Västsverige på väg Möjligheter, utmaningar och behov för fordonsindustrin 2008
|
|
- Ludvig Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:1 ISSN Västsverige på väg Möjligheter, utmaningar och behov för fordonsindustrin 2008 Det finns anställda inom västsvensk fordonsindustri. Var och en av dessa skapar ytterligare 5 arbetstillfällen.
2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa.
3 Rapport 2008:1 Västsverige på väg
4 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Meningen med livet är, enligt min uppfattning, att ha det bra på färden från vaggan till graven. Det gäller både bildligt och bokstavligt. Samtidigt får välfärden inte gå ut över vare sig miljön eller andra människors välbefinnande. Ett särskilt stort ansvar har vi mot kommande generationer, de skall också ha det bra. Bilar, bussar och lastbilar bidrar till att världen över huvud taget fungerar. Ensamma är vi fattiga, tillsammans med andra kan vi bli rika. All teknik som möjliggör mänskligt samarbete, däribland vägfordon, är ett villkor för att jordens befolkning skall ha det så bra som vi numera faktiskt har det. Samtidigt orsakar vägfordon problem som visserligen inte är acceptabla, men som kan bli en försörjningskälla för dem som löser problemen. Och, dem ja det skall bli vi! Göteborg den 17 mars Anders Källström VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren
5 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Innehåll Fordonsindustrin i världen 7 Fordonsindustrin i Västsverige 8 Fordonstillverkarna 8 Underleverantörerna 9 Viktiga samarbeten och organisationer i Västsverige 9 Bruttoregionalprodukten 10 Fordonsindustrins betydelse för bruttoregionalprodukten 10 Vägfordonens effektivitet och flexibilitet 11 Personbilen 11 Lastbilen 11 Bussen 11 Fordonen och industrins utmaningar 12 Olyckor 12 Miljö och bränsle 14 Trängsel 17 5
6
7 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Fordonsindustrin i världen Fordonsindustrin i världen utvecklas snabbt. Den positiva utvecklingen i framförallt Asien ökar efterfrågan på personoch godstransporter såldes 70 miljoner fordon i världen och redan år 2012 beräknas volymen vara över 80 miljoner, se figur 1. Branschen har de senaste decennierna genomgått stora strukturförändringar. De globala koncernerna har blivit färre, men större för att nå skalfördelar inom bl a inköp, forskning och utveckling samt produktion. Det som i första hand drivit på denna utveckling är den tuffa prispressen. Amerikanska General Motors var 2006 världens största tillverkare av fordon, följt av Toyota och Ford, se figur procent av världens fordonsproduktion sker i Asien/Oceanien medan Europa står för ca 31 procent och USA/ Kanada/Mexiko för 23 procent. Av figur 1 framgår att branschen gör bedömningen att det finns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt. Indien har t ex bara 16 bilar per 1000 invånare och Ryssland har 180 bilar per 1000 invånare. Motsvarande siffra i Sverige är 500, potentialen är enorm. Enligt en undersökning som KPMG 1 har gjort bland 113 chefer inom fordonsindustrin, kommer kinesiska fordonstillverkare att öka sina marknadsandelar på tio års sikt, framförallt på den amerikanska marknaden. Också i Sverige kommer kinesiska bilar att bli mer tillgängliga, men dessa kommer antagligen i första hand att vinna marknadsandelar från andra asiatiska bilmärken. En mycket tydlig trend är att mindre och energisnålare bilar efterfrågas allt mer, inte minst på bekostnad av så kalllade stadsjeepar. En annan starkt trend är hybridbilar och bilar som körs på alternativa bränslen. Samtidigt som efterfrågan på transporter ökar och allt fler människor får möjlighet att skaffa bil, finns det ett antal utmaningar för branschen. Den största just nu är frågan om transportindustrins påverkan på växthuseffekten. EU har tagit en tydlig position i kampen mot växthuseffekten. I dag släpper nya personbilar i genomsnitt ut 160 gram koldioxid per kilometer. EUs nya förslag till utsläppsnormer innebär att genomsnittsbilen 2012 bara får släppa ut 120 gram koldioxid per kilometer. Branschen är beredd att ta sitt ansvar men har reagerat på den korta omställningen, och i stället föreslagit 2015 som slutår. Oavsett vilket år det blir, är omställningen stor. En annan utmaning är trängseln som ökar i takt med transporterna. Här har politikerna ett stort ansvar, men även transportsektorn måste jobba hårt för att bidra med effektivare transporter. En tredje utmaning är säkerheten för resenärerna. Trots att det har skett en positiv utveckling inom området dör det fortfarande personer om året i trafiken, bara i Europa. Denna siffra måste naturligtvis ned och med ny teknik och förändrade beteenden kan allt fler olyckor förhindras. Antal sålda fordon i världen Tillverkning antal fordon i världen 2006 Antal miljoner fordon Antal miljoner Ford Toyota General Motors Volkswagen Hyundai Renalult Chrystler Nissan PSA Honda Figur 1: Antal sålda fordon i världen Källa: Marketing system Fordonstillverkare Figur 2: Tillverkning antal fordon i världen 2006 Källa: OICA Global Auto Executive Survey 7
8 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Fordonsindustrin i Västsverige 2007 arbetade personer hos tillverkare och underleverantörer inom fordonsindustrin i Västsverige. 2 Av figur 3 framgår att nästan hälften av dem som jobbar inom fordonsindustrin, har sin arbetsplats i Västsverige. Fordonstillverkarna I Västsverige finns tre stora tillverkare, AB Volvo, Volvo Personvagnar och Saab Automobile. I Uddevalla finns också Pininfarina som tillverkar Volvo C 70. Tillsammans har dessa fyra företag ungefär anställda. De svenska personbilstillverkarna har sedan 90-talet amerikanska ägare. Volvo ägs av Ford och Saab av General Motors. Detta ägande har varit mycket betydelsefullt för utvecklingen av nya modeller och ny teknik, då utvecklingskostnaderna kan fördelas på fler företag, fler modeller och fler tillverkade bilar. Det ger också goda möjligheter att utbyta kunskap och erfarenheter med andra företag inom sina respektive koncerner. Att vara en del av en större koncern ger samtidigt de västsvenska bilfabrikerna ett stort antal interna konkurrenter runt om i världen som kan bygga både Volvo- och Saabbilar. GM har till exempel 175 fabriker i 44 länder. Detta gör det viktigt att förutsättningarna att bygga bilar i Sverige är så goda som möjligt. Det gäller allt från hårda värden som infrastruktur, forskningsstöd och löneläge till mjuka värden som lojalitet, låg grad av byråkrati och regler på arbetsmarknaden. Tillverkarna har och tar - ett stort eget ansvar för att effektivisera sin produktion. I dag produceras lika många bilar som för tio år sedan, men av hälften så många personer. För att vara lönsam på dagens mogna marknader är det viktigt att lansera nya modeller i ett högt tempo. Utvecklingskostnaden för en ny modell är väldigt hög och därför är det viktigt att sälja många enheter av den. I figur 4 syns utvecklingen av sålda bilar under åren för Volvo, Saab och några av deras konkurrenter i premiumsegmentet. Det är viktigt för de västsvenska person- 2 Källa: Vinnova Nationella och Regionala kluster företag inom fordonsindustrin i Sverige 2007 bilstillverkarnas lönsamhet att öka sin volym. En faktor som påverkar lönsamheten negativt för många personbilstillverkare, är att det råder en överkapacitet inom branschen. Den internationella produktionskapaciteten uppgår till 90 miljoner fordon, medan det under 2007 bara såldes 70 miljoner fordon. Antal anställda inom fordonsindustrin per län Dalarnas län 1% Östergötlands län 1% Norrbottens län 2% Värmlands län 3% Skåne län 3% Kalmar län 3% Västerbottens län 4% Blekinge län 4% Kronobergs län 4% Västmanlands län 5% Jönköpings län 5% Södermanlands län 5% Stockholms län 12% Figur 3: Antal anställda inom fordonsindustrin per län Källa: Vinnova Antal tusen fordon Volymutveckling Hallands län 1% Örebro län 1% Västra Götalands län 47% 1200 Saab Volvo 1000 Mercedes BMV Audi Figur 4: Volymutveckling Källa: Volvo Car Corporation Källa: Källa: Volvo Volvo car car corporation 8
9 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Viktiga samarbeten och organisationer som stärker fordonsindustrin i Västsverige SAFER SAFER är ett samarbete mellan 20 partners från akademi, politik och näringsliv. Visionen är att göra Sverige världsledande inom forskning om och kunskap kring trafiksäkerhet, och därigenom bidra till att öka intressenternas konkurrenskraft. Chalmers är värd för samarbetet och partners är bl a fordonstillverkarna, Autoliv, SP, Vinnova och Västra Götalandsregionen. Svenskt Hybridfordoncenter(SHC) SHC är liksom SAFER ett samarbete mellan akademi, politik och näringsliv med värdskap hos Chalmers. Uppdraget är att forska kring existerande och kommande teknologier för framdrivningssystem och lagring av energi. Målet är att finna den mest effektiva fordonshybriden och därigenom öka intressenternas konkurrenskraft inom detta viktiga framtidsområde. Test Site Sweden Test Site Sweden är ett nationellt projekt och en neutral mötesplats för gemensamma forskningsprojekt inom säkerhet, miljö och ITS (intelligenta transportsystem). Det syftar till att främja kunskapstillväxt och utvecklingen av ny teknik inom området. Lindholmen Science Park leder och utvecklar tillsammans med bl a fordonsindustrin, Vinnova, Vägverket och Västra Götalandsregionen. Telematics Valley Telematics Valley är en medlemsorganisation som genom olika aktiviteter och samarbeten marknadsför regionen som ett ledande telematikkluster. Man arbetar bl a för att attrahera investeringar och den bästa kompetensen till regionen. Automotive Sweden Automotive Sweden drivs av Business Region Göteborg och arbetar dels med att hålla kommunerna uppdaterade om aktuella händelser inom fordonsindustrin, dels med att attrahera utländska investerare inom fordonsindustrin till Västsverige. Viktoriainstitutet På uppdrag från, och i nära samarbete med, akademi, politik och näringsliv arbetar institutet med forskning och utveckling kring tillämpad informationsteknologi. Fordonskomponentgruppen FKG är leverantörernas branschorganisation och har sitt säte i Göteborg. Man för leverantörernas talan i olika sammanhang och lyfter fram frågor som är viktiga för företagens utveckling och tillväxt. FKG skapar också mötesplatser som medlemmarna kan utnyttja för att utveckla sina affärer. FKG driver dessutom aktiviteter och projekt för att utveckla medlemmarnas kompetens och för att skapa bättre kunskap om branschen. Inte hela produktionskapaciteten utnyttjas, men 2006 tillverkades det fem procent fler fordon än vad som såldes, vilket leder till aggressiv konkurrens och en långtgående prispress. Både Saab och Volvo har sedan länge säkerhet som ett kärnvärde. Västsvensk fordonsindustri är utan tvekan i världsklass inom området. Miljö är ett annat kärnvärde där de västsvenska tillverkarna är långt framme. Både GM och Ford har stort förtroende för Saabs respektive Volvos kompetens, inte minst inom utveckling av hybridteknik där det görs stora investeringar i Sverige. Detta är mycket viktigt då EUs regler om minskade koldioxidutsläpp är extra utmanande för Saab och Volvo som har en betydande del av sin försäljning i segmentet för större bilar. Dessa bilar har ett högre genomsnittligt utsläpp av koldioxid och därför är effektivisering av dagens storsäljare och utveckling av ny teknik ytterts väsentlig. För Volvokoncernen och i första hand Volvo Lastvagnar är förutsättningarna annorlunda. Högkonjunkturen i stora delar av världen skapar en stor efterfrågan på transporter. Volvo Lastvagnars utmaningar är i stället att möta marknadens efterfrågan och att hålla rimliga leveranstider. Detta gör företaget både genom att öka produktionen i Sverige och att producera fler fordon nära viktiga världsmarknader. För att vara väl etablerade med ett brett sortiment på tillväxtmarknaderna i Asien har AB Volvo dessutom bl a köpt Nissan Diesel. Också för AB Volvo är klimatfrågan en stor utmaning, och företaget har utvecklat sju olika motorer som drivs av koldioxidneutrala bränslen. Volvo planerar också att börja serieproducera hybridbussar och lastbilar Underleverantörerna Många större underleverantörer är representerade i Västsverige, bland dessa märks bl a Autoliv, Plastal, Semcon, Lear och SKF. Totalt finns det anställda i vår region. Underleverantörerna producerar uppskattningsvis 75 procent av värdet i en personbil och gör 50 procent av investeringarna inom forskning och utveckling. En majoritet av alla patent i branschen söks av underleverantörer. Bosch sökte t ex patent under Precis som tillverkarna har underleverantörerna fått vänja sig vid en allt hårdare konkurrens, där prispress från låglöneländer leder till krympande marginaler. Leverantörerna är också pressade av de stigande råvarupriserna. Efterfrågan från Asien har gjort att priset på metaller och olja har stigit kraftigt de senaste åren och dessa prishöjningar har varit mycket svåra att kompensera sig för hos tillverkarna. Leverantörerna brottas dessutom med långa kredittider till kunderna, ofta upp till 90 dagar. 9
10 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg För att stärka sin position som underleverantör är det viktigt att växa och internationalisera, att finnas på de marknader där kunden finns. Leverantörer med unika lösningar och som satsar på kompetens och utveckling, kommer att stå starkare än andra. Enligt den europeiska paraplyorganisationen för underleverantörer, CLEPA, kommer framtidens vinnare att vara: de med tydligast definierad teknologi och marknad de med stabilast finansiell situation de som finns i länder med yngst studenter och äldst pensionärer En trolig framtida trend är också ett starkare samarbete mellan leverantör och tillverkare kring ny teknik. Bruttoregionalprodukten Fordonsindustrins betydelse Fordonsindustrin svarar för en betydande del av Västsveriges ekonomi. De anställda hos tillverkarna och underleverantörerna i Västsverige generar i sin tur enligt EUs beräkningar ytterligare arbetstillfällen. Till höger följer ett antal exempel på denna effekt. En annan intressant jämförelse är varvens betydelse för vår region kontra fordonsindustrin. När varven var som störst hade branschen enligt SCB, drygt 10 procent av regionens anställda inom industrin och 8 procent av industrins omsättning i Västsverige. Fordonsindustrin har 29 procent av regionens industrianställda och svarar för mer än 40 procent av industrins totala omsättning i regionen. Fordonsindustrins betydelse för bruttoregionalprodukten Inom industrin totalt är det i snitt 54 procent som är arbetare och 46 procent som är tjänstemän. Medianårslönen inom industrin är hos arbetarna och hos tjänstemännen. Med antagandet att detta gäller även för fordonsindustrin och med nuvarande skattetryck bidrar de medarbetarna i Västsvensk fordonsindustri med 15,8 miljarder i skatteintäkter. Av dessa går 6,3 miljarder direkt in i kommunkassan. 6,3 miljarder motsvarar t ex elevplatser i grundskolan, löner till vårdare inom äldrevården eller driften av 100 fritidsanläggningar per år. Enligt Handelns Utredningsinstitut bidrar varje vuxen människa i snitt med ca kr per år till detaljhandeln. Om man utgår från detta snitt innebär det att de anställda i fordonsindustrin har en köpkraft på ca 2,5 miljard kronor varje år. Enligt SCB s uppgifter för snitthushållsutgifter så blir det t ex ca 900 miljoner till livsmedelsbutiker, ca 400 miljoner till kläder och skor osv. Konsumentverket uppger att vi spenderar ca 470 kr/månaden på fritidskonsumtion. Under förutsättning att detta också gäller fordonsindustrins medarbetare och att pengarna spenderas i vår region tillför fordonsindustrins medarbetare ca 350 miljoner per år. Denna summa skulle räcka till 2,2 miljoner årskort på Liseberg, träningskort på Friskis & Svettis eller 2,6 miljoner besök på Universeum. Med utgångspunkt från Volvokoncernerns åldersfördelning på sina anställda och snittet barn per familj i Sverige kan man göra antagandet att de anställda inom fordonsindustrin har drygt barn i åldrarna 0-19 år. Med det genomsnittliga antalet elever per lärare i förskola, grundskola och gymnasieskola så kräver dessa barn ca lärare på olika nivåer. I turistnäringen bokar t ex enbart Volvo Personvagnar hotellnätter per år i Västsverige, taxiresor och flygresor (T/R). Göteborgs hamn hanterar ca 1000 personbilar varje dag, året runt 1/3 av Chalmers mastersprogram har inriktning mot fordonsindustrin. 10
11 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Vägfordonens effektivitet och flexibilitet Personbilen Personbilen är en starkt bidragande orsak till vår moderna välfärd. Bilen krymper det tidsmässiga avståndet mellan människor och regioner, vilket ökar möjligheten till handel och ökad tillväxt. Samhället har också blivit allt mer jämställt och det faktum att kvinnors tillgång till bilen har ökat, har underlättat denna utveckling. Bilen hjälper människor att leva ett aktivt och innehållsrikt liv. Enligt SCB har familjen Medel-Svensson (som egentligen heter Johansson) idag två barn. Föräldrarna arbetar på olika ställen, äldre barn tränar idrott mer än en gång i veckan och familjen bor i förort. Bilen är direkt avgörande för att familjen ska kunna leva det liv som de har valt. Också för många äldre och handikappade är bilen en förutsättning till ett normalt socialt liv. Bilen fyller dessutom en allt viktigare funktion i det framväxande tjänstesamhället, då behovet av att vara mobil för exempelvis kundbesök och konsulttjänster ökat. Behovet av personbilen understryks av Sikas (Statens institut för kommunikationsanalys) resvaneundersökning RES : Närmare 90 procent av befolkningen åker bil minst en gång i veckan 83 procent av befolkningen har tillgång till bil. Störst är tillgången bland sammanboende med barn, 96 procent Av ca fem miljarder så kallade huvudresor som svenskar gör per år, sker 64 procent av transportsträckan med bil Av dem som gjorde de kortaste resorna (under fem kilometer) bilade hela 42 procent. Drygt hälften cyklade eller gick De som har tillgång till bil gör 1,7 resor per dag, motsvarande för dem som inte har bil är 1,2 Av alla resor till jobbet görs 61 procent med bil, i glesbygden är motsvarande siffra 80 procent. Av de längre jobbresorna över 50 kilometer är andelen 91 procent Av alla fritidsresor görs 49 procent med bil Av alla resor för privata inköp görs 61 procent med bil Det finns 4,3 miljoner bilar i Sverige vilket motsvarar lite mer än en bil per hushåll i snitt. De flesta svenskar är idag med andra ord anpassade till ett bilsamhälle. Det innebär att de åtgärder som sätts in för att angripa bilismens avigsidor, riskerar att påverka många individers och hushålls levnadsförhållande på ett negativt sätt. Lösningen är inte att straffa bilisterna, utan att stimulera tekniska innovationer och smart tänkande. Lastbilen Godstransporter på väg har varit en av förutsättningarna för globaliseringen och världens ökade välstånd. I Sverige har antalet tonkilometer ökat med 50 procent sedan 70-talet i takt med att EUs inre marknad har börjat fungera allt bättre. Samtidigt har behovet av specialisering och centralisering ökat, vilket också bidragit till transportutvecklingen. Samhället skulle snabbt sluta fungera utan lastbilens leveranser. Av alla transporter under 30 mil inom Sverige går 82 procent på väg. Vägtransporter har fördelen av att kunna nå slutdestinationen vid vilken önskad tidpunkt som helst, i stort sett var som helst i landet. Sverige är ett glest befolkat land som ligger i utkanten av Europa. Utan funktionella vägtransporter minskar vår konkurrenskraft väsentligt. Bussen Bussen erbjuder en kollektivtrafik av mycket god flexibilitet. En busslinjes sträckning är enkel att förändra inom ramen för befintlig infrastruktur. Blir det stopp på en buss är det relativt smidigt att rulla bort den för att släppa förbi kommande turer. Ur miljösynpunkt är bussen ett ypperligt alternativ. Den står för bara en procent av Sveriges koldioxidutsläpp och tillverkarna är långt framme i utveck- 11
12 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Fordonen och industrins utmaningar lingen av hybridbussar. AB Volvo börjar serieproducera en hybridbuss under Incitamenten för att få genomslag med hybridteknik är starka. Som exempel har London beslutat att från och med 2012 ska alla nya stadsbussar vara hybrider, vilket skapar förutsättningar för volymtillverkning. En hybridbuss är ungefär 30 procent dyrare, men förbrukar 30 procent mindre bränsle vilket totalt sett ger operatören en god ekonomi inom några år. En hybridbuss är dessutom tystare då accelerationen vid start sker med hjälp av elmotorn. Volvo har utvecklat ett system för effektiv kollektivtrafik, Bus Rapid Transit, som omfattar ett antal viktiga komponenter: Separata filer för busstrafik Passagerarna har förbetald biljett Påstigning sker i samma nivå mellan buss och perrong Turerna trafikeras av högkapacitetsbussar All trafikplanering stöds av telematiksupport BRT är väl etablerat i Sydamerika där bl a Mexico City och Bogota har färdiga korridorer, men det finns lysande exempel på nära håll. Stombuss 16 som går från Högsbohöjd, genom centrala Göteborg och över till Lindholmen är en av få lönsamma busslinjer och har en struktur med längre bussar, separata bussfält, hög frekvens och hög kapacitet. Att implementera ett bussystem av den här typen kan göras till en tiondel av kostnaden och en femtedel av tiden jämfört med ett motsvarande spårbundet system. Systemet ger också en hög passagerarkapacitet, minskar utsläpp och trängsel samt erbjuder resenären en god tillfredsställelse tack vare snabba och frekventa turer. Olyckor Olyckor är ett växande problem i takt med att allt fler människor i världen skaffar bil. I Sverige har vi kommit förhållandevis långt i arbetet med att minska antalet olyckor och dess konsekvenser. Inom EU dör 13,1 invånare per motorfordon, i Sverige är motsvarande siffra 8,4. Varje år dör ungefär 470 personer i trafiken och vi är därmed långt ifrån Vägverkets nollvision. Fler åtgärder behövs. Fordonsindustrin har i många år satsat mycket på teknikutveckling för att skydda förare, passagerare och oskyddade trafikanter från olyckshändelser och dess konsekvenser. Två andra områden som i allra högsta grad påverkar olycksfrekvensen är infrastrukturen och förarnas attityder. Teknikutveckling Säkerhet har alltid varit ett kärnvärde för västsvensk fordonsindustri. Trepunktsbältet, som idag finns i alla bilar, uppfanns av flygingenjör Nils Bohlin på Volvo 1958 och Autoliv är världsberömda för sina krockkuddar. En tredje banbrytande produktutveckling är ESP, det stabiliseringssystem som idag finns implementerat i de flesta premiumbilar. Historiskt sett har fokus legat på passiv säkerhet, d v s att minska skadorna vid en olycka. Moderna exempel på detta är deformationszon på fronten och underkörningsskydd på lastbilen för att förhindra att en bil fastnar vid en eventuell kollision. Med ny teknik ökar möjligheterna till att aktivt förhindra olyckor. Förarnas beteenden studeras för att därigenom kunna anpassa bilens egenskaper och system. De nya lösningarna ger bland annat möjlighet till att ett fordon varnar om dess förare blir trött, eller att bilen bromsar om avståndet snabbt minskar till framförvarande fordon. Framtida säkerhetslösningar kommer att bygga på kommunikation mellan fordon och infrastruktur och kommunikation fordon emellan. För att detta ska fungera krävs satsning på ny teknik liksom internationell harmonisering av den samma. 12
13 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Trafikolyckor i Sverige 2006 Utbyggd infrastruktur En viktig del för att minska antalet döda och skadade är att reducera de riskmoment där fordon möts eller där fordon och oskyddade trafikanter möts. Endast 8 procent av olyckorna i Sverige sker på motorväg, siffran för dödade på motorväg är ännu lägre, 5 procent. 72 procent av dem som dödas i trafiken, gör det på landsväg, fig 5. En utbyggnad till fler mötesfria vägar, fler cirkulationsplatser och att bättre skilja oskyddade trafikanter från fordonen skulle, enligt Per Kågesson, fil dr i miljösystemanalys, kunna rädda ett 80-tal liv varje år. Attityder 100 liv skulle kunna sparas om hastighetsgränserna hölls. 60 liv skulle räddas om alla använde bilbälte. Ytterligare drygt 100 liv på spel när alkoholpåverkade personer sätter sig bakom ratten. Här kan man dels ha hårda straff för dem som överträder bestämmelserna, men det är minst lika viktigt att påverka attityden kring alkohol och bilkörning, användning av säkerhetsbälte och att hålla rätt hastighet. Antal olyckor Totalt Dödlig utgång Personskada Personskada svår lindrig 8 önskemål till politikerna för att minimera antalet olyckor Satsa på branschspecifikt forskningsstöd för att utveckla ny säkerhetsteknologi och inhämta mer kunskap kring bl a beteendevetenskap. Att Chalmers Tekniska Högskola har resurser för att hålla högsta internationell klass är av yttersta vikt Skapa förutsättningar för utprovning av ny teknik genom t ex provflottor och samarbetsprojekt mellan myndigheter och tillverkare Delta aktivt i internationella samarbeten för att skapa en nödvändig harmonisering av ny teknik Investera i ett antal provsträckor för intelligent infrastruktur som kan kommunicera med fordonen Skapa marknadsförutsättningar för ny teknik genom incitament till nya användare och konsumentupplysning Bygg ut infrastrukturen med motorvägar och andra mötesfria vägar på våra huvudstråk, bygg om fler korsningar till cirkulationsplatser och skilj oskyddade trafikanter från fordonen Inför incitament för att stimulera till installation av alkolås i fordonen Påverka attityder till bilkörning med alkohol i kroppen, användandet av säkerhetsbälte samt att hålla hastighetsbegränsningarna tidigt i åldrarna genom aktiviteter redan på skolnivå Hela riket % % % % Motorväg Motortrafikled Annan allmän väg Gata Enskild väg Övrig väg, torg etc Uppgift saknas Figur 5: Trafikolyckor i Sverige 2006 Källa: Vägverket 13
14 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Miljö och bränsle Fordonsindustrin är väl medveten om att branschen är en del av problemet med växthuseffekten och är fast besluten att vara en del av lösningen. För att reducera transportsektorns bidrag till växthuseffekten finns det fyra områden att fokusera på: energieffektivisering, nya bränslen och drivlinor, bättre infrastruktur samt nya beteenden. Energieffektivisering Lastbilarnas förbrukning av diesel har sedan 1970 minskat med 1-1,5 procent per år och har potential att fortsätta att göra detta, se figur 6 Detta faktum ger dels mindre påverkan på miljön, dels en bättre körekonomi för åkarna. Bensinförbrukningen hos personbilar har gått åt samma håll, men där har miljöbesparingen till viss del motverkats genom byggandet av större och starkare bilar. Allt talar för att effektiviseringen kommer att fortsätta och det är flera områden som även i fortsättningen är påverkningsbara: Motoreffektivitet och övrig teknisk utveckling: minskad bränsleförbrukning per kilometer Körsätt: att köra smart, d v s motorbromsa, hålla hastigheter osv. Däckutveckling: mindre rullmotstånd ger lägre förbrukning Bättre bränslekvalitet: mindre utsläpp olika råvaror. Vid förbränning i fordonet ger dessa bränslen inga nettotillskott av koldioxid till kretsloppet och påverkar därmed inte klimatet. Enligt Volvo finns samtliga sju motorer klara för serieproduktion Både Volvo Personvagnar och Saab har modeller med effektiv etanoldrift. Som tidigare nämnts gör man dessutom stora investeringar för att ligga i framkant i utvecklingen av elmotorer och hybridteknik. Liter/100 km Minskade CO -utsläpp från kommersiella fordon via: Bränsleeffektivare fordon, 1-1,5% förbättring per år möjlig Bränslerbrukningstunga fordon 35-40% Figur 6: Minskade CO2 utsäpp från kommersiella fordon. Källa: AB Volvo Från råvara till bränsle 15-20% Källa: Volvo car corporation Nya bränslen och drivlinor Transportsektorn står idag för ca 58 procent av all världens oljeanvändning. 96 procent av allt bränsle är fossilt och bidrar därmed till växthuseffekten. Det står helt klart att världen måste börja använda förnyelsebara bränslen tillsammans med hybridteknik och fordonsindustrin satsar stora resurser på framtagning av motorer för nya bränslen. AB Volvo har presenterat sju lastbilar med motorer som drivs med olika koldioxidneutrala biobränslen. Figur 7 illustrerar vilka bränslen som kan utvinnas ur Råvara Raps Solrosor Vete Sockerbetor Halm Skogsavfall Energiskog Organiskt avfall Avloppsslam Gödsel Rapsolja Solrosolja Figur 7: Från råvara till bränsle Källa: AB Volvo Process Förrestring Hydrolys och jäsning Förgasning Rötning Bränsle Biodiesel Etanol Vätgas Dimetyleter Metanol Syntetisk diesel Biogas Källa: Volvo car corporation 14
15 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Det är svårt att rangordna olika koldioxidneutrala bränslen då det är ett flertal faktorer att ta hänsyn till ur ett miljöperspektiv: Klimatpåverkan Energieffektivitet Markanvändningens effektivitet Bränslepotential Fordonsanpassning Bränslekostnad Bränslets infrastruktur Det pågar ett stort arbete på många håll för att värdera de bränslen som totalt är de mest effektiva. För att detta arbete ska underlättas är det viktigt med harmonierade regler inom EU kring exempelvis miljökrav på motorer och utbyggnad av infrastruktur för bränslen. Under överskådlig framtid kommer sannolikt flera olika bränslen att användas parallellt. Detta beror dels på den ovan beskrivna osäkerheten, dels på att tillgången på förnyelsebara bränslen är begränsad. Eftersom det råder osäkerhet kring vilka bränslen som är långsiktigt hållbara, innebär det stora risker för näringslivet att investera i produktionsanläggningar. Det är viktigt att det finns ekonomiskt stöd att hämta från politiken i uppstarten för att få igång en fullskalig produktion. Lika viktigt är det att det finns långsiktiga och förutsägbara skatteregler för förnyelsebara bränslen. Vid utvecklingen av elmotorer och hybridteknik är den främsta utmaningen batteriets egenskaper. Uppladdningspotentialen ska vara tillräcklig, storleken anpassad till fordonet och priset överkomligt. Den teknik som kan vara på väg mot ett genombrott är litiumjonbatteri, en liknade teknik som används i mobiltelefoner och datorer. Vid drift med el blir det sedan viktigt att elen har producerats miljövänligt. En faktor som bromsar användandet av miljövänliga fordon är den långsamma utfasningen av gamla fordon. I Sverige rullar det bilar utan katalysator och en sådan bil släpper ut lika mycket emissioner som 100 nya bilar gör. När myndigheterna tillfälligt införde en skrotningspremie på 4000 kronor blev det kö vid skroten. Fler sådana incitament för att fasa ut äldre bilar efterfrågas. Sverige är ett bra exempel på vad myndigheter kan göra för att få igång försäljningen av miljöbilar. Införandet av en miljöpremie på kronor, lägre förmånsvärde för miljöbilar och fri parkering för miljöbilar har gjort att 17 procent av alla nyregistrerade bilar i Sverige var klassificerade som miljöbil Ett möjligt scenario för utvecklingen av engerikällor till fordonen framöver kan se ut så här: Personbilar På kort sikt Ökat användande av dieselbilar En dieselbil har cirka 30 procent lägre förbrukning och släpper ut 20 procent mindre koldioxid. Inom EU är andelen dieselbilar 50 procent, medan Sverige länge har legat runt 20 procent. De senaste åren har siffran dock ökat och 2007 var andelen nyregistrerade dieselbilar ca 33 procent. Ökad låginblandning av biobränsle i bensin och diesel Bensin blandas idag med 5 procent etanol. Detta kan höjas till 10 procent vilket skulle öka det totala användandet av biobränsle i Sverige med 80 procent. Det kan dessutom göras utan att motorerna behöver justeras. Fordon som drivs med första generationen biobränslen Etanol och biogas är de biobränslen som idag har en produktion och infrastruktur som är acceptabel, även om tillgången till gas är begränsad i stora områden i Sverige. 15
16 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg På längre sikt Plug-In hybrider Plug-In hybriden har ett batteri som kan laddas direkt ur ett eluttag. Körsträckan på en laddning ska täcka de flestas vardagsbehov. Vid längre sträckor används en förbränningsmotor som drivs av biobränsle. Lastbil och buss På kort sikt Ökad låginblandning av biodiesel i fossil diesel. Precis som med bensin, blandas idag mycket diesel ut med 5 procent biodiesel. Det skulle kunna höjas upp till 20 procent. Det är dock viktigt att bränsleproducenten specificerar vad som blandas i, då vissa biobränslen har svårt med kylan. Användning av biodiesel Diesel där basen är t ex solrosolja eller rapsolja. Användning av biogas Företrädelsevis lokala lösningar för exempelvis bussar och sopbilar. Gemensamt för både fordonsslagen På längre sikt Andra generationens biodrivmedel Omfattande forskning pågår runt om i världen för att etablera produktionsprocesser som medger en betydligt högre totalverkningsgrad än den första generationens biobränsle. Exempel på detta är utvinning av etanol från barrvedscellulosa, DME genom förgasning av svartlut och förgasning av biomassa. Det är dock långt ifrån tydligt vilka som kommer att bli framgångsrika. Elhybrider En hybrid består dels av en förbränningsmotor, dels av en elmotor. Elmotorn är effektiv och används vid acceleration medan förbränningsmotorn, som drivs av biobränsle, aktiveras under konstant körning. Batteriet i elmotorn laddas upp av bromsenergin. Bränsleceller Tekniken för bränsleceller finns och är intressant, inte minst ur miljösynpunkt då restprodukten är vattenånga. Det finns dock stora praktiska problem med bland annat produktion, distribution och lagring av vätgas. Fortfarande är kostnaden för hög. Priset måste ned med cirka 90 procent från dagens nivå. Hittills har bränslecellstekniken betraktats som en framtidsteknik, och det är osäkert om den någonsin blir praktiskt och ekonomiskt gångbar. Bättre infrastruktur Med en utbyggd infrastruktur kan man begränsa köer, undvika onödiga accelerationer och inbromsningar mm. En lastbil som stannar 10 gånger per mil drar 2,5 gånger mer diesel än om den kör i jämn hastighet. Här skulle förbättrade intermodala lösningar där det på ett smidigt sätt går att byta fraktsätt från exempelvis lastbil till tåg också vara till stor hjälp. 10 önskemål till politikerna för att minimera fordonens miljöpåverkan Agera drivande för harmoniserande och långsiktiga regler kring emissioner, miljömärkning och skatter på minst EU-nivå Arbeta för utvärdering och klimatsäkring av koldioxidneutrala bränslen liksom att säkra produktion och infrastruktur av dessa på internationell nivå Stöd forskningen för att utveckla grön motorteknologi och att utvärdera olika bränslealternativ. Precis som inom säkerhetsområdet så är Chalmers en mycket viktig resurs att tillvarata i Västsverige. Bidra till att skapa en inhemsk marknad för nya motoralternativ vid statlig och kommunal upphandling Inför en permanent skrotningspremie av äldre fordon Slopa straffskatten på dieselbilar för att stimulera köp Inför inblandningsnivåer på minst 10 procent av etanol i bensin och biodiesel i diesel. Bidra med statlig finansiering och därigenom risktagande till stora demonstrationsanläggningar för produktion av förnyelsebara bränslen Fortsätt med incitament som uppmuntrar till köp av miljövänliga fordon Initiera folkbildningsaktiviteter för att få förarna att köra klimatsmart 16
17 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Nya beteenden Som bilägare och förare kan man ta ett stort ansvar för att minska förbrukningen och därigenom miljöpåverkan: Planerad körning. Kör med framförhållning, håll avstånd och undvik stopp Växla upp tidigt och kör på så hög växel som möjligt Hoppa över växlar istället för att gå igenom alla Kör jämnt och håll hastigheterna Motorbromsa Rulla utför - håll jämn gas uppför Kör inte på tomgång i onödan Stäng av klimatanläggningen när den inte behövs Använd motorvärmare på ett förnuftigt sätt Håll rätt tryck i däcken Rensa bilen från onödig last Överväg att använda dubbfria vinterdäck Serva bilen regelbundet Välj en auktoriserad verkstad som tar sitt miljöansvar Ecodriving blir ett allt populärare ord och idag erbjuds köpare av en ny miljöbil från Volvo en heldagsutbildning i hur man kör miljöekonomiskt. Trängsel Det ökande behovet av transporter, ökar trängseln i och omkring de större städerna. Det uppstår höga kostnader för detta. Dels i form av att människor och varor som sitter i kö inte är produktiva, dels i regionförminskning då tidsavståndet mellan människor, arbetsplatser och tillfällen för affärer ökar. Det finns ett flertal åtgärder som syftar till att minska trängseln: Omlastning utanför storstäder Ett exempel är Schenkers citylogistiklösning där allt gods skickas till en samlastningscentral utanför stan och sedan transporteras via en regelbunden rutt inne i staden. Med denna samordning minskas transportarbetet och koldioxidutsläppen med mellan procent. Kollektivtrafik för gods Låt distributionsbilar med samlastat gods från olika fjärrtransporter få köra i separata filer tillsammans med kollektivtrafiken Längre lastbilar I Sverige är det tillåtet att köra 25,25 meter långa ekipage, men i de flesta EU-länder går gränsen vid 18,75 meter. Volvo har utvecklat ett modulsystem som innebär att tre lastbilsekipage kopplas ihop till två med en längd på 25, 25 meter. Detta innebär att man minskar antalet dragare, och därmed antalet motorer, med en tredjedel. Utöver att det reducerar trängseln blir bränslebesparingen mellan procent. Styra trafikrytmen med telematik Intelligenta vägtavlor visar bäst framkomlig väg, styr hastighetsgränsen efter trafiken, vänder filer åt det håll som trafiken strömmar osv. Effektiv logistik fleet management Med modern IT-teknik kan effektiviteten i speditionsföretagens transportplanering och samordning öka kraftigt Trängselavgift Intäkterna från en trängselavgift används för att förbättra framkomligheten för vägfordon i och i anslutning till det aktuella området och är därför ett bättre alternativ för att minska trängseln än s k trängselskatter som går in i den allmänna budgeten. Ett system med avgifter är dessutom smidigare då det kräver mindre byråkrati, tillåter rabatter och kontinuerliga ändringar av avgiftsnivån. 17
18 Rapport 2008:1 Västsverige på Väg Fylla lastbärarna bättre Andelen tomkörningar på lastbil har minskat från 33 procent 1970 till 24 procent 2003, men det finns potential att minska detta ytterligare. Effektiv kollektivtrafik med pendelparkering Genom att öka tillgänglighet, täthet, bekvämlighet och pålitlighet i kollektivtrafiken finns potential att öka antalet resenärer. Det krävs dock hög kvalitet då många resenärer idag värderar sin tid högt och har en relativt god ekonomi. I nya områden är bebyggelseplaneringen viktig då man bör bygga ut kollektivtrafik och bebyggelse samtidigt. Intermodala transportsystem Genom att underlätta möjligheterna till att flytta gods mellan exempelvis lastbil och tåg används rätt transportslag vid rätt tillfälle Satsa på en utbyggd infrastruktur En utbyggnad av E20 till motorväg tillsammans med en ny älvförbindelse, en breddad Lundbyled till Göteborgs hamn och en utbyggd hamnbana är mycket viktiga projekt för att minska trängseln och behålla ett konkurrenskraftigt Västsverige. Underjordisk cirkulationsplats En metod för att minska trängseln är att gräva ner innerstadstrafiken under jord. Handelskammarens förslag är att skapa en sjufilig, enkelriktad cirkulationsplats under centrala Göteborg, vilket illustreras i figur 8. Cirkulationsplatsen ska vara tillgänglig från samtliga större leder till Göteborg och det ska finnas avfarter med tillhörande parkeringshus vid sex strategiska platser runt om i staden: Sahlgrenska, Chalmers, Evenemangsstråket, Centralstation/Nordstan, Norra Älvstranden och vid Haga/Göteborgs universitet. Enligt gatukontoret i Göteborg kör fordon in och ut i detta område varje vardag och inom området finns det ungefär parkeringsplatser. Om man bygger nya parkeringsplatser i de sex parkeringshusen frigör man mycket yta ovan jord för kvalitativ livsmiljö samtidigt som man minskar utsläppen från det stora antalet fordon som varje dag letar parkeringsplats i Göteborg. Av naturliga skäl är det vanskligt att göra en detaljerad budget för projektet. En grov uppskattning av totalkostnaden är 30 miljarder. Om man kalkylerar med 60 procent snittbeläggning (hög beläggning på dagen, lägre på natten) under ett vardagsdygn och 15 procent under ett helgdygn skulle projektet kunna vara självfinansierat på 50 år. Avgiften är då beräknad till fem kronor per timme inkl tillträde till cirkulationsplatsen. Just självfinansieringen är en mycket viktigt del då det inte tar finansiella medel ifrån andra viktiga projekt som en ny älvförbindelse eller en utbyggnad av E20. Figur 8: Underjordisk cirkulationsplats 7 önskemål till politikerna för att minimera trängseln Öka samhällets investeringar för att bygga ut och underhålla infrastrukturen Tillåt nya finansieringsformer för att bygga ut och underhålla infrastrukturen Driv på en lagändring som tillåter längre fordon inom hela EU Investera i ny teknik som kan förbättra trafikflödet och exempelvis anpassa hastighetsbegränsningen efter rådande förhållanden Bygg ut en effektiv kollektivtrafik enligt modellen för Bus Rapid Transit i storstäderna Satsa på utbyggnad av terminaler som ökar möjligheterna till intermodala transporter Uppmuntra till tester av gemensamma filer för samlastade distributionsbilar och bussar i kollektivtrafik 18
19 Rapport 2008:1 Västsverige på väg 19
20 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, Göteborg Tel Fax
GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)
GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merI Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare
FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merBränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten
Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.
Läs merGas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012
Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG
Läs merDet är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.
1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar
Läs merRapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159
: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merMiljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?
Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merBilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007
Bilismens miljöproblem Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Många typer av miljöpåverkan Avgasemissioner Buller Slitagepartiklar Klimatpåverkan Markanvändning, barriäreffekter och landskapspåverkan
Läs merNuläge och framtid för fordonsindustrin i Västra Götaland. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör
Nuläge och framtid för fordonsindustrin i Västra Götaland Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Energisession 2009 F.n. användes automobilen mest för sport, men torde i framtiden komma att spela stor
Läs merPå följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.
spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.
Läs merGasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Läs merBiogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig
Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme
Läs merGrön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter
Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter Malin Aldenius, 2017.11.30 Lunds Universitet, LTH K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Transportpolitiska mål Tillgänglighetsmål
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merRegeringens motorväg mot klimatförändringar
Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg, KNEG
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande
Läs merSmartFart. - din hastighet gör skillnad
SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.
Läs merHogia Transport Systems
Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både
Läs mer2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.
Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.
Läs merMiljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009
Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merHur kan godstransporternas oljeberoende minskas?
Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering
Läs merTrafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar
Läs merMotormännens valmanifest 2014
Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande
Läs merEnergieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Läs merFrågor och svar om E20 genom Västra Götaland
Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer
Läs merVästtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen
Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10
Läs merBiogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige
Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver
Läs merVilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12
Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merValmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND
Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken
Läs merFramtidens transporter sker med biogas och el
E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merÖppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015
Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning
Läs merProgramförklaring för Miljöfordon Syd
Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra
Läs merKlimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa
KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från
Läs merSå här kan framtidens kollektivtrafik se ut
Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara
Läs merPreems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01
Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett
Läs merAlternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 300 i Västerbotten
Läs merVOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år
VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik
Läs merEnergigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011
Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner
Läs merBilen dominerar vårt resande
217-9-18 Bilen dominerar vårt resande BIL Swedens statistiska årsbok Bilismen i Sverige 217 har nu publicerats. Här är några axplock ur årsboken: Bilen dominerar vårt resande Personbilen dominerar vårt
Läs merFörkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC
Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER
Läs mer100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07
Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster
Läs merPrivatleasingen ökar igen
10 juli 2018 Privatleasingen ökar igen För första halvåret i år ser vi ett trendbrott för privatleasingen. Antalet privatleasade personbilar som levererats ut ökar igen, från en hög nivå. Första halvåret
Läs mer-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen
-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen Janne Lindgren Vägverket Region Mitt Projektledare Hållbara resor och transporter 30 Ton CO2/capita - Acceptabla nivåer
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft
ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från
Läs merTACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS.
TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS. Skandinaviens mest nöjda bilägare i mellanbilsklassen kör Toyota Prius 2007-2010. - AUTOINDEX 2011 Hybridåret 2012. Smygpremiär 3 X Prius. Som Priusägare är du redan
Läs merGas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning
Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs merVägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv
Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs mertokiga transporter SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merRätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten
Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs merEmissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)
Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser
Läs merVi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.
Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merKlimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell
Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter
Läs mertrafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar
Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands
Läs merTanka med el om svenskarnas inställning till elbilar
Fortum och Karlstad kommun inleder ett samarbete för att möjliggöra övergången till elbilar och laddhybrider i Karlstad och bidrar därmed till ett renare Karlstad. En storskalig övergång till elbilar skulle
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merBesvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1
Läs merRätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten
Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de
Läs merScanias kärnvärden. Kvalitet ta bort slöseri. Respekt för individen. Kunden först
Martin Lundstedt Scanias kärnvärden Kunden först Respekt för individen Kvalitet ta bort slöseri Stärka kundens lönsamhet Hållbar affärsmodell Kundens kostnader* Ökade intäkter Administration 7% Reparation
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne
Läs merTidningstjänst AB och miljön
Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt
Läs merPremiär för Stockholms nya elbusslinje
Premiär för Stockholms nya elbusslinje publ icerat av U L O 1 6 MA RS 201 5 SID A F Ö R U TSKRIF T Kraften kommer från ovan. Två av Stockholms nya laddhybridbussar, Volvo Electric Hybrid, vid laddstationen
Läs merRätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten
Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och
Läs merfordon och transporter Strategiska milstolpar framtagna av myndigheter och fordonsindustrin inom samverkansprogrammet FFI
2015 2020 2025 Färdplaner för framtidens fordon och transporter Strategiska milstolpar framtagna av myndigheter och fordonsindustrin inom samverkansprogrammet FFI FFI Fordonsstrategisk Forskning och Innovation
Läs merwww.balticbiogasbus.eu 1
www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande
Läs merEtt fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell
Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna
Läs merlimatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster
limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merGods- och industristråket!
E18 E2 E4 E2 Rv4 E22 Gods- och industristråket! Historisk trafikutveckling, totalt 15 E2 vid Alingsås E2 norr Mariestad 15 1 1 5 5 1992 1996 2 24 1993 1997 21 25 Rv 4 öster Ulricehamn 15 E4 norr om Gränna
Läs merKunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar
Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Avgasemissioner Buller Miljöpåverkan Kostnader Lars Eriksson Göteborg den 20 november 2015 - Avgasemissioner är inte längre något stort problem för stadsbussar.
Läs merEnergigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011
Energigasläget i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion Anders Mathiasson 2011-01-11
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs mertrafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar
Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merFFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se
FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för
Läs mer2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.
2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall
Läs merBilen betyder mest för vårt resande
Bilen betyder mest för vårt resande Personbilen dominerar vårt resande och står för 77 procent av de totala inrikes transporterna (personkm), framgår det av BIL Swedens nyligen publicerade årsbok Bilismen
Läs mer