EU:s elproduktion måste byggas ut - främst med vind- och kärnkraft Klimatet och kärnkraften

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU:s elproduktion måste byggas ut - främst med vind- och kärnkraft Klimatet och kärnkraften"

Transkript

1 Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE NYKÖPING Telefon Fax Nummer 2 Maj 2007 Årgång 20 Sekretariat/distribution E-post: Internet: EU:s elproduktion måste byggas ut - främst med vind- och kärnkraft Klimatet och kärnkraften År 2020 År 2090 Scenariet A2 från FN:s klimatpanel, IPCC, beskriver den beräknade ökningen av medeltemperaturen under respektive 2090-talen De globala utsläppen av koldioxid kommer att öka åtminstone fram till mitten av detta sekel. Om cirka 25 år kan dagens u-länder tillsammans stå för de största emissionerna. EU:s hållning är att i-länderna måste gå före och visa på möjligheterna till effektiva åtgärder. De största utsläppen av koldioxid kommer från elproduktion och trafik. Detta gäller såväl globalt som för EU. I denna Bakgrund analyseras möjligheterna att utnyttja bioenergi för att lösa EU:s problem med koldioxidutsläpp inom energi- och transportsektorerna. Slutsatsen är att bioenergi bara kan bli en del av lösningen, då odlingsarealerna är begränsade. Redan inom 20 år måste transporterna inom EU till mycket stor del bygga på så kallad hybridbilsteknik där bilarna drivs med en kombination av el och flytande drivmedel - bensin, diesel och biodrivmedel. Var för sig eller i blandning. För att uppnå kostnadseffektiva lösningar med god leveranssäkerhet krävs samverkan mellan energi- och transportsektorerna. Möjligheter till detta finns om EU:s elproduktion byggs ut med vindkraft och kärnkraft som är i det närmaste klimatneutrala. Innehåll 1. Användningen av fosslla bränslen ökar globalt 5.1 Arealerna inom EU räcker inte till 2. Utsläppsförändringar fram till år Energi och transportsektorerna troliga samarbetsparter 2.1 Globala förändringar 6. Elproduktionen behöver byggas ut i EU 2.2 Förändringar inom EU 6.1 Miljöhänsyn och ekonomi visar på fördelar med 3. EU måste trygga försörjningen av energiråvaror kärnkraft 4. Transportsektorns möjligheter att klara strängare 6.2 Vad är då en ny generation kärnkraft? klimatåtaganden 7. Sammanfattning 5. Biodrivmedel kan bara bli en dellösning Referenser ISSN ISRN 1 KSU AGR B 07/2

2 1. Användningen av fossila bränslen ökar globalt International Energy Agency, IEA, hävdar att den globala användningen av fossila bränslen ökar åtminstone fram till år 2030 och att tillgången på olja inte begränsar dess användning intill denna tidpunkt. Ökningarna fram till år 2030 illustreras i figur 1. IEA:s senaste bedömning [Ref. 1] är att oljeanvändningen ökar från nivån 3900 miljoner ton år 2002 till cirka 5800 miljoner ton år 2030; det vill säga med nästan 50 %. Detta är en viss dämpning jämfört med tidigare IEA-prognoser som förklaras av de senaste årens höga råoljepriser. Att dessa inte får ett större genomslag beror på en förväntat stor efterfrågan på olja från Kina och Indien. I en studie utförd vid Center for Strategic and International Studies, CSIS, för perioden 2000 till 2020 förväntas också en ökning av oljeanvändningen, men mer dämpad än vad IEA förutspår - nämligen med %. IEA bedömer vidare att kolets globala roll, i huvudsak för elproduktion, kommer att öka fram till år Denna förändring är i absoluta mått något mindre än för olja. Emissionerna av växthusgaser, främst koldioxid, har två dominerande utsläppskällor elproduktion och trafik, figur 2. De globala utsläppsförändringarna beror dock inte bara på hur dessa sektorer utvecklas. De hänger också i hög grad samman med jordens befolkningstillväxt, den globala ekonomins förändringar samt hur markanvändning och livsmedelsförsörjning förändras. FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, har genom scenarieanalyser försökt bedöma hur allt detta påverkar utsläppen av växthusgaser under 2000-talet och vilka effekter som kan uppkomma. En palett av sådana scenarier och deras klimatkonsekvenser har redovisats av IPCC. Det är i sammanhanget värt att erinra om att klimatpåverkan inte bara handlar en temperaturförändring utan också om förändrad nederbörd, ändrade havsnivåer och en ökad frekvens av stormar och häftig nederbörd. I figur 3 redovisas fyra Figur 1. Användningen av olja, kol och gas ökar till år 2025, enligt IEA:s prognos i World Energy Outlook huvudgrupper av sådana scenarier som täcker perioden U-länderna svarar för merparten av den befarade utsläppsökningen och beräknas av IPCC år 2030 ha en andel som är större än 50 %. Den beskrivna utvecklingen var känd redan vid FN-förhandlingarna i Kyoto 1997, där de i-länder som skrev på avtalet gick med på att u-länderna först senare skulle behöva minska sina utsläpp. Till den linjen anslöt sig EU, medan bland andra USA inte accepterade denna hållning. Figur 2. Utsläpp av koldioxid inom EU för olika sektorer år Elproduktion och Trafik svarar tillsammans för drygt 60 % av EU:s koldioxidutsläpp. 2

3 2. Utsläppsförändringar fram till år Globala förändringar De globala utsläppen av koldioxid från fossila bränslen uppgick år 2005 till nästan 29 Gton. Elproduktion svarar för 40 % av utsläppen och trafiksektorn för 21 %. Enligt IEA kommer den stigande användningen av fossila bränslen att öka de bränslerelaterade CO 2 -utsläppen med närmare 40 % fram till år 2030 som då når nivån 40 Gton/år. Större delen av förändringen sker inom området elproduktion där utsläppen beräknas öka med cirka 7 Gton/år eller med drygt 60 % jämfört med situationen år Till allra största delen beror detta på utökad kolanvändning. För transportsektorn väntas utsläppen av koldioxid öka med närmare 50 %. De globala förändringarna när det gäller utsläpp av växthusgaser, såsom de beskrivits av IPCC i några scenarier, återges i figur 3. A1-familjen beskriver en framtida värld med mycket snabb ekonomisk tillväxt, snabb introduktion av ny och effektivare teknik, en befolkningsökning fram till mitten av seklet och därefter en befolkningsminskning. Huvudteman är utjämning mellan regioner, kapacitetsuppbyggnad och utökat socialt och kulturellt utbyte med en betydande utjämning av de regionala skillnaderna i inkomst per capita. A1-familjen indelas i tre undergrupper som beskriver olika tekniska utvecklingsvägar för energisystemet. De tre A1-grupperna skiljer sig åt i fråga om den tekniska utvecklingens tyngdpunkt: - fossilbränsleintensiva energikällor (A1F1) - icke fossilbaserade energikällor (A1T), eller en balans mellan alla typer av energikällor (A1B). IPCC: Utsläppsscenarier i rapport 4, 2007 Med balans menas att man inte förlitar sig enbart på en typ av energikälla, under antagandet att alla tekniker för energiförsörjning och energianvändning har förbättrats i jämförbar mån. A2-familjen beskriver en heterogen värld. Det underliggande temat är självförsörjning och bevarande av lokal identitet. Befolkningsutvecklingstrenderna konvergerar mycket långsamt mellan regionerna, vilket resulterar i en kontinuerligt växande befolkning. Den ekonomiska utvecklingen är framför allt regional och inkomstökningen per capita och den teknologiska förändringen är mer fragmenterad och långsammare än i övriga familjer. B1-familjen beskriver en konvergerande värld med samma befolkningsmönster som A1, med en topp kring 2050 och därefter en minskning, men med en snabbare förändring av den ekonomiska strukturen mot en ekonomi grundad på tjänster och information. Den traditionella intensiteten minskar och ren och resurseffektiv teknik införs. Tyngdpunkten ligger på globala lösningar för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, med ökad rättvisa, men utan ytterligare klimatinitiativ. B2-familjen beskriver en värld där tyngdpunkten ligger på lokala lösningar för ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. Det är en värld med kontinuerligt växande befolkning i en takt som är långsammare än i A2. Den ekonomiska utvecklingen är på medelnivå, och teknikförändringarna är långsammare och mer spridda än i B1 och A1. Scenariet är också orienterat mot miljöskydd och social rättvisa, men mer fokuserat på lokala och regionala nivåer. Figurerna 3, A1, A2, B1, och B2. I figurerna visas fyra familjer av utsläppsscenarier enligt IPCC. Ingen hänsyn har tagits till tänkbara utsläppsreduktioner. Enligt IPCC betraktas alla scenarier som lika trovärdiga. Diagrammens y-axlar anger de globala utsläppen som gigaton kol per år. För omräkning till mängd koldioxidutsläpp multipliceras med faktorn 3,7. Rapporten beskriver också troliga temperaturförändringar för de olika scenarierna vid slutet av detta sekel, liksom den antagna höjningen av havsytan. Den globala temperaturhöjningen för olika scenarier ligger mellan 1,8 och 4,0 C och höjningen av havsytan mellan 0,2 och 0,6 meter. 3

4 2.2 Förändringar inom EU För EU25 (25 medlemsländer) gällde år 2000 att koldioxidutsläppen var nästan 3,7 Gton. Elsektorns andel var 34 % och transportsektorns 26 %. Dominansen av dessa båda sektorer redovisas i figur 2 för år 2000 [Ref.3]. Det är i sammanhanget värt att hålla i minnet att dessa sektorer också står för betydande utsläpp av andra gränsöverskridande luftföroreningar. Under det senaste årtiondet har både positiva och negativa förändringar skett när det gäller utsläpp av växthusgaser. Till det positiva hör att energisektorns utsläpp har minskat med 5 % mellan åren 1990 och Till det negativa hör att utsläppen från transportsektorn ökat med 19 % under samma period. EU: s nuvarande åtagande inom klimatområdet innebär att utsläppen av koldioxid år 2012 skall vara 8 % lägre än de var år Styrmedlen för att nå det målet är i första hand: Tilldelning av nationella utsläppskvoter för större stationära anläggningar samt handel med utsläppsrätter för koldioxid inom ramen för ett handelssystem. I handelssystemet ingår således inte transportsektorn. Direktiv dels om energieffektivisering, dels om en ökande andel förnybar energi för el- och värmeanläggningar. Ett frivilligt direktiv med målet att transportsektorn skall utnyttja 5,75 % biodrivmedel år 2010 och åtaganden från bilindustrin om bränslesnålare fordon. De ambitioner som EU-kommissionen tillkännagivit för nästa åtagandeperiod d.v.s. bortom år 2012 är att utsläppen av växthusgaser till år 2020 skall minska med helst 30 % och minst med 20 % jämfört med situationen år Transportsektorn Inom EU ökar både gods- och persontransporterna snabbt. I en Elforskrapport från 2005 [Ref. 2] anges att tillväxten antas bli 38 % för godstransporterna mellan åren 1998 och 2010 och att persontransporterna förväntas öka med 21 % för samma period. Transportutvecklingen under de senaste 10 åren sammanfattas i figur 4. Drivmedelsbehovet för transportsektorn inom EU25 motsvarade år 2000 [Ref. 3] TWh bränsle. Det är EU:s bedömning att detta inom EU25, fram till år 2030 ökar till drygt 4600 TWh per år. Fördelningen mellan bensin och diesel var i början av 2000-talet 3:1 inom EU. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges behov av drivmedel är cirka 83 TWh/år. EU antog 2003 ett frivilligt direktiv (2003/30/EG) om inblandning av biodrivmedel i fordonsbränslen. Figur 4. Transportutvecklingen inom EU25 för perioden Målet är att biodrivmedlens andel skall vara 5,75 % av energiinnehållet av all bensin och diesel för transportsektorn den 31 december Som en ytterligare åtgärd föreslog EUkommissionen i februari 2007 att utsläppen från nya personbilar år 2012 skall begränsas till 120 gram per kilometer en reduktion med 40 gram per kilometer jämfört med den typbil som hittills varit utgångspunkten för EU:s politik inom transportområdet. Elsektorn EU har som ett icke bindande direktiv antagit att elkonsumtionen skall minska med 9 % mellan åren 2008 och Trots nämnda direktiv förutspådde EU så sent som 2005 att elbehovet inom EU25 kommer att öka från cirka TWh år 2000 till närmare TWh år 2030 [Ref. 3] ; d.v.s. med nära nog 45 %. Om den nu aviserade sparnivån slår igenom fullt ut innebär detta att elbehovet år 2030 uppgår till cirka 3840 TWh. Detta är en reduktion med drygt 500 TWh i förhållande till tidigare planer. I dessa prognoser har ingen hänsyn tagits till att elbehovet kan komma att öka inom transportsektorn som en följd av att så kallade hybridbilar kan bli en utväg för transportsektorn att minska utsläppen av koldioxid. Detta diskuteras vidare i senare avsnitt. 1 I mars 2007 förändrades ambitionen till att energiförbrukningen skall minska med 20 % till år

5 3. EU måste trygga försörjningen av energiråvaror Ett antal händelser inom el, drivmedelsoch naturgasförsörjningen har visat att det moderna samhället är sårbart. Under 1970-talet uppstod problem när tillgången på fordonsbränsle minskade och under de senaste åren har avbrott i el- och naturgasförsörjningen ökat och vållat stora bekymmer. Ett av EU:s viktigaste mål är därför att trygga tillgången på primärenergi. Detta är tänkt att ske genom en kombination av ökad effektivitet i energianvändningen och ökad andel förnybar energi. Dessa åtgärder bidrar också till att minska utsläppen av växthusgaser. Alternativ till dagens sätt att driva fordon och som minskar utsläppen av växthusgaser är att; 1) Utnyttja mer av biodrivmedel. 2) Tillåta andelen hybridfordon, som utnyttjar såväl el som andra drivmedel, att växa. 3) På lång sikt utnyttja väte som först omvandlas till elektricitet i bränsleceller som i sin tur driver en elmotor. Att utnyttja vätgas i bränsleceller har den bästa potentialen till att samtidigt nå hög energieffektivitet och låga utsläpp av koldioxid. Förutsättningen är dock att man lyckas producera bränsleceller med så kallade polymera membran. Världens expertis på området är långsiktigt optimistisk om detta, men säger samtidigt att kommersialiseringen sannolikt ligger minst 25 år framåt i tiden och att det kan dröja 40 år innan genombrottet kommer. Detta budskap har upprepats i över tjugo år. Därför är man tills vidare hänvisad till de andra alternativen om man vill minska oljeberoendet och utsläppen av växthusgaser. Bioenergi i olika former används numer i allt större takt både för el och värmeproduktion. För att täcka behoven på den växande marknaden pågår en internationell handel. Frågan är om tänkbara produktionsarealer för biomassa räcker till för att förse både transport- och energisektorerna med de bränslemängder som kan bli aktuella om cirka 25 år. 4. Transportsektorns möjligheter att klara strängare klimatåtaganden Målet för transportsektorn för år 2010 är, som tidigare omtalats, att inblandningen av biodrivmedel skall bli 5,75 %. Detta mål kan givetvis fram mot 2030 komma att överträffas och det är inte uteslutet att man då når en inblandning på 10 % eller mer. Även vid en så optimistisk nivå som en 15 %-ig inblandning skulle dock transportsektorns utsläpp av koldioxid komma att öka med nästan 10 % till år 2030, givet EU:s drivmedelsprognos [Ref. 3]. Det är inte osannolikt att EU:s klimatmål år 2030 innebär ett åtagande om att minska utsläppen med 30 % jämfört med läget år Om en inblandning av biodrivmedel på nivån 15 % skulle bli den enda åtgärden inom transportsektorn vid denna tidpunkt skulle konsekvensen bli att andra sektorer måste minska sina utsläpp med inemot 50 %. Ytterligare åtgärder inom transportområdet framstår således som rimliga och troliga.en tänkbar åtgärd som i förstone kan verka lockande är att inkludera transportsektorn i handelssystemet för utsläppsrätter. Detta kan dock vara en ekonomiskt farlig väg, då transportsektorn hittills visat sig vara ganska okänslig för prishöjningar på drivmedel. Man kan därför befara att så också kan bli fallet när det gäller att skaffa sig utsläppsrätter för koldioxid. Detta skulle leda till stora kostnadsökningar för stationära anläggningar som släpper ut koldioxid och minska EU:s konkurrenskraft gentemot omvärlden. En teknisk utveckling av hybridbilar förefaller därför vara en väg som redan på kort sikt kan ge minskade koldioxidutsläpp. Principen för hybridbilar visas i figur 5 medan energi- och miljömässiga data presenteras i figur 6. Det är i sammanhanget värt att notera att organisationen Eucar bedömer att det energimässiga drivmedelsbehovet endast marginellt förändras vid en övergång till biodrivmedel. För konventionell diesel liksom biodiesel uppskattas drivmedelsbehovet till 0,47-0,50 kwh/km. För en konventionell Ottomotor bedöms såväl bensin- som etanolbehovet till knappt 0,53 kwh/km. Figur 5. Principen för en hybridbil publicerad av Toyota. 5

6 Figur 6. Koldioxidutsläpp sedda i ett LCA-perspektiv för bensin- och dieselfordon [Ref. 2]. Utgående från angivna data framstår EU-förslaget om 120 gram koldioxid per kilometer som högst rimligt och bör kunna nås genom redan planerad utveckling. 5. Biodrivmedel kan bara bli en dellösning Med biodrivmedel menas i första hand: 1. Biogas en blandning av metan och koldioxid som efter avskiljning av koldioxid kan användas på samma sätt som naturgas. Biogas produceras genom rötning av olika avfall. 2. Etanol, som idag i första hand blandas in i bensin, men som också kan användas som ett rent bränsle. Etanol kan produceras ur sockerrika avfallsproduk- ter som sockerrör och sockerbetor, från åkergrödor och från skogsavfall. Den första anläggning som i stor skala utnyttjar skogsavfall togs i drift 2006 i Kanada [Ref. 4]. I Sverige pågår i Örnsköldsvik försök i pilotskala med att tillverka etanol från avverkningsrester i form av grenar och toppar. 3. Etrar och estrar som kan användas 5.1 Arealerna inom EU räcker inte till Produktionen av biodrivmedel i världen De biodrivmedel som producerades i motsvarade i början av 2000-talet endast några få procent av den totala driv- TWh eller 0, 6 % av drivmedelsbehovet. Sverige 2003/2004 uppgick till cirka 0,5 medels-användningen. Planer finns i Sverige att under år 2008 Detta beror på att biodrivmedel har ta i bruk fyra nya produktionsanläggningar. Den inhemska produktionen blir varit väsentligt dyrare än bensin och diesel och att fordonsflottan endast till då ton per år eller 2,3 TWh. en marginell del varit anpassad till biodrivmedel. I figur 7 presenteras probränslen nationella målet 2005 och I utredningen Förnybara fordonsduktionsdata för EU och för USA, Kanada och Brasilien. (SOU 2004:4) gjordes bedömningen att öka tillgången av dessa bränslen att både i ottomotorer och i dieslar och som kan produceras från olika grödor. Transportsektorn är i högsta grad internationell bilar serietillverkas till världsmarknaden och används i hög utsträckning i transporter mellan länder. Det innebär att nationella särlösningar kring biodrivmedel inte blir aktuella. I stället måste motorkoncept och drivmedel standardiseras internationellt. etanolproduktionen på cirka 20 års sikt skulle kunna uppgå till 10 TWh/år. Det stora tillskottet antogs i utredningen komma från avverkningsrester från skogsbruket. För EU25 motsvarar dagens produktion av biodrivmedel knappt 27 TWh per år eller 0,7 % av drivmedelsbehovet. Figur 7. Produktionen av biodrivmedel under åren 2003/2004 i världen. 6

7 Jordbruket blir primärproducent av bioenergi Figur 8. För att ersätta 10 % av bensinoch dieselbehoven inom EU25 måste närmare 20 % av jordbruksarealen utnyttjas. Detta förutsätter att skördarna per arealenhet blir cirka 50 % högre än i dag. Biodrivmedel Inom EU är den areella avkastningen i form av biodrivmedel väsentligt större för etanol än för biodiesel. För sockerbetor är avkastningen upp till 5,5 m 3 etanol per ha medan vete kan ge 2,5 m 3. Tyvärr är de arealer som är lämpliga för sockerbetor bara 10 % av dem som är lämpade för vete, varför avkastningen i nuläget inte ligger högre i genomsnitt än cir-ka 2,8 m 3 etanol per ha eller 21 MWh/ha. För Sveriges del har det nyligen i en avhandling vid Lantbruksuniversitetet visats att nettoutbytet av energi kan vara så lågt som 4,8-4,9 MW/h [Ref. 5]. Genom förädling av de grödor som kan ge etanol eller biodiesel räknar IEA med betydligt bättre skördar inom EU. Redan till år 2010 skulle etanolutbytet kunna bli 4,8 m 3 per ha och tio år senare 5,9 m 3 per ha. För biodiesel är motsvarande siffror 1,4 respektive 1,6 m 3 per ha, vilka kan jämföras med 1,1 m 3 per ha i dagsläget. För att ersätta 10 % av drivmedelsbehovet inom EU25 skulle det för närvarande krävas att 23 miljoner ha jordbruksmark tas i anspråk för detta ändamål. Detta motsvarar nästan 25 % av den samlade jordbruksarealen inom EU25. Genom förädling av aktuella grödor kan arealbehovet på 10 års sikt minskas till 18 miljoner ha och på 20 års sikt till cirka 15 miljoner ha. Detta motsvarar närmare 20 % av jordbruksarealen. Biodrivmedel kan därför bara bli en dellösning för transportsektorn när det gäller att minska utsläppen av koldioxid och reducera oljeberoendet. 5.2 Energi- och transportsektorerna blir troliga samarbetsparter Den svenska kommersiella energisektorn förbrukar årligen cirka 47 TWh av bränslen. Av dessa utgör trädbränslen nästan 40 %. Mängden fossila bränslen som uppgår till 25 % kommer sannolikt att minskas till under 20 % genom att kol alltmer ersätts med olika former av biobränslen. Till bilden hör att bioenergi också används inom skogsindustrin där returlutar och bark är dominerande bränslen. Energisektorn är därmed redan idag en stor avnämare av bioenergi. Det är därför en berättigad fråga hur konkurrensen om bioenergi kommer att utvecklas. Med hjälp av uppgifter i bidragsansökningen från den svenska pilotanläggningen i Örnsköldsvik, som skall producera etanol ur skogsbiomassa, kan man sluta sig till att endast 35 % av vedens torrsubstans omvandlas till etanol. För att hålla produktionskostnaderna nere blir det nödvändigt att bygga etanolfabriker i form av energikombinat från vilka såväl fjärrvärme som el och sekundär biomassa kan avyttras. Den totala energimängd som skulle finnas i sådana sekundära energiflöden kan beräknas till cirka 17 TWh/år, om man vill producera 10 TWh etanol ur biomassa från skogen. Detta är en energimängd som är av samma storleksordning som dagens biobränsleanvändning i fjärrvärme- och kraftvärmeanläggningar. Till bilden hör att etanol sannolikt också kommer att produceras från grödor en väg där högst hälften av biomassan omvandlas till etanol. För att också här få ett bra ekonomiskt utbyte från grödor är det troligt att etanolanläggningar skall byggas som kombinat och att biobränslemarknaden därmed tillförs ytterligare en energiråvara. Den svenska transportsektorns kommande behov av biodrivmedel behöver således inte bli en omöjlig konkurrent till den svenska energisektorn. Snarare kan det bli så att en gemensam ökad efterfrågan leder till stordriftsfördelar i det primära produktionsledet och till att kombinatanläggningar byggs. På motsvarande sätt kommer det sannolikt att utvecklas symbiotiska förhållanden mellan transportsektorn och energisektorn i övriga delar av EU. 7

8 6. Elproduktionen behöver byggas ut i EU Behovet av elektricitet inom EU25 bedöms, i enlighet med ministermötet i mars 2007, öka med närmare 32 % mellan åren 2000 och 2030 exklusive transportsektorns behov av el till följd av hårdare miljökrav. Ett scenario för transportsektorn skulle kunna vara att tillväxten utvecklas på det sätt som beskrivits i avsnitt 2, att utsläppen av koldioxid trots detta till år 2020 skall vara 25 % lägre än de var år 2000 och att biodrivmedelsinblandningen är 10 %, räknat på användningen av bensin och diesel. I en sådan framtid skulle andelen hybridfordon behöva bli så stor som 70 % för att klara klimatkravet. Detta är knappast rimligt då hybridtekniken än så länge är under utveckling. Men möjligen kan andelen hybridfordon år 2020 vara av storleksordningen 25 %, för att under nästkommande 10-årsperiod öka snabbt beroende på miljömålen. Den här gjorda beräkningen kan jämföras med att man i en Elforskstudie från 1999 [Ref. 6] antog att andelen hybridbilar av nybilsförsäljningen skulle vara så hög som 80 % år Elförbrukningen från nätet för framtida hybridbilar av plug-in typ antogs i den nämnda studien [Ref. 6] för år 2010 vara 0,15 kwh/km. Denna uppgift är i god överensstämmelse med data från The California Cars Initiative, som i juni 2005 uppgav att elbehovet var 0,16 kwh/km för medelstora personbilar och 0,19 kwh/km för större fordon. Båda dessa uppgifter baseras på studier vid Electric Power Research Institute, EPRI. Givet att hybridbilar av plug-in typ utgör 25 % av fordonen år 2020 inom EU25 skulle elbehovet för dessa vara av storleksordningen 600 TWh/år. Detta skall adderas till EU:s prognos som exklusive elbehovet för transportsektorn beräknats till drygt TWh år Det har i de ovan gjorda beräkningarna förutsatts att den el från nätet, som skall användas i hybridfordon, produceras utan utsläpp av koldioxid. Detta antagande är naturligt då den klimatmässiga fördelen med hybridfordon upphör om det specifika koldioxidutsläppet från elproduktionen är större än 330 g/kwh el, se figur 6. Detta krav diskvalificerar i detta sammanhang elproduktion som sker med fossila bränslen, om man inte avskiljer CO 2 från rökgaserna. 6.1 Miljöhänsyn och ekonomi visar på fördelar med kärnkraft Av den genomgång som gjorts i tidigare skiljning hör att den totala avsnitt har vi lärt oss att; verkningsgraden minskas med närmare 20 % och att bränsleförråden 1. Årliga elbehovet inom EU25 växer sannolikt med mellan 1000 till 1200 TWh därmed töms snabbare. under åren fram till För den efterföljande 10-årsperioden kan elbehovet kom- miljömässiga konsekvenserna av När det gäller att bedöma de ma att öka med ytterligare cirka olika produktionsformer för el har TWh/år. De högre tillväxtvärdena utgår man stor nytta av att utgå från så från att EU:s klimatpolitik fortsätter att kallade miljövarudeklarationer. vara offensiv och att den också kommer Dessa granskas och registerhålls i Sverige av Miljöstyrnings- att omfatta transportsektorn. 2. Den framväxande elproduktionen rådet, från vars hemsida information hämtats om el från vindkraft- måste kännetecknas av mycket låga utsläpp av CO 2. och kärnkraftanläggningar, se figur Energi- och transportsektorerna blir troliga samarbetsparter inom ett kvartssekel. Därigenom blir frågor kring säker 7] beskrivit olika tekniker för att Elforsk har i flera rapporter [Ref. tillförsel av primärenergi av allra största avskilja och lagra koldioxid i samband med elproduktion. betydelse. Vidare gäller att vattenkraften endast För anläggningar som använder kol som bränsle blir koldioxid- kan ge marginella nytillskott inom EU samt att naturgasbaserad kraftproduktion skulle göra EU mycket känsligt för CO 2 utsläppet g/kwh om avskiljs och cirka 800 g/kwh importstörningar. utan denna möjlighet, se figur 9. Därför ses vindkraft, ny kärnkraft och Om man vill uppnå låga utsläpp kolbaserad elproduktion, kombinerad av koldioxid, partiklar och försurande substanser samt åstadkomma med att CO 2 avskiljs och lagras i underjordiska akvifärer, som möjligheter för liten påverkan på stratosfärens EU att inom 25 år öka elproduktionen. ozonskikt måste kärnkraft och Avskiljning av koldioxid har i Europa en stor och långsiktig potential. Till liga med sina närmast klimat- vindkraft räknas som mest lämp- nackdelarna med att använda CO 2 -avneutrala elproduktionsformer. Figur 9. 8

9 Ekonomi I Elforsks rapport El från nya anläggningar [Ref. 8] har produktionskostnaden för vindkraft, utan hänsyn till skatter, bidrag och reservkraftanläggningar 2, beräknats till mellan 0,38 och 0,42 SEK/ kwh vid en kalkylränta på 6 %. Till samma kostnad för vindkraft har man kommit i en IEA/NEA-studie för europeiska anläggningar [Ref. 9]. Med samma förutsättningar som för vindkraftanläggningarna har kostnaden för elproduktion ur kol med CO 2 -avskiljning beräknats till mellan 0,45 och 0,53 SEK/kWh [Ref. 7]. Till detta skall dock läggas handelskostnader för utsläpp av den CO 2 som inte kan tas om hand; dvs cirka 0,02 SEK/kWh. Kostnaden för ny kärnkraft har här beräknats utgående från officiella uppgifter för den femte finska kärnkraftreaktorn, Olkiluoto3. Till EU-kommissionen har företaget Teollisuuden Voima Oy uppgivit att investeringssumman är beräknad till 3,4 miljarder Euro för en elektrisk effekt av MW. Institutionen för Energiteknologi 3 vid Lappeenranta tekniska universitet har tidigare publicerat data om anläggningens rörliga/fasta kostnader. Med hjälp av nämnda uppgifter har produktionskostnaden beräknats till 0,26 SEK/kWh 4. 2 Behovet av effektreserver för vindkraften beror på att anläggningarna tas ur drift vid vindstyrkor på 25 m/s och däröver. Redan vid en vindkraftproduktion på cirka 10 TWh i det svenska systemet behövs av detta skäl en effektreserv på storleksordningen MW. 3 Risto Tarjanne och Sauli Rissanen, februari Kalkylräntan har antagits till 6 %, den ekonomiska livslängden till 40 år och drifttillgängligheten till timmar per år. 6.2 Vad är då en ny generation kärnkraft? I analysgruppens Bakgrund Kärnkraften i världen [Ref. 10] redovisas situationen för kärnkraften i olika länder liksom olika utvecklingsvägar, som står till buds i en tämligen nära framtid. Ur nämnda skrift har följande satser hämtats; 1) Tillgångarna på uran kommer att räcka i hundratals år eller mer även om det sker en mycket kraftig utveckling av kärnkraften i världen. 2) Det finns nu en samlad drifterfarenhet i världen över av lättvattenreaktorer på mer än reaktorår. Denna erfarenhetsbas har använts för att i flera viktiga avseenden förbättra konstruktionerna i de nya kärnkraftverk som nu offereras på marknaden för att bland annat uppnå: Ökad säkerhet med mycket låg risk för härdsmälta Bättre driftsäkerhet med hög tillgänglighet som följd Förbättrad driftekonomi Förbättrade möjligheter för underhåll och kontroll Kortare byggtid 3) Allt tyder därför på att de kärnkraftverk som beställs i världen på kommersiella villkor under de närmaste 10 åren baseras på lättvattenreaktorer som i olika avseenden har vidareutvecklats. 4) Till nya reaktortyper som kan bli aktuella under de närmaste åren räknas en gaskyld reaktor med bränslet i form av bränslekulor stora som tennisbollar. Utvecklingsarbetet har koncentrerats till Sydafrika. Tekniken grundas på tyska konstruktioner som togs fram under talet. Även i Kina pågår ett liknande utvecklingsarbete. Den sydafrikanska reaktorn heter Pebble Bed Modular Reactor (PMBR). Reaktorn kyls med heliumgas som vid utträdet ur reaktorn har en temperatur på 900 C. Gasen driver en gasturbin i direktcykel med en total verkningsgrad på 42 %, att jämföra med lättvattenreaktorns 33 %. 7. Sammanfattning En förutsättning för den analys som här gjorts är att EU fortsätter att vara pådrivande när det gäller att minska emissionerna av växthusgaser med ambitionen att utsläppen år 2020 skall vara minst 20 % lägre än de var år 1990 och 30 % lägre år Att EU bara skall inrikta klimatåtgärder mot stationära anläggningar förefaller som mindre troligt. Tvärtom talar mycket för att också transportsektorn måste minska sina utsläpp. För att nå de mål som här antagits räcker det inte med att bara förbättra dagens motorer. Det är inte heller på 25 års sikt tillräckligt att bara satsa på biodrivmedel, men sådana kan mycket väl bli en del av lösningen. För att transportsektorn skall kunna minska utsläppen i samma takt som fasta anläggningar förutsätts att så kallade hybridfordon av plug-in typ får en stor marknad. Den el som utnyttjas i hybridfordonen omvandlar den lagrade elenergin på ett mycket effektivt sätt till rörelseenergi. En annan fördel är att fordonen bromsas på ett sätt som gör att batterierna kan återladdas. Detta leder till en betydligt bättre totalverkningsgrad än om bara dagens motorer skulle utvecklas vidare. För EU25 kan elbehovet för hybridfordon bli av storleksordningen 1000 TWh eller 25 % av det elbehov som annars skulle behövas för att klara marknadens elefterfrågan. Hybridfordon av plug-in typ är miljömässigt effektiva om den el som används genereras med mycket små utsläpp av koldioxid. Att integrera el- och transportsystemen inom EU ställer mycket stränga krav på säker tillförsel av primärenergi. Detta gör att endast vindkraft, en vidareutvecklad kärnkraft samt koleldade anläggningar med CO 2 -avskiljning kan komma till användning i omställningen av EU:s energisystem. Ett kolbaserat produktionssystem blir emellertid aldrig i praktiken fritt från utsläpp av CO 2. Det är i den aspekten sämre än de två andra alternativen och till detta kommer att kostnaderna beräknas bli % högre. 9

10 Vindkraften har miljömässigt bra egenskaper, men kan inte byggas ut till att bli hur stor som helst. Det beror på att produktionen drabbas av avbrott vid såväl ringa vindstyrkor som vid hård vind och det kräver planeringsbara effektreserver. Redan vid en vindkraftproduktion på cirka 10 TWh i det svenska elsystemet behövs av detta skäl en planeringsbar effektreserv på storleksordningen MW. Kärnkraften kommer sannolikt att orsaka något mindre utsläpp av CO 2, sett i ett livscykelperspektiv, än vindkraften. Vidare gäller att kärnkraftens produktionskostnader beräknas vara lägre än vindkraftens och att dess produktionspotential är överlägsen den senares. Gunnar Hovsenius Illustrationer: Lasse Widlund Referenser 1. World Energy Outlook, Hovsenius G, Haegermark H Väte i det svenska energisystemet? En framtidsstudie. 3. European Commission. European Energy and Transport trends to 2030 update 2005 ec.europa.eu/ 4. IEA Biofuels for Transport. An International Perspective 5. Bernesson S. Farm-scale Production of RME and Ethanol for heavy Diesel Engines. Doctoral thesis SLU Elforsk rapport 99:38 El för fordon 7. Elforsk 05:27 Avskiljning och lagring av koldioxid i ett nordiskt systemperspektiv. Jenny Gode och Gunnar Hovsenius 8. Rapport 03:14 El från nya anläggningar M Bärring, O Nyström, P-A Nilsson, F Olsson, M Egard, P Jonsson 9. IEA/NEAProjected Costs of Generating Electricity 2005 Update 10. Kärnkraften i världen, utgiven av analysgruppen vid KSU i februari Analysgruppen vid KSU Analysgruppen är en självständigt arbetande expertgrupp som deltar i samhällsdebatten om kärnkraft och strålning. Genom KSU är gruppen knuten till kraftindustrin. Gruppen utser själv sina ledamöter efter vetenskaplig kompetens, branscherfarenhet och personligt engagemang. Huvuduppgiften är att sammanställa och analysera fakta kring frågor som kommer upp i samhällsdebatten med anknytning till reaktorsäkerhet, strålskydd, radiobiologi och riskforskning. Gruppen redovisar resultaten främst genom publikationerna Bakgrund och Fakta-serien som också är tillgängliga på Internet: Hemsidan täcker området kärnkraft i Sverige och utomlands och har även ett omfattande länkbibliotek. Hans Ehdwall, fil.kand, ansvarig erfarenhetsåterföring, KSU Yngve Flodin, civilingenjör, reaktorsäkerhetsexpert, Elproduktion Norden, Vattenfall AB. Martin Luthander, civilingenjör, public affairs Elproduktion Norden, Vattenfall AB Mats Harms-Ringdahl, professor, strålningsbiolog, Stockholms universitet Gunnar Hovsenius, tekn lic, energi/miljöfrågor, Hovsenius Konsult AB Carl-Göran Lindvall, ingenjör, strålskyddsföreståndare, Barsebäck Kraft AB Anders Pechan, informationskonsult Edvard Sandberg, civilingenjör, Svensk Energi Carl-Erik Wikdahl, civilingenjör, konsult, Energikommunikation AB 10

Energisektorn får en nyckelroll i EU:s klimatarbete En analys över angelägna frågor för UBC: s Energikommission och förslag till FoU-program

Energisektorn får en nyckelroll i EU:s klimatarbete En analys över angelägna frågor för UBC: s Energikommission och förslag till FoU-program Energisektorn får en nyckelroll i EU:s klimatarbete En analys över angelägna frågor för UBC: s Energikommission och förslag till FoU-program Förslag utarbetat under våren 2007 av The Competence Board ENERGISEKTORN

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala 2011-08-17 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin Sid:

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Förnybar energi i trafiken

Förnybar energi i trafiken Förnybar energi i trafiken Nils-Olof Nylund Energikonferens- Vilja, vision och verklighet 15.10.2009 Hanaholmen, Esbo Utmaningar i transportsektorn Innehåll Bilarna idag Projektioner för framtiden Biodrivmedel

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

Den framtida elproduktionen

Den framtida elproduktionen Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala Utkast 2011-06-30 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Drivmedelsfakta 2014

Drivmedelsfakta 2014 Drivmedelsfakta 214 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 213 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer