Kompletterande klimatmål med fokus på sektorsmål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompletterande klimatmål med fokus på sektorsmål"

Transkript

1 Kompletterande klimatmål med fokus på sektorsmål Åsa Persson 1, Daniel K. Jonsson 2, Lars J. Nilsson 3, Måns Nilsson 1 & Göran Finnveden 2 1 Stockholm Environment Institute, Kräftriket 2B, Stockholm 2 Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms, Samhällsplanering och Miljö, Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad, KTH, Stockholm 3 Miljö- och energisystem, Lunds Universitet, Box 118, Lund Miljöstrategisk analys fms Drottning Kristinas väg Stockholm

2 Titel: Kompletterande miljömål med fokus på sektorsmål Författare: Åsa Persson, Daniel K. Jonsson, Lars J Nilsson, Måns Nilsson och Göran Finnveden ISSN TRITA-INFRA-FMS 2007:13 Tryckt av: US AB, Stockholm,

3 Förord Den här utredningen utfördes på uppdrag av Naturvårdsverkets forskningssekretariat under perioden januari-maj Medverkande forskare och författare till slutrapporten var Åsa Persson (projektledare) och Måns Nilsson (SEI), Daniel K. Jonsson och Göran Finnveden (Avdelningen för Miljöstrategisk analys, KTH), och Lars J. Nilsson (Miljö- och energisystem, Lunds universitet). Två interna workshops hölls under arbetets gång. Forskargruppen redovisade även ett tidigare utkast under ett seminarium hos Naturvårdsverket den 16 april 2007, som ett bidrag till myndighetens arbete inför klimatpolitikens kontrollstation Arbetet med rapporten har finansierats av Naturvårdsverket. Vissa delar av den bygger även på pågående forskning inom EU-projektet Renewable Fuels for Advanced Powertrains (RENEW) och det Mistra-finansierade transportforskningsprogrammet IMPACT. Vi tackar de medverkande vid delredovisningsseminariet hos Naturvårdsverket för värdefulla synpunkter och kommentarer. Stockholm, maj Se Energimyndighetens hemsida, B C FBA.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary Inledning Bakgrund Syfte Mål och styrning Allmänt om målstyrning De svenska miljömålen som ett målstyrningssystem Hur styrande är mål? Målkonflikter och tidsdimensionen Slutsatser Möjliga typer av kompletterande sektorsmål Kort historik över diskussionen om sektorsmål Process för att ta fram kompletterande klimatmål Möjliga syften och målgrupper för sektorsmål Definition och avgränsning av relevanta sektorer Existerande klimatmål på nationell och sektorsnivå Målbild och tidsperspektiv Olika typer av mål Fördelningsfrågor relaterade till sektorsmål Slutsatser Fallstudie av sektorsmål inom transportsektorn Vad är transportsektorn? Vad styr dess utveckling? På väg mot medellånga mål omväg över långsiktig målbild Sektorsmål 2020 analys och värdering Avslutande kommentar på väg mot målbilden med sammansatta delmål Slutsatser Sektorsmål och målstyrning Att formulera sektorsmål Sektorsmål för transportsektorn...54 Referenser...56

5 Sammanfattning För miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns idag dels ett kortsiktigt delmål om att utsläppen skall minska med 4% till år 2008/2012 jämfört med 1990 och dels ett långsiktigt mål om att stabilisera koncentrationen av växthusgaser på en nivå motsvarande 550 ppm CO2 ekv, vilket tidigare ansågs motsvara en temperaturhöjning om 2 grader Celsius. I samband med att 2006 års klimatproposition föreslog ett nationellt utsläppsmål på medellång sikt att minska utsläppen med 25% jämfört med 1990 års nivåer till år 2020 beslutade riksdagen även att behovet av och den möjliga utformningen av sektorsvisa klimatmål skulle utredas inför kontrollstation Dessa mål skulle kunna vara utsläppsmål, men även andra typer av mål rörande t.ex. teknikutveckling, energianvändning, införande av styrmedel och åtgärder inom samhällets olika sektorer. Syftet med den här rapporten är att redovisa teorier och erfarenheter kring hur målstyrning generellt kan fungera som effektiv styrmetod, och att utifrån detta diskutera hur sektorsmål inom klimatområdet kan utformas. I form av ett tankeexperiment tas också fram mer konkreta förslag på hur sektorsmål för transportsektorn skulle kunna se ut. Att formulera mål är en naturlig del av politiken, men man kan också studera målstyrning som en styrmodell inom offentlig förvaltning (kapitel 2). Tre grundprinciper gäller för effektiv målstyrning: i) Tydliga och mätbara mål uppdragsgivaren specifierar mål (politiska eller verksamhetsrelaterade), antingen i formen av outputs (prestationer, d.v.s. myndigheternas tjänster eller produkter för att uppfylla sina åtaganden) eller outcomes (effekter, d.v.s. förändringar i samhället); ii) Deltagande och delegering i beslutsfattandet uppdragstagaren bryter ned målet i delmål och utvecklar handlingsplaner, och bestämmer därmed hur målen ska uppnås; iii) Objektiv uppföljning och utvärdering av resultaten resultaten i förhållande till målen följs upp och sprids bland de inblandade aktörerna, för att underlätta ansvarsutkrävande. En viktig skillnad är alltså om målen gäller för myndighetens verksamhet och prestationer eller för önskvärda effekter i samhället och miljön. De förra ligger mer inom myndighetens kontroll än de senare, och kan därmed ses som mer möjliga att uppfylla på kort sikt. En grundläggande fråga när det gäller införande och formulering av nya mål är hur pass styrande man vill att de ska vara och på vilket sätt. I litteraturen om målstyrning framgår att följande faktorer är viktiga: Auktoritet; Ägandeskap; Precision och konkretionsgrad; Underliggande styrningsfilosofi: Sektorsmyndigheternas mandat och praktiska möjlighet att uppfylla målen; Målgruppens acceptans; och Trovärdigt ansvarsutkrävande. Dessa grundläggande aspekter bör beaktas när man definierar syftet med sektorsmål på klimatområdet på ett mer konkret och praktiskt sätt. Generella frågor kring målstyrning är alltså viktiga även för framtagandet av sektorsmål. När det gäller sektorsmål på lång sikt är det även nödvändigt att fundera kring hur eventuella målkonflikter över tid kan undvikas. Dessa innebär att mer långsiktiga mål inte kan nås eller att det blir mer kostsamt då mer kortsiktiga mål uppmuntrat till teknologier och åtgärdsstrategier som lett till inlåsning eller som utgör cul-de-sacs - återvändsgränder. Därför bör långsiktiga mål ges hög prioritet i processen att ta fram sektorsmål på medellång sikt. Ett första steg i en process att ta fram sektorsmål på klimatområdet (kapitel 3) är att lära av tidigare försök. Idag finns klimatrelaterade mål formulerade inom vissa sektorer, men ett systematiskt försök har ännu inte genomförts på ett framgångsrikt sätt. Utifrån en sådan översyn kan man sedan identifiera följande steg i processen: 1

6 Identifiera aktörer som ska delta i processen och en koordinerande aktör, samt komma överens om arbetsformen och beslutsfattande Hittills har sektorsmål framförallt diskuterats som en fördelning av nationella utsläppsmål top-down från den politiska nivån (riksdagen). Sektorsmål kan också identifieras bottom-up genom att engagera sektorsaktörer i en dialogprocess. I vilket fall som helst bör processens steg och arbetsformer klarläggas för alla inblandade i ett tidigt skede. Formulera syfte och målgrupp för målen Syftet kan vara att skapa bindande utsläppsmål som säkerställer uppfyllelsen av överordnande nationella mål, att stödja sektorns egna klimatarbete eller att ge bränsle åt en bredare diskussion. Olika syften innebär att olika typer av mål är relevanta och att olika slags analyser behöver genomföras. Målgrupper kan vara producenter, konsumenter, och/eller myndigheter inom en sektor. Definiera relevanta sektorer Sektorerna behöver definieras och avgränsas gentemot varandra. En viktig fråga gäller om man ska anta ett livscykelperspektiv på sektorns produkter eller inte. Kartlägga existerande klimatmål på nationell och sektorsnivå För att koppla sektorsmål till övergripande mål och undvika målkonflikter över tid måste de existerande målen kartläggas. Även framtida mål och styrmedel på den internationella arenan behöver kartläggas, t.ex. utsläppshandelns utvidgning. Bestämma målbild och tidsperspektiv För att få en fylligare bild av det önskvärda framtida samhället än en viss utsläppsreduktion, krävs att en målbild för sektorn finns. En sådan målbild visar vilka strategier som kan vara relevanta att utforma medellånga sektorsmål i förhållande till. Bestämma vilken typ av mål som ska sättas Flera olika kategoriseringar kan användas som ett stöd för att sortera och analysera målförslag. Mål kan vara ribbmål, benchmarkingmål, utopiska mål, eller främjande/motverkandemål. Mål kan även indelas i den s.k. DPSIRmodellen (eng. Driving force, Pressure, State, Impact, Response). Bestämma vilken ambitionsnivå och/eller bördefördelning målen ska ha Om det handlar om disaggregering av ett nationellt utsläppsmål blir det en ren fördelning av en given börda. Även om det handlar om andra typer av mål (t.ex. teknikutveckling, samhälleliga drivkrafter) så kopplar sättandet av ambitionsnivån implicit till fördelningen av bördan mellan sektorerna, då det finns en tydlig jämförelsegrund mellan dem (nuvarande och framtida utsläpp av växthusgaser). Utifrån dessa processsteg utvecklas en checklista med frågor som stödjer analysen av möjliga mål för transportsektorn (kapitel 4). Genom att identifiera viktiga drivkrafter för transportsektorns utveckling samt strategiska områden (t.ex. bebyggelsemönster, transportekonomi, infrastrukturinvesteringar, flygets utveckling, långväga godstransporter, alternativa drivmedel), skapas en målbild för hur transporter sker år 2050 och vilken klimatpåverkan detta leder till. Utifrån en sådan målbild kan man sedan härleda vilka typer av mål som kan vara relevanta och intressanta på medellång sikt, d.v.s. år I denna rapport undersöks möjliga mål för transportsektorn inom tre bredare målområden. Mål inom området Fordon och drivmedel är kanske det enklaste fallet av de tre områden som diskuteras här. Det finns redan antagna mål genom EU:s drivmedelsdirektiv som anger att andelen biodrivmedel år 2010 skall utgöra 5,75% av drivmedelsförbrukningen. För 2020 har Rådet antagit målet om en andel på 10% biodrivmedel. Införandet av Ekonomiska styrmedel är inte bara ett medel för att nå mål 2

7 utan kan också vara ett mål i sig själv. Ekonomiska styrmedel kan handla om exempelvis skatter eller differentierade skatter, subventioner och bidrag, direktstöd till investerare och operatörer, forskningsstöd, eller avgifter typ vägavgifter och trängselavgifter. De mål som berör Infrastruktur och samhällsplanering är sannolikt de mål som har minst direkt koppling till konkreta utsläppsmål. Samtidigt är det intressant att notera att målbilden som skisseras för transportsektorn innehåller förändringar i samhällsplanering och bebyggelse som är långsamma processer. Det innebär att om man fokuserar på kortsiktiga förändringar så riskerar man att missa dessa aspekter, samtidigt som de kanske är nödvändiga för att nå de långsiktiga målen. Detta är alltså ett exempel på ett område där det kan vara intressant att formulera sektorsmål på medellång sikt för att få igång de processer som behövs på lång sikt. Slutligen, i den här rapporten diskuteras ett antal teoretiska aspekter av målstyrning och processen för att sätta mål. Vi tror att de kan vara ett stöd i processen med att definiera sektorsmål på klimatområdet. Vi vill understryka att vi tror att det finns ett stort värde med att definiera sådana mål och åtgärdsplaner. Teoretiska och praktiska svårigheter och problem bör därför inte förhindra att man startar en sådan process 3

8 Summary Under the Swedish national environmental objective Reduced Climate Impact, there is today a short-term target to reduce greenhouse gas emissions by at least 4% by 2008/2012 compared to 1990 levels and a long-term target to stabilize the concentration of greenhouse gases at a level of 550 ppm CO2 eqv, which was earlier seen as corresponding to an increase in temperature by 2 degrees Celsius. In conjunction with the proposal in the 2006 Climate Bill for a medium-term emission target i.e. to reduce emissions by 25% by 2020 compared to 1990 levels the Parliament also decided that the need for and the possible formulation of sector-specific targets should be studied before the climate policy reporting due in Such sector targets could be emission targets, but could also be other kinds of targets, e.g. regarding technology development, energy use, introduction of policy instruments in the sectors. The objective of this report is to provide an account of theories and experiences related to management-by-objectives (MBO) as a general governance and management approach, and based on this account discuss how sector targets within climate policy can be formulated. As an intellectual experiment some more concrete proposals for sector targets for the transport sector are then made. The formulation of objectives is a natural part of politics and policy, but one can also study MBO as a specific governance and management approach within public administration (chapter 2). There are three basic principles for effective target-setting and MBO: i) Clear and measurable goals principals (politicians or top administrators) specify goals, in the form of policy outputs (performance, i.e. the services or products a government authority provides to fulfil its mandate) or outcomes (effects, i.e. changes in society); ii) Delegation of decision-making agents (government authorities) break down the goal into more specific targets and develop action plans, and thereby decide on how the goal should be achieved; iii) Objective monitoring and evaluation of the results results on goal achievement are collected and disseminated among the actors involved, to ensure accountability of the results. An important distinction is thus whether the goals refer to the activities of the government authorities or to desirable effects in society and in the environment. The former are naturally more within the control of the authorities, and can therefore be seen as more easily achieved in the short term. A fundamental issue regarding the introduction and formulation of new objectives and targets is how steering or influential they should be on private behaviour and in what way. In the literature on MBO, the following factors for the steering effect of targets emerge as important: Authority; Ownership; Precision and specificity; Underlying management philosophy; Mandate and practical capacity of the government authority to achieve the targets; Acceptance by the target group; and Credible enforcement and accountability. These aspects should be considered when the specific purpose and role of sector targets within climate policy are defined in a more practical sense. General issues related to MBO are thus relevant to consider for the definition of sector targets in the climate policy context. For medium-term sector targets it is also necessary to think about how possible goal conflicts over time can be avoided. Such conflicts mean that long-term targets cannot be reached, or are reached at a higher cost, as short-term targets have encouraged the use of technologies and policy instruments that have led to technological lock-in or cul-de-sacs. Therefore, long-term targets should be given high priority in the process of developing sector targets for the medium-term. 4

9 A first step in a process for developing sector targets within climate policy (chapter 3) is to learn from previous experiences. Today there are climate targets for certain sectors in Sweden, but a systematic attempt covering all sectors have not yet been successfully made. Based on a review of previous experiences, the following steps in the process can then be identified: Identify which actors should participate in the process, a coordinating actor, and agree on the work process and decision-making roles So far, sector targets have primarily been discussed as a top-down sectoral distribution of the national emission targets by the political level (the Parliament). Sector targets could also be formulated in a bottom-up process by engaging sector stakeholders in a dialogue. In either case the steps in the process and distribution of work should be clarified for everyone involved at an early stage. Formulate the purpose and target group of the sector targets The purpose can be to create binding emissions targets that ensure the achievement of overarching national targets, to support the sector actors own climate work, or to fuel a wider discussion on climate policy. Different purposes mean that different types of targets are relevant and that different kinds of analyses need to be made. Target groups can be producers, consumers, and/or government authorities within a sector. Define relevant sectors The sectors subject to targets need to be defined and delimited against each other. A key question is whether to adopt a life-cycle perspective on the products of a sector or not. Identify and map out existing climate-related policy targets at the national and sector level In order to ensure coherency between sector and national-level targets and avoid goal conflicts over time, the existing medium- and long-term targets need to be mapped out. Also possible future goals and policy instruments developed in the international arena need to be mapped out, e.g. the expansion of emissions trading systems. Define a sector vision and decide on time perspective In order to generate a fuller picture of the desirable future society than a certain greenhouse gas emission reduction, a long-term vision of the sector is needed that addresses issues such as consumer behaviour, technology choice, etc. Such a vision indicates what kind of strategies are necessary for realizing the vision, hence the medium-term targets needed to support those strategies. Define what kind of targets should be set Several categorization schemes can be used to support the analysis of possible targets and their properties. Sector targets could be formulated as absolute levels, benchmarking targets, utopian targets, or promotion/ counteraction targets. Targets can also be categorized according the DPSIR model (Driving forces, Pressure, Impact, State, Response). Define the level of ambition of the targets or the allocation of burden If a national emission target is to be disaggregated among the sectors, it is purely an issue of distributing a given burden. However, also if other types of goals are considered (e.g. technology development, societal driving forces), their level of ambition is at least implicitly related to the relative allocation of burden between the sectors, since there is such a clear measure for comparing the sectors (i.e. current and future emissions of greenhouse gases). Based on these process steps, a checklist of key questions for target formulation is provided. This checklist supports the analysis of possible targets for the transport sector, as a case study (chapter 4). By identifying important driving forces for the development of the transport sector and key strategic areas (e.g. housing and building patterns, transport economy, investments in infrastructure, 5

10 development of aviation, long-range freight transport, alternative fuels), a vision for how transport takes place and how it affects the climate in 2050 is created. Based on such a vision, it is possible to deduce and discuss which types of targets can be relevant and interesting to consider in the mediumterm, i.e. in In the report, possible targets within three broad fields are examined. Targets within the field Vehicles and fuels are possibly the easiest to discuss. There are already targets adopted through the EU Directive on bio-fuels that state that the proportion of bio-fuels in 2010 shall be 5.75% of total transport fuel consumption. The Council has now decided that this proportion should increase to 10% in The introduction of Economic instruments is not just a means to reach targets, but their introduction or expansion by a certain point in time can also be a target in itself. Economic instruments can involve, for example, environmental taxes or differentiated taxes, subsidies, grants to investors and operators, R&D support, or charges in the form of road or congestion charges. The targets within the field of Infrastructure and planning are probably those with the least direct link to emission targets. At the same time, it is interesting to observe that the vision that is sketched out for the transport sector involves changes in spatial planning and housing which are by nature slow processes. This means that if one focuses only on short-term changes and actions, there is a risk that these aspects are lost, even though they are crucial for achieving the long-term emission targets. This is thus an example of a field where it could be interesting to formulate medium-term sector targets to start the longer-term, slower processes of change. To conclude, in this report some theoretical aspects of MBO and the process of setting targets are discussed. These aspects and the process description can support the definition of sector targets within climate policy. We wish to emphasise that it should be a valuable pursuit to define such targets and related action strategies. Theoretical and practical difficulties and problems should therefore not hinder such a process to be started. 6

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund För miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns idag dels ett kortsiktigt delmål om att utsläppen skall minska med 4% till år 2008/2012 jämfört med 1990 och dels ett långsiktigt mål om att stabilisera koncentrationen av växthusgaser på en nivå motsvarande 550 ppm CO2 ekv, vilket tidigare ansågs motsvara en temperaturhöjning om 2 grader Celsius. 2 Gällande det senare har angetts att år 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Naturvårdsverket har tillsammans med Energimyndigheten talat för ett behov av mål på medellång sikt, d.v.s. år I klimatpropositionen som presenterades i mars 2006 gjorde också den dåvarande regeringen bedömningen att ett sådant mål behövs; utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 25% lägre än utsläppen 1990 (Regeringens proposition 2006, s. 82). 3 På den internationella arenan har sedan 2006 års svenska klimatproposition nya klimatmål på medellång sikt antagits inom EU. Under Europeiska rådets vårtoppmöte 2007 antogs målet att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 20% till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar höjs detta mål till 30%. Rådet beslutade även att 20% av EU:s energikonsumtion skall komma från förnyelsebara källor år 2020, att andelen biodrivmedel år 2020 ska vara 10%, samt att förbättra energieffektiviteten inom EU med 20% till år 2020 (Europeiska Unionens Råd 2007). I februari 2007 släpptes också IPCC Working Group I:s fjärde utvärderingsrapport om den vetenskapliga grunden till klimatpåverkan, vilken visade att man enats om att sannolikheten att klimatet redan påverkas och kommer att påverkas i framtiden är högre än vad man bedömde i den tredje utvärderingsrapporten (Naturvårdsverket 2007a). Utöver det svenska medellånga utsläppsmålet i 2006 års svenska klimatproposition föreslogs också att mål för samhällets olika sektorer skall tas fram; inför kontrollstationen 2008 bör det närmare utredas hur samhällets olika sektorer bedöms kunna bidra till uppfyllandet av målen på lång och medellång sikt med sektorsvisa inriktningsmål för Inriktningsmålen bör skapa en helhet som gör det tydligt hur de samlade klimatmålen kan nås (Regeringens proposition 2006, s. 85). Vilken typ av mål dessa sektorsvisa inriktningsmål skulle röra sig om anges däremot inte. Enligt Naturvårdsverket skulle det kunna röra sig om utsläppsmål men också mål som indikerar att sektorerna är på rätt väg och beredda för att möjliggöra mer långsiktiga utsläppsminskningar (Naturvårdsverket 2006). Sådana mål kan handla om samhälleliga drivkrafter till utsläpp (t.ex. konsumtionsmönster, infrastruktur), teknologisk och marknadsmässig utveckling, och/eller införande av styrmedel. 2 I proposition 2005/06:172 (s ) förtydligas att det svenska långsiktiga målet om koncentrationen av växthusgaser motsvarar en koncentration av koldioxid på 450ppm, vilket i sin tur motsvarar en temperaturhöjning om ca. 2 grader Celsius. I propositionen gjorde riksdagen också bedömningen att koncentrationsmålet behöver kompletteras med ett temperaturmål; att den globala temperaturhöjningen ska vara maximalt 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Detta mål var dock inte föremål för riksdagsbeslut. 3 Notera att detta förslag inte lades fram för riksdagsbeslut, utan endast presenterades som en bedömning av regeringen. 7

12 Propositionens förslag på närmare utredning av sektorsvisa inriktningsmål har sin bakgrund i riksdagens behandling av 2005 års miljömålsproposition (Regeringens proposition 2005). Samtliga partier förutom det dåvarande regeringspartiet uppgav i motioner och reservationer till Miljö- och Jordbruksutskottets betänkande att det fanns behov av delmål för olika sektorer under målet Begränsad klimatpåverkan (Miljö- och Jordbruksutskottet 2005). 4 Det föreslogs inte explicit att dessa delmål skulle handla enbart om utsläppsbegränsningar, men det var främst sådana mål man hade i åtanke. I voteringen bifölls en reservation, vilken innebar att regeringen uppmanades återkomma med förslag på tydliga delmål för sektorer. 5 Även i behandlingen av den efterföljande klimatpropositionen under våren 2006 (se ovan) påtalade flera partier att det fanns ett behov av sektorsmål (Miljö- och Jordbruksutskottet 2006). 6 I denna diskussion var det mer tydligt att man hade utsläppsmål (CO2 eller CO2-ekv) i åtanke. Folkpartiet föreslog att regeringen under år 2008 skulle ange hur bördefördelningen skulle se ut per sektor, samt ange lämpliga åtgärder sektorsvis. Centerpartiet ansåg att sektorsvisa mål behövdes från år 2010 och framåt. Miljöpartiet föreslog att utsläppsmål skulle specificeras för år 2010, 2015 och 2020 för exempelvis sektorerna industrin (den handlande sektorn), transporter, bostäder och övrigt, samt övriga växthusgaser. I riksdagens beslut om klimatpropositionen avslogs emellertid dessa förslag, och istället antogs propositionens förslag om en närmare utredning om sektorsvisa inriktningsmål. Den här studien är ett bidrag till Naturvårdsverkets utredning av frågan som görs inför kontrollstation Syfte Syftet med den här studien är att redovisa teorier och erfarenheter kring hur målstyrning generellt kan fungera som effektiv styrmetod, och att utifrån detta diskutera hur sektorsmål inom klimatområdet kan utformas. Hur sådana sektorsmål skall kunna fungera inom ramen för mer övergripande klimatmål analyseras. Frågor som behöver besvaras inkluderar vilket syfte och målgrupp som kan gälla för målen, vilken typ av mål som kan definieras (t.ex. utsläppsmål, åtgärdsmål, teknikutvecklingsmål), principer för bördefördelning mellan sektorer och/eller lämplig ambitionsnivå, förhållande till existerande nationella och sektorsvisa klimatmål på kort och lång sikt, samt definition av relevanta sektorer. Mer konkreta förslag på hur sektorsmål för transportsektorn skulle kunna se ut tas också fram. En målbild för transportsektorn år 2050 skissas upp, utifrån vilken en bedömning av möjliga mål görs. Analysen är inte fullständig utan har karaktären av ett tankeexperiment för att illustrera hur målen skulle kunna se ut antaget att man gick igenom en process för att formulera sådana mål. Rapporten är indelad i fem kapitel, som följer av det övergripande syftet. Efter den inledande bakgrunden som presenterats i detta kapitel (kapitel 1), diskuteras mål och styrning generellt inom politiken och specifikt inom miljöpolitiken i kapitel 2. Här besvaras grundläggande frågor kring målstyrning och förutsättningar för att det ska fungera effektivt. Denna genomgång belyser relevanta frågor som en eventuell formulering av sektorsmål måste ta hänsyn till. I kapitel 3 diskuteras möjliga sektorsmål mer konkret, i termer av vilka sektorer som kan vara relevanta, olika typer av sektorsmål och vilka syften dessa kan uppfylla, principer för fördelning av bördor och/eller sättande av ambitionsnivå emellan olika sektorer, samt förhållande till övriga nationella klimatmål. Kapitel 4 som 4 Se reservation 8 (m, fp, kd, c, mp) och 9 (v). 5 Riksdagens protokoll 2005/06:38, 5. 6 Se reservation 19 (m, fp, kd, c) och 20 (mp). 8

13 sedan följer presenterar en fallstudie av transportsektorn. Resonemangen som förts i avsnitten innan illustreras då med konkreta förslag på möjliga mål för transportsektorn. Slutligen presenteras några slutsatser i kapitel 5. 9

14 2 Mål och styrning 2.1 Allmänt om målstyrning Eftersom eventuella sektorsmål inom klimatområdet kan komma att ingå i det svenska systemet med miljömål är det värdefullt att generellt diskutera målstyrning som styrmodell, för att förstå vilken roll sektorsmål kan spela. Det fanns flera skäl till att systemet med miljömål infördes i den svenska miljöpolitiken i slutet av 1990-talet. Det fanns en politisk ambition att stärka miljöpolitiken och göra Sverige till ett föregångsland, vilket ledde till flera åtgärder vid sidan av målen (t.ex. skapandet av miljöbalken, krav på miljöledningssystem inom offentlig förvaltning, och införandet av sektorsansvar). Från ett praktiskt perspektiv uttrycktes också ett behov av att samla och systematisera de ca. 170 miljöpolitiska målsättningar som fanns fragmenterade i olika propositioner och skrivelser (Regeringens proposition 1997, s. 37). Men framförallt ansåg den dåvarande regeringen att målstyrning var ett effektivt styrsätt: I den nya strukturen ligger att miljökvalitetsmålen skall vara utgångspunkten för ett system med mål- och resultatstyrning, som enligt regeringens uppfattning är det effektivaste sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete med deltagare inom alla samhällsområden. Mål- och resultatstyrning innebär principiellt en styrning med hjälp av uppställda mål medan vägarna att nå dit inte bestäms i detalj. Miljökvalitetsmålen bildar således utgångspunkter för fortsatt precisering samt sektorsvis och geografisk anpassning. Myndigheter, företag och kommuner m.fl. ges därvid stor frihet att välja vägar för att nå målen. (ibid., s. 38). Idén om mål- och resultatstyrning som en lämplig styrmodell inom privata och offentliga organisationer lanserades redan på 1950-talet av Drucker (Parsons 1995, s. 478). Den fick större genomslag inom offentlig förvaltning på 1980-talet som en del av den bredare trenden new public management, vilken innebar att organisationsprinciper från privata sektorn alltmer överfördes till den offentliga (se t.ex. Hood 1991; Hughes 2003). I Sverige praktiseras mål- och resultatstyrning inom statlig verksamhet sedan slutet av 1980-talet (Ekonomistyrningsverket 2007). Enligt Vedung (2000, s ) råder tre grundprinciper för effektiv målstyrning: Tydliga och mätbara mål uppdragsgivaren specifierar mål (politiska eller verksamhetsrelaterade), antingen i formen av outputs (prestationer, d.v.s. myndigheternas tjänster eller produkter för att uppfylla sina åtaganden) eller outcomes (effekter, d.v.s. förändringar i samhället). Deltagande och delegering i beslutsfattandet uppdragstagaren bryter ned målet i delmål och utvecklar handlingsplaner, och bestämmer därmed hur målen ska uppnås. Objektiv uppföljning och utvärdering av resultaten resultaten i förhållande till målen följs upp och sprids bland de inblandade aktörerna, för att underlätta ansvarsutkrävande (vilket kan vara kopplat till påföljande belöning och straff). Målstyrning bygger alltså på ett delegerat ansvar och förtroende mellan politiker och myndigheter, kombinerat med regelbunden återkoppling och analys av resultatet. Antagandet är att målsättande och resultatutvärdering leder till ökad produktivitet, oberoende av om myndighetens motivation för måluppfyllelse primärt kommer från målet i sig eller från resultatutvärderingen och 10

15 ansvarsutkrävandet (ibid., s. 30). Motsatsen till målstyrning är process-orienterad styrning, där politiker formulerar regler för hur beslutsfattandet inom myndigheter ska gå till och på det viset influerar resultat och kostnader (ibid., s. 28). Det kan vara värt att notera att målstyrningslitteraturen alltså talar både om relativt detaljerade och tekniska verksamhetsmål för en myndighet ( outputs ) samt om bredare politiska målsättningar och visioner för effekter på samhället ( outcomes ). Medan grundprinciperna är desamma finns en viktig skillnad i det att myndigheten har större kontroll över uppfyllelsen av den förra typen mål, både i termer av mandat och rådighet för att vidta nödvändiga åtgärder samt praktisk möjlighet att påverka. Den senare typen av mål kan handla om samhälleliga förändringar, över vilka den aktuella myndigheten kan ha begränsad kontroll och där en mängd omvärldsfaktorer spelar in. Då beror effektiviteten också på kommunikationen av målen till andra samhällsaktörer och deras acceptans och vilja att bidra till dem. 2.2 De svenska miljömålen som ett målstyrningssystem Hittills har ingen grundlig utvärdering gjorts av miljömålen som en styrmodell inom miljöpolitiken, jämförd med andra möjliga styrmodeller. Miljömålsrådets utvärdering år 2004 (som därefter kommer att upprepas vart fjärde år) fokuserade mest på den faktiska måluppfyllelsen (Miljömålsrådet 2004), medan Riksrevisionen har undersökt rapporteringsaspekten mer avgränsat (Riksrevisionsverket 2001; Riksrevisionen 2005). Givetvis är det svårt att utvärdera miljömålen som styrmodell då vi inte har ett kontrafaktiskt fall att jämföra med. Dock har viss kritik mot systemet framförts. På ett allmänt plan har det framförts att miljömålen är en ofinansierad reform, som innebar att de inblandade myndigheterna gavs nya uppgifter och ansvar som inte nödvändigtvis åtföljdes av ökade resurser, specifika budgetar eller utökad rådighet. I övrigt kan kritiken kopplas till de tre grundprinciperna för målstyrning beskrivna ovan. När det gäller formuleringen av tydliga och mätbara mål, hävdar Edvardsson (2004) att vissa av målen är imprecist definierade och därmed ej utvärderbara, vilket underminerar återkopplingen av resultat och ansvarsutkrävande. Tarschys (2006) menar att det är ett generellt problem inom målstyrning av svensk offentlig förvaltning att de politiska målen måste konkretiseras och uttolkas till hög grad på myndighetsnivå. Han pekar på ett generellt problem där politiska mål ofta är välljudande men diffusa. I kontrast till denna kritik har det också framförts att delmålen under olika miljömål har till för stor del varit åtgärdsmål, t.ex. att ett handlingsprogram skall ha antagits till en viss tidpunkt. Dessa mål har hög grad av precision och konkretion, men är mer frånkopplade från reella resultat i miljön (d.v.s. de handlar om outputs snarare än outcomes ). Detta gäller särskilt eftersom delmålen inte reglerar kvalitén på handlingsprogrammet eller dess effektivitet. Miljömålsrådet ansåg i sin utvärdering 2004 att en tydligare gränsdragning behövdes mellan delmål och vad som kan anses vara åtgärder för att nå delmål (Miljömålsrådet 2004). Medan denna typ av åtgärdsdelmål kan anses ha fått otillbörlig vikt genom att de formellt har samma status som andra slags delmål (t.ex. delmål för olika slags utsläpp), verkar det dock orimligt att de skulle ges samma dignitet, resurstilldelning och uppmärksamhet i praktiken. När det gäller deltagande och delegering i beslutsfattandet har det framförts att problem med målkonflikter uppstår när målen operationaliseras och leder till åtgärdsförslag på myndighetsnivå, både mellan olika miljömål och mellan miljö- och andra samhälleliga mål. Det har upplevts problematiskt på myndighetsnivå att politikerna inte har angett någon inbördes prioritering mellan miljömålen eller några riktlinjer för hur målkonflikter ska lösas (Naturvårdsverket 1999; Edvardsson 2004). Vidare finns en generell risk i miljömålsarbetet, enligt Emmelin and Lerman (2006), att man 11

16 fokuserar alltför mycket på formuleringen av mål och alltför lite på de faktiska styrmedlen och åtgärderna som ska uppfylla målen. De menar att goda intentioner (mål) kan förväxlas med goda resultat (effekten av åtgärder). Slutligen, när det gäller uppföljning och utvärdering av resultaten har viss kritik framförts mot rapporteringssystemet av Riksrevisionen i dess utvärderingar (Riksrevisionsverket 2001; Riksrevisionen 2005). Man har funnit att vissa informationsflöden finns det för mycket av, medan andra saknas (t.ex. information om drivkrafterna bakom miljöproblemen, samhällsekonomiska beräkningar av åtgärders effektivitet, beskrivning av centrala målkonflikter). Emmelin and Lerman (2006) varnar för risken med att den uppföljning som genomförs sedan inte leder till tydligt ansvarsutkrävande. Ett generellt problem som Tarschys (2006) identifierar är att departementen inte mottar uppföljningsinformationen på ett tydligt och effektivt sätt, utan att myndigheterna upplever att deras rapportering inte leder till någon handling. Samtidigt med denna kritik visar det faktum att miljömålssystemet finns kvar och vidareutvecklas att åtminstone de politiska beslutsfattarna anser miljömålen vara viktiga. I Miljömålsrådets utvärdering uppmärksammade man också att nyttan av miljömålen inte enbart är instrumentell, d.v.s. att målen uppfylls. Man fann även indirekta positiva effekter, såsom tillkomsten av nya idéer, nya samarbeten, och nya samverkansformer mellan aktörerna som är inblandade (Miljömålsrådet 2004). Miljömålen kan också vara användbara som ett kommunikationsverktyg (ett sätt att kommunicera samhällets målsättningar) och ett verktyg för integrering av miljöfrågor i sektorspolitik. Den senare aspekten illustreras av att många olika sektorsmyndigheter är delaktiga i miljömålsarbetet på flera olika nivåer. Det kan finnas ett egenvärde i att konkretisera och dokumentera miljöpolitiska målsättningar, inte minst då miljömålen erbjuder tydliga hållpunkter i förhandlingar där olika politiska frågor ska prioriteras, t.ex. i den gemensamma beredningen mellan regeringsdepartementen. Sådana här mer indirekta effekter av och roller för mål kan vara minst lika viktiga som den instrumentella nyttan (måluppfyllelse, d.v.s. miljöförbättringar). Möjligen kan det dock ha konsekvenser för trovärdigheten i miljömålssystemet om det upplevs att de indirekta effekterna prioriteras högre än den rent instrumentella rollen, d.v.s. samtliga aktörers aktiva arbete med måluppfyllelse. Syftet med den här utredningen är inte att diskutera miljömålssystemet i sin helhet vidare, utan frågan är hur eventuella sektorsvisa mål under målet Begränsad klimatpåverkan kan lösa eller förvärra ovannämnda problem? Man kan konstatera att sektorsmål kan bidra till ökad precision och underlätta uttolkning av det övergripande målet Begränsad klimatpåverkan på myndighetsnivå, men deras egen precision och uttolkningssvårigheter beror givetvis på hur de formuleras. Medan sektorsmål i praktiken alltså kan underlätta uttolkningen av det övergripande klimatmålet, är det också viktigt att poängtera att man med sektorsmål delvis frångår principen om att inte definiera hur ett (övergripande) mål ska uppnås, d.v.s. hur och hur mycket olika sektorer ska bidra till ett nationellt mål. När det gäller målkonflikter så bör de typiska konflikterna mellan klimat- och andra miljömål samt mellan klimat- och andra samhällsmål redan vara kända och på något sätt hanterade. Däremot kan den explicita eller implicita bördefördelning av uppfyllelsen av de nationella klimatmålen mellan ekonomiska sektorer som sektorsmål skulle tydliggöra leda till mer akuta och politiskt laddade målkonflikter. Det skulle bli svårare dölja eller undvika svåra målkonflikter och ställningstaganden genom att hänvisa till att klimatproblemet bör lösas inom andra sektorer eller på en övergripande nationell nivå. Eftersom sektorsmål också skulle behöva förhålla sig till mer långsiktiga mål (år 2050) kan även målkonflikter över tid uppstå. Den typen av målkonflikter diskuteras mer nedan. 12

17 Problem med rapporteringen av måluppfyllelse är inget som antagandet av sektorsmål i sig kan eller ska lösa. Frågor gällande ansvarsutkrävande kan bli mer okomplicerade när det gäller sektorsmål då de ansvariga blir en mindre grupp sektorsaktörer snarare än ett nationellt kollektiv av statliga myndigheter, privata sektorn, och individer. Däremot kan bördekonflikter och ansvarsfördelning mellan sektorsmyndigheter och industrin bli mer uttalade då mer konkreta och sektorsspecifika mål och krav specificeras. Slutligen kan man konstatera att eventuella sektorsmål skulle kunna ha liknande indirekta positiva effekter som de nationella miljömålen har haft. I avsnitten nedan kommer dessa och andra frågor diskuteras mer ingående. 2.3 Hur styrande är mål? Om man väljer att formulera sektorsmål kan vissa lärdomar kring syfte och styrning dras från litteraturen. För både övergripande nationella mål och sektorsmål behövs ett eller flera syften, d.v.s. vad man vill åstadkomma med målen och vilken roll de ska i den övergripande klimatpolitiken. En central fråga när det gäller olika syften är hur styrande man önskar att målen ska vara. Ska sektorsmål på klimatområdet vara direkt och hårt styrande på sektorsaktörer, eller ska de spela en mer visionär eller symbolisk roll? Utifrån målstyrningslitteraturen kan man identifiera faktorer som påverkar styrkraften hos mål, och dessa kan kopplas till Vedungs tre grundprinciper för målstyrning. Princip I Specificering av tydliga och mätbara mål För det första, målens auktoritet beror till stor del på vem som sätter dem (se Tarschys 2006). I målstyrningsteori finns en idé om att mål ska vara högauktoritativa då uppdragsgivaren ska bestämma dem för uppdragstagaren (se ovan). T.ex. har riksdagen beslutat om de svenska miljömålen och delmålen som myndighetsväsendet ska uppfylla. Den breda parlamentariska enigheten om målen har sannolikt hjälpt, eller åtminstone inte stjälpt, myndigheterna i att få acceptans för sina åtgärder och skapa samarbetsvilja hos relevanta samhällsaktörer. Enligt den här idén skulle sektorsmål få högst auktoritet, och därmed starkare styrkraft, om de beslutades av riksdagen och ingick i regleringsbreven till myndigheterna. Dock kan det vara viktigt att skilja mellan teoretisk och faktisk upplevd auktoritet av målen hos myndigheter och andra samhällsaktörer. Tarschys (2006) pekar på problemet att traditionellt sett är politiska och högauktoritativa målformuleringar i sig ofta inte så kontroversiella eller konfliktfyllda, och därför inte så centrala i den politiska kommunikationen och inte så massmedialt intressanta. Det kan förekomma s.k. konstruktiv otydighet ( constructive ambiguity ), d.v.s. att en bred politisk överenskommelse kräver diffusa och mer otydliga mål som inrymmer kompromisser och som ger beslutsfattarna ett visst spelrum att omtolka målet i senare skede. I ett liknande resonemang hävdar Majone (1989) att politiska konflikter och uppmärksamhet ofta uppstår då åtgärder och styrmedel utvecklas snarare än vid specificeringen av mål, bl.a. eftersom fördelningsfrågor då kan bli tydligare. Detta innebär att mål satta av en auktoritär uppdragsgivare inte nödvändigtvis behöver vara högauktoritativa i praktiken, om de inte kommuniceras som sådana. Dock kan man tänka sig att sektorsmål, såtillvida att de fördelar en konkret och mätbar börda av att uppfylla ett högre mål, skulle vara relativt politiserade och frekvent förekommande i kommunikationen. Frågan är också om mål satta av uppdragstagarna själva, möjligen med hjälp och/eller medbestämmande av samhällsaktörerna de försöker påverka, nödvändigtvis är mindre auktoritativa. Iställer för att sätta mål top-down kan man tänkas sig mer av en bottom-up process, där ägandeskapet av målet är större bland samhällsaktörerna. Frivilliga överenskommelser inom miljöområdet har blivit mer vanligt förekommande (se t.ex. Naturvårdsverket 2000b), liksom helt industriledda initiativ (se t.ex. Beroende på hur en sådan process ser ut och hur 13

18 engagerade aktörerna är kan man tänka sig att den faktiska auktoriteten hos målen skulle kunna vara relativt hög. Åtminstone kan acceptansen av målen vara högre (se nedan). För det andra, målens styrkraft kan bero på deras formulering, och mer specifikt hur diffusa eller precisa de är. Målstyrningslitteraturen beskriver imprecisa och diffusa mål som mindre styrande och därmed mindre effektiva (Edvardsson 2004; Tarschys 2006). Man kan tänka sig att precist och tydligt formulerade mål inte kräver lika mycket uttolkning i termer av styrmedel och åtgärder, utan att samhällsaktörerna själva förstår vad som behöver göras. När det gäller uttolkning av ett mål i termer av styrmedel och åtgärder, har mål och styrmedel normalt setts som två skilda moment i offentlig styrning. Riksrevisionsverket (1986, s ) beskriver hur styrning består av normer (mål), styrmedel och tillsyn. När normer är påtvingade på en grupp aktörer behövs styrmedel (administrativa, ekonomiska eller informativa) för att verkställa normerna. Dock kan man ifrågasätta om uppdelningen mellan mål och styrmedel är så glasklar. Ett frivilligt mål kan t.ex. formuleras av regeringen som ett första steg mot gradvis hårdare styrmedel. Då blir hotet om efterföljande styrmedel den faktiska styrmekanismen. Att mål kan ses som styrmedel blir också tydligt om sektorsmål definieras i syfte att nå ett övergripande nationellt mål. Då frångår man delvis principen att låta samhället och marknaden bestämma vägen till det övergripande målets uppfyllelse (se citatet från miljömålspropositionen ovan, avsnitt 2.1). Poängen här är att man kanske snarare ska se övergripande politiska mål och styrmedel som två ändar av ett spektrum av styrning, snarare än två skilda kategorier. Sektorsmål kan då hamna emellan dessa två ändar. Det kan också påpekas att den faktiska styrning man vill uppnå med ett mål inte behöver vara enbart instrumentell, d.v.s. uppnå det resultat som målen specificerar. Det kan också finnas en indirekt och informell styrning man vill åstadkomma, såsom att sätta en fråga på den politiska agendan, stimulera till nya idéer, etablera samarbeten, o.s.v. (se ovan). Slutligen kan man möjligtvis kontrastera två olika filosofier kring hur mål bör formuleras och hur de antas styra. En mer rationalistisk filosofi kan vara att man först bedömer vilka förändringar som realistiskt kan åstadkommas, och utifrån det optimerar en lämplig målnivå och efterföljande styrmedel. Grundantagandet är då att styrningen fungerar bäst när målet är realistiskt och möjligt att uppfylla, och därigenom upplevs som trovärdigt. En mer politisk-ideologisk filosofi kan vara att formulera utopiska mål, för att mer proaktivt stimulera till större förändringar än vad marknaden hade åstadkommit under ett business-as-usual scenario. Nollvisionen för trafikdödligheten är ett exempel på en sådan filosofi. Princip II Deltagande och delegering i beslutsfattandet När det sedan gäller implementeringen och uppfyllandet av mål, har det påpekats att den styrning som mål potentiellt kan leda till beror på målgruppens acceptans och möjlighet att agera (se Emmelin and Lerman 2006; Tarschys 2006). Här kan man skilja mellan två målgrupper; den ansvariga myndigheten och de privata aktörer som behöver förändra sitt beteende för att målet ska uppnås. Gällande den förra, har det inom miljömålsarbetet uttryckts en oro över att de ansvariga myndigheterna inte har mandat, rådighet eller resurser för att utveckla de styrmedel och göra de interventioner som är nödvändiga för att nå målen. Utöver detta har det konstaterats att de har begränsad kontroll över utfallet, d.v.s. att det finns en mängd drivkrafter på de beteenden man vill förändra, varav statliga åtgärder och politiska signaler endast är en. Kanske kan man i dessa situationer tolka det så att målgruppen är riksdagen själv. Om myndigheterna själva inte har möjlighet och rådrum att uppfylla målen, så flyttas ansvaret över till riksdagen. 14

19 Gällande privata aktörer, är det svårt att finna generella tumregler i målstyrningslitteraturen för vad som gör mål mer eller mindre acceptabla och/eller möjliga, utan det verkar variera från fall till fall. Som nämnts ovan kan faktorer som auktoritet och ägandeskap påverka acceptansen. Huruvida målgruppens acceptans ska vara en bestämmande faktor när man sätter ambitionsnivån på målen är en annan fråga. Man kan ha filosofin att mål ska primärt vara realistiska över kort tid och inte utopiska, eller att mål ska primärt vara visionära och långsiktiga och stimulera till icke-realistiska förändringar (se ovan). När det gäller de svenska miljömålen har regeringen bestämt som kriterier för nya delmål att de ska vara realistiska att uppnå men med en fortsatt hög ambition, även om det innebär att det blir svårt att nå de mest ambitiöst formulerade målen (Regeringens proposition 2005, s. 19). Enligt Naturvårdsverket beskriver målen den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på sikt (Naturvårdsverket 2007c). Om man sätter målen utifrån den miljömässiga hållbarheten så kan det ju innebära att en del mål uppfattas som realistiska och andra som utopiska. Målgruppens acceptans kan också förändras över tid. Teknologi och marknadsförhållanden kan förändras, men även normer som styr företagande och individuell konsumtion samt den generella acceptansen för statliga interventioner. T.ex. har utsläppshandelssystemet för växthusgaser förändrat förutsättningarna för stora delar av den svenska industrin, och sannolikt också ökat acceptansen för eventuella sektorsmål inom klimatområdet. Som besrivet ovan beror målgruppens acceptans sannolikt på deras känsla av ägandeskap av målen och delaktighet i målformuleringen. Princip III Objektiv uppföljning och utvärdering av resultaten Slutligen så beror den faktiska styrkraften hos mål på hur väl de följs upp och åtföljs av någon form av sanktioner. Som beskrivits ovan kan hotet om negativa sanktioner eller löftet om positiva sanktioner vara den primära drivkraften till att myndigheter och andra samhällsaktörer aktivt engagerar sig i måluppfyllelsen. Det konstaterades ovan att ett fungerande ansvarsutkrävande är nödvändigt för trovärdigheten hos ett målsystem. Eftersom det är riksdagen som fastställt målen och enligt ovan ibland kan ses som målgruppen är det ytterst väljarna som kan vara den grupp som kan utkräva ansvar på valdagen. Ur detta perspektiv så kan det vara viktigt att ha delmål och sektorsmål. Om det bara finns ett mål på lång sikt så blir det svårt för väljarna att fylla denna funktion. Dessa frågor kring styrning är centrala när man definierar syften för mål; både mål rent generellt och för sektorsmål specifikt. Ska de ha former av lösare sektorsambitioner eller mer bindande och precisa resultatmål? Ska de säkerställa vissa framtida utfall, eller primärt skapa samsyn och gemensamma visioner hos aktörerna? I kapitel 3 kommer möjliga syften för sektorsmål diskuteras mer konkret, samt deras implikationer för olika egenskaper hos målen, såsom mätbarhet, precision, målgrupp. 2.4 Målkonflikter och tidsdimensionen Frågor kring syfte och styrning är alltså generella för alla typer av mål. I det klimatpolitiska sammanhanget konstaterades ovan att även tidsperspektivet och målkonflikter över tid är centrala frågor, då både kortsiktiga, medellånga och långsiktiga övergripande mål finns att förhålla sig till. Ovan beskrevs det att man hittills stött på två typer av målkonflikter inom miljömålsarbetet; externa, mellan miljö- och andra samhällsmål (t.ex. ekonomiska och sociala), och interna, mellan olika miljömål (Naturvårdsverket 1999). Man skulle även kunna tala om potentiella målkonflikter över tid, 15

20 d.v.s. mellan långsiktiga och kortsiktiga mål. I teorin kan det innebära att kortsiktiga mål förhindrar att långsiktiga mål uppnås, eller att totalkostnaden för att nå de långsiktiga målen blir högre än nödvändigt. I det här avsnittet illustreras sådana konflikter. Observera att målkonflikterna oftast inte handlar om målen i sig utan de åtgärder som görs nödvändiga som en konsekvens av målen. Syftet med att anta kortsiktiga mål och mål på medellång sikt är att underlätta för eller säkerställa uppfyllelsen av långsiktiga mål. Eventuella sektorsmål för år 2015 är tänkta att fungera på detta sätt inför klimatmålen på medellång sikt (2020) och på lång sikt (2050) (se ovan). De kan fungera som en påminnelse för aktörerna om nödvändiga tekniska förändringar och investeringar, och på ett mer konkret sätt då de är sektorsspecifika och inte nationellt aggregerade. Såtillvida att de uppfylls (genom att vara bindande eller på annat vis effektivt styrande) kan de även bidra till att totalkostnaden för minskningen av utsläpp av växthusgaser blir lägre. Figur 1 nedan visar hur de totala utsläppen på vägen för att nå ett långsiktigt mål kan minskas genom att ett korsiktigt delmål specificeras. Utsläppsbesparingen blir i detta fall ytan mellan de två kurvorna. Denna besparing kan sedan jämföras med nettokostnaden (positiv eller negativ) för att förlägga utsläppsminskningarna tidigare eller senare i tid. Tidiga utsläppsminskningar skapar större möjligheter att nå hårdare långsiktiga mål i det fall som ny kunskap skulle föranleda en justering av utsläppsmålet. Figur 1. Kortsiktiga och långsiktiga mål Utsläpp CO2ekv Mål 2020 Mål 2050 Tid Det här resonemanget visar att målkonflikter över tid inte behöver uppstå, utan tvärtom; att kortsiktiga delmål underlättar uppfyllelsen av mer långsiktiga mål. En viktig fråga här är istället när det kortsiktiga målet bör gälla, d.v.s. nära nutid eller nära det långsiktiga målet. Ska ett mer långsiktigt mål sättas för att tillåta nya investeringar att få effekt, eller ska ett mer kortsiktigt mål sättas för att mer proaktivt knuffa på nya investeringar? Den andra frågan är hur ambitiöst det kortsiktiga målet ska vara, d.v.s. om det ska ligga närmre utgångsläget i nutid eller närmre den långsiktiga målnivån. Dessa är avvägningar som får göras med hänsyn till behov av att försäkra sig om framtida utfall och till komparativa kostnader. 16

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Innehåll Klimat och transportsektorn Det ohållbara transportsystemet utveckling och drivkrafter Klimatmålen

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU. Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting

School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS. Fundamentals of Business Administration: Management Accounting School of Management and Economics Reg. No. EHV 2008/220/514 COURSE SYLLABUS Fundamentals of Business Administration: Management Accounting Course Code FE3001 Date of decision 2008-06-16 Decision-making

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem

Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem Utlysningen, myndigheternas önskemål Halvtidsutvärderingen Processer före beslut om ändrade nationella styrmedel Exempel

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Klassificering av brister från internaudit

Klassificering av brister från internaudit Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d)

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) Performance culture in policing Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) ResultatKultur Attityd, Beteende, Värderingar 1965 119 1990-tal Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

EU - makt och påverkan

EU - makt och påverkan EU - makt och påverkan ur ett regionalt perspektiv Måndag 15 juni 2009 ST09 1 Idag Europeisering 2 Europesiering (1) the interplay between changes in the relations between European states and changes within

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson

Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Policy and planning processes for promoting bicycle use in Sweden Kerstin Robertson Bicycle share of trips in urban areas in Sweden

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008

eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008 Erfaringer med lokal klimapolitikk I Sverige og eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008 Katarina Eckerberg Professor i offentlig förvaltning, Umeå universitet samt Deputy Director SEI Svensk

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

Genomförande av SSP och SMS i Sverige. Hur ökar vi flygsäkerheten bortom regelverket? Hur balanserar vi mellan produktion och säkerhet?

Genomförande av SSP och SMS i Sverige. Hur ökar vi flygsäkerheten bortom regelverket? Hur balanserar vi mellan produktion och säkerhet? Genomförande av SSP och SMS i Sverige Hur ökar vi flygsäkerheten bortom regelverket? Hur balanserar vi mellan produktion och säkerhet? Vi börjar med SSP State Safety Programme Varje ICAO-stat ska ha ett

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) En svensk klimatlag s betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) Miljömålssystemet Generationsmålet Miljökvalitetsmål Etappmål Fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning

Läs mer

Wood Buildings. -Development in Sweden 2005-2011. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council

Wood Buildings. -Development in Sweden 2005-2011. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council. Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council Wood Buildings -Development in Sweden 2005-2011 2011 Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council Skillnaden Kortare byggtider med 70 % Minskad personalstyrka

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv?

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv? Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv? Stefan Andersson 2014-11-06 Så beslutar EU EU-kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet Direktivet EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I 1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Finland har under sitt ordförandeskap inlett ett treårigt (2016-2018) prioritetsprojekt med målet att bereda och

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU 19 februari, Gothenburg Sustainability Day Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU Sebastian Marx 60, 70, 80% Majoriteten av lagstiftning som påverkar Sverige har sitt ursprung i EU.

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ltv 2015.1.1.1-839 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Dekan Avdelning/kansli:

Läs mer

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden

Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden Cross sectional planning for pandemic influenza in Sweden The task 1. Integrated planning across different sectors. A pandemic will impact on the whole of government and society. While Norway has a well-developed

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Klimatomställningen och miljömålen

Klimatomställningen och miljömålen Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson, Roger Hildingsson Presentation LETS Årskonferens 2012-11-22 Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter,

Läs mer