Kompletterande klimatmål med fokus på sektorsmål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompletterande klimatmål med fokus på sektorsmål"

Transkript

1 Kompletterande klimatmål med fokus på sektorsmål Åsa Persson 1, Daniel K. Jonsson 2, Lars J. Nilsson 3, Måns Nilsson 1 & Göran Finnveden 2 1 Stockholm Environment Institute, Kräftriket 2B, Stockholm 2 Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms, Samhällsplanering och Miljö, Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad, KTH, Stockholm 3 Miljö- och energisystem, Lunds Universitet, Box 118, Lund Miljöstrategisk analys fms Drottning Kristinas väg Stockholm

2 Titel: Kompletterande miljömål med fokus på sektorsmål Författare: Åsa Persson, Daniel K. Jonsson, Lars J Nilsson, Måns Nilsson och Göran Finnveden ISSN TRITA-INFRA-FMS 2007:13 Tryckt av: US AB, Stockholm,

3 Förord Den här utredningen utfördes på uppdrag av Naturvårdsverkets forskningssekretariat under perioden januari-maj Medverkande forskare och författare till slutrapporten var Åsa Persson (projektledare) och Måns Nilsson (SEI), Daniel K. Jonsson och Göran Finnveden (Avdelningen för Miljöstrategisk analys, KTH), och Lars J. Nilsson (Miljö- och energisystem, Lunds universitet). Två interna workshops hölls under arbetets gång. Forskargruppen redovisade även ett tidigare utkast under ett seminarium hos Naturvårdsverket den 16 april 2007, som ett bidrag till myndighetens arbete inför klimatpolitikens kontrollstation Arbetet med rapporten har finansierats av Naturvårdsverket. Vissa delar av den bygger även på pågående forskning inom EU-projektet Renewable Fuels for Advanced Powertrains (RENEW) och det Mistra-finansierade transportforskningsprogrammet IMPACT. Vi tackar de medverkande vid delredovisningsseminariet hos Naturvårdsverket för värdefulla synpunkter och kommentarer. Stockholm, maj Se Energimyndighetens hemsida, B C FBA.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary Inledning Bakgrund Syfte Mål och styrning Allmänt om målstyrning De svenska miljömålen som ett målstyrningssystem Hur styrande är mål? Målkonflikter och tidsdimensionen Slutsatser Möjliga typer av kompletterande sektorsmål Kort historik över diskussionen om sektorsmål Process för att ta fram kompletterande klimatmål Möjliga syften och målgrupper för sektorsmål Definition och avgränsning av relevanta sektorer Existerande klimatmål på nationell och sektorsnivå Målbild och tidsperspektiv Olika typer av mål Fördelningsfrågor relaterade till sektorsmål Slutsatser Fallstudie av sektorsmål inom transportsektorn Vad är transportsektorn? Vad styr dess utveckling? På väg mot medellånga mål omväg över långsiktig målbild Sektorsmål 2020 analys och värdering Avslutande kommentar på väg mot målbilden med sammansatta delmål Slutsatser Sektorsmål och målstyrning Att formulera sektorsmål Sektorsmål för transportsektorn...54 Referenser...56

5 Sammanfattning För miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns idag dels ett kortsiktigt delmål om att utsläppen skall minska med 4% till år 2008/2012 jämfört med 1990 och dels ett långsiktigt mål om att stabilisera koncentrationen av växthusgaser på en nivå motsvarande 550 ppm CO2 ekv, vilket tidigare ansågs motsvara en temperaturhöjning om 2 grader Celsius. I samband med att 2006 års klimatproposition föreslog ett nationellt utsläppsmål på medellång sikt att minska utsläppen med 25% jämfört med 1990 års nivåer till år 2020 beslutade riksdagen även att behovet av och den möjliga utformningen av sektorsvisa klimatmål skulle utredas inför kontrollstation Dessa mål skulle kunna vara utsläppsmål, men även andra typer av mål rörande t.ex. teknikutveckling, energianvändning, införande av styrmedel och åtgärder inom samhällets olika sektorer. Syftet med den här rapporten är att redovisa teorier och erfarenheter kring hur målstyrning generellt kan fungera som effektiv styrmetod, och att utifrån detta diskutera hur sektorsmål inom klimatområdet kan utformas. I form av ett tankeexperiment tas också fram mer konkreta förslag på hur sektorsmål för transportsektorn skulle kunna se ut. Att formulera mål är en naturlig del av politiken, men man kan också studera målstyrning som en styrmodell inom offentlig förvaltning (kapitel 2). Tre grundprinciper gäller för effektiv målstyrning: i) Tydliga och mätbara mål uppdragsgivaren specifierar mål (politiska eller verksamhetsrelaterade), antingen i formen av outputs (prestationer, d.v.s. myndigheternas tjänster eller produkter för att uppfylla sina åtaganden) eller outcomes (effekter, d.v.s. förändringar i samhället); ii) Deltagande och delegering i beslutsfattandet uppdragstagaren bryter ned målet i delmål och utvecklar handlingsplaner, och bestämmer därmed hur målen ska uppnås; iii) Objektiv uppföljning och utvärdering av resultaten resultaten i förhållande till målen följs upp och sprids bland de inblandade aktörerna, för att underlätta ansvarsutkrävande. En viktig skillnad är alltså om målen gäller för myndighetens verksamhet och prestationer eller för önskvärda effekter i samhället och miljön. De förra ligger mer inom myndighetens kontroll än de senare, och kan därmed ses som mer möjliga att uppfylla på kort sikt. En grundläggande fråga när det gäller införande och formulering av nya mål är hur pass styrande man vill att de ska vara och på vilket sätt. I litteraturen om målstyrning framgår att följande faktorer är viktiga: Auktoritet; Ägandeskap; Precision och konkretionsgrad; Underliggande styrningsfilosofi: Sektorsmyndigheternas mandat och praktiska möjlighet att uppfylla målen; Målgruppens acceptans; och Trovärdigt ansvarsutkrävande. Dessa grundläggande aspekter bör beaktas när man definierar syftet med sektorsmål på klimatområdet på ett mer konkret och praktiskt sätt. Generella frågor kring målstyrning är alltså viktiga även för framtagandet av sektorsmål. När det gäller sektorsmål på lång sikt är det även nödvändigt att fundera kring hur eventuella målkonflikter över tid kan undvikas. Dessa innebär att mer långsiktiga mål inte kan nås eller att det blir mer kostsamt då mer kortsiktiga mål uppmuntrat till teknologier och åtgärdsstrategier som lett till inlåsning eller som utgör cul-de-sacs - återvändsgränder. Därför bör långsiktiga mål ges hög prioritet i processen att ta fram sektorsmål på medellång sikt. Ett första steg i en process att ta fram sektorsmål på klimatområdet (kapitel 3) är att lära av tidigare försök. Idag finns klimatrelaterade mål formulerade inom vissa sektorer, men ett systematiskt försök har ännu inte genomförts på ett framgångsrikt sätt. Utifrån en sådan översyn kan man sedan identifiera följande steg i processen: 1

6 Identifiera aktörer som ska delta i processen och en koordinerande aktör, samt komma överens om arbetsformen och beslutsfattande Hittills har sektorsmål framförallt diskuterats som en fördelning av nationella utsläppsmål top-down från den politiska nivån (riksdagen). Sektorsmål kan också identifieras bottom-up genom att engagera sektorsaktörer i en dialogprocess. I vilket fall som helst bör processens steg och arbetsformer klarläggas för alla inblandade i ett tidigt skede. Formulera syfte och målgrupp för målen Syftet kan vara att skapa bindande utsläppsmål som säkerställer uppfyllelsen av överordnande nationella mål, att stödja sektorns egna klimatarbete eller att ge bränsle åt en bredare diskussion. Olika syften innebär att olika typer av mål är relevanta och att olika slags analyser behöver genomföras. Målgrupper kan vara producenter, konsumenter, och/eller myndigheter inom en sektor. Definiera relevanta sektorer Sektorerna behöver definieras och avgränsas gentemot varandra. En viktig fråga gäller om man ska anta ett livscykelperspektiv på sektorns produkter eller inte. Kartlägga existerande klimatmål på nationell och sektorsnivå För att koppla sektorsmål till övergripande mål och undvika målkonflikter över tid måste de existerande målen kartläggas. Även framtida mål och styrmedel på den internationella arenan behöver kartläggas, t.ex. utsläppshandelns utvidgning. Bestämma målbild och tidsperspektiv För att få en fylligare bild av det önskvärda framtida samhället än en viss utsläppsreduktion, krävs att en målbild för sektorn finns. En sådan målbild visar vilka strategier som kan vara relevanta att utforma medellånga sektorsmål i förhållande till. Bestämma vilken typ av mål som ska sättas Flera olika kategoriseringar kan användas som ett stöd för att sortera och analysera målförslag. Mål kan vara ribbmål, benchmarkingmål, utopiska mål, eller främjande/motverkandemål. Mål kan även indelas i den s.k. DPSIRmodellen (eng. Driving force, Pressure, State, Impact, Response). Bestämma vilken ambitionsnivå och/eller bördefördelning målen ska ha Om det handlar om disaggregering av ett nationellt utsläppsmål blir det en ren fördelning av en given börda. Även om det handlar om andra typer av mål (t.ex. teknikutveckling, samhälleliga drivkrafter) så kopplar sättandet av ambitionsnivån implicit till fördelningen av bördan mellan sektorerna, då det finns en tydlig jämförelsegrund mellan dem (nuvarande och framtida utsläpp av växthusgaser). Utifrån dessa processsteg utvecklas en checklista med frågor som stödjer analysen av möjliga mål för transportsektorn (kapitel 4). Genom att identifiera viktiga drivkrafter för transportsektorns utveckling samt strategiska områden (t.ex. bebyggelsemönster, transportekonomi, infrastrukturinvesteringar, flygets utveckling, långväga godstransporter, alternativa drivmedel), skapas en målbild för hur transporter sker år 2050 och vilken klimatpåverkan detta leder till. Utifrån en sådan målbild kan man sedan härleda vilka typer av mål som kan vara relevanta och intressanta på medellång sikt, d.v.s. år I denna rapport undersöks möjliga mål för transportsektorn inom tre bredare målområden. Mål inom området Fordon och drivmedel är kanske det enklaste fallet av de tre områden som diskuteras här. Det finns redan antagna mål genom EU:s drivmedelsdirektiv som anger att andelen biodrivmedel år 2010 skall utgöra 5,75% av drivmedelsförbrukningen. För 2020 har Rådet antagit målet om en andel på 10% biodrivmedel. Införandet av Ekonomiska styrmedel är inte bara ett medel för att nå mål 2

7 utan kan också vara ett mål i sig själv. Ekonomiska styrmedel kan handla om exempelvis skatter eller differentierade skatter, subventioner och bidrag, direktstöd till investerare och operatörer, forskningsstöd, eller avgifter typ vägavgifter och trängselavgifter. De mål som berör Infrastruktur och samhällsplanering är sannolikt de mål som har minst direkt koppling till konkreta utsläppsmål. Samtidigt är det intressant att notera att målbilden som skisseras för transportsektorn innehåller förändringar i samhällsplanering och bebyggelse som är långsamma processer. Det innebär att om man fokuserar på kortsiktiga förändringar så riskerar man att missa dessa aspekter, samtidigt som de kanske är nödvändiga för att nå de långsiktiga målen. Detta är alltså ett exempel på ett område där det kan vara intressant att formulera sektorsmål på medellång sikt för att få igång de processer som behövs på lång sikt. Slutligen, i den här rapporten diskuteras ett antal teoretiska aspekter av målstyrning och processen för att sätta mål. Vi tror att de kan vara ett stöd i processen med att definiera sektorsmål på klimatområdet. Vi vill understryka att vi tror att det finns ett stort värde med att definiera sådana mål och åtgärdsplaner. Teoretiska och praktiska svårigheter och problem bör därför inte förhindra att man startar en sådan process 3

8 Summary Under the Swedish national environmental objective Reduced Climate Impact, there is today a short-term target to reduce greenhouse gas emissions by at least 4% by 2008/2012 compared to 1990 levels and a long-term target to stabilize the concentration of greenhouse gases at a level of 550 ppm CO2 eqv, which was earlier seen as corresponding to an increase in temperature by 2 degrees Celsius. In conjunction with the proposal in the 2006 Climate Bill for a medium-term emission target i.e. to reduce emissions by 25% by 2020 compared to 1990 levels the Parliament also decided that the need for and the possible formulation of sector-specific targets should be studied before the climate policy reporting due in Such sector targets could be emission targets, but could also be other kinds of targets, e.g. regarding technology development, energy use, introduction of policy instruments in the sectors. The objective of this report is to provide an account of theories and experiences related to management-by-objectives (MBO) as a general governance and management approach, and based on this account discuss how sector targets within climate policy can be formulated. As an intellectual experiment some more concrete proposals for sector targets for the transport sector are then made. The formulation of objectives is a natural part of politics and policy, but one can also study MBO as a specific governance and management approach within public administration (chapter 2). There are three basic principles for effective target-setting and MBO: i) Clear and measurable goals principals (politicians or top administrators) specify goals, in the form of policy outputs (performance, i.e. the services or products a government authority provides to fulfil its mandate) or outcomes (effects, i.e. changes in society); ii) Delegation of decision-making agents (government authorities) break down the goal into more specific targets and develop action plans, and thereby decide on how the goal should be achieved; iii) Objective monitoring and evaluation of the results results on goal achievement are collected and disseminated among the actors involved, to ensure accountability of the results. An important distinction is thus whether the goals refer to the activities of the government authorities or to desirable effects in society and in the environment. The former are naturally more within the control of the authorities, and can therefore be seen as more easily achieved in the short term. A fundamental issue regarding the introduction and formulation of new objectives and targets is how steering or influential they should be on private behaviour and in what way. In the literature on MBO, the following factors for the steering effect of targets emerge as important: Authority; Ownership; Precision and specificity; Underlying management philosophy; Mandate and practical capacity of the government authority to achieve the targets; Acceptance by the target group; and Credible enforcement and accountability. These aspects should be considered when the specific purpose and role of sector targets within climate policy are defined in a more practical sense. General issues related to MBO are thus relevant to consider for the definition of sector targets in the climate policy context. For medium-term sector targets it is also necessary to think about how possible goal conflicts over time can be avoided. Such conflicts mean that long-term targets cannot be reached, or are reached at a higher cost, as short-term targets have encouraged the use of technologies and policy instruments that have led to technological lock-in or cul-de-sacs. Therefore, long-term targets should be given high priority in the process of developing sector targets for the medium-term. 4

9 A first step in a process for developing sector targets within climate policy (chapter 3) is to learn from previous experiences. Today there are climate targets for certain sectors in Sweden, but a systematic attempt covering all sectors have not yet been successfully made. Based on a review of previous experiences, the following steps in the process can then be identified: Identify which actors should participate in the process, a coordinating actor, and agree on the work process and decision-making roles So far, sector targets have primarily been discussed as a top-down sectoral distribution of the national emission targets by the political level (the Parliament). Sector targets could also be formulated in a bottom-up process by engaging sector stakeholders in a dialogue. In either case the steps in the process and distribution of work should be clarified for everyone involved at an early stage. Formulate the purpose and target group of the sector targets The purpose can be to create binding emissions targets that ensure the achievement of overarching national targets, to support the sector actors own climate work, or to fuel a wider discussion on climate policy. Different purposes mean that different types of targets are relevant and that different kinds of analyses need to be made. Target groups can be producers, consumers, and/or government authorities within a sector. Define relevant sectors The sectors subject to targets need to be defined and delimited against each other. A key question is whether to adopt a life-cycle perspective on the products of a sector or not. Identify and map out existing climate-related policy targets at the national and sector level In order to ensure coherency between sector and national-level targets and avoid goal conflicts over time, the existing medium- and long-term targets need to be mapped out. Also possible future goals and policy instruments developed in the international arena need to be mapped out, e.g. the expansion of emissions trading systems. Define a sector vision and decide on time perspective In order to generate a fuller picture of the desirable future society than a certain greenhouse gas emission reduction, a long-term vision of the sector is needed that addresses issues such as consumer behaviour, technology choice, etc. Such a vision indicates what kind of strategies are necessary for realizing the vision, hence the medium-term targets needed to support those strategies. Define what kind of targets should be set Several categorization schemes can be used to support the analysis of possible targets and their properties. Sector targets could be formulated as absolute levels, benchmarking targets, utopian targets, or promotion/ counteraction targets. Targets can also be categorized according the DPSIR model (Driving forces, Pressure, Impact, State, Response). Define the level of ambition of the targets or the allocation of burden If a national emission target is to be disaggregated among the sectors, it is purely an issue of distributing a given burden. However, also if other types of goals are considered (e.g. technology development, societal driving forces), their level of ambition is at least implicitly related to the relative allocation of burden between the sectors, since there is such a clear measure for comparing the sectors (i.e. current and future emissions of greenhouse gases). Based on these process steps, a checklist of key questions for target formulation is provided. This checklist supports the analysis of possible targets for the transport sector, as a case study (chapter 4). By identifying important driving forces for the development of the transport sector and key strategic areas (e.g. housing and building patterns, transport economy, investments in infrastructure, 5

10 development of aviation, long-range freight transport, alternative fuels), a vision for how transport takes place and how it affects the climate in 2050 is created. Based on such a vision, it is possible to deduce and discuss which types of targets can be relevant and interesting to consider in the mediumterm, i.e. in In the report, possible targets within three broad fields are examined. Targets within the field Vehicles and fuels are possibly the easiest to discuss. There are already targets adopted through the EU Directive on bio-fuels that state that the proportion of bio-fuels in 2010 shall be 5.75% of total transport fuel consumption. The Council has now decided that this proportion should increase to 10% in The introduction of Economic instruments is not just a means to reach targets, but their introduction or expansion by a certain point in time can also be a target in itself. Economic instruments can involve, for example, environmental taxes or differentiated taxes, subsidies, grants to investors and operators, R&D support, or charges in the form of road or congestion charges. The targets within the field of Infrastructure and planning are probably those with the least direct link to emission targets. At the same time, it is interesting to observe that the vision that is sketched out for the transport sector involves changes in spatial planning and housing which are by nature slow processes. This means that if one focuses only on short-term changes and actions, there is a risk that these aspects are lost, even though they are crucial for achieving the long-term emission targets. This is thus an example of a field where it could be interesting to formulate medium-term sector targets to start the longer-term, slower processes of change. To conclude, in this report some theoretical aspects of MBO and the process of setting targets are discussed. These aspects and the process description can support the definition of sector targets within climate policy. We wish to emphasise that it should be a valuable pursuit to define such targets and related action strategies. Theoretical and practical difficulties and problems should therefore not hinder such a process to be started. 6

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund För miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns idag dels ett kortsiktigt delmål om att utsläppen skall minska med 4% till år 2008/2012 jämfört med 1990 och dels ett långsiktigt mål om att stabilisera koncentrationen av växthusgaser på en nivå motsvarande 550 ppm CO2 ekv, vilket tidigare ansågs motsvara en temperaturhöjning om 2 grader Celsius. 2 Gällande det senare har angetts att år 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Naturvårdsverket har tillsammans med Energimyndigheten talat för ett behov av mål på medellång sikt, d.v.s. år I klimatpropositionen som presenterades i mars 2006 gjorde också den dåvarande regeringen bedömningen att ett sådant mål behövs; utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 25% lägre än utsläppen 1990 (Regeringens proposition 2006, s. 82). 3 På den internationella arenan har sedan 2006 års svenska klimatproposition nya klimatmål på medellång sikt antagits inom EU. Under Europeiska rådets vårtoppmöte 2007 antogs målet att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 20% till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar höjs detta mål till 30%. Rådet beslutade även att 20% av EU:s energikonsumtion skall komma från förnyelsebara källor år 2020, att andelen biodrivmedel år 2020 ska vara 10%, samt att förbättra energieffektiviteten inom EU med 20% till år 2020 (Europeiska Unionens Råd 2007). I februari 2007 släpptes också IPCC Working Group I:s fjärde utvärderingsrapport om den vetenskapliga grunden till klimatpåverkan, vilken visade att man enats om att sannolikheten att klimatet redan påverkas och kommer att påverkas i framtiden är högre än vad man bedömde i den tredje utvärderingsrapporten (Naturvårdsverket 2007a). Utöver det svenska medellånga utsläppsmålet i 2006 års svenska klimatproposition föreslogs också att mål för samhällets olika sektorer skall tas fram; inför kontrollstationen 2008 bör det närmare utredas hur samhällets olika sektorer bedöms kunna bidra till uppfyllandet av målen på lång och medellång sikt med sektorsvisa inriktningsmål för Inriktningsmålen bör skapa en helhet som gör det tydligt hur de samlade klimatmålen kan nås (Regeringens proposition 2006, s. 85). Vilken typ av mål dessa sektorsvisa inriktningsmål skulle röra sig om anges däremot inte. Enligt Naturvårdsverket skulle det kunna röra sig om utsläppsmål men också mål som indikerar att sektorerna är på rätt väg och beredda för att möjliggöra mer långsiktiga utsläppsminskningar (Naturvårdsverket 2006). Sådana mål kan handla om samhälleliga drivkrafter till utsläpp (t.ex. konsumtionsmönster, infrastruktur), teknologisk och marknadsmässig utveckling, och/eller införande av styrmedel. 2 I proposition 2005/06:172 (s ) förtydligas att det svenska långsiktiga målet om koncentrationen av växthusgaser motsvarar en koncentration av koldioxid på 450ppm, vilket i sin tur motsvarar en temperaturhöjning om ca. 2 grader Celsius. I propositionen gjorde riksdagen också bedömningen att koncentrationsmålet behöver kompletteras med ett temperaturmål; att den globala temperaturhöjningen ska vara maximalt 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Detta mål var dock inte föremål för riksdagsbeslut. 3 Notera att detta förslag inte lades fram för riksdagsbeslut, utan endast presenterades som en bedömning av regeringen. 7

12 Propositionens förslag på närmare utredning av sektorsvisa inriktningsmål har sin bakgrund i riksdagens behandling av 2005 års miljömålsproposition (Regeringens proposition 2005). Samtliga partier förutom det dåvarande regeringspartiet uppgav i motioner och reservationer till Miljö- och Jordbruksutskottets betänkande att det fanns behov av delmål för olika sektorer under målet Begränsad klimatpåverkan (Miljö- och Jordbruksutskottet 2005). 4 Det föreslogs inte explicit att dessa delmål skulle handla enbart om utsläppsbegränsningar, men det var främst sådana mål man hade i åtanke. I voteringen bifölls en reservation, vilken innebar att regeringen uppmanades återkomma med förslag på tydliga delmål för sektorer. 5 Även i behandlingen av den efterföljande klimatpropositionen under våren 2006 (se ovan) påtalade flera partier att det fanns ett behov av sektorsmål (Miljö- och Jordbruksutskottet 2006). 6 I denna diskussion var det mer tydligt att man hade utsläppsmål (CO2 eller CO2-ekv) i åtanke. Folkpartiet föreslog att regeringen under år 2008 skulle ange hur bördefördelningen skulle se ut per sektor, samt ange lämpliga åtgärder sektorsvis. Centerpartiet ansåg att sektorsvisa mål behövdes från år 2010 och framåt. Miljöpartiet föreslog att utsläppsmål skulle specificeras för år 2010, 2015 och 2020 för exempelvis sektorerna industrin (den handlande sektorn), transporter, bostäder och övrigt, samt övriga växthusgaser. I riksdagens beslut om klimatpropositionen avslogs emellertid dessa förslag, och istället antogs propositionens förslag om en närmare utredning om sektorsvisa inriktningsmål. Den här studien är ett bidrag till Naturvårdsverkets utredning av frågan som görs inför kontrollstation Syfte Syftet med den här studien är att redovisa teorier och erfarenheter kring hur målstyrning generellt kan fungera som effektiv styrmetod, och att utifrån detta diskutera hur sektorsmål inom klimatområdet kan utformas. Hur sådana sektorsmål skall kunna fungera inom ramen för mer övergripande klimatmål analyseras. Frågor som behöver besvaras inkluderar vilket syfte och målgrupp som kan gälla för målen, vilken typ av mål som kan definieras (t.ex. utsläppsmål, åtgärdsmål, teknikutvecklingsmål), principer för bördefördelning mellan sektorer och/eller lämplig ambitionsnivå, förhållande till existerande nationella och sektorsvisa klimatmål på kort och lång sikt, samt definition av relevanta sektorer. Mer konkreta förslag på hur sektorsmål för transportsektorn skulle kunna se ut tas också fram. En målbild för transportsektorn år 2050 skissas upp, utifrån vilken en bedömning av möjliga mål görs. Analysen är inte fullständig utan har karaktären av ett tankeexperiment för att illustrera hur målen skulle kunna se ut antaget att man gick igenom en process för att formulera sådana mål. Rapporten är indelad i fem kapitel, som följer av det övergripande syftet. Efter den inledande bakgrunden som presenterats i detta kapitel (kapitel 1), diskuteras mål och styrning generellt inom politiken och specifikt inom miljöpolitiken i kapitel 2. Här besvaras grundläggande frågor kring målstyrning och förutsättningar för att det ska fungera effektivt. Denna genomgång belyser relevanta frågor som en eventuell formulering av sektorsmål måste ta hänsyn till. I kapitel 3 diskuteras möjliga sektorsmål mer konkret, i termer av vilka sektorer som kan vara relevanta, olika typer av sektorsmål och vilka syften dessa kan uppfylla, principer för fördelning av bördor och/eller sättande av ambitionsnivå emellan olika sektorer, samt förhållande till övriga nationella klimatmål. Kapitel 4 som 4 Se reservation 8 (m, fp, kd, c, mp) och 9 (v). 5 Riksdagens protokoll 2005/06:38, 5. 6 Se reservation 19 (m, fp, kd, c) och 20 (mp). 8

13 sedan följer presenterar en fallstudie av transportsektorn. Resonemangen som förts i avsnitten innan illustreras då med konkreta förslag på möjliga mål för transportsektorn. Slutligen presenteras några slutsatser i kapitel 5. 9

14 2 Mål och styrning 2.1 Allmänt om målstyrning Eftersom eventuella sektorsmål inom klimatområdet kan komma att ingå i det svenska systemet med miljömål är det värdefullt att generellt diskutera målstyrning som styrmodell, för att förstå vilken roll sektorsmål kan spela. Det fanns flera skäl till att systemet med miljömål infördes i den svenska miljöpolitiken i slutet av 1990-talet. Det fanns en politisk ambition att stärka miljöpolitiken och göra Sverige till ett föregångsland, vilket ledde till flera åtgärder vid sidan av målen (t.ex. skapandet av miljöbalken, krav på miljöledningssystem inom offentlig förvaltning, och införandet av sektorsansvar). Från ett praktiskt perspektiv uttrycktes också ett behov av att samla och systematisera de ca. 170 miljöpolitiska målsättningar som fanns fragmenterade i olika propositioner och skrivelser (Regeringens proposition 1997, s. 37). Men framförallt ansåg den dåvarande regeringen att målstyrning var ett effektivt styrsätt: I den nya strukturen ligger att miljökvalitetsmålen skall vara utgångspunkten för ett system med mål- och resultatstyrning, som enligt regeringens uppfattning är det effektivaste sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete med deltagare inom alla samhällsområden. Mål- och resultatstyrning innebär principiellt en styrning med hjälp av uppställda mål medan vägarna att nå dit inte bestäms i detalj. Miljökvalitetsmålen bildar således utgångspunkter för fortsatt precisering samt sektorsvis och geografisk anpassning. Myndigheter, företag och kommuner m.fl. ges därvid stor frihet att välja vägar för att nå målen. (ibid., s. 38). Idén om mål- och resultatstyrning som en lämplig styrmodell inom privata och offentliga organisationer lanserades redan på 1950-talet av Drucker (Parsons 1995, s. 478). Den fick större genomslag inom offentlig förvaltning på 1980-talet som en del av den bredare trenden new public management, vilken innebar att organisationsprinciper från privata sektorn alltmer överfördes till den offentliga (se t.ex. Hood 1991; Hughes 2003). I Sverige praktiseras mål- och resultatstyrning inom statlig verksamhet sedan slutet av 1980-talet (Ekonomistyrningsverket 2007). Enligt Vedung (2000, s ) råder tre grundprinciper för effektiv målstyrning: Tydliga och mätbara mål uppdragsgivaren specifierar mål (politiska eller verksamhetsrelaterade), antingen i formen av outputs (prestationer, d.v.s. myndigheternas tjänster eller produkter för att uppfylla sina åtaganden) eller outcomes (effekter, d.v.s. förändringar i samhället). Deltagande och delegering i beslutsfattandet uppdragstagaren bryter ned målet i delmål och utvecklar handlingsplaner, och bestämmer därmed hur målen ska uppnås. Objektiv uppföljning och utvärdering av resultaten resultaten i förhållande till målen följs upp och sprids bland de inblandade aktörerna, för att underlätta ansvarsutkrävande (vilket kan vara kopplat till påföljande belöning och straff). Målstyrning bygger alltså på ett delegerat ansvar och förtroende mellan politiker och myndigheter, kombinerat med regelbunden återkoppling och analys av resultatet. Antagandet är att målsättande och resultatutvärdering leder till ökad produktivitet, oberoende av om myndighetens motivation för måluppfyllelse primärt kommer från målet i sig eller från resultatutvärderingen och 10

15 ansvarsutkrävandet (ibid., s. 30). Motsatsen till målstyrning är process-orienterad styrning, där politiker formulerar regler för hur beslutsfattandet inom myndigheter ska gå till och på det viset influerar resultat och kostnader (ibid., s. 28). Det kan vara värt att notera att målstyrningslitteraturen alltså talar både om relativt detaljerade och tekniska verksamhetsmål för en myndighet ( outputs ) samt om bredare politiska målsättningar och visioner för effekter på samhället ( outcomes ). Medan grundprinciperna är desamma finns en viktig skillnad i det att myndigheten har större kontroll över uppfyllelsen av den förra typen mål, både i termer av mandat och rådighet för att vidta nödvändiga åtgärder samt praktisk möjlighet att påverka. Den senare typen av mål kan handla om samhälleliga förändringar, över vilka den aktuella myndigheten kan ha begränsad kontroll och där en mängd omvärldsfaktorer spelar in. Då beror effektiviteten också på kommunikationen av målen till andra samhällsaktörer och deras acceptans och vilja att bidra till dem. 2.2 De svenska miljömålen som ett målstyrningssystem Hittills har ingen grundlig utvärdering gjorts av miljömålen som en styrmodell inom miljöpolitiken, jämförd med andra möjliga styrmodeller. Miljömålsrådets utvärdering år 2004 (som därefter kommer att upprepas vart fjärde år) fokuserade mest på den faktiska måluppfyllelsen (Miljömålsrådet 2004), medan Riksrevisionen har undersökt rapporteringsaspekten mer avgränsat (Riksrevisionsverket 2001; Riksrevisionen 2005). Givetvis är det svårt att utvärdera miljömålen som styrmodell då vi inte har ett kontrafaktiskt fall att jämföra med. Dock har viss kritik mot systemet framförts. På ett allmänt plan har det framförts att miljömålen är en ofinansierad reform, som innebar att de inblandade myndigheterna gavs nya uppgifter och ansvar som inte nödvändigtvis åtföljdes av ökade resurser, specifika budgetar eller utökad rådighet. I övrigt kan kritiken kopplas till de tre grundprinciperna för målstyrning beskrivna ovan. När det gäller formuleringen av tydliga och mätbara mål, hävdar Edvardsson (2004) att vissa av målen är imprecist definierade och därmed ej utvärderbara, vilket underminerar återkopplingen av resultat och ansvarsutkrävande. Tarschys (2006) menar att det är ett generellt problem inom målstyrning av svensk offentlig förvaltning att de politiska målen måste konkretiseras och uttolkas till hög grad på myndighetsnivå. Han pekar på ett generellt problem där politiska mål ofta är välljudande men diffusa. I kontrast till denna kritik har det också framförts att delmålen under olika miljömål har till för stor del varit åtgärdsmål, t.ex. att ett handlingsprogram skall ha antagits till en viss tidpunkt. Dessa mål har hög grad av precision och konkretion, men är mer frånkopplade från reella resultat i miljön (d.v.s. de handlar om outputs snarare än outcomes ). Detta gäller särskilt eftersom delmålen inte reglerar kvalitén på handlingsprogrammet eller dess effektivitet. Miljömålsrådet ansåg i sin utvärdering 2004 att en tydligare gränsdragning behövdes mellan delmål och vad som kan anses vara åtgärder för att nå delmål (Miljömålsrådet 2004). Medan denna typ av åtgärdsdelmål kan anses ha fått otillbörlig vikt genom att de formellt har samma status som andra slags delmål (t.ex. delmål för olika slags utsläpp), verkar det dock orimligt att de skulle ges samma dignitet, resurstilldelning och uppmärksamhet i praktiken. När det gäller deltagande och delegering i beslutsfattandet har det framförts att problem med målkonflikter uppstår när målen operationaliseras och leder till åtgärdsförslag på myndighetsnivå, både mellan olika miljömål och mellan miljö- och andra samhälleliga mål. Det har upplevts problematiskt på myndighetsnivå att politikerna inte har angett någon inbördes prioritering mellan miljömålen eller några riktlinjer för hur målkonflikter ska lösas (Naturvårdsverket 1999; Edvardsson 2004). Vidare finns en generell risk i miljömålsarbetet, enligt Emmelin and Lerman (2006), att man 11

16 fokuserar alltför mycket på formuleringen av mål och alltför lite på de faktiska styrmedlen och åtgärderna som ska uppfylla målen. De menar att goda intentioner (mål) kan förväxlas med goda resultat (effekten av åtgärder). Slutligen, när det gäller uppföljning och utvärdering av resultaten har viss kritik framförts mot rapporteringssystemet av Riksrevisionen i dess utvärderingar (Riksrevisionsverket 2001; Riksrevisionen 2005). Man har funnit att vissa informationsflöden finns det för mycket av, medan andra saknas (t.ex. information om drivkrafterna bakom miljöproblemen, samhällsekonomiska beräkningar av åtgärders effektivitet, beskrivning av centrala målkonflikter). Emmelin and Lerman (2006) varnar för risken med att den uppföljning som genomförs sedan inte leder till tydligt ansvarsutkrävande. Ett generellt problem som Tarschys (2006) identifierar är att departementen inte mottar uppföljningsinformationen på ett tydligt och effektivt sätt, utan att myndigheterna upplever att deras rapportering inte leder till någon handling. Samtidigt med denna kritik visar det faktum att miljömålssystemet finns kvar och vidareutvecklas att åtminstone de politiska beslutsfattarna anser miljömålen vara viktiga. I Miljömålsrådets utvärdering uppmärksammade man också att nyttan av miljömålen inte enbart är instrumentell, d.v.s. att målen uppfylls. Man fann även indirekta positiva effekter, såsom tillkomsten av nya idéer, nya samarbeten, och nya samverkansformer mellan aktörerna som är inblandade (Miljömålsrådet 2004). Miljömålen kan också vara användbara som ett kommunikationsverktyg (ett sätt att kommunicera samhällets målsättningar) och ett verktyg för integrering av miljöfrågor i sektorspolitik. Den senare aspekten illustreras av att många olika sektorsmyndigheter är delaktiga i miljömålsarbetet på flera olika nivåer. Det kan finnas ett egenvärde i att konkretisera och dokumentera miljöpolitiska målsättningar, inte minst då miljömålen erbjuder tydliga hållpunkter i förhandlingar där olika politiska frågor ska prioriteras, t.ex. i den gemensamma beredningen mellan regeringsdepartementen. Sådana här mer indirekta effekter av och roller för mål kan vara minst lika viktiga som den instrumentella nyttan (måluppfyllelse, d.v.s. miljöförbättringar). Möjligen kan det dock ha konsekvenser för trovärdigheten i miljömålssystemet om det upplevs att de indirekta effekterna prioriteras högre än den rent instrumentella rollen, d.v.s. samtliga aktörers aktiva arbete med måluppfyllelse. Syftet med den här utredningen är inte att diskutera miljömålssystemet i sin helhet vidare, utan frågan är hur eventuella sektorsvisa mål under målet Begränsad klimatpåverkan kan lösa eller förvärra ovannämnda problem? Man kan konstatera att sektorsmål kan bidra till ökad precision och underlätta uttolkning av det övergripande målet Begränsad klimatpåverkan på myndighetsnivå, men deras egen precision och uttolkningssvårigheter beror givetvis på hur de formuleras. Medan sektorsmål i praktiken alltså kan underlätta uttolkningen av det övergripande klimatmålet, är det också viktigt att poängtera att man med sektorsmål delvis frångår principen om att inte definiera hur ett (övergripande) mål ska uppnås, d.v.s. hur och hur mycket olika sektorer ska bidra till ett nationellt mål. När det gäller målkonflikter så bör de typiska konflikterna mellan klimat- och andra miljömål samt mellan klimat- och andra samhällsmål redan vara kända och på något sätt hanterade. Däremot kan den explicita eller implicita bördefördelning av uppfyllelsen av de nationella klimatmålen mellan ekonomiska sektorer som sektorsmål skulle tydliggöra leda till mer akuta och politiskt laddade målkonflikter. Det skulle bli svårare dölja eller undvika svåra målkonflikter och ställningstaganden genom att hänvisa till att klimatproblemet bör lösas inom andra sektorer eller på en övergripande nationell nivå. Eftersom sektorsmål också skulle behöva förhålla sig till mer långsiktiga mål (år 2050) kan även målkonflikter över tid uppstå. Den typen av målkonflikter diskuteras mer nedan. 12

17 Problem med rapporteringen av måluppfyllelse är inget som antagandet av sektorsmål i sig kan eller ska lösa. Frågor gällande ansvarsutkrävande kan bli mer okomplicerade när det gäller sektorsmål då de ansvariga blir en mindre grupp sektorsaktörer snarare än ett nationellt kollektiv av statliga myndigheter, privata sektorn, och individer. Däremot kan bördekonflikter och ansvarsfördelning mellan sektorsmyndigheter och industrin bli mer uttalade då mer konkreta och sektorsspecifika mål och krav specificeras. Slutligen kan man konstatera att eventuella sektorsmål skulle kunna ha liknande indirekta positiva effekter som de nationella miljömålen har haft. I avsnitten nedan kommer dessa och andra frågor diskuteras mer ingående. 2.3 Hur styrande är mål? Om man väljer att formulera sektorsmål kan vissa lärdomar kring syfte och styrning dras från litteraturen. För både övergripande nationella mål och sektorsmål behövs ett eller flera syften, d.v.s. vad man vill åstadkomma med målen och vilken roll de ska i den övergripande klimatpolitiken. En central fråga när det gäller olika syften är hur styrande man önskar att målen ska vara. Ska sektorsmål på klimatområdet vara direkt och hårt styrande på sektorsaktörer, eller ska de spela en mer visionär eller symbolisk roll? Utifrån målstyrningslitteraturen kan man identifiera faktorer som påverkar styrkraften hos mål, och dessa kan kopplas till Vedungs tre grundprinciper för målstyrning. Princip I Specificering av tydliga och mätbara mål För det första, målens auktoritet beror till stor del på vem som sätter dem (se Tarschys 2006). I målstyrningsteori finns en idé om att mål ska vara högauktoritativa då uppdragsgivaren ska bestämma dem för uppdragstagaren (se ovan). T.ex. har riksdagen beslutat om de svenska miljömålen och delmålen som myndighetsväsendet ska uppfylla. Den breda parlamentariska enigheten om målen har sannolikt hjälpt, eller åtminstone inte stjälpt, myndigheterna i att få acceptans för sina åtgärder och skapa samarbetsvilja hos relevanta samhällsaktörer. Enligt den här idén skulle sektorsmål få högst auktoritet, och därmed starkare styrkraft, om de beslutades av riksdagen och ingick i regleringsbreven till myndigheterna. Dock kan det vara viktigt att skilja mellan teoretisk och faktisk upplevd auktoritet av målen hos myndigheter och andra samhällsaktörer. Tarschys (2006) pekar på problemet att traditionellt sett är politiska och högauktoritativa målformuleringar i sig ofta inte så kontroversiella eller konfliktfyllda, och därför inte så centrala i den politiska kommunikationen och inte så massmedialt intressanta. Det kan förekomma s.k. konstruktiv otydighet ( constructive ambiguity ), d.v.s. att en bred politisk överenskommelse kräver diffusa och mer otydliga mål som inrymmer kompromisser och som ger beslutsfattarna ett visst spelrum att omtolka målet i senare skede. I ett liknande resonemang hävdar Majone (1989) att politiska konflikter och uppmärksamhet ofta uppstår då åtgärder och styrmedel utvecklas snarare än vid specificeringen av mål, bl.a. eftersom fördelningsfrågor då kan bli tydligare. Detta innebär att mål satta av en auktoritär uppdragsgivare inte nödvändigtvis behöver vara högauktoritativa i praktiken, om de inte kommuniceras som sådana. Dock kan man tänka sig att sektorsmål, såtillvida att de fördelar en konkret och mätbar börda av att uppfylla ett högre mål, skulle vara relativt politiserade och frekvent förekommande i kommunikationen. Frågan är också om mål satta av uppdragstagarna själva, möjligen med hjälp och/eller medbestämmande av samhällsaktörerna de försöker påverka, nödvändigtvis är mindre auktoritativa. Iställer för att sätta mål top-down kan man tänkas sig mer av en bottom-up process, där ägandeskapet av målet är större bland samhällsaktörerna. Frivilliga överenskommelser inom miljöområdet har blivit mer vanligt förekommande (se t.ex. Naturvårdsverket 2000b), liksom helt industriledda initiativ (se t.ex. Beroende på hur en sådan process ser ut och hur 13

18 engagerade aktörerna är kan man tänka sig att den faktiska auktoriteten hos målen skulle kunna vara relativt hög. Åtminstone kan acceptansen av målen vara högre (se nedan). För det andra, målens styrkraft kan bero på deras formulering, och mer specifikt hur diffusa eller precisa de är. Målstyrningslitteraturen beskriver imprecisa och diffusa mål som mindre styrande och därmed mindre effektiva (Edvardsson 2004; Tarschys 2006). Man kan tänka sig att precist och tydligt formulerade mål inte kräver lika mycket uttolkning i termer av styrmedel och åtgärder, utan att samhällsaktörerna själva förstår vad som behöver göras. När det gäller uttolkning av ett mål i termer av styrmedel och åtgärder, har mål och styrmedel normalt setts som två skilda moment i offentlig styrning. Riksrevisionsverket (1986, s ) beskriver hur styrning består av normer (mål), styrmedel och tillsyn. När normer är påtvingade på en grupp aktörer behövs styrmedel (administrativa, ekonomiska eller informativa) för att verkställa normerna. Dock kan man ifrågasätta om uppdelningen mellan mål och styrmedel är så glasklar. Ett frivilligt mål kan t.ex. formuleras av regeringen som ett första steg mot gradvis hårdare styrmedel. Då blir hotet om efterföljande styrmedel den faktiska styrmekanismen. Att mål kan ses som styrmedel blir också tydligt om sektorsmål definieras i syfte att nå ett övergripande nationellt mål. Då frångår man delvis principen att låta samhället och marknaden bestämma vägen till det övergripande målets uppfyllelse (se citatet från miljömålspropositionen ovan, avsnitt 2.1). Poängen här är att man kanske snarare ska se övergripande politiska mål och styrmedel som två ändar av ett spektrum av styrning, snarare än två skilda kategorier. Sektorsmål kan då hamna emellan dessa två ändar. Det kan också påpekas att den faktiska styrning man vill uppnå med ett mål inte behöver vara enbart instrumentell, d.v.s. uppnå det resultat som målen specificerar. Det kan också finnas en indirekt och informell styrning man vill åstadkomma, såsom att sätta en fråga på den politiska agendan, stimulera till nya idéer, etablera samarbeten, o.s.v. (se ovan). Slutligen kan man möjligtvis kontrastera två olika filosofier kring hur mål bör formuleras och hur de antas styra. En mer rationalistisk filosofi kan vara att man först bedömer vilka förändringar som realistiskt kan åstadkommas, och utifrån det optimerar en lämplig målnivå och efterföljande styrmedel. Grundantagandet är då att styrningen fungerar bäst när målet är realistiskt och möjligt att uppfylla, och därigenom upplevs som trovärdigt. En mer politisk-ideologisk filosofi kan vara att formulera utopiska mål, för att mer proaktivt stimulera till större förändringar än vad marknaden hade åstadkommit under ett business-as-usual scenario. Nollvisionen för trafikdödligheten är ett exempel på en sådan filosofi. Princip II Deltagande och delegering i beslutsfattandet När det sedan gäller implementeringen och uppfyllandet av mål, har det påpekats att den styrning som mål potentiellt kan leda till beror på målgruppens acceptans och möjlighet att agera (se Emmelin and Lerman 2006; Tarschys 2006). Här kan man skilja mellan två målgrupper; den ansvariga myndigheten och de privata aktörer som behöver förändra sitt beteende för att målet ska uppnås. Gällande den förra, har det inom miljömålsarbetet uttryckts en oro över att de ansvariga myndigheterna inte har mandat, rådighet eller resurser för att utveckla de styrmedel och göra de interventioner som är nödvändiga för att nå målen. Utöver detta har det konstaterats att de har begränsad kontroll över utfallet, d.v.s. att det finns en mängd drivkrafter på de beteenden man vill förändra, varav statliga åtgärder och politiska signaler endast är en. Kanske kan man i dessa situationer tolka det så att målgruppen är riksdagen själv. Om myndigheterna själva inte har möjlighet och rådrum att uppfylla målen, så flyttas ansvaret över till riksdagen. 14

19 Gällande privata aktörer, är det svårt att finna generella tumregler i målstyrningslitteraturen för vad som gör mål mer eller mindre acceptabla och/eller möjliga, utan det verkar variera från fall till fall. Som nämnts ovan kan faktorer som auktoritet och ägandeskap påverka acceptansen. Huruvida målgruppens acceptans ska vara en bestämmande faktor när man sätter ambitionsnivån på målen är en annan fråga. Man kan ha filosofin att mål ska primärt vara realistiska över kort tid och inte utopiska, eller att mål ska primärt vara visionära och långsiktiga och stimulera till icke-realistiska förändringar (se ovan). När det gäller de svenska miljömålen har regeringen bestämt som kriterier för nya delmål att de ska vara realistiska att uppnå men med en fortsatt hög ambition, även om det innebär att det blir svårt att nå de mest ambitiöst formulerade målen (Regeringens proposition 2005, s. 19). Enligt Naturvårdsverket beskriver målen den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på sikt (Naturvårdsverket 2007c). Om man sätter målen utifrån den miljömässiga hållbarheten så kan det ju innebära att en del mål uppfattas som realistiska och andra som utopiska. Målgruppens acceptans kan också förändras över tid. Teknologi och marknadsförhållanden kan förändras, men även normer som styr företagande och individuell konsumtion samt den generella acceptansen för statliga interventioner. T.ex. har utsläppshandelssystemet för växthusgaser förändrat förutsättningarna för stora delar av den svenska industrin, och sannolikt också ökat acceptansen för eventuella sektorsmål inom klimatområdet. Som besrivet ovan beror målgruppens acceptans sannolikt på deras känsla av ägandeskap av målen och delaktighet i målformuleringen. Princip III Objektiv uppföljning och utvärdering av resultaten Slutligen så beror den faktiska styrkraften hos mål på hur väl de följs upp och åtföljs av någon form av sanktioner. Som beskrivits ovan kan hotet om negativa sanktioner eller löftet om positiva sanktioner vara den primära drivkraften till att myndigheter och andra samhällsaktörer aktivt engagerar sig i måluppfyllelsen. Det konstaterades ovan att ett fungerande ansvarsutkrävande är nödvändigt för trovärdigheten hos ett målsystem. Eftersom det är riksdagen som fastställt målen och enligt ovan ibland kan ses som målgruppen är det ytterst väljarna som kan vara den grupp som kan utkräva ansvar på valdagen. Ur detta perspektiv så kan det vara viktigt att ha delmål och sektorsmål. Om det bara finns ett mål på lång sikt så blir det svårt för väljarna att fylla denna funktion. Dessa frågor kring styrning är centrala när man definierar syften för mål; både mål rent generellt och för sektorsmål specifikt. Ska de ha former av lösare sektorsambitioner eller mer bindande och precisa resultatmål? Ska de säkerställa vissa framtida utfall, eller primärt skapa samsyn och gemensamma visioner hos aktörerna? I kapitel 3 kommer möjliga syften för sektorsmål diskuteras mer konkret, samt deras implikationer för olika egenskaper hos målen, såsom mätbarhet, precision, målgrupp. 2.4 Målkonflikter och tidsdimensionen Frågor kring syfte och styrning är alltså generella för alla typer av mål. I det klimatpolitiska sammanhanget konstaterades ovan att även tidsperspektivet och målkonflikter över tid är centrala frågor, då både kortsiktiga, medellånga och långsiktiga övergripande mål finns att förhålla sig till. Ovan beskrevs det att man hittills stött på två typer av målkonflikter inom miljömålsarbetet; externa, mellan miljö- och andra samhällsmål (t.ex. ekonomiska och sociala), och interna, mellan olika miljömål (Naturvårdsverket 1999). Man skulle även kunna tala om potentiella målkonflikter över tid, 15

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Lean & Green Volvo cars. Sofia Boyagi, Operational Development Environment

Lean & Green Volvo cars. Sofia Boyagi, Operational Development Environment Lean & Green Volvo cars Sofia Boyagi, Operational Development Environment agenda Volvo Cars Our heritage and core value Environmental Management Volvo Car Manufacturing System (VCMS) Green Performance

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET The two-degree target, is it possible? Resources: Technologies: Economically: Yes

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change A basis for assessing progress in adapting Sweden to climate change and to ensure that the process of adaptation is proceeding in an appropriate

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

Mikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project

Mikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Mikael Kullman Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Vad ska jag prata om? Eskilstuna Energi och Miljö beskriver hur man arbetat under genomförandet av projektet PLEEC,

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015

Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 Regler & Anvisningar Quality Innovation of the Year 2015 SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling Drakegatan 6, 412 50 Göteborg Kungsgatan 26, 111 35 Stockholm Telefon 031-723 17 00 Fax 031-723 17 99 siq@siq.se

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO Johan Nihlman Programledare Orren Shalit Programledare AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK OFF Gunnar Storfeldt Cobi Wennergren Johan

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål Riksdagen, 30 september 2015 Jörgen Larsson Assistant professor in Sustainable consumption patterns Department of Energy and Environment

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Säkra och Effektiva Transporter

Säkra och Effektiva Transporter Säkra och Effektiva Transporter Partners AB Volvo Institute of Design vid Umeå universitet Oryx Simulations AB Projektledare Mikael Söderman (GTT) Advanced Technology & Research (ATR) mikael.soderman@volvo.com

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen 1960-2012

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen 1960-2012 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen 1960-2012 Evert Vedung Prof emeritus i statsvetenskap ssk bostadspolitik 2005- Uppsala universitet Institutet f bostads-

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Björn Frostell Docent Industriell ekologi KTH/Ecoloop Susanna Toller Tekn Dr, KTH/Ecoloop Två projekt som genomförts på uppdrag av

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

OFTP2: Secure transfer over the Internet

OFTP2: Secure transfer over the Internet Presentation We are ready for OFTP2! OFTP2: Secure transfer over the Internet Productive, standardized and secure flow of information in the Product Lifecycle Management (PLM) by Nils Johansson, LTH &

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden på From Requirements in Excel - to development of profitable products Strategic Technology PRODUCT PRODUCT Market PLANNING MARKETING på Operational Product planning = Define and Develop Product marketing

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate KILROY education hjälper dig att ansöka till UWE. Vi ger dig information om kurser, antagningskrav, terminsavgifter, CSN, boendemöjligheter

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer