LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2000"

Transkript

1 LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2000 Barn- och skolnämnd Söder Barn- och skolnämnd Öster Lantmäteri Lundafastigheter, Stadsarkitektkontoret Teknisk förvaltning Markentreprenad Utbildningsförvaltning, Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och skolnämnd Norr Kommunkontor, Drätselkontor Räddning- och Beredskapsnämnd Socialförvaltning, Miljöförvaltning VA-verken, Renhållningsstyrelsen Övrig central förvaltning, Personalförvaltning Projekt Mp Verk Konto EKEN Objekt

2 Sex år i sammandrag Sammanställd redovisning - Koncernen Resultat före skatt 62, Soliditet, % Antal tillsvidare anställda Kommunen Årets resultat 193, varav skatteþnansierad verksamhet 187, varav affärsverken 6,2 6, Resultat utan jämförelsestörande poster Budgetavvikelse nämnder, mkr SkatteÞnansierade nämnder 1) Affärsverken Nettokostn/skatteint. o generella statsbidr, % (SkatteÞnansierad verksamhet) Soliditet, exkl. pensionsskuld intjänad tom 1997, % SkatteÞnansierad verksamhet Affärsverken Soliditet, inkl pensionsskuld intjänad tom 1997, % SkatteÞnansierad verksamhet Utdebitering 2) 20:49 20:49 20:36 20:36 20:36 19:02 Antal invånare 31/ Bruttoinvesteringar, mkr 3) varav skatteþnansierad verksamhet varav affärsverken varav exploateringsverksamhet 16 Verksamhetens externa kostnader 4) Personalkostnader, mkr Låneskuld Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda ) Exkl. Lundafastigheter. 2 ) Ökningen 1996 och 1999 avser skatteväxlingen med landstinget/region Skåne. 3 ) Inkl exploateringsområden. 4 ) Exkl. avskrivningar. Från 1998 inräknas även nyintjänade pensionsförmåner. För 1995 till 1997 är dessa tillagda. Årsredovisning - Lunds kommun

3 Innehållsförteckning Sidan Lunds kommuns årsredovisning har producerats av Lunds kommuns Drätselkontor. Foto: Anders Holmqvist Redigering och layout: Drätselkontoret, Ekonomisk redovisning, Helena Nilsson Produktion: Tryckericentralen, Lunds kommun Tryckeri Bloms i Lund Vill du veta mer, kontakta kommunens Drätselkontor, tel eller resp bolag. Lars Niklasson Ekonomidirektör Kaj Persson Redovisningschef Sex år i sammandrag 3 Organisation 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse 6 Sammanställd redovisning - Resultaträkning, Þnansieringsanalys 23 - Balansräkning 24 - Noter 25 Kommunen - Resultaträkning, Þnansieringsanalys 28 - Balansräkning 29 - Noter 30 - Drift- och investeringsredovisning 35 Utveckling 37 Kostnader- och intäkter 39 Förklaringar 40 Kvalitetsredovisning 42 Nyckeltal 46 Jämförelsetal 49 Verksamhetsredovisning 50 Kommunledning - Kommunkontor 51 Kommunstyrelse - Drätselkontor 52 Kommunstyrelse - Personalförvaltning 53 Räddnings- och Beredskapsnämnd 54 Nämnden för Lundafastigheter 55 Byggnadsnämnd - Stadsarkitektkontor 56 Byggnadsnämnd - Lantmäteri 57 Teknisk Nämnd exkl. VA-verk 58 Utbildningsnämnd - Utbildningsförvaltning 16 Markentreprenad 61 Miljönämnden 62 Utbildningsnämnd 63 Kultur-/fritidsnämnd 65 Socialnämnd - Socialförvaltning 67 Vård- och omsorg 69 BSN Norr 71 BSN Söder 73 BSN Öster 75 Teknisk Nämnd - VA-verken 77 Renhållningsstyrelse 79 Lunds Energi AB 81 Lunds Kommuns Fastighets AB 83 Lunds Kommuns Parkerings AB 85 3 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

4 Lunds kommun med bolag Kommunrevision Förtroendenämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE - Kommunkontor - Drätselkontor - Personalförvaltning KOMMUNSTYRELSE - Budgetutskott - Förhandlingsutskott - Kvalitetsutskott - Miljöutskott NÄMNDER KOMMUNALA BOLAG SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Barn- och skolnämnder - Norr - Söder - Öster Vård- och omsorgsnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Byggnadsnämnd -Stadsarkitektkontor -Lunds lantmäteri Räddnings- och beredskapsnämnd Miljönämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Nämnden för Lundafastigheter Styrelsen för Markentreprenad AFFÄRSVERK Teknisk nämnd -Vattenverk -Avloppsverk Renhållningsstyrelse -Renhållningsverk ÄGARANDEL 20% ELLER MERA Lunds Energi AB (97,5 %) Lunds Kommuns Fastighets AB (100 %) Lunds Kommuns Parkerings AB (100 %) ÄGARANDEL MINDRE ÄN 20% AB Sydvatten SYSAV AB VALDA FULLMÄKTIGE Moderata samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna 8 8 Kristdemokraterna 4 1 Centerpartiet 3 4 Socialdemokraterna Vänsterpartiet 6 5 Miljöpartiet de gröna 6 6 Kommunpartiet Studenterna 1 Årsredovisning - Lunds kommun

5 Kommunstyrelsens ordförande År ny organisation År 2000 blev ett händelserikt år slutade och år 2000 började med planering och genomförande av övergången till ett nytt millennium. En ny organisation sjösattes vid årsskiftet. Tio kommundelsnämnder upphörde och ersattes med tre barnoch skolnämnder samt en vård- och omsorgsnämnd. Även inom andra nämnder och förvaltningar skedde förändringar, t ex inom socialnämndens och kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden. Lunds kommun är en stor organisation med många arbetsplatser. Stora organisationsförändringen medför nästan alltid initiala problem. Tidigt på våren 2000 kom de första tecknen på att det fanns problem i de nya nämnderna, främst ekonomiska och administrativa problem Det tog lång tid innan de nya nämnderna fann de sina rutiner och det kan konstateras att arbetsbelastningen för många blev allt för tung. Samtidigt som genomförandet av ny organisation, med nya rutiner och arbetsuppgifter skulle också ett nytt ekonomisystem och ett nytt PA-system implementeras. Detta medförde problem med både styrningen och uppföljningen av verksamheten. Barn- och skolnämnderna signalerade stora underskott vid första tertialrapporten. En analysgrupp tillsattes för att utreda problemen. Detta resulterade i att utlagda sparkrav på de tre barn- och skolnämnderna återkallades och att man Þck istället en viss resursförstärkning. En del av skolans underskott kan hänföras till minskat elevunderlag, organisationen har inte följt med och anpassat organisationen till färre elever. Analysgruppen pekar på detta men också på andra orsaker. Vård- och omsorgsnämndens budgetprognoser pekade också under året på ett underskott. Det är också den nämnd som förefallit ha de största styrproblemen. En analysgrupp har tillsatts under våren 2001 för att i likhet med analysgruppen för barn- och skolnämnderna peka på problem och orsaker till underskottet, gruppen skall lämna sin rapport i maj/juni Ekonomiskt resultat För kommunen blev resultatet trots allt mycket gott, 193,6 mkr. Det exceptionellt goda resultatet beror på att extra utdelning från Lunds Energi uppgick till cirka 230 mkr. Finansiellt mål - den ekonomiska framtiden Lunds kommuns ekonomi är god och den ekonomiska framtiden är ljus. Trots att man aldrig kan sia om framtiden känns det som att utvecklingen i Lund och regionen tillgodoser en god ekonomisk bas och att den planering och styrning vi idag har kommer att ge en långsiktig god ekonomisk planering och en god ekonomisk bas. Det är naturligt att Lunds kommun skall uppfylla kommunallagens balanskrav. För att motsvara god ekonomisk hushållning är detta dock inte tillräckligt. Jag delar drätselkontorets uppfattning att det i framtiden krävs ett resultat på mkr för att täcka uppräkningen av pensionsskulden före 1998 och att inßationssäkra avskrivningarna på gjorda investeringar. Det krävs budgeterade reserver för att täcka den osäkerhet som Þnns i skatteprognoserna och för det behov av tilläggsanslag som uppkommer under året, kanske mkr. Positivism Slutligen vill jag konstatera att årtusendets första år ger framtidstro. Planeringen och genomförandet av Lundalänken går vidare enligt planerna, detta gäller också projektet cykelkommunen. Ombyggnader har skett både på Vipeholmskolan och Vallkärra skola. Skjutsstallarna i Dalby har blivit bibliotek och medborgarkontor. Detta var ett axplock av några av de största händelserna under året. Investeringar och många andra små och stora projekt är på gång. De ßesta nämnder har egna framtidsprojekt på gång. Lunds kommun bedriver en bra verksamhet. Vi har kunnig och kompetent personal och det tillväxtklimat som Þnns i Lund bådar gott för framtiden. Christine Jönsson Kommunstyrelsens ordförande 2000 Vad har investeringar kostat. Investeringar uppdelade på verksamhetsområden under 2000 ser ut enligt följande, Gator, vägar, parker 45,3 mkr Kultur och Fritid 27,6 mkr Pedagogisk verksamhet 58,8 mkr Vård och omsorg 24,7 mkr Diverse förvaltningsfastigheter 15,8 mkr Affärsverksamhet 28,9 mkr 5 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

6 Förvaltningsberättelse Koncernen SAMMANFATTNING Resultat, Resultat för kommunen och dess företag före skatt blev 62,7 mkr. Resultat för kommunen blev 193,6 mkr, för Lunds Energi AB 99 mkr, för L K Fastighets AB 29,6 mkr och för L K Parkerings AB 1,2 mkr. Kommunen hade en koncernintern intäkt på 260 mkr som elimineras i den sammanställda redovisningen var resultatet för koncernen 1 200,8 mkr. Detta år sålde Lunds Energi aktier i Sydkraft och gjorde därigenom en realisationsvinst på 841 mkr. Soliditet Soliditeten för koncernen är 43%, vilket är i nivå med Kommunens soliditet är 67% (bland skulderna ingår då inte pensionsskuld intjänad till och med 1997 i enlighet med Kommunal Redovisningslag), Lunds Energi AB 58%, LKF 13% och Parkeringsbolaget 70%. Upplåning Den sammanlagda långfristiga skulderna uppgår till mkr. Av denna svarar LKF för den helt avgörande delen, mkr. Lunds kommun har successivt minskat sin upplåning från 1992 då den uppgick till 757 mkr till 244 mkr vid årskiftet. Minskningen har kunnat ske genom de inkomster överlåtelsen av Sydkraftaktier till Lunds Energi gett under åren från Sammanlagt har kommunen erhållit drygt 800 mkr för aktierna genom försäljningslikvid och extra aktieutdelning förra året. Lunds Energi har kunnat minska sina långfristiga skulder pga aktieförsäljningen och den uppgår nu till 305 mkr. Verksamhet/organisation Kommundelsnämnderna upphörde 1 jan Istället infördes tre barn- och skolnämnder och en samlad vård- och omsorgsnämnd. Året har i hög grad präglats av de startproblem som uppstått hos de nya nämnderna. Lunds Energi AB blev helägare till Elbolaget i Norden AB efter förvärv av TXU Europé s aktiepost för 180 mkr. Lunds Energi sålde däremot sin post i Billeberga Kraft & Energi AB till Sydkraft AB för 132 mkr. Lunds kommuns Fastighets AB har under året haft en uthyrningsgrad på 99.9 %. 34 nya lägenheter och ett äldreboende med 28 lägenheter har byggts. Stationsbyggnad med lokaler och bostäder byggs i samarbete med Parkeringsbolaget. Lunds kommuns Parkerings AB färdigställde första delen av parkeringshuset Lund Central med 178 platser i november. A - Finansiell analys Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen - information om koncernen Syftet med en sammanställd redovisning är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Informationssyftet är det viktiga. Eftersom kommunerna valt att organisera verksamheten på olika sätt och därvid lagt vissa verksamheter som bolag är den naturliga och relevanta jämförelsenivån den sammanställda redovisningen när man jämför kommunernas omsättning och balansomslutning. I en sammanställd redovisning elimineras större interna bokföringsposter mellan de ingående bolagen och mellan kommun och bolag, både beträffande kostnader/intäkter och fordringar/skulder. Resultatet Resultatet uppgår till 62,7 mkr före skatt (1 200,8). Verksamhetens intäkter uppgick till mkr (1 831) och kostnaderna till mkr (4 107). Skatteintäkterna uppgick till mkr (2 355) och generella statsbidrag till 185 mkr (225). Finansnettot uppgick totalt till 127 mkr (897). Resultat före bokslutsdispositioner, skatt och eliminering av interna vinster för de ingående enheterna: * Lunds kommun 193,6 mkr (13,3) * Lunds Energi AB 99 mkr (921,6) * L K Fastighets AB 29,6 mkr (75,2) * L K Parkerings AB 1,2 mkr (3,5) Mkr Resultatutveckling, 6 år "Koncern" Kommun Framtidsutsikter Kommunens budgeterade resultat för 2001, 2 mkr, uppfyller precis lagstadgat balanskrav. Det uppfyller dock inte kraven på god hushållning och ger dessutom inte något handlingsutrymme för att bevilja tilläggsansanslag under året eller möta eventuellt lägre skatteintäkter än budgeterat. Dessutom Þnns underliggande strukturella underskott hos främst vård- och omsorgsnämnden på mkr som inte åtgärdats. Detta kan innebära att det budgeterade resultatet kan sluta i ett underskott. I så fall måste detta täckas i nästa eller nästkommande års budget. Eftersom dessa år visar underskott enligt kommunens ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) krävs besparingar för att klara ett eventuellt underskott från Skatteintäktsprognoser i januari 2001 tyder dock på något högre skatteintäkter än vad som budgeterats. Om denna prognos År Årsredovisning - Lunds kommun

7 Förvaltningsberättelse kvarstår vid året slut kan möjligen det budgeterade resultat bestå trots underliggande strukturproblem hos vård- och omsorgsnämnden. Det helägda fastighetsbolaget anpassar sitt utbud till efterfrågan och har alla objekt uthyrda. Även de övriga aktiebolagen har god ekonomisk ställning och bra framtidsutsikter. Dock har handeln på den nordiska elbörsen i början av 2001 påverkat resultatet för Lunds Energi AB:s dotterföretag Elbolaget i Norden AB negativt. Detta har medfört att Elbolaget i Norden AB under januari och februari 2001 realiserat mycket väsentliga förluster i elhandelsverksamheten. Lunds Energi AB:s underliggande lönsamhet är dock fortsatt god.. Ekonomisk ställning Soliditeten är 43% (42). Kommunen har ingått borgensförbindelser för 250 mkr (259). Övriga borgensåtaganden från kommunen är internt mot bolagen. B - Verksamheten Verksamhet och strategi Kommunen utgör den helt dominerande redovisningsenheten i den sammanställda redovisningen. Av omsättningen svarade kommunen för 78%, Lunds Energi AB för 12% och LKF för 10%. Lunds kommun 78% Omsättning L K Fastigh.AB 9% Lunds Energi AB 22% Kommunen har två helägda bolag och ett bolag som ägs till 97,5%, Lunds Energi AB, som är det senast bildade, 1/ Räknat på omsättning är Lunds Energi AB det största bolaget. Det största bolaget räknat till balansomslutningen är det kommunala bostadsbolaget LKF AB. Därutöver Þnns ett kommunalt bolag för parkeringsverksamhet, Lunds Kommuns Parkerings AB. Företagspolicy LKF 79% Lunds kommun 9% Långfristig låneskuld Parkeringsbolag 0% Lunds Energi AB 12% Syftet med företagspolicyn är att stärka kommunfullmäktiges roll gentemot bolagen. Detta ska ske genom: * Målformulering och utvärdering av de verksamheter som företagen utför. * Offentlig insyn i de kommunala verksamheter som företagen utför enligt de regler som gäller för kommunala bolag. * Ökad samordning. En revidering av kommunens ägardirektiv (företagspolicy) har skett under hösten. De nya ägardirektiven har remitterats till bolagen och kommer att behandlas i kommunstyrelsen under Kommunstyrelsen har ansvaret för all övergripande ledning och planering i kommunen. Styrningen av bolagen sker genom långsiktiga beslut avseende: * Målsättningar och avkastningskrav etc. Beslut i dessa frågor tas av kommunfullmäktige. * Policybeslut för varje bolag. Innan bolagsstyrelsen fattar beslut i ärenden av principiell karaktär ska kommunfullmäktige yttra sig. Styrningen sker också genom: * Samråd mellan kommunstyrelsen och resp. bolagsledning. Detta är i realiteten den viktigaste ledningsformen. Som övergripande policy slås fast att ändamålet med bolagen inte ska vara att bereda vinst åt aktieägare. Bolagen ska inte heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med kommunens kompetens. De kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna ska iakttagas. Generellt gäller att verksamheten ska bedriva på affärsmässiga grunder. Det ekonomiska målet är att driva verksamheten så att Lunds kommun genom utdelning på aktiekapitalet erhåller en skälig kapitalavkastning. Därvid ska beaktas bolagens konsolideringsbehov och investeringsberedskap. Målen Lunds Energi AB * Svara för en god och allsidig energiförsörjning. * Tillgodose behovet av elenergi, naturgas, fjärrvärme och andra energitjänster. * Hög leveranssäkerhet och servicenivå. * Rimlig prisnivå med hänsyn till konsolideringsbehov och investeringsberedskap. 7 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

8 Förvaltningsberättelse * Rationell energianvändning och liten miljöpåverkan ska eftersträvas. Lunds Kommuns Fastighets AB * I samverkan med Lunds kommun tillgodose bostadsbehovet i kommunen. * Hög kvalitet, god miljö och rimlig hyra. * God service och utvecklat boendeinßytande. * Svara för sanering av äldre bebyggelse i kommunen. Lunds Kommuns Parkerings AB * Vara kommunens gemensamma och samordnande organ för civilrättslig parkering. * Genomföra lösningar för allmän parkering, boendeparkering och verksamhetsparkering på kvartersmark i samverkan med berörda kommunala myndigheter. Övrigt * Principerna för Energibolagets taxor ska godkännas av kommunfullmäktige. * Bolagens styrelser ska i förvaltningsberättelserna, utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med bolaget. * Kommunfullmäktige väljer bolagsstyrelser samt väljer och instruerar revisorer. * Kommunstyrelsen väljer och instruerar ombud till bolagsstämmorna. * Samordning mellan bolagen och kommunen ska ske där så Þnnes lämpligt och ändamålsenligt Omfattning av verksamheten Lunds Energi AB hade en energiförsäljning på 573 mkr (529) varav Värme 301mkr, El och Eldistribution 195 mkr, Gas 71 mkr och Fjärrkyla 7 mkr. Bolaget har uppnått målen om avkastning på eget kapital, soliditet och god miljö. Man har av TXU Europes förvärvat 50%- andel i Elbolaget i Norden AB för 180 mkr och man har avyttrat sitt innehavet (49,3%) i Billeberga Kraft & Energi AB för 132 mkr till Sydkraft. Lunds Kommuns Fastighets AB äger och förvaltar cirka (7500) bostadslägenheter samt affärslokaler och parkeringsytor. Bolaget har under året haft en uthyrningsgrad på 99.9%. 34 nya lägenheter och ett äldreboende med 28 lägenheter har byggts. Stationsbyggnad med lokaler och bostäder byggs i samarbete med Parkeringsbolaget. Antalet aktivt bostadssökande anmälda till Bobutiken är för närvarande 6000, en ökning med sen året innan. Därutöver Þnns passiva sökande. Man har inlett ett arbete med en hyresgästpanel. Lunds Kommuns Parkerings AB äger och förvaltar fyra parkeringshus med (953) parkeringsplatser. Därjämte har bolaget nyttjanderätt till av kommunen ägda parkeringsanläggningar för civilrättsligt reglerad, allmän parkering. Boalget färdigställde första delen parkeringshuset Lund C med 178 platser i november. Ytterligare 190 platser tillkommer i april Kommunen Sammanfattning Resultat För kommunen blev resultatet 193,6 mkr. Det exceptionellt goda resultatet beror på att extra utdelning från Lunds Energi uppgick till 228 mkr. Samtidigt belastas resultatet med kostnader på 30 mkr av engångskaraktär (avskrivning fordringar, skuldbokföring avtalspensioner mm). Av dessa redovisas 25 mkr som jämförelsestörande poster i resultaträkningen. Stabilitet /Soliditet Soliditeten, dvs andelen egenþnansiering av tillgångarna, är 67%, vilket är 3 procentenheter högre än Låneskuld Låneskulden uppgår till 243,6 mkr. Det är en minskning med 92,4 mkr. Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för den skatteþnansierade verksamheten uppgår till 102% jämfört med 100% Affärsverkens taxor Affärsverkens taxor har varit i stort sett oförändrade de senaste sex åren. Den ökning som skett av renhållningstaxan motsvaras främst av höjd servicenivå och höjda behandlingsavgifter. Personalen Antalet tillsvidareanställda är i stort sett oförändrat sen 1999 och uppgår till tillsvidareanställda och visstidsanställda. Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Främst inom vården och skolan. Verksamheten Kommundelsnämnderna upphörde vid årskiftet och ersattes med tre barn- och skolnämnder (förskola och grundskola) samt en vård- och omsorgsnämnd. Förändringar skedde också inom främst socialnämndens och kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde. Organisationsförändringen medförde initialt vissa styrproblem i de nya nämnderna. Orsakerna kan spåras till att det tog tid innan de nya nämnderna och den administrativa ledningen blev förtrogen med sina nya ansvarsområden. Arbetsbelastning var hög och det tog tid innan internbudget kunde upprättas och innan man skaffat sig tillräcklig kunskap om det nya ekonomisystemet och det nya löne- och PA-systemet. Sammantaget medförde detta problem med styrningen och uppföljningen av verksamheten. Inom de tre barn- och skolnämnderna befarades stora underskott vid första tertialrapporten. En analysgrupp tillsattes för att utreda problemen. Detta resulterade i att utlagda sparkrav på de tre barn- och skolnämnderna återkallades och att man fick en viss resursförstärkning. För vård- och omsorgsnämnden blev budgetprognoserna allt dystrare under året. Det är också den nämnd som förefallit ha de största styrproblemen. En analysgrupp Årsredovisning - Lunds kommun

9 Förvaltningsberättelse har tillsats för att söka förklara problemen och skall lämna sin rapport i maj/juni Behovet av att minska verksamheten inom barnomsorgen kvarstod under året. Konkurrensen om barn och elever från fristående skolor och daghem ställde ytterligare krav på minskningar inom den kommunala verksamheten. Planerad utbyggnad av friskolor motsvarar de närmaste åren en fördubbling av nuvarande antal platser. Detta kommer att ställa krav på anpassning av den kommunala skolorganistionen. Mkr % Resultat före resp. efter jämförelsestörande poster, 6 år Res före jämf stör. Res inkl. jämf stör. Nettokostnaderna andel av skatteintäkter och finansnetto, 6 år År Mkr Nettokostnader förvaltningsvis 786,2 249,2 314,3 202,1 236,6 1. Övriga förvaltningar 2. Utbildningsförv. 3. Kultur/Fritidsförv. 4. Socialförv. 5. Vård- och omsorgsförv. 6. BSN Norr 7. BSN Söder 8. BSN Öster 437, , INNEHÅLL - DISPOSITION Begreppet GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I 1991 års Kommunallag anges att kommuner och landsting ska driva sin verksamhet med god ekonomisk hushållning. Men vad avses med detta begrepp? Innebörden preciseras inte i lagen och förarbetena ger heller inte mycket vägledning. Det framgår dock att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna samt att förmögenheten inte får förbrukas för att täcka löpande behov. Från och med budget 2000 ska, enligt Kommunallagen, intäkterna överstiga kostnaderna i de kommunala budgetarna. Kravet på balans i budgeten omfattar enbart ett rent Þnansiellt perspektiv på verksamheten. Rimligtvis bör kravet på god ekonomisk hushållning ses och bedömas ur ett betydligt bredare perspektiv. Följande delar ingår därför i förvaltningsberättelsen: A - Finansiell analys och styrning Här ingår förhållanden som är viktiga för bedömning av resultat och ställning, ekonomistyrning samt förväntad utveckling. B - Verksamheten Kommunallagen använder begreppet verksamhetens ändamålsenlighet vilket kan beskrivas som produktivitet och effektivitet. Verksamhetens måluppfyllelse gentemot invånarna/kunderna är väsentlig. En sammanfattning av verksamheten och händelser av väsentlig betydelse lämnas i detta avsnitt. I årsredovisningen finns en särskild del som handlar om kvalitetsredovisningen inom den pedagogiska verksamheten. Varje nämnd lämnar en årsredovisning som har tre rubriker, Målanalys, Ekonomiskt resultat och Verksamhetsresultat. C - Personalekonomi Personalen utgör den avgjort största kostnadsposten (mellan 60% och 70%) i den kommunala verksamheten. Uppföljning av personalkostnaderna, uppföljning av sjukfrånvaro etc är viktiga delar. Här ingår uppgifter om väsentliga personalförhållanden. I denna del Þnns ett särskilt personalekonomiskt bokslut. D - Planering Bristfällig planering ger ofta dålig grund för god hushållning. Här redovisas de planer av större omfattning som Þnns och vad som gjorts under året. E - Miljöekonomi Den kommunala verksamheten har även den en miljöpåverkan. Detta redovisas i resp nämnds årsredovisning. Vad som gjorts på central nivå inom miljöarbete redovisas i detta avsnitt. 9 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

10 Förvaltningsberättelse A - FINANSIELL ANALYS OCH STYRNING (1999 års siffror inom parentes) Utveckling framgår av sidorna ÅR 2000 Årets resultat 193,6 mkr Kommunens resultat uppgår till 193,6 mkr (13,3 mkr), varav - skatteþnansierad verksamhet 187,4 mkr (6,7) - affärsverken 6,2 mkr (6,6). Det exceptionellt goda resultatet beror på att extra utdelning från Lunds Energi uppgick till 228 mkr. Samtidigt belastas resultatet med kostnader på 30 mkr av engångskaraktär (avskrivning fordringar, skuldbokföring avtalspensioner mm). Resultatjämförelse med andra kommuner - genomsnittet ligger på 700 kr per invånare Ur ett lundaperspektiv är resultatet exceptionellt. Om vi slår ut resultatet per invånare så kan vi jämföra det med andra kommuner. Lunds resultat uppgick till ca 2000 kr per invånare och tillhör de bättre i landet förra året. Men det var inte bäst ens i Skåne. Örkelljunga hade ett resultat som var något bättre. Lomma redvisar nästan 1500 kr per invånare och snittet för Skåne var 700 kr. Ett resultat på denna nivå skulle motsvara ca 70 mkr i totalresultat för Lund och ligger i nivå med vad Drätselkontoret bedömer vara ett resultat som når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Vid en jämförelse med de 14 kommuner Lund storleksmässigt brukar jämföras med ligger genomsnittsresultatet för dessa på nästan 700 kr per invånare. Resultatet före extraordinära poster för de kommuner Lund jämförs med i Statistisk årsbok: Visas på sid 48. Jämförelsestörande poster Extra utdelning från Lunds Energi hänförlig till försäljning av Sydkraftaktier år 1999 uppgår till 228 mkr. I bokslutet har nedskrivning skett med 10,1 mkr avseende fordringar på samverkanskommuner för gymnasieelever som går i Lund. Intjänade avtalspensioner för förvaltningschefer med visstidsanställning samt beslutade garantipensioner har beräknats och skuldförts med 15,8 mkr. Därutöver Þnns kostnadsrester från KDN-organisationen redovisade med 3 mkr. Nedskrivning av placerade pensionsmedel har skett med 5,9 mkr. Avgiftsfordringar för särskilt boende har nedskrivits med 1,4 mkr. Som intäkt redovisas likvid för parkeringsköp med nästan 9 mkr. Balanskrav - inte bara ett nollresultat Balanskravet skall uppfattas som ett golv och inte ett tak. Det behövs ett bättre resultat för att uppnå vad lagen menar med god ekonomisk hushållning. Regeringen har också tillsatt en utredning för att mer precisera vad som menas med detta begrepp. Denna kommer att lägga fram sitt förslag i slutet på året. En allmän uppfattning hos landets kommunalekonomer är att resultatet även ska täcka värdesäkringen av de pensionsåtaganden som personalen tjänat in före Kostnaden för detta pensionsåtagande var 27 mkr men tas inte upp i resultaträkningen. Dessutom bör värdesäkring ske av kommunens investeringar varför avskrivningarna borde räknas upp med inßationen. Balanskravet uppfylldes Finansiering - kraftigt ökande kostnader för kostnadsutjämningsbidrag Skatteintäkterna uppgick till netto mkr (2 356), avgifter och ersättningar till 934 mkr (911) och statsbidrag till brutto 638 mkr (639). I kostnadsutjämningsbidrag till andra kommuner lämnades 221 mkr (192). Beloppet har ökat med 25 mkr per år sedan införandet av utjämningssystemet Det första året Þck Lund lämna från sig 124 mkr. För 2001 räknar vi med att lämna 259 mkr i bidrag. I inkomstutjämningsbidrag lämnade kommunen 26 mkr (29). De sk Perssonpengarna har givit Lund ett tillskott år 2000 med 127 mkr (104) jämfört med år Låneskulden till banker och Þnansieringsinstitut minskade med 93 mkr (104) och uppgick till 244 mkr (336). Budgetavvikelser - ßera nämnder redovisar underskott Ett ßertal nämnder redovisar ett negativt utfall mot budget. Ett historiskt sett unikt budgetöverskridande för en nämnd i kommunen hade Vård- och omsorgsnämnden, som redovisar -39,6 mkr. En analysgrupp har tillsatts för att klara ut vilka åtgärder som kan vidtas för att få kontroll över kostnaderna. Två av de tre barnoch skolnämnderna visar underskott men de har i bokslutsberedningen fått kompensation för sk opåverkbara kostnader. Tekniska nämnden visar liksom 1999 ett överskott på drygt 7 mkr. Finansförvaltningen och budgeten - 48 mkr mer än budgeterat i skatteintäkter Nyintjänade pensionsförmåner uppgick till 8 mkr mer än budgeterat. Garantipensioneringar har bokförts till en kostnad som är 18 mkr högre än budget, vilket främst avser befarade kostnader för visstidsanställda. Skatteintäkterna har beräknats utifrån den rekommendation som Rådet för kommunal redovisning beslutade om Prognosen grundas på regeringens uppräkningstal, vilket innebär ett överskott mot budget på 48 mkr. De generella statsbidragen var 11 mkr lägre än budget. Finansnettot, som förutom räntor innefattar utdelning på aktier från de kommunala bolagen, uppgår till 243 mkr (4). De Þnansiella kostnaderna var 13 mkr lägre än budgeterat. Av de Þnansiella intäkterna avser 261 mkr (34) aktieutdelning från kommunala bolag, huvud-sakligen Lunds Energi AB. Resultatenheter för intern service - ett sammanlagt balanserat resultat på 146 mkr Det balanserade resultatet för resultatenheterna uppgick vid årets ingång till 128 mkr års resultat är 18 mkr, varav Lundafastigheter svarar för 12 mkr. Resultatenheterna inom Drätselkontoret och Personalförvaltningen har balanserade resultat på 11 mkr. Det är främst försäkringsverksamheten och telefonväxeln som har ackumulerade Årsredovisning - Lunds kommun

11 Förvaltningsberättelse överskott. Lundafastigheter har en balanserad vinst på 108 mkr inkl 2000 års resultat. Markentreprenad har ett balanserat resultat på 18 mkr efter ett resultat på 5,3 mkr Affärsverkens resultat 9,6 mkr bättre än budget VA-verket: Resultatet uppgår till 6,8 mkr, jämfört med ett budgeterat underskott på 0,2 mkr. Renhållningsverket: Resultatet uppgår till -0,6 mkr jämfört med -3,1 mkr i budget. Resultatöverföring, tilläggsbudgetering 2001 endast av del av budgetöverskotten Nämndernas ekonomiska resultat skall överföras till kommande år. Kommunstyrelsen beslutar om överföringen. För särskilda projekt kommer 12,5 mkr att tilläggsbudgeteras medan 9,3 mkr netto avsätts som eget kapital som får disponeras senare. I de fall det egna kapitalet är negativt skall det täckas snarast. För resultatenheterna ökar det egna kapitalet med 18 mkr. Då budgeten för 2001 endast ger ett obetydligt plusresultat har tilläggsanslagen fått Þnansieras genom att nya intäktsposter tagits fram. Avskrivning i internredovisningen har också skett av de underskott som belastade barn- och skolnämnderna samt vård- och omsorgsnämnden vid årets ingång. Underskotten uppgick till 31 mkr. Prognoser under året - för ßertalet nämnder blev det ett bättre utfall än i prognoserna Under året har tertialrapporter gjorts med tillhörande prognoser. Den senaste prognosen gjordes per den 30/11. Utfallet blev bättre än samtliga prognoser. Jämfört med majprognosen blev utfallet 62 mkr bättre och jämfört med septemberprognosen blev utfallet 30 mkr bättre. Den största avvikelsen ligger på verksamhetens kostnader. Utbildningsnämnden och de tre barn och skolnämnderna Þck ett betydligt bättre utfall än vad som angavs i majprognosen. Vård- och omsorgsnämnden hade däremot ett utfall som var 20 mkr sämre än i majprognosen. Investeringar mkr i omslutning inkl exploateringsområdena Investeringarna i fastigheter, anläggningar, inventarier och maskiner inkl exploateringsområdena uppgick till 238 mkr i utgifter och 37 mkr i inkomster, dvs nettoinvestering 201 mkr. Av nettoinvesteringarna svarar Lundafastigheter för 82 mkr (140). Affärsverken gjorde nettoinvesteringar för 28 mkr (28). Finansiella investeringar gjordes med 63 mkr varav 50 mkr för pensionsenheten och 13 mkr i Parkeringsbolaget. Större investeringar har varit (mkr): Objekt mkr Lundalänken 14,4 Cykelkommun 11,4 Vipeholmskolan 15,9 Vallkärra skola 10,5 Skjutsstallarna, Dalby, bibliotek 7,5 Nyvångskolan, upprustning 7,2 Förnyelse av ledningsnätet, VA 6,2 Brunnsbo, ålderdomshem, ombyggnad 5,5 Solhem ålderdomshem, ombyggnad 4,5 Stationsområdet 4,0 Investeringarna uppdelade på verksamhetsområden, (mkr): Gator, vägar, parker 45,3 Kultur och Fritid 27,6 Pedagogisk verksamhet 58,8 Vård och omsorg 24,7 Diverse förvaltningsfastigheter 15,8 Affärsverksamhet 28,9 Finansiering Medel från verksamheten (driftredovisningen), uppgår till 364,5 mkr (227). Förändringar i kapitalbindningen (främst minskning av leverantörsskulder) har medfört en minskning på 39,2 mkr. Efter en minskning av upplåningen med 93,2 mkr (-104) slutar Þnansieringsanalysen på en ökning av likvida medel med 31,6 mkr (18). Låneskulden 244 mkr. Den totala långfristiga skulden uppgår till 273,2 mkr (367), varav låneskuld 243,6 mkr (336). Minskning av låneskulden skedde efter aktieutdelning från Lunds Energi i maj månad. Pensionskostnaderna Kommunens sammanlagda pensionskostnader för året uppgick till 107 mkr inkl skatt. Kostnaderna består av * Utbetalning av pension till tidigare anställda 41mkr (42) inkl skatt. * Utbetalda garantipensioner 4 mkr * Intjänad pension under mkr (55) * Uppräkning av skuld för pension intjänad mkr (3) (inkl Þnansiell kostnad) Uppräkning av skulden för tid fram till 1998 belastar enligt lagen om kommunal redovisning inte längre resultaträkningen. Skuld för intjänad pension från och med 1998 ingår i balansräkningen med 137,4 mkr (134,7). Därutöver finns skuld för garantipensioner på 10,4 mkr (6,1) och som pensionsskuld för förvaltningschefer med visstidsanställning har 11 mkr upptagits. Kommunfullmäktige ha beslutat att all intjänad pension enligt avtal PFA 98 i sin helhet skall betalas ut till de anställda för individuell förvaltning från år Utbetalning har skett med 50 mkr vartill kommer löneskatt med 12 mkr. Intjänad individuell del för åren har ej utbetalats utan förvaltas i en särskild resultatenhet av kommunen. 11 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

12 Förvaltningsberättelse Borgensåtaganden - riskbedömning Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till mkr vilket är en minskning med 145 mkr från Av åtagandet avser mkr LKF, Lunds Kommunala Bostads AB och 216 mkr Lunds Energi AB, båda helt ägda av Lunds kommun. Åtagandet för LKF har minskat med 10,2 mkr, vilket motsvarar 0,6%. Kommunstyrelsen har beslutat att borgensramen för LKF ska minska med i genomsnitt 3% årligen, dock att kommunstyrelsen därutöver kan utöka borgensramen inför bolagets Þnansiering av nya investeringar. Under åren har borgensansvaret avs LKF minskat med sammanlagt 292,6 mkr vilket i genomsnitt motsvarar 3,9% per år. Det helägda fastighetsbolaget anpassar sitt utbud till efterfrågan och har alla objekt uthyrda. Även de övriga aktiebolagen har god ekonomisk ställning och bra framtidsutsikter. Dock har handeln på den nordiska elbörsen i början av 2001 påverkat resultatet för Lunds Energi AB:s dotterföretag Elbolaget i Norden AB negativt. Detta har medfört att Elbolaget i Norden AB under januari och februari 2001 realiserat mycket väsentliga förluster i elhandelsverksamheten. Lunds Energi AB:s underliggande lönsamhet är dock fortsatt god. Bland övriga borgenstagare finns föreningar som senarelagt betalningar i förhållande till amorteringsplan. Borgensansvaret för dessa föreningar uppgår till 2 mkr. Förhandlingar pågår för att lösa föreningarnas betalningsproblem. Dessa överenskommelser beräknas vara klara under våren För Veberöds Tennisklubbs lån till tennishall på klubbens fastighet Trucken 2 uppgår borgensansvaret per till 0,9 mkr. På klubbens begäran har överläggningar inletts om kommunens övertagande av tennishallen. T o m har kommunen betalat räntor och amorteringar avseende borgenslånet med 0,2 mkr. Dessa utlägg skall regleras vid förestående uppgörelse om tennishallen. Borgensansvaret och utläggen uppgår sammanlagt till 1,1 mkr. Som säkerhet har kommunen pantbrev på 1,3 mkr i fastigheten Trucken 2. Skattesatsen Den genomsnittliga skattesatsen för riket 1999 var 21:10, för länets kommuner 19:90 och befolkningsmässigt lika stora kommuner 21:10. Lunds skattesats var 20:49, dvs 59 öre högre än länet och 61 öre lägre än riket och större städer. Verksamhet i entreprenadform Kostnaden för verksamhet som köps in i entreprenadform utgör 12% av verksamhetens totalkostnad. Utvecklingen av dessa kostnader har varit följande: mkr mkr mkr Redovisningen är uppdelad på följande typer av entreprenader (mkr): Vårdplatser 109,7 Elevplatser 86,7 Förskoleverksamhet 66,0 KollektivtraÞk 57,2 LSS/LASS 25,2 Färdtjänst 16,0 Park- och trädgårdsskötsel 9,6 Vård i enskilda hem 8,3 Skolskjuts 7,6 Transport 7,2 Fritidshem/klubb 7,2 Öppen vård 7,1 Övrigt 5,3 Städning 4,0 Dagverksamhet 4,2 Matdistribution, måltider 3,6 Hemtjänst 3,2 EKONOMISKA UTSIKTER Finansiellt mål - ett resultat som bör vara mkr Det lägsta Þnansiella mål som kan uppsättas är att intäkter endast obetydligt överstiger kostnaderna. Då uppfylls kommunallagens balanskrav. För att motsvara god ekonomisk hushållning är detta inte tillräckligt. För det krävs ett resultat på mkr för att täcka uppräckningen av pensionsskulden före 1998 och inßationssäkra avskrivningarna på gjorda investeringar. Dessutom krävs budgeterade reserver för att täcka den osäkerhet som Þnns i skatteprognoserna och för det behov av tilläggsanslag som uppkommer under året på kanske mkr. Någon bestämd finansiell målsättning utöver lagstadgat balanskrav har inte fastställts. Resultatet - svårt att uppnå balans Budgeterat resultat för 2001, 2 mkr, uppfyller precis lagstadgat balanskrav. Det uppfyller dock inte kraven på god hushållning och ger dessutom inte något handlingsutrymme för att bevilja tilläggsansanslag under året eller möta eventuellt lägre skatteintäkter än budgeterat. Dessutom Þnns underliggande strukturella underskott hos främst vård- och omsorgsnämnden på mkr som inte åtgärdats. Detta kan innebära att det budgeterade resultatet kan sluta i ett underskott. I så fall måste detta täckas i nästa eller nästkommande års budget. Eftersom dessa år visar underskott enligt kommunens ekonomi- och verksamhetsplan (EVP) krävs besparingar för att klara ett eventuellt underskott från Skatteintäktsprognoser i januari 2001 tyder dock på något högre skatteintäkter än vad som budgeterats. Om denna prognos kvarstår vid året slut kan möjligen det budgeterade resultat bestå trots underliggande strukturproblem hos vård- och omsorgsnämnden. Ekonomiska ramar för 2002 har beslutats av kommunstyrelsen i mars. Dessa bygger huvudsakligen på beslutad EVP i oktober 2000 men har korrigerats med pris- och löneförändringar. För att förbereda besparingskrav har en konsekvensanalys begärts från de mindre förvaltningarna på vad en halv respektive en procent besparing i verksamheten får för konsekvenser. Årsredovisning - Lunds kommun

13 Förvaltningsberättelse De avsättningar som gjorts för löneökningar under året verkar vara tillräckliga med den utveckling den centrala avtalsrörelsen har fått hittills under året. Investeringsbehov - drygt 700 mkr de närmaste tre åren En faktor att ha med i bedömningen är det investeringsbehov kommunen har de närmaste åren på grund av utbyggnad/ökad befolkning, att alltßer blir äldre och kräver vård samt andra ändringar i befolkningsstrukturen. I budgeten Þnns bland annat planerade skolinvesteringar, ålderdomshem, idrottsanläggningar och tekniska nämndens strukturinvesteringar. Nettoinvesteringarna för de tre åren uppgår till: mkr mkr mkr För 2001 ingår strukturinvesteringar med 56 mkr PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSMEDEL Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsåtaganden redovisas fr o m 1998 enligt den s k blandmodellen enligt den nya kommunala redovisningslagen. Detta innebär att pensioner som intjänats före 1998 numera redovisas enbart som en ansvarsförbindelse inom linjen. Kommunen har beslutat att de anställda fr o m år 2000 skall få placera hela årets intjänande i form av en s k individuell del. Detta innebär att det endast är pensioner som intjänats som redovisas som en avsättning i balansräkningen samt en liten del som inte omfattas av det nya pensionsavtalet (de som är födda före 1938 samt lön överstigande 7,5 basbelopp). Pensionsmedelsförvaltning Kommunfullmäktige har beslutat att årligen avsätta årets ökning av kommunens pensionsskuld till en särskild intern pensionsfond, som redovisas som en särskild balansräkningsenhet. Eftersom pension som intjänats under 2000 betalas ut som en individuell del, är det i stort sett endast den pension som intjänats under som förvaltas på detta sätt. Under år 2000 har pensionsenheten placerat 50 mkr i externa aktiefonder. Återstående medel har kommunen återlånat. Kommunen redovisar för detta en räntekostnad internt till pensionsenheten, 6,2 mkr, medan pensionsenheten belastas med den Þnansiella kostnaden, 4,8 mkr, för innevarande pensionsskuld. Målet är att den långsiktiga avkastningen skall minst motsvara statslåneräntan, vilken 2000 uppgick till i genomsnitt 5,34%.För år 2000 har pensionsenheten fått ett finansiellt underskott på 4,1 mkr, vilket beror på utvecklingen på aktiemarknaden. Värdet på pensionsenhetens aktiefondandelar har minskat med 11,7% eller 5,9 mkr. 1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser SkatteÞnansierad verksamhet 156,0 138,1 - varav garantipensioner 10,4 6,1 - varav visstidspensioner 10,8 - varav övriga pensioner 135,0 132,0 Övriga pensioner avs affärsverk 2,4 2,7 158,5 140,8 För 2000 ingår löneskatt i avsättningen med 26,8 mkr. Av avsättningsökningen utgör en del en Þnansiell kostnad, dvs en ränteuppräkning av pensionsavsättningen. Den Þnansiella kostnaden uppgår till 4,8 mkr. Nyintjänad pension utgör 5,8 mkr medan utbetalda pensioner uppgår till 1,6 mkr. Avsättningen har minskat med 6,9 mkr p g a ändrat beräkningssätt hos KPA. I resultaträkningen redovisas minskningen, -2,1 mkr, av pensionsavsättningen bland verksamhetens kostnader (se not 2), och den Þnansiella delen, 4,8 mkr, bland Þnansiella kostnader. 2. Ansvarsförbindelser SkatteÞnansierad verksamhet 1 490, ,5 Affärsverk 24,8 25,4 - varav Vattenverk 3,4 3,5 - varav Avloppsverk 5,8 6,0 - varav Renhållningsverk 15,6 15, , ,0 Ansvarsförbindelsen avser pensionsförmåner intjänade före I ansvarsförbindelsen ingår för 2000 löneskatt med 295,9 mkr. 3. Finansiella placeringar - bokfört värde Återlån till kommunen 85,0 135,0 Aktiefondandelar 44,4 Avräkningsfordran på kommunen 5,9 1,3 135,3 136,3 Aktiefondandelarna har beräknats i enlighet med lägsta värdets princip. Andelarna har beräknats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. En nedskrivning av anskaffningsvärdet har gjorts med 5,9 mkr, vilket påförts kommunens resultat. 4. Totala förpliktelser./. Finansiella placeringar (bokfört värde) Totala förpliktelser -158,5-140,8 Finansiella placeringar 135,0 136,3-23,5-4,5 Om värdet av de Þnansiella placeringarna understiger värdet av de totala förpliktelserna innebär detta att kommunen har återlånat ytterligare medel. Skillnaden för år 2000 förklaras av garantioch visstidspensioner, 21,2 mkr, samt balanserat negativt eget kapital för pensionsenheten med 2,3 mkr. Vad gäller garantioch visstidspensionerna har kommunen valt att hantera dessa utanför pensionsenheten. 13 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

14 Förvaltningsberättelse 5. Finansiella placeringar (marknadsvärde) Återlån till kommunen 85,0 135,0 Aktiefondandelar 44,4 Avräkningsfordran på kommunen 5,6 1,3 135,0 136,3 De Þnansiella tillgångarna har redovisats enligt lägsta värdets princip. På balansdagen var marknadsvärdet lägre än anskaffningsvärdet. Detta innebär att marknadsvärde och bokfört värde sammanfaller. 6. Finansiella placeringar (marknadsvärde)./. Finansiella placeringar (bokfört värde) Placeringar, marknadsvärde 135,0 136,3 Placeringar, bokfört värde 135,0 136,3 0,0 0,0 Eftersom marknadsvärdet överensstämmer med det bokförda värdet Þnns inga orealiserade vinster eller förluster. Däremot har nedskrivning av aktiefondsandelarna med 5,9 mkr skett under år 2000, vilket har påförts kommunens resultat. 7. Summan av realisationsvinster/realisationsförluster under året Realisationsvinster 0,0 0,0 Realisationsförluster -5,9 0,0-5,9 0,0 Genom nedskrivning av aktiefondsandelarna med 5,9 mkr har en förlust realiserats under år Realiserad förlust i relation till genomsnittlig Þnansiell placering Genomsnittlig Þnansiell placering uppgår till 135,7 mkr. Förlusten för år 2000 uppgår till 4,3% av den genomsnittliga Þnansiella placeringen. EKONOMISTYRNINGEN DeÞnition av ekonomistyrning Ekonomistyrning kan deþnieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån k ända spelregler/styrprinciper påverka en organisationsbeslut och beteende i riktning mot uppställda mål vad gäller resultat, effektivitet och ställning. Ekonomistyrningen i Lunds kommun 2001 Ett budgetutskott sammanträder regelbundet. Budgetutskottet träffar samtliga nämnder i februari/mars för en genomgång av årsredovisning, begäran om överföring av ekonomiskt utfall, prognos för innevarande år och synpunkter på ramar för det kommande året. Ny budgetprocess genomförs i år. Den innebär beslut om ramar i kommunstyrelsen i mars. Ramarna bygger på beslut om EVP i kommunfullmäktige från hösten Nämnderna lämnar budgetförslag i slutet av juni. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar om budgeten i oktober. Anslag ges till nämnderna som ett totalbelopp för nämndens verksamhet med rätt för nämnden att disponera om men fortfarande med beaktande av fullmäktiges direktiv i budgeten. Där det är möjligt tilldelas resurser utifrån en resursfördelningsmodell som fördelar efter behov istället för efter produktion. Detta gäller för barnomsorg och grundskola. För gymnasieskola och särskilt boende sker resursfördelning efter á-priser. För övrig verksamhet sker resursfördelning på traditionellt sätt. Över- resp underskott mot anslag för nämnden överförs till kommande år. Hänsyn tas till om verksamheten utförts enligt budget. Tertialrapport med prognos för året upprättas av resp. nämnd och insändes till kommunstyrelsen, som sammanställer en kommun-total tertialrapport. Resultatenheter inrättas där det är lämpligt. För investeringarna beslutar kommunfullmäktige om anslag för varje objekt. Anslag innebär att fullmäktige har angivit en totalram för objektet, som inte får överskridas, samt lämnat igångsättningstillstånd. I budgeten finns upptaget beräknad utgift/inkomst för året. Restriktionen för nämnden är att hålla sig inom den totalt beräknade nettoutgiften för året. Investeringar över 10 mkr erhåller inte anslag i budgeten och därmed inte igångsättningstillstånd. När planerna för dessa objekt har konkretiserats ska särskild framställning göras till Kommunfullmäktige om anslag till investeringen. Kommunen har en väl utvecklad decentralisering beträffande ekonomiskt ansvar sedan ßera år. Resultatenheter Affärsverken, Vatten- och avloppsreningsverk samt Renhållningsverk, arbetar som resultatenheter med sluten redovisning. En konkurrensutsättning sker för verksamheter där det är lämpligt. Marknadsliknande hyror för förvaltningslokaler tillämpas. Uthyrning sker genom Lundafastigheter som är en resultatenhet vars resultat bland annat ska användas för eftersatt underhåll. Genom effektivare användning av lokalytor kan nämnderna göra besparingar. Genom den samordnade förvaltningen skapas bättre möjligheter till en bra förvaltning av de stora värden som Þnns i kommunens fastigheter. Resurser för parkskötsel och anläggningsarbeten samt skolskjutsorganisation Þnns inom Markentreprenad som lämnar anbud i konkurrens med utomstående. Flertalet förskolor arbetar som resultatenheter. Förskolorna får ersättning efter det antal barn som är inskrivna varje månad utifrån olika priser för olika åldersgrupper. Ett antal tillagningskök vid skolorna och äldreomsorgen arbetar som resultatenheter. Årsredovisning - Lunds kommun

15 Förvaltningsberättelse B - VERKSAMHETEN MÅL, UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING, KVALITÉTSMÄTNING Sedan slutet av 1980-talet arbetar Lunds kommun med att utveckla målstyrning. I Lunds kommun sker detta arbete enligt processen mål-resultat-bedömning-åtgärd. Denna styrning innebär bland annat att mål formuleras för verksamheten som ersätter den traditionella mer detaljerade styrningen. Kommunfullmäktige beslutar i budgeten om de övergripande målen samt nämndernas ekonomiska ramar. Nämnden preciserar, med utgångspunkt från fullmäktiges mål och de ekonomiska ramarna, egna mål. Med utgångspunkt från nämndens mål sätter därefter verksamheten upp handlingsinriktade mål. Genom uppföljningar och utvärderingar tas information fram om verksamhetens resultat. Detta kan sedan jämföras med intentionerna i målen. En bedömning eller analys av mål och utfall sker. Denna bedömning ligger sedan till grund för åtgärder. Dessa vidtas för att i framtiden korrigera handling, organisation, resurser eller mål. Det är viktigt att målstyrningsprocessen sker i en dialog mellan olika aktörer. Dessa kan vara till exempel medborgare, brukare, politiker, anställda. Under senare år har ett ökat intresse riktats mot begreppet kvalitet. Inom områden som till exempel skola samt vård och omsorg Þnns idag statliga bestämmelser om kvalitetsredovisningar och kvalitetssäkring. Begreppet används ofta i betydelser som medborgarnas attityder till, samt upplevelsen av, den kommunala servicen. Kvalitet formas i medborgarens möte med den kommunala personalen så som läraren, socialsekreteraren, sköterskan, handläggaren och så vidare. En konsekvens av detta blir att ansvar och befogenheter förs långt fram i organisationen mot detta möte. Där har man ofta kunskapen om både hur verksamheten kvalitativt kan utvecklas samt effektiviseras. Förstahandsansvaret för uppföljning, utvärdering och utveckling har därför i Lunds kommun lagts på verksamheter och nämnder. En fungerande målstyrningsprocess är en förutsättning för en verksamhet med hög kvalitet. Fungerar denna process sker en utveckling av den kommunala verksamheten som baseras på information och analys av tidigare gjorda erfarenheter. Detta skapar förutsättningar för att organisationen lär. Kommunfullmäktige preciserar i budgeten, genom angivande av mål, prioriteringar eller temaområden inom olika verksamhetsområden. Inom dessa områden analyserar och redovisar sedan nämnderna, i årsredovisningarna, resultaten samt vilka åtgärder som nämnden vidtagit eller avser att vidtaga samt vad nämnden anser att kommunstyrelsen bör vidtaga med anledning av bedömningen. Dessa redovisningar blir viktiga delar av den dialog som behöver Þnnas mellan fullmäktige, kommunstyrelse och övriga nämnder. För ledning, lärande och ständiga förbättringar av de enskilda verksamheten krävs information om vad den presterar och hur den utvecklas. Arbetet med mål förutsätter att verksamheterna kontinuerligt, i sin vardag, analyserar processer, kvalitet, prestationer och ekonomi. Ledningen ansvarar för att förutsättningar Þnns för arbete och att detta kontinuerligt sker. Detta sker oberoende av i vilken utsträckning som det efterfrågas utifrån. Kvalitetsredovisning för den pedagogiska verksamheten följer längre fram i årsredovisningen ORGANISATION Med utgången av 1999 upphörde kommundelsnämndsorganisationen. Istället inrättades tre barn- och skolnämnder samt en nämnd för äldre- och omsorgsverksamhet. Samtidigt överfördes fritidsverksamheten och Þlialbiblioteken till Kultur- och fritidsnämnden och parkskötsel och kolonier till Tekniska nämnden. Målet med den nya nämnds- och förvaltningsorganisationen är att: - skapa en beslutsordning med ökat inflytande från kommun medborgarna - skapa en organisation med ökad delaktighet från dem som brukar kommunens tjänster - decentralisera ansvar och befogenheter långt fram i organisationen De tre barn- och skolnämnderna ansvarar för olika geograþska områden. Vård- och omsorgsnämnden har hela Lund som sitt ansvarsområde. Från 1 april 2001 bryts psykiatrin ut och förs över till Socialnämnden. Den nya vård- och omsorgsnämnden övertog all vård och omsorg från kommundelsnämnderna och psykiatrin, det permanenta boendet inom missbruksvården samt omsorg och habilitering från Socialnämnden. Syftet var bland annat att underlätta planeringen och dimensioneringen av den öppna verksamheten och det särskilda boendet. Administrationen och kontakterna mot sjukvården skulle förenklas. De tre nya barn- och skolnämnderna övertog all förskole- och grundskoleverksamhet inklusive skolbarnomsorg från kommundelsnämnderna och grundsärskolan från Utbildningsnämnden. Särskoleteamet och hörsellärarna överfördes från Utbildningsnämnden till Barn- och skolnämnd Söder. Kultur- och fritidsnämnden övertog bland annat stadsdelsbibliotek, idrottshallar, idrottsplatser och bad från kommundelsnämnderna. Vidare övertogs fritidsgårdarna, fritidsklubbarna och bygglekarna från dessa. Tekniska nämnden övertog administration och planering av färdtjänsten. Från Kommunstyrelsen övertogs den produktionsförberedande planeringen för mark- och bostadsförsörjningen och övrig exploateringsverksamhet. Från Miljönämnden övertogs frågor inom naturvårdsområdet. All skötsel av parkmark återfördes från kommundelsnämnderna till Tekniska nämnden. Fiskevårdsområden och friluftsområdet Billebjer överfördes från Kultur- och fritidsnämnden. Markentreprenad övertog ansvaret för parklaget på KDN Norr och drift- och underhållsgruppen på KDN Veberöd. Nämnden för Lundafastigheter renodlades till en utförarorganisation och Kommunstyrelsen övertog därför ansvaret för lokalförsörjningsplaneringen. 15 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

16 Förvaltningsberättelse Kommunkontoret fick bland annat ansvar för de planerade medborgarkontorens utveckling och lokalt Agenda 21-arbete inom ramen för miljöstrategiska enheten. En tjänst som EU-samordnare, en tjänst som arbetsmarknads- och näringslivssekreterare och en kommunövergripande lokalförsörjningsenhet inrättades. Ett resurscentrum placerades under Kommunkontoret och Þck till uppgift att erbjuda stöd och undervisning för elever med de allra största svårigheterna i skolarbetet. Till detta resurscentrum hör Lunds fyra skoldaghem. Utbildningsnämnden lämnade i augusti över delar av undervisningen i svenska för invandrare till Humanus Utbildning Syd AB. De tio kommundelsnämndernas äldreomsorgsverksamhet har organiserats i tre nya distrikt. Verksamheten skiljer organisatoriskt på beställare och utförare sedan september Därmed har biståndshandläggningen blivit tydligare. Hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering har integrerats under året och kallas nu hemvård. Under hösten övertog ISS Care Service AB verksamhetsansvaret på utförandesidan för hemvård och boende inom Nöbbelöv och Gunnesbo och ett nytt äldreboende, Nibblegården, öppnade i augusti inom området. ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Ett omfattande arbete har pågått med att inventera, sammanföra och utveckla de olika verksamhetsgrenarna. Äldreomsorgsverksamheten har organiserats i tre nya geograþska distrikt. Förändringarnas syfte har varit att tydliggöra ansvarsområden och tillvarata resurser. Organisatoriskt skiljer man från 1 september på beställar- och utförarorganisation. Kommunen axlar idag ett lika stort hälso- och sjukvårdsansvar som landstingets sjukvårdsinrättningar, varför hög och varierande kompetens krävs för dessa värdefulla insatser som tillgodoser vårdtagarens behov och rättigheter. Nämnden har tagit beslut om övergripande mål och inriktningsmål för den samlade verksamheten. Någon utvärdering av effektmål utifrån brukarperspektiv har inte varit möjlig att genomföra utan arbetet har koncentrerats på att ta fram och förankra effektmål för 2001, vilka nämnden fastställt. Boendefrågorna har utifrån olika perspektiv, varit i centrum under året, såväl planering kring redan beslutade objekt, som omvärdering av långt framskridna planer och diskussioner kring nya objekt. Konkret har ett nytt äldreboende, Nibblegården öppnat den 1 augusti, med 28 pl. i särskilt boende. Platssamordningens funktion och nyckelroll i vårdkedjan har tydliggjorts och full kontroll över tillgång och efterfrågan på platser Þnns idag. Utveckling av samordnad vårdplanering har påbörjats och hittar under 2001 sina former, vars syfte är kostnadseffektivitet och boendeplaceringar på rätt nivå. 823 placeringar har gjorts under året. Vårdtyngden har stadigt ökat under 90-talet, medan tillskottet av personal varit i stort obeþntlig. Arbetsbelastningen för samtliga yrkeskategorier ökar då allt ßer önskar att vårdas hemma vid livets slut, hjälpmedelshanteringen accelererar och behovet av rehabiliteringsinsatser ökar. Under hösten övertog ISS-Care verksamhetsansvaret på utförandesidan för hemvård och boende inom Nöbbelöv och Gunnesbo. Ipaga AB / HSB driver sedan ßera år ett boende och hemtjänst i kvarteret Ärtan. En omfattande revidering av gällande Vård och omsorgsplan samt Stöd och serviceplan har påbörjats, där samtliga partier, KPR och KHR är representerade. Anhörig 300, projekt kring avlastning och rekreation i samverkan med berörda enskilda och organisationer pågår. Utvecklingsarbete kring samordnad vårdplanering och avgränsning/integrering Sol/HSL har startats upp. Försöksverksamhet med att lämna Omsorgsgaranti inom hemvård har pågått under året men avslutats i avvaktan på ett gemensamt kvalitetssäkringssystem. Uppbyggnad av system och kompetens för säker dokumentation pågår. Generellt pågår en intensiv uppbyggnadsfas kring datorbaserat arbetssätt och användarkompetens. Vård och omsorgsnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att utreda och igångsätta projekt kring kundvalssystem, vårdtyngd, bruksvärdessättning, anhörigstöd, fotvård, Tid 2000 etc. Kvalitetsarbetet pågår fortlöpande och har under året koncentrerats till behovsbedömning, rättssäkerhet i handläggning och dokumentation. Att stärka ledarskapet inom organisationen är en prioriterad fråga. Under året har det visat sig att rekrytering av kompetent vårdpersonal är ett problem och det gäller att även inrikta arbetet på att få behålla kompetent och utbildad personal. Arbetet med personalstrategiska frågor har därav högsta prioritet. Personalomsättningen inom LSS-verksamheten är mycket hög. Stora svårigheter att rekrytera personal har medfört att LSS-beslut inte kunnat verkställas i samma omfattning som tidigare. Låg personaltäthet och brist på sjuksköterskor och undersköterskor har gjort att utvecklingsinsatser för personalen har begränsats. Ledningsansvariga tvingas att tillämpa kortsiktiga personalförstärkningar för att hålla en acceptabel vård och omsorgsnivå vilket inte bara leder till ett budgetöverskridande utan också en utarbetad och tröttkörd personal som lojalt försöker tillgodose berättigade krav från vårdtagare och närstående. Trots det pågår många olika projekt som syftar till att stimulera och ta tillvara den boendes förmåga på bästa sätt. PEDAGOGISK VERKSAMHET Grundskola och förskola I och med omorganisationen vid årsskiftet 1999/2000 inrättades tre geograþskt avgränsade barn- och skolnämnder med ansvar för bl.a. grundskoleverksamheten i kommunen. De drygt grundskoleeleverna var fördelade på de tre nämndernas skolor på följande sätt: * BSN Norr 36% * BSN Söder 32% * BSN Öster 32% 515 grundskolebarn från Lund - c:a 5% - valde att gå i fristående grundskolor år Årsredovisning - Lunds kommun

17 Förvaltningsberättelse Sammanlagt barn i åldern 1-5 år gick i Lunds förskolor. Barnen är fördelade på de tre barn- och skolnämndområdena på följande sätt: * Norr: 1576 barn / 40% av det totala antalet barn. * Söder: 1443 barn / 37%. * Öster: 919 barn / 23%. Organisation Många och stora förändringar har till följd av bildandet av de tre barn- och skolnämnderna den 1 januari 2000 samt införandet av nya datorsystem, skett i skolan. Mycket arbete och tid har fått ägnas åt att skapa en fungerande organisation. Barn och skolnämnderna har valt delvis olika organisationsmodell för grundskoleverksamheten. BSN Norr: Förskole- och skolverksamhet har delats in i fyra geografiska team. I vart och ett av dessa finns förskole- och grundskoleverksamhet till och med skolår 9. Teamen samverkar för att skapa ett 1-16-perspektiv, en röd tråd i verksamheten, för att göra övergångarna smidiga mellan förskola och skola. BSN Söder: Två geografiska skolområden som arbetar i ett 1-16-årsperspektiv har tillskapats under ledning av områdeschefer som är arbetsledare för rektorer, intendenter och förskolechefer inom respektive område. Områdescheferna har även speciellt ansvar för den elevvårdande personalen samt för insatser till barn med behov av särskilt stöd. BSN Öster: Verksamheten leds av team med ett gemensamt ansvar för förskola och skola i fyra geograþska områden. Barn och skola Norr Förskoleverksamhet/Grundskola. Genom att organisera i geograþska team med helhetsperspektiv på barnet/eleven från 1-16 år har samverkan mellan olika verksamhetsformer ökat. Året har även kännetecknats av ett pedagogiskt utvecklingsarbete, där nya arbetsformer och organisationsmodeller prövats och lett fram till framgångsrika modeller. Omsorg, lek och lärande har varit nyckelbegrepp inom förskoleverksamheten och vi har trygga, glada, nyþkna barn som känner stor lust att lära och som använder språket med glädje och fantasi. Föräldrainßytandet har stärkts, och i dialogen mellan skola och hem har förslag, oro och farhågor vänts till konkreta möjligheter. Fokus har även satts på elevernas inßytande, och inlämnade enkäter har analyserats i syfte att förbättra. De olika skolområdena har med hjälp av de medel som särskilt avsatts för att kunna leva upp till skolplanens intentioner främst satsat på kompetenshöjande åtgärder för personal samt extra resurser i form av specialpedagoger och ßexiblare elevgrupperingar i syfte att rikta insatserna till elever i behov av särskilt stöd. Inom vissa enheter där andelen elever med utländsk härkomst är stor, har speciellt destinerade insatser gjort, så att deras kunskapsnivå kunnat höjas. Kommunens satsning på kvalitetsredovisning har börjat få genomslag i verksamheten och resultaten analyseras i arbetslagen. Insatser görs i den omfattning som resurserna tillåter. Ambitionen, att leva upp till de styrdokument som föreligger, är stor men en viss frustration råder när detta inte helt lyckas p.g.a. att de ekonomiska förutsättningarna förändras. Barn och skola Söder Antalet elever i särskoleverksamhet har fortsatt att öka i såväl den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan. Kostnaderna för verksamheten har ökat mycket de senaste åren framför allt beroende på att Försäkringskassan allt mer sällan tillhandahåller personlig assistentresurs. En ny upphandling av skolskjutsar medförde också väsentligt högre kostnader. Särskoleverksamheten vid Nimbusgården och Klostergårdsskolan ßyttade under året till nya väl anpassade lokaler i S:t Larsområdet. Särskolans resursteam för vilket nämnden har ansvar har under året ägnat mycket tid till information, stöd och handledning till såväl föräldrar som anställda i Lund och samverkanskommunerna. På grund av minskad efterfrågan på förskoleplatser har under året Klostergårdens och Gunghästens förskolor lagts ner och två förskoleavdelningar stängts på Regnbågen och en på Munspelet. Lokalerna på Regnbågen har hyrts ut till en skola i enskild regi med MontessoriproÞl. Förändringarna har inneburit stort arbete med barn-/lokal- och personalavveckling/omfördelning, vilket ställt stora krav på såväl chefer som stödfunktioner. Parallellt med detta avvecklingsarbete har samtliga förskolor bedrivit utvecklingsarbete. Några förskolor har gjort särskilda satsningar på språket, andra på lokala arbetsplaner, barn med särskilda behov, arbetssätt och arbetsmetoder. Även inom grundskolan har elevunderlaget förändrats främst på så vis att tillströmningen till förskoleklasserna och år ett blivit mindre. Tillkomsten av vikarieproffsen har fått en succéartad utveckling. Barn och skola Öster Förskolan upplever att man har svårt att i alla delar leva upp till de mål som Þnns i läroplanen och kommunens förskoleplan på grund av det hårt pressade ekonomiska läget. Resultatet på nationella prov och betygsresultaten har gett upphov till mycket diskussion under året. Dessa frågor kommer att bli föremål för ytterligare analys och diskussion under Under året har resultatredovisning införts och skolor och förskolor har tilldelats medel i förhållande till antal elever/barn i verksamheten. Med anledning av den förändrade organisationen har resursfördelningen för förskolorna delvis förändrats jämfört med hur det såg ut i de olika kommundelsnämnderna. Detta har inneburit att man inom förskolan har arbetat hårt för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Trots att avdelningar lagts ner och lagts i malpåse och antalet barn i grupperna ökat så har man inte lyckats uppnå ekonomisk balans. Inom förskolan upplever man sig hårt pressad på grund av den ekonomiska situationen och har därför svårt att i alla delar leva upp till målen i läroplanen och målen i Lunds kommuns förskoleplan. De ßesta av Östers skolor deltar med ett eller ßera arbetslag i den nationella ITiS satsningen. Även grundskolan upplever att man 17 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

18 Förvaltningsberättelse har en ekonomiskt pressad situation och man arbetar aktivt för att nå balans i sin budget. Tendensen tycks vara att större skolenheter och skolenheter med årskurser upp till 9 har lättare för att uppnå balans i sin budget. Arbete med värdegrundsfrågor, antimobbing och kvalitetsredovisningar har varit intensivt under året. Förvaltningen har inventerat arbetet mot mobbning och andra former av kränkande behandling i såväl förskola som skola. Detta är upptakt till ett fördjupat utvecklingsarbete i Öster. Ytterligare ett stort gemensamt utvecklingsarbete kring språkutveckling i 0-16 års perspektiv inleddes i slutet av året. Deltagandet i det kommungemensamma kvalitetsredovisningsarbetet har upptagit mycket tid, men har samtidigt bidragit till utveckling av verksamheten. Nytt skolskjutsavtal har slutits för Södra Sandbys räkning. Avtalet har inneburit bussar med ökad säkerhet och minskad miljöpåverkan. Det är nämndens uppfattning att skolorna arbetar på ett mycket strukturerat sätt i enlighet men fastlagda kompetensutvecklingsplaner. Till allra största del har det gått att rekrytera behöriga lärare. Dock har det varit vissa svårigheter i matematik och naturorienterande ämnen samt språk. Även idrotts- och slöjdlärare råder det brist på. Stora svårigheter har vi däremot att kunna anställa behöriga lärarvikarier. Det är även svårt att rekrytera fritidspedagoger. Gymnasieutbildning Utbildningsnämnden har för perioden utarbetat och fastställt en särskild Utvecklingsplan (UVP). Planen som ansluter nära till - och är en vidareutveckling av - kommunens skolplan är riktad till verksamheterna inom nämndens ansvarsområde. Den utgör därmed det gemensamma måldokumentet för utbildningsförvaltningen och anger mål och inriktning för skolornas arbete inom olika områden. I avsnittet Kvalitetssäkring i planen anges de områden skolorna särskilt ska prioritera. Elevers möjligheter till inßytande över sitt lärande ser nämnden som en av de mest angelägna frågorna för skolorna att arbeta med. Elevers motivation och medverkan utgör förutsättningar för att få hög kvalitet i all skolverksamhet och att uppnå de nationella - och i skolplanen och UVP angivna - målen för skolan. För läsåret 1999/2000 har nämnden fastställt Demokrati och inßytande som särskilt utvärderingsområde. De resultat och frågeställningar som kommit fram i skolornas redovisningar och i den för förvaltningen gemensamma kvalitetsredovisningen utgör underlag för: * diskussioner och beslut om vilka områden som bör bli föremål för fördjupade kvalitetsstudier * beslut om särskilda åtgärder behöver vidtas * upprättande av budget och resursfördelning. Utbildningsförvaltningen har valt att upprätta kvalitetsredovisningar läsårsvis för att tydliggöra att den pedagogiska verksamheten på skolorna kommer i första hand och att förvaltningens budgetarbete bör anpassas därefter. Redan i denna årsredovisning sammanförs kvalitetsredovisning med årsredovisning och bokslut, så att sambanden mellan den pedagogiska och den ekonomiska verksamheten blir tydlig. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Socialnämndens viktigaste prioriteringar har fortsatt varit att så långt som möjligt erbjuda människor arbete och sysselsättning, som alternativ till bidrag, minska institutionell vård till förmån för öppna stöd och behandlingsformer, samt skapa goda arbetsmiljöförhållanden för förvaltningens personal. Socialförvaltningens organisation har utretts och nya arbetsformer har tagits fram. Den nya organisationen, som är målgruppsorienterad och trädde i kraft vid årsskiftet 2001, delar in förvaltningen i fem avdelningar, som i sin tur är indelade i ett antal enheter. Den nya organisationen är utformad så att den lätt kan anpassas till att möta förändrade krav. Stor vikt har lagts vid att förbättra styr och ledningsfunktionerna och arbetsmiljön. Arbetsmiljöfrågor har haft hög prioritet. Tillfälliga personalförstärkningar har satts in för att skapa rimliga arbetsförhållanden. Kostnaderna för socialbidraget har varit de lägsta sedan Den goda arbetsmarknaden är den viktigaste orsaken till detta. Konjunkturen har nu börjat mattas av. Inga signaler tyder dock på att hushållens ekonomi kommer att försämras i någon större utsträckning under det kommande året. Inget annat talar heller för att socialbidragsberoendet kommer att öka under 2001 men de stora kostnadsminskningarna har vi redan sett. Kostnaderna för institutionsvård för vuxna har ökat drastiskt under året. Den kraftiga ökningen beror inte på att antalet personer som fått vård ökat i någon större omfattning. Det är vårdtiderna som har blivit längre. Detta sammanhänger med det ökade heroinmissbruket och den alltmer hårdnade situationen på bostadsmarknaden. För att öppenvård kombinerat med medicinering skall kunna fungera behövs en väl utbyggd vårdkedja vad det gäller boende och sysselsättning. Förvaltningen kommer att ge hög prioritet åt att arbeta fram modeller för en sådan vårdkedja. KULTUR OCH FRITID Ett omfattande förändringsarbete och en större ombyggnad och renovering har gett stadsbiblioteket förutsättningar för att möta den nya tidens utmaningar. Medvetna satsningar på en större tillgänglighet genom ökade öppettider och genom tjänster via Internet har gett betydande ökning av besöken Dalby bibliotek ßyttade under året in i nya och betydligt större lokaler i en tidigare skjutsstallsbyggnad. Musik- och bildskolans tidigare verksamhet utvecklas till en kulturskola med hög ambitionsnivå. Arbetet med att integrera idrottsanläggningar från kdn-organisationen har pågått under året. Förhandlingar förs med ßera föreningar som erhållit ränte- och amorteringsfria lån från kommunen för att uppföra föreningsanläggningar. Utredning om förutsättningar för betalning av lånen har gjorts. Flera föreningar har svårigheter att börja betala tillbaka lånen enligt fastställd plan. Inom Högevallsbadet/Idrottshallen har utbyggnad och förändringsarbete fortgått genom ombyggnad av cafeteria och entré samt utemiljö. Antalet besökare vid Högevallsbadet har ökat med cirka 20 %. Diskussionerna om omdaning av Klostergårdens Årsredovisning - Lunds kommun

19 Förvaltningsberättelse idrottsområde har pågått med stor intensitet under hela året. Samarbete planeras ske med privata intressenter och diskussioner med berörda nyttjare och föreningar pågår. Vid årsskiftet återgick den öppna fritidsverksamheten till en samlad organisation. Till ansvaret lades också brotts- och drogförebyggande arbete och samordning av övergripande ungdomspolitiska frågor. INFRASTRUKTUR, SKYDD MM Det gångna året har kännetecknats av mycket hög arbetsbelastning inom Stadsarkitektkontorets samtliga avdelningar. Högkonjunkturen och den färdigställda Öresundsförbindelsen har medfört att ett stort antal projekt för såväl bostäder som verksamheter och infrastruktur har påbörjats. Inte mindre än 36 detaljplaneuppdrag av olika karaktär har slutförts samtidigt som ett ßertal Initiativ har tagits för att förstärka planberedskapen för kommande behov. Bevakningen av de regionala frågorna har varit fortsatt intensiv. På översiktlig nivå har arbetet fortsatt för stadens östra utbyggnadsområden (Östra Flanken) för att successivt klarlägga stråk för kollektivtraþk, vägsystem och GC-nät samt för exploatering. Planläget har blivit mest akut i anslutning till Autostradan och Gastelyckan. Utmarksvägen i öster omvandlas nu till ett kommunikationsstråk för Lundalänken i kombination med övriga trafikslag och här finns också önskemål om planläggning för ytterligare bostadsbyggande. För Brunnshögsområdet har kommunstyrelsen tillsatt en särskild projektorganisation där kontoret ingår, för att tillgodose behovet av nya områden för kunskapsorienterade företag när Ideon/Pålsjö nu snart är fullt utbyggt. Ett omfattande underlag har under året sammanställts till en fördjupning av översiktsplanen för Dalby För Stångby har också utarbetats ett förslag till fördjupning av översiktsplanen, i syfte att ange hur en relativt omfattande utbyggnad kan genomföras framöver. Intresse för omedelbar exploatering Þnns. Beläggningsunderhållet på både körbanor och gång- och cykelvägar kunde prioriteras vilket innebar ett trendbrott för asfaltunderhållet där ytor som förnyades ökade. Renhållningen har kunnat klaras på en acceptabel nivå. Vissa justeringar i pågående entreprenader har ökat effektiviteten. Ogräs och klotter är områden där problemen ökar Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet pågick inom park- och naturvårdsområdet en mängd olika arbeten såsom; parkförnyelse, restaurering av ängs- och betesmarker, nyanläggning av småvatten och projektering och anläggning av våt-marker/dammar inom Kävlingeprojektet och Höjeåprojektet. Bostadsbyggandet i Lund präglades av brist på planlagd mark och tvekan att sätta igång mindre välbe-lägna hyresprojekt med höga produktionskostnader. Stora projekt försenades i utdragna plan-processer. Dock märktes Västra Angöringen med såväl lokaler som ett 90-tal bostäder i LKF:s regi, fortsatt villa-byggande på NCC:s Annehem och färdigställande av Villa Sunna i JM:s regi. I Torna Hällestad färdigställdes en handfull friliggande villor. I Södra Sandby fortsatte utbyggnaden av Kyrkovången. I Veberöd byggdes enstaka egna-hem inom Trulsboområdet, i Genarp ett fåtal egna-hem inom kv Garnhärvan. I Dalby försenades byggstarten inom kv Riddarsporren av att detalj-planen överklagades. Under året såldes drygt kvm industrimark, varav kvm i Lund och drygt kvm i de östra tätorterna. Planeringen av Brunnshög som ett företagsområde för forskningsanknuten verksamhet fortgick allt intensivare AFFÄRSVERKSAMHET Resandeutvecklingen i StadstraÞken Lund var mycket positiv. Antalet resor ökade med 14 % jäm-fört med 1999 och 8 % jämfört med Den senare jämförelsen är mer relevant då det under 1999 var busskonßikt under två veckor vilket naturligtvis påverkade resandetalen. Arriva, som i maj 1999 övertog huvuddelen av stadstraþken från Linjebuss, hade inledningsvis pro-blem med kvalitén i utförandet av traþken. Från halvårsskiftet har traþken stabiliserats vilket också bekräftas i den kva-litétsmätning som gjordes under hösten. Antalet resor har minskat jämfört med föregående år. Under året har en översyn av färdtjänst-reglerna påbör-jats. I november månad gjordes en kvalitétsmätning av färdtjänsten med ett urval av de färdtjänstlegi-timerade i kommunen. Sammantaget visar mätningen att huvudintrycket av färdtjänsten är gott men det Þnns klara brister i tidhållning och bemötande. Vattenleveranserna och avloppsvattenreningen har i stort fungerat som planerat. Verksamheten under året präglades av personalbrist. Antalet vakanta tjänster under året pendlade mellan 5 och 9. Vid årets slut var 9 tjänster av en personalstyrka på 39,5 vakanta. Trots upprepade annonseringar har det ej varit möjligt att Þnna kompetenta ersättare till personal som slutat. Perso-nalförsörjningsproble-men beror dels på allmän brist på va-utbildad personal i samhället och dels på att Lunds kommun har ett lägre löneläge vad avser va-teknisk personal än omvärlden. Vakanserna har medfört tung belastning på kvarvarande personal och att ett ßertal projekt ej har kunnat genomföras. Den insamlade mängden returmaterial inom Renhållningsverkets verksamhet ökade totalt sett med knappt 2%. Sydåtervinning har redovisat insamlingsresultat för tidningar i sydvästra Skåne, uppdelat på respektive kommun. Denna jämförelse visar att resultatet i Lund är 23% bättre än näst bästa kommunen samt 53% bättre än genomsnittskommunen i regionen, trots att mängden minskat för andra året i följd. Minskningen beror troligen på att kommuninvånarna sorterar bättre, vilket innebär att exempelvis wellpapp, som tidigare kastades bland tidningar numera hamnar på rätt ställe. Tillförseln till Sysavs och renhållningsverkets återvinningscentraler fortsätter att öka kraftigt. Eftersom denna verksamhet är avgiftsfri, sker Þnansieringen via sophämtningstaxan. Värdet av denna gratis service, som är inkluderad i taxan, uppgår för ett genomsnittligt villahushåll till ca kronor 500/år inkl moms. 19 Årsredovisning - Lunds kommun 2000

20 Förvaltningsberättelse GEMENSAM ADMINISTRATION OCH FÖRSÖRJNINGSVERKSAMHET Många nya administrativa system togs i drift Nytt ekonomisystem 1jan, nytt PA- och lönesystem 1 april. På interna webben kommer bred information att Þnnas tillgänglig som stöd för verksamheterna. Samtliga nya system kommer att nås via enkelt webb-gränssnitt. Under 2000 blev rapporter från lönesystemet tillgängliga. Kostnaderna för det eftersatta underhållet av kommunens fastigheter har under de senaste åren legat på 12 mkr per år. Lundafastigheter är av den uppfattningen att resurserna behövs även framgent. Kostnaderna för myndighetskrav, miljöåtgärder och handikappåtgärder förväntas få en markant ökning. Dessutom ligger de avsatta resurserna för det ordinarie fastighetsunderhållet på en alltför låg nivå. Ny fordoncentral har inrättats inom Markentreprenad där förvaltningarna hyr behövliga fordon. C - PERSONALEKONOMI Personalpolitik - en viktig strategisk fråga Det är sjätte året som Lunds kommun gör en personalekonomisk redovisning. Sedan tre år tillbaka är den en del av årsredovisningen för Lunds kommun. Den ger en bild av hur vi förvaltar vårt kapital - både det mänskliga och det ekonomiska. Vi står inför stora pensionsavgångar, har en hög och stigande sjukfrånvaro och det Þnns och kommer att Þnnas en brist på personal. Det är bland annat därför som det är viktigt att vi är attraktiva arbetsgivare både för den personal som redan Þnns hos oss idag och för den personal som söker arbete. Arbetet med att skapa en god personalpolitik intensiþeras under år Nästa steg i det personalpolitiska och personalekonomiska arbetet är att från och med i år sätta upp mätbara mål för personalpolitiken. Dessa ska sedan följas upp och utvärderas. På så sätt får vi möjlighet att inte bara se bakåt utan får även ett verktyg för att kunna styra det personalstrategiska arbetet. Årets personalekonomiska redovisning pekar som tidigare på två viktiga faktorer som kommer att vara avgörande för verksamhetens kvalitet i fortsättningen - hur vi möter den kommande bristen på personal och den stigande sjukfrånvaron. Vi delar våra problem med stora delar av arbetsmarknaden, speciellt den offentliga sidan. Det gör det ännu mer angeläget att ha en god personalpolitik för att kunna både behålla och rekrytera personal. Vi har i årets redovisning velat framhålla kopplingen mellan personal och kvalitet. Brister i bemanning, ökad ohälsa på arbetsplatsen och hög sjukfrånvaro och stress skapar en ohållbar situation i längden och påverkar den service kommunen kan ge. Under hösten har en politisk styrgrupp tillsatts för att ta fram ett nytt personalpolitiskt program. Genom de värderingar som denna kommer att vila på måste vi arbeta vidare med ledarskapet, ta vara på och utveckla de anställdas engagemang och lust att lära, öka de anställdas välbeþnnande och hälsa och ge möjligheter till att ta ansvar. Vi måste också bli aktivare med att marknadsföra kommunen som arbetsplats och Þnna vägar - traditionella och nya - för att rekrytera personal. Kommunens största resurs är dess personal. Genom en god personalpolitik skapar vi ett ökat värde av det bidrag som de anställda ger till verksamheten. Att inte investera i personalen innebär ett resursslöseri som i slutändan kostar skattebetalarna mer i form av sjukfrånvarokostnader, ökade rekryteringskostnader och sämre kvalitet m m än själva investeringen. Uppgifter om personalen Antal tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Lunds Energi AB Lunds Energi Elnät AB Elbolaget i Norden AB Lunds Kommuns Fastighets AB Lunds Kommuns Parkerings AB Lunds kommun Antalet deltidsanställda är fortfarande högt. Av kvinnorna arbetar 41% deltid och motsvarande siffra för männen är 15%. De största grupperna är ekonomi- och skolmåltidsbiträden, vårdbiträden och undersköterskor. Den genomsnittliga åldern bland de anställda är 46,8 år, vilket är ett år mer än under De som är 50 år och äldre utgör 46% av samtliga anställda. Avgångar På egen begäran slutade 380 personer i kommunen. Antalet som gick i pension var mindre än förra året; det berodde på regler i det gamla pensionsavtalet som gjorde det möjligt att ta ut ålderspension tidigare. Under 2001 beräknas 66 personer att gå i pension. Därefter ökar antalet pensionsavgångar. Inom tio år beräknas anställda gå i pension. Dessa beräkningar är gjorda med 65 år som pensionsålder. Utifrån tillgänglig statistik kan man beräkna att 84% av de anställda kommer att sluta på grund av pensionering eller på egen begäran inom tio år. Mycket talar för att den siffran är låg - en troligare siffra är 90%. Nyrekrytering Enligt AMS och Arbetsförmedlingen kommer det att bli en brist på personal främst inom teknik, vård och omsorg och pedagogik. De anser att det behövs en bättre samordning mellan alla parter på arbetsmarknaden för att öka attraktionen för dessa yrken. Åtgärder för att öka tillgången på kompetent personal planeras och genomförs både centralt, regionalt och lokalt. Utbildningsanordnarna inom vård och omsorg samt lärarutbildningen saknar elever inom många av de områden där vi kommer att behöva personal. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron har ökat med en procentenhet sedan förra året till i genomsnitt 28 dagar per anställd och år. Sjukdagarna ökar med stigande ålder. Betydligt ßer kvinnor än män är sjukskrivna. Årsredovisning - Lunds kommun

LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING LUNDS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2001 Sex år i sammandrag 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Sammanställd redovisning - Koncernen Resultat före skatt 12 63 1 201 146 56 54 Soliditet, % (Exkl. pensionsskuld före

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Varför så kritiska? Kanske inledningsvis något positivt.

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1999. 2 Årsredovisning 1999 Lunds kommun

ÅRSREDOVISNING 1999. 2 Årsredovisning 1999 Lunds kommun ÅRSREDOVISNING 1999 2 Årsredovisning 1999 Lunds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan DEL 1 Sex år i sammandrag 4 Organisation 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Kommunens förvaltningsberättelse 7 Drift- och

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning Ludvika kommun Utbildningscentrum LudvikaHem AB 100 % Energi 28,6 % Kraft AB 42 % GGAB 100 % Elförsäljning Elnät Sammanställd redovisning Allmänt En betydande andel av den kommunala verksamheten bedrivs

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 PERIODEN I SAMMANDRAG Fortsatt stark hyresmarknad för kommersiella lokaler i Stockholm. Periodens hyresintäkter ökade till 72,9 miljoner kronor

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Rapport över granskning av bokslut 2006

Rapport över granskning av bokslut 2006 Rapport över granskning av bokslut 2006 KPMG Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 2 5. Förenlighet med kommunfullmäktiges mål 3 5.1 Finansiella mål 3

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2.

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2016 Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer