Västsverige på väg Möjligheter, utmaningar och behov för fordonsindustrin 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västsverige på väg Möjligheter, utmaningar och behov för fordonsindustrin 2008"

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:1 ISSN Västsverige på väg Möjligheter, utmaningar och behov för fordonsindustrin 2008 Det finns anställda inom västsvensk fordonsindustri. Var och en av dessa skapar ytterligare 5 arbetstillfällen.

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa.

3 Rapport 2008:1 Västsverige på väg

4 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Meningen med livet är, enligt min uppfattning, att ha det bra på färden från vaggan till graven. Det gäller både bildligt och bokstavligt. Samtidigt får välfärden inte gå ut över vare sig miljön eller andra människors välbefinnande. Ett särskilt stort ansvar har vi mot kommande generationer, de skall också ha det bra. Bilar, bussar och lastbilar bidrar till att världen över huvud taget fungerar. Ensamma är vi fattiga, tillsammans med andra kan vi bli rika. All teknik som möjliggör mänskligt samarbete, däribland vägfordon, är ett villkor för att jordens befolkning skall ha det så bra som vi numera faktiskt har det. Samtidigt orsakar vägfordon problem som visserligen inte är acceptabla, men som kan bli en försörjningskälla för dem som löser problemen. Och, dem ja det skall bli vi! Göteborg den 17 mars Anders Källström VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren

5 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Innehåll Fordonsindustrin i världen 7 Fordonsindustrin i Västsverige 8 Fordonstillverkarna 8 Underleverantörerna 9 Viktiga samarbeten och organisationer i Västsverige 9 Bruttoregionalprodukten 10 Fordonsindustrins betydelse för bruttoregionalprodukten 10 Vägfordonens effektivitet och flexibilitet 11 Personbilen 11 Lastbilen 11 Bussen 11 Fordonen och industrins utmaningar 12 Olyckor 12 Miljö och bränsle 14 Trängsel 17 5

6

7 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Fordonsindustrin i världen Fordonsindustrin i världen utvecklas snabbt. Den positiva utvecklingen i framförallt Asien ökar efterfrågan på personoch godstransporter såldes 70 miljoner fordon i världen och redan år 2012 beräknas volymen vara över 80 miljoner, se figur 1. Branschen har de senaste decennierna genomgått stora strukturförändringar. De globala koncernerna har blivit färre, men större för att nå skalfördelar inom bl a inköp, forskning och utveckling samt produktion. Det som i första hand drivit på denna utveckling är den tuffa prispressen. Amerikanska General Motors var 2006 världens största tillverkare av fordon, följt av Toyota och Ford, se figur procent av världens fordonsproduktion sker i Asien/Oceanien medan Europa står för ca 31 procent och USA/ Kanada/Mexiko för 23 procent. Av figur 1 framgår att branschen gör bedömningen att det finns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt. Indien har t ex bara 16 bilar per 1000 invånare och Ryssland har 180 bilar per 1000 invånare. Motsvarande siffra i Sverige är 500, potentialen är enorm. Enligt en undersökning som KPMG 1 har gjort bland 113 chefer inom fordonsindustrin, kommer kinesiska fordonstillverkare att öka sina marknadsandelar på tio års sikt, framförallt på den amerikanska marknaden. Också i Sverige kommer kinesiska bilar att bli mer tillgängliga, men dessa kommer antagligen i första hand att vinna marknadsandelar från andra asiatiska bilmärken. En mycket tydlig trend är att mindre och energisnålare bilar efterfrågas allt mer, inte minst på bekostnad av så kalllade stadsjeepar. En annan starkt trend är hybridbilar och bilar som körs på alternativa bränslen. Samtidigt som efterfrågan på transporter ökar och allt fler människor får möjlighet att skaffa bil, finns det ett antal utmaningar för branschen. Den största just nu är frågan om transportindustrins påverkan på växthuseffekten. EU har tagit en tydlig position i kampen mot växthuseffekten. I dag släpper nya personbilar i genomsnitt ut 160 gram koldioxid per kilometer. EUs nya förslag till utsläppsnormer innebär att genomsnittsbilen 2012 bara får släppa ut 120 gram koldioxid per kilometer. Branschen är beredd att ta sitt ansvar men har reagerat på den korta omställningen, och i stället föreslagit 2015 som slutår. Oavsett vilket år det blir, är omställningen stor. En annan utmaning är trängseln som ökar i takt med transporterna. Här har politikerna ett stort ansvar, men även transportsektorn måste jobba hårt för att bidra med effektivare transporter. En tredje utmaning är säkerheten för resenärerna. Trots att det har skett en positiv utveckling inom området dör det fortfarande personer om året i trafiken, bara i Europa. Denna siffra måste naturligtvis ned och med ny teknik och förändrade beteenden kan allt fler olyckor förhindras. Antal sålda fordon i världen Tillverkning antal fordon i världen 2006 Antal miljoner fordon Antal miljoner Ford Toyota General Motors Volkswagen Hyundai Renalult Chrystler Nissan PSA Honda Figur 1: Antal sålda fordon i världen Källa: Marketing system Fordonstillverkare Figur 2: Tillverkning antal fordon i världen 2006 Källa: OICA Global Auto Executive Survey 7

8 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Fordonsindustrin i Västsverige 2007 arbetade personer hos tillverkare och underleverantörer inom fordonsindustrin i Västsverige. 2 Av figur 3 framgår att nästan hälften av dem som jobbar inom fordonsindustrin, har sin arbetsplats i Västsverige. Fordonstillverkarna I Västsverige finns tre stora tillverkare, AB Volvo, Volvo Personvagnar och Saab Automobile. I Uddevalla finns också Pininfarina som tillverkar Volvo C 70. Tillsammans har dessa fyra företag ungefär anställda. De svenska personbilstillverkarna har sedan 90-talet amerikanska ägare. Volvo ägs av Ford och Saab av General Motors. Detta ägande har varit mycket betydelsefullt för utvecklingen av nya modeller och ny teknik, då utvecklingskostnaderna kan fördelas på fler företag, fler modeller och fler tillverkade bilar. Det ger också goda möjligheter att utbyta kunskap och erfarenheter med andra företag inom sina respektive koncerner. Att vara en del av en större koncern ger samtidigt de västsvenska bilfabrikerna ett stort antal interna konkurrenter runt om i världen som kan bygga både Volvo- och Saabbilar. GM har till exempel 175 fabriker i 44 länder. Detta gör det viktigt att förutsättningarna att bygga bilar i Sverige är så goda som möjligt. Det gäller allt från hårda värden som infrastruktur, forskningsstöd och löneläge till mjuka värden som lojalitet, låg grad av byråkrati och regler på arbetsmarknaden. Tillverkarna har och tar - ett stort eget ansvar för att effektivisera sin produktion. I dag produceras lika många bilar som för tio år sedan, men av hälften så många personer. För att vara lönsam på dagens mogna marknader är det viktigt att lansera nya modeller i ett högt tempo. Utvecklingskostnaden för en ny modell är väldigt hög och därför är det viktigt att sälja många enheter av den. I figur 4 syns utvecklingen av sålda bilar under åren för Volvo, Saab och några av deras konkurrenter i premiumsegmentet. Det är viktigt för de västsvenska person- 2 Källa: Vinnova Nationella och Regionala kluster företag inom fordonsindustrin i Sverige 2007 bilstillverkarnas lönsamhet att öka sin volym. En faktor som påverkar lönsamheten negativt för många personbilstillverkare, är att det råder en överkapacitet inom branschen. Den internationella produktionskapaciteten uppgår till 90 miljoner fordon, medan det under 2007 bara såldes 70 miljoner fordon. Antal anställda inom fordonsindustrin per län Dalarnas län 1% Östergötlands län 1% Norrbottens län 2% Värmlands län 3% Skåne län 3% Kalmar län 3% Västerbottens län 4% Blekinge län 4% Kronobergs län 4% Västmanlands län 5% Jönköpings län 5% Södermanlands län 5% Stockholms län 12% Figur 3: Antal anställda inom fordonsindustrin per län Källa: Vinnova Antal tusen fordon Volymutveckling Hallands län 1% Örebro län 1% Västra Götalands län 47% 1200 Saab Volvo 1000 Mercedes BMV Audi Figur 4: Volymutveckling Källa: Volvo Car Corporation Källa: Källa: Volvo Volvo car car corporation 8

9 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Viktiga samarbeten och organisationer som stärker fordonsindustrin i Västsverige SAFER SAFER är ett samarbete mellan 20 partners från akademi, politik och näringsliv. Visionen är att göra Sverige världsledande inom forskning om och kunskap kring trafiksäkerhet, och därigenom bidra till att öka intressenternas konkurrenskraft. Chalmers är värd för samarbetet och partners är bl a fordonstillverkarna, Autoliv, SP, Vinnova och Västra Götalandsregionen. Svenskt Hybridfordoncenter(SHC) SHC är liksom SAFER ett samarbete mellan akademi, politik och näringsliv med värdskap hos Chalmers. Uppdraget är att forska kring existerande och kommande teknologier för framdrivningssystem och lagring av energi. Målet är att finna den mest effektiva fordonshybriden och därigenom öka intressenternas konkurrenskraft inom detta viktiga framtidsområde. Test Site Sweden Test Site Sweden är ett nationellt projekt och en neutral mötesplats för gemensamma forskningsprojekt inom säkerhet, miljö och ITS (intelligenta transportsystem). Det syftar till att främja kunskapstillväxt och utvecklingen av ny teknik inom området. Lindholmen Science Park leder och utvecklar tillsammans med bl a fordonsindustrin, Vinnova, Vägverket och Västra Götalandsregionen. Telematics Valley Telematics Valley är en medlemsorganisation som genom olika aktiviteter och samarbeten marknadsför regionen som ett ledande telematikkluster. Man arbetar bl a för att attrahera investeringar och den bästa kompetensen till regionen. Automotive Sweden Automotive Sweden drivs av Business Region Göteborg och arbetar dels med att hålla kommunerna uppdaterade om aktuella händelser inom fordonsindustrin, dels med att attrahera utländska investerare inom fordonsindustrin till Västsverige. Viktoriainstitutet På uppdrag från, och i nära samarbete med, akademi, politik och näringsliv arbetar institutet med forskning och utveckling kring tillämpad informationsteknologi. Fordonskomponentgruppen FKG är leverantörernas branschorganisation och har sitt säte i Göteborg. Man för leverantörernas talan i olika sammanhang och lyfter fram frågor som är viktiga för företagens utveckling och tillväxt. FKG skapar också mötesplatser som medlemmarna kan utnyttja för att utveckla sina affärer. FKG driver dessutom aktiviteter och projekt för att utveckla medlemmarnas kompetens och för att skapa bättre kunskap om branschen. Inte hela produktionskapaciteten utnyttjas, men 2006 tillverkades det fem procent fler fordon än vad som såldes, vilket leder till aggressiv konkurrens och en långtgående prispress. Både Saab och Volvo har sedan länge säkerhet som ett kärnvärde. Västsvensk fordonsindustri är utan tvekan i världsklass inom området. Miljö är ett annat kärnvärde där de västsvenska tillverkarna är långt framme. Både GM och Ford har stort förtroende för Saabs respektive Volvos kompetens, inte minst inom utveckling av hybridteknik där det görs stora investeringar i Sverige. Detta är mycket viktigt då EUs regler om minskade koldioxidutsläpp är extra utmanande för Saab och Volvo som har en betydande del av sin försäljning i segmentet för större bilar. Dessa bilar har ett högre genomsnittligt utsläpp av koldioxid och därför är effektivisering av dagens storsäljare och utveckling av ny teknik ytterts väsentlig. För Volvokoncernen och i första hand Volvo Lastvagnar är förutsättningarna annorlunda. Högkonjunkturen i stora delar av världen skapar en stor efterfrågan på transporter. Volvo Lastvagnars utmaningar är i stället att möta marknadens efterfrågan och att hålla rimliga leveranstider. Detta gör företaget både genom att öka produktionen i Sverige och att producera fler fordon nära viktiga världsmarknader. För att vara väl etablerade med ett brett sortiment på tillväxtmarknaderna i Asien har AB Volvo dessutom bl a köpt Nissan Diesel. Också för AB Volvo är klimatfrågan en stor utmaning, och företaget har utvecklat sju olika motorer som drivs av koldioxidneutrala bränslen. Volvo planerar också att börja serieproducera hybridbussar och lastbilar Underleverantörerna Många större underleverantörer är representerade i Västsverige, bland dessa märks bl a Autoliv, Plastal, Semcon, Lear och SKF. Totalt finns det anställda i vår region. Underleverantörerna producerar uppskattningsvis 75 procent av värdet i en personbil och gör 50 procent av investeringarna inom forskning och utveckling. En majoritet av alla patent i branschen söks av underleverantörer. Bosch sökte t ex patent under Precis som tillverkarna har underleverantörerna fått vänja sig vid en allt hårdare konkurrens, där prispress från låglöneländer leder till krympande marginaler. Leverantörerna är också pressade av de stigande råvarupriserna. Efterfrågan från Asien har gjort att priset på metaller och olja har stigit kraftigt de senaste åren och dessa prishöjningar har varit mycket svåra att kompensera sig för hos tillverkarna. Leverantörerna brottas dessutom med långa kredittider till kunderna, ofta upp till 90 dagar. 9

10 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg För att stärka sin position som underleverantör är det viktigt att växa och internationalisera, att finnas på de marknader där kunden finns. Leverantörer med unika lösningar och som satsar på kompetens och utveckling, kommer att stå starkare än andra. Enligt den europeiska paraplyorganisationen för underleverantörer, CLEPA, kommer framtidens vinnare att vara: de med tydligast definierad teknologi och marknad de med stabilast finansiell situation de som finns i länder med yngst studenter och äldst pensionärer En trolig framtida trend är också ett starkare samarbete mellan leverantör och tillverkare kring ny teknik. Bruttoregionalprodukten Fordonsindustrins betydelse Fordonsindustrin svarar för en betydande del av Västsveriges ekonomi. De anställda hos tillverkarna och underleverantörerna i Västsverige generar i sin tur enligt EUs beräkningar ytterligare arbetstillfällen. Till höger följer ett antal exempel på denna effekt. En annan intressant jämförelse är varvens betydelse för vår region kontra fordonsindustrin. När varven var som störst hade branschen enligt SCB, drygt 10 procent av regionens anställda inom industrin och 8 procent av industrins omsättning i Västsverige. Fordonsindustrin har 29 procent av regionens industrianställda och svarar för mer än 40 procent av industrins totala omsättning i regionen. Fordonsindustrins betydelse för bruttoregionalprodukten Inom industrin totalt är det i snitt 54 procent som är arbetare och 46 procent som är tjänstemän. Medianårslönen inom industrin är hos arbetarna och hos tjänstemännen. Med antagandet att detta gäller även för fordonsindustrin och med nuvarande skattetryck bidrar de medarbetarna i Västsvensk fordonsindustri med 15,8 miljarder i skatteintäkter. Av dessa går 6,3 miljarder direkt in i kommunkassan. 6,3 miljarder motsvarar t ex elevplatser i grundskolan, löner till vårdare inom äldrevården eller driften av 100 fritidsanläggningar per år. Enligt Handelns Utredningsinstitut bidrar varje vuxen människa i snitt med ca kr per år till detaljhandeln. Om man utgår från detta snitt innebär det att de anställda i fordonsindustrin har en köpkraft på ca 2,5 miljard kronor varje år. Enligt SCB s uppgifter för snitthushållsutgifter så blir det t ex ca 900 miljoner till livsmedelsbutiker, ca 400 miljoner till kläder och skor osv. Konsumentverket uppger att vi spenderar ca 470 kr/månaden på fritidskonsumtion. Under förutsättning att detta också gäller fordonsindustrins medarbetare och att pengarna spenderas i vår region tillför fordonsindustrins medarbetare ca 350 miljoner per år. Denna summa skulle räcka till 2,2 miljoner årskort på Liseberg, träningskort på Friskis & Svettis eller 2,6 miljoner besök på Universeum. Med utgångspunkt från Volvokoncernerns åldersfördelning på sina anställda och snittet barn per familj i Sverige kan man göra antagandet att de anställda inom fordonsindustrin har drygt barn i åldrarna 0-19 år. Med det genomsnittliga antalet elever per lärare i förskola, grundskola och gymnasieskola så kräver dessa barn ca lärare på olika nivåer. I turistnäringen bokar t ex enbart Volvo Personvagnar hotellnätter per år i Västsverige, taxiresor och flygresor (T/R). Göteborgs hamn hanterar ca 1000 personbilar varje dag, året runt 1/3 av Chalmers mastersprogram har inriktning mot fordonsindustrin. 10

11 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Vägfordonens effektivitet och flexibilitet Personbilen Personbilen är en starkt bidragande orsak till vår moderna välfärd. Bilen krymper det tidsmässiga avståndet mellan människor och regioner, vilket ökar möjligheten till handel och ökad tillväxt. Samhället har också blivit allt mer jämställt och det faktum att kvinnors tillgång till bilen har ökat, har underlättat denna utveckling. Bilen hjälper människor att leva ett aktivt och innehållsrikt liv. Enligt SCB har familjen Medel-Svensson (som egentligen heter Johansson) idag två barn. Föräldrarna arbetar på olika ställen, äldre barn tränar idrott mer än en gång i veckan och familjen bor i förort. Bilen är direkt avgörande för att familjen ska kunna leva det liv som de har valt. Också för många äldre och handikappade är bilen en förutsättning till ett normalt socialt liv. Bilen fyller dessutom en allt viktigare funktion i det framväxande tjänstesamhället, då behovet av att vara mobil för exempelvis kundbesök och konsulttjänster ökat. Behovet av personbilen understryks av Sikas (Statens institut för kommunikationsanalys) resvaneundersökning RES : Närmare 90 procent av befolkningen åker bil minst en gång i veckan 83 procent av befolkningen har tillgång till bil. Störst är tillgången bland sammanboende med barn, 96 procent Av ca fem miljarder så kallade huvudresor som svenskar gör per år, sker 64 procent av transportsträckan med bil Av dem som gjorde de kortaste resorna (under fem kilometer) bilade hela 42 procent. Drygt hälften cyklade eller gick De som har tillgång till bil gör 1,7 resor per dag, motsvarande för dem som inte har bil är 1,2 Av alla resor till jobbet görs 61 procent med bil, i glesbygden är motsvarande siffra 80 procent. Av de längre jobbresorna över 50 kilometer är andelen 91 procent Av alla fritidsresor görs 49 procent med bil Av alla resor för privata inköp görs 61 procent med bil Det finns 4,3 miljoner bilar i Sverige vilket motsvarar lite mer än en bil per hushåll i snitt. De flesta svenskar är idag med andra ord anpassade till ett bilsamhälle. Det innebär att de åtgärder som sätts in för att angripa bilismens avigsidor, riskerar att påverka många individers och hushålls levnadsförhållande på ett negativt sätt. Lösningen är inte att straffa bilisterna, utan att stimulera tekniska innovationer och smart tänkande. Lastbilen Godstransporter på väg har varit en av förutsättningarna för globaliseringen och världens ökade välstånd. I Sverige har antalet tonkilometer ökat med 50 procent sedan 70-talet i takt med att EUs inre marknad har börjat fungera allt bättre. Samtidigt har behovet av specialisering och centralisering ökat, vilket också bidragit till transportutvecklingen. Samhället skulle snabbt sluta fungera utan lastbilens leveranser. Av alla transporter under 30 mil inom Sverige går 82 procent på väg. Vägtransporter har fördelen av att kunna nå slutdestinationen vid vilken önskad tidpunkt som helst, i stort sett var som helst i landet. Sverige är ett glest befolkat land som ligger i utkanten av Europa. Utan funktionella vägtransporter minskar vår konkurrenskraft väsentligt. Bussen Bussen erbjuder en kollektivtrafik av mycket god flexibilitet. En busslinjes sträckning är enkel att förändra inom ramen för befintlig infrastruktur. Blir det stopp på en buss är det relativt smidigt att rulla bort den för att släppa förbi kommande turer. Ur miljösynpunkt är bussen ett ypperligt alternativ. Den står för bara en procent av Sveriges koldioxidutsläpp och tillverkarna är långt framme i utveck- 11

12 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Fordonen och industrins utmaningar lingen av hybridbussar. AB Volvo börjar serieproducera en hybridbuss under Incitamenten för att få genomslag med hybridteknik är starka. Som exempel har London beslutat att från och med 2012 ska alla nya stadsbussar vara hybrider, vilket skapar förutsättningar för volymtillverkning. En hybridbuss är ungefär 30 procent dyrare, men förbrukar 30 procent mindre bränsle vilket totalt sett ger operatören en god ekonomi inom några år. En hybridbuss är dessutom tystare då accelerationen vid start sker med hjälp av elmotorn. Volvo har utvecklat ett system för effektiv kollektivtrafik, Bus Rapid Transit, som omfattar ett antal viktiga komponenter: Separata filer för busstrafik Passagerarna har förbetald biljett Påstigning sker i samma nivå mellan buss och perrong Turerna trafikeras av högkapacitetsbussar All trafikplanering stöds av telematiksupport BRT är väl etablerat i Sydamerika där bl a Mexico City och Bogota har färdiga korridorer, men det finns lysande exempel på nära håll. Stombuss 16 som går från Högsbohöjd, genom centrala Göteborg och över till Lindholmen är en av få lönsamma busslinjer och har en struktur med längre bussar, separata bussfält, hög frekvens och hög kapacitet. Att implementera ett bussystem av den här typen kan göras till en tiondel av kostnaden och en femtedel av tiden jämfört med ett motsvarande spårbundet system. Systemet ger också en hög passagerarkapacitet, minskar utsläpp och trängsel samt erbjuder resenären en god tillfredsställelse tack vare snabba och frekventa turer. Olyckor Olyckor är ett växande problem i takt med att allt fler människor i världen skaffar bil. I Sverige har vi kommit förhållandevis långt i arbetet med att minska antalet olyckor och dess konsekvenser. Inom EU dör 13,1 invånare per motorfordon, i Sverige är motsvarande siffra 8,4. Varje år dör ungefär 470 personer i trafiken och vi är därmed långt ifrån Vägverkets nollvision. Fler åtgärder behövs. Fordonsindustrin har i många år satsat mycket på teknikutveckling för att skydda förare, passagerare och oskyddade trafikanter från olyckshändelser och dess konsekvenser. Två andra områden som i allra högsta grad påverkar olycksfrekvensen är infrastrukturen och förarnas attityder. Teknikutveckling Säkerhet har alltid varit ett kärnvärde för västsvensk fordonsindustri. Trepunktsbältet, som idag finns i alla bilar, uppfanns av flygingenjör Nils Bohlin på Volvo 1958 och Autoliv är världsberömda för sina krockkuddar. En tredje banbrytande produktutveckling är ESP, det stabiliseringssystem som idag finns implementerat i de flesta premiumbilar. Historiskt sett har fokus legat på passiv säkerhet, d v s att minska skadorna vid en olycka. Moderna exempel på detta är deformationszon på fronten och underkörningsskydd på lastbilen för att förhindra att en bil fastnar vid en eventuell kollision. Med ny teknik ökar möjligheterna till att aktivt förhindra olyckor. Förarnas beteenden studeras för att därigenom kunna anpassa bilens egenskaper och system. De nya lösningarna ger bland annat möjlighet till att ett fordon varnar om dess förare blir trött, eller att bilen bromsar om avståndet snabbt minskar till framförvarande fordon. Framtida säkerhetslösningar kommer att bygga på kommunikation mellan fordon och infrastruktur och kommunikation fordon emellan. För att detta ska fungera krävs satsning på ny teknik liksom internationell harmonisering av den samma. 12

13 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Trafikolyckor i Sverige 2006 Utbyggd infrastruktur En viktig del för att minska antalet döda och skadade är att reducera de riskmoment där fordon möts eller där fordon och oskyddade trafikanter möts. Endast 8 procent av olyckorna i Sverige sker på motorväg, siffran för dödade på motorväg är ännu lägre, 5 procent. 72 procent av dem som dödas i trafiken, gör det på landsväg, fig 5. En utbyggnad till fler mötesfria vägar, fler cirkulationsplatser och att bättre skilja oskyddade trafikanter från fordonen skulle, enligt Per Kågesson, fil dr i miljösystemanalys, kunna rädda ett 80-tal liv varje år. Attityder 100 liv skulle kunna sparas om hastighetsgränserna hölls. 60 liv skulle räddas om alla använde bilbälte. Ytterligare drygt 100 liv på spel när alkoholpåverkade personer sätter sig bakom ratten. Här kan man dels ha hårda straff för dem som överträder bestämmelserna, men det är minst lika viktigt att påverka attityden kring alkohol och bilkörning, användning av säkerhetsbälte och att hålla rätt hastighet. Antal olyckor Totalt Dödlig utgång Personskada Personskada svår lindrig 8 önskemål till politikerna för att minimera antalet olyckor Satsa på branschspecifikt forskningsstöd för att utveckla ny säkerhetsteknologi och inhämta mer kunskap kring bl a beteendevetenskap. Att Chalmers Tekniska Högskola har resurser för att hålla högsta internationell klass är av yttersta vikt Skapa förutsättningar för utprovning av ny teknik genom t ex provflottor och samarbetsprojekt mellan myndigheter och tillverkare Delta aktivt i internationella samarbeten för att skapa en nödvändig harmonisering av ny teknik Investera i ett antal provsträckor för intelligent infrastruktur som kan kommunicera med fordonen Skapa marknadsförutsättningar för ny teknik genom incitament till nya användare och konsumentupplysning Bygg ut infrastrukturen med motorvägar och andra mötesfria vägar på våra huvudstråk, bygg om fler korsningar till cirkulationsplatser och skilj oskyddade trafikanter från fordonen Inför incitament för att stimulera till installation av alkolås i fordonen Påverka attityder till bilkörning med alkohol i kroppen, användandet av säkerhetsbälte samt att hålla hastighetsbegränsningarna tidigt i åldrarna genom aktiviteter redan på skolnivå Hela riket % % % % Motorväg Motortrafikled Annan allmän väg Gata Enskild väg Övrig väg, torg etc Uppgift saknas Figur 5: Trafikolyckor i Sverige 2006 Källa: Vägverket 13

14 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Miljö och bränsle Fordonsindustrin är väl medveten om att branschen är en del av problemet med växthuseffekten och är fast besluten att vara en del av lösningen. För att reducera transportsektorns bidrag till växthuseffekten finns det fyra områden att fokusera på: energieffektivisering, nya bränslen och drivlinor, bättre infrastruktur samt nya beteenden. Energieffektivisering Lastbilarnas förbrukning av diesel har sedan 1970 minskat med 1-1,5 procent per år och har potential att fortsätta att göra detta, se figur 6 Detta faktum ger dels mindre påverkan på miljön, dels en bättre körekonomi för åkarna. Bensinförbrukningen hos personbilar har gått åt samma håll, men där har miljöbesparingen till viss del motverkats genom byggandet av större och starkare bilar. Allt talar för att effektiviseringen kommer att fortsätta och det är flera områden som även i fortsättningen är påverkningsbara: Motoreffektivitet och övrig teknisk utveckling: minskad bränsleförbrukning per kilometer Körsätt: att köra smart, d v s motorbromsa, hålla hastigheter osv. Däckutveckling: mindre rullmotstånd ger lägre förbrukning Bättre bränslekvalitet: mindre utsläpp olika råvaror. Vid förbränning i fordonet ger dessa bränslen inga nettotillskott av koldioxid till kretsloppet och påverkar därmed inte klimatet. Enligt Volvo finns samtliga sju motorer klara för serieproduktion Både Volvo Personvagnar och Saab har modeller med effektiv etanoldrift. Som tidigare nämnts gör man dessutom stora investeringar för att ligga i framkant i utvecklingen av elmotorer och hybridteknik. Liter/100 km Minskade CO -utsläpp från kommersiella fordon via: Bränsleeffektivare fordon, 1-1,5% förbättring per år möjlig Bränslerbrukningstunga fordon 35-40% Figur 6: Minskade CO2 utsäpp från kommersiella fordon. Källa: AB Volvo Från råvara till bränsle 15-20% Källa: Volvo car corporation Nya bränslen och drivlinor Transportsektorn står idag för ca 58 procent av all världens oljeanvändning. 96 procent av allt bränsle är fossilt och bidrar därmed till växthuseffekten. Det står helt klart att världen måste börja använda förnyelsebara bränslen tillsammans med hybridteknik och fordonsindustrin satsar stora resurser på framtagning av motorer för nya bränslen. AB Volvo har presenterat sju lastbilar med motorer som drivs med olika koldioxidneutrala biobränslen. Figur 7 illustrerar vilka bränslen som kan utvinnas ur Råvara Raps Solrosor Vete Sockerbetor Halm Skogsavfall Energiskog Organiskt avfall Avloppsslam Gödsel Rapsolja Solrosolja Figur 7: Från råvara till bränsle Källa: AB Volvo Process Förrestring Hydrolys och jäsning Förgasning Rötning Bränsle Biodiesel Etanol Vätgas Dimetyleter Metanol Syntetisk diesel Biogas Källa: Volvo car corporation 14

15 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Det är svårt att rangordna olika koldioxidneutrala bränslen då det är ett flertal faktorer att ta hänsyn till ur ett miljöperspektiv: Klimatpåverkan Energieffektivitet Markanvändningens effektivitet Bränslepotential Fordonsanpassning Bränslekostnad Bränslets infrastruktur Det pågar ett stort arbete på många håll för att värdera de bränslen som totalt är de mest effektiva. För att detta arbete ska underlättas är det viktigt med harmonierade regler inom EU kring exempelvis miljökrav på motorer och utbyggnad av infrastruktur för bränslen. Under överskådlig framtid kommer sannolikt flera olika bränslen att användas parallellt. Detta beror dels på den ovan beskrivna osäkerheten, dels på att tillgången på förnyelsebara bränslen är begränsad. Eftersom det råder osäkerhet kring vilka bränslen som är långsiktigt hållbara, innebär det stora risker för näringslivet att investera i produktionsanläggningar. Det är viktigt att det finns ekonomiskt stöd att hämta från politiken i uppstarten för att få igång en fullskalig produktion. Lika viktigt är det att det finns långsiktiga och förutsägbara skatteregler för förnyelsebara bränslen. Vid utvecklingen av elmotorer och hybridteknik är den främsta utmaningen batteriets egenskaper. Uppladdningspotentialen ska vara tillräcklig, storleken anpassad till fordonet och priset överkomligt. Den teknik som kan vara på väg mot ett genombrott är litiumjonbatteri, en liknade teknik som används i mobiltelefoner och datorer. Vid drift med el blir det sedan viktigt att elen har producerats miljövänligt. En faktor som bromsar användandet av miljövänliga fordon är den långsamma utfasningen av gamla fordon. I Sverige rullar det bilar utan katalysator och en sådan bil släpper ut lika mycket emissioner som 100 nya bilar gör. När myndigheterna tillfälligt införde en skrotningspremie på 4000 kronor blev det kö vid skroten. Fler sådana incitament för att fasa ut äldre bilar efterfrågas. Sverige är ett bra exempel på vad myndigheter kan göra för att få igång försäljningen av miljöbilar. Införandet av en miljöpremie på kronor, lägre förmånsvärde för miljöbilar och fri parkering för miljöbilar har gjort att 17 procent av alla nyregistrerade bilar i Sverige var klassificerade som miljöbil Ett möjligt scenario för utvecklingen av engerikällor till fordonen framöver kan se ut så här: Personbilar På kort sikt Ökat användande av dieselbilar En dieselbil har cirka 30 procent lägre förbrukning och släpper ut 20 procent mindre koldioxid. Inom EU är andelen dieselbilar 50 procent, medan Sverige länge har legat runt 20 procent. De senaste åren har siffran dock ökat och 2007 var andelen nyregistrerade dieselbilar ca 33 procent. Ökad låginblandning av biobränsle i bensin och diesel Bensin blandas idag med 5 procent etanol. Detta kan höjas till 10 procent vilket skulle öka det totala användandet av biobränsle i Sverige med 80 procent. Det kan dessutom göras utan att motorerna behöver justeras. Fordon som drivs med första generationen biobränslen Etanol och biogas är de biobränslen som idag har en produktion och infrastruktur som är acceptabel, även om tillgången till gas är begränsad i stora områden i Sverige. 15

16 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg På längre sikt Plug-In hybrider Plug-In hybriden har ett batteri som kan laddas direkt ur ett eluttag. Körsträckan på en laddning ska täcka de flestas vardagsbehov. Vid längre sträckor används en förbränningsmotor som drivs av biobränsle. Lastbil och buss På kort sikt Ökad låginblandning av biodiesel i fossil diesel. Precis som med bensin, blandas idag mycket diesel ut med 5 procent biodiesel. Det skulle kunna höjas upp till 20 procent. Det är dock viktigt att bränsleproducenten specificerar vad som blandas i, då vissa biobränslen har svårt med kylan. Användning av biodiesel Diesel där basen är t ex solrosolja eller rapsolja. Användning av biogas Företrädelsevis lokala lösningar för exempelvis bussar och sopbilar. Gemensamt för både fordonsslagen På längre sikt Andra generationens biodrivmedel Omfattande forskning pågår runt om i världen för att etablera produktionsprocesser som medger en betydligt högre totalverkningsgrad än den första generationens biobränsle. Exempel på detta är utvinning av etanol från barrvedscellulosa, DME genom förgasning av svartlut och förgasning av biomassa. Det är dock långt ifrån tydligt vilka som kommer att bli framgångsrika. Elhybrider En hybrid består dels av en förbränningsmotor, dels av en elmotor. Elmotorn är effektiv och används vid acceleration medan förbränningsmotorn, som drivs av biobränsle, aktiveras under konstant körning. Batteriet i elmotorn laddas upp av bromsenergin. Bränsleceller Tekniken för bränsleceller finns och är intressant, inte minst ur miljösynpunkt då restprodukten är vattenånga. Det finns dock stora praktiska problem med bland annat produktion, distribution och lagring av vätgas. Fortfarande är kostnaden för hög. Priset måste ned med cirka 90 procent från dagens nivå. Hittills har bränslecellstekniken betraktats som en framtidsteknik, och det är osäkert om den någonsin blir praktiskt och ekonomiskt gångbar. Bättre infrastruktur Med en utbyggd infrastruktur kan man begränsa köer, undvika onödiga accelerationer och inbromsningar mm. En lastbil som stannar 10 gånger per mil drar 2,5 gånger mer diesel än om den kör i jämn hastighet. Här skulle förbättrade intermodala lösningar där det på ett smidigt sätt går att byta fraktsätt från exempelvis lastbil till tåg också vara till stor hjälp. 10 önskemål till politikerna för att minimera fordonens miljöpåverkan Agera drivande för harmoniserande och långsiktiga regler kring emissioner, miljömärkning och skatter på minst EU-nivå Arbeta för utvärdering och klimatsäkring av koldioxidneutrala bränslen liksom att säkra produktion och infrastruktur av dessa på internationell nivå Stöd forskningen för att utveckla grön motorteknologi och att utvärdera olika bränslealternativ. Precis som inom säkerhetsområdet så är Chalmers en mycket viktig resurs att tillvarata i Västsverige. Bidra till att skapa en inhemsk marknad för nya motoralternativ vid statlig och kommunal upphandling Inför en permanent skrotningspremie av äldre fordon Slopa straffskatten på dieselbilar för att stimulera köp Inför inblandningsnivåer på minst 10 procent av etanol i bensin och biodiesel i diesel. Bidra med statlig finansiering och därigenom risktagande till stora demonstrationsanläggningar för produktion av förnyelsebara bränslen Fortsätt med incitament som uppmuntrar till köp av miljövänliga fordon Initiera folkbildningsaktiviteter för att få förarna att köra klimatsmart 16

17 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Nya beteenden Som bilägare och förare kan man ta ett stort ansvar för att minska förbrukningen och därigenom miljöpåverkan: Planerad körning. Kör med framförhållning, håll avstånd och undvik stopp Växla upp tidigt och kör på så hög växel som möjligt Hoppa över växlar istället för att gå igenom alla Kör jämnt och håll hastigheterna Motorbromsa Rulla utför - håll jämn gas uppför Kör inte på tomgång i onödan Stäng av klimatanläggningen när den inte behövs Använd motorvärmare på ett förnuftigt sätt Håll rätt tryck i däcken Rensa bilen från onödig last Överväg att använda dubbfria vinterdäck Serva bilen regelbundet Välj en auktoriserad verkstad som tar sitt miljöansvar Ecodriving blir ett allt populärare ord och idag erbjuds köpare av en ny miljöbil från Volvo en heldagsutbildning i hur man kör miljöekonomiskt. Trängsel Det ökande behovet av transporter, ökar trängseln i och omkring de större städerna. Det uppstår höga kostnader för detta. Dels i form av att människor och varor som sitter i kö inte är produktiva, dels i regionförminskning då tidsavståndet mellan människor, arbetsplatser och tillfällen för affärer ökar. Det finns ett flertal åtgärder som syftar till att minska trängseln: Omlastning utanför storstäder Ett exempel är Schenkers citylogistiklösning där allt gods skickas till en samlastningscentral utanför stan och sedan transporteras via en regelbunden rutt inne i staden. Med denna samordning minskas transportarbetet och koldioxidutsläppen med mellan procent. Kollektivtrafik för gods Låt distributionsbilar med samlastat gods från olika fjärrtransporter få köra i separata filer tillsammans med kollektivtrafiken Längre lastbilar I Sverige är det tillåtet att köra 25,25 meter långa ekipage, men i de flesta EU-länder går gränsen vid 18,75 meter. Volvo har utvecklat ett modulsystem som innebär att tre lastbilsekipage kopplas ihop till två med en längd på 25, 25 meter. Detta innebär att man minskar antalet dragare, och därmed antalet motorer, med en tredjedel. Utöver att det reducerar trängseln blir bränslebesparingen mellan procent. Styra trafikrytmen med telematik Intelligenta vägtavlor visar bäst framkomlig väg, styr hastighetsgränsen efter trafiken, vänder filer åt det håll som trafiken strömmar osv. Effektiv logistik fleet management Med modern IT-teknik kan effektiviteten i speditionsföretagens transportplanering och samordning öka kraftigt Trängselavgift Intäkterna från en trängselavgift används för att förbättra framkomligheten för vägfordon i och i anslutning till det aktuella området och är därför ett bättre alternativ för att minska trängseln än s k trängselskatter som går in i den allmänna budgeten. Ett system med avgifter är dessutom smidigare då det kräver mindre byråkrati, tillåter rabatter och kontinuerliga ändringar av avgiftsnivån. 17

18 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Fylla lastbärarna bättre Andelen tomkörningar på lastbil har minskat från 33 procent 1970 till 24 procent 2003, men det finns potential att minska detta ytterligare. Effektiv kollektivtrafik med pendelparkering Genom att öka tillgänglighet, täthet, bekvämlighet och pålitlighet i kollektivtrafiken finns potential att öka antalet resenärer. Det krävs dock hög kvalitet då många resenärer idag värderar sin tid högt och har en relativt god ekonomi. I nya områden är bebyggelseplaneringen viktig då man bör bygga ut kollektivtrafik och bebyggelse samtidigt. Intermodala transportsystem Genom att underlätta möjligheterna till att flytta gods mellan exempelvis lastbil och tåg används rätt transportslag vid rätt tillfälle Satsa på en utbyggd infrastruktur En utbyggnad av E20 till motorväg tillsammans med en ny älvförbindelse, en breddad Lundbyled till Göteborgs hamn och en utbyggd hamnbana är mycket viktiga projekt för att minska trängseln och behålla ett konkurrenskraftigt Västsverige. Underjordisk cirkulationsplats En metod för att minska trängseln är att gräva ner innerstadstrafiken under jord. Handelskammarens förslag är att skapa en sjufilig, enkelriktad cirkulationsplats under centrala Göteborg, vilket illustreras i figur 8. Cirkulationsplatsen ska vara tillgänglig från samtliga större leder till Göteborg och det ska finnas avfarter med tillhörande parkeringshus vid sex strategiska platser runt om i staden: Sahlgrenska, Chalmers, Evenemangsstråket, Centralstation/Nordstan, Norra Älvstranden och vid Haga/Göteborgs universitet. Enligt gatukontoret i Göteborg kör fordon in och ut i detta område varje vardag och inom området finns det ungefär parkeringsplatser. Om man bygger nya parkeringsplatser i de sex parkeringshusen frigör man mycket yta ovan jord för kvalitativ livsmiljö samtidigt som man minskar utsläppen från det stora antalet fordon som varje dag letar parkeringsplats i Göteborg. Av naturliga skäl är det vanskligt att göra en detaljerad budget för projektet. En grov uppskattning av totalkostnaden är 30 miljarder. Om man kalkylerar med 60 procent snittbeläggning (hög beläggning på dagen, lägre på natten) under ett vardagsdygn och 15 procent under ett helgdygn skulle projektet kunna vara självfinansierat på 50 år. Avgiften är då beräknad till fem kronor per timme inkl tillträde till cirkulationsplatsen. Just självfinansieringen är en mycket viktigt del då det inte tar finansiella medel ifrån andra viktiga projekt som en ny älvförbindelse eller en utbyggnad av E20. Figur 8: Underjordisk cirkulationsplats 7 önskemål till politikerna för att minimera trängseln Öka samhällets investeringar för att bygga ut och underhålla infrastrukturen Tillåt nya finansieringsformer för att bygga ut och underhålla infrastrukturen Driv på en lagändring som tillåter längre fordon inom hela EU Investera i ny teknik som kan förbättra trafikflödet och exempelvis anpassa hastighetsbegränsningen efter rådande förhållanden Bygg ut en effektiv kollektivtrafik enligt modellen för Bus Rapid Transit i storstäderna Satsa på utbyggnad av terminaler som ökar möjligheterna till intermodala transporter Uppmuntra till tester av gemensamma filer för samlastade distributionsbilar och bussar i kollektivtrafik 18

19 Rapport 2008:1 Västsverige på väg 19

20 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, Göteborg Tel Fax

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

TRANSPORTER. BILEN står för ca 25% av energianvändningen. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten)

TRANSPORTER. BILEN står för ca 25% av energianvändningen. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten) TRANSPORTER BILEN står för ca 25% av energianvändningen i ett normalhushåll. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten) Bilens utsläpp av ämnen som påverkar den lokala miljön och klimatet

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS.

TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS. TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS. Skandinaviens mest nöjda bilägare i mellanbilsklassen kör Toyota Prius 2007-2010. - AUTOINDEX 2011 Hybridåret 2012. Smygpremiär 3 X Prius. Som Priusägare är du redan

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Att köra en stor stadsjeep istället för vanlig bil under ett år, ger upphov till lika stort

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning.

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. Sparsam körning Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. men det finns flera sätt att spara bränsle och miljö! Bilens egenskaper Bilen har en

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige 1 avajer och klänningar växer som bekant inte i tikerna, och bomullen växer inte

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Varje stad kräver sin egen uträkning. Hur ser din kalkyl ut?

Varje stad kräver sin egen uträkning. Hur ser din kalkyl ut? SCANIA CITYWIDE Scania bedriver en aktiv produktutveckling och produktförbättring. Scania förbehåller sig därför rätten att utan föregående meddelande genomföra ändringar av konstruktioner, specifikationer,

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

På väg mot hållbara transporter

På väg mot hållbara transporter volvo trucks. driving progress På väg mot hållbara transporter Volvo Lastvagnar och miljön Volvo Truck Corporation www.volvotrucks.com RSP 20100100002 Svenska. Tryckt i Sverige. På väg mot hållbara transporter.

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter

Läs mer

Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete

Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete FOTO: THOMAS HARRYSSON Emma Johansson, tågvärd För den som vill vara med och bromsa klimatförändringen är bussförare

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Göteborg, 29 November 2012 Ulf Hammarberg, Environmental Affairs DHL Freight (Sweden) AB Sustainability Day Göteborg DHL Freight Sweden AB 29 nov 2012

Läs mer

FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR

FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR I en ny medelstor familjebil består över en tredjedel av bilens pris av olika skatter. Finlands bilskatt är också den näst högsta inom EU. En

Läs mer

Volvo Cars Electrification Strategy

Volvo Cars Electrification Strategy Förutsättningar för svenska biltillverkare i jämförelse med europeiska konkurrenter på elbilsområdet Volvo Cars Electrification Strategy Paul Gustavsson Director of Electrification Strategy at Volvo Cars

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Förnybar energi i trafiken

Förnybar energi i trafiken Förnybar energi i trafiken Nils-Olof Nylund Energikonferens- Vilja, vision och verklighet 15.10.2009 Hanaholmen, Esbo Utmaningar i transportsektorn Innehåll Bilarna idag Projektioner för framtiden Biodrivmedel

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors ifall du äger en personbil som uppfyller kriterierna

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Kärnvärden Volvo Group Headquarters

Kärnvärden Volvo Group Headquarters Volvokoncernen 2013 2 2013 3 2013 4 2013 Kärnvärden 5 2013 6 2013 Volvokoncernens organisation Group Trucks Sales & Marketing EMEA Group Trucks Sales & Marketing Americas Group Trucks Sales & Marketing

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer