Över- resp underskott mot anslag för nämnden överförs till kommande år. Hänsyn tas till om verksamheten utförts enligt budget. Tertialrapport med prognos för året upprättas av resp. nämnd och insändes till kommunstyrelsen, som sammanställer en kommun-total tertialrapport. Resultatenheter inrättas där det är lämpligt. För investeringarna beslutar kommunfullmäktige om anslag för varje objekt. Anslag innebär att fullmäktige har angivit en totalram för objektet, som inte får överskridas, samt lämnat igångsättningstillstånd. I budgeten finns upptaget beräknad utgift/inkomst för året. Restriktionen för nämnden är att hålla sig inom den totalt beräknade nettoutgiften för året. Investeringar över 10 mkr erhåller inte anslag i budgeten och därmed inte igångsättningstillstånd. När planerna för dessa objekt har konkretiserats ska särskild framställning göras till Kommunfullmäktige om anslag till investeringen. Kommunen har en väl utvecklad decentralisering beträffande ekonomiskt ansvar sedan ßera år. Resultatenheter Affärsverken, Vatten- och avloppsreningsverk samt Renhållningsverk, arbetar som resultatenheter med sluten redovisning. En konkurrensutsättning sker för verksamheter där det är lämpligt. Marknadsliknande hyror för förvaltningslokaler tillämpas. Uthyrning sker genom Lundafastigheter som är en resultatenhet vars resultat bland annat ska användas för eftersatt underhåll. Genom effektivare användning av lokalytor kan nämnderna göra besparingar. Genom den samordnade förvaltningen skapas bättre möjligheter till en bra förvaltning av de stora värden som Þnns i kommunens fastigheter. Resurser för parkskötsel och anläggningsarbeten samt skolskjutsorganisation Þnns inom Markentreprenad som lämnar anbud i konkurrens med utomstående. Flertalet förskolor arbetar som resultatenheter. Förskolorna får ersättning efter det antal barn som är inskrivna varje månad utifrån olika priser för olika åldersgrupper. Ett antal tillagningskök vid skolorna och äldreomsorgen arbetar som resultatenheter. Årsredovisning - Lunds kommun

15 Förvaltningsberättelse B - VERKSAMHETEN MÅL, UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING, KVALITÉTSMÄTNING Sedan slutet av 1980-talet arbetar Lunds kommun med att utveckla målstyrning. I Lunds kommun sker detta arbete enligt processen mål-resultat-bedömning-åtgärd. Denna styrning innebär bland annat att mål formuleras för verksamheten som ersätter den traditionella mer detaljerade styrningen. Kommunfullmäktige beslutar i budgeten om de övergripande målen samt nämndernas ekonomiska ramar. Nämnden preciserar, med utgångspunkt från fullmäktiges mål och de ekonomiska ramarna, egna mål. Med utgångspunkt från nämndens mål sätter därefter verksamheten upp handlingsinriktade mål. Genom uppföljningar och utvärderingar tas information fram om verksamhetens resultat. Detta kan sedan jämföras med intentionerna i målen. En bedömning eller analys av mål och utfall sker. Denna bedömning ligger sedan till grund för åtgärder. Dessa vidtas för att i framtiden korrigera handling, organisation, resurser eller mål. Det är viktigt att målstyrningsprocessen sker i en dialog mellan olika aktörer. Dessa kan vara till exempel medborgare, brukare, politiker, anställda. Under senare år har ett ökat intresse riktats mot begreppet kvalitet. Inom områden som till exempel skola samt vård och omsorg Þnns idag statliga bestämmelser om kvalitetsredovisningar och kvalitetssäkring. Begreppet används ofta i betydelser som medborgarnas attityder till, samt upplevelsen av, den kommunala servicen. Kvalitet formas i medborgarens möte med den kommunala personalen så som läraren, socialsekreteraren, sköterskan, handläggaren och så vidare. En konsekvens av detta blir att ansvar och befogenheter förs långt fram i organisationen mot detta möte. Där har man ofta kunskapen om både hur verksamheten kvalitativt kan utvecklas samt effektiviseras. Förstahandsansvaret för uppföljning, utvärdering och utveckling har därför i Lunds kommun lagts på verksamheter och nämnder. En fungerande målstyrningsprocess är en förutsättning för en verksamhet med hög kvalitet. Fungerar denna process sker en utveckling av den kommunala verksamheten som baseras på information och analys av tidigare gjorda erfarenheter. Detta skapar förutsättningar för att organisationen lär. Kommunfullmäktige preciserar i budgeten, genom angivande av mål, prioriteringar eller temaområden inom olika verksamhetsområden. Inom dessa områden analyserar och redovisar sedan nämnderna, i årsredovisningarna, resultaten samt vilka åtgärder som nämnden vidtagit eller avser att vidtaga samt vad nämnden anser att kommunstyrelsen bör vidtaga med anledning av bedömningen. Dessa redovisningar blir viktiga delar av den dialog som behöver Þnnas mellan fullmäktige, kommunstyrelse och övriga nämnder. För ledning, lärande och ständiga förbättringar av de enskilda verksamheten krävs information om vad den presterar och hur den utvecklas. Arbetet med mål förutsätter att verksamheterna kontinuerligt, i sin vardag, analyserar processer, kvalitet, prestationer och ekonomi. Ledningen ansvarar för att förutsättningar Þnns för arbete och att detta kontinuerligt sker. Detta sker oberoende av i vilken utsträckning som det efterfrågas utifrån. Kvalitetsredovisning för den pedagogiska verksamheten följer längre fram i årsredovisningen ORGANISATION Med utgången av 1999 upphörde kommundelsnämndsorganisationen. Istället inrättades tre barn- och skolnämnder samt en nämnd för äldre- och omsorgsverksamhet. Samtidigt överfördes fritidsverksamheten och Þlialbiblioteken till Kultur- och fritidsnämnden och parkskötsel och kolonier till Tekniska nämnden. Målet med den nya nämnds- och förvaltningsorganisationen är att: - skapa en beslutsordning med ökat inflytande från kommun medborgarna - skapa en organisation med ökad delaktighet från dem som brukar kommunens tjänster - decentralisera ansvar och befogenheter långt fram i organisationen De tre barn- och skolnämnderna ansvarar för olika geograþska områden. Vård- och omsorgsnämnden har hela Lund som sitt ansvarsområde. Från 1 april 2001 bryts psykiatrin ut och förs över till Socialnämnden. Den nya vård- och omsorgsnämnden övertog all vård och omsorg från kommundelsnämnderna och psykiatrin, det permanenta boendet inom missbruksvården samt omsorg och habilitering från Socialnämnden. Syftet var bland annat att underlätta planeringen och dimensioneringen av den öppna verksamheten och det särskilda boendet. Administrationen och kontakterna mot sjukvården skulle förenklas. De tre nya barn- och skolnämnderna övertog all förskole- och grundskoleverksamhet inklusive skolbarnomsorg från kommundelsnämnderna och grundsärskolan från Utbildningsnämnden. Särskoleteamet och hörsellärarna överfördes från Utbildningsnämnden till Barn- och skolnämnd Söder. Kultur- och fritidsnämnden övertog bland annat stadsdelsbibliotek, idrottshallar, idrottsplatser och bad från kommundelsnämnderna. Vidare övertogs fritidsgårdarna, fritidsklubbarna och bygglekarna från dessa. Tekniska nämnden övertog administration och planering av färdtjänsten. Från Kommunstyrelsen övertogs den produktionsförberedande planeringen för mark- och bostadsförsörjningen och övrig exploateringsverksamhet. Från Miljönämnden övertogs frågor inom naturvårdsområdet. All skötsel av parkmark återfördes från kommundelsnämnderna till Tekniska nämnden. Fiskevårdsområden och friluftsområdet Billebjer överfördes från Kultur- och fritidsnämnden. Markentreprenad övertog ansvaret för parklaget på KDN Norr och drift- och underhållsgruppen på KDN Veberöd. Nämnden för Lundafastigheter renodlades till en utförarorganisation och Kommunstyrelsen övertog därför ansvaret för lokalförsörjningsplaneringen. 15 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2001 Sex år i sammandrag 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Sammanställd redovisning - Koncernen Resultat före skatt 12 63 1 201 146 56 54 Soliditet, % (Exkl. pensionsskuld före

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) Ersätter KFS 2011:35 2014:12 ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM Detta ägardirektiv avser AB HÖGANÄSHEM, (556104-9551), (nedan kallat bolaget) och har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Ägardirektiv för Höörs Fastighets AB

Ägardirektiv för Höörs Fastighets AB Ägardirektiv för Höörs Fastighets AB Ägardirektiv för verksamheten i Höörs Fastighets AB (556019-3350), nedan kallat Bolaget, antagna av kommunfullmäktige i Höörs kommun den 2011-12-14, 89 och fastställda

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och

Läs mer